Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006"

Transkript

1 Utvecklingsstöd Karl Wessbrandt MISSIV 1 (1) DATUM DIARIENR 2006/378 Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006 Verva har på eget initiativ genomfört en förstudie om Arkitektur och ramverk för interoperabilitet. Den ingår som ett led i Vervas arbete med att främja utvecklingen av en sammanhållen e-förvaltning. Förstudien behandlar utvecklingen av gemensamma kravspecifikationer, förväntningar från EU och pågående arkitekturinitiativ inom och utom landet. Den ger förslag till fortsatta uppdrag med målsättning att ta fram en för offentlig sektor gemensam referensarkitektur. Rapporten skall utgöra ett stöd för pågående strategiarbete och verksamhetsplanering. Förstudiens resultat redovisas i föreliggande slutrapport med tre delrapporter som bilagor, 1. Grundfunktioner 2. Krav och förutsättningar från EU på vårt nationella arbete 3. Arkitekturmodeller, ramverk och strategier. Rapporten har idag fastställts som slutredovisning av förstudien enligt beslut av Jenny Birkestad, enhetschef Utvecklingsstöd. Närvarande vid den slutliga handläggningen var Christina von Greyerz, enhetschef Analys samt Désirée Veschetti Holmgren, Birgitta Nelson, Jan Lundh och Karl Wessbrandt, föredragande. Enligt Vervas beslut Karl Wessbrandt utvecklingsstrateg Postadress: Box 214, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 29 Telefon växel: E-post: Fax:

2 PM 1 (19) Arkitektur och ramverk för interoperabilitet förstudie 2006 slutrapport Arkitektur och ramverk för interoperabilitet 1 förstudie 2006 slutrapport 1 1 Grundfunktioner eller gemensamma kravspecifikationer 2 2 Förväntningar och krav från EU I ICT-standardisering Interoperabilitet einköp 6 3 Allmänt om arkitekturmodeller Exempel på strategier och arkitekturer SOA Sverige Internationella egov-initiativ Standardiseringsorgan, konsortier och privat sektor 9 4 Analys och slutsatser Grundfunktioner eller gemensamma specifikationer Inventering Prioritering Förväntningar och krav EU Sverige Positionering av arkitekturinitiativ Arkitektur och ramverk förslag på inriktning Förslag till förändringsplan Etappindelning Organisation Finansiering 19 Malin C:\Documents and Settings\malin\Skrivbord\Till PDF\Förstudierapport Arkitektur.doc

3 PM 2 (19) 1 Grundfunktioner eller gemensamma kravspecifikationer Termen Grundfunktioner har använts i tal, presentationer och skrivelser från närings- och finansdepartementen för att beskriva visioner och mål för IT-samhället i allmänhet och den sammanhållna e-förvaltningen i synnerhet. Det har dock framgått att det gjordes olika tolkningar av termen. En vanlig missuppfattning var att grundfunktioner syftade på färdiga, fungerande tekniska produkter eller tjänster. Om Verva skall kunna driva utvecklingen av dessa grundfunktioner så är det avgörande att ha en samsyn med såväl beställare (regeringen) som med leverantörer (IT-branschen) och användare (förvaltningen, företag, medborgare) kring vad det egentligen är som skall produceras. Efter samråd med berörda intressenter har vi kommit fram till att följande definition, hämtad från en av näringsdepartementets skrifter, bör vara den som gäller: Grundfunktioner är ett samlingsbegrepp för generella funktioner som vissa eller alla parter i samhället har behov och nytta av. Dessa funktioner kan vara självständiga, t.ex. identifiering, eller vara en komponent i ett system, t.ex. gränssnitt i upphandlingssystem. Grundfunktioner är inte tekniska lösningar. De är funktionella specifikationer av gränssnitt och funktion, som olika leverantörer kan finna olika lösningar och tillämpningar för. Med tanke på att termen grundfunktioner uppenbart har vållat mycket förvirring och diskussion så är det kanske bättre om vi lägger begreppet åt sidan och istället använder nationella kravspecifikationer eller förvaltningsgemensamma kravspecifikationer när det handlar om krav på IT-lösningar som är gemensamma för hela förvaltningen. I Statskontorets diskussionsunderlag om en arkitektur för en modern nätverksförvaltning från 2004 presenteras en arkitekturmodell. Där kan man placera in en generell bottenplatta med gemensamma specifikationer av grundfunktioner. Om dessa följs när olika tillämpningar i den ovanförliggande strukturen realiseras så bör man på sikt uppnå önskvärda effekter som harmonisering, interoperabilitet och återanvändning.

4 PM 3 (19) Arkitektur för en sammanhållen e-förvaltning Användarbehov och -efterfrågan Verksamhetssystem Verksamhetssystem Gemensamma förgrundsfunktioner Gemensamma strukturer och resurser Verksamhetssystem Gemensamma grundfunktioner Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Verva som plattform för samverkan Specifikationer Standarder Metoder Processer Gränssnitt 2 Förväntningar och krav från EU Här har sammanfattats ett axplock av viktiga initiativ och projekt på EUnivå som har bäring på strategi- och arkitekturfrågor och som har presenterats närmare i delrapport 2. Det finns mycket mer, detta är ett urval där Verva-medarbetare har viss insyn i arbetet och delvis även aktivt är med och påverkar resultaten. 2.1 I2010 Ett centralt strategidokument inom ramen för Lissabonstrategin är i2010 det europeiska informationssamhället 2010, där det tredje delmålet är tydligt riktat till medlemsstaternas förvaltningar. I takt med att användningen av IT ökar blir dess inverkan på samhället allt större. För att uppnå mål tre aviserade kommissionen ett antal åtgärder, bland andra att Anta en åtgärdsplan för e-förvaltning och strategiska riktlinjer om IT-baserade offentliga tjänster (2006) och att Lansera demonstrationsprojekt för att på operativ nivå testa tekniska, rättsliga och organisatoriska lösningar i syfte att lägga ut offentliga tjänster på nätet (2007). I sin handlingsplan för e-förvaltning framhåller Kommissionen att det är viktigt att skynda på införandet av e-förvaltning för att kunna modernisera och skapa nya lösningar. Man vill bland annat se till att e-förvaltning på nationell nivå inte leder till nya hinder på den inre marknaden p.g.a. uppsplittring och bristande interoperabilitet,

5 PM 4 (19) utöka fördelarna med e-förvaltning till EU-nivå genom att möjliggöra skalfördelar inom medlemsstaternas initiativ och genom att samarbeta om gemensamma europeiska frågor, och se till att alla berörda aktörer i EU samarbetar om utformning och genomförande av e-förvaltning. Handlingsplanen ställer vidare upp fem viktiga mål för e-förvaltning och nämner några särskilda målsättningar inför 2010: Inget utanförskap Verklig effektivitet och ändamålsenlighet. Att leverera nyckeltjänster med stor genomslagskraft till medborgare och företag. Hit hör att senast 2010 skall 100 % av offentlig upphandling vara tillgänglig elektroniskt, det verkliga utnyttjandet skall ligga på 50 %, och man skall avtala om samarbete om fler elektroniska tjänster med stor genomslagskraft. Att skapa grundförutsättningar Att öka deltagande och demokratiskt beslutsfattande. Handlingsplanen förutsätter en hög grad av europeisk samordning och har haft stor betydelse för utarbetandet av regeringens e-strategi som presenterades i juni ICT-standardisering Inom EU har ICT-standardiseringens betydelse för samhällsutvecklingen och konkurrenskraften fått ökad uppmärksamhet genom att standarder kan fungera som strategiska verktyg för att förverkliga politiska mål. Standardisering är en del av rådets och kommissionens politik för att uppnå bättre lagstiftning, skärpa företagens konkurrenskraft och avlägsna hinder för internationell handel. Kommissionen kommer, i linje med åtagandet att förbättra lagstiftningen, att fortsätta att bredda användningen av standarder som komplement till lagstiftning. Följande åtgärder rekommenderas bland annat: Utökad användning av europeisk standardisering i EU:s politik och lagstiftning Bättre effektivitet, sammanhållning och synlighet för europeisk standardisering Fortsätta att stödja internationella standarder som utarbetas av internationella standardiseringsorgan (ISO, IEC, ITU) och se till att de tillämpas i EU.

6 PM 5 (19) 2.3 Interoperabilitet Interoperabilitet är nyckelordet i ett kommissionsmeddelande om e-förvaltningen i EU. Den inre marknaden är beroende av moderna och effektiva myndigheter som underlättar rörlighet och en problemfri interaktion mellan medborgare och företag. Det kräver sofistikerad IT-infrastruktur och enhetliga e- förvaltningsprocesser. Därför har interoperabilitet för e-förvaltningstjänster, baserad på standarder, öppna specifikationer och gränssnitt blivit absolut avgörande för framgång. Även om medlemsstaterna ansvarar för att de nationella systemen är driftskompatibla, så krävs det samarbete och samordning inom EU för att säkerställa interoperabilitet på EU-nivå, vilket krävs om en gemensam EUpolitik och gemensamma prioriteringar ska kunna genomföras. På grundval av detta meddelande skapar kommissionen förutsättningar för att få till stånd interoperabilitet för alleuropeiska tjänster och detta sker bland annat inom IDABC-programmet. Där driver man projekt av två slag: Projects of Common Interest (PCIs) som implementerar europeiska egovernment-tjänster inom utvalda policy-områden. Dessa skall utnyttja de gemensamma Horizontal Measures som utvecklas (se nedan). Här deltar ett flertal svenska myndigheter mer eller mindre aktivt i gemensamma sektorsprojekt. Horizontal Measures (HMs) som implementerar infrastrukturtjänster och europeiska egovernment-tjänster som inte tillhör något enskilt policyområde. HMs kan också avse strategiska stödaktiviteter, t.ex. egovernment Observatory Open Source Observatory och här medverkar i första hand utsedda experter från Verva. IDABC skall påverka och främja utvecklingen av Pan European egovernment Services (PEGS) enligt följande modell och några aktuella IDABC-projekt anges nedan: Som grund för IDABC.s horisontella projekt för att främja systemsamverkan över gränserna har man definierat ramverket EIF (European Interoperability Framework), som strukturerar interoperabiliteten i tre nivåer,

7 PM 6 (19) teknisk, semantisk och organisatorisk interoperabilitet. Detta ramverk har fått stort genomslag, och arbetet med en ny version av EIF har just påbörjats, där ambitionen är att skapa ett policydokument som kan antas av och gälla för hela Kommissionen. EIF kompletteras av AGL (Architecture Guidelines), med mer detaljerade rekommendationer om tekniska standarder och specifikationer för paneuropeiska e-tjänster. Även detta dokument skall nu struktureras om. IDABC förutsätter att medlemsländerna har egna nationella ramverk med arkitektur-rekommendationer (NIF; National Interoperability Frameworks), och IDABC ser då EIF/AGL som komplement till dessa. Inom några centrala områden finns särskilda horisontella IDABC-projekt där Verva deltar, t.ex. för Semantisk interoperabilitet, Öppna dokumentformat, Öppen källkod, eid, e-upphandling och säkra nätoch transporttjänster. 2.4 einköp e-inköp/e-handel intar en särställning som prioriterat utvecklingsområde med ett flertal olika pågående projekt, både för att standardisera och för att främja användningen. Utöver samverkan inom Kommissionen finns ett nordiskt samarbete, som verkar för att satsa på globala standarder som UBL och att dessa skall förvaltas inom ramen för UN/CEFACT. 3 Allmänt om arkitekturmodeller Verksamhets- och IT-arkitekturer har bara existerat i ca 20 år och de har inte fått ordentlig spridning förrän på 2000-talet. Detta är alltså en ung och ännu omogen arkitekturdisciplin, där mycket utvecklingsarbete återstår. Redan i Antikens Rom formulerades några grunder för god arkitektur som fortfarande kan tillämpas, även för att utvärdera 2000-talets modeller för verksamhets- och IT-arkitektur: Arkitekturen skall lösa ett problem, den skall vara robust, den skall vara tidlös och den skall skänka oss glädje. Vidare framhöll man Funktion: Arkitekturen skall vara användbar för sitt ändamål. Styrka: Arkitekturen skall möjliggöra ett starkt och hållbart bygge. Skönhet: Arkitekturen skall vara estetiskt tilltalande som arkitekturens tre grundpelare.

8 PM 7 (19) 3.1 Exempel på strategier och arkitekturer Det finns ett mycket stort antal pågående arkitekturinitiativ i såväl offentlig som privat sektor och inom ramen för denna förstudie har vi bara kunnat skumma på ytan. Systemarkitektur, verksamhetsarkitektur och interoperabilitetsarkitektur beskriver tre successivt högre nivåer av IT-arkitektur. Verksamhetsarkitektur reglerar systemarkitektur genom att beskriva en övergripande målbild för verksamheten. Systemarkitektur reglerar utvecklingsarbetet för ett enskilt IT-system, genom att beskriva dess övergripande organisation och principer. Interoperabilitetsarkitektur, slutligen, beskriver den information som utbyts mellan organisationer samt de elektroniska tjänster som tillhandahålls för att behandla denna information; därmed regleras såväl en organisations verksamhetsarkitektur som dess systemarkitekturer, genom att verksamheten och dess IT-system anpassas för elektroniskt samarbete med andra organisationer. Gemensamt för de tre perspektiven är att de beskriver målbilder, visioner. Det som beskrivs av en interoperabilitetsarkitektur är en vision om ett framtida samarbete mellan olika organisationer SOA Kraven på att kunna hantera ett allt snabbare informationsutbyte och anpassa sig till en föränderlig omvärld ställer stora krav på hur man utformar sin verksamhet. Arkitekturen måste ta höjd för föränderliga krav, förändrade verksamhetsprocesser och utvecklingen av ny teknik.

9 PM 8 (19) Ett sätt att angripa detta är att tillämpa en arkitekturmodell som tillåter löst sammansatta komponenter att utbyta information på ett strukturerat sätt. Genom att specificera gränsytorna mellan komponenterna kan dessa kommunicera med varandra oberoende av underliggande processer och teknologi. Man kan se dessa komponenter som svarta boxar med okänt innehåll men med känd funktionalitet. Genom ett väl definierat kommunikationsgränssnitt kan komponenterna utbyta information med varandra oberoende av komponenternas beskaffenhet. SOA tillämpar ett processorienterat synsätt där komponenterna sätts ihop i en kedja med utgångspunkt i verksamhetsprocesserna. För att undvika att flera komponenter med snarlik funktionalitet skapas förespråkas generiska funktioner framför specialanpassningar som endast kan nyttjas i specifika tillämningar Sverige I Sverige förekommer ett antal arkitekturinitiativ, men ingen nationell samordning. Vårdsektorn och Försvaret tillhör dem som har kommit långt. Det svenska Nätverket för arkitekter startades för några år sedan av IT- /verksamhetsarkitekterna på ett tiotal större myndigheter, dels som ett forum för utbyte av erfarenhet och uppbyggnad av kompetens arkitekterna emellan, dels som en reaktion på att det inte förekom något gemensamt och samordnat arkitekturarbete i förvaltningen. Nätverket har arbetat fram ett första idéutkast till ett förvaltningsgemensamt arkitekturramverk uppbyggt av: Generella myndighetsprinciper Generella verksamhetsprinciper Generella arkitekturprinciper Generella designprinciper Internationella egov-initiativ I delrapport 3 finns kortfattade beskrivningar och länkar till ett axplock av egovernment-initiativ i olika länder, som arbetsgruppen har kommit i kontakt med och bedömer som intressanta att titta närmare på. En närmare analys ryms inte inom ramen för denna förstudie, och listan kan säkert kompletteras med flera andra exempel av likvärdigt intresse. Syftet har i första hand varit att ge förutsättningar för en överblick över hur andra länder har tagit sig an området och att underlätta och inspirera till närmare studier, jämförelser och samarbeten i det fortsatta arkitekturarbetet. Gemensamt för de länder, vars nationella strategier och arkitekturer vi beskriver (och även många andra som inte tas upp här) är att arbetet har pågått i många år, det har varit förankrat på hög politisk nivå och

10 PM 9 (19) drivits av centralt placerade organisationer med gott om specialistresurser (egna och konsulter). Man har publicerat mängder av rapporter och riktlinjer, inrättat egna webbplatser med stora tekniska och redaktionella resurser och har arrangerat många workshops och konferenser för sina målgrupper. Vi måste alltså konstatera att Sverige ligger flera år efter jämförbara länder. Detta har varit ett medvetet val, som det nu kan finnas anledning att ompröva Standardiseringsorgan, konsortier och privat sektor Referens- och arkitekturmodeller utvecklas på många håll. De formella, internationella standardiseringsorganisationerna ISO/IEC/ITU har tagit fram referensmodeller och arkitekturer för olika ändamål som ibland refereras i nationella ramverk. Utöver dessa finns ett flertal andra organisationer som utarbetar modeller och rekommendationer som är relevanta för arkitekturarbetet. Några av dessa är UN/CEFACT, OASIS och IEEE. Bland ledande analys- och konsultföretag kan Zachman Institute och Gartner nämnas. Många stora IT-företag har också egna modeller, som Microsoft och IBM med flera. 4 Analys och slutsatser 4.1 Grundfunktioner eller gemensamma specifikationer Om Verva skall kunna åta sig att driva utvecklingen av grundfunktioner så är det avgörande att ha en samsyn med såväl beställare (regeringen) som med leverantörer (IT-branschen) och användare (förvaltningen, företag, medborgare) kring vad det egentligen är som skall produceras. Tolkningsfrågan gällde främst om grundfunktionerna 1. utgörs av produkter eller tjänster (dvs. fungerande tekniska lösningar) eller 2. utgörs av funktionella kravspecifikationer, som gör det möjligt för olika aktörer att upphandla eller utveckla de produkter eller tjänster som realiserar grundfunktionerna. Efter genomgång och diskussion med berörda intressenter kom vi fram till att alternativ 2 är det som främst avses och att följande definition gäller:

11 PM 10 (19) Grundfunktioner är ett samlingsbegrepp för generella funktioner som vissa eller alla parter i samhället har behov och nytta av. Dessa funktioner kan vara självständiga, t.ex. identifiering, eller vara en komponent i ett system, t.ex. gränssnitt i upphandlingssystem. Grundfunktioner är inte tekniska lösningar. De är funktionella specifikationer av gränssnitt och funktion, som olika leverantörer kan finna olika lösningar och tillämpningar för. I Statskontorets arkitekturmodell kan man placera in en generell bottenplatta med gemensamma specifikationer av grundfunktioner, hellre benämnda gemensamma kravspecifikationer. Om dessa följs när olika tillämpningar i den ovanförliggande strukturen realiseras så bör man på sikt uppnå önskvärda effekter som harmonisering, interoperabilitet och återanvändning. Arkitektur för en sammanhållen e-förvaltning Användarbehov och -efterfrågan Verksamhetssystem Verksamhetssystem Gemensamma förgrundsfunktioner Gemensamma strukturer och resurser Verksamhetssystem Gemensamma kravspecifikationer Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Verva som plattform för samverkan Specifikationer Standarder Metoder Processer Gränssnitt I Näringsdepartementets IT-strategi jämförs grundfunktionerna med byggstenar, som kan kombineras på många olika sätt för olika verksamhetsbehov. Detta synsätt stämmer väl överens med principerna för en tjänsteorienterad arkitektur (SOA; Service Oriented Architecture), som är en sannolik utgångspunkt för den framtida arkitekturmodellen. De verktyg som närmast står till buds för att fastställa gemensamma kravspecifikationer är antingen bindande föreskrifter eller rekommenderande riktlinjer och vägledningar, som i sin tur pekar på de standarder, metoder, processer, gränssnitt osv. som skall tillämpas.

12 PM 11 (19) Inventering Några viktiga områden där förvaltningsgemensamma kravspecifikationer troligen behövs och bör vidare- eller nyutvecklas är t.ex. Säkert informationsutbyte (omfattande t.ex. transport, struktur, terminologi) elegitimationer (för individer och organisationer) eunderskrifter och estämplar Personliga informationstjänster (Mina Sidor) Funktioner för mottagning/utskick av myndighetsinformation Utformning av webbdialoger Säker lagring av information einköp (omfattande t.ex. eupphandling, ehandel, efaktura) Ledningssystem för IT-tjänster (ITIL, ISO/IEC 20000) Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS, SS-ISO/IEC 17799:2005) Vi kan dock inte börja om från början utan måste ta tillvara de investeringar och erfarenheter som redan finns. Produkt- och tjänsteförsörjningen kan heller inte generellt överlämnas till marknaden. Enbart fastställda och publicerade specifikationer räcker inte, utan i nästa steg i försörjningskedjan kan styrning och stimulans behövas, t.ex. via ramavtalsupphandlingar, gemensamma finansieringslösningar, offentliga-privata partnerskap osv. Vi har mycket som redan fungerar väl och som fortsatt bör användas, även om vidareutveckling och anpassning till nya krav behövs. Det finns gällande riktlinjer och vägledningar från e-nämnden och det finns föreskrifter med allmänna råd från andra myndigheter som PTS och Riksarkivet. Andra exempel ur Vervas perspektiv på utgångspunkter, som idag tjänar som gemensamma grundförutsättningar för den sammanhållna e- förvaltningen är t.ex. e-id SHS Infratjänsten SGSI Sverige.se Rättsinformationssystemet SFTI och Svefakturan.

13 PM 12 (19) Några av dem bygger i botten på gemensamma kravspecifikationer som har implementerats som fungerande tekniska lösningar i form av existerande produkter och tjänster, medan andra har vuxit fram stegvis i andra former. Användningen har dock inte alltid fått den snabba spridning som har förväntats och orsakerna till detta borde kunna analyseras utifrån olika perspektiv i en strukturerad arkitekturmodell. För- och nackdelar med olika specifikations-, förankrings- och försörjningsmekanismer för olika tillämpningsområden kan sedan fortsatt studeras och utvärderas Prioritering I det fortsatta arbetet behöver de prioriterade områden där förvaltningen behöver utgå från gemensamma grundförutsättningar analyseras närmare, dels utifrån regeringens e-strategi och Vervas insatsområden, dels med avseende på var de hör hemma i den arkitekturmodell som kommer att väljas. Samband, beroenden och upplevda problem behöver kartläggas för att säkerställa att de gemensamma kraven verkligen siktar in sig på de reella behoven. Troligen behöver kraven formuleras utifrån ett antal olika perspektiv utöver det tekniska, t.ex. juridik, ekonomi, organisation, säkerhet och så vidare. 4.2 Förväntningar och krav EU Vi konstaterar att strategier för e-förvaltning och förbättrad interoperabilitet nu är ett prioriterat område inom EU som i hög grad kommer att påverka medlemsländernas interna e-förvaltningsutveckling. Trenden går mot en ökad betydelse av standarder i såväl lagstiftning som i rådgivande dokument, upphandlingskrav och projektspecifikationer. Sverige behöver förhålla sig till denna trend mot ökad samordning. Vi kan också dra mycket egen nytta av det arbete som vi bidrar till att bekosta med gemensamma EU-medel, eller som kan ställas till vårt förfogande av andra medlemsländer. Som stöd för ett mer strukturerat och medvetet beslutsfattande behöver även Sverige ha en övergripande arkitekturmodell och ett nationellt ramverk för interoperabilitet, vilket EU förväntar sig av alla medlemsländer. Både av resurs- och harmoniseringsskäl är det önskvärt att Sverige deltar i Kommissionens pågående utveckling och ansluter sig till de samarbeten med andra länder som erbjuds, så att den svenska modellen så långt som möjligt kan ansluta till den gemensamma synen inom EU.

14 PM 13 (19) Sverige Hälso- och sjukvårdsektorn samt Försvaret är exempel på sektorer som bedriver eget arkitekturarbete, liksom ett antal större myndigheter, bland annat de som är representerade i det informella Nätverket för arkitekter. Sveriges Kommuner och Landsting driver också frågan, både som stöd för att återanvända gemensamma komponenter och effektivisera kommunernas interna verksamheten och för att få till stånd enhetliga interoperabilitetsgränssnitt för utbyte med olika statliga myndigheter. En arbetsgrupp från de olika sjukvårdsregionerna har konstaterat att långtgående samordning på en rad områden krävs och att alla landsting behöver införa en nationellt fastställd IT-infrastruktur någorlunda samtidigt. Från dessa och andra håll finns krav på tydligare vägledning och i vissa fall kanske även en tvingande styrning från regeringen för att snabbare kunna åstadkomma en bättre e-förvaltning och de flesta ser Verva som den naturliga hemvisten för att organisera det praktiska genomförandet. 4.3 Positionering av arkitekturinitiativ Vi bedömer att många av de använda arkitekturmodellerna är abstrakta och svåra att förstå och att verksamhetsnyttan inte alltid är uppenbar. Som en kritisk framgångsfaktor bör gälla att Arkitekturen skall vara en bas för ledningens beslut och att den skall utgöra en länk mellan visionerna och de konkreta lösningarna. Det gäller också att vara klar över syftet vid valet mellan olika modeller för t.ex. verksamhetsarkitekturer, IT-arkitekturer, informationsarkitekturer, interoperabilitetsarkitektur osv. Arkitekturmodellerna kan alltså vara ganska olika, men några utgångspunkter och synsätt verkar vara vanligt förekommande: Man formulerar en uppsättning gemensamma principer, som skall vara vägledande för fortsatta strategiska beslut. Som interoperabilitetsmodell använder man indelningen i en organisatorisk, en semantisk och en teknisk nivå. Ibland förfinas denna interoperabilitetsmodell med en syntaktisk nivå mellan den semantiska och den tekniska och med en juridisk ovanför den organisatoriska. Zachmans matrisstruktur återkommer i olika varianter, såväl med påbyggnader som förenklingar.

15 PM 14 (19) Olika vyer används för att skapa en helhetsbild och följande fem förekommer i många varianter: Business Architecture Information Architecture System Architecture Technology Architecture samt Enterprise Architecture Governance. Arkitekturutvecklingen som en ständigt pågående förbättringsprocess betonas i flera fall. I de under senare tid utvecklade modellerna är den löst kopplade tjänsteorienteringen enligt SOA dominerande. Dessa och andra aspekter och synsätt behöver värderas närmare i ett eventuellt fortsatt arbete för att välja basen för en nationell arkitekturmodell. 4.4 Arkitektur och ramverk förslag på inriktning Vid avstämningsmöten, såväl inom Verva som på EU-nivå inom IDABC återkommer frågan om syftet och nyttan med en arkitekturmodell, vad vi skall ha den till. Ett vanligt svar är att den behövs som pedagogisk förklaringsmodell och som planeringshjälp för förändringsarbetet, men för att fungera som det behöver olika användare olika perspektiv och dessa behöver förtydligas. Frågor som vad skall förändras, vem skall göra det, när skall det göras osv. bör modellen ge stöd för att besvara, men ur vems synpunkt? Regeringen, myndighetsledningarna och de IT-ansvariga behöver olika modeller men där det finns ett spårbart samband mellan dem. Vi behöver veta var vi är och vi behöver en kompass för att ta oss dit vi vill - problemet är att det behövs olika kompasser för olika delar av världen. Inledningsvis så bör vi sikta in oss på en interoperabilitetsarkitektur enligt modellen i refererat arkitektur-pm från Statskontoret.

16 PM 15 (19) I en artikel i tidskriften Öppna system, skriven av några av arkitekturnätverkets medlemmar, hämtas ytterligare krav på det gemensamma förändringsarbetet som har stort utrymme för förbättringar. Med utökad samordning och planering av genomförandet skulle man kunna ge myndigheterna stöd i sin planering och samtidigt underlätta samordning av hela förändringsarbetet. Genom att systematisera och strukturera förändringsarbetet kan organisationen lättare svara upp mot omvärldens krav. Processorientering är ett exempel på ett sätt att bedriva förändringsarbete och modernisering. Genom processorientering blir förändring det normala tillståndet., vilket illustreras i följande bild som bygger på en modell från Meta group. Interna och externa drivkrafter Uppdrag & vision Mål och resultat Utforma Strategier Utforma verksamheten Utforma IKT Planera Förändringar Analysera Förändringsbehov Ledning & styrning Grundläggande principer

17 PM 16 (19) Vidare framhålls att detta kommer att kräva inte bara teknisk normering utan även samverkan och normering vad det gäller legala frågor, verksamhetsprocesser, finansiering, vinsthemtagning, begrepp och informationsstandarder. För att utforma myndighetsöverskridande processer krävs klara gränslinjer med avseende på ansvar och roller. För att undvika missförstånd och för att skapa effektiva processer krävs vidare ett samförstånd och normering vad det gäller begrepp och systematisk vokabulär. En bra utgångspunkt är modellen med de tre interoperabilitetsnivåerna i European Interoperability Framework, kompletterad med en rättslig nivå för att modernisera och samordna regelverket. Rättslig interoperabilitet Organisatorisk interoperabilitet Semantisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet En referensarkitektur bör också driva förändringar i öskvärd riktning, även om alla förutsättningar inte är på plats i dagens system. Därför är en tjänsteorienterad arkitektur enligt den tidigare beskrivna SOA-modellen en bra inriktning som passar den svenska modellen med fristående myndigheter. Organisationen OASIS har nyligen presenterat ett förslag till standardarkitektur för SOA-modellen. Där beskrivs tre arkitekturnivåer som även kan ligga till grund för att definiera de olika nivåerna i vårt modellarbete. På den översta abstraktionsnivån finns en Referensmodell (eller ett ramverk). Här beskrivs grundläggande principer och samband, helt utan tekniska referenser. På den andra nivån finns en eller flera referensarkitekturer, som ger mer detaljerad vägledning ur olika perspektiv, t.ex. genom att peka på standarder som bör tillämpas. På den tredje nivån finns de konkreta arkitekturerna som beskriver hur specifika lösningar konstrueras i det enskilda fallet.

18 PM 17 (19) Utgångspunkten för Vervas arkitekturmodell bör vara att underlätta att uppfylla kraven i regeringens e-strategi och i våra förväntade konkreta regeringsuppdrag samt att hitta metoder att upptäcka och påvisa om saker görs i fel ordning, om nödvändiga komponenter saknas osv. Det innebär att vi behöver arbeta med referensmodeller och referensarkitekturer enligt ovan, medan de konkreta arkitekturerna är myndigheternas och leverantörernas sak. Vi måste däremot inte nödvändigtvis få fram en sammanhängande grafisk modell, vilket vi och andra har försökt med många gånger utan att lyckas. Vi behöver inte heller direkt ta fram ett fullständigt arkitekturdokument, det kan utvecklas stegvis efter behov. Inledningsvis kan det eventuellt räcka med några enkla principer som listas i textform, utifrån olika perspektiv, t.ex. på legal, organisatorisk, semantisk och teknisk nivå. Om vi därmed t.ex. kan visa att tekniken finns men inte får användas så kan det bidra till ett förändringstryck på lagstiftarna att lösa sin del. Referensmodellen och referensarkitekturen skall hjälpa oss att angripa våra konkreta uppdrag på rätt sätt. Arkitekurdokumentet i sig är inte huvudsaken men vi bör påbörja arbetet, sedan har vi fram till 2010 på oss att förfina modellen. Vi får inte heller ta utgångspunkt i Vervas tidigare framtagna lösningar och produkter eller i intressentgrupper för dessa, då de inte är givna som förutsättningar för framtida lösningar. Vi bör däremot ta hjälp av andra grupperingar, som samverkansgrupperna, e-forum och arkitektnätverket för att förankra arbetet och få bidrag med nödvändiga resurser, både avseende kompetens och finansiering. 4.5 Förslag till förändringsplan Etappindelning 1. Att Verva informerar internt och externt om förstudiens resultat och förankrar planerna på ett fortsatt arbete med inriktning mot en referensarkitektur. När lämpligt grundmaterial tagits fram inleds ett nära samarbete med myndigheter, kommuner och landsting Om acceptabelt för intressenterna utgår man i arbetet från synsätt och begreppsapparater från det internationella arbetet med tjänsteorienterade arkitekturer Modellen bör även ansluta till European Interoperability Framework Måldatum

19 PM 18 (19) 2. Att Verva i samverkan med andra intressenter etablerar ett för offentlig sektor gemensamt arkitekturdokument (först en referensmodell, därefter referensarkiktur enligt ovan) med fokus på att vara ett ramverk för interoperabilitet. Måldatum för referensmodell version Att en process för utformning, förankring, användning, uppföljning, justering avseende ett arkitekturdokument etableras. 4. att ta fram en arbetsplan för fortsatt arbete fram till 2010 Fortsatt arbete bedrivs under vissa förutsättningar som vid behov ändras. Arbetet syftar i första hand till att ge stöd till arbetet med att utveckla den sammanhållna förvaltningen. Utgångspunkter blir därför den förvaltningspolitiska programförklaringen, strategin för fortsatt utveckling av elektronisk förvaltning och kommande uppdrag. o Arbetsplanen sätter upp övergripande mål för perioden o Arbetsplanen sätter upp årliga mål för arbetet o Arbetsplanen revideras årligen eller vid behov o Arbetsplanen beskriver hur uppföljning och utvärdering av effekterna av arkitekturdokumentet hanteras o Arbetsplanen beskriver hur arbetet med omvärldsbevakning, omvärldsanalys och slutsatsdragning inom området hanteras som tillsammans med uppföljningen utgör grund för en planerad utgivning av nya versioner av arkitekturdokumentet o Arbetsplanen beskriver hur arkitekturdokumentet kvalitetssäkras och förankras med ambitionen att inga nya referensgrupper tillskapas Måldatum för 3 och Organisation Programverksamhet under Vervas ledning i nära samverkan med Vervas etablerade samverkansgrupper, e-forum, arkitektnätverket med flera. Arbetet skall också ske i nära samverkan och avstämning med IT-Standardiseringskommittén IDABC:s uppdateringsprojekt av European Interoperability Framework och Architecture Guideleines.

20 PM 19 (19) Finansiering Grundprogrammet finansieras via Vervas anslag. Samverkande myndigheter står för sina egna kostnader. Om den i samverkan föreslagna ambitionsnivån kräver ytterligare finansiering är förutsättningen för genomförandet antingen att det kan samfinansieras av intressenterna eller att regeringen beslutar om ytterligare anslag.

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007

Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 PM 1 (5) Utvecklingsstöd 2007-08-29 ÄNDRAD Anteckningar från Vervas seminarium med samtliga samverkansgrupper den 29 augusti 2007 Syfte med dagen Syftet med detta möte är att skapa gemensamma utgångspunkter

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e Caspar Almalander Arkivimpulser! Agenda Om e Vad är på gång Riksarkivets eard Att utreda nyttor Viktigt med samarbete Arkivimpulser!

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Beteckning 100-15755-08

Beteckning 100-15755-08 YTTRANDE Datum 2008-11-28 Ert datum Beteckning 100-15755-08 Er beteckning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Framtidens svenska e-legitimation. Vervas slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med?

eförvaltning - Har Sverige något att bidra med? eförvaltning - Har Sverige något att bidra med? Magnus Kolsjö Politiskt sakkunnig, Maj 2009 Definition eförvaltning eförvaltningens fyra delar Verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

2008:12. Slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar

2008:12. Slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar 2008:12 Slutrapport om säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar MISSIV DATUM 2008-06-19 Slutrapport: Uppdrag till Verva att leda och samordna statsförvaltningens

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29 Elektroniska affärer i staten t Mats Goffhé 2012-03-29 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet EG-rättsliga förändringar Striktare

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster

VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster VINNOVA-finansierade ramprojektet CeSam - Partnerskap för digitala välfärdstjänster Syfte och mål med CeSams verksamhet CeSams verksamhet ska bidra till att uppnå målsättningarna i SKL:s strategi för esamhället:

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47)

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47) 1 (6) 2007-10-15 Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47).SE lämnar följande synpunkter på

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Offentliga rummet 3 juni 2008 Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Bredband 2013 Bredband 2013 Bredband till hela landet (SOU 2008:40)

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

eard Projektet Karin Bredenberg / 2013-05-15

eard Projektet Karin Bredenberg / 2013-05-15 eard Projektet Karin Bredenberg / 2013-05-15 1 eard Projektet Status för projektet eard och E-delegationens roll i projektet Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv Status på piloterna 2 eard

Läs mer

Projekt: Utgåva: Status: Sida: ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER

Projekt: Utgåva: Status: Sida: ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ASF AKTIV SYSTEMFÖRVALTNING ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 2(7) Namn (person/organisation/grupp) Styrgrupp Refererade

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013 Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå 3 december 2013 E-arkiv handlar inte bara om digital arkivering.!! E-arkiv handlar om långsiktig förvaltning av information. Vår

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson,

Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, Vad är en e-legitimation och hur kan den användas? Presentation vid Arena den 28 september 2007, Irene Andersson, ID-handlingar i traditionell och elektronisk form Fysisk ID-handling Elektronisk ID-handling

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

E-legitimationer i Sverige idag

E-legitimationer i Sverige idag E-legitimationer i Sverige idag e-legitimation i Sverige är en framgång fler än 4 miljoner personer har en e-legitimation e-legitimationerna används nu mer än 250 miljoner gånger under ett år användningen

Läs mer

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Genom EF1 tillhandahåller Softronic en plattform (uppsättning tekniska tjänster) som tillsammans med övriga tjänster

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten

Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den övriga verksamheten EA symposium KTH 28 november 2014 kari.finnskog@vasttrafik.se Twitter: kari_e_f Agenda Så blev arkitekturen ett kitt mellan IT och den

Läs mer

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Seminarium kring nyttorealisering i praktiken SKL 14 mars 2013 Lars Dannemann Vad gör E-delegationen? E-delegationens strategiska mål Enklare vardag för privatpersoner

Läs mer