Barnhälsodataprojektet. Sammanställning av kartläggning. Identitetshantering. ID-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhälsodataprojektet. Sammanställning av kartläggning. Identitetshantering. ID-projektet"

Transkript

1 Barnhälsodataprojektet Sammanställning av kartläggning Identitetshantering - ID-projektet Postadress: Box 13, Klippan. Besöksadress: Storgatan 33, Klippan. Telefon: Telefax: Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Baravägen 1, Lund. Telefon Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: Webb:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Dokumenthistorik Versioner 3 2 Förkortningar/förtydliganden 3 3 Bakgrund 4 4 Syfte 6 5 Sammanfattning 7 6 Nulägesbeskrivning Skåne Den digitala identiteten Den samlade bilden Tillämpningar av en digital identitet En decentraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst En centraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst Hantering av personuppgifter Kvalitetssäkrade personuppgifter Strukturer och standards Vilken roll spelar identitetshantering i den kommunala verksamheten? Analys av nuläge Tillståndet för skånska kommuner I det nationella perspektivet Utmaningarna Organisation Verksamhetssystem Statiska strukturer Vad driver kostnaderna i ett identitetshanteringsprojekt? Organisatoriska förutsättningar Ambitionsnivån Uppgiftskvalitet Vägen framåt Finansiering Samverkan Gemensam standardisering Var början man? Begränsad budget och hård belastning Redo att etablera grunden Kommuner som kommit en bit på vägen För alla Positionering av pågående projekt 41 2

3 1 Dokumenthistorik 1.1 Versioner Version Datum Beskrivning Upprättad av Grundversion skapad Thomas Andersson Sammanställning uppdaterad efter temadag Thomas Andersson 2 Förkortningar/förtydliganden Förkortning BHD BIF E-dos HSA KFSK Pulsen RS SITHS SKL SVPL SVR Beskrivning Barnhälsodata Bastjänster InformationsFörsörjning Apotekets e-recept tjänst Hälso- och Sjukvårdens Adressregister Kommunförbundet Skåne Pulsen Integration AB, Region Skåne Säker IT i Hälso- och Sjukvården Sveriges Kommuner och Landsting Samordnad VårdPLanering Sjukvårdsrådgivningen 3

4 3 Bakgrund Delprojekt ID-projektet i Barnhälsodataprojektet formulerades med syftet att kartlägga hur identitetsdata hanteras i de skånska kommunerna idag. Mot denna bakgrund har ett arbete genomförts tillsammans med samtliga skånska kommuner under hösten 2008 och våren Under projektet har majoriteten av kommunerna varit delaktiga i projektarbetet om än i något varierande utsträckning. Arbetsgången har sett ut som följer: Oktober, 2008 Framtagning av kartläggningsunderlag som respektive kommun kan använda för att kartlägga sin nuvarande identitetshantering. Detta med en processorienterad utgångspunkt som engagerar såväl IT som personaladministrativ avdelning i frågorna. November, 2008 Projektdag tillsammans med samtliga skånska kommuner samt representanter från SKL, Sjukvårdsrådgivningen AB (SVR) samt Region Skåne. En dag med syftet att etablera definitioner för begreppet identitetshantering och dess inverkan på nationella, regionala och i slutänden kommunala projekt. Genomgång och beskrivning av förslag till arbetsmetodik, samarbetsformer samt extern hjälp som ingått i projektet. Dagen avslutades med uppstart och planering av projektarbetet enligt fyrahörnsmodell. Dec 08 till Mars 09 Delegerat arbete där varje kommun kartlagt sin identitetshantering med hjälp av erhållna mallar, rutiner och arbetsmetoder. I varje hörn genomfördes tre gemensamma arbetsmöten där tankar och kartläggningsproblem kunde lyftas för diskussion. Mars-April, 2009 Analys och sammanställning av inkomna rapporter från medverkande kommuner. Detta med syftet att identifiera vägar till en mer effektiv identitetshantering för samtliga kommuner. 4

5 Vid sammanställningen av detta dokument kvarstår två aktiviteter i projektplanen: Maj, 2009 Avslutande träff med kommunerna i det sydöstra hörnet. Maj, 2009 Temadag tillsammans med samtliga skånska kommuner med syftet att presentera detta underlag, exemplifiera vägar framåt med hjälp av praktikfall från andra kommuner samt säkerställa att fortsatt arbete tar vid. Totalt sett har 24 av 33 kommuner bidragit med sina dokumenterade nulägen. Dessa kartläggningar tillsammans med övriga kommuners muntliga återkoppling i samband med projektmöten utgör underlaget för efterföljande analys. 5

6 4 Syfte Genomfört arbete i ID-projektet syftar till ett etablera en dialog med och mellan kommunerna i frågorna om en effektiv och säker identitetshantering. Det finns drivande krafter idag i form av vårdnära tjänster som BHD (Barnhälsodata), SVPL (Samordnad Vårplanering) och E-dos som kräver en fungerande process för tilldelning av behörighet och åtkomst. Gemensamt för samtliga tjänster är att de utgår ifrån HSA och utfärdade SITHS-kort. Ett faktum som ställer höga krav på en rationell hantering av digitala identiteter med tillhörande (kvalitetssäkrade) personuppgifter. Sammanställningen, d v s detta dokument, syftar till att övergripande beskriva nuläget för de skånska kommunerna i frågan om identitetshantering. En sammanställning som inte gör anspråk på att erbjuda lösningsförslag på detaljnivå utan snarare erbjuda synliga vägar framåt där kommuner med olika förutsättningar kan nå fram till en säkrare och mer effektiv hantering av digitala identiteter. 6

7 5 Sammanfattning Under drygt sex månaders projektarbete har 24 av 33 kommuner dokumenterat och påvisat sitt nuläge avseende hur en digital identitet hanteras. Ytterligare sju kommuner har medverkat i dialogerna men valt att inte dokumentera sitt nuläge av olika anledningar. Trots att inte 100 % av de skånska kommunerna finns representerade i det underlag som sammanställts så bedömer projektgruppen att övergripande slutsatser kan dras med relativt låg felmarginal. Den genomförda kartläggningen visar tydligt på en manuellt präglad hantering av företrädelsevis personuppgifter. Ca 80 % av kommunerna passar in i denna beskrivning medan resterande har en pågående utveckling mot automatiserade verksamhetsprocesser med en automatiserad och kvalitetssäkrad hantering av digitala identiteter och behörigheter som följd. Diskussionen med kommunerna visar på ett antal faktorer som bidragande till det nuläge som råder där främst ekonomi och organisation framstår som bromsande. IT-organisationen bär i de flesta kommunerna ansvaret kring tillämpningen av den digitala identiteten, d v s inloggningsuppgifter och behörigheter i IT-system, och har inte lyckats kommunicera behovet av en annan hantering vidare till verksamheterna. Något som i viss utsträckning reflekterar behovet av forum inom kommunen där tvärsnittsfrågor kan diskuteras, beslutas och prioriteras. En funktion som bör anses som direkt avgörande för att kunna hitta en fungerande finansiering för projekt som spänner över verksamhetsutveckling och IT-relaterad utveckling. Idag har frågan om den digitala identiteten och processerna runt denna företrädelsevis blivit en IT-fråga och tillika en investering övermäktig den normala IT-budgeten. Nuläget för majoriteten av kommunerna begränsar kommunernas möjlighet till samverkan kring ett fungerande IT-stöd på kommunal, regional och nationell nivå. Detta har blivit särskilt påtagligt inom vård- och omsorg där nationella initiativ såsom HSA, SITHS och SVPL visar på en kravställning övermäktig kommunernas förutsättningar. Vidare så synliggörs behovet av förändring vid samverkan mellan kommuner där hanteringen av personuppgifter, och den digitala identiteten, i sin helhet reducerar möjligheterna till samverkan alternativt att utvinna besparingar ur den gemensamma investeringen. Ett tredje exempel är kommunernas gemensamma ambition om att möta medborgaren i en tätare dialog med e-tjänster som en viktig del. Den volym som medborgarna utgör i respektive kommun bedöms av de allra flesta kommuner som övermäktig nuvarande manuellt och stuprörsorienterat arbetssätt. 7

8 Analysen av vägen framåt för de skånska kommunerna visar på behovet av en långsiktig vision kombinerad med en kortsiktig handlingsplan för att lösa uppgiften. Förutsättningarna för att lösa uppgiften är i många hänseenden kopplat till kommunens storlek där mindre och mellanstora kommuner ser problem att göra de tröskelinvesteringar som förväntas krävas. Istället ser den mest gynnsamma vägen, ur ett ekonomiskt och tidsrelaterat hänseende, framåt vara samverkan där gemensamma mål och gemensamma investeringar möjliggör en mindre investering per kommun. Idag genomförs denna utveckling företrädelsevis i egen regi trots att de gemensamma nämnarna är många i såväl förutsättningar som önskat tillstånd. Detta dokument syftar till att synliggöra dessa vägar framåt och utgöra ett underlag för fortsatt framarbetning av handlingsplaner på kommununik nivå såväl som i kommunkluster eller andra samarbetsgrupperingar. Ur ett vård- och omsorgsperspektiv så är det en direkt förutsättning att denna kartläggning omsätts till handling på kommunal nivå för att morgondagens gemensamma e-tjänster inom området ska kunna tillämpas på bred front. 8

9 6 Nulägesbeskrivning Skåne Nuläget för de skånska kommunerna presenteras i övergripandet format i detta stycke. Beskrivningen har sitt ursprung från de arbetsmöten som genomförts inom projektets ramar samt i de kartlagda processer som kommunerna i egen regi tagit fram. Fokus i beskrivningen ligger på etableringen och förvaltningen av digitala identiteter för de skånska kommunerna. Hur nuläget relaterar till det befintliga och det kommande behovet behandlas vidare under punkt Den digitala identiteten Etableringen och förvaltningen av en digital identitet inom den skånska kommunen är företrädelsevis reaktiv, manuell och präglad av dubbeladministration. Arbetssättet präglas av ett teknikorienterat angreppssätt där person-, anställnings- och roll -relaterade uppgifter ses som sekundärt till användarkontot eller behörigheten. I ett generaliserat exempel så kommer en digital identitet till enligt följande (för majoriteten av de skånska kommunerna): Anställd Behov IT Manuell hantering Användarkonto ANAN Anställd Behov IT Manuell hantering Användarkonto ANAN_1 Medborgare Behov IT Manuell hantering Användarkonto Förälder Behov IT Manuell hantering Användarkonto ANAN_09_01 Figur 1. En manuell och stuprörsorienterad modell Vad bilden avser att beskriva är ett förfarande som präglas av dubbelarbete och som bäddar för en ohållbar situation på sikt. Vad ett manuellt och 9

10 stuprörsorienterat angreppssätt bidrar till har många av kommunerna själva påtalat i samband med kartläggningen: Det går inte att få en översikt kring den digitala identiteten. Man har en uppsjö användarkonton i olika verksamhetssystem med det är svårt att säga vems konto som är vems Samma uppgifter kring en person matas in i system om och om igen. Vilka uppgifter som skrivs in är person- och systemberoende När en person slutar är det praktiskt taget omöjligt att avgöra om personens behörigheter är bortplockade i samtliga verksamhetssystem eftersom man saknar en översiktsbild Behörigheter tilldelas och användarkonton skapas sällan utifrån några konkreta beställningsunderlag. IT-avdelningen får ofta anta vilken behörighet personen ska ha och utgår inte sällan från vad en kollega har för behörighet Återanvändning av redan befintliga person- eller anställningsuppgifter förekommer men det finns ingen möjlighet att säga om det är korrekta eller inaktuella uppgifter som återanvänds Förändringar av person- eller anställningsrelaterade uppgifter sker företrädelsevis endast på uppmaning av den anställde själv. Vill inte personen ifråga byta e-postadress eller användarnamn i ett verksamhetssystem så når sällan den informationen IT-avdelningen På sikt söndrar denna metod all information kring kommunens digitala identiteter. Därmed finns inte heller möjligheten att på ett fullgott sätt säkerställa att: Kommunen har korrekta personuppgifter för anställda, elever och medborgare Personer som inte längre är anställda inte har åtkomst till verksamhetssystem och kommunkritisk information Efterlevnad av, för kommunen, gällande lagar och regelverk Sammanfattningsvis så kan man konstatera, vilket de skånska kommunerna även själva gjort, att denna metod inte är hållbar idag eller på sikt. Behovet av en annan hantering tydliggörs om inte annars i de forum när man pratar om kommunal, regional eller nationell samverkan. Även en tätare relation med kommunens invånare ställer rationaliseringskrav kring identitetshanteringen som inte denna manuella och stuprörsorienterade metod kan möta. Åtminstone inte inom rådande personal- och kostnadsramar. 10

11 6.1.1 Den samlade bilden Kartläggningen visar på undantag från den traditionella stuprörsorienterade modellen med fokus på användarkonton. Ca 20 % av de skånska kommunerna har inlett en resa mot en samlad digital identitet med tekniska stöd för en mer automatiserad process. Generaliserat så bygger dessa kommuner den digitala identiteten ur ett något annorlunda perspektiv än de som ligger kvar i en stuprörsorienterad modell. Angreppssättet skulle förenklat kunna beskrivas enligt: Anders Andersson Anställd Medborgare Elev Patient Förälder Arbetsledare (50%) Villaägare Komvux Handläggare (50%) Omsättning av personuppgifter till behörigheter Åtkomst till bastjänster (IT) Åtkomst till lokal Personlig e-postadress Eget telefonnummer... Åtkomst till kommunens e-tjänster, ex: Energiförbrukning Självservice bygglov Markplan för område Åtkomst till bastjänster (IT) Åtkomst till skolportal Personlig e-postadress... Åtkomst till egen journal Åtkomst till barnets journal Åtkomst till vårdnära e- tjänster Åtkomst till skolnära e- tjänster, ex: Omdömen för barnet Lagd planering Närvarostatistik Omsättning till teknik (användarkonton och behörigheter) ANAN ANAN_ ANAN_ ANAN_09_1 Figur 2. Ett verksamhets- och personcentrerat angreppssätt 11

12 I ett försök att fånga den kompletta digitala identiteten har man anammat en modell där man: Identifierat den mest naturliga punkten för att initiera och avsluta en digital identitet i kommunens olika verksamhetssystem. För de flesta kommuner är detta det personaladministrativa systemet PA-systemet (alternativt lönesystemet) Identifierat unika uppgifter som kan användas för att binda samman den kompletta digitala identiteten för en person med syftet att få en helhetsbild. För de flesta kommunerna har personnumret tillämpats som denna unika nyckel Identifierat den faktiska nyanställningsprocessen och översatt denna i digitala regelverk som tillser att rätt behörigheter tilldelas en nyanställd per automatik. Identifierat vilka uppgifter som håller högst kvalitet var och därigenom säkerställt att en personuppgift endast administreras en gång och från en och samma punkt Integrerat olika verksamhetssystem med syftet att säkerställa att samma uppgifter finns kring en person i verksamhetssystemen Integrerat olika verksamhetssystem med syftet att per automatik kunna lägga till, förändra eller ta bort behörigheter för en person i flera olika system För att nå till en komplett samlad bild över den digitala identiteten så krävs fortsatt arbete även för dessa kommuner. Vidare så har man delvis säkerställt att man har samma personuppgifter i sina verksamhetssystem men därmed inte sagt att de är korrekta. Idag kvalitetssäkras personuppgifter endast i begränsad utsträckning vilket beskrivs mer ingående under punkt

13 6.2 Tillämpningar av en digital identitet I IT-relaterade sammanhang likställs ofta den digitala identiteten med användarkonton i olika verksamhetssystem. Dessa användarkonton används sedan för att tilldela behörigheter i hela eller delar av ett verksamhetssystem. Med fokus på just hanteringen av användarkonton så har genomförd kartläggning påvisat ett nuläge där ca 80 % av de skånska kommunerna tillämpar en manuell metod medan övriga 20 % i varierande utsträckning automatiserat densamma. I efterföljande stycken fördjupar vi oss en aning i dessa två huvudspår En decentraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst Majoriteten av de skånska kommunerna hanterar skapande, förändring och borttagning av användarkonton/behörigheter på ett företrädelsevis manuellt sätt. En manuell metod som, medvetet eller omedveten, vuxit fram ur och bidragit till en stuprörsorienterad hantering av personuppgifter och tillämpade användarkonton. För dessa kommuner så kan tillståndet, om än förenklat, beskrivas enligt: Inloggningskatalog EA-system Växelsystem Anders Andersson? PA-system Portalkatalog E-postsystem Lagringsytor Självadministration Lön Figur 3. Decentraliserad administration av användarkonton Metoden har sina framsidor och då kanske främst att uppläggning av nya användarkonton genomförs med korta ledtider och med stort utrymme för individuella anpassningar. Som en annan fördel kan omnämnas att 13

14 administratören för respektive system rör sig med relativt stor frihet och kan tillämpa en minimalistisk modell, d v s endast förse system med de nödvändiga uppgifter som kontoskapandet kräver. Tyvärr så är modellen även förenad med väldigt stora nackdelar. Likt figur 1 beskriver så är det mer eller mindre omöjligt att med små medel få fram en översiktsbild som berättar var Anders Andersson finns representerad i form av ett användarkonto. Sett enbart ur ett perspektiv om nyskapande av användarkonton så är detta inte ett större problem utan de upptäcks mer i ett förvaltnings- och förändringshänseende. Några konkreta exempel: När Anders Andersson byter efternamn så vet jag inte vilka system han finns representerad i och kan därmed inte säkerställa att jag har korrekt information och framförallt samma information i samtliga system. Förutom att jag sedan tidigare inte riktigt vet var Anders Andersson finns upplagd med behörighet att använda systemet/tjänsten så kan jag inte heller med säkerhet säga att jag vet vilket användarkonto som är Anders. I värsta fall så får jag härmed även problem med nyskapandet av användarkonto om jag inte vet om han finns upplagd sen tidigare. Det ger Anders utrymmet att agera under två olika digitala identiteter även om han är samma person. Inte för att vi misstror Anders men han har nu fått möjligheter att agera inkognito i verksamhetens berörda system. Den dagen Anders bestämmer sig för att avsluta sin anställning i kommunen så står vi inför faktum att vi inte vet vilka användarkonton som ska inaktiveras eller tas bort. De mest grundläggande, exempelvis generell åtkomst till kommunens nätverk och att Anders inte längre ska få lön, är normalt sett inte problemet. Men med tanke på att Anders i vårt exempel arbetat inom kommunen under åtskilliga år så har han också samlat på sig behörigheter till en betydande del av systemen och tjänsterna. Att säkerställa inaktiveringen av dessa är ett betydligt större problem vilket givetvis kan omsättas till en ren säkerhetsrisk tillsammans med att kommunen inte kan garantera att man följer gällande lagar och normer (regelefterlevnad). Ett tredje och sista exempel är tillfället då Anders byter tjänst inom kommunen. I hans gamla tjänst så skulle han ha åtkomst till vårdnära system medan han i sin nya tjänst inte längre är behörig att ha åtkomst till patientrelaterad information. Med den bristande översiktsbilden vet vi inte med säkerhet var Anders finns representerad och kan därmed inte säkerställa att kommunen och Anders hamnar i denna situation. Det finns inte heller någon stödmekanism i vårt sätt att hantera omsättningen av Anders digitala identitet till användarkonton med behörigheter i olika system. Det är helt enkelt upp till berörd administratör att beakta dessa externa regelverk och tillse att de efterlevs i hanteringen. 14

15 Ovanstående exempel kan säkerligen uppfattas som något dramatiserade och verklighetsfrämmande för vissa kommuner. Faktum kvarstår dock att förutom den uppenbara rationaliseringspotentialen så följer även stora säkerhetsrisker med en manuell hantering En centraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst Även om ca 80 % av kommunerna befinner sig i en decentraliserad administration och förvaltning så finns det drygt 20 % som tillämpat en annan modell. Här har man valt en mer centraliserad modell där uppläggning, förändring och borttagning av användarkonton och behörigheter. För att undvika tekniken så väljer vi att fördjupa oss i skillnaderna i principen framför integrationsnära beskrivningar. Centraliseringen har företrädelsevis genomförts i dessa kommuner med fokus på att: Säkerställa att man vet vilka system anställda/elever har åtkomst till Säkerställa att man har samma information en person i alla system där han/hon finns representerad Reducera administrationen av person- och anställningsrelaterade uppgifter genom att konsolidera arbetet kring en administrationspunkt istället för flera I vilken utsträckning man lyckats med detta varierar från kommun till kommun där antalet integrerade system kan användas som måttstock. Här finns även utmaningar som vi berör mer under punkt 9. 15

16 Som motvikt till figur 3 så ser principen för den centraliserade förvaltningen ut enligt: Inloggningskatalog EA-system Växelsystem PA-system Anders Andersson Portalkatalog E-postsystem Lagringsytor Självadministration Lön Figur 4. Centraliserad administration av användarkonton Med hjälp av uppgifter som är unika för just Anders Andersson, företrädelsevis personnummer, så har man kunnat skapa en sammanhållande digital identitet för Anders. Delar av förvaltningen av Anders Andersson diverse användarkonton har därmed kunnat automatiseras vilket bidrar till att man med mindre medel kan säkerställa att man har samma information om Anders i samtliga system där han finns representerad. Den traditionellt mest tillämpade modellen bygger vidare på att Anders Andersson får sina användarkonton per automatik i samband med att han läggs upp som anställd i det personaladministrativa systemet och att hans användarkonton/behörigheter försvinner den dagen han slutar sin anställning. Hur det i detalj går till, exempelvis inaktivering kontra borttagning av användarkonton, ser olika ut från kommun till kommun där rådande policys implementerats i dessa regelverk. Likt det decentraliserade angreppssättet så kan även det centraliserade alternativet fördjupas ytterligare. Denna sammanställning syftar dock till att påvisa den principiella skillnaden i den hantering som finns idag inom de skånska kommunerna vilka täcks in ovan i olika utsträckning. 16

17 6.3 Hantering av personuppgifter Vikten av korrekta och kompletta personuppgifter kan givetvis inte påtalas för många gånger egentligen oavsett område och tillämpning. När det kommer till den normala kommunala verksamheten så utgör personuppgifterna, ofta i kombination med anställningsuppgifter, det underlag som används för att: Betala ut rätt lön till rätt person Avgöra vilka verktyg och stöd han/hon är berättigad till i sin arbetsroll Skapa kontaktinformation kring personen (telefon, e-postadress, visitkort etc.) Felaktiga personuppgifter kan få konsekvenser från kosmetik (ex. fel namn i e- postadressen eller på visitkortet) till ekonomiska förluster eller regelverks- /avtalsbrott. Under kartläggningens arbetsgång har det berättats om fall där fel ersättning betalats ut till fel person på grund av felaktiga uppgifter. Vidare så har media rapporterat om åtskilliga exempel där personer som slutat, i offentlig sektor, haft åtkomst till exempelvis ekonomisystem eller journalsystem över ett år efter avslutad anställning. Från den genomförda kartläggningen så kan man dra slutsatsen att de skånska kommunerna idag är oerhört beroende av en fungerande muntlig/skriftlig kommunikation i flera led. Anställande chefer bär idag ett stort ansvar i förvaltningen av personuppgifter från första till sista anställningsdagen där ett förenklat normalfall ser ut som följer: Personuppgifter Anställningsbevis PA Lön Nyanställd Personbevis Anställande chef Personuppgifter Telefonnr Växel Personuppgifter E-post, anv. konto, dator etc Nätverk IT-kontakt E-post 17 Leverantör Figur 5. En normaliserad hantering av personuppgifter vid nyanställning

18 Vikten av att anställande chef bär vidare korrekt information kan inte nog understrykas vid en sådan hantering. I de fall uppgifterna kommuniceras vidare muntligen, vilket förefaller vara väldigt vanligt förekommande, så ökar riskerna givetvis för att fel uppgifter förs in i diverse system och beställningar. Under kartläggningens gång har det även framkommit att ett uppvisat personbevis i samband med anställningstillfället inte är ett obligatoriskt moment för många av kommunerna. Ett faktum som bidrar till ytterligare en potentiell felkälla där den nyanställde kanske inte använder sitt tilltals namn till vardags eller använder ett smeknamn (ex. Janne istället för Jan, eller Vivi istället för Veronica). Det kan ses som en rent kosmetisk fråga men som samtidigt kan bli komplex om man avser att validera personuppgifter mot externa källor, exempelvis Skatteverket, alternativ avser att automatisera delar av sina verksamhetsprocesser Kvalitetssäkrade personuppgifter Definitionen av vad en kvalitetssäkrad personuppgift är varierar beroende vem och i vilket sammanhang man frågar. I kartläggningen har vi valt att förhålla oss till två grundläggande ambitionsnivåer: 1. Uppvisande av ID-handling/personbevis i samband med anställning 2. Validering av personuppgifter mot externt register (exempelvis Skatteverkets folkbokföringsregister) Nuläget för de skånska kommunerna ser väldigt olika ut från kommun till kommun i detta hänseende. En del kommuner tillämpar den första nivån, uppvisande av personbevis, men långt ifrån utan undantag. Detta enligt muntlig utsago i samband med kartläggningen. Validering mot externa register förekommer i viss utsträckning och då främst via systemknutna slagningar mot ett s.k. KIR (Kommuninvånarregister = egna kommunens innevånare). Det finns dock ingen skånsk kommun som idag har en kvalitetssäkring som är bred nog för att, manuellt eller automatiskt, täcka in personuppgifterna i samtliga system. En konsekvens av detta är att kvaliteten på uppgifterna varierar från system till system med tillhörande problematik. Vanligast förekommande är att högst kvalitet på personuppgifter återfinns i elevadministrativt alternativ personaladministrativ system. 18

19 6.4 Strukturer och standards Det är inte särdeles svårt att försvara den manuella och stuprörsorienterade hantering som präglar de skånska kommunerna. Vanligtvis så får IT-avdelningen skulden för att det är som det är och inte som det kanske borde vara. Det finns ett arv att ta hänsyn till när man bedömer nuläget och tillika strukturer som behöver ifrågasättas och förändras. En mer strömlinjeformad hantering av de digitala identiteterna ställer ett motkrav som måste mötas med en fungerande retorik. Vikten av ett gemensamt språk mellan de olika verksamheterna och ITavdelningen har diskuterats återkommande under kartläggningsarbetet och det råder en delad bild mellan kommunerna om att här finns ett utrymme för förbättring. Vad är det då för strukturer och standards som vi pratar om och som är relevanta i ämnet identitetshantering? Några av de exempel som uppkommit i samband med kartläggningen är: Vikten av en fastställd organisationsstruktur För de flesta organisationer så ser organisationen olika ut beroende på vem som frågar och vem som svarar. Det finns en linjeorganisation, en ekonomisk organisation en beslutsorganisation etc. För att kunna automatisera förvaltningen av den digitala identiteten och samtidigt säkerställa en fungerande regelefterlevnad så krävs ingångsvärden i form av organisationsuppgifter. Inte för att IT-avdelningen önskar så utan för att verksamheten normalt ser dessa som en parameter för att avgöra vad personen ska vara behörig att få åtkomst till. Det kan vara en hård behörighet i form av tillgång till ett verksamhetssystem eller en mjuk behörighet i form av ett passerkort, personliga visitkort eller tillgång till poolbilar. Vikten av ett tydligt ansvar/mandat Vem äger ansvaret och mandatet att avgöra vad en nyanställd är behörig till? För majoriteten av kommunerna saknas ett chefsregister eller motsvarande dokumenterad beslutsorganisation. Att kunna etablera automatiserade arbetsflöden och processer ställer krav på en tydlig struktur från verksamheten. För att bryta manuella och personliga beställningar/förändringar så kommer behovet av denna struktur endast öka. 19

20 Vikten av att omvärdera standards Är det rationellt och användarvänligt att tillämpa standards på systemnivå eller kan man ta ett bredare grepp? Det är en fråga som varit uppe vid flertalet tillfällen under kartläggningen och det enade svaret kan anses vara nej. Att exempelvis införa en gemensam namnstandard för alla användarkonton är en möjlighet vid integration och automatisering. Här finns egentligen endast två hinder i form av eventuella systembegränsningar eller motstånd till förändring från verksamhet eller IT. Vikten av att överge statiska strukturer Det bästa exemplet finner vi förmodligen i form av alla katalogtjänster, databaser och verksamhetssystem som traditionellt byggts upp enligt statiska organisationsstrukturer. Med tidigare omnämnd problematik kring säkerställandet av rätt organisation så följer även behovet av manuell förvaltning av dessa strukturer. Precis som uppgifterna kring en digital identitet så är organisationsuppgifter och organisationsrelationer normalt stuprörsorienterade vilket innebär att de ser olika ut från system till system. Vad tjänar strukturerna för nytta och hur kan de underhållas från en punkt? Vikten av att kravställa tydligt mot leverantörer Gemensamt för samtliga kommuner är en inlåsning i verksamhetssystem som är stängda för integration. Ett faktum som begränsar möjligheten att hämta och tillföra information till systemet på ett automatiserat sätt. Att manuell inmatning ska krävas i systemet när uppgifterna redan finns digitalt, och kanske rent utav kvalitetssäkrade, i ett annat system bör inte vara acceptabelt. Leverantörerna av diverse verksamhetssystem har av tradition bidragit till en inlåsning i stuprörsorienterad administration och förvaltning. Kommunerna behöver enskilt och tillsammans bryta denna modell genom en tuffare och tydligare kravställning mot leverantörerna. Ett ämne som inte endast är en IT-fråga utan i synnerhet en verksamhetsfråga. De kommuner som tagit sig en bit på vägen mot digitala processer för en mer automatisk hantering av identiteter (och behörigheter) har under kartläggningen berättat om konsekvenserna av föråldrade strukturer och standards. Några konkreta exempel är: Kvalitetssäkrade personuppgifter kan inte föras in per automatik i ett verksamhetssystem då tillverkaren/leverantören inte tillåter det 20

Projektbeskrivning E-dos/SITHS. För. Skånes kommuner

Projektbeskrivning E-dos/SITHS. För. Skånes kommuner Projektbeskrivning E-dos/SITHS För Skånes kommuner Innehållsförteckning 1 Dokumenthistorik... 3 1.1 Versioner... 3 1.2 Förkortningar/förtydliganden... 3 2 Bakgrund och syfte... 4 3 Projektidé... 5 3.1

Läs mer

Barnhälsodataprojektet. Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård. Skåne län

Barnhälsodataprojektet. Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård. Skåne län Barnhälsodataprojektet Inventering av nuvarande informationsutbyte mellan Barnhälsovård och Skolhälsovård Skåne län Postadress: Box 13, 264 21 Klippan. Besöksadress: Storgatan 33, Klippan. Telefon: 0435-71

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Samverka effektivare via regiongemensam katalog Teknik spåret Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se 1 Ännu inget genombrott för e-legitimation Moment 22 Inte intressant

Läs mer

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings

Läs mer

Barnhälsodata/ID-projektet Pilotprojekt Skåne - 12 maj 2009

Barnhälsodata/ID-projektet Pilotprojekt Skåne - 12 maj 2009 Barnhälsodata/ID-projektet Pilotprojekt Skåne - 12 maj 2009 09.00 09.30 Morgonfika 09.30 10.00 Välkomna - målsättning med dagens program Bo Nilsson och Sven-Erik Johansson - Kommunförbundet Skåne målsättning

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK

Läs mer

Samverka effektivare via regiongemensam katalog

Samverka effektivare via regiongemensam katalog Samverka effektivare via regiongemensam katalog Seminarium 4:6 Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Johan Zenk, Landstinget i Östergötland Ännu inget genombrott för e-legitimation

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Intressent- och behovskarta

Intressent- och behovskarta Dokument nr: Version: Status: Sida: 1 Utgåva (0)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Intressent- och behovskarta Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

SITHS Sj k årdsrådgi ningen (SVR) Thomas Näsberg

SITHS Sj k årdsrådgi ningen (SVR) Thomas Näsberg E-dos/SITHS Projektstart t t e-dos/siths Information o arbetsmaterial för projektet e-dos/siths Nuläge tidplan för samverkanslager HSA - genomgång av mall för HSA-uppgifter, kvalitetssäkring, inmatning,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Hur får man 20 000 anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Att få alla att arbeta mot samma mål och åstadkomma verklig förändring i verksamheten. Johanna Fransson, projektledare Stadskontoret

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Ansvarsförbindelse för Stockholms Läns Landstings Elektroniska Katalog (EK)

Ansvarsförbindelse för Stockholms Läns Landstings Elektroniska Katalog (EK) Ansvarsförbindelse för Stockholms Läns Landstings Elektroniska Katalog (EK) [Organisation som Ansvarsförbindelsen gäller] Modell Anvisning Dokumentation Blankett Rapport Namn Datum Version Ansvarig utgivare

Läs mer

Riktlinjer för ansvar och behörigheter i Personec P

Riktlinjer för ansvar och behörigheter i Personec P Riktlinjer för ansvar och behörigheter i Personec P Antagen av: Dokumentansvarig: Yvonne Stolt Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Allmän beskrivning av Personec P... 3 Ansvar... 4 Behörighetsroller i Personec

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Anslutning till Mina meddelanden

Anslutning till Mina meddelanden SERIE: UPPHANDLING OCH UTVECKLING AV IT-STÖD Anslutning till Mina meddelanden KRAV FÖR ANSLUTNING AV IT-STÖD TILL MINA MEDDELANDEN Anslutning till Mina meddelanden 1 Förord Med tjänsten Mina meddelanden

Läs mer

Anvisning Gemensamma konton GIT

Anvisning Gemensamma konton GIT 1.1 Fastställd 1(5) 20141023 Anvisning Gemensamma konton GIT Beslutad: Datum: Beslutad: Datum: Underskrift säkerhetsdirektör VGR Underskrift objektägare IT arbetsplats 1.1 Fastställd 2(5) 20141023 Innehållsförteckning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN Vägen mot e-arkiv Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN JANUARI 2014 Detta är en kortversion av förstudierapporten e-arkiv. Varför

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Målbilden för framtidens studieadministration

Målbilden för framtidens studieadministration Nya Ladok Målbilden för framtidens studieadministration Sammanfattning av målbildsarbetet 2014: studenter, lärare kursadministratörer, studierektorer och programansvariga Några av de önskemål som studenter,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Vägen till förnyelse och höjd kvalitet

Vägen till förnyelse och höjd kvalitet Vägen till förnyelse och höjd kvalitet Nära Enkelt Öppet Marie Larsson Det här är Skellefteå Sveriges till ytan största kustkommun 72 000 invånare - hälften i stan Nya tider Nya utmaningar Nya arbetssätt

Läs mer

HPTA version 0.9. Bilaga 1. Administrering i HSA-katalogen

HPTA version 0.9. Bilaga 1. Administrering i HSA-katalogen HPTA version 0.9 Bilaga 1 Administrering i HSA-katalogen Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Roller och ansvar... 2 3. Verifiera korrekthet i HSA-katalogens innehåll... 3 4. Rolladministrering... 4 5. Registrering/redigering/hantering

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Riktlinjer för arbetet med intern kontroll Förskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-12-16 1.0 Olof Fredholm Förskoleförvaltningen Ekonomiavdelningen Innehållsförteckning

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk. IT inom vård o omsorg Kommun - Region Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner bo.nilsson@kfsk.se 0709-71 99 20 Nationell vision för IT inom vård o omsorg Några självklara

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Diarienr. HUVUDKONTORET MiT-ENHETEN. IT-bilaga Hälsoval. Landstinget Dalarna. Version: 1.1 Versionsdatum: 2012-08-23

Diarienr. HUVUDKONTORET MiT-ENHETEN. IT-bilaga Hälsoval. Landstinget Dalarna. Version: 1.1 Versionsdatum: 2012-08-23 HUVUDKONTORET MiT-ENHETEN IT-bilaga Hälsoval Landstinget Dalarna : 1.1 sdatum: IT-bilaga Hälsoval sdatum 2 (8) Dokumenthistorik Datum Beskrivning Författare 2009-12-10 0.1 Första mall Agneta / Gunilla

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter

Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter Processpecifikation 2016-05-19 Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter Version1.0 Fastställd av processägare Patrik Granström den 16 juni 2016 1 (6) Innehåll 1 Syfte med denna dokumentation...

Läs mer

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Karin Norrman Elgh Översiktlig revisionsrapport Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Vara kommun Anställningar och avslut i lönesystemet

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 1 Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 2 1 Innehåll 2 Bakgrund - EK... 3 2.1 Vad är EK... 3 2.2 Tillämpningar för EK... 4 3 Bakgrund - etjänstekort... 5 3.1

Läs mer

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY

KVALITETSPOLICY. Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY KVALITETSPOLICY Fastställd av kommunstyrelsen 24 maj 2010 POLICY Kvalitetspolicy Haninge kommun Avsiktsförklaring Ramen för kvalitetsarbetet utgörs av kommunfullmäktiges mål och budget-dokument. Policyn

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Datum 2013-03-27. Kommunrevisionen: Angående stödsystem Heroma och Agresso

Datum 2013-03-27. Kommunrevisionen: Angående stödsystem Heroma och Agresso KS 14 7 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frändén Bo Huss-Landström Maria Datum 2013-03-27 Diarienummer KSN-2012-1227 Kommunstyrelsen Kommunrevisionen: Angående stödsystem Heroma och Agresso

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Huddinge kommun - första godkända utfärdare med kvalitetsmärket Svensk e- legitimation.

Huddinge kommun - första godkända utfärdare med kvalitetsmärket Svensk e- legitimation. Huddinge kommun - första godkända utfärdare med kvalitetsmärket Svensk e- legitimation. Kommunens vision Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

av betyg och ingsplaner med och omdömen.

av betyg och ingsplaner med och omdömen. Handläggare Åke Gustafsson 0480-45 30 17 Datum 2012-01-09 Begäran om upplysningar med stöd av personuppgiftslagen skyddade personuppgifter Med anledning av Datainspektionens tillsyn av hur personuppgifterr

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Dnr 1-213/2015 Version 2.0 Gäller från och med 2015-05-18 Sida 2 av 7 Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet - Sammanfattning Syfte Det övergripande syftet

Läs mer

Revisionsrapport. 1 Inledning. Revision av uppbördsprocessen Moms. Skatteverket 171 94 Solna. Datum Dnr 2012-02-03 32-2011-0544

Revisionsrapport. 1 Inledning. Revision av uppbördsprocessen Moms. Skatteverket 171 94 Solna. Datum Dnr 2012-02-03 32-2011-0544 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2012-02-03 32-2011-0544 Revision av uppbördsprocessen Moms 1 Inledning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skatteverket granskat

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina 1 IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skatteverket granskat IT-generella kontroller i ekonomisystemet Agresso,

Läs mer

Inom kort kommer sjuksköterskor inte längre åt webbapplikationen e-dos om de inte har SITH- kort, Apotekets säkerhetsdosa eller en e-legitimation.

Inom kort kommer sjuksköterskor inte längre åt webbapplikationen e-dos om de inte har SITH- kort, Apotekets säkerhetsdosa eller en e-legitimation. Utmaningen att skapa en väl fungerande informationsförsörjning för den svenska vården och omsorgen är successivt på väg att bli verklighet. Flera av de IT-säkerhetslösningar som har utvecklats kan med

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Beskrivning Behörigheter och rättigheter, Evolution

Beskrivning Behörigheter och rättigheter, Evolution Beskrivning Behörigheter och rättigheter, Evolution skapat av Mattias Lindmark version 36 datum/tid 2011-06-15 10:57 datum/tid 2012-10-12 11:42 Sidan 2 av 7 Innehållsförteckning 1. Behörigheter och rättigheter

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Beslutsunderlag Anslutning Mina meddelanden

Beslutsunderlag Anslutning Mina meddelanden Utarbetat av/organisation Lotta Ruderfors Sambruk Godkänt av (namn, datum) Anna Gillquist SKL Center för esamhället Beslutsunderlag Anslutning Mina meddelanden Utkast för egen justering av kommunen Projektdata

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer