Indränkt Makadam IMT, JIM, JIMT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indränkt Makadam IMT, JIM, JIMT"

Transkript

1 Indränkt Makadam IMT, JIM, JIMT Provvägsförsök och kontrollsträckor Lägesrapport Av Torbjörn Jacobson Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket Handläggare, Trafikverket: Torbjörn Jacobson Projektledare, VTI: Nils-Gunnar Göransson Trafikverket -Diarienummer: TRV 2010/6048 VTI -Diarienummer: 2009/ / VTI -Projektnummer: Senaste uppdatering:

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING PROVVÄGSFÖRSÖK, TRANÅS - BORDSJÖ PROVSTRÄCKOR FOTON FRÅN UTFÖRANDET KONTROLLER VID UTFÖRANDET Analys av stenmaterial LÅNGTIDSUPPFÖLJNING Visuell tillståndsbedömning Visuell bedömning Visuell bedömning Visuell bedömning Visuell bedömning Visuell bedömning Visuell bedömning Fallviktsmätning årligen med start Vägytemätning (VTI-RST) från 2008 och årligen Provborrning KONTROLLSTRÄCKOR, I JÖNKÖPINGS-, ÖSTERGÖTLANDS-, KRONOBERGS- OCH KALMAR LÄN KONTROLLSTRÄCKOR I JÖNKÖPINGS LÄN, Enskild väg, Frinnaryd - Linderås k:a F967, Aneby - Bolkasten F761, Gamla Hjälmseryd - Stockaryd F744, Rörvik - Allgunnaryd F654, Bondstorp - Vaggeryd F839, Malmbäck - Viresjö KONTROLLSTRÄCKOR I JÖNKÖPINGS- OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄN, F1047(2), Askeryd - Bordsjö E1136, förbi Grensholm KONTROLLSTRÄCKOR I JÖNKÖPINGS- OCH ÖSTERGÖTLANDS LÄN, F654(2), Bondstorp - Boda E731, Falerum - Åtvidaberg KONTROLLSTRÄCKOR I KRONOBERGS- JÖNKÖPINGS- ÖSTERGÖTLANDS- OCH KALMAR LÄN, G693, Jät - Kalvsvik F1047(3), Bordsjö - Norrhult E594, Pikedal - Önnebo H874, Loftahammar - Snörum SAMMANFATTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER

3 Sammanfattning På senare år har intresset för indränkt makadam ökat markant. Mer än 2 miljoner kvadratmeter läggs årligen, oftast som ett kombinerat slit- och bärlager eller slitoch justeringslager på låg- till medeltrafikerade vägar. Erfarenheterna är hittills mycket positiva enligt uppföljningar som pågått under och utförts av VTI. Ett flertal prov- och kontrollsträckor som ligger i Småland och Östergötland, ingår i uppföljningen. Bakgrund Dåvarande Vägverket startade år 2007 ett FUD-projekt (Forskning/ Utveckling/ Demonstration) i syfte att lyfta fram och vidareutveckla IM-tekniken. Tankgruppen fungerar som en referensgrupp för projektet och flera av de företag som ingår har också varit aktiva i de försök som utförts. Frågor som belyses i projektet är: relevanta provningsmetoder för indränkt makadam, vilken effekt åtgärden får på bärigheten faktorer som påverkar stabiliteten relevanta krav på stenmaterialet makadamfraktioner/ kornstorleksfördelning alternativa bindemedel till bitumenlösning typ och mängd av bindemedel. Beskrivning av IM-tekniken IM har under lång tid använts till bitumenbundna vägbyggnadslager och är tillsammans med ytbehandling vår äldsta bituminösa beläggning. Sedan slutet av 1800-talet har olika varianter av IM använts till förstärkning av vägar samt till bär- och slitlagerbeläggning på allehanda typer av vägar och gator. Beläggningstypen är kostnadseffektiv samt resurssnål. Stenmaterialet behöver inte värmas och tillverkningen sker direkt på vägen med mestadels lokala material. Detta minimerar energiåtgång och materialtransporter. Flexibiliteten är mycket god, vilket gör användandet särskilt lämpligt på vägar med svag undergrund, eller som har allmänt dålig bärighet och som ofta utsätts för ojämna tjällyftningar. IM-tekniken har på senare år blivit mycket viktig för de entreprenörer som arbetar med tankbeläggningar. Eftersom ytbehandlingar numera huvudsakligen endast får läggas fram till eftersommaren så existerar ett behov av att kunna utföra andra typer av tankbeläggningar under den senare delen av beläggningssäsongen. Risken är annars uppenbar att tankbeläggningstekniken får svårare att överleva på grund av att säsongen blir för kort i Sverige. IM går, till skillnad från ytbehandling, även bra att lägga tämligen långt in på hösten. Prov- och kontrollsträckor Strax söder om Tranås parallellt med väg 32 löper en mindre väg, F1047, söderut mot Bordsjö. Vägen hade tidigare en sliten, åldrad, bitvis lappad, tunn beläggning. Efter infräsning av makadam tillsammans med befintlig beläggning i bärlagermaterialet utfördes år 2007 fem provsträckor enligt följande: mm IMT 16/32, BE65R, kilsten 8/11, utfördes i början av september 3

4 2. 40 mm IMT 8/22, BE65R, kilsten 4/8 respektive 8/11, utfördes i början av september mm IMT 22/45, BE65R, kilsten 8/16, utfördes i början av september mm IMT 16/32, V12000, kilsten 8/11, utfördes i slutet av september mm IMT 8/22, V12000, kilsten 4/8 respektive 8/11, utfördes i slutet av september Utöver provvägen har ett flertal kontrollsträckor med i de flesta fall IMT 8/22 med varierande ålder, trafikvolym, typ av bindemedel, bindemedelsgiva med mera följts upp genom vägytemätning och besiktning, med start Antalet sträckor utökas årligen. De äldsta IMT-beläggningarna härrör sig från ordinarie produktion utförd Bindemedlen utgörs av bitumenemulsion, bitumenlösning respektive mjukbitumen. Bindemedelsmängderna varierar något mellan sträckorna. Storleken för kilstenen är 4/8, 8/11 respektive 8/16 mm och avsandningsmaterialet är 0/8 eller 2/5 mm. Samtliga sträckor har klarat påfrestningarna från trafik och klimat tillfyllest och någon större åtgärd på grund av beläggningsskador har inte varit aktuell förutom på väg-f761 delen G:a-Hjälmseryd - Stockaryd som utsatts för onormalt stora påfrestningar efter att en timmerterminal uppförts. En ombyggnation är planerad med start hösten Förutom vägytemätning och besiktning har provvägen även mätts med fallvikt. Borrkärnor har också tagits upp och analyserats. Uppföljningarna kommer att fortgå under de närmaste åren. 4

5 Inledning Olika varianter av indränkt makadam (IM) används till bär- och/eller slitlagerbeläggning på låg-, medel- och högtrafikerade vägar. Framförallt har intresset för de typer av IM som används till slitlager eller kombinationen slit- och bärlager (IMT) och justeringar (JIM) ökat på senare år. Idag läggs flera miljoner kvadratmeter av IMT eller JIM årligen på lågtrafikerade vägar. Under 2006 gjordes en kunskapsöversikt, vilket resulterade i ett FUD-program. Det visade sig bl. a. att anvisningarna i dåvarande regelverk, ATB VÄG, borde ses över och revideras. Frågor som belyses i denna lägesrapport är typ och mängd av bindemedel, relevanta krav på stenmaterial och kornstorleksfördelning, provningsmetoder, vilken effekt åtgärden har på bärförmågan, ytegenskaper såsom ojämnheter och textur (ev. senare även friktion och buller). De ekonomiska och miljörelaterade aspekterna kommer även att gås igenom. En fråga som kommer att belysas särskilt är alternativa bindemedel som ersättning till bitumenlösning, en produkt som av miljöskäl kommer att fasas ut. Denna fråga är mycket viktig för branschen som även vill utföra IM under hösten då kallare väderlek råder, vilket omöjliggör användandet av bitumenemulsion. På grund av miljöskal vill inte branschen längre använda bitumenlösning. I detta projekt har därför mer miljöanpassade bindemedel studerats, t ex mjukbitumen och lågaromatiska bitumenlösningar. Arbetet har bedrivits i projektform, huvudsakligen genom fält- och laboratoriestudier. Det är också förankrat och utförts i samarbete med Tankgruppen (se vidare som består av representanter från Trafikverket, entreprenörer, bindemedelstillverkare, konsulter och forskningsorgan. 5

6 1 Provvägsförsök, Tranås - Bordsjö Huvudsyftet med anläggandet av provvägen var dels att studera indränkt makadam typ IMT med längre (grövre) stenmaterialfraktioner, dels att studera användande av mjukbitumen i relation till traditionell bitumenemulsion. 6

7 1.1 Provsträckor Strax söder om Tranås parallellt med väg 32 löper en sekundär länsväg, F1047, söderut mot Bordsjö, Figur Vägen hade en sliten, bitvis lappad och åldrad Y1G-beläggning. Bärigheten syntes inte vara alltför låg enligt en visuell bedömning. Före själva försöket med olika IMT-varianter förstärktes vägen genom infräsning av makadam (tillsammans med den befintliga beläggningen) i bärlagermaterialet ned till c:a 10 cm:s djup. Figur Provvägens placering är i norra delen av länk 1000:49861 i Tranås kommun. Figuren är hämtad från Information om vägar via karta. Provvägen är belägen i objektets norra del med längden c:a 2600 m. Det innebär att provsträckorna blev drygt 500 m långa vardera. Bredden på vägen är drygt 5 m. Försöket genomfördes dels i början av september (3 sträckor med emulsion), dels i slutet av september (2 sträckor med mjukbitumen). Vägverkets benämning av stråket är Lokal med en ÅDT på 550 fordon varav 5,1 % består av tunga fordon. Följande fem varianter av IMT ingår: mm IMT 16/32, BE65R, kilsten 8/ mm IMT 8/22, BE65R, kilsten 4/8 respektive 8/ mm IMT 22/45, BE65R, kilsten 8/ mm IMT 16/32, V12000, kilsten 8/ mm IMT 8/22, V12000, kilsten 4/8 respektive 8/11 För samtliga varianter används tätningsmaterial 0/8 mm. Målsättningen med kilstenen och tätningsmaterialet är i första hand att ytan skall bli så tät och jämn som möjligt. I mjukbitumenet, V12 000, tillsattes 0,8 % amin. 7

8 Bild 1.1 Väg F1047, Tranås Bordsjö innan åtgärd. Typ av IMT-beläggning, arbetsrecept och sträckornas inbördes läge på vägen framgår av Figur

9 Provsträcka nr. Sektion GPS-koordinater Utförandedatum Norrut c:a E N tätning 0/8mm ,4kg/m 2 V ,8% amin 24-28/ kilsten 8/11mm kilsten 4/8mm 1,9kg/m 2 V ,8% amin 40mm IMT 8/22mm 2000 tätning 0/8mm ,9kg/m 2 V ,8% amin 24-28/ kilsten 8/11mm 1,4kg/m 2 V ,8% amin 40mm IMT 16/32mm 1500 tätning 0/8mm ,7kg/m 2 BE65R 3-7/ kilsten 8/16mm 2,2kg/m 2 BE65R 60mm IMT 22/45mm 1000 tätning 0/8mm ,0kg/m 2 BE65R 3-7/ kilsten 8/11mm kilsten 4/8mm 2,7kg/m 2 BE65R 40mm IMT 8/22mm 500 tätning 0/8mm ,7kg/m 2 BE65R 3-7/ kilsten 8/11mm 2,0kg/m 2 BE65R 40mm IMT 16/32mm Söderut Figur Provväg med IMT på väg F1047, Tranås Bordsjö. 9

10 1.2 Foton från utförandet Vid utförandet togs digitala bilder, dels på utlagd stenmaterialsortering, dels översiktligt på utrustning och utförandeteknik. Bild Utlagd makadam 16/32 mm, före påslag 1. Bild Utlagd kilsten 8/11 mm efter påslag 1. 10

11 Bild Indränkning av kilsten 8/11 mm (påslag 2). Bild Avsandning efter påslag 2 med 0/8 mm. 11

12 Passerande mängd Passerande mängd 1.3 Kontroller vid utförandet Vid utförandet togs prov på stenmaterialsorteringarna och bindemedel (mjukbitumen). Makadam och kilsten undersöktes med avseende på kornkurva, kornform (endast makadam) och hållfasthet. Viskositeten hos bindemedlet (mjukbitumenet) undersöktes också Analys av stenmaterial På VTIs laboratorium har kornstorleksfördelning (tvättsiktning), kornform och petrografisk sammansättning hos materialen undersökts. Resultaten framgår av figurerna nedan. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Makadam % 60% 50% 40% Flisighetsindex: 3,3 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0, ,6 8 11, , ,075 Kornstorlek, mm Figur Makadam 8/22 mm. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% 70% 60% 50% 40% Makadam Flisighetsindex: 10,9 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0, ,6 8 11, , ,075 Kornstorlek, mm Figur Makadam 16/32 mm. 12

13 Passerande mängd Passerande mängd Passerande mängd 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% 70% 60% 50% 40% Makadam Flisighetsindex: 20,4 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0, ,6 8 11, , ,075 Kornstorlek, mm Figur Makadam 22/45 mm. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Kilsten % 60% 50% 40% Flisighetsindex: 5,0 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0, ,6 8 11, , ,075 Kornstorlek, mm Figur Kilsten 8/16 mm. 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Kilsten % 60% 50% 40% Flisighetsindex: 5,7 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0, ,6 8 11, , ,075 Kornstorlek, mm Figur Kilsten 8/11 mm. 13

14 Passerande mängd 0,06 100% fin 0,2 mellan Sand 0,6 2 6 Grus 20 grov fin mellan grov 60 90% 80% Kilsten % 60% 50% 40% Flisighetsindex: 8,2 % 30% 20% 10% 0% 0,063 0,125 0,25 0, ,6 8 11, , ,075 Kornstorlek, mm Figur Kilsten 4/8 mm. Tabell Enligt uppgift från entreprenören hade stenmaterialet följande kvalitet: Makadam Los Angeles värde Micro-Deval värde Flisighetsindex (VTI) 8/ / / Petrografisk bedömning Makadam 8/22 mm Bergart: Granit Struktur: massformig Kornstorlek: ca 3 mm Färg: rosa (röd-grå), homogent Mineral: kvarts, fältspat och någon biotit Makadam 16/32 mm Bergart: (Orto-)gnejs Struktur: folierad Kornstorlek: ca 3-5 mm Färg: rosa-grå/vitsvart, vitgrå/svart, (även rosa-svart), heterogent Mineral: kvarts, fältspat samt amfibol och någon biotit Makadam 22/45 mm Bergart: Kvartsit Struktur: folierad, möjligen en ursprunglig skiktning synlig Kornstorlek: finkornig Färg: grå, homogent Mineral: kvarts och någon muskovit 14

15 1.4 Långtidsuppföljning Provvägen kommer över tiden att följas med avseende på ojämnhet, spårbildning (stabilitet), textur, bärförmåga och täthet (ev. även buller) samt skadeutveckling genom visuell tillståndsbedömning Visuell tillståndsbedömning Årligen, normalt varje höst, utförs en visuell tillståndsbedömning eller populärt kallad besiktning. Dessa startade hösten Visuell bedömning 2007 Den 25 oktober 2007 genomfördes en första besiktning av provvägen som vid det tillfället var sopad: Sträcka 1, IMT 16/32 + 8/11 mm, BE65R: relativt grov yta Sträcka 2, IMT 8/22 +4/8 resp. 8/11 mm, BE65R: betydligt slätare yta Sträcka 3, IMT 22/45 + 8/16 mm, BE65R: mycket grov yta Sträcka 4, IMT 16/32 +8/11 mm, V12 000: randning i tvärled orsakad vid avsandningen, relativt grov yta Sträcka 5, IMT 8/22 + 4/8 resp. 8/11 mm, V12 000: randning i tvärled orsakad vid avsandningen, slätare yta Bild Besiktning av sträcka 1 (16/32 mm) oktober

16 Bild Besiktning av sträcka 1 (16/32 mm) oktober Bild Besiktning av sträcka 2 (8/22 mm, kilsten 4/8 mm, oktober 2007). Bild Besiktning av sträcka 3 (22/45 mm) oktober

17 Bild Besiktning av sträcka 4 (16/32 mm, mjukbitumen) oktober Notera randningen i tvärled orsakad vid avsandningen, Bild Besiktning av sträcka 4 (16/32 mm, mjukbitumen) oktober Bild Besiktning av sträcka 5 (8/22 mm, mjukbitumen) oktober

18 Visuell bedömning 2008 Den 1 oktober 2008 genomfördes en andra besiktning: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: relativt grov yta, ngt mörk yta p.g.a. mörk makadam och kilsten Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: betydligt slätare yta, speciellt i körfältet mot Tranås (kilsten 4/8 mm). Ljusare kilsten (annat ursprung) användes på denna sträcka Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: grov yta, synes ojämnare än övriga sträckor Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen: den randning som förekom 2007 har nu försvunnit, relativt grov yta Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen: den randning som förekom 2007 har nu försvunnit, slätare yta särskilt i riktning mot Tranås (kilsten 4/8 mm). Lokalt förekom mekaniska skador, framför allt vid utfarter från gårdar eller påfarter från skogsvägar. Orsaken härtill är de vridningar från hjulen på traktorer, maskiner och tyngre fordon som den i initialskedet relativt mjuka IMbeläggningen utsattes för. Några lokala skador (slaghål) förekom också nära skarvarna på vägen vilket förklaras av att problem kan uppstå när byte av material skall ske i sträckgränser. I övrigt kunde inga sprickor, djupa spår, vågbildning eller blödningar observeras. Bild Besiktning av sträcka 2 (makadam 8/22 mm) oktober Notera skillnaden mellan kilsten 4/8 till höger i bilden och kilsten 8/11 till vänster Visuell bedömning 2009 Den 12 augusti 2009 genomfördes en tredje besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: relativt grov yta, ytan uppfattades något ljusare än året innan. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: betydligt slätare yta, speciellt i körfältet mot Tranås, ytan var ngt ljusare än året innan. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: grov yta, ojämnare än övriga sträckor, ytan ngt ljusare än året innan. 18

19 Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen: den randning som förekom 2007 är nu helt borta, relativt grov yta, generellt mörkare yta än str. 1-3 p.g.a. att bindemedelshinnor täcker till viss del ytan på stenmaterialet. Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen: randningen är nu helt borta, slätare yta, speciellt i höger körfält mot Tranås, generellt mörkare yta än str. 1-3 pga. att bindemedelshinnor täcker till viss del ytan på stenmaterialet Sammanfattningsvis upplevdes vägen vara oförändrad jämfört med året innan. Inga sprickor, spår, vågbildning eller blödningar observerades Visuell bedömning 2010 Den 17 augusti 2010 genomfördes en fjärde besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: ytan uppfattades nästintill helt oskadad, inga sprickor, ingen stenlossning, ingen blödning. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: en del stensläpp i mittfogen, några plogskador på uppfrysningar, någon mekanisk skada vid utfart. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: någon plogskada på uppfrysningar, någon mekanisk skada vid utfart. Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen: inga sprickor, vissa gropar förekommer trolig orsak är att material spolats bort i obundet underliggande lager, ytan upplevs som tätare än sträckorna 1-3. Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen: mekaniska skador har uppkommit vid anläggandet av parkeringsficka i norra delen, i övrigt inga skador Vägen kan anses vara i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Inga anmärkningsvärda sprickor, spår, vågbildningar eller blödningar observerades Visuell bedömning 2011 Den 15 augusti 2011 genomfördes en femte besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: början till stenlossning främst i vägmitt. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: ingen nämnvärd förändring sedan föregående år utan ser bra ut. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: den grova ballasten framträder tydligare. Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut. Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut. Enstaka stensläpp på samtliga sträckor. Lokala plogskador Visuell bedömning 2012 Den 15 maj 2012 genomfördes en sjätte besiktning av provvägen: Sträcka 1, IMT 16/32 mm, BE65R: början till stenlossning främst i vägmitt. Sträcka 2, IMT 8/22 mm, BE65R: ingen nämnvärd förändring sedan föregående år utan ser bra ut. Sträcka 3, IMT 22/45 mm, BE65R: den grova ballasten framträder mycket tydligt, men inte mycket utglesning. Sträcka 4, IMT 16/32 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut. 19

20 Sträcka 5, IMT 8/22 mm, mjukbitumen V12000: ser mycket bra ut, dock har arbetsplats i norra änden medfört en del mekaniska skador. Enstaka stensläpp på samtliga sträckor. Lokala plogskador. 20

21 Deflektion [μm] Deflektion [μm] Deflektion [μm] Deflektion [μm] Fallviktsmätning årligen med start 2007 I slutet av oktober 2007 utfördes den första fallviktsmätningen. Nio till elva mätpunkter per sträcka i norrgående riktning i höger hjulspår belastades. Mätningen upprepades i slutet av september 2008, i början av oktober 2009, i september 2010, i början av oktober 2011 samt i mitten av september 2012 med syftet att eventuellt kunna påvisa en förstyvning med tiden och hur denna sedermera bör stagnera. Hur deflektionsbassängerna, för de olika delsträckorna baserade på medelvärden, ser ut visas i Figur År 2007 År 2008 Avstånd från belastningscentrum [mm] Avstånd från belastningscentrum [mm] Str Str Str. 2 Str. 3 Str Str. 2 Str. 3 Str Str Str År 2009 År 2010 Avstånd från belastningscentrum [mm] Avstånd från belastningscentrum [mm] Str Str Str. 2 Str. 3 Str Str. 2 Str. 3 Str Str Str Figur Deflektionsbassänger 21

22 Ett sätt att beskriva bärförmågan eller styvheten för den övre delen av vägens konstruktion är att beräkna Surface Curvature Index. I det här fallet valdes SCI 300 som är differensen mellan deflektionen i belastningscentrum (D 0 ) och deflektionen 300 mm därifrån (D 300 ). Resultatet redovisas i Tabell och i Figur Tabell Resultat från fallviktsmätning 2007/ 2008/ 2009/ 2010/ 2011/ 2012, SCI 300 =D 0 -D 300 (ju lägre värde desto styvare konstruktion) Str. nr. Temp i beläggning [ O C] SCI 300 [µm] Medelvärde Standardavv. Median 1 4,3/ 18,7/ 9,4/ 11,9/ 15,9/ 12,7 395/ 365/ 345/ 322/ 312/ / 40/ 45/ 38/ 36/ / 372/ 357/ 325/ 315/ ,7/ 19,6/ 9,4/ 9,8/ 15,3/ 12,0 404/ 388/ 338/ 324/ 311/ / 50/ 40/ 47/ 27/ / 370/ 350/ / ,8/ 18,7/ 9,3/ 11,1/ 15,1/ 12,2 334/ 318/ 278/ 280/ 282/ / 34/ 28/ 30/ 31/ / 314/ 269/ 272/ 282/ ,8/ 18,6/ 9,0/ 8,8/ 14,8/ 12,2 352/ 309/ 277/ 255/ 275/ / 27/ 30/ 19/ 28/ / 300/ 278/ 255/ 275/ ,3/ 18,0/ 9,6/ 9,8/ 16,0/ 12,4 367/ 300/ 292/ 274/ 281/ / 38/ 68/ 62/ 34/ / 276/ 272/ 255/ 267/ 266 Figur SCI 300 (medelvärden) beräknat från fallviktsmätning. Str. 1: 16/32 + 8/11 2: 8/22 + 4/8 3: 22/45 + 8/16 Str. 4: 16/32 + 8/11 5: 8/22 + 4/8 Figur Förändring av SCI 300 med tiden. 22

23 Mätningarna bör fortsätta årligen för att utröna om förstyvningen kommer att upphöra helt. Om en försvagning uppstår med tiden är även av intresse för att kunna göra en bedömning av livsläng fram till någon form av åtgärd. Faktorer som bindemedlens hårdhet, bindemedelsmängd och genomträngning samt kornstorlek och fördelning är förklarande för nivåerna Vägytemätning (VTI-RST) från 2008 och årligen En första vägytemätning (VTI-RST) utfördes den 25 augusti Mätningen upprepades 6 oktober 2009, 22 september 2010, 14 september 2011 och 26 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell redovisas MPD-värden (enligt ISO :1997) baserade på enmetersvärden från de olika sträckorna. 23

24 Tabell Vägytemätning / / / / MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. I medelvärdet för en meters väglängd ingår 10 decimeterlånga kontinuerligt mätta delar, se förklaring för 1 dm nedan. Sträcka nr. Riktning 1 Norrut Söderut 2 Norrut Söderut 3 Norrut Söderut 4 Norrut Söderut 5 Norrut Söderut MPDH [mm] (höger spår) Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 2,19/ 2,32/ 2,21/ 2,15/ 2,08 2,15/ 2,24/ 2,16/ 2,11/ 2,18 1,56/ 1,61/ 1,51/ 1,44/ 1,53 2,24/ 2,16/ 2,18/ 2,13/ 2,10 2,55/ 2,56/ 2,39/ 2,32/ 2,27 2,15/ 2,12/ 2,05/ 1,99/ 1,94 1,53/ 1,45/ 1,39/ 1,34/ 1,28 1,35/ 1,32/ 1,26/ 1,23/ 1,20 1,08/ 1,04/ 0,96/ 0,94/ 0,97 1,45/ 1,45/ 1,36/ 1,37/ 1,37 0,24/ 0,26/ 0,25/ 0,25/ 0,23 11/ 11/ 11/ 11/ 11 0,30/ 0,14/ 0,24/ 0,25/ 0,26 14/ 9/ 11/ 12/ 12 0,17/ 0,27/ 0,13/ 0,12/ 0,11 11/ 12/ 9/ 9/ 7 0,27/ 0,28/ 0,26 0,25/ 0,27 12/ 13/ 11/ 12/ 13 0,26/ 0,23/ 0,23/ 0,22/ 0,22 10/ 9/ 10/ 9/ 10 0,23/ 0,23/ 0,20/ 0,21/ 0,20 11/ 11/ 10/ 10/ 10 0,16/ 0,12/ 0,14/ 0,16/ 0,13 10/ 9/ 10/ 12/ 10 0,22/ 0,17/ 0,16/ 0,19/ 0,16 17/ 13/ 13/ 15/ 13 0,11/ 0,11/ 0,12/ 0,10/ 0,09 10/ 10/ 13/ 10/ 9 0,16/ 0,16/ 0,16/ 0,16/ 0,16 11/ 11/ 12/ 12/ 12 24

25 Profil (mm) Toppvärde vänstra halvan = 0,77 mm Texturprofil Toppvärde högra halvan = 2,35 mm Regressionslinje Baslinje Figur Sträcka (mm) Förklaring av MPD (Källa: Thomas Lundberg, VTI) I detta exempel: MPD=(0,77+2,35)/2=1,56 I följande diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden från de olika sträckorna från vägytemätningen

26 Höga värden indikerar grov textur och enstaka toppar tyder på öppna eller håliga ytor. Låga värden betyder slät textur och enstaka dippar kan tyda på fläckvis bindemedelsanhopning eller försegling. IMT betraktas generellt ha en skrovlig yta. International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden ( ) samt 20-metersvärden ( , , och ) från de olika sträckorna. 26

27 Tabell Vägytemätning */ / / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * 1-metersväden ger högre standardavvikelse och variation Sträcka nr. Riktning 1 Norrut Söderut 2 Norrut Söderut 3 Norrut Söderut 4 Norrut Söderut 5 Norrut Söderut Medelvärde 1,58/ 1,66/ 1,71/ 1,98/ 2,03 1,56/ 1,66/ 1,74/ 1,98/ 2,05 1,59/ 1,59/ 1,67/ 1,80/ 1,77 1,58/ 1,62/ 1,57/ 1,73/ 1,71 3,51/ 3,30/ 3,30/ 3,39/ 3,25 3,18/ 3,18/ 3,19/ 3,20/ 3,17 1,70/ 1,67/ 1,72/ 1,75/ 1,76 1,90/ 1,79/ 1,91/ 1,98/ 2,11 1,20/ 1.19/ 1,24/ 1,26/ 1,26 1,33/ 1,38/ 1,51/ 1,51/ 1,50 IRIH [mm/m] (höger spår) Standard- Variationskoefficient avvikelse [%] 1,02/ 0,45/ 0,45/ 0,51/ 0,53 64/ 27/ 26/ 26/ 26 1,02/ 0,47/ 0,49/ 0,50/ 0,55 65/ 29/ 28/ 25/ 27 1,41/ 0,78/ 0,78/ 0,73/ 0,83 88/ 49/ 46/ 41/ 47 1,13/ 0,36/ 0,40/ 0,33/ 0,45 72/ 22/ 25/ 19/ 27 2,11/ 0,70/ 0,71/ 0,64/ 0,60 60/ 21/ 21/ 19/ 18 2,03/ 0,98/ 1,01/ 0,99/ 1,02 64/ 31/ 32/ 31/ 32 1,44/ 0,71/ 0,69/ 0,69/ 0,70 85/ 43/ 40/ 40/ 40 2,46/ 0,81/ 0,97/ 0,99/ 1,15 130/ 45/ 51/ 50/ 55 0,78/ 0,31/ 0,35/ 0,31/ 0,30 65/ 26/ 28/ 25/ 24 0,91/ 0,41/ 0,41/ 0,42/ 0,44 68/ 30/ 27/ 28/ 29 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på enmetersvärden ( ) samt 20-metersvärden ( , , och ) från de olika sträckorna. 27

28 Tabell Vägytemätning */ / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. * 1-metersväden ger högre std.avv och variation Sträcka nr. Riktning 1 Norrut Söderut 2 Norrut Söderut 3 Norrut Söderut 4 Norrut Söderut 5 Norrut Söderut Medelvärde 2,7/ 3,0/ 3,1/ 3,5/ 3,9 4,4/ 4,57 4,2/ 4,2/ 4,4 3,2/ 3,6/ 2,9/ 2,9/ 3,6 5,3/ 4,8/ 4,6/ 4,6/ 4,2 3,8/ 4,1/ 3,6/ 3,8/ 4,3 7,8/ 7,2/ 6,9/ 6,8/ 6,6 2,0/ 2,3/ 2,0/ 2,2/ 2,6 2,6/ 2,4/ 2,4/ 2,7/ 2,7 1,9/ 2,1/ 1,8/ 2,2/ 2,2 2,4/ 2,2/ 2,4/ 2,6/ 2,3 TRUT [mm] Standard- Variationskoefficient avvikelse [%] 1,3/ 1,0/ 0,9/ 1,3/ 1,4 47/ 32/ 31/ 37/ 37 2,0/ 1,8/ 1,6/ 1,5/ 1,6 47/ 41/ 38/ 35/ 37 2,0/ 1,5/ 0,9/ 0,7/ 1,2 62/ 40/ 32/ 25/ 35 3,1/ 2,4/ 2,2/ 2,1/ 2,0 58/ 49/ 48/ 47/ 48 1,2/ 1,0/ 1,0/ 0,9/ 1,1 32/ 24/ 26/ 25/ 25 3,4/ 2,4/ 2,5/ 2,4/ 2,4 43/ 34/ 37/ 36/ 36 1,0/ 0,9/ 0,7/ 0,8/ 1,1 53/ 40/ 34/ 37/ 41 1,7/ 1,1/ 1,1/ 1,2/ 1,2 66/ 47/ 47/ 44/ 46 0,9/ 0,6/ 0,5/ 0,4/ 0,5 47/ 30/ 27/ 20/ 21 1,2/ 0,9/ 1,0/ 1,4/ 1,0 49/ 40/ 43/ 56/ 44 Digitala stillbilder 2009 De digitala stillbilderna som presenteras nedan tas automatiskt vid starten för varje 20 meterssektion. Exemplen som visas härrör sig i de flesta fall från den första bilden i varje riktning vid vägytemätningen. Alla härrör sig från mätningen som utfördes hösten Norrut Bild Sträcka 1 Söderut 28

29 Norrut Bild Sträcka 2 Söderut Norrut Bild Sträcka 3 Söderut Norrut Bild Sträcka 4 Söderut 29

30 Norrut Bild Sträcka 5 Söderut Provborrning 2008 Provtagning genom uttag av borrkärnor med diameter 15 cm utfördes den 1 oktober Den främsta anledningen härtill var att konstatera hur långt bindemedlen trängt ner i makadamlagren. I samtliga fall gick det att ta upp hela borrkärnor, vilket bl.a. tyder på god nedträngning. Bild Borrkärna direkt från provvägen vid Tranås. Fotografering av borrkärnorna från provvägen i Tranås skedde på laboratoriet i Linköping (med övre lager menas avståndet från ytan till den undre gräns som kilstenen trängt ned, med genomträngning menas hur stor andel av kontaktytan mot det obundna lagret som är täckt av bitumen): Bild o.3 Sträcka 1: Övre lager: 16mm Undre lager: 22mm Genomträngning: % 30

31 Bild o 5 Sträcka 2: Övre lager: 19mm Undre lager: 24mm Genomträngning: % Bild o.7 Sträcka 3: Övre lager: 17mm Undre lager: 42mm Genomträngning: 25-50% Bild o. 9 Sträcka 4: Övre lager: 19mm Undre lager: 24mm Genomträngning: 100 % Bild o 11 Sträcka 5: Övre lager: 20mm Undre lager:30mm. Genomträngning: 100 %. Att borrkärnan tagen norrut är delad beror på att den fastnade i borrkronan och gick sönder vid losstagandet. På samtliga sträckor hade bindemedlet trängt igenom hela makadamlagret (eller nästan hela lagret). Sammanhållning i makadamlagret (beläggningen) var därför god med i stort sett relativt hela borrkärnor (även om de var svåra att få ut ur borrkronan och i några fall delade på sig). Borrkärnorna var dock mjuka. Den höga fyllnadsgraden av bindemedel i makadamskelettet innebär sannolikt att ytvatten ej tränger ned genom beläggningen. På framförallt sträckorna med mjukbitumen hade en omlagring skett i ytskiktet p.g.a. riklig tillgång på bindemedel. Detta påverkar texturen men ingen tendens till blödning har observerats. 31

32 2 Kontrollsträckor, i Jönköpings-, Östergötlands-, Kronobergs- och Kalmar län I samråd med Trafikverket har ett antal sträckor med varierande typ av indränkning, oftast 40 mm, valts ut årligen, primärt för uppföljning med avseende på längsgående ojämnhet (IRI), spårdjup (RUT) och textur (MPD) vid vägytemätning (VTI-RST), samt visuell tillståndsbedömning. Nedan presenteras kontrollsträckorna i sammandrag. GPS-angivelserna utgår från SWEREF 99 TM. Trafikinformationen är hämtad från Information om vägar via karta. År 2007 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun Enskild, Frinnaryd Linderås k:a E: E: ÅDT: Utgår /22 + 4/8, V12000, utförd 2006 N: N: Tung %: Se kap F967, Aneby Bolkasten E: E: ÅDT: /22 + 8/11, BE65R, utförd 2006 N: N: Tung %: 7,3 Aneby/Nässjö F761, Gamla Hjälmseryd Stockaryd E: E: ÅDT: /22 + 4/8, V12000, utförd 2004 N: N: Tung %: 6,9 Sävsjö F744, Rörvik Allgunnaryd E: E: ÅDT: /22 + 8/11, BE65R, utförd 2002 N: N: Tung %: 7,2 Sävsjö F654, Bondstorp Vaggeryd E: E: ÅDT: /22 + 4/8, BL4500, utförd 2006 N: N: Tung %: 8,5 Jönköping/Vaggeryd F839, Malmbäck Viresjö E: E: ÅDT: /22 + 8/11, BE65R, utförd 2002 N: N: Tung %: 11,4 Nässjö År 2009 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun F1047(2), Askeryd Bordsjö E: E: ÅDT: /22 + 4/8, BL340/430*, utförd 2008 N: N: Tung %:..6,6 Aneby E1136(V), förbi Grensholm E: E: ÅDT: /22 + 4/8, BE65R, utförd 2008 N: N: Tung %: 2,1 Linköping/Norrköping E1136(Ö), förbi Grensholm E: E: ÅDT: /22 + 4/8, BE65R, utförd 2008 N: N: Tung %: 3,7 Norrköping * +6,6 % lågaromatisk nafta År 2010 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun F654(2), Bondstorp Boda E: E: ÅDT: /22 + 4/8, BL340/430*, utförd 2008 N: N: Tung %: 10,6 Vaggeryd E731, Falerum Åtvidaberg E: E: ÅDT: /22 + 4/8, BE65R, utförd 2008 N: N: Tung %: 4,7 Åtvidaberg * +6,5 % lågaromatisk nafta 32

33 År 2011 utsågs: Väg GPS start GPS slut Trafik Avsnitt/Kommun G693, Jät Kalvsvik E: E: ÅDT: /32 + 8/11, BE65R, utförd 2010 N: N: Tung: 6,6 Växjö F1047(3), Bordsjö Norrhult E: E: ÅDT: /22 + 4/8, V12000, utförd 2011 N: N: Tung:6,4 Aneby E594, Pikedal Önnebo E: E: ÅDT: /11 resp. 8/16, V12000, utförd 2011 N: N: Tung: 14,7 Linköping/Mjölby H874, Loftahammar Snörum E: E: ÅDT: /22 + 4/8, V12000, utförd 2011 N: N: Tung:5,0 Västerås År 2012 utsågs: Ingen Nedanstående figurer är hämtade från Information om vägar via karta. De digitala stillbilderna som presenteras nedan fås vid vägytemätning (VTI-RST) en från varje 20 meterssektion. Exemplen som visas härrör sig i de flesta fall från den första bilden i varje riktning vid mätningen hösten Kontrollsträckor som utsågs 2007: Figur 2.1 F967, Aneby Bolkasten, sekundär länsväg i Aneby/Nässjö kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. 33

34 Bild 2.1 Norrut F967, Aneby Bolkasten Söderut 34

35 Figur 2.2 F761, Gamla Hjälmseryd Stockaryd, sekundär länsväg i Sävsjö kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.2 Norrut F761, Gamla Hjälmseryd Stockaryd Söderut 35

36 Figur 2.3 F744, Rörvik Allgunnaryd, sekundär länsväg i Sävsjö kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.3 Österut F744, Rörvik Allgunnaryd Västerut 36

37 Figur 2.4 F654, Bondstorp Vaggeryd, sekundär länsväg i Vaggeryd/Jönköping kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.4 Österut F654, Bondstorp Vaggeryd Västerut 37

38 Figur 2.5 F839, Malmbäck Viresjö, sekundär länsväg i Nässjö kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk Bild 2.5 Norrut F839, Malmbäck Viresjö Söderut 38

39 Kontrollsträckor som utsågs 2009: Figur 2.6 F1047(2), Askeryd Bordsjö, sekundär länsväg i Aneby kommun utmed länk 1000: NRL nät: -. Bild 2.6 Norrut F1047(2), Askeryd Bordsjö Söderut 39

40 Figur 2.7 E1136(V), förbi Grensholm, sekundär länsväg i Linköping/Norrköping kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.7 Österut E1136(V), förbi Grensholm Västerut 40

41 Figur 2.8 E1136(Ö), förbi Grensholm, sekundär länsväg i Norrköping kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk Bild 2.8 Österut E1136(Ö), förbi Grensholm Västerut 41

42 Kontrollsträckor som utsågs 2010: Figur 2.9 F654(2), Bondstorp Boda, sekundär länsväg i Vaggeryd kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.9 Österut F654(2), Bondstorp Boda Västerut 42

43 Figur 2.10 E731, Falerum Åtvidaberg, sekundär länsväg i Åtvidaberg kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.10 Norrut E731, Falerum Åtvidaberg Söderut 43

44 Kontrollsträckor som utsågs 2011: Figur 2.11 G693, Jät Kalvsvik, sekundär länsväg i Växjö kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.11 Nordväst ut G693, Jät Kalvsvik Sydost ut 44

45 Figur 2.12 F1047(3), Bordsjö Norrhult, sekundär länsväg i Aneby kommun utmed länk 1000: NRL nät:-. Bild 2.12 Norrut H1047(3), Bordsjö Norrhult Söderut 45

46 Figur 2.13 E594, Pikedal Önnebo, sekundär länsväg i Linköping/Mjölby kommun utmed länk 1000: NRL nät: Viktigt transportstråk. Bild 2.13 Norrut E594, Pikedal Önnebo Söderut 46

47 Figur 2.14 H874, Loftahammar Snörum, sekundär länsväg i Västerviks kommun utmed länk 1000: NRL nät:-. Bild 2.14 Norrut H874, Loftahammar Snörum Söderut 47

48 2.1 Kontrollsträckor i Jönköpings län, I slutet av oktober 2007 utfördes en första besiktning av de aktuella kontrollsträckorna. Förnyade besiktningar har sedan utförts årligen tills beslut tagits att avbryta uppföljningen. En första vägytemätning utfördes i augusti och i något fall november Förnyade vägytemätningar har sedan utförts årligen tills beslut tagits att avbryta uppföljningen Enskild väg, Frinnaryd - Linderås k:a K4,0 + 2V0,00. Längd: 4480 m IMT40 8/22 + kilsten 4/8, mjukbitumen (V12 000) Recept: okänt Utförd: oktober 2006 Besiktning : tät yta, ngt känslig för mekaniska påkänningar, ngt porig i ytan i början, annars tät, inga skador Besiktning 08-10: lokalt förekom mekaniska skador men i övrigt var vägen bra. Inga sprickor observerades. Ytan var tät och relativt slät. Lokalt förekom spår av traktorer. Med tanke på de gårdar som ligger alldeles nära vägen så vore det troligen bättre med penetrationsbitumen än mjukbitumen på denna sträcka. Besiktning 09-08: en del längsgående, bärighetsrelaterade sprickor observerades vid detta tillfälle. Även lokala tjälsprickor förekom. Bärigheten bedöms vara relativt svag på delar av denna sträcka. OBS! Beslut tas att utesluta fortsatt uppföljning av detta objekt med anledning av att objektet ej är representativt, beroende på att vägen ej är byggd efter något regelverk och utsätts för extrema påfrestningar från traktorer, jordbruksredskap och skogsmaskiner. Den smala vägbredden gör även att vägytemätningar försvåras. OBS! Bild Besiktning i oktober 2007, Frinnaryd Linderås kyrka. 48

49 Bild Besiktning i oktober 2008 på vägen mellan Linderås kyrka och Frinnaryd. Notera de ytskador som uppstått från de skogsmaskiner som använts vid virkeshanteringen Vägytemätning (VTI-RST) En vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger resp. vänster hjulspår. Väg Hjulspår MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoff. [%] Enskild Höger 1,34 0,23 17 Vänster 1,30 0,21 16 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,4 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,4 % 49

50 International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Hjulspår IRIH [mm/m] Medelv. Standardav. Variationskoff. [%] Enskild Höger 3,34 3,24 97 Vänster 3,03 2,95 97 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserat på enmetersvärden från de olika sträckorna. Tabell Vägytemätning , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Hjulspår TRUT [mm] Medelv. Standardav. Variationskoff. [%] Enskild Totalt 7,2 6,

51 2.1.2 F967, Aneby - Bolkasten K5,5 + 2V0,25. Längd: 700 (av 6463) m IMT40 8/22, kilsten 8/11, BE65R, infräst makadam Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2006 Besiktning 07-10: mycket väl fungerande Besiktning 08-10: mycket väl fungerande Besiktning 09-08: fortfarande mycket väl fungerande, relativt mörk yta. Besiktning 10-08: fortfarande mycket väl fungerande, någon plogskada i vägmitt. Besiktning 11-08: fortfarande mycket väl fungerande, några stensläpp och någon plogskada i vägmitt, längsgående spricka i yttre hjulspår söderut. Besiktning 12-08: fortfarande mycket väl fungerande, några stensläpp och någon plogskada i vägmitt, längsgående sprickor i yttre hjulspåren i båda riktningarna. Bild Besiktning i juni 2007 på F967, Aneby - Bolkasten. Bild Besiktning i juni 2007 på F967, Aneby - Bolkasten. 51

52 Bild Besiktning oktober 2008 på F967, Aneby - Bolkasten Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010, 14 september 2011 samt 24 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F967 Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 1,73/ 1,63/ 1,55/ 0,21/ 0,22/ 0,21/ 1,49/ 1,46 0,21/ 0,21 12/ 14/ 13/ 14/ 14 1,71/ 1,62/ 1,56/ 0,24/ 0,21/ 0,22/ 1,48/ 1,42 0,21/ 0,21 14/ 13/ 14/ 14/ 15 52

53 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 3,0 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,8 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell Vägytemätning */ / / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F967 Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,50/ 2,61/ 2,73/ 2,41/ 1,73/ 1,71/ 2,80/ 2,87 1,74/ 1,75 96/ 66/ 63/ 62/ 60 1,95/ 1,83/ 1,94/ 1,61/ 0,59/ 0,90/ 1,96/ 2,02 0,89/ 0,91 83/ 32/ 47/ 45/ 45 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden från de olika sträckorna. Tabell Vägytemätning / / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg F967 Höger hjulspår Norrut Söderut TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,0/ 2,1/ 2,2/ 1,1/ 0,8/ 1,0/ 2,4/ 2,6 1,2/ 1,3 55/ 36/ 45/ 50/ 50 1,9/ 1,8/ 1,7/ 0,9/ 0,6/ 0,7/ 2,0/ 2,3 0,8/ 0,9 46/ 33/ 39/ 41/ 42 53

54 2.1.3 F761, Gamla Hjälmseryd - Stockaryd K6,0 + 2V0,25. Längd: 4070 (av 5591) m IMT40, 8/22 + kilsten 4/8, mjukbitumen (V12 000), infräsning av makadam Recept: påslag 1: 2,8 3,0 kg, påslag 2: 1,6 kg Utförd: 2004 Besiktning 07-10: tät, mycket väl fungerande yta, inga skador Besiktning 08-10: några slaghål som lagats med snabel, mycket tung trafik, ej spår Besiktning 09-08: några fetare partier förekommer liksom ngt svärtning, mer lik ABT än IMT, bromsspår efter olycka, lokalt förekommer separerade partier som börjar släppa sten, lokala kantdeformationer och tjälsprickor, mycket tung trafik till en timmerterminal modell större (omlastning bil till tåg) och industrier. Besiktning 10-08: en hel del kantdeformationer som i flera fall lagats med justeringsmassa, fläckvisa lagningar av ytor med stenlossning. Besiktning 11-08: flera heltäckande AB-lagningar samt justering av kantdeformationer, orsaken är den frekventa tunga trafiken till Stockarydterminalen (virke) som gett upphov till bärighetsskador. Några mekaniska skador har lagats. Uppföljningen avslutas fr.o.m i och med beslutet om ombyggnation med start hösten Bild Besiktning juni 2007 på F761, Stockaryd. 54

55 Bild Besiktning oktober 2008 på F761, Stockaryd. Från Trafikverkets hemsida/projekt: Ombyggnation planerad ( Stockaryd-ny-vag/) 55

56 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010 samt 13 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F761 Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 1,17/ 1,13/ 1,06/ 0,20/ 0,18/ 0,22/ 1,00 0,26 17/ 16/ 21/ 26 1,10/ 1,08/ 1,03/ 0,17/ 0,17/ 0,18/ 0,99 0,22 15/ 16/ 17/ 22 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,2 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,6 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell Vägytemätning */ / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F761 Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,05/ 2,29/ 2,39/ 1,59/ 0,88/ 0,95/ 2,64 1,01 78/ 39/ 40/ 38 1,97/ 2,07/ 2,20/ 1,73/ 1,07/ 1,17/ 2,43 1,24 88/ 52/ 53/ 51 56

57 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F761 Österut 3,7/ 5,3/ 5,3/ 6,2 3,0/ 3,8/ 4,0/ 5,0 83/ 72/ 76/ 80 Västerut 4,4/ 5,2/ 5,3/ 5,7 3,6/ 3,8/ 3,6/ 4,4 82/ 73/ 68/ 78 57

58 2.1.4 F744, Rörvik - Allgunnaryd K6,0 + 2V0,25. Längd: 3220 (av 5468) m IMT40, 8/22 + 8/11, BE65R Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2002 Besiktning 07-10: lokala sprickor, parti med mekaniska skador från skogsmaskin, antydan till randning, liknar mer en ytbehandling Besiktning 08-10:några tjälsprickor, mekaniska skador av skogsmaskin består, några områden med randning Besiktning 09-08: lokala krackeleringar, några stensläpp av 8/11 mm (eventuellt behöver bindemedelsgivan ökas när 8/11 mm används som kilsten jämfört med 4/8). Besiktning 10-08: tjälsprickor förekommer, lokala bärighetsproblem, uppfrysande block, lokala mekaniska skador som förseglats, vägen upplevs totalt sett ha sämst bärighet av samtliga kontrollsträckor. Besiktning 11-08: flera lokala lagningar, bitvis betydande stensläpp främst i skuggiga partier. Besiktning 12-08: flera lokala lagningar, bitvis betydande stensläpp främst i skuggiga partier, få nya lagningar sedan besiktningen Bild Besiktning i oktober 2007 av F744, Rörvik - Allgunnaryd. Notera avtrycken i ytan från skogsmaskin. 58

59 Bild Besiktning i oktober 2008 av F744, Rörvik - Allgunnaryd Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010 samt 13 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F744 Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,04/ 2,07/ 0,23/ 0,26/ 0,22/ 2,01/1,96/ 1,92 0,36/ 0,36 11/ 12/ 11/ 18/ 19 2,09/ 2,10/ 2,05/ 0,19/ 0,20/ 0,19/ 2,04/ 2,01 0,28/ 0,28 9/ 10/ 9/ 14/ 14 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % 59

60 Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,2 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell Vägytemätning */ / / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F744 Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelvärde Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,82/ 3,00/ 3,12/ 2,26/ 1,29/ 1,37/ 3,40/ 3,42 1,50/ 1,50 80/ 43/ 44/ 44/ 44 2,42/ 2,57/ 2,65/ 1,91/ 0,97/ 1,06/ 2,97/ 3,02 1,21/ 1,22 79/ 38/ 40/ 41/ 40 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på enmetersvärden från de olika sträckorna. Tabell Vägytemätning / / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F744 Österut 2,8/ 3,1/ 3,17 4,0/ 4,2 1,9/ 1,7/ 1,7/ 2,3/ 3,3 68/ 54/ 55/ 58/ 78 Västerut 3,6/ 3,8/ 3,9/ 5,2/ 5,2 3,1/ 2,4/ 2,6/ 3,6/ 3,9 86/ 62/ 67/ 69/ 77 60

61 2.1.5 F654, Bondstorp - Vaggeryd K7,0 + 2V0,25. Längd: 4740 (av 10991) m IMT40, 8/22, kilsten 4/8, BL 4500 Recept: påslag 1: 1,8 kg, påslag 2: 2,1 kg Utförd: 2006, november Besiktning 07-10: mycket väl fungerande yta Besiktning 08-10: mycket väl fungerande yta, några partier med skador som orsakats vid utförandet (sannolikt för lite bindemedel i påslag 2) Besiktning 09-08: lokalt separerade ytor som gett stensläpp, upplevs ha något ljusare yta än tidigare, mekaniska avtryck efter skogsmaskiner, lokalt stensläpp i mittskarv, känsla av stor andel tung trafik. Besiktning 10-08: lokalt några sprickor samt separerade ytor som resulterat i stensläpp, i övrigt väl fungerande. Besiktning 11-08: separerade ytor som resulterat i stensläpp har lappats, i övrigt väl fungerande. Besiktning 12-08: separerade ytor som resulterat i stensläpp har lappats. Fläckvisa krackeleringar utmed objektet, uttorkad yta förstärker intryckek. Tjälsprickor förekommer tämligen frekvent. Bild o. 2 Besiktning i oktober 2007 av F654, Bondstorp - Vaggeryd. Bild o. 4 Besiktning i oktober 2008 av F654, Bondstorp, - Vaggeryd. 61

62 Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 4 november 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 21 september 2010, 14 september 2011 samt 26 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F654 Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 1,25/ 1,24/ 1,29/ 0,20/ 0,21/ 0,22/ 1,32/ 1,29 0,24/ 0,21 16/ 17/ 17/ 18/ 16 1,32/ 1,27/ 1,35/ 0,22/ 0,23/ 0,24/ 1,36/ 1,29 0,29/ 0,23 17/ 18/ 18/ 21/ 17 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,4 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,2 % 62

63 International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell Vägytemätning */ / / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F654 Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelvärde Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,55/ 1,63/ 1,66/ 1,18/ 0,74/ 0,72/ 1,71/ 1,77 1,74/ 1,80/ 1,84/ 1,83/ 1,84 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. 0,74/ 0,80 76/ 45/ 44/ 43/ 45 1,51/ 0,97/ 0,95/ 0,98/ 0,98 87/ 54/ 52/ 53/ 53 Tabell Vägytemätning / / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelvärde Standardavv. Variationskoeff. [%] F654 Österut 5,0/ 6,4/ 7,1/ 8,2/ 8,8 2,6/ 3,2/ 3,3/ 3,5/ 4,0 52/ 50/ 46/ 43/ 45 Västerut 7,0/ 7,2/ 8,0/ 8,3/ 8,8 3,0/ 2,5/ 2,9/ 3,1/ 3,5 42/ 35/ 36/ 38/ 40 63

64 2.1.6 F839, Malmbäck - Viresjö K5,0 + 0V0,00. Längd: 3290 (av 3563) m IMT40, 8/22 + 8/11, BE65R Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2002 Besiktning 07-10: överlag väl fungerande yta, dock några partier med stensläpp och ojämnheter Besiktning 08-10: överlag väl fungerande yta, lokal stenlossning Besiktning 09-08: en kortare bit reparerad (0/600-0/635, ej på grund av skador orsakade av beläggningens utförande utan undergrundsproblem), några tjälsprickor förekommer. Besiktning 10-08: några bärighetsskador i höger hjulspår, bitvis dålig avrinning, tämligen grov yta. Besiktning 11-08: några bärighetsskador i höger hjulspår har lagats, lokala uppfrysningsskador, utförandeproblem i mycket backiga partier har resulterat i ojämnheter. Besiktning 12-08: ingen förändring sedan Bild o 2 Besiktning i oktober 2007 av F839, Malmbäck Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 25 augusti 2008 och kompletterades den 6 oktober 2009, 22 september 2010, 14 september 2011 samt 24 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F839 Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 2,05/ 2,02/ 1,98/ 0,27/ 0,26/ 0,27/ 1,98/ 1,94 0,29/ 0,27 13/ 13/ 13/ 14/ 14 2,09/ 2,05/ 2,02/ 0,26/ 0,25/ 0,28/ 2,03/ 1,98 0,30/ 0,26 12/ 12/ 14/ 15/ 13 64

65 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 1,9 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,4 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell Vägytemätning */ / / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. * Enmetersvärden Väg F839 Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] 3,27/ 3,19/ 3,51/ 2,60/ 1,34/ 1,66/ 3,68/ 3,70 1,82/ 1,75 80/ 42/ 47/ 49/ 47 3,18/ 3,16/ 3,45/ 2,79/ 1,44/ 1,78/ 3,57/ 3,67 1,83/ 1,93 88/ 45/ 51/ 51/ 52 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på enmetersvärden resp. 20- metersvärden. Tabell Vägytemätning */ / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. * Enmetersvärden Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardav. Variationskoeff. [%] F839 Norrut 3,4/ 3,1/ 3,6/ 4,3/ 4,3 2,5/ 1,5/ 1,6/ 2,2/ 2,7 71/ 48/ 45/ 53/ 63 Söderut 4,5/ 4,3/ 4,8/ 5,5/ 5,4 2,8/ 2,2/ 2,5/ 3,1/ 3,1 62/ 51/ 52/ 56/ 56 65

66 2.2 Kontrollsträckor i Jönköpings- och Östergötlands län, I samråd med Vägverket har en ny kontrollsträcka (F1047) med lågaromatisk bitumenlösning som bindemedel, samt ett objekt innehållande två delsträckor (E1136) med bitumenemulsion valts ut. Skillnaden mellan de två delsträckorna är att den östra delen utfördes med makadaminfräsning innan IMT F1047(2), Askeryd - Bordsjö K4,5 + 2V0,25. Längd: 1480 (av 3251) m 40 mm IMT 8/22 + kilsten 4/8, avsandning 2/5, Nyflow 3000 (6,6 % lågaromatisk nafta) Recept: påslag 1: 1,6 kg, påslag 2: 2,1 kg Utförd: oktober 2008 Besiktning 09-08: mycket väl fungerande yta Besiktning 10-08: tät mörk yta, avsandning (2/5) sitter kvar, inga synliga skador förutom några vridskador orsakade av skogsmaskin vid avtagsväg. Besiktning 11-08: uppfrysande block, i övrigt oförändrat bra. Besiktning 12-08: ingen förändring sedan Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 10 oktober 2009 som kompletterades den 22 september 2010, 14 september 2011 samt 24 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F1047(2) Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,16/ 1,17/ 1,16/ 0,16/ 0,18/ 0,19/ 1,19 0,22 13/ 16/ 17/ 19 1,15/ 1,16/ 1,15/ 0,16/ 0,18/ 0,22/ 1,16 0,23 14/ 15/ 19/ 20 66

67 MPDH [mm] MPDH [mm] F1047(2), Askeryd-Bordsjö, Norrut F1047(2), Askeryd-Bordsjö, Söderut 3,5 3, ,5 2, ,5 1, ,5 0, Distans [m] Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,8 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 0,54 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg F1047(2) Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,09/ 2,14/ 2,47/ 0,74/ 0,79/ 1,06/ 2,58 1,06 35/ 37/ 43/ 41 2,04/ 2,07/ 2,29/ 0,73/ 0,76/ 0,91/ 2,30 0,93 36/ 37/ 40/ 40 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047(2) Norrut 1,9/ 2,0/ 2,7/ 3,1 1,0/ 1,5/ 2,5/ 2,8 55/ 78/ 90/ 91 Söderut 1,9/ 1,9/ 2,2/ 2,4 1,0/ 1,3/ 1,9/ 1,8 49/ 72/ 83/ 77 67

68 2.2.2 E1136, förbi Grensholm (anslutning väg 1139 till anslutning väg 2215). K4,5 + 0V0,00. Längd: V: 1720 (av 7515) m, Ö: 1260 (av 11954) m Fräsning av Y1G och lappningar Östra delen: Makadaminfräsning 50 mm 16/32 i befintligt material, total lagertjocklek 100 mm 40 mm IMT 8/22 + kilsten 4/8, BE65R Recept: påslag 1: 2,0 kg, påslag 2: 2,7 kg Utförd: 2008 Besiktning 09-08: överlag väl fungerande yta Besiktning 10-08: överlag väl fungerande yta Besiktning 11-09: Västra delen, några få längsgående snabellagningar, få ojämna tjällyft, i övrigt väl fungerande yta. Östra delen, färre längsgående snabellagningar, färre ojämna tjällyft, i övrigt mycket väl fungerande yta. Besiktning 12-08: Västra delen har påverkats av ojämna tjällyft, i övrigt väl fungerande yta. Östra delen oförändrad sedan Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 15 september 2009 och kompletterades den 20 september 2010,12 september 2011 samt 23 oktober Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg E1136(V) E1136(Ö) Höger hjulspår Österut Västerut Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] 1,26/ 1,24/ 1,21/ 0,16/ 0,16/ 0,18/ 1,21 0,18 13/ 13/ 15/ 14 1,31/ 1,33/ 1,27/ 0,16/ 0,17/ 0,18/ 1,27 0,19 12/ 13/ 14/ 14 1,31/ 1,33/ 1,29/ 0,17/ 0,15/ 0,16/ 1,27 0,17 13/ 11/ 12/ 13 1,34/ 1,34/ 1,34/ 0,15/ 0,14/ 0,16/ 1,32 0,16 11/ 11/ 12/ 12 68

69 MPDH [mm] MPDH [mm] MPDH [mm] MPDH [mm] E1136(V), Grensholm, Österut E1136(V), Grensholm, Västerut 3,5 3 2,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Distans [m] 2 1,5 1 0, Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,3 % E1136(Ö), Grensholm, Österut E1136(Ö), Grensholm, Västerut 3,5 3 2,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Distans [m] 2 1,5 1 0, Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,6 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg E1136(V) E1136(Ö) Höger hjulspår Österut Västerut Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] 2,63/ 2,70/ 2,85/ 1,00/ 1,12/ 1,40/ 2,91 1,42 38/ 42/ 49/ 49 2,57/ 2,57/ 2,66/ 0,93/ 0,98/ 1,10/ 2,80 1,20 36/ 38/ 41/ 43 2,39/ 2,43/ 2,48/ 0,66/ 0,68/ 0,64/ 2,50 0,66 28/ 28/ 26/ 26 2,16/ 2,16/ 2,26/ 0,63/ 0,63/ 0,62/ 2,28 0,66 29/ 29/ 28/ 29 69

70 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] E1136(V) Österut 3,5/ 3,6/ 4,0/ 4,2 1,4/ 1,7/ 1,8/ 2,1 39/ 46/ 47/ 52 Västerut 2,8/ 3,1/ 3,3/ 3,6 1,3/ 1,5/ 1,7/ 2,2 46/ 48/ 50/ 62 E1136(Ö) Österut 2,5/ 2,2/ 2,5/ 2,9 1,2/ 1,1/ 1,2/ 1,5 48/ 51/ 47/ 52 Västerut 2,1/ 2,0/ 2,2/ 3,6 1,0/ 1,0/ 1,2/ 4,1 51/ 51/ 54/

71 2.3 Kontrollsträckor i Jönköpings- och Östergötlands län, F654, Bondstorp Boda, med lågaromatisk bitumenlösning som bindemedel utförd E731, Falerum Åtvidaberg, med bitumenemulsion som bindemedel utförd F654(2), Bondstorp - Boda K6,5 + 2V0,25. Längd: 1313 (av 12024) m. VDB: 17/590-19/330 (Start: väg m) 40 mm IMT 8/22 + kilsten 4/8, avsandning 2/5, Nyflow 3000 (330/430 +6,5% lösningsmedel). Recept: påslag 1: 1,6 kg, påslag 2: 2,1 kg Utförd: hösten 2010 Besiktning 10-08: mycket väl fungerande, det röda avsandningsmaterialet (2/5) sitter kvar, en mindre yta har förseglats, några stensläpp i östra änden, mittfog bindemedelsförseglad innan målning av mittlinjer. Besiktning 11-08: mycket väl fungerande i stort sett utan stensläpp, sprickor eller mekaniska skador. Avsandningsmaterialet (2/5) borde dock ha samma ursprung/färg som 4/8 ev. även som 8/22 för att ge ett homogenare intryck för bilisten. Besiktning 12-08: ingen förändring sedan Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 21 september 2010 och kompletterades den 14 september 2011 samt 26 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg F654(2) Höger hjulspår Österut Västerut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,35/ 1,30/ 1,28 0,12/ 0,18/ 0,14 9/ 14/ 11 1,30/ 1,23/ 1,06 0,14/ 0,20/ 0,10 11/ 16/ 9 71

72 MPDH [mm] MPDH [mm] F 654(2) Bondstorp - Boda, Österut F 654(2) Bondstorp - Boda, Västerut 3,5 3,5 3 2,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Distans [m] 2 1,5 1 0, Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,3 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,9 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg F654(2) Höger hjulspår Österut Västerut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 2,27/ 2,27/ 2,56 0,79/ 0,78/ 0,84 35/ 34/ 33 2,49/ 2,49/ 2,84 0,92/ 0,94/ 0,94 37/ 38/ 34 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F654(2) Österut 5,9/ 6,3/ 6,2 1,8/ 1,5/ 1,1 30/ 25/ 18 Västerut 5,5/ 5,9/ 5,9 1,9/ 2,17 1,0 35/ 37/ 18 72

73 MPDH [mm] MPDH [mm] E731, Falerum - Åtvidaberg (anslutning väg 723 till anslutning väg 723) K5,5 + 2V0,25. Längd: 3310 (av 3482) m På maskinjusterad yta c:a 3 år gammal 40 mm JIMT 8/22 + kilsten 4/8, BE65R Recept: påslag 1: 2,2 kg, påslag 2: 2,5 kg Utförd: 2008 Besiktning 10-09: sporadiskt förekommande sprickor, tjäl- resp. bärighetsrelaterade. Besiktning 11-08: hög andel tjälsprickor samt sporadiskt förekommande bärighetsrelaterade sprickor. Sprickorna är vida och i stort behov av snabellagning. Behov av fläckvisa lagningar främst vid skarvar föreligger. Plogskador vid ojämna tjällyft. Sporadiska stensläpp på en allmänt något torr yta. Besiktning 12-08: snabellagningar är utförda under hösten 2011, sprickorna börjar öppnas igen Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 23 september 2010 och kompletterades den 12 september 2011 samt 19 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg E731 Höger hjulspår Norrut Söderut MPDH [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] 1,67/ 1,64/ 1,62 0,22/ 0,19/ 0,17 13/ 12/ 10 1,69/ 1,60/ 1,56 0,18/ 0,22/ 0,21 11/ 14/ 13 E731, Falerum - Åtvidaberg, Norrut E731, Falerum - Åtvidaberg, Söderut 3,5 3,5 3 2,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Distans [m] 2 1,5 1 0, Distans [m] Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,1 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 2,8 % 73

74 International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg E731 Höger hjulspår Norrut Söderut IRIH [mm/m] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] 2,41/ 2,35/ 2,44 1,11/ 0,83/ 0,84 46/ 35/ 35 2,35/ 2,32/ 2,46 0,80/ 1,04/ 1,10 34/ 45/ 45 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoff. [%] E731 Österut 8,9/ 8,7/ 8,7 4,4/ 2,6/ 2,5 49/ 30/ 29 Västerut 8,5/ 8,9/ 9,0 2,5/ 3,5/ 3,2 30/ 40/ 40 74

75 2.4 Kontrollsträckor i Kronobergs- Jönköpings- Östergötlands- och Kalmar län, G693, Jät Kalvsvik, med bitumenemulsion som bindemedel utförd 2010 på JIMbelagd väg som enligt utföraren var mycket ojämn med mängder av tjälskador. Vägen hör till driftområde Tingsryd inom Växjö kommun. F1047(3) Bordsjö Norrhult, med mjukbitumen som bindemedel utförd i oktober Kontrollsträckan består av tre delar: IMT/JIMT/IMT. Vägen tillhör driftområde Eksjö i Aneby kommun. E 594, Pikedal - Önnebo, JIM 8/11 respektive JIM 8/16 lagd med mjukbitumen i september Underlaget var en hålig, lappad och lagad Y1G. Innan JIM fylldes slaghål upp med ballast 0/18. Vägen tillhör driftområde Kisa i Linköping/Mjölby kommun. H 874 Loftahammar Snörum, med mjukbitumen som bindemedel utförd i september Underlaget hade enligt utföraren extremt mycket tjälskador. Vägen tillhör driftområde Västervik i Västerviks kommun G693, Jät - Kalvsvik K5,0 + 2V0,25. Längd: 3348 (av 6395) m. Start: väg m) JIMT 16/32 (81kg/m 2 ) + kilsten 8/11, avsandning 4/8, BE65R Recept: påslag 1: 2,2 kg/m 2, påslag 2: 3,0 kg/m 2 Utförd: hösten 2010 Utmärkning : grov yta något randig efter trafik (typisk 3-spårsväg), rejäla diken dock tämligen vattenfyllda, inga sprickor eller tjällyft, mycket få vridskador, mycket väl fungerande följsam beläggning. Besiktning 11-08: några glesare ytor förekommer, inga stensläpp eller tjälsprickor, dock något ojämn som visar sig i vägytedata (MPD och IRI). Besiktning 12-10:tjälojämnheter förekommer vilket har gett upphov till tvärgående plogskador och avskalning sporadiskt. Några vridskador förekommer Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 13 september 2011 och kompletterades den 11 oktober Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] G693 Nordväst ut 2,52/ 2,48 0,22/ 0,22 9/ 9 Sydost ut 2,54/ 2,52 0,25/ 0,23 10/ 9 75

76 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 2,6 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 1,0 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Höger IRIH [mm/m] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] G693 Nordväst ut 3,29/ 3,35 1,10/ 1,17 33/ 35 Sydost ut 3,39/ 3,41 1,21/ 1,21 36/ 35 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Riktning TRUT [mm] Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] G693 Nordväst ut 5,4/ 4,5 2,2/ 1,6 40/ 36 Sydost ut 5,8/ 5,8 2,8/ 2,7 49/ 47 76

77 2.4.2 F1047(3), Bordsjö - Norrhult K5,0 + 2V0,25. Längd: 650 (av 4893) m. Start: väg m mot väg 1049 Sträcka 1: IMT på infräsning 16/32 70 kg/m2, 227 m Sträcka 2: JIMT på befintlig gammal beläggning, 167 m Sträcka 3: IMT på infräsning 16/32 70 kg/m2, 258 m (Ordinarie produktion på omgivande ytor är 8/22 + 4/8 med BE65R 2,3 + 2,4 kg/m 2 ) 40 mm IMT/JIMT 8/22 + kilsten 4/8, avsandning 2/5, V % vidhäftningsmedel Diamine HBG Recept: påslag 1: 1,9 kg/m 2, påslag 2: 1,4 kg/m 2 Utförd: oktober 2011 (sopning efter 7 till 10 dagar) Utmärkning : Avsandningen helt intakt. Vridskador i övergången mellan str. 2 och 3. Kantdeformation i starten på str. 1 norrut. Str. 3 har mycket vatten stående i östra diket. Besiktning : Str.1: Några handflatsstora avskalningar. Tjälspricka i vägmitt. Str.2/3: Vridskador vid avverkningsväg delvis lagade. Str.3. Mycket tät yta förutom i skarv mitt på sträckan norrut Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 17 november 2011 och kompletterades den 24 september Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning / , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047-3:1 Norrut 1,74/ 1,27 0,12/ 0,12 7/ 9 Söderut 1,76/ 1,30 0,12/ 0,14 7/ 11 F1047-3:2 Norrut 1,92/ 1,34 0,19/ 0,12 10/ 9 Söderut 1,70/ 1,28 0,13/ 0,15 7/ 12 F1047-3:3 Norrut 1,89/ 1,40 0,18/ 0,21 10/ 15 Söderut 1,92/ 1,53 0,18/ 0,21 10/ 14 77

78 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 4,2 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 0,5 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / ,, IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Höger IRIH [mm/m] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047-3:1 Norrut 1,31/ 1,34 0,65/ 0,72 49/ 54 Söderut 1,66/ 1,99 1,04/ 1,06 63/ 53 F1047-3:2 Norrut 1,58/ 1,52 0,62/ 0,58 39/ 38 Söderut 1,97/ 2,07 0,50/ 0,48 25/ 23 F1047-3:3 Norrut 1,72/ 1,78 0,54/ 0,59 31/ 33 Söderut 1,49/ 1,64 0,57/ 0,56 38/ 34 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning / , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Höger TRUT [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] F1047-3:1 Norrut 3,1/ 3,9 0,7/ 1,4 22/ 37 Söderut 2,7/ 2,6 1,5/ 1,0 54/ 37 F1047-3:2 Norrut 3,2/ 2,8 1,1/ 1,0 33/ 34 Söderut 3,9/ 5,4 0,8/ 3,1 19/ 56 F1047-3:3 Norrut 3,4/ 3,8 1,0/ 0,9 29/ 25 Söderut 2,9/ 4,1 1,0/ 1,6 35/ 39 78

79 2.4.3 E594, Pikedal - Önnebo K4,5 + 2V0,00. Längd: 4000 (av 9257) m. Start: väg m mot väg 595 (slut 17 m före korsning) Vägytemätning sker 9147 m varefter 2 sträckor om 2000 m vardera urskiljes (det finns ingen tydlig gräns mellan sträckorna). Underlag: Hålig, lappad och lagad Y1G. Innan JIM fylldes slaghål upp med ballast 0/18. Sträcka 1: JIM 8/11, 34 kg/m 2, avsandning 2/5, 2000 m, påslag 2,42 kg/m 2 Sträcka 2: JIM 8/16, 42 kg/m 2, avsandning 2/5, 2000 m påslag 2,99 kg/m 2 Bindemedel: V % vidhäftningsmedel Diamine HBG Utförd: september 2011 Utmärkning : Avsandningen ej helt intakt i norra delen av objektet. Södra delen (ballast 8/11) upplevs som mera homogen än norra delen (8/16). Besiktning : Str.1: Inga skador eller lagningar. Några avtryck från skogsmaskin. Str.2: En del mindre slaghål förekommer. Lagningar är utförda Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 23 oktober 2012 (2011 saknas p.g.a. sent på säsongen). Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] E594:1 Norrut 1,48 0,13 9 Söderut 1,44 0,13 9 E594:2 Norrut 1,48 0,16 11 Söderut 1,43 0,

80 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: Str. 1, norrut: 2,0; söderut: 2,3; Str. 2, norrut: 2,0; söderut: 1,6; Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen Str. 1, norrut: 0,6; söderut: 0,8; Str. 2, norrut: 2,2; söderut: 2,0; International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning , IRIH = International Roughness Index i mm/m för höger hjulspår. Väg Höger IRIH [mm/m] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] E594:1 Norrut 1,58 0,66 42 Söderut 1,56 0,60 39 E594:2 Norrut 1,56 0,84 54 Söderut 1,47 0,

81 Spårdjup I följande tabell redovisas spårdjup baserade på 20-metersvärden. Tabell Vägytemätning , TRUT = Totalt spårdjup för 17 lasrar, mätbredd 3,2 m. Väg Höger TRUT [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] E594:1 Norrut 1,4 1,3 91 Söderut 1,6 2,9 185 E594:2 Norrut 2,0 1,5 74 Söderut 1,8 1,

82 2.4.4 H874, Loftahammar - Snörum K5,0 + 2V0,25. Längd: 3790 (av 11454) m. Start: väg m) Underlag: Bituminöst med extremt mycket tjälskador. JIMT 8/22 (61kg/m 2 ) + kilsten 4/8, avsandning 2/5 Bindemedel: V % vidhäftningsmedel Diamine HBG Utförd: september 2011 Utmärkning : Ser mycket bra ut. Homogen yta med intakt avsandning. Jämn, förutom i några uppförsbackar. Trafik från lantbruksmaskiner med leriga hjul stör, ungefär mitt på sträckan. Besiktning : Några vridskador från jordbruksredskap vid anslutningar till åkrar. Plogskador tvärs vägen förekommer. I övrigt jämn och tät yta Vägytemätning (VTI-RST) En första vägytemätning (RST) utfördes den 19 september 2012 (2011 saknas p.g.a. sent på säsongen). Mean Profile Depth (MPD) I följande tabell och diagram redovisas MPD-värden baserade på enmetersvärden. Tabell Vägytemätning , MPDH = Mean Profile Depth i mm för höger hjulspår. Väg Höger MPDH [mm] hjulspår Medelv. Standardavv. Variationskoeff. [%] H874 Norrut 0,94 0,11 12 Söderut 0,95 0,12 13 Andel avvikelser från medelvärde+2*standardavvikelsen: 1,4 % Andel avvikelser från medelvärde-2*standardavvikelsen: 0,48 % International Roughness Index i höger hjulspår (IRIH) I följande tabell redovisas IRI-värden baserade på 20-metersvärden. 82

Indränkt Makadam IMT, JIM, JIMT

Indränkt Makadam IMT, JIM, JIMT Indränkt Makadam IMT, JIM, JIMT Provvägsförsök och kontrollsträckor Lägesrapport 2007-2013 Av Torbjörn Jacobson Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket Handläggare, Trafikverket: Torbjörn Jacobson

Läs mer

Indränkt Makadam Tät (IMT) Provvägsförsök och kontrollsträckor Lägesrapport

Indränkt Makadam Tät (IMT) Provvägsförsök och kontrollsträckor Lägesrapport Indränkt Makadam Tät (IMT) Provvägsförsök och kontrollsträckor Lägesrapport 2007-2010 Av Torbjörn Jacobson Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket, Borlänge Handläggare, Trafikverket: Torbjörn

Läs mer

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Utlåtande, försök med Y1 Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Av Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket, Borlänge Handläggare, Trafikverket:

Läs mer

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Utlåtande, försök med Y1 Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Av Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket, Borlänge Handläggare, Trafikverket:

Läs mer

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Nils-Gunnar Göransson www.tankgruppen.nu FoU-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utförandetid Y1B - Racked-in * Branschprogram TRV, KTH, VTI, LTU Indränkt makadam

Läs mer

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor TANKvärt från prov- och kontrollsträckor Nils-Gunnar Göransson www.tankgruppen.nu [branschsammansatt] NVF seminarium 19 januari 2017 FoI-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utveckling Y1B, (Y2B), Racked-in,

Läs mer

Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal 2010-2013

Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal 2010-2013 Utlåtande, Fog Seal av Y1 Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal 2010-2013 Del 1: Vägytemätning med laser Del 2: Våtfriktion Del 3: Okulär bedömning Av Nils-Gunnar Göransson

Läs mer

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? FoU-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utförandetid Y1B - Racked-in * Branschprogram TRV, KTH, VTI, LTU Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Indränkt makadam tät (IMT) - Provväg/kontrollsträckor

Läs mer

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter 2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter

Läs mer

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur VTI, Linköping, 15 okt. 2009 Thomas Lundberg Drift och Underhåll VTI thomas.lundberg@vti.se Möjliga metoder Statisk mätning Sandpatch (volymetrisk

Läs mer

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i tankbeläggningsgruppen

Minnesanteckningar från möte i tankbeläggningsgruppen Minnesanteckningar från möte i tankbeläggningsgruppen 2008-10-21 (9:00 12.30) Plats: Närvarande: VÄGVERKET PRODUKTION, Tranås Björn Carlqvist, NYNAS Nils Eneland, VÄGVERKET PRODUKTION Thomas Eriksson,

Läs mer

Försegling och Spricklagning

Försegling och Spricklagning Försegling och Spricklagning Dick Sundell Arbetsledare Snabel och HP27 i Uppsala Jens Södergren Chaufför snabelbil i Uppsala området 1 2 Med HP27......Och Snabelbil Bild HP Bild snabel 3 4 Varför Snabelbil?

Läs mer

Tankbeläggning Ett klokt val

Tankbeläggning Ett klokt val Tankbeläggning Ett klokt val För Er vägsamfällighet VAD ÄR TANKBELÄGGNINGAR? Tankbeläggningar har funnits som koncept i över hundra år och har upplevt ett uppsving de senaste åren då fördelarna med metoderna

Läs mer

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter Denna skrift är ett komplement och stöd till dokumentet Visuell bedömning av defekter (EN 12272-2:2002). Skriften har på uppdrag av Vägverket tagits fram av

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

BBÖ-provsträckor E4 och E18

BBÖ-provsträckor E4 och E18 VTT notat Nr: 5-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1995-12 efter sex års trafik Författare: Krister Ydrevik Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion)

Läs mer

Tankbeläggning Ett klokt val

Tankbeläggning Ett klokt val Tankbeläggning Ett klokt val För Er vägsamfällighet Södra och västra Sverige: John Larsson john.larsson@svevia.se 073 534 82 82 VAD ÄR TANKBELÄGGNINGAR? Tankbeläggningar har funnits som koncept i över

Läs mer

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson Torbjörn Jacobson, IVtsöd 22-2-3 Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson Torbjörn Jacobson, IVtsöd 22-2-3 Innehåll. SAMMANFATTNING... 2 2. INLEDNING... 2 3.

Läs mer

Ytbehandling med modifierad emulsion

Ytbehandling med modifierad emulsion VTI notat 5 2004 VTI notat 5-2004 Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Uppföljningar 2001 2003 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro

Läs mer

Besiktning av KGO-sträckor

Besiktning av KGO-sträckor Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement

Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement VTI notat 59 2003 VTI notat 59-2003 Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement Provvägsförsök på väg U256, Norberg Sala Slutrapport 2003 Författare FoU-enhet Torbjörn Jacobson Väg-

Läs mer

Kall återvinning på plats (stabilisering) av asfaltbeläggningar genom inblandning av bitumenemulsion

Kall återvinning på plats (stabilisering) av asfaltbeläggningar genom inblandning av bitumenemulsion VTI notat 18 2004 VTI notat 18-2004 Kall återvinning på plats (stabilisering) av asfaltbeläggningar genom inblandning av bitumenemulsion Slutrapport 2004 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och

Läs mer

Homogenitetsmätning med laser

Homogenitetsmätning med laser Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och

Läs mer

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon Index Val av beläggning NVF-seminarium 2013 Torbjörn Jacobson Trafikverket Vilka utmaningar har vi? Utvecklingen av trafikarbetet 1974-2010 250 200 + 94 % 150 100 50 0 1974 1991 2011 Andel fordon med dubbdäck

Läs mer

ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA

ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA SVENSKA VÄGINSTITUTET STOCKHOLM R A P P O R T 1 ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA UNDER ÅREN 1932 OCH 1933 AV NILS v o n M A TERN o c h STEN H ALLBERG HYVELBLANDNING PÅGÅR 19 3 3 ERFARENHETER FRÅN

Läs mer

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering Bullerreducerande asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering Bullerreducerande beläggningar Dränerande asfaltbetong (ABD), ett eller två lager 3-6 och 7-9 db(a) Tunnare beläggningar

Läs mer

Ytbehandling med modifierad emulsion

Ytbehandling med modifierad emulsion VTI notat 4 2003 Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Uppföljningar 2002 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer

Läs mer

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik VTI notat 27-2002 Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik Lägesrapport 2001 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI VTI notat 27 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg-

Läs mer

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,

Läs mer

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa

Läs mer

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Friktion och makrotextur likheter och olikheter Friktion och makrotextur likheter och olikheter Seminarium Möjligheter med mätningar av vägområdet, Arlanda 21 april 2016 Thomas Lundberg, Drift och Underhåll Projekt; Makrotexturens möjlighet att identifiera

Läs mer

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager 1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1

Läs mer

Energieffektiva beläggningar 2

Energieffektiva beläggningar 2 Energieffektiva beläggningar 1 Energieffektiva beläggningar Lite basfakta om beläggningar och energibegrepp Faktorer vid värdering av miljö Andra miljöfrågor (målkonflikter) Genomgång av tekniker och beläggningar

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,

Läs mer

Ytbehandlingar. VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005

Ytbehandlingar. VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005 VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005 Ytbehandlingar Försök med modifierad emulsion och bredare fraktioner Makrotextur och visuell bedömning av defekter Funktionsprovning genom Prall Författare Torbjörn Jacobson

Läs mer

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011 Bakgrund till projektet t Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011 Thomas Lundberg Leif Sjögren Mika Gustafsson Projektet utförs på uppdrag av Trafikverket med Bertil Mårtensson som kontaktman.

Läs mer

Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor

Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor VTI notat 20-2003 VTI notat 20 2003 Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor Försök i Stockholm Lägesrapport 2002 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60603 Projektnamn

Läs mer

Erfarenheter av funktionskrav

Erfarenheter av funktionskrav Erfarenheter av funktionskrav Rune Fredriksson 6-1-6 Antal funktionsentrepenader 198-9 Antal funktionsentrepenader 1 Antal funktionskrav Antal krav som mäts objektivt Antal krav som registreras okulärt

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i tankgruppen

Minnesanteckningar från möte i tankgruppen Minnesanteckningar från möte i tankgruppen 2009-11-25 (09:30 16:00) Plats: Johanneshov i Stockholm, NYNAS Närvarande: Bo Simonsson, Vägverket Samhälle DoU (Tel. fr.o.m. punkt 4) Glenn Lundmark, ASFALTSKOLAN

Läs mer

Bindemedelsförsegling

Bindemedelsförsegling Vad är en bindemedelsförsegling? Vad är syftet med förseglingen? Vad är förväntningen på slutprodukten? Patrik Malmberg och Bo Svensson Svevia Beläggning 1 2 ATB Väg 94 Försegling Försegling görs för att

Läs mer

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. Lär av historien återvinn kunskap ,75,25,25,5 2 4 5,6 8,2 6 22,4 3,5 5--24 Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt Torbjörn Jacobson Trafikverket "Lär av historien återvinn kunskap" Passerande mängd (%) Prov Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5

Läs mer

Förbättring av vägar genom stabilisering med bitumenemulsion, skummat bitumen och tillsats av cement

Förbättring av vägar genom stabilisering med bitumenemulsion, skummat bitumen och tillsats av cement VTI notat 26-2002 Förbättring av vägar genom stabilisering med bitumenemulsion, skummat bitumen och tillsats av cement Uppföljning av två objekt i D- och U-län Foto: Torbjörn Jacobson, VTI VTI notat 26

Läs mer

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 VTI notat 4 2002 VTI notat 4-2002 Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik. VTI notat Nr: 82-1994 Utgivningsår: 1994 Xitel: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1994-12 efter fem års trafik. Författare: Krister Ydrevik Resursgrupp: Vägkonstruktion Projektnummer:

Läs mer

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag. Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel NVF seminarium 27/1-05 peter.ekdahl@ramboll.se Innehåll Bakgrund - vägytemätning idag Kvalitet Bättre utnyttjande av dagens information Tvärprofil Längsprofil

Läs mer

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport 1976-11 av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport

Läs mer

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt smätning av vägavsnitt med gummiasfalt 2007-2009 Av Nils-Gunnar Göransson 2009-11-30 Uppdragsgivare: Vägverket, Sektion Vägteknik Handläggare, VV: Thorsten Nordgren Operatör, VTI: Sven-Åke Lindén VTI-beteckning:

Läs mer

Betongvägen vid Arlanda

Betongvägen vid Arlanda VTI notat 35-2002 VTI notat 35 2002 Betongvägen vid Arlanda Tillståndet efter 10 års trafik Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60530 Projektnamn Uppdragsgivare Bengt-Åke Hultqvist Bo Carlsson

Läs mer

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden Torbjörn Jacobson 1 Kvalitet pågående teknisk utveckling Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden Torbjörn Jacobson Stev-Vägteknik torbjorn.jacobson@vv.se 0243

Läs mer

Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)

Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB) VT notât Nr 6-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Konstruktion och Byggande Projektnummer: 60360 Projektnamn: Emulsionsbeläggningar

Läs mer

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Bakgrund. Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson

Läs mer

Introduktion till TRV-applikationen PMSV3 Pavement management system. Fokus på den externa versionen (.se) av PMSV3

Introduktion till TRV-applikationen PMSV3 Pavement management system. Fokus på den externa versionen (.se) av PMSV3 TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Introduktion till TRV-applikationen PMSV3 Pavement management system Fokus på den externa versionen (.se) av PMSV3 2019 PMSV3 Pavement management system Egenutvecklad

Läs mer

Författare: 0 Lars Johansson

Författare: 0 Lars Johansson Thnotat Nummer: V 70 Datum: 1988-08-31 Titel: SLUTRAPPORT Provsträckor med bindemedel till ytbehandlmg typ YIB på högtrafikerad väg. Prov utförda på väg E3 vid Eskilstuna 1985. Författare: 0 Lars Johansson

Läs mer

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning

Läs mer

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller

Läs mer

Vad styr val av bitumen?

Vad styr val av bitumen? Val av bitumen 1 2002-05-22 Your division Subject matter Vad styr val av bitumen? Ekonomi Prestanda Tillgänglighet Utrustning Hälsa, säkerhet, miljö 2 1 Hälsa, säkerhet, miljö Klassificering och märkning

Läs mer

Förbättring av vägar genom stabilisering med bitumenemulsion, skummat bitumen och cement

Förbättring av vägar genom stabilisering med bitumenemulsion, skummat bitumen och cement VTI notat 29 2001 VTI notat 29-2001 Förbättring av vägar genom stabilisering med bitumenemulsion, skummat bitumen och cement Uppföljning av två objekt i D- och U-län Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer Metoddagen 2016 Motiv för kravställande Klas Hermelin Trafikverket Krav på obundna lager Motiv till provningsmetoder och kravnivåer 2 2016-02-12 Kvalitetssäkring av obundna lager vid byggande Materialkvalitet

Läs mer

Prov med olika överbyggnadstyper

Prov med olika överbyggnadstyper VTI notat 25-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg Resultatrapport efter 7 års uppföljning 1996 2003 Leif G Wiman

Läs mer

Kall och halvvarm återvinning

Kall och halvvarm återvinning VTI notat 28 2001 VTI notat 28-2001 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 2 Provvägar och kontrollsträckor Författare FoU-enhet Projektnummer 60098 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution

Läs mer

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av

Läs mer

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna VTI notat 33 2003 VTI notat 33-2003 Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna Töjning (

Läs mer

Jämnhetsvariation hos sommar- och vintervägar

Jämnhetsvariation hos sommar- och vintervägar VTI notat 16 2001 VTI notat 16-2001 Jämnhetsvariation hos sommar- och vintervägar IRI (mm/m) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 IRI Vinter 1998 per 400 m IRI Sommar 1998 per 400 m Författare FoU-enhet Thomas Lundberg Drift

Läs mer

Ytbehandling med polymermodifierad

Ytbehandling med polymermodifierad VTI notat 2 2001 Ytbehandling med polymermodifierad emulsion Uppföljning av äldre provvägar Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60617 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution

Läs mer

Energiförbrukning och kvalité

Energiförbrukning och kvalité 1 Energiförbrukning och kvalité hos olika vägkonstruktioner och beläggningar 2 1 Presentationen baseras på: Examensarbete vid KTH 1995 Examensarbete Högskolan Dalarna 1995 och1997 Examensarbete Högskolan

Läs mer

VTInatat Nummer: V 03 - Datum: Titel: Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81 Författare: Sven-Olof Hjalmarsson

VTInatat Nummer: V 03 - Datum: Titel: Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81 Författare: Sven-Olof Hjalmarsson VTInatat Nummer: V 03 - Datum: 1986-11-14 Titel: Uppföljning av CG-provvägen Nyängsleden, Västerås -81 Författare: Sven-Olof Hjalmarsson Avdelning: (Vägkonstruktionssektionen) Projektnummer: 4132803-0

Läs mer

Ytbehandling med modifierad emulsion

Ytbehandling med modifierad emulsion VTI notat 15 2002 Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer 60617 Projektnamn Tankbeläggningar Uppdragsgivare

Läs mer

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson Skanska Asfaltdagarna 2018 1 Klimatneutralitet Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja

Läs mer

Ytbehandlingar. Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner. VTI notat Utgivningsår

Ytbehandlingar. Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner. VTI notat Utgivningsår VTI notat 14-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Torbjörn Jacobson Förord I syfte att minimera olägenheterna vid utförande

Läs mer

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014 Torbjörn Jacobson Asfaltdagar 24 Torbjörn Jacobson Trafikverket, Investering, Teknik & Miljö Asfalt och miljö Miljöaspekter att ta hänsyn till vid val av beläggning Miljöaspekter: Resurs- och energieffektivisering

Läs mer

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat

Läs mer

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson -Skanska 2018-10-23 Nabin 2018 1 Klimatneutralitet- Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja

Läs mer

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den

Läs mer

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats: Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2001-08-29 Tid: 2001-08-29. Plats: Närvarande: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE), ordf Torbjörn Jacobson, VTI (TJ) Svante

Läs mer

Nr: Datum:

Nr: Datum: Nr: 14-93 Datum: 1993-09-29 Titel: Provvägsförsök med modifierade bindemedel i dränerande asfaltbetong, E20 Partille. Lägesrapport 1993. Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik Projektnummer:

Läs mer

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Dimensionering av överbyggnader Teknisk handbok Trafik och Gata Dimensionering av överbyggnader Innehåll 1 Funktionella egenskaper för asfalterade ytor 3 2 Ytor med speciella krav på dimensionering 3 3 Beräkning av antal standardaxlar

Läs mer

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045 VT1 notat Nr 69-1995 Utgivningsår: 1995 Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport 1995 Författare: Per Centrell Programområde: Vägteknik Projektnummer: 60045 Projektnamn:

Läs mer

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB

Läs mer

Asfaltbeläggningars nötningsresistens

Asfaltbeläggningars nötningsresistens V T1 notat Nummer: V173 Datum: 1992-02-28 Titel: Slitlager med polymermodifierat bindemedel Provväg E3/E18, Örebro-Arboga Lägesrapport 92-02 Författare: Torbjörn Jacobson Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer

Läs mer

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200 ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG

Läs mer

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1 TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...

Läs mer

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG PROVVÄG E6 GEDDEKNIPPELN KALLSÅS POLYMERMODIFIERADE BINDEMEDEL SYFTE MED PROVVÄG PÅVISA NYTTA MED POLYMERMODIFIERAT BITUMEN (PMB) THORSTEN NORDGREN VÄGVERKET REGION VÄST 7 393 5 92 UNDERSÖKA OM PMB ÄR

Läs mer

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer HVS och fältförsök Fredrik Hellman VTI Introduktion HVS och Fallvikt Syftet Undersöka hållfasthet och hållbarhet av nya överbyggnadskonstruktioner (dränerande

Läs mer

Nummer: V 80 Datum: Titel: Provvägsförsök Gärstad -87 Slagger från kol- och sopförbränning Lägesrapport 8901.

Nummer: V 80 Datum: Titel: Provvägsförsök Gärstad -87 Slagger från kol- och sopförbränning Lägesrapport 8901. VTInotat Nummer: V 80 Datum: 1989-02-03 Titel: Provvägsförsök Gärstad -87 Slagger från kol- och sopförbränning Lägesrapport 8901 Författare: Torbjörn Jacobsson och Leif Viman Avdelning: Vägavdelningen

Läs mer

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats:

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats: Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2004-05-25. Tid: 2004-05-25. Plats: Närvarande: VTI, Hemvärnsgatan Solna Björn Carlqvist, Vägverket Produktion (BC) Torbjörn Jacobson, VTI (TJ) Niclas

Läs mer

Tankdagen 2005. Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson. Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15

Tankdagen 2005. Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson. Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15 Tankdagen 2005 Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15 Principiell skillnad mellan obundet grus och indränkt makadam Obundet grus Lagertjockleken

Läs mer

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.

Läs mer

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2 Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering är geologi, trafiklast och

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i Tankgruppen

Minnesanteckningar från möte i Tankgruppen Minnesanteckningar från möte i Tankgruppen 2011-08-18 Plats: Jönköping, TRAFIKVERKET Närvarande: Glenn Lundmark, ASFALTSKOLAN (t.o.m. Punkt 5) Ingemar Gustavsson, TRAFIKVERKET Kenneth Lind, TRAFIKVERKET

Läs mer

Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:

Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17: PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 2016-05-31 PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 KUND Luleå kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Smedjegatan 24 972 31 Luleå Besök: Smedjegatan

Läs mer

Inventering av beläggningsstandard i vägföreningar 2015

Inventering av beläggningsstandard i vägföreningar 2015 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer 2015-12-15 GSN-2015-2789 Inventering av beläggningsstandard i vägföreningar 2015 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala Telefon:

Läs mer

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning

Läs mer

PM VIBRATIONER FRÅN VÄGTRAFIK KVARNBÄCK 2B, 3 SAMT MAGLEHILL, HÖÖR

PM VIBRATIONER FRÅN VÄGTRAFIK KVARNBÄCK 2B, 3 SAMT MAGLEHILL, HÖÖR PM VIBRATIONER FRÅN VÄGTRAFIK KVARNBÄCK 2B, 3 SAMT MAGLEHILL, HÖÖR RAPPORT 2018-12-12 UPPDRAG 286645, Höör Maglehill mfl Trafk- och bullerutredning Titel på rapport: Status: Översiktlig bedömning av vibrationer

Läs mer

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken Torbjörn Jacobson Trafikverket Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Spårbunden trafik ger: ökat slitage från dubbdäckstrafiken

Läs mer