Openbare Bibliotheek - OBA - The Public Library of Amsterdam

Transkript

1 Openbare Bibliotheek - OBA - The Public Library of Amsterdam Emma, Ingrid, Margareta, Susanna Amsterdams stadsbibliotek är beläget i centrala Amsterdam och ligger i närheten av centralstationen. Byggnaden ritades av den berömde holländske arkitekten Jo Coenen och invigdes Staden sponsrade bygget med 75 miljoner euro. Materialval och energiplanering har gjorts med hänsyn till miljön. Man har även beaktat stadens hantverkstraditioner genom t.ex. knutteknik i entrén. BESÖK medfinansieras av Europeiska socialfonden

2 Biblioteket har över 2 miljoner besökare varje år och mer än 1,25 miljoner lån. Biblioteket rymmer medier till ett omfång av 28 km och mer än 600 allmänna datorer med internetuppkoppling. 2/3 av beståndet finns i magasinet. Biblioteket är öppet 10-22, sju dagar i veckan. Stadsbiblioteket har 26 filialer. Biblioteksbyggnaden rymmer 7 våningar. Längst ner i byggnaden, under marknivå, ligger barnavdelningen. Högst upp ligger en restaurang och en stor teatersalong. Varje våningsplan, förutom barnavdelningen, är utformat på samma vis med informationsdisk och utställningsyta placerade på samma ställe. 2

3 Medlemskap på biblioteket är gratis upp till 19 år. Lånen är begränsade till 5 medier per utlåningstillfälle och omfattar endast medier från barnavdelningen. För vuxna låntagare finns olika typer av medlemskap. Det enklaste som endast omfattar gratis Internet och WiFi kostar 17,50, därefter finns olika medlemsnivåer upp till 100 euro per år. Inget medlemskap omfattar lån och avgiftsfria reservationer i obegränsad mängd, utan restriktioner finns på varje nivå. Fram till förra året var Internet gratis för alla, men numera är det avgiftsbelagt. Förseningsavgifter på utlånad media tas ut även av låntagare under 19 år. Det finns speciella institutionsmedlemskap för skolor och förskolor. Tidigare lånade skolorna gratis men på grund av den försämrade ekonomiska situationen är skolornas lån numera avgiftsbelagda. En boklåda kostar exempelvis 30 euro. Biblioteket samarbetar med flera olika instanser och strävar efter att vara mer än ett bibliotek. En radiostation sänder från biblioteket vissa dagar i veckan och man samarbetar även exempelvis med en organisation för homosexuella. Rummet Biblioteket strävar mot att vara det nya biblioteket och lokalmässigt har man lyckats väl. Huset invändigt ger en känsla av varuhus, men även kulturhus. 3

4 Lokalerna är påfallande öppna, ljusa, moderna och fräscha med betoning på vitt och behaglig punktbelysning och med mycket synlig modern teknik. Man har satsat på sittplatser och framförallt olika typer av studieplatser. Det finns inga lösa skyltar utan skyltningen är tryckt direkt på hyllorna. Entrén ger ett pampigt intryck och besökaren får genast en bra bild av byggnadens storlek och vad som finns på de olika våningsplanen. I entrén finns även en vakt och ett piano som spelkunnig allmänhet är välkommen att spela på. Ett av våningsplanen är en tyst avdelning, i övrigt är biblioteket ett ställe där man kan prata och umgås. Betoningen ligger på vuxenfakta och skönlitteraturen är inte lika synlig. Ett våningsplan är helt tillägnat multimedia såsom film och musik. 4

5 Utlåning och återlämning sker enbart via självbetjäning och utlåningsapparater finns på varje våningsplan. En robot sorterar de återlämnade böckerna som därefter åker upp till rätt våningsplan och sorteras efter hylla. Betalningen sker i särskilda betalautomater. Tillgänglighet Vid entrén finns rullstolar till utlån. Hissar och rulltrappor finns mellan våningarna. Informationen är tydlig och lättillgänglig men uteslutande enspråkig. Överhuvudtaget finns det dåligt med informationsmaterial på andra språk. Personalen har uniform klädsel och är lätt att känna igen. Hyllorna är genomgående låga, förutom på multimediaavdelningen där hyllorna är väldigt höga och svårtillgängliga för en kortvuxen person eller en person i rullstol. 5

6 En del av skyltningen är bakom glas. Överhuvudtaget är det ganska dåligt med lockande skyltning som uppmuntrar till impulsläsning. Hylluppställningen bygger på att låntagaren vet vad hen vill ha. 6

7 Det finns storstilsböcker och talböcker, men inga stora mängder. Enligt uppgifter från personalen är det en privat aktör som driver hanteringen av daisyböcker i Holland, och denne har begränsat försäljningen till bibliotek. Barn och unga Hela bottenvåningen riktar sig till barn 0-12 år och deras föräldrar. Informationsdisken är stor och i bra höjd, mycket tillgänglig för unga låntagare. 7

8 Lokalen är uppbyggd enligt temacirklar med höga vita hyllor. I temacirklarna blandar man fakta och fiktion enligt ämnen som exempelvis Jag i världen, Äventyr, Dröm och Ateljé. Cirkelhyllorna är mycket snygga sett uppifrån men nere på golvet är intrycket inte lika positivt. Lokalen är svår att överblicka pga de höga, stängda hyllcirklarna. Böckerna står på insidan av cirklarna, vilket ger ett tråkigt intryck sett från utsidan till då besökaren endast ser insidan av böckerna. 8

9 Vid sökning i bibliotekskatalogen får man veta bokens cirkelnamn och sedan nummerkod eller bokstav. Fiktion ställs upp utifrån författarens efternamn och faktaböcker enligt nummerkod. Enligt personalen har barnen inga problem med att hitta i hyllorna, medan vuxna ofta har svårare att vänja sig vid blandningen av fakta och fiktion. 9

10 Biblioteket jobbar mot barnen både i skolan och på fritiden. Man ordnar sagostunder, utställningar och pysselverkstad. Det finns en särskild ateljé avsedd för pyssel och en mindre teatersalong avsedd för barnteater. Barnprogrammen är gratis om biblioteket själva står för dem, medan de program som köps in är avgiftsbelagda. Bilderboksavdelningen ligger längst ner i lokalen och består av både höga och låga hyllor som i viss mån är otillgängliga för barnen. Ett antal datorer (utan internet) finns även utplacerade, men ingen av dessa verkar fungera under vårt besök. Det finns även en tv bland barnfilmerna. 10

11 Lokalerna uppmuntrar barnen till lek och spring och ljudnivån är ganska hög. Ljuden från barnavdelningen fortplantas även i resten av byggnaden på grund av den öppna planlösningen och bristande ljudisolering. På barnavdelningen finns inget tyst utrymme för barn som vill ha lugn och ro att läsa eller bläddra i böcker. Man försöker medvetet jobba med barns delaktighet genom exempelvis en fokusgrupp som träffas måndagar. Man har haft vissa problem att locka barn till att delta i fokusgruppen eftersom biblioteket ligger en bit ifrån centrum och eftersom tiden visat sig passa många dåligt. Fokusgruppen jobbar med ett nytt tema varje år och i år jobbar man med läsgrupper. 11

12 Ungdomar är ingen prioriterad grupp på biblioteket, utan den litteratur som riktar sig specifikt till unga finns utplacerad i några hyllor bland skönlitteratur för vuxna. Biblioteket verkar ändå ha många besökare i denna ålder som sitter vid datorer och på studieplatserna. Ingen speciell ungdomsavdelning med tv-spel eller liknande finns, något som man annars kan se på många andra bibliotek i Holland. Barnböcker på andra språk finns endast på de större europeiska språken och inte i några stora mängder. Enligt personalen beror detta på problem med inköp av böcker på andra språk. Barnböcker för läsare med särskilda behov finns inte i någon större utsträckning. Vid förfrågan hänvisar bibliotekarien oss till en hylla med ett litet antal lättlästa böcker med större text samt några hyllplan ljudböcker. De yngsta låntagarna välkomnas till biblioteket med en s.k. Bookstart -väska, som är något som erbjuds i hela landet. För de äldre läsarna finns aktiviteten Kinderjury som bygger på att barnen röstar på sina favoriter bland de nyinkomna böckerna. Enligt personalen har ett mål varit att föräldrarna och barnen ska vilja stanna på biblioteket länge, och man uppger har man verkligen lyckats i detta. 12

13 Sammanfattning En sammanfattning av våra intryck av OBA är att det utseendemässigt är väldigt fräscht, modernt och tekniskt men att man kanske i viss mån tappat lite av själen i verksamheten. Biblioteket ger ett något kyligt intryck. Pga neddragningar har man minskat på bemanningen och det märks också ute i lokalerna. Får låntagarna verkligen den hjälp de behöver? Når bibliotekets strävan efter att vara det nya biblioteket på djupet eller stannar det vid de fräscha och moderna ytorna? Man verkar inte ta någon större hänsyn till minoritetsgrupper av olika slag, utan riktar in sig mot medelholländaren. Man har satsat på faktaböcker och ny teknik medan skönlitteraturen inte är lika synlig. Olika typer av studieplatser verkar det dock finnas gott om och dessa ger ett gott intryck. 13

14 Barnavdelningen ger ett positivt intryck till en början men upplevs vid närmare granskning som något stökig och otrivsam. Ljudnivån är ett av de stora problemen här. Det holländska biblioteksväsendet verkar överlag ha drabbats ganska hårt av eurokrisen och de ekonomiska nedskärningarna som följt i dess fotspår. På många ställen har man varit tvungna att stänga ner filialer och minska på verksamheten. På OBA syns nedskärningarna bl.a. i fler avgifter och minskad bemanning. Överhuvudtaget verkar personalen ha rätt tuffa arbetstider med mycket kvälls- och helgtjänstgöring och dåliga möjligheter till specialisering då de får anpassa sina arbetsuppgifter efter vilket våningsplan de blivit tilldelade för dagen. 14