Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006"

Transkript

1 Utvecklingsstöd Karl Wessbrandt MISSIV 1 (1) DATUM DIARIENR 2006/378 Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006 Verva har på eget initiativ genomfört en förstudie om Arkitektur och ramverk för interoperabilitet. Den ingår som ett led i Vervas arbete med att främja utvecklingen av en sammanhållen e-förvaltning. Förstudien behandlar utvecklingen av gemensamma kravspecifikationer, förväntningar från EU och pågående arkitekturinitiativ inom och utom landet. Den ger förslag till fortsatta uppdrag med målsättning att ta fram en för offentlig sektor gemensam referensarkitektur. Rapporten skall utgöra ett stöd för pågående strategiarbete och verksamhetsplanering. Förstudiens resultat redovisas i föreliggande slutrapport med tre delrapporter som bilagor, 1. Grundfunktioner 2. Krav och förutsättningar från EU på vårt nationella arbete 3. Arkitekturmodeller, ramverk och strategier. Rapporten har idag fastställts som slutredovisning av förstudien enligt beslut av Jenny Birkestad, enhetschef Utvecklingsstöd. Närvarande vid den slutliga handläggningen var Christina von Greyerz, enhetschef Analys samt Désirée Veschetti Holmgren, Birgitta Nelson, Jan Lundh och Karl Wessbrandt, föredragande. Enligt Vervas beslut Karl Wessbrandt utvecklingsstrateg Postadress: Box 214, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 29 Telefon växel: E-post: Fax:

2 PM 1 (19) Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006 slutrapport Arkitektur och ramverk för interoperabilitet 1 förstudie 2006 slutrapport 1 1 Grundfunktioner eller gemensamma kravspecifikationer 2 2 Förväntningar och krav från EU I ICT-standardisering Interoperabilitet einköp 6 3 Allmänt om arkitekturmodeller Exempel på strategier och arkitekturer SOA Sverige Internationella egov-initiativ Standardiseringsorgan, konsortier och privat sektor 9 4 Analys och slutsatser Grundfunktioner eller gemensamma specifikationer Inventering Prioritering Förväntningar och krav EU Sverige Positionering av arkitekturinitiativ Arkitektur och ramverk förslag på inriktning Förslag till förändringsplan Etappindelning Organisation Finansiering 19 Malin C:\Documents and Settings\malin\Skrivbord\Till PDF\Förstudierapport Arkitektur.doc

3 PM 2 (19) 1 Grundfunktioner eller gemensamma kravspecifikationer Termen Grundfunktioner har använts i tal, presentationer och skrivelser från närings- och finansdepartementen för att beskriva visioner och mål för IT-samhället i allmänhet och den sammanhållna e-förvaltningen i synnerhet. Det har dock framgått att det gjordes olika tolkningar av termen. En vanlig missuppfattning var att grundfunktioner syftade på färdiga, fungerande tekniska produkter eller tjänster. Om Verva skall kunna driva utvecklingen av dessa grundfunktioner så är det avgörande att ha en samsyn med såväl beställare (regeringen) som med leverantörer (IT-branschen) och användare (förvaltningen, företag, medborgare) kring vad det egentligen är som skall produceras. Efter samråd med berörda intressenter har vi kommit fram till att följande definition, hämtad från en av näringsdepartementets skrifter, bör vara den som gäller: Grundfunktioner är ett samlingsbegrepp för generella funktioner som vissa eller alla parter i samhället har behov och nytta av. Dessa funktioner kan vara självständiga, t.ex. identifiering, eller vara en komponent i ett system, t.ex. gränssnitt i upphandlingssystem. Grundfunktioner är inte tekniska lösningar. De är funktionella specifikationer av gränssnitt och funktion, som olika leverantörer kan finna olika lösningar och tillämpningar för. Med tanke på att termen grundfunktioner uppenbart har vållat mycket förvirring och diskussion så är det kanske bättre om vi lägger begreppet åt sidan och istället använder nationella kravspecifikationer eller förvaltningsgemensamma kravspecifikationer när det handlar om krav på IT-lösningar som är gemensamma för hela förvaltningen. I Statskontorets diskussionsunderlag om en arkitektur för en modern nätverksförvaltning från 2004 presenteras en arkitekturmodell. Där kan man placera in en generell bottenplatta med gemensamma specifikationer av grundfunktioner. Om dessa följs när olika tillämpningar i den ovanförliggande strukturen realiseras så bör man på sikt uppnå önskvärda effekter som harmonisering, interoperabilitet och återanvändning.

4 PM 3 (19) Arkitektur för en sammanhållen e-förvaltning Användarbehov och -efterfrågan Verksamhetssystem Verksamhetssystem Gemensamma förgrundsfunktioner Gemensamma strukturer och resurser Verksamhetssystem Gemensamma grundfunktioner Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Verva som plattform för samverkan Specifikationer Standarder Metoder Processer Gränssnitt 2 Förväntningar och krav från EU Här har sammanfattats ett axplock av viktiga initiativ och projekt på EUnivå som har bäring på strategi- och arkitekturfrågor och som har presenterats närmare i delrapport 2. Det finns mycket mer, detta är ett urval där Verva-medarbetare har viss insyn i arbetet och delvis även aktivt är med och påverkar resultaten. 2.1 I2010 Ett centralt strategidokument inom ramen för Lissabonstrategin är i2010 det europeiska informationssamhället 2010, där det tredje delmålet är tydligt riktat till medlemsstaternas förvaltningar. I takt med att användningen av IT ökar blir dess inverkan på samhället allt större. För att uppnå mål tre aviserade kommissionen ett antal åtgärder, bland andra att Anta en åtgärdsplan för e-förvaltning och strategiska riktlinjer om IT-baserade offentliga tjänster (2006) och att Lansera demonstrationsprojekt för att på operativ nivå testa tekniska, rättsliga och organisatoriska lösningar i syfte att lägga ut offentliga tjänster på nätet (2007). I sin handlingsplan för e-förvaltning framhåller Kommissionen att det är viktigt att skynda på införandet av e-förvaltning för att kunna modernisera och skapa nya lösningar. Man vill bland annat se till att e-förvaltning på nationell nivå inte leder till nya hinder på den inre marknaden p.g.a. uppsplittring och bristande interoperabilitet,

5 PM 4 (19) utöka fördelarna med e-förvaltning till EU-nivå genom att möjliggöra skalfördelar inom medlemsstaternas initiativ och genom att samarbeta om gemensamma europeiska frågor, och se till att alla berörda aktörer i EU samarbetar om utformning och genomförande av e-förvaltning. Handlingsplanen ställer vidare upp fem viktiga mål för e-förvaltning och nämner några särskilda målsättningar inför 2010: Inget utanförskap Verklig effektivitet och ändamålsenlighet. Att leverera nyckeltjänster med stor genomslagskraft till medborgare och företag. Hit hör att senast 2010 skall 100 % av offentlig upphandling vara tillgänglig elektroniskt, det verkliga utnyttjandet skall ligga på 50 %, och man skall avtala om samarbete om fler elektroniska tjänster med stor genomslagskraft. Att skapa grundförutsättningar Att öka deltagande och demokratiskt beslutsfattande. Handlingsplanen förutsätter en hög grad av europeisk samordning och har haft stor betydelse för utarbetandet av regeringens e-strategi som presenterades i juni ICT-standardisering Inom EU har ICT-standardiseringens betydelse för samhällsutvecklingen och konkurrenskraften fått ökad uppmärksamhet genom att standarder kan fungera som strategiska verktyg för att förverkliga politiska mål. Standardisering är en del av rådets och kommissionens politik för att uppnå bättre lagstiftning, skärpa företagens konkurrenskraft och avlägsna hinder för internationell handel. Kommissionen kommer, i linje med åtagandet att förbättra lagstiftningen, att fortsätta att bredda användningen av standarder som komplement till lagstiftning. Följande åtgärder rekommenderas bland annat: Utökad användning av europeisk standardisering i EU:s politik och lagstiftning Bättre effektivitet, sammanhållning och synlighet för europeisk standardisering Fortsätta att stödja internationella standarder som utarbetas av internationella standardiseringsorgan (ISO, IEC, ITU) och se till att de tillämpas i EU.

6 PM 5 (19) 2.3 Interoperabilitet Interoperabilitet är nyckelordet i ett kommissionsmeddelande om e-förvaltningen i EU. Den inre marknaden är beroende av moderna och effektiva myndigheter som underlättar rörlighet och en problemfri interaktion mellan medborgare och företag. Det kräver sofistikerad IT-infrastruktur och enhetliga e- förvaltningsprocesser. Därför har interoperabilitet för e-förvaltningstjänster, baserad på standarder, öppna specifikationer och gränssnitt blivit absolut avgörande för framgång. Även om medlemsstaterna ansvarar för att de nationella systemen är driftskompatibla, så krävs det samarbete och samordning inom EU för att säkerställa interoperabilitet på EU-nivå, vilket krävs om en gemensam EUpolitik och gemensamma prioriteringar ska kunna genomföras. På grundval av detta meddelande skapar kommissionen förutsättningar för att få till stånd interoperabilitet för alleuropeiska tjänster och detta sker bland annat inom IDABC-programmet. Där driver man projekt av två slag: Projects of Common Interest (PCIs) som implementerar europeiska egovernment-tjänster inom utvalda policy-områden. Dessa skall utnyttja de gemensamma Horizontal Measures som utvecklas (se nedan). Här deltar ett flertal svenska myndigheter mer eller mindre aktivt i gemensamma sektorsprojekt. Horizontal Measures (HMs) som implementerar infrastrukturtjänster och europeiska egovernment-tjänster som inte tillhör något enskilt policyområde. HMs kan också avse strategiska stödaktiviteter, t.ex. egovernment Observatory Open Source Observatory och här medverkar i första hand utsedda experter från Verva. IDABC skall påverka och främja utvecklingen av Pan European egovernment Services (PEGS) enligt följande modell och några aktuella IDABC-projekt anges nedan: Som grund för IDABC.s horisontella projekt för att främja systemsamverkan över gränserna har man definierat ramverket EIF (European Interoperability Framework), som strukturerar interoperabiliteten i tre nivåer,

7 PM 6 (19) teknisk, semantisk och organisatorisk interoperabilitet. Detta ramverk har fått stort genomslag, och arbetet med en ny version av EIF har just påbörjats, där ambitionen är att skapa ett policydokument som kan antas av och gälla för hela Kommissionen. EIF kompletteras av AGL (Architecture Guidelines), med mer detaljerade rekommendationer om tekniska standarder och specifikationer för paneuropeiska e-tjänster. Även detta dokument skall nu struktureras om. IDABC förutsätter att medlemsländerna har egna nationella ramverk med arkitektur-rekommendationer (NIF; National Interoperability Frameworks), och IDABC ser då EIF/AGL som komplement till dessa. Inom några centrala områden finns särskilda horisontella IDABC-projekt där Verva deltar, t.ex. för Semantisk interoperabilitet, Öppna dokumentformat, Öppen källkod, eid, e-upphandling och säkra nätoch transporttjänster. 2.4 einköp e-inköp/e-handel intar en särställning som prioriterat utvecklingsområde med ett flertal olika pågående projekt, både för att standardisera och för att främja användningen. Utöver samverkan inom Kommissionen finns ett nordiskt samarbete, som verkar för att satsa på globala standarder som UBL och att dessa skall förvaltas inom ramen för UN/CEFACT. 3 Allmänt om arkitekturmodeller Verksamhets- och IT-arkitekturer har bara existerat i ca 20 år och de har inte fått ordentlig spridning förrän på 2000-talet. Detta är alltså en ung och ännu omogen arkitekturdisciplin, där mycket utvecklingsarbete återstår. Redan i Antikens Rom formulerades några grunder för god arkitektur som fortfarande kan tillämpas, även för att utvärdera 2000-talets modeller för verksamhets- och IT-arkitektur: Arkitekturen skall lösa ett problem, den skall vara robust, den skall vara tidlös och den skall skänka oss glädje. Vidare framhöll man Funktion: Arkitekturen skall vara användbar för sitt ändamål. Styrka: Arkitekturen skall möjliggöra ett starkt och hållbart bygge. Skönhet: Arkitekturen skall vara estetiskt tilltalande som arkitekturens tre grundpelare.

8 PM 7 (19) 3.1 Exempel på strategier och arkitekturer Det finns ett mycket stort antal pågående arkitekturinitiativ i såväl offentlig som privat sektor och inom ramen för denna förstudie har vi bara kunnat skumma på ytan. Systemarkitektur, verksamhetsarkitektur och interoperabilitetsarkitektur beskriver tre successivt högre nivåer av IT-arkitektur. Verksamhetsarkitektur reglerar systemarkitektur genom att beskriva en övergripande målbild för verksamheten. Systemarkitektur reglerar utvecklingsarbetet för ett enskilt IT-system, genom att beskriva dess övergripande organisation och principer. Interoperabilitetsarkitektur, slutligen, beskriver den information som utbyts mellan organisationer samt de elektroniska tjänster som tillhandahålls för att behandla denna information; därmed regleras såväl en organisations verksamhetsarkitektur som dess systemarkitekturer, genom att verksamheten och dess IT-system anpassas för elektroniskt samarbete med andra organisationer. Gemensamt för de tre perspektiven är att de beskriver målbilder, visioner. Det som beskrivs av en interoperabilitetsarkitektur är en vision om ett framtida samarbete mellan olika organisationer SOA Kraven på att kunna hantera ett allt snabbare informationsutbyte och anpassa sig till en föränderlig omvärld ställer stora krav på hur man utformar sin verksamhet. Arkitekturen måste ta höjd för föränderliga krav, förändrade verksamhetsprocesser och utvecklingen av ny teknik.

9 PM 8 (19) Ett sätt att angripa detta är att tillämpa en arkitekturmodell som tillåter löst sammansatta komponenter att utbyta information på ett strukturerat sätt. Genom att specificera gränsytorna mellan komponenterna kan dessa kommunicera med varandra oberoende av underliggande processer och teknologi. Man kan se dessa komponenter som svarta boxar med okänt innehåll men med känd funktionalitet. Genom ett väl definierat kommunikationsgränssnitt kan komponenterna utbyta information med varandra oberoende av komponenternas beskaffenhet. SOA tillämpar ett processorienterat synsätt där komponenterna sätts ihop i en kedja med utgångspunkt i verksamhetsprocesserna. För att undvika att flera komponenter med snarlik funktionalitet skapas förespråkas generiska funktioner framför specialanpassningar som endast kan nyttjas i specifika tillämningar Sverige I Sverige förekommer ett antal arkitekturinitiativ, men ingen nationell samordning. Vårdsektorn och Försvaret tillhör dem som har kommit långt. Det svenska Nätverket för arkitekter startades för några år sedan av IT- /verksamhetsarkitekterna på ett tiotal större myndigheter, dels som ett forum för utbyte av erfarenhet och uppbyggnad av kompetens arkitekterna emellan, dels som en reaktion på att det inte förekom något gemensamt och samordnat arkitekturarbete i förvaltningen. Nätverket har arbetat fram ett första idéutkast till ett förvaltningsgemensamt arkitekturramverk uppbyggt av: Generella myndighetsprinciper Generella verksamhetsprinciper Generella arkitekturprinciper Generella designprinciper Internationella egov-initiativ I delrapport 3 finns kortfattade beskrivningar och länkar till ett axplock av egovernment-initiativ i olika länder, som arbetsgruppen har kommit i kontakt med och bedömer som intressanta att titta närmare på. En närmare analys ryms inte inom ramen för denna förstudie, och listan kan säkert kompletteras med flera andra exempel av likvärdigt intresse. Syftet har i första hand varit att ge förutsättningar för en överblick över hur andra länder har tagit sig an området och att underlätta och inspirera till närmare studier, jämförelser och samarbeten i det fortsatta arkitekturarbetet. Gemensamt för de länder, vars nationella strategier och arkitekturer vi beskriver (och även många andra som inte tas upp här) är att arbetet har pågått i många år, det har varit förankrat på hög politisk nivå och

10 PM 9 (19) drivits av centralt placerade organisationer med gott om specialistresurser (egna och konsulter). Man har publicerat mängder av rapporter och riktlinjer, inrättat egna webbplatser med stora tekniska och redaktionella resurser och har arrangerat många workshops och konferenser för sina målgrupper. Vi måste alltså konstatera att Sverige ligger flera år efter jämförbara länder. Detta har varit ett medvetet val, som det nu kan finnas anledning att ompröva Standardiseringsorgan, konsortier och privat sektor Referens- och arkitekturmodeller utvecklas på många håll. De formella, internationella standardiseringsorganisationerna ISO/IEC/ITU har tagit fram referensmodeller och arkitekturer för olika ändamål som ibland refereras i nationella ramverk. Utöver dessa finns ett flertal andra organisationer som utarbetar modeller och rekommendationer som är relevanta för arkitekturarbetet. Några av dessa är UN/CEFACT, OASIS och IEEE. Bland ledande analys- och konsultföretag kan Zachman Institute och Gartner nämnas. Många stora IT-företag har också egna modeller, som Microsoft och IBM med flera. 4 Analys och slutsatser 4.1 Grundfunktioner eller gemensamma specifikationer Om Verva skall kunna åta sig att driva utvecklingen av grundfunktioner så är det avgörande att ha en samsyn med såväl beställare (regeringen) som med leverantörer (IT-branschen) och användare (förvaltningen, företag, medborgare) kring vad det egentligen är som skall produceras. Tolkningsfrågan gällde främst om grundfunktionerna 1. utgörs av produkter eller tjänster (dvs. fungerande tekniska lösningar) eller 2. utgörs av funktionella kravspecifikationer, som gör det möjligt för olika aktörer att upphandla eller utveckla de produkter eller tjänster som realiserar grundfunktionerna. Efter genomgång och diskussion med berörda intressenter kom vi fram till att alternativ 2 är det som främst avses och att följande definition gäller:

11 PM 10 (19) Grundfunktioner är ett samlingsbegrepp för generella funktioner som vissa eller alla parter i samhället har behov och nytta av. Dessa funktioner kan vara självständiga, t.ex. identifiering, eller vara en komponent i ett system, t.ex. gränssnitt i upphandlingssystem. Grundfunktioner är inte tekniska lösningar. De är funktionella specifikationer av gränssnitt och funktion, som olika leverantörer kan finna olika lösningar och tillämpningar för. I Statskontorets arkitekturmodell kan man placera in en generell bottenplatta med gemensamma specifikationer av grundfunktioner, hellre benämnda gemensamma kravspecifikationer. Om dessa följs när olika tillämpningar i den ovanförliggande strukturen realiseras så bör man på sikt uppnå önskvärda effekter som harmonisering, interoperabilitet och återanvändning. Arkitektur för en sammanhållen e-förvaltning Användarbehov och -efterfrågan Verksamhetssystem Verksamhetssystem Gemensamma förgrundsfunktioner Gemensamma strukturer och resurser Verksamhetssystem Gemensamma kravspecifikationer Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Verva som plattform för samverkan Specifikationer Standarder Metoder Processer Gränssnitt I Näringsdepartementets IT-strategi jämförs grundfunktionerna med byggstenar, som kan kombineras på många olika sätt för olika verksamhetsbehov. Detta synsätt stämmer väl överens med principerna för en tjänsteorienterad arkitektur (SOA; Service Oriented Architecture), som är en sannolik utgångspunkt för den framtida arkitekturmodellen. De verktyg som närmast står till buds för att fastställa gemensamma kravspecifikationer är antingen bindande föreskrifter eller rekommenderande riktlinjer och vägledningar, som i sin tur pekar på de standarder, metoder, processer, gränssnitt osv. som skall tillämpas.

12 PM 11 (19) Inventering Några viktiga områden där förvaltningsgemensamma kravspecifikationer troligen behövs och bör vidare- eller nyutvecklas är t.ex. Säkert informationsutbyte (omfattande t.ex. transport, struktur, terminologi) elegitimationer (för individer och organisationer) eunderskrifter och estämplar Personliga informationstjänster (Mina Sidor) Funktioner för mottagning/utskick av myndighetsinformation Utformning av webbdialoger Säker lagring av information einköp (omfattande t.ex. eupphandling, ehandel, efaktura) Ledningssystem för IT-tjänster (ITIL, ISO/IEC 20000) Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS, SS-ISO/IEC 17799:2005) Vi kan dock inte börja om från början utan måste ta tillvara de investeringar och erfarenheter som redan finns. Produkt- och tjänsteförsörjningen kan heller inte generellt överlämnas till marknaden. Enbart fastställda och publicerade specifikationer räcker inte, utan i nästa steg i försörjningskedjan kan styrning och stimulans behövas, t.ex. via ramavtalsupphandlingar, gemensamma finansieringslösningar, offentliga-privata partnerskap osv. Vi har mycket som redan fungerar väl och som fortsatt bör användas, även om vidareutveckling och anpassning till nya krav behövs. Det finns gällande riktlinjer och vägledningar från e-nämnden och det finns föreskrifter med allmänna råd från andra myndigheter som PTS och Riksarkivet. Andra exempel ur Vervas perspektiv på utgångspunkter, som idag tjänar som gemensamma grundförutsättningar för den sammanhållna e- förvaltningen är t.ex. e-id SHS Infratjänsten SGSI Sverige.se Rättsinformationssystemet SFTI och Svefakturan.

13 PM 12 (19) Några av dem bygger i botten på gemensamma kravspecifikationer som har implementerats som fungerande tekniska lösningar i form av existerande produkter och tjänster, medan andra har vuxit fram stegvis i andra former. Användningen har dock inte alltid fått den snabba spridning som har förväntats och orsakerna till detta borde kunna analyseras utifrån olika perspektiv i en strukturerad arkitekturmodell. För- och nackdelar med olika specifikations-, förankrings- och försörjningsmekanismer för olika tillämpningsområden kan sedan fortsatt studeras och utvärderas Prioritering I det fortsatta arbetet behöver de prioriterade områden där förvaltningen behöver utgå från gemensamma grundförutsättningar analyseras närmare, dels utifrån regeringens e-strategi och Vervas insatsområden, dels med avseende på var de hör hemma i den arkitekturmodell som kommer att väljas. Samband, beroenden och upplevda problem behöver kartläggas för att säkerställa att de gemensamma kraven verkligen siktar in sig på de reella behoven. Troligen behöver kraven formuleras utifrån ett antal olika perspektiv utöver det tekniska, t.ex. juridik, ekonomi, organisation, säkerhet och så vidare. 4.2 Förväntningar och krav EU Vi konstaterar att strategier för e-förvaltning och förbättrad interoperabilitet nu är ett prioriterat område inom EU som i hög grad kommer att påverka medlemsländernas interna e-förvaltningsutveckling. Trenden går mot en ökad betydelse av standarder i såväl lagstiftning som i rådgivande dokument, upphandlingskrav och projektspecifikationer. Sverige behöver förhålla sig till denna trend mot ökad samordning. Vi kan också dra mycket egen nytta av det arbete som vi bidrar till att bekosta med gemensamma EU-medel, eller som kan ställas till vårt förfogande av andra medlemsländer. Som stöd för ett mer strukturerat och medvetet beslutsfattande behöver även Sverige ha en övergripande arkitekturmodell och ett nationellt ramverk för interoperabilitet, vilket EU förväntar sig av alla medlemsländer. Både av resurs- och harmoniseringsskäl är det önskvärt att Sverige deltar i Kommissionens pågående utveckling och ansluter sig till de samarbeten med andra länder som erbjuds, så att den svenska modellen så långt som möjligt kan ansluta till den gemensamma synen inom EU.

14 PM 13 (19) Sverige Hälso- och sjukvårdsektorn samt Försvaret är exempel på sektorer som bedriver eget arkitekturarbete, liksom ett antal större myndigheter, bland annat de som är representerade i det informella Nätverket för arkitekter. Sveriges Kommuner och Landsting driver också frågan, både som stöd för att återanvända gemensamma komponenter och effektivisera kommunernas interna verksamheten och för att få till stånd enhetliga interoperabilitetsgränssnitt för utbyte med olika statliga myndigheter. En arbetsgrupp från de olika sjukvårdsregionerna har konstaterat att långtgående samordning på en rad områden krävs och att alla landsting behöver införa en nationellt fastställd IT-infrastruktur någorlunda samtidigt. Från dessa och andra håll finns krav på tydligare vägledning och i vissa fall kanske även en tvingande styrning från regeringen för att snabbare kunna åstadkomma en bättre e-förvaltning och de flesta ser Verva som den naturliga hemvisten för att organisera det praktiska genomförandet. 4.3 Positionering av arkitekturinitiativ Vi bedömer att många av de använda arkitekturmodellerna är abstrakta och svåra att förstå och att verksamhetsnyttan inte alltid är uppenbar. Som en kritisk framgångsfaktor bör gälla att Arkitekturen skall vara en bas för ledningens beslut och att den skall utgöra en länk mellan visionerna och de konkreta lösningarna. Det gäller också att vara klar över syftet vid valet mellan olika modeller för t.ex. verksamhetsarkitekturer, IT-arkitekturer, informationsarkitekturer, interoperabilitetsarkitektur osv. Arkitekturmodellerna kan alltså vara ganska olika, men några utgångspunkter och synsätt verkar vara vanligt förekommande: Man formulerar en uppsättning gemensamma principer, som skall vara vägledande för fortsatta strategiska beslut. Som interoperabilitetsmodell använder man indelningen i en organisatorisk, en semantisk och en teknisk nivå. Ibland förfinas denna interoperabilitetsmodell med en syntaktisk nivå mellan den semantiska och den tekniska och med en juridisk ovanför den organisatoriska. Zachmans matrisstruktur återkommer i olika varianter, såväl med påbyggnader som förenklingar.

15 PM 14 (19) Olika vyer används för att skapa en helhetsbild och följande fem förekommer i många varianter: Business Architecture Information Architecture System Architecture Technology Architecture samt Enterprise Architecture Governance. Arkitekturutvecklingen som en ständigt pågående förbättringsprocess betonas i flera fall. I de under senare tid utvecklade modellerna är den löst kopplade tjänsteorienteringen enligt SOA dominerande. Dessa och andra aspekter och synsätt behöver värderas närmare i ett eventuellt fortsatt arbete för att välja basen för en nationell arkitekturmodell. 4.4 Arkitektur och ramverk förslag på inriktning Vid avstämningsmöten, såväl inom Verva som på EU-nivå inom IDABC återkommer frågan om syftet och nyttan med en arkitekturmodell, vad vi skall ha den till. Ett vanligt svar är att den behövs som pedagogisk förklaringsmodell och som planeringshjälp för förändringsarbetet, men för att fungera som det behöver olika användare olika perspektiv och dessa behöver förtydligas. Frågor som vad skall förändras, vem skall göra det, när skall det göras osv. bör modellen ge stöd för att besvara, men ur vems synpunkt? Regeringen, myndighetsledningarna och de IT-ansvariga behöver olika modeller men där det finns ett spårbart samband mellan dem. Vi behöver veta var vi är och vi behöver en kompass för att ta oss dit vi vill - problemet är att det behövs olika kompasser för olika delar av världen. Inledningsvis så bör vi sikta in oss på en interoperabilitetsarkitektur enligt modellen i refererat arkitektur-pm från Statskontoret.

16 PM 15 (19) I en artikel i tidskriften Öppna system, skriven av några av arkitekturnätverkets medlemmar, hämtas ytterligare krav på det gemensamma förändringsarbetet som har stort utrymme för förbättringar. Med utökad samordning och planering av genomförandet skulle man kunna ge myndigheterna stöd i sin planering och samtidigt underlätta samordning av hela förändringsarbetet. Genom att systematisera och strukturera förändringsarbetet kan organisationen lättare svara upp mot omvärldens krav. Processorientering är ett exempel på ett sätt att bedriva förändringsarbete och modernisering. Genom processorientering blir förändring det normala tillståndet., vilket illustreras i följande bild som bygger på en modell från Meta group. Interna och externa drivkrafter Uppdrag & vision Mål och resultat Utforma Strategier Utforma verksamheten Utforma IKT Planera Förändringar Analysera Förändringsbehov Ledning & styrning Grundläggande principer

17 PM 16 (19) Vidare framhålls att detta kommer att kräva inte bara teknisk normering utan även samverkan och normering vad det gäller legala frågor, verksamhetsprocesser, finansiering, vinsthemtagning, begrepp och informationsstandarder. För att utforma myndighetsöverskridande processer krävs klara gränslinjer med avseende på ansvar och roller. För att undvika missförstånd och för att skapa effektiva processer krävs vidare ett samförstånd och normering vad det gäller begrepp och systematisk vokabulär. En bra utgångspunkt är modellen med de tre interoperabilitetsnivåerna i European Interoperability Framework, kompletterad med en rättslig nivå för att modernisera och samordna regelverket. Rättslig interoperabilitet Organisatorisk interoperabilitet Semantisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet En referensarkitektur bör också driva förändringar i öskvärd riktning, även om alla förutsättningar inte är på plats i dagens system. Därför är en tjänsteorienterad arkitektur enligt den tidigare beskrivna SOA-modellen en bra inriktning som passar den svenska modellen med fristående myndigheter. Organisationen OASIS har nyligen presenterat ett förslag till standardarkitektur för SOA-modellen. Där beskrivs tre arkitekturnivåer som även kan ligga till grund för att definiera de olika nivåerna i vårt modellarbete. På den översta abstraktionsnivån finns en Referensmodell (eller ett ramverk). Här beskrivs grundläggande principer och samband, helt utan tekniska referenser. På den andra nivån finns en eller flera referensarkitekturer, som ger mer detaljerad vägledning ur olika perspektiv, t.ex. genom att peka på standarder som bör tillämpas. På den tredje nivån finns de konkreta arkitekturerna som beskriver hur specifika lösningar konstrueras i det enskilda fallet.

18 PM 17 (19) Utgångspunkten för Vervas arkitekturmodell bör vara att underlätta att uppfylla kraven i regeringens e-strategi och i våra förväntade konkreta regeringsuppdrag samt att hitta metoder att upptäcka och påvisa om saker görs i fel ordning, om nödvändiga komponenter saknas osv. Det innebär att vi behöver arbeta med referensmodeller och referensarkitekturer enligt ovan, medan de konkreta arkitekturerna är myndigheternas och leverantörernas sak. Vi måste däremot inte nödvändigtvis få fram en sammanhängande grafisk modell, vilket vi och andra har försökt med många gånger utan att lyckas. Vi behöver inte heller direkt ta fram ett fullständigt arkitekturdokument, det kan utvecklas stegvis efter behov. Inledningsvis kan det eventuellt räcka med några enkla principer som listas i textform, utifrån olika perspektiv, t.ex. på legal, organisatorisk, semantisk och teknisk nivå. Om vi därmed t.ex. kan visa att tekniken finns men inte får användas så kan det bidra till ett förändringstryck på lagstiftarna att lösa sin del. Referensmodellen och referensarkitekturen skall hjälpa oss att angripa våra konkreta uppdrag på rätt sätt. Arkitekurdokumentet i sig är inte huvudsaken men vi bör påbörja arbetet, sedan har vi fram till 2010 på oss att förfina modellen. Vi får inte heller ta utgångspunkt i Vervas tidigare framtagna lösningar och produkter eller i intressentgrupper för dessa, då de inte är givna som förutsättningar för framtida lösningar. Vi bör däremot ta hjälp av andra grupperingar, som samverkansgrupperna, e-forum och arkitektnätverket för att förankra arbetet och få bidrag med nödvändiga resurser, både avseende kompetens och finansiering. 4.5 Förslag till förändringsplan Etappindelning 1. Att Verva informerar internt och externt om förstudiens resultat och förankrar planerna på ett fortsatt arbete med inriktning mot en referensarkitektur. När lämpligt grundmaterial tagits fram inleds ett nära samarbete med myndigheter, kommuner och landsting Om acceptabelt för intressenterna utgår man i arbetet från synsätt och begreppsapparater från det internationella arbetet med tjänsteorienterade arkitekturer Modellen bör även ansluta till European Interoperability Framework Måldatum

19 PM 18 (19) 2. Att Verva i samverkan med andra intressenter etablerar ett för offentlig sektor gemensamt arkitekturdokument (först en referensmodell, därefter referensarkiktur enligt ovan) med fokus på att vara ett ramverk för interoperabilitet. Måldatum för referensmodell version Att en process för utformning, förankring, användning, uppföljning, justering avseende ett arkitekturdokument etableras. 4. att ta fram en arbetsplan för fortsatt arbete fram till 2010 Fortsatt arbete bedrivs under vissa förutsättningar som vid behov ändras. Arbetet syftar i första hand till att ge stöd till arbetet med att utveckla den sammanhållna förvaltningen. Utgångspunkter blir därför den förvaltningspolitiska programförklaringen, strategin för fortsatt utveckling av elektronisk förvaltning och kommande uppdrag. o Arbetsplanen sätter upp övergripande mål för perioden o Arbetsplanen sätter upp årliga mål för arbetet o Arbetsplanen revideras årligen eller vid behov o Arbetsplanen beskriver hur uppföljning och utvärdering av effekterna av arkitekturdokumentet hanteras o Arbetsplanen beskriver hur arbetet med omvärldsbevakning, omvärldsanalys och slutsatsdragning inom området hanteras som tillsammans med uppföljningen utgör grund för en planerad utgivning av nya versioner av arkitekturdokumentet o Arbetsplanen beskriver hur arkitekturdokumentet kvalitetssäkras och förankras med ambitionen att inga nya referensgrupper tillskapas Måldatum för 3 och Organisation Programverksamhet under Vervas ledning i nära samverkan med Vervas etablerade samverkansgrupper, e-forum, arkitektnätverket med flera. Arbetet skall också ske i nära samverkan och avstämning med IT-Standardiseringskommittén IDABC:s uppdateringsprojekt av European Interoperability Framework och Architecture Guideleines.

20 PM 19 (19) Finansiering Grundprogrammet finansieras via Vervas anslag. Samverkande myndigheter står för sina egna kostnader. Om den i samverkan föreslagna ambitionsnivån kräver ytterligare finansiering är förutsättningen för genomförandet antingen att det kan samfinansieras av intressenterna eller att regeringen beslutar om ytterligare anslag.

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009 Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009 Karl Wessbrandt IT Management Consultant Wessbrandt Management AB +46 708 303 464

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 PM 1 (5) Utvecklingsstöd 2007-08-29 ÄNDRAD Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 Syfte med dagen Syftet med detta möte är att skapa gemensamma utgångspunkter

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Dnr 2008/50 1 (15) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Generellt I samband med regeringens beslut om Handlingsplan för e-förvaltning 1 fick 70 myndigheter i

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e Caspar Almalander Arkivimpulser! Agenda Om e Vad är på gång Riksarkivets eard Att utreda nyttor Viktigt med samarbete Arkivimpulser!

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Riktlinjer för stadens arbetssätt,

Riktlinjer för stadens arbetssätt, Riktlinjer för stadens arbetssätt, metoder och verksamhetsarkitektur inom it-området tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stadens arkitekturramverk...

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden Årsberättelse 1(5) Datum Dnr 2016-02-22 Årsberättelse 2015 för E-legitimationsnämnden www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Läs mer

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

NES, Northern European Subset och kopplingen till standardiseringarbetet i offentlig sektor i Sverige

NES, Northern European Subset och kopplingen till standardiseringarbetet i offentlig sektor i Sverige NES, Northern European Subset och kopplingen till standardiseringarbetet i offentlig sektor i Sverige Kerstin Wiss Holmdahl Sveriges Kommuner och Landsting NEA seminarium 25 januari 2007 1 Vårt nordeuropeiska

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Geodata utvecklar e-förvaltningen IT-standardiseringen har bäring på geodataområdet eller Geodata utvecklar e-förvaltningen Kartdagarna 2008 Torbjörn Cederholm, SIS 2008-07-04 1 Geodata ger draghjälp IT-standardiseringsutredningen Handlingsplan

Läs mer

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för elektronisk förvaltning Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande.

Föredragande borgarrådet Kristina Axén Olin anför följande. PM 2007: RI (Dnr 317-2938/2007) Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 15 oktober 2007. Borgarrådsberedningen

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Digitalisering av det offentliga Sverige

Digitalisering av det offentliga Sverige Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-20 Dnr 609/2010 1 (6) Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg

Läs mer

Ekonomiska samband kring ett förvaltningsgemensamt arkitekturramverk med kravspecifikationer

Ekonomiska samband kring ett förvaltningsgemensamt arkitekturramverk med kravspecifikationer PM 1 (34) Analys 2007-03-29 Ekonomiska samband kring ett förvaltningsgemensamt arkitekturramverk med kravspecifikationer 1 Inledning 2 1.1 Syfte och tillvägagångssätt 2 1.2 Avgränsning 2 1.3 Upplägg 3

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29 Elektroniska affärer i staten t Mats Goffhé 2012-03-29 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet EG-rättsliga förändringar Striktare

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete Datum: Dokumenttyp: 2016-08-31 Skrivelse Diarienr: Handläggare: 2016/0180 Tarja Birkoff 1 (5) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för e-förvaltning. Dir. 2009:19. Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009

Kommittédirektiv. Delegation för e-förvaltning. Dir. 2009:19. Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009 Kommittédirektiv Delegation för e-förvaltning Dir. 2009:19 Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009 Sammanfattning av uppdraget Offentliga tjänster måste kontinuerligt utvecklas för att möta nya

Läs mer

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling,

Öppna standarder & dokumentformat. 13 Mars 2007 Stefan Görling, Öppna standarder & dokumentformat 13 Mars 2007 Stefan Görling, stefan@gorling.se Om dokumentet Joachim Strömbergson, utvecklingschef InformAsic, aktiv i IETF Stefan Görling, doktorand i industriell ekonomi,

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 www.cehis.se info@cehis.se Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Välkommen till Eskil"una

Välkommen till Eskiluna Välkommen till Eskil"una Elektroniskt bevarande etapp 2 Det handlar om a. säkerställa en långsik5g informa5onsförsörjning! Slutrapporten etapp 2 Sambruk 2011. Dokumentet får dock spridas enligt Creative

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete Riktlinjer Dnr 149/2016 Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-08-31, 159. Uppdateras före 2017-08-31. Innehållsförteckning 1 Inledning och nuläge...

Läs mer