0403 Defence in depth, sid 4-5 Framgångsrikt förändringsarbete, sid 6-7 Citrix Metaframe 3, sid 18-19

Transkript

1 Enhanced by Cornerstone - helt enkelt bättre utbildningar 0403 Defence in depth, sid 4-5 Framgångsrikt förändringsarbete, sid 6-7 Citrix Metaframe 3, sid Utbildningar för det professionella IT-Sverige

2 Cornerstone Cornerstones verksamhet är fokuserad på utbildning av IT-proffs. Vi har varit verksamma sedan 1993 och är idag ett av Europas största Microsoft-kurscenter och är totalt sett Skandinaviens ledande utbildningsbolag. Vi levererar tjänster inom: Förstudier Rådgivning Outsourcing Lärarledda utbildningar E-utbildning Certifiering Validering Vi arbetar främst med leverantörsackrediterad utbildning och är ledande leverantör inom: Microsoft Citrix Novell HP (ASE, OpenVMS, True64) Var hittar du oss? Cornerstone har tre toppmoderna kurscenter belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö med sammanlagt 27 kurssalar. Ägare Sedan år 2000 ägs Cornerstone Sweden AB av Informatics Ltd, en börsnoterad Singapore-baserad utbildningskoncern med verksamhet i över 48 länder och fler än 550 kurscenter. För ytterligare information se Innehåll Kurser Kontakt Ledare... 3 Säkerhet uppbyggd i lager Microsoft.NET, nästa generation Enhanced by Cornerstone Dynamiska organisationer...10 Nya operativsystem från Novell...11 SMS Ingenjörerna kallar det ackvisition Vad krävs av en organisation för att lyckas med sin projektverksamhet? Citrix Metaframe Presentation Server Metakatalog Skillnaden mellan trådar, delegater och händelser i en Windows Forms lösning? Kurser Innehåll Get Enhanced Softskills sidan Citrix sidan 26 Microsoft Databaser sidan 27 Microsoft Internet sidan 28 Microsoft Katalogtjänster sidan 29 Microsoft Kommunikation & Nätverk sidan 30 Microsoft Management sidan 30 Microsoft Operativsystem sidan Microsoft Säkerhet sidan 32 Microsoft Utveckling sidan Novell sidan 35 Mobil management sidan 35 Säkerhet sidan 36 Hewlett Packard sidan 37 Cisco sidan 38 Stockholm Svärdvägen 3A Box 44, Danderyd Tel: Fax: Göteborg Västra Hamngatan Göteborg Tel: Fax: Malmö Norra Vallgatan Malmö Tel: Fax: info@cornerstone.se Redaktör: Martin Engberg , martin.engberg@cornerstone.se Produktion: MediaPlanet 2 Cornerstone reserverar sig för tryckfel och eventuella prisjusteringar efter utgivning av denna katalog. Aktuell och gällande prislista presenteras alltid på

3 Framåt march med sikte på högre höjder V isst är det en underbar känsla som sprider sig i organisatioen när tendensen på marknaden är på väg att vända, orderströmmen är jämnare, kunderna har större projekt på gång och ambitionen är högre än att lösa det mest akuta. Det är där vi nu är inom IT-branschen, på väg i rätt riktning. Inte en tillväxt av de stora måtten, men förhoppningsvis en hälsosam sådan med höga kvalitetskrav från våra kunder. Krav som driver marknaden i rätt riktning. Det är ju era krav som vi faktiskt utvecklas utifrån och måste anpassa oss gentemot. När vi utvecklade vårt koncept Enhanced by Cornerstone tog vi god tid på oss, lyssnade på våra kunder, vilka problem de ställs inför och hur de anser att vi kan stötta dem på bästa sätt. Enhanced by Cornerstone blev för oss en modell och ett ramverk inom vilket vi förbättrar våra leverantörers utbildningar eller utvecklar helt nya. Lanseringen skedde slutligen i maj i år och responsen vi har haft så här långt har varit entydig - succé. Kunderna gillar förändringarna och det de upplever under kursen. Det har gett oss mod att fortsätta utveckla konceptet, att förfina våra utbildningar till att hjälpa våra kunder till högre effektivitet. I skrivande stund kan vi presentera sammanlagt ca 30 kurser, läs mer om dessa och konceptet på sidan 8-9. Vi är övertygade om att utbildningsföretagen är en av de mest outnyttjade leverantörsgrupperna till många företag och organisationer, genom det faktum att utbildningen ofta begränsas till själva kurstillfället. Men detta faktum kan man ju inte skylla kunden för, vi bör starta med oss själva och konstatera att vi uppenbarligen inte lyckas föra ut budskapet att utbildningsleverantören är en resurs även innan och efter själva utbildningen. Gör er organisation en tjänst och koppla in professionella utbildare som mentorer eller coacher tidigare i processen, det kan sänka kostnaderna dramatiskt men framförallt ge en mer effektiv inlärningsprocess och på så vis högre effekt på arbetet. Och det är ju faktiskt det allt handlar om i slutändan, att förändra våra kunders arbete. Avslutningsvis, utbildningbranschen är en av de få branscherna, där man kan tala om en win win win situation, det handlar inte bara om att kunden och leverantören skall vara vinnare båda två, det finns framförallt en elev som skall utvecklas, när vi märker att vi även gör dem till vinnare då skiner solen, även inomhus, oavsett årstid. Låt oss gemensamt skapa fler vinnare. Jaber Zain, VD, Cornerstone 3

4 Säkerhet uppbyggd i lager Defense in depth Idag riktas ett allt större fokus i branschen mot säkerhet. Anledningarna är många, men den ökade exponeringen av IT-resurser och de många möjligheter som våra system bidrar med kan ses som en generell anledning. Innebörden av ordet säkerhet blir gärna något som definieras olika av olika personer på ett företag, beroende på vilken roll dessa har. En person som arbetar med personalfrågor är intresserad av att konfidentialitet upprätthålls genom ett policybaserat beteende. Man får inte lämna ut sina koder, låna ut nycklar, eller berätta vad företaget sysslar med. Om man följer dessa regler har man en bra säkerhet. En person som arbetar som vaktmästare ser till larmen och kontrollerar att allt (inklusive datorer) är låst och bommat när det ska vara det. Han eller hon är en person som sysslar med den fysiska säkerheten. Ett bra larm och bra lås är för vissa vad säkerhet egentligen handlar om. När man närmar sig den typiska läsaren av en sådan här artikel och börjar prata om nätverk och säkerhet så kommer gärna begrepp som DMZ och brandväggar upp. Säkerhet innebär då att en hacker inte kan bryta sig in i nätet. Någon annan anser att nätverket är problemet. Hur säkert är mitt fysiska nät på företaget? Hur säkert är det med radio-lan? Genast börjar nya begrepp komma in, så som WEP och adresshantering. För en fjärde person blir tillgången till vårt radio-lan den största utmaningen för att upprätthålla säkerheten. Samtidigt ser vi hur IT-användarens dator ständigt måste vara uppdaterad för att klara säkerheten. Man kan räkna med att operativsystem innehåller brister. De kan sedan användas för att skada din dator, 4

5 En person eller organisation som är intresserad att kompromettera era räkna ut vad som är den enklaste vägen och nyttja den. informationstillgångar kommer att kanske skapa ett virus, eller ännu värre en mask. Säkerhet är för vissa, ett bra antivirusprogram och ett uppdaterat operativsystem. Men vänta nu, vad har hänt med våra serverprogram på sistone? Slammer, Code Red, Nimda... Problemet ligger inte i operativsystemet, det ligger så klart i applikationerna. Det är där problemet finns och alltid har funnits. En del skulle säkert kunna hävda att säkerhet, det är att ha en välpatchad webbserver. Men i grunden är inget säkert, säger matematikern som räknat på alla sannolikheter. Utom kanske matematiskt säker kryptering. Kryptering som i princip inte går att knäcka och som gör det omöjligt för någon att läsa informationen. Det betyder kanske... Nej inte kanske, utan just, att matematiskt säker KRYPTERING, det är det som är den enda riktiga säkerheten menar vissa. Det konstiga är att alla har rätt, och fel. Säkerheten på ett företag bygger på alla dessa lager, och att de samverkar med varandra. Säkerhet är inte mer komplicerat idag än det var för hundra år sedan. Problemet är inte att uppnå säkerhet. Utmaningen när det gäller att skydda sin IT-miljö handlar om att uppskatta sin verkliga hotbild och samordna ett försvar där alla ovanstående får en möjlighet att samverka. Hur får man då denna samverkan att fungera på ett företag? Svaret ligger nog delvis i att lyfta blicken ifrån de enskilda detaljerna och fokusera mer på helheten. Det menar många är en svår uppgift, men som i många andra fall är detta inte första gången vi möter en sådan utmaning. Att säkerhet som bygger på lager är ett effektivt skydd visste de som en gång byggde våra medeltida borgar. En borg var en plats att fly till när man behövde vara säker. Varför då, varför ansågs den vara säker? För att vem som helst inte kunde komma in. För att för dem som med våld försökte, fanns det en vallgrav och en mur och en kittel med smält bly och en gallergrind och en borggård med skyttar och en tjock dörr och en massa gångar och fällor bakom att ta sig förbi tillsammans med en hel del andra lager som den påhittiga medeltidsmänniskan hade skaffat sig för att känna sig säker. När fienden väl kommit så långt så stod där en ordentligt förbannad och till tänderna beväpnad medeltidsman beredd att ge Den Lede Fi en omgång. Idag sitter många bakom sin mur (brandväggen) och känner sig säkra. Ett vanligt resonemang är sedan att om någon tar sig förbi muren är det ju kört i alla fall. Med den attityden skulle man för tusen år sedan ha blivit lämnad utanför muren. En person eller organisation som är intresserad att kompromettera era informationstillgångar kommer att räkna ut vad som är den enklaste vägen och nyttja den. Därför är det viktigt att känna till den, säkra mot den och leta vidare efter nästa svaghet. När den svagaste länken i kedjan är tillräckligt stark för att motstå den hotbild man ser framför sig, då har man uppnått en känsla av säkerhet som är tillräckligt välgrundad för att hålla en lugn. Till dess man omvärderar sina tillgångar och sin hotbild igen. Vad jag vill ha sagt i denna artikel är enkelt att sammanfatta, men kräver en del eftertanke att omsätta i handling: Att skydda sina tillgångar handlar om att agera på flera olika plan och skapa de mest effektiva motåtgärderna kopplade till det hotbild som existerar. Säkerhet ska bygga på djupet. Säkerhet är en känsla. Säkerhet är en process. Kurstitlar inom ämnesområdet Network Security Fundamentals Microsoft Implementing and Administering Security in a MS Windows 2000 Network Microsoft Implementing and Administering Security in a Microsoft Windows Server 2003 Network Microsoft Designing Security for Microsoft Networks T105 - Hardening the Infrastructure, Level One: Defense SCP T106 - Network Defense and Countermeasures SCP T251 - Nätverkssäkerhet Hot & Risker Sentor T252 - Underrättelseverksamhet och informationssäkerhet Mer information på sidan 36 Text: John Laerum Instruktör, Cornerstone 5

6 Microsoft.NET, nästa generation Whidbey Med Whidbey har Microsoft paketerat nya klasser, kontroller och funktioner vilka alla har som avsikt att minska utvecklingstiden i era projekt. M icrosoft har historiskt sett lyckats riktigt bra med sina produkter först i tredje utgåvan. Nu närmar sig det magiska numret för.net plattformen. Skall Microsofts senaste flaggskepp följa samma mönster eller är den nya utgåvan bara en enklare uppdatering? Huvudfokus för Whidbey är att underlätta så mycket som möjligt för utvecklare. Med Whidbey har Microsoft paketerat nya klasser, kontroller och funktioner vilka alla har som avsikt att minska utvecklingstiden i era projekt. Flera av de vanligaste uppgifter en utvecklare ställs inför har fått mallar och hjälpmedel, vilket gör att både de och projektledare kommer att hitta sina små guldklimpar som gör.net 2.0 till deras favoritplattform. I den här artikeln sätter vi fokus på några av de klimpar som ger utvecklare ett trivsammare arbetsverktyg och ger projektledningen mer tid att andas. Nyheter i Visual Studio 2005 Nästa version av utvecklingsmiljön har ett genomgående tema som skiljer sig från tidigare versioner, håll dig undan från min kod. En av de saker som utvecklare länge har varit frustrerade över är när Visual Studio automatiskt formaterar och ändrar i kod. Microsoft har tagit till sig den kritiken, även om det nu fortfarande finns avancerade formateringsfunktioner så är de i stor utsträckning avstängda och annars avstängningsbara. IntelliSense har genomgått en ordentlig förändring med en s.k. autorättningsfunktion. När ett syntaxfel uppstår så kan utvecklaren presenteras en lista på val med föreslagna rättningar av felet i stället för intetsägande röda markeringar. Förutom förändringen i IntelliSense har två nya funktioner dykt upp, en av dem är IntelliTask som smidigt färdigställer enkla programmeringssnuttar t ex iteration av arrayer, felhantering osv. Den andra är s.k. Code Snippets vilka är mallar för lite mer avancerade programmeringsuppgifter. Förändringar i språken Microsoft har även introducerat fyra nya större språkelement, vilkas uppgift är att underlätta objektorientering och ge en ökad överblick. Generics Generics kan jämföras med templates i C++ men är inte likvärdiga. En generic är en klass som används som mall för att skapa nya klasser. Tekniken tillåter utvecklare att enkelt skapa nya klasser där variabeltyper mm dynamiskt bestäms när applikationen exekverar. Detta underlättar att skapa starkt typade kollektioner utifrån generella typer. Partial Types Underlättar utveckling i stora projekt. Med möjlighet att dela klasser över flera filer i ett projekt, får man enkelt en överblick och struktur på sina projekt. Anonymous Methods (Ej tillgänglig i VB.NET) Används tillsammans med delegater. En delegat i v1.x av.net kräver att funktionen den skall peka på har en implementerad signatur i en klass eller ett objekt. Med anonyma metoder kan man tilldela en metodkropp direkt till delegaten. Iterators (Ej tillgänglig i VB.NET) Iterators underlättar skapandet av egna array -liknande klasser genom att erbjuda enkel funktionalitet för indexhantering och iteration ur dem. Visual Basic.Net får även ett par förändringar som tar språket närmare C#. T ex kommer det att finnas stöd för XML-kommentarer och operatörsöverlagring. En ny delad klass My ger enkel tillgång till resurser på den egna datorn, som t ex skrivare och filsystem. Nyheter i ASP.NET ASP.NET har snabbt blivit den dominerande tekniken för att bygga webblösningar på Windowsplattformen. Utvecklare upptäckte snabbt att tekniken och arkitekturen bakom ASP.NET tillåter dem att enkelt skriva avancerade webbapplikationer. Version 2.0 av tekniken bygger vidare på framgången med ASP.NET. Nyheterna i ASP.NET ökar produk- 6

7 tiviteten ytterligare hos webbutvecklare med sänkta kostnader och lägre Time To Market för kundanpassade webblösningar som resultat. Det finns de som hävdar att ASP.NET 2.0 nästan ger lika dramatiska förbättringar gentemot ASP.NET 1.x som den senare gjorde gentemot ASP. Med ett antal nya kontroller, tjänster och features försöker Microsoft lyfta ASP.NET 2.0 till nivån över sina konkurrenter och utlovar kodreducering på upp till 70 % för asp.net-applikationer. Master Pages Något som varit svårt i tidigare versioner av ASP.NET är att arbeta med sidmallar. Utvecklare har hittat på egna lösningar, i och för sig ganska finurliga, för att kunna återanvända design genomgående i sina applikationer. Med master pages får man nu möjlighet att skapa en grundsida med kod och utseende som andra sidor utnyttjar. Detta kommer att innebära att förändringar i grundutseende och -beteende på en webbplats enkelt kan göras i grundmallen och ge genomslag i hela webbapplikationen. Gridview En av de populäraste kontrollerna i ASP.NET idag är DataGrid-kontrollen. Den är väldigt rik på funktionalitet och är smidig att använda. Utvecklare har dock krävt mer funktioner och enklare hantering. Istället för att bygga om DataGrid-kontrollen, har man valt att behålla den befintliga i bakåtkompabilitetssyfte och skapat en ny kontroll, GridView. GridView är snarlik DataGrid-kontrollen men har fått stöd för att själv sortera och sidindela rader. Den har också fått ett antal nya kolumntyper och exempelvis blir booleanska värden automatiskt markeringsboxar. SqlCacheDependency Cachningsobjektet i ASP.NET har hittills bara haft stöd för invalidering baserat på tid eller förändringar i en fil. I ASP.NET 2.0 utökas stödet även till invalidering baserat på förändringar i en Sql Server databastabell. Membership Services ASP.NET 1.x introducerade Forms authentication för att hantera inloggningar i webbapplikationen. Membership Services utökar hanteringen med funktioner för att enkelt skapa och underhålla användare i webbapplikationen. Funktionerna är provider based (som sessions-hanteringen i ASP.NET 1.x) och det innebär att trots att vi använder oss av de färdiga klasserna, så kan vi styra delar av hanteringen för att välja var informationen skall lagras, t ex XML-Filer eller databaser. Summering Microsofts nästa version av.net kommer att förenkla för utvecklare ytterligare och kommer att sänka totalkostnaderna för utveckling. I betaversionen ser det riktigt bra ut och man kan bara föreställa sig hur det kommer att se ut tillsammans med Yukon (nästa version av SQL Server) och Windows Personligen så tror jag att första kvartalet 2005 kommer att bli en extra julafton för alla utvecklare och projektledare. Text: Patrik Löwendahl Instruktör, Cornerstone 7

8 Enhanced by Cornerstone helt enkelt bättre Under namnet Enhanced by Cornerstone omarbetar vi standardkurser för att få ett nytt bättre kursmål och utvecklar nya där behov finns. Vi vill säkerställa att du har kunskapen kring HUR du skall sätta igång efter utbildningen, när vi har utbildat dig vet du inte bara VAD produkten kan hantera, med våra Enhanced by Cornerstone utbildningar märker du skillnad: - Du behöver inte vara borta från arbetet lika länge - Du blir mer effektiv - Du gör färre fel - Du kommer igång snabbare efter utbildningen Enhanced by Cornerstone Vi har synat samtliga kurser i sömmarna och succesivt förbättrar vi respektive kurs i utbudet, med målet att kunna erbjuda EBC-titlar inom merparten av våra kursområden. Syftet är att kunna leverera utbildningar som verkligen leder till en bestående förändring hos kunden, inte bara ökad produktkunskap. Vi bryr oss om vad som händer efter du har gått kursen. Tydligare Förbättringarna av kurserna varierar från titel till titel, men innefattar vanligtvis större fokus på ett bestämt område under kursen, fler övningsuppgifter med tydligare koppling till den vardag våra kunder sitter i, adderad information från instruktörens egna erfarenheter eller relevant kunskap kring best practise. Programmet omfattar efter 3 månader 31 kurstitlar, samtliga märkta med förkortningen EBC. Innehållet i dessa 31 kurser har vi i många fall baserat på leverantörens rika standardmaterial, lyft ut delar eller moduler vilka vi av erfarenhet vet inte är applicerbara på den svenska marknaden och adderat material från andra kurstitlar. Vi har även utvecklat helt nya kurstitlar tillsammans med våra partners vilka omfattas av modellen bakom EBC-programmet. Effektivare En effekt av fokuseringen på färre teknikområden per kurs är att kurslängden ofta har kunnat minskas. Vi har inte ökat tempot, utan renodlat kurserna i stället. Du kommer hem efter färre dagar och kan sätta igång med de nyvunna kunskaperna på kortare tid. För dig som kund innebär detta en bättre utbildningsekonomi genom lägre kursavgift och snabbare återbetalningstid av er utbildningsinvestering en investering som ju görs i såväl pengar som arbetsdagar. 8

9 Get Enhanced! 2071EBC Programming Microsoft SQL 2000, Part 1: Data access and manipulation 2072EBC Administering a Microsoft SQL Server 2000 Database 2073EBC-A Programming Microsoft SQL 2000, Part 2: Creating a programmable SQL Server 2000 Environment 2073EBC-B Advanced Query Optimization with Microsoft SQL EBC Administering an Active Directory based Network 2279EBC Planning Implementing and Maintaining Microsoft Windows Server 2003 AD Infrastructure 2282EBC Designing a Microsoft Windows Server 2003 Active Directory and Network Infrastructure 2276EBC TCP/IP for Networking Professionals 2277EBC Implementing MS Windows Server 2003 Networking Services 2087 Implementing Microsoft Windows 2000/2003 Clustering 2272EBC Managing and Supporting Microsoft Windows XP Professional 2275EBC Maintaining a Microsoft Windows Server 2003 Environment 2278EBC Planning a MS Windows Server 2003 Network Infrastructure T107 Building Web Solutions with ASP.NET and ADO.NET T251 P101 P102 P103 P105 P108 P109 P112 S201 S202 S204 S221 S224 Nätverkssäkerhet Hot & Risker Onebridge XTND Connect Workshop 2dagar Att driva och leda ett projekt Effektivt projektarbete Projektstyrning för beslutsfattare Projektkalkylering Presentationsteknik Förhandlingsteknik Effektiv tids- och resursplanering Att lyckas som Chef Effektivt Ledarskap Teamledarskap Support/Helpdesk Affärsmannaskap För kompletta kursbeskrivningar och hur ovanstående kurstitlar passar in i certifieringsspåren, besök oss på Utbildning? Då skall varje dag vara värdefull, annars har jag inte tid. Cornerstone reserverar sig för tryckfel och eventuella prisjusteringar efter utgivning av denna katalog. Aktuell och gällande prislista presenteras alltid på 9

10 Förändring som naturligt arbetsmoment: Dynamiska organisationer Vi tränade hårt, men det uppenbarade sig att vid vart tillfälle som vi började formera team, blev vi omorganiserade. Jag lärde mig senare i livet att vi tenderar möta varje ny situation genom en omorganisation. Och en underbar metod det är, för att skapa en känsla av framsteg, när det egentligen bara genererar förvirring, ineffektivitet och demoralisering. Hade han rätt eller var han bara dåligt informerad? E n organisationsförändring skall syfta till att förbättra en befintlig organisation eller struktur för att bättre hantera nya förutsättningar, detta är något alla borde hålla med om. Hur kommer det sig då att omstruktureringar ofta avstannar, används felaktigt eller inte lyckas alls? I denna korta artikel vill vi ge några tips på hur man lättare skapar en dynamisk miljö, där förändring inte ses som hot. Varför skall vi göra detta? I Sverige har vi på gott och ont en tradition kring delaktighet i de beslut som fattas och har ofta en väl delegerad ansvars- och befogenhetsstruktur. I goda tider skapar vår organisationskultur engagemang hos medarbetarna som kan föra organisationen till både snabb utveckling såväl som hög produktivitet. Men det kan i andra situationer få en omvänd effekt ex. när ledningen snabbt vill rulla ut stora förändringsprogram för att anpassa organisationen till en ny verkligehet. Då ställer våra krav på delaktighet i sin tur högre krav på förarbetet inför förändringen. Rent praktiskt innebär detta att ledningen måsta sätta av tid att verkligen sälja in och förklara orsakerna till varför vi skall gör detta. Tro nu inte att ett välformulerat floskel-mail om ökad konkurrens etc. gör jobbet. Nej tricket ligger i att kunna bryta ned de övergripade omvärldsförändringarna till handgripliga exempel på vad situation innebär för den Gaius Petronius Arbiter (d år 0066) enskilda avdelningen eller ännu hellre individen och logiskt kunna förklara vad man skall göra åt det. Det handlar heller inte om att vinna en debatt i frågan, utan att varaktigt skapa en äkta vilja bland medarbetarna att genomföra förändringarna. Alla förändringar är ju faktiskt inte negativa det är bara det att de uppfattas negativt om man inte vet vart man är på väg och varför. Kunskap om grupperingarna Många har säkert varit medlemmar i ett eller flera team som har befunnit sig i en postiv spiral eller i vinnnarzonen, ett team av indvider som kan gå genom eld. Ett sådant team kan ofta hantera väldigt stora förändringar utan att slås sönder. Orsaken är att lojaliteten till teamet är större än till den övergripande organisationen, tilliten till varandra är hög och rollerna är satta. Tyvärr är alla team inte så utvecklade och kommer kanske aldrig att nå dit heller, dessa team är de som lättast tappar fokus eller motivation när invanda mönster rubbas, de kräver därför mer uppmärksamhet. Är förändringen av den karraktären att sammansättningen av teamen påverkas eller hur de arbetar, krävs det en analys av vilka effekterna blir. Har man kunskap om de formella och informella grupperingarna inom organisationen kan detta utnyttjas ytterst effektivt för påverka utfallet av förändringsarbetet. Det är helt enkelt så att gruppdynamik rätt utnyttjat, är ett verktyg i förändringen, fel hanterat, en massiv bromsklots. Den enskilda indvidens drivkraft Många framgångsrika organisationer har gjort förändring till ett permanent tillstånd och där acceptansen för var förändring är påfallande hög, trots att de kommer som dekret från högsta ledningen på huvudkontoret. Man kan tycka att det motsäger resonemenget ovan, men faktiskt inte. Dessa företag har oftast en sak gemensamt, det är en tydlig långsiktig vision med väl definierade och nedbrutna delmål (på medarbetarnivå). - Om alla medarbetarer har köpt in sig i visionen, förstår och känner trygghet i den, skapas acceptans för formerna att nå dit, man känner sig delaktig i en pågående utvecklingsprocess även om förutsättningarna förändras. Kurstitlar inom ämnesområdet P101 - Att driva och leda ett projekt S201 - Att lyckas som Chef S202 - Effektivt Ledarskap S204 - Teamledarskap Mer information på sidan Text: Henrik Lindqvist Instruktör, Cornerstone Tips från coachen För att lyckas i ett förändringsarbete finns några enkla men ack så viktiga milstolpar: 1. Definiera syftet och ta fram konkreta mål och delmål. Engagera medarbetarna i denna process. 2. Skapa en utvecklingsplan tillsammans med medarbetarna och de formella teamen 3. Tydliggör tidplan och mål. 4. Delegera ansvar och befogenheter till de som skall genomföra utvecklingen. 5. Informera berörda externa parter om utvecklingen, delge därvidlag syftet och mål med den. Var ärlig även om den kan innebära vissa begränsningar för några parter! 6. Följ upp, kontrollera och informera hur processen fortskrider. Prata mycket med medarbetarna och jobba med motivationen. 7. Om det inte går som planerat - Var inte rädd för att anpassa er efter situationen, men var uthålliga och håll målet i fokus - Alla förändringar kräver beslutsamhet! 10

11 Nya operativsystem från Novell Novell Linux på Desktop och Server Sedan Novells köp av Suse Linux i vintras har det varit uppenbart att något väsentligt är på väg att hända på marknaden, något av vikt för såväl den som satsar på Novells nätverkslösningar, som den Linux-bitne. Under hösten rätas frågetecknen ut, i form av tre nya plattformar från den gamla rödräven i Utah. Novell Linux Desktop I och med köpet av Ximian och Suse kommer Novell också att ta steget in i ett nytt segment av marknaden, nämligen arbetsstationer. Tidigare har Novell förlitat sig på att användaren sitter vid en arbetsstation från en annan leverantör, exempelvis Microsoft. Novells lösningar för exempelvis Desktop Management har fokuserat helt på arbetsstationer av märket Windows, och dessutom gjort detta kraftfullt och med gott resultat. Under hösten lanseras Novell Linux Desktop, som är en plattform avsedd för skrivbordet. En effekt detta kommer att ha på marknaden är att gemene mans bild N ovell har haft lösningar från tre olika håll att matcha och föra vidare in i framtiden. Dels Novells egen produktkorg, med plattformen NetWare, dels Linux-lösningar från Ximian, där Management-verktyget Red Carpet ingår, och dels Suses produktkorg. Suse som varumärke består, och det första barnet av den nya familjen blir just Suse Linux Enterprise Server 9, som helt enkelt är nästa generation av Suses Enterprise Server-produkt. Plattformen är den första som baseras på den nya 2.6-kärnan, och har genom detta ett utökat och tillförlitligt stöd för bland annat Wireless, Bluetooth och multiprocessormaskiner. Vad händer då med Novells traditionella nätverksplattform NetWare? Denna Grand Old Lady bland plattformarnas varumärken kommer i höst att få ett nytt namn och en ny kärna. I slutet av året släpper Novell sin Open Enterprise Server, som kommer att baseras på såväl Linux som NetWare. I och med detta kommer slutligen ett Linux-baserat nätverks-os med stöd för alla de tjänster man förväntar sig av en modern nätverkslösning. Novells moderna filsystem NSS, och autenticering via en riktig katalogtjänst är två exempel på vad som är tänkt att göra detta till ett Linux-baserat alternativ att räkna med på marknaden för serverplattformar. av Linux-alternativets mognad kommer att förändras. Linux som alternativ kommer under hösten att ta steget in i de finare salongerna, om man får tro dem som smygtittat på Novell Linux Desktop. Säljbarhet Det finns flera saker som krävs för att göra en sådan produkt säljbar. Först och främst behöver användaren enkelt kunna accessa nätverkstjänster i Novell- och Windowsnät. Därtill behöver man ha ett användargränssnitt som man lätt blir bekant med. Betyder detta att de måste se ut som Windows? Inte nödvändigtvis, då detta till och med kan vara förvirrande om det sedan visar sig inte fungera på samma sätt. Men visst, precis som Windows en gång inspirerades av Macintosh känns det naturligt att Novell låter sig inspireras av Windows. Något vi i praktiken kräver av en modern arbetsstation är förstås en motsvarighet till MS Office, som också hanterar dokument av samma format och på samma sätt. En sådan applikation finns, där man lätt känner igen sig. Vad som kan bli en något större utmaning är affärskritiska system, exempelvis säljstödssystem. Implementation Det är förstås inte svårare att utveckla en sådan programvara än ett officepaket tvärt om, det rör sig om applikationer som oftast är betydligt enklare till karaktären. Däremot rör det sig om en uppsjö av olika affärskritiska system, som är så många därute på marknaden att man som regel får räkna med att någon färdig lösning inte finns. I många fall är applikationen så enkel att återförsäljaren kan ta fram en egen lösning. Det finns också emuleringslösningar som kan användas i väntan på detta, exempelvis Wine crossover Office, som emulerar Windows på Linux, och skapar en minnesrymd där ett litet Windowsprogram kan köras. Det är med andra ord av vikt att man planerar noga innan man implementerar en helt ny OS-familj på användarnas skrivbord. Hjälp med implementation, Desktop Management och administration får man förstås också via ZENworks 6.5, som släpptes i somras, och som självfallet innehåller stöd för såväl NetWare som Linux och Windows. Text: Jakob Gidlund, Cornerstone 11

12 IT-säkerhetsansvariga på företaget kan i sin webbläsare alltid se datorer ligger på, och vidta åtgärder innan virus smyger sig in. vilken patchnivå de anställdas SMS 2003: Höjer säkerheten och sänker kostnaderna SMS 2003 från Microsoft ger inte bara bättre kontroll över företagets ITmiljö. Rätt utnyttjad kan den också bidra till att sänka licenskostnader och minska säkerhetsrisker. H antering av IT-miljöer slukar stora summor pengar. Summorna stiger dessutom raskt i takt med att tekniken blir allt mer komplex och får en allt mer kritisk roll för företagen. Därför satsar Microsoft stort på att erbjuda lösningar som kan hjälpa kunden att minska IT-kostnader och rationalisera hanteringen av IT-miljön. Nyligen lanserades SMS 2003 (Systems Management Server), formellt en ny version av SMS 2.0, men som innehåller så många nyheter och förbättringar att det i praktiken i många delar rör sig om ett helt nytt verktyg. Och det handlar inte bara om att kunna sänka sina driftkostnader, utan också att höja säkerheten i systemen. Ett sätt att undvika alltför allvarliga konsekvenser av virusangrepp är att se till att datorerna i företagets nätverk har de senaste uppdateringarna för operativsystem och Office-paket. Vet du hur det står till med sådant i ditt nätverk? Hur många maskiner som är uppdaterade med senaste versioner och patchar, samt vilken nivå de övriga befinner sig på? Det finns visserligen en annan produkt från Microsoft som används för att hantera uppdateringar, SUS (Software Update Services), men den är betydligt mer begränsad än motsvarande funktion i SMS. Tack vare rapporteringsfunktionen i SMS går det att se sådant som vilka klienter som har vilka uppdateringar, och det går också att låta rätt personer själva hämta nödvändig information om sådant. Rapporteringssystemet är nämligen webbaserat. Detta gör att det går att dela ut rättigheter till exempelvis den IT-säkerhetsansvariga på företaget som på så sätt i sin webbläsare alltid kan se vilken patchnivå de anställdas datorer ligger på, och vidta åtgärder i tid innan virus smyger sig in och sänker maskiner och nätverk. Andra funktioner som i princip är nya i SMS 2003, och som har hjälpt många företag att spara pengar, är Software Metering och Hardware and Software Inventory. Dessa ger dig kontroll inte bara över vilka program som finns installerade på företagets datorer, utan också hur mycket de används. Ett typiskt scenario är den anställde som får reda på att hennes kollega har ett program som bara är så smart och så nödvändigt. Hon beställer programmet, licens införskaffas och några tusenlappar senare finns programmet också på hennes dator. Men hur nödvändigt var programmet egentligen? Hur mycket använder hon det? Svaret på åtminstone den senare frågan ger Software Metering-delen i SMS Dessutom - innan det nya programmet införskaffades och installerades skulle du med inventeringsdelen också ha kunnat kontrollera om de nödvändiga programfilerna kanske redan fanns i hennes dator. Många företag har upptäckt att bara just inventeringsdelen i SMS 2003 är rena sparbössan. Det är inte säkert, eller ens troligt, att alla nya program som installeras faktiskt används. Företaget vill inte, och borde naturligtvis inte heller, betala licensavgifter för installationer som inte används. SMS-rapporter talar om hur många licenser som egentligen utnyttjas, och hur många du kan säga upp. SMS kan förstås också hantera applikationsdistribution, och det på ett betydligt bättre sätt än exempelvis motsvarande funktion i Active Directory (Group Policies). I grunden handlar det visserligen om samma funktion men i synnerhet för större organisationer 12

13 Problem som Service Pack 1 åtgärdar Krypterad inventering Konfigurerbar kommunikationsport Stöd för ett större antal distributionspunkter Förbättrad intersite-trafik Katalogstruktur i MMC-konsolen för paket, advertisement och rapporter Möjlighet att undanta Windows-katalogen från Software Inventory Critical Patch Management Stöd för klienter i Workgroups Stöd för Virtual Server 2005 och Virtual PC finns avgörande skillnader. Bland annat kan du i SMS 2003 ange när på dygnet installationer på klienterna ska ske. Använder du Active Directory är du som bekant begränsad till att välja tidpunkter som är kopplade till när användarna är närvarande vid sina maskiner - vilket sällan är några bra tidpunkter för att dra igång tidsödande programinstallationer. En kanske ännu mer betydelsefull del i applikationsdistributionsdelen i SMS 2003 är att du kan se exakt hur många installationer som har gjorts av ett visst program, och hur många som har misslyckats. Den informationen kommer såväl ekonomi- som säkerhetsavdelningen att tacka för. De funktioner som nämns ovan kan innebära riktigt stora besparingar och sänkta säkerhetsrisker. Men SMS 2003 innehåller också nyheter som förenklar arbetet för administratörer och andra. En funktion som har slipats till är Remote Control, som gör att supportpersonal kan ta över en anställds dator för att enklare hjälpa honom eller henne att hitta lösningen på ett problem. Remote Control i SMS 2.0 har ju hängt med en tid och krävde rejält med bandbredd för att fungera tillfredsställande. Nu använder sig SMS istället av de snabba redan inbyggda verktygen i XP och Windows 2003 för fjärradministration, med den skillnaden att användaren inte behöver bjuda in administratören för att få hjälp, utan administratören initierar sessionen. Microsoft har slagit tämligen flitigt på stora trumman för SMS Det är begripligt, eftersom en av de stora frågorna för många företag är hur de ska komma till rätta med stigande kostnader för hantering av ITmiljön. Och om inte SMS 2003 allena är svaret på frågan, så tar den dig ett stort steg i rätt riktning. Kurstitlar inom ämnesområdet Managing Microsoft Systems Management Server 2003 Microsoft sid Planning and Deploying Microsoft Systems Management Server 2003 sid 30 Text: John Kleyer, System Management specialist och instruktör, Cornerstone 13

14 Ingenjörerna kallar det ackvisition Trovärdighet är vad försäljning ytterst handlar om. Inköpare gör undermedvetna eller aktiva val av vem de anser vara mest trovärdig i en köpsituation och den person som inköparens hjärta rankar högst vinner förtroendet. Ofta är det faktiskt inte en säljare utan en teknisk specialist som vinner. Specialisten har en klar förtroendefördel. Problemet är bara att den tekniska specialisten många gånger inte har förstått att han eller hon i detta läge faktiskt befinner sig i en säljsituation. Vad är ackvisition? Att genomföra ett uppdrag är en sak. Att skaffa uppdrag, dvs att sälja sina egna tjänster, det är en helt annan sak. De flesta tekniker och konsulter kan genomföra sina uppdrag, skam vore det annars. Andra kan både sälja och genomföra uppdrag, en värdefull kompetens när konkurrensen hårdnar. Men långt ifrån alla konsulter kan sälja sig själva så att de har ett nytt uppdrag när det gamla är avslutat. I värsta fall kan de då hamna på bänken och bli en belastande kostnad istället för en lönsam tillgång i organisationen. Om konsulterna inte kan sälja sig själva så krävs mer säljarresurser, vilket är en kännbar kostnadspost och något de flesta konsultorganisationer så klart försöker minimera. Cornerstone har inlett ett samarbete med Venditia Utbildning och Projektledning, specialister inom utveckling av säljmetodik och kundkommunikation, för att hjälpa våra kunder att utveckla sina kunders säljförmåga. Ingemar Tunstig på Venditia som arbetat i många år med dessa frågor beskriver problemet: Alla konsulter har inte vilja, förmåga eller praktisk möjlighet att agera säljare, pga av risken att tappa den viktiga trovärdigheten. Ett minimikrav kan då vara att konsulterna åtminstone har ögonen öppna för att se var det finns behov av ytterligare insatser. Då kan man istället förmedla tips till säljarna om var det kan finnas möjlighet till merförsäljning, så kallade leads. Men tyvärr fungerar inte leadsförmedlingen heller på många konsultföretag, och värdefulla intäktsmöjligheter blir aldrig kända och utforskade. Olika former av försäljning? En av orsakerna kan vara synen på vad försäljning är En tekniker som säljer in en vara eller tjänst är ingen säljare i kundernas ögon utan mer en rådgivare. Vem köper man helst från, en säljare eller en rådgivare? och när den sker. Försäljning kan ske på många olika sätt. Det är stor skillnad mellan nykundsförsäljning och kundutveckling. Nykundsförsäljning innebär ett mer eller mindre strukturerat sökande efter helt nya kunder, och kamp för en första order. Där krävs ett fokuserat arbete som ofta sker i samarbete mellan innesäljare och fältsäljare för att på effektivast möjliga sätt hitta och kvalificera potentiella kunder. Kundutveckling är en helt annan form av försäljning. Det handlar om att en etablerad kundrelation vidareutvecklas så att man får sälja mer i volym, leverera ett bredare sortiment och sälja till fler avdelningar. Kundutveckling innebär också att man gör sig bättre förankrad genom att skaffa sig fler kontakter på företaget. Ingemar Tunstig förklarar: Det här är egentligen inte så svårt. Det handlar mest om att verkligen göra det, och att göra det på ett systematiskt sätt. Här spelar konsulter och tekniker en mycket viktig roll! De kan ta vissa kontakter själva, lyssna på befintliga kunders behov och vara uppmärksamma på de projekt som bedrivs hos kunden. Görs detta kan konsulten ofta med en väldigt hög precision tala om vart säljaren skall agera för att öppna upp ett nytt projekt eller bästa fall slutföra villkoren för fortsatta uppdrag. Men samarbetet mellan sälj och teknik fungerar sällan så bra som det borde göra. Teknikernas viktiga roll Säljare tror ofta att de är företagets ansikte utåt. Men det är ofta en vrångbild. Kristian Bodingh på Venditia, som har utbildat tusentals tekniker, nu senast ca.700 personer på Volvo IT, säger: Supporten kommer ofta in i ett mycket känsligt läge. Man har problem med en produkt som man har köpt. Det är negativa förtecken när man ringer supporten. Kunderna bedömer inte bara VAD de fått hjälp med utan även HUR man blev bemött. Blir man proff- sigt bemött kan det ofta stärka kundrelationen. Ofta är det så (bra service är i sig säljande). Men blir man illa bemött så försämras kundrelationen helt säkert! Så en väl fungerande support är faktiskt helt avgörande för arbetet med kundutveckling! Det finns många exempel på hur långa svarstider och vårdslöst bemötande har skadat kundrelationerna illa. Det kan ju vara en viktig chef som ringer till en supportfunktion. Tänk vilken skada som då kan inträffa om supporten inte fungerar! Kristian Bodingh är av uppfattningen att många företag gör alldeles för lite för att utnyttja supportens imagestärkande roll. En tekniker som säljer in en vara eller tjänst är ingen säljare i kundernas ögon utan mer en rådgivare. Vem köper man helst ifrån, en säljare eller en rådgivare? Med andra ord, avsikten är inte att omskola tekniker till att bli Account Managers utan att få en affärsorinterad attityd. Det måste vara balans i allt. Det är meningslöst att satsa på dyra annonser m.m. om inte kunderna blir väl bemötta av teknikerna. - Samarbete är nyckeln. Världsklassföretag kännetecknas bland annat av ett samarbete över funktionsgränser. Detta kan ske både organiserat i form av teamselling, där säljteamet får en sammansättning av både säljare, tekniker, projektledare och administratörer. Men det kan lika gärna ske mer informellt. 14

15 Tips från coachen För att skapa en affärsorienterad teknikorganisation ger vi er här 10 praktiska tips: 1. Säkerställ att ni har ledningens stöd för programmet. 2. Målsätt programmet vad skall ni uppnå och när. 3. Sätt upp en pilotgrupp av säljare och tekniker vilka har sina kollegors och ledningens förtroende, hör deras syn på saken och testa era idéer. 4. Skapa motivationshöjare som riktar sig till den eskilda teknikern det skall löna sig att skapa nya affärer. 5. Sälj in programmet till teknikerna och säljarna förklara fördelarna, hoten, möjligheterna och den förväntade effekten. 6. Uppmuntra till samarbete mellan sälj och teknikorganisationen gör teknikerna mer involverade och intresserade av hur affärsläget ser ut men även i prospekteringsfasen. Förklara vikten av återkoppling från säljarens sida. Kurstitlar inom ämnesområdet S224 - Affärsmannaskap för tekniker, konsulter och projektledare S221 - Support/Helpdesk P109 - Förhandlingsteknik P108 - Presentationsteknik Mer informaton på sid Utbilda i kommunikation och säljframställning utan att tappa rollen som tekniker och trovärdighet. Syftet är att alla skall känna sig trygga i sin situation oavsett roll. 8. Använd pilotgruppen för att informellt sprida information. 9. Följ upp och presentera vad Ni gemensamt har åstadkommit. 10. Belöna med rikligt med beröm och rimligt med pengar. Ingemar Tunstig förklarar När teknikerna förstår sin betydelse i försäljningsarbetet, då växer många flera tum! Det ger dem en möjlighet att utvecklas i rollen. Förutom att de själva känner att arbetet berikas så ger de ett mycket värdefullt bidrag i försäljningsarbetet. För att skapa en helt igenom kundorienterad och affärsfokuserad organisation måste alla tekniker och konsulter lära sig grunderna i kundkommunikation och försäljning. Säljteknik handlar egentligen mest om att skapa en väl fungerande kommunikation mellan människor, med tillägget att kommunikationen ska vara målinriktad. Svårare än så är det faktiskt inte! Detta kan alla lära sig. För att lyckas med att skapa affärsorienterade tekniker krävs motiv och motivation. Det allra viktigaste är att säljorganisationen, både säljare och chefer, verkligen uttrycker uppskattning för teknikernas insatser. Men det behövs också incitamentsmodeller för konsulterna/teknikerna. Man måste kunna svara på teknikerns fråga What s in it for me? Kan man inte det, tror jag att man ska lägga ner projektet. Ett belöningssystem kan bestå i vinstdelning, provision på genomförda affärer eller någon form av finders fee. Det väsentliga är att mervärdet överbryggar besväret av att behöva tipsa sälj eller hjälpa till med att driva säljprocessen aktivt. Text: Martin Engberg, Cornerstone 15

16 Det är inte så många som vet vilka fördelarna är som t.ex. att arbetsformen orienterar sig helt och hållet kring målet och anpassar organisationen och bemanningen därefter vilket en traditionell linjeverksamhet har svårt att ställa om sig till. Vad krävs av en organisation för att lyckas med sin projektverksamhet? Numera tillämpas projektarbetsformen på bred front och mer eller mindre i alla utvecklings- och förändringsarbeten. Den omfattas både av mindre operativa arbetsuppgifter som att hantera en kundorder till stora strategiska satsningar för globala verksamheter. Av världens samlade BNP består hela 25 % av projektrelaterat kapital. Med en så etablerad arbetsform med statistik som visar att bara ca 35 % av de projekt som genomförs uppnår sina mål kan man fråga sig vad som krävs av en organisation för att lyckas? Den frågan ställde vi till Niklas Laudon, VD för företaget Appiro, Cornerstones samarbetspartner som arbetar med projekthantering för främst ITbranschen. Niklas Laudon; Frågan är i allra högsta grad väsentlig, misslyckade projekt har åsamkat åtskilliga miljarder kronor i förluster för svenskt näringsliv. Det är förvånansvärt stora belopp eftersom projektformen är en arbetsform som verkligen kan åstadkomma ökad produktivitet och stärka ett företags marknadsposition. Det vi ser nu är en klar förändring på marknaden och det handlar främst om en vilja att satsa på projekthantering. När vi för två år sedan började analysera våra erfarenheter mer strukturerat och när vi fick ta del av professor Erik Stoltermans forskning om komplexa projekt och hur dessa har hanterats, fick vi fram några väsentliga framgångsfaktorer för projektorganisationer som vi applicerat i vår utvecklingsprocess. Vi och många andra projektrelaterade verksamheter som exempelvis PMI, Project Management Institute, arbetar mer än tidigare med att hjälpa organisationer på att bli bättre att hantera projektarbetsformen och mindre med kortsiktiga insatser i syfte att stödja deras enskilda projekt. De erfarenheter vi har visar att de flesta organisationer inom IT-branschen bedriver sina projekt mer eller mindre ad hoc dvs. när ett behov uppstår så skapar man på operativ nivå ett projekt. De vanligaste fallgroparna i s.k. ad hoc organisationer uppstår när matrisorganisationen etableras där linje- och projektverksamheten krockar med varandra. Exempel på den problematik som uppstår kan vara att det inte avsätts tillräckligt med tid för projektledaren att driva och leda sitt projekt därför att arbetsuppgifterna i linjen måste skötas på samma sätt som tidigare. Det påverkar naturligtvis projektledarens motivation, engagemang och kvalitet i arbetet. Ett annat mycket vanligt exempel är att medarbetarna i matrisorganisationen plötsligt får två chefer istället för en chef vilket ofta orsakar konflikter, otydlighet och osäkerhet internt. Det här har sin grund i att linjeverksamheten traditionellt sett har en mycket starkare strategisk ställning i verksamheten och får därigenom en större betydelse och tydligare koppling till verksamhetens långsiktiga mål än projektformen. Det leder ofta till att enskilda projekt får ta stryk, vilket tar sig olika uttryck. Ett exempel kan vara att projektledaren inte får tillgång till utlovade resurser som påverkar projektets förmåga att hålla sig inom sina tids- och resursramar vilket i sin tur kan leda till försenad leverans, lägre kvalitet eller rent av ingen leverans alls och en stor kostnadsökning. Vad krävs då av en organisation för att i slutändan nå sina projektmål? Organisationerna måste bli bättre på att hantera matrisorganisationen och för att bli det behövs det en förankring av projekthanteringen på strategisk nivå så att verksamhetens ledning lär sig betrakta sina projekt som satsningar i linje med verksamhetens mål. Denna insikt bidrar till att organisationen ökar sin beredskap för att hantera projektarbetet vilket också ökar sannolikheten för att lyckas med enskilda projekt. Om vi jämför byggbranschen som har en lång erfarenhet av projektarbete med IT-branschen som är en relativt ung projektbransch så har byggföretagen i mycket större utsträckning förankrat projekthanteringen på strategisk nivå. Det har därför en betydligt högre mognadsgrad för att bedriva projekt och lyckas i större utsträckning. Så för att det ska bli en förbättring måste verksamhetsledningens kunskap om projekt förstärkas? Ja, och vi menar att en stor del av det ansvaret ligger på oss leverantörer av projekthantering, vi behöver 16

17 bli tydligare och bättre på att kommunicera med personer i ledande befattningar. Vi behöver bli mer konkreta när vi förklarar exempelvis lönsamheten med att arbeta i projektform så att investeringar i syfte att förbättra projektmognaden prioriteras. Det är inte så många som vet vilka fördelarna är som t.ex. att arbetsformen orienterar sig helt och hållet kring målet och anpassar organisationen och bemanningen därefter vilket en traditionell linjeverksamhet har svårt att ställa om sig till. Det är med andra ord en dynamisk arbetsform som stimulerar verksamheten till att nå sina resultat med kontroll och styrning av sina resurser. Vilken ledning i ett företag vill inte nå sina resultat på ett effektivt sätt? Genom sin dynamiska kapacitet kan en väl fungerande projektverksamhet klara av att möta en rörlig marknad med kunder som har höga krav på leveranstider, kvalitet och utformning, samtidigt som linjeverksamheten producerar i egen takt. Resultatet av en väl fungerande projektverksamhet kan med andra ord leda till en ökad produktivitet och en starkare och mer anpassningsbar marknadsposition vilket personer med strategiska yrkesroller måste få kunskap om. Hur går det till i praktiken? En projektorganisation behöver enligt vår mening stå på fyra pelare, Mindset, Knowledgeset, Skillset och Toolset som har sin vetenskapliga grund i Eric Stoltermans forskning om komplexa projekt. Vägen till huvudmålet består sen av ett förändringsarbete med en stegvis ökande projektmognad. Mindset handlar om organisationens attityd och inställning till arbetsformen vilket får en bestående effekt om det speglas på en strategisk nivå i organisationen. Sen behöver organisationen rätt kunskap i arbetsformen, dvs. Knowledgeset som ska finnas hos personer i ledande befattningar och hos de roller som projekten bemannas med. När organisationen kan omsätta attityden och kunskapen till skicklighet i verkliga projekt har de också uppnått den tredje pelaren Skillset. Dessa tre pelare ska sedan få stöd av organisationens Toolset de verktyg som används för att stödja arbetsformen, t.ex. i den modell organisationen skapat och vill arbeta efter. På verktygsnivån är det av stor betydelse att prioritera mål och människa före metoder och modeller. Dessa ska betraktas som hjälpmedel för att nå målen och inte som lösningen för att komma dit. Det finns allt för många exempel på företag i IT-branschen som satsat enorma summor på tekniska system i tron att systemet är lösningen på problemen. Den här problematiken kommer man undan genom att utgå ifrån att det är kompetensen hos medarbetarna som använder verktygen som skapar framgången och inte verktygen i sig själva. Du nämnde att man kunde uppnå en ökad produktivitet och en starkare och mer anpassningsbar marknadsposition, när kan en organisation förvänta sig det? Dessa resultat uppnås när Mindset, Knowledgeset, Skillset och Toolset samspelar mellan individ och organisation vilket den gör när projektverksamheten är i balans med linjeverksamheten. För att kunna hantera balanser så krävs det enligt oss en hantering av projektformen på strategisk nivå. Det hanterar en organisation genom att etablera ett PMO, Project Management Office som består av någon eller några nyckelpersoner vars syfte är att aktivt arbeta för en konsistent hantering av samtliga projekt. Kurstitlar inom ämnesområdet P101 - Att driva och leda ett projekt P102 - Effektivt projektarbete P103 - Projektstyrning för beslutsfattare P104 - Att administrera ett projekt P109 - Förhandlingsteknik P112 - Effektiv tids - och resursplanering P114 - Utvärdering av projekt Mer information på sidan 24 Text: Martin Engberg 17

18 Citrix Metaframe Presentation Server 3.0 ger dig större kontroll och effektivare nyttjande Det råder ingen tvekan. Den senaste uppgraderingen av Citrix Metaframe är definitivt värd att implementera. Version 3.0 av Citrix Metaframe innehåller betydligt mer än bara kosmetiska nyheter. Många handlar om funktioner och egenskaper som ger dig större kontroll och bättre möjligheter att utnyttja din befintliga maskinpark. M etaframe Presentation Server 3.0 innehåller många funktioner som inte bara underlättar hanteringen av Citrix-miljön, utan också gör att du kan utnyttja dina befintliga personal- och teknikresurser på ett mer lönsamt sätt. Licenshanteringen är ett område där många företag direkt kommer att kunna spara pengar. I stället för att varje serverfarm kräver separata licenser räcker det nu att varje användare har en enda licens, oavsett om han eller hon använder applikationer på flera serverfarmar. Tidigare har varje användare krävt en licens på varje farm som han eller hon utnyttjar. I praktiken har det inneburit att du i många fall har varit tvungen att betala för dubbla licenser - om du har ordnat din Citrix-miljö i två farmar som alla användare behöver kunna nå. Licensdelen ger förstås direkt utslag på ekonomin. Så torde även den rationaliserade administrationsdelen göra, om än indirekt. Administratören behöver nu bara titta på ett ställe för att få en överblick över miljön och sådant som vilka sessioner som är aktiva, hur de olika servrarna belastas och annat smått och gott. Det har självfallet varit möjligt att få denna information tidigare, men inte på det samlade sätt som den nya administrationsportalen - Access Suite Console tillåter. Dessutom kan Access Suite Console tas in i Microsoft Management Console, om du skulle föredra att samla allt där. För administratören innebär nyheten en behagligare och enklare tillvaro. För företaget möjliggör den på ett praktiskt sätt ett effektivare nyttjande av nätverk och servrar. Exempelvis ser administratören snabbt om en server eller en viss applikation är hårt belastad jämfört med övriga, och kan snabbt ta ett beslut om att flytta användare eller applikationer till en annan server som är mindre belastad. Istället för att kanske komplettera med en helt ny server. Kontroll är också huvudtemat för en annan nyhet som stavas delegerad administration. Nu kan en administratör som har ansvar för t ex ett lokal kontor få fulla 18

19 möjligheter att påverka sin del av Citrixmiljön och samtidigt inte påverka någon annan del av Citrix administrationen. På så sätt går det att skapa en betydligt effektivare organisation, där rätt person ansvarar för rätt saker. Nyheter har även skett i Metaframe policies. Egentligen är ju en policy i Citrix-sammanhang en inställning som du gör när exempelvis någon grupp användare behöver andra egenskaper eller funktioner än de som finns i grundinställningarna för miljön. Men medan sådana undantagsinställningar tidigare bara har gått att göra för användare och användargrupper, går dessa nu också att knyta till andra områden som servergrupper, ip-adresser och enskilda klienter. Det ger en större möjlighet att anpassa hur miljön ska se ut och fungera fungerar inte bara för olika användare, utan också för olika delar av miljön. Utöver möjligheten att knyta policies till flera typer av objekt än användare, har det tillkommit en hel del nya policies som gör att du kan utnyttja dina tekniska resurser på bästa sätt. Nu går det exempelvis att på detaljnivå styra hur mycket bandbredd varje Citrixsession ska få tillgång till. Tidigare har den möjligheten bara funnits för kommunikation med skrivare. Men alla nyheter handlar inte om administration och kontroll av systemet, även vissa nya funktioner kommer också användarna direkt till godo. Även om dessa funktioner allena kanske inte motiverar en uppgradering, bidrar många till att göra arbetslivet betydligt enklare och effektivare än tidigare. I kategorin tids- och tålamodsbesparande nyheter kan nämnas funktionen som gör att en klient inte tappar kontakten med servern om nätverket tillfälligtvis går ner. Nå, givetvis tappar klienten fortfarande kontakten när nätverksanslutningen försvinner, men det märks inte som tidigare utan applikationen syns fortfarande för användaren. Det kan röra sig om en klient som är uppkopplad t ex via GPRS, och som försvinner i radioskugga en kort tid. Tidigare hade användaren i bästa fall kommit tillbaka till applikationen genom att starta sin applikation på nytt när nätverkskontakten återkommit. Nu kommer användaren inte att märka mycket av avbrottet, utan kan fortsätta att arbeta nästan som om inget hänt när han kommer ur radioskuggan. Effektivare bandbreddsnyttjande En nyhet som framför allt torde glädja den som är ansvarig för bandbredden i nätverket är en mer effektiv komprimering av multimedieinnehåll, inklusive stillbilder, video och Flash-animeringar. Det här gör förstås att ditt nätverk belastas mindre.det är också effekten av en annan förändring. Närmare bestämt hur de så kallade Data Collector fungerar i miljöer som består av flera serverzoner. Med tidigare upplägg så har mängden trafik i nätverken blivit onödigt hög. Nu finns möjlighet att begränsa hur de olika Data Collector i respektive zon hanterar sin lastbalanseringsinformation, och därmed minska den så kallade replikeringstrafiken. Med dessa nya funktioner kommer trafiken i nätverket minska och därmed minska det kostsamma bandbreddsbehovet. Nyheterna i Citrix Metaframe 3.0 är givetvis åtskilligt fler. Sällan har en så genomgripande uppgradering som denna gjorts, och resultatet är en smartare lösning som ger ett bättre nyttjande av de tekniska resurserna och en bättre kontroll över hur miljön används. Kurstitlar inom ämnesområdet 1223AI Citrix MetaFrame Presentation Server 3.0: Enterprise Edition Administration sid 26 Text: Johan Eriksson Instruktör, Cornerstone 19

20 Metakatalog: Låt tekniken göra jobbet En metakatalog löser problematiken med att hålla katalogtjänster och andra databaser uppdaterade på ett enkelt sätt även om de är flera och fundamentalt olika till natur och syfte. Tanken bygger på att de, oavsett sin respektive funktion, innehåller viss information som är eller åtminstone borde vara gemensam. I denna artikel skall vi ta en titt på bakgrunden till, problematiken med och lösningen på att ha flera system som alla behöver hållas uppdaterade. Idet moderna företagets IT-miljö finns det i stort sett alltid minst en katalogtjänst. Så långt är allt väl, katalogtjänsten sparar mycket arbete för nätverkets användare och administratörer. Men det stannar inte här. Alla företag har också minst ett ekonomisystem, och ofta ytterligare databaser och katalogtjänster, som alla är nödvändiga för en eller flera kritiska funktioner. Många av dessa behöver också husera likartad information, exempelvis användarinformation, och inte så sällan sitter flera medarbetare och uppdaterar sitt system med samma uppgifter. Det enklaste exemplet på detta är användarinformationen, men det kan också röra sig om produkt- och kundinformation eller tjänster som accessas av flera olika system. Den vanligaste lösningen när uppgifter skall matas in eller uppdateras är att det sker individuellt och oberoende i de olika aktuella systemen När man vill skapa struktur, och synkronisera dessa, är fortfarande den vanligaste metoden vad som skämtsamt kallas PNTP (Paper Napkin Transfer Protocol). Vi läser helt enkelt informationen i ett system, tar upp verktyget för ett annat (eller promenerar till en annan terminal) och matar in samma sak där. Betänker man så hur många arbetstimmar som läggs ned på detta, och hur många småfel på vägen som uppstår, samt hur detta skulle kunna drabba mig personligen om exempelvis Skatteverket inte har ett mer effektivt sätt att få alla uppgifter rätt, blir behovet av en pålitlig och automatisk synkronisering uppenbart. Innan du sliter fram årets deklarationsblankett och kastar dig på telefonen vill vi börja med att lugna dig. Skatteverket hör till dem som har funnit lösningen, och implementerat en metakatalog. Metakatalog farväl till PNTP Med en korrekt konfigurerad metakatalogtjänst sköts uppdateringen av katalogerna smidigt och utan redundanta arbetsinsatser. Eftersom varje arbetsplats har en unik IT-lösning med olika tjänster från olika leverantörer, och därtill olika syften med dessa, är det förstås förknippat med en hel del arbete och eftertanke att rulla ut en sådan lösning. Arbetet som läggs ned får dock ses som ett engångsjobb, som betalar sig på sikt i en stor organisation. Joakim Ganse, instruktör och konsult med god erfarenhet av att implementera metakataloger, berättar om två vanliga missförstånd rörande tekniken: - En vanlig missuppfattning är att metakatalogen ersätter de gamla katalogtjänsterna och registren, likt NDS4NT en gång gjorde med SAM-databasen. Paradoxalt nog är det faktiskt tvärt om man får oftast en katalog ytterligare, som innehåller den information som skall synkroniseras. - En annan missuppfattning är att jag efter implementationen kommer att logga in mot metakatalogen istället för de andra. Så är inte fallet, du loggar in som vanligt. Skillnaden är den att du inte behöver lägga ned lika mycket handjagande på att få uppgifterna uppdaterade och aktuella. En metakatalog arbetar transparent i bakgrunden med att uppdatera uppgifter i olika riktningar mellan databaserna. Exempelvis kan upplägget vara enligt den grovt förenklade figuren härintill. I detta exempel läggs den nyanställde upp i ekonomisystemet (gul), med bland annat namn, telefonnummer, avdelning och bankkonto. Delar av denna information, som kan vara aktuell för andra tjänster, förs automatiskt vidare till metakatalogen (grön), som i sin tur synkroniserar vidare detta till företagets två katalogtjänster (röd och blå). En av dessa (blå) skapar också ett e-postkonto, vars adress går till metakatalogen och vidare till de instanser där denna information skall finnas tillgänglig. Observera att vi inte bara väljer vilken information som skall synkroniseras, utan också i vilka riktningar den tillåts flöda. Vi kanske har olika namnstandarder i de olika systemen, och även detta konfigureras metakatalogtjänsten att hålla reda på. För att systemet inte skall löpa amok bör metakatalogen också kunna hantera ett så kallat workflow. Ett workflow kan exempelvis gå ut på att tjänsten genererar ett mejl till administratören, som sedan godkänner att ett e-postkonto skapas för användaren. Detta kan ske i ett steg eller flera, och man förlorar på så sätt inte känslan av kontroll i de olika instanser som berörs. På marknaden idag finns ett flertal lösningar. Av dessa är två mer kända än de övriga; Novells Nsure Identity Manager, i tidigare versioner känd som DirXML, och Microsofts MIIS (Microsoft Identity Integration Server). Dessa har den grundläggande principen gemensam, även om såväl Novell som Microsoft gärna förser oss med argument rörande den egna produktens överlägsenhet. Vissa skillnader i upplägget kan lätt noteras, såsom exempelvis att Novells lösning synkroniserar on time (snabbare) medan Microsofts gör 20