Barnhälsodataprojektet. Sammanställning av kartläggning. Identitetshantering. ID-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhälsodataprojektet. Sammanställning av kartläggning. Identitetshantering. ID-projektet"

Transkript

1 Barnhälsodataprojektet Sammanställning av kartläggning Identitetshantering - ID-projektet Postadress: Box 13, Klippan. Besöksadress: Storgatan 33, Klippan. Telefon: Telefax: Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Baravägen 1, Lund. Telefon Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: Webb:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Dokumenthistorik Versioner 3 2 Förkortningar/förtydliganden 3 3 Bakgrund 4 4 Syfte 6 5 Sammanfattning 7 6 Nulägesbeskrivning Skåne Den digitala identiteten Den samlade bilden Tillämpningar av en digital identitet En decentraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst En centraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst Hantering av personuppgifter Kvalitetssäkrade personuppgifter Strukturer och standards Vilken roll spelar identitetshantering i den kommunala verksamheten? Analys av nuläge Tillståndet för skånska kommuner I det nationella perspektivet Utmaningarna Organisation Verksamhetssystem Statiska strukturer Vad driver kostnaderna i ett identitetshanteringsprojekt? Organisatoriska förutsättningar Ambitionsnivån Uppgiftskvalitet Vägen framåt Finansiering Samverkan Gemensam standardisering Var början man? Begränsad budget och hård belastning Redo att etablera grunden Kommuner som kommit en bit på vägen För alla Positionering av pågående projekt 41 2

3 1 Dokumenthistorik 1.1 Versioner Version Datum Beskrivning Upprättad av Grundversion skapad Thomas Andersson Sammanställning uppdaterad efter temadag Thomas Andersson 2 Förkortningar/förtydliganden Förkortning BHD BIF E-dos HSA KFSK Pulsen RS SITHS SKL SVPL SVR Beskrivning Barnhälsodata Bastjänster InformationsFörsörjning Apotekets e-recept tjänst Hälso- och Sjukvårdens Adressregister Kommunförbundet Skåne Pulsen Integration AB, Region Skåne Säker IT i Hälso- och Sjukvården Sveriges Kommuner och Landsting Samordnad VårdPLanering Sjukvårdsrådgivningen 3

4 3 Bakgrund Delprojekt ID-projektet i Barnhälsodataprojektet formulerades med syftet att kartlägga hur identitetsdata hanteras i de skånska kommunerna idag. Mot denna bakgrund har ett arbete genomförts tillsammans med samtliga skånska kommuner under hösten 2008 och våren Under projektet har majoriteten av kommunerna varit delaktiga i projektarbetet om än i något varierande utsträckning. Arbetsgången har sett ut som följer: Oktober, 2008 Framtagning av kartläggningsunderlag som respektive kommun kan använda för att kartlägga sin nuvarande identitetshantering. Detta med en processorienterad utgångspunkt som engagerar såväl IT som personaladministrativ avdelning i frågorna. November, 2008 Projektdag tillsammans med samtliga skånska kommuner samt representanter från SKL, Sjukvårdsrådgivningen AB (SVR) samt Region Skåne. En dag med syftet att etablera definitioner för begreppet identitetshantering och dess inverkan på nationella, regionala och i slutänden kommunala projekt. Genomgång och beskrivning av förslag till arbetsmetodik, samarbetsformer samt extern hjälp som ingått i projektet. Dagen avslutades med uppstart och planering av projektarbetet enligt fyrahörnsmodell. Dec 08 till Mars 09 Delegerat arbete där varje kommun kartlagt sin identitetshantering med hjälp av erhållna mallar, rutiner och arbetsmetoder. I varje hörn genomfördes tre gemensamma arbetsmöten där tankar och kartläggningsproblem kunde lyftas för diskussion. Mars-April, 2009 Analys och sammanställning av inkomna rapporter från medverkande kommuner. Detta med syftet att identifiera vägar till en mer effektiv identitetshantering för samtliga kommuner. 4

5 Vid sammanställningen av detta dokument kvarstår två aktiviteter i projektplanen: Maj, 2009 Avslutande träff med kommunerna i det sydöstra hörnet. Maj, 2009 Temadag tillsammans med samtliga skånska kommuner med syftet att presentera detta underlag, exemplifiera vägar framåt med hjälp av praktikfall från andra kommuner samt säkerställa att fortsatt arbete tar vid. Totalt sett har 24 av 33 kommuner bidragit med sina dokumenterade nulägen. Dessa kartläggningar tillsammans med övriga kommuners muntliga återkoppling i samband med projektmöten utgör underlaget för efterföljande analys. 5

6 4 Syfte Genomfört arbete i ID-projektet syftar till ett etablera en dialog med och mellan kommunerna i frågorna om en effektiv och säker identitetshantering. Det finns drivande krafter idag i form av vårdnära tjänster som BHD (Barnhälsodata), SVPL (Samordnad Vårplanering) och E-dos som kräver en fungerande process för tilldelning av behörighet och åtkomst. Gemensamt för samtliga tjänster är att de utgår ifrån HSA och utfärdade SITHS-kort. Ett faktum som ställer höga krav på en rationell hantering av digitala identiteter med tillhörande (kvalitetssäkrade) personuppgifter. Sammanställningen, d v s detta dokument, syftar till att övergripande beskriva nuläget för de skånska kommunerna i frågan om identitetshantering. En sammanställning som inte gör anspråk på att erbjuda lösningsförslag på detaljnivå utan snarare erbjuda synliga vägar framåt där kommuner med olika förutsättningar kan nå fram till en säkrare och mer effektiv hantering av digitala identiteter. 6

7 5 Sammanfattning Under drygt sex månaders projektarbete har 24 av 33 kommuner dokumenterat och påvisat sitt nuläge avseende hur en digital identitet hanteras. Ytterligare sju kommuner har medverkat i dialogerna men valt att inte dokumentera sitt nuläge av olika anledningar. Trots att inte 100 % av de skånska kommunerna finns representerade i det underlag som sammanställts så bedömer projektgruppen att övergripande slutsatser kan dras med relativt låg felmarginal. Den genomförda kartläggningen visar tydligt på en manuellt präglad hantering av företrädelsevis personuppgifter. Ca 80 % av kommunerna passar in i denna beskrivning medan resterande har en pågående utveckling mot automatiserade verksamhetsprocesser med en automatiserad och kvalitetssäkrad hantering av digitala identiteter och behörigheter som följd. Diskussionen med kommunerna visar på ett antal faktorer som bidragande till det nuläge som råder där främst ekonomi och organisation framstår som bromsande. IT-organisationen bär i de flesta kommunerna ansvaret kring tillämpningen av den digitala identiteten, d v s inloggningsuppgifter och behörigheter i IT-system, och har inte lyckats kommunicera behovet av en annan hantering vidare till verksamheterna. Något som i viss utsträckning reflekterar behovet av forum inom kommunen där tvärsnittsfrågor kan diskuteras, beslutas och prioriteras. En funktion som bör anses som direkt avgörande för att kunna hitta en fungerande finansiering för projekt som spänner över verksamhetsutveckling och IT-relaterad utveckling. Idag har frågan om den digitala identiteten och processerna runt denna företrädelsevis blivit en IT-fråga och tillika en investering övermäktig den normala IT-budgeten. Nuläget för majoriteten av kommunerna begränsar kommunernas möjlighet till samverkan kring ett fungerande IT-stöd på kommunal, regional och nationell nivå. Detta har blivit särskilt påtagligt inom vård- och omsorg där nationella initiativ såsom HSA, SITHS och SVPL visar på en kravställning övermäktig kommunernas förutsättningar. Vidare så synliggörs behovet av förändring vid samverkan mellan kommuner där hanteringen av personuppgifter, och den digitala identiteten, i sin helhet reducerar möjligheterna till samverkan alternativt att utvinna besparingar ur den gemensamma investeringen. Ett tredje exempel är kommunernas gemensamma ambition om att möta medborgaren i en tätare dialog med e-tjänster som en viktig del. Den volym som medborgarna utgör i respektive kommun bedöms av de allra flesta kommuner som övermäktig nuvarande manuellt och stuprörsorienterat arbetssätt. 7

8 Analysen av vägen framåt för de skånska kommunerna visar på behovet av en långsiktig vision kombinerad med en kortsiktig handlingsplan för att lösa uppgiften. Förutsättningarna för att lösa uppgiften är i många hänseenden kopplat till kommunens storlek där mindre och mellanstora kommuner ser problem att göra de tröskelinvesteringar som förväntas krävas. Istället ser den mest gynnsamma vägen, ur ett ekonomiskt och tidsrelaterat hänseende, framåt vara samverkan där gemensamma mål och gemensamma investeringar möjliggör en mindre investering per kommun. Idag genomförs denna utveckling företrädelsevis i egen regi trots att de gemensamma nämnarna är många i såväl förutsättningar som önskat tillstånd. Detta dokument syftar till att synliggöra dessa vägar framåt och utgöra ett underlag för fortsatt framarbetning av handlingsplaner på kommununik nivå såväl som i kommunkluster eller andra samarbetsgrupperingar. Ur ett vård- och omsorgsperspektiv så är det en direkt förutsättning att denna kartläggning omsätts till handling på kommunal nivå för att morgondagens gemensamma e-tjänster inom området ska kunna tillämpas på bred front. 8

9 6 Nulägesbeskrivning Skåne Nuläget för de skånska kommunerna presenteras i övergripandet format i detta stycke. Beskrivningen har sitt ursprung från de arbetsmöten som genomförts inom projektets ramar samt i de kartlagda processer som kommunerna i egen regi tagit fram. Fokus i beskrivningen ligger på etableringen och förvaltningen av digitala identiteter för de skånska kommunerna. Hur nuläget relaterar till det befintliga och det kommande behovet behandlas vidare under punkt Den digitala identiteten Etableringen och förvaltningen av en digital identitet inom den skånska kommunen är företrädelsevis reaktiv, manuell och präglad av dubbeladministration. Arbetssättet präglas av ett teknikorienterat angreppssätt där person-, anställnings- och roll -relaterade uppgifter ses som sekundärt till användarkontot eller behörigheten. I ett generaliserat exempel så kommer en digital identitet till enligt följande (för majoriteten av de skånska kommunerna): Anställd Behov IT Manuell hantering Användarkonto ANAN Anställd Behov IT Manuell hantering Användarkonto ANAN_1 Medborgare Behov IT Manuell hantering Användarkonto Förälder Behov IT Manuell hantering Användarkonto ANAN_09_01 Figur 1. En manuell och stuprörsorienterad modell Vad bilden avser att beskriva är ett förfarande som präglas av dubbelarbete och som bäddar för en ohållbar situation på sikt. Vad ett manuellt och 9

10 stuprörsorienterat angreppssätt bidrar till har många av kommunerna själva påtalat i samband med kartläggningen: Det går inte att få en översikt kring den digitala identiteten. Man har en uppsjö användarkonton i olika verksamhetssystem med det är svårt att säga vems konto som är vems Samma uppgifter kring en person matas in i system om och om igen. Vilka uppgifter som skrivs in är person- och systemberoende När en person slutar är det praktiskt taget omöjligt att avgöra om personens behörigheter är bortplockade i samtliga verksamhetssystem eftersom man saknar en översiktsbild Behörigheter tilldelas och användarkonton skapas sällan utifrån några konkreta beställningsunderlag. IT-avdelningen får ofta anta vilken behörighet personen ska ha och utgår inte sällan från vad en kollega har för behörighet Återanvändning av redan befintliga person- eller anställningsuppgifter förekommer men det finns ingen möjlighet att säga om det är korrekta eller inaktuella uppgifter som återanvänds Förändringar av person- eller anställningsrelaterade uppgifter sker företrädelsevis endast på uppmaning av den anställde själv. Vill inte personen ifråga byta e-postadress eller användarnamn i ett verksamhetssystem så når sällan den informationen IT-avdelningen På sikt söndrar denna metod all information kring kommunens digitala identiteter. Därmed finns inte heller möjligheten att på ett fullgott sätt säkerställa att: Kommunen har korrekta personuppgifter för anställda, elever och medborgare Personer som inte längre är anställda inte har åtkomst till verksamhetssystem och kommunkritisk information Efterlevnad av, för kommunen, gällande lagar och regelverk Sammanfattningsvis så kan man konstatera, vilket de skånska kommunerna även själva gjort, att denna metod inte är hållbar idag eller på sikt. Behovet av en annan hantering tydliggörs om inte annars i de forum när man pratar om kommunal, regional eller nationell samverkan. Även en tätare relation med kommunens invånare ställer rationaliseringskrav kring identitetshanteringen som inte denna manuella och stuprörsorienterade metod kan möta. Åtminstone inte inom rådande personal- och kostnadsramar. 10

11 6.1.1 Den samlade bilden Kartläggningen visar på undantag från den traditionella stuprörsorienterade modellen med fokus på användarkonton. Ca 20 % av de skånska kommunerna har inlett en resa mot en samlad digital identitet med tekniska stöd för en mer automatiserad process. Generaliserat så bygger dessa kommuner den digitala identiteten ur ett något annorlunda perspektiv än de som ligger kvar i en stuprörsorienterad modell. Angreppssättet skulle förenklat kunna beskrivas enligt: Anders Andersson Anställd Medborgare Elev Patient Förälder Arbetsledare (50%) Villaägare Komvux Handläggare (50%) Omsättning av personuppgifter till behörigheter Åtkomst till bastjänster (IT) Åtkomst till lokal Personlig e-postadress Eget telefonnummer... Åtkomst till kommunens e-tjänster, ex: Energiförbrukning Självservice bygglov Markplan för område Åtkomst till bastjänster (IT) Åtkomst till skolportal Personlig e-postadress... Åtkomst till egen journal Åtkomst till barnets journal Åtkomst till vårdnära e- tjänster Åtkomst till skolnära e- tjänster, ex: Omdömen för barnet Lagd planering Närvarostatistik Omsättning till teknik (användarkonton och behörigheter) ANAN ANAN_ ANAN_ ANAN_09_1 Figur 2. Ett verksamhets- och personcentrerat angreppssätt 11

12 I ett försök att fånga den kompletta digitala identiteten har man anammat en modell där man: Identifierat den mest naturliga punkten för att initiera och avsluta en digital identitet i kommunens olika verksamhetssystem. För de flesta kommuner är detta det personaladministrativa systemet PA-systemet (alternativt lönesystemet) Identifierat unika uppgifter som kan användas för att binda samman den kompletta digitala identiteten för en person med syftet att få en helhetsbild. För de flesta kommunerna har personnumret tillämpats som denna unika nyckel Identifierat den faktiska nyanställningsprocessen och översatt denna i digitala regelverk som tillser att rätt behörigheter tilldelas en nyanställd per automatik. Identifierat vilka uppgifter som håller högst kvalitet var och därigenom säkerställt att en personuppgift endast administreras en gång och från en och samma punkt Integrerat olika verksamhetssystem med syftet att säkerställa att samma uppgifter finns kring en person i verksamhetssystemen Integrerat olika verksamhetssystem med syftet att per automatik kunna lägga till, förändra eller ta bort behörigheter för en person i flera olika system För att nå till en komplett samlad bild över den digitala identiteten så krävs fortsatt arbete även för dessa kommuner. Vidare så har man delvis säkerställt att man har samma personuppgifter i sina verksamhetssystem men därmed inte sagt att de är korrekta. Idag kvalitetssäkras personuppgifter endast i begränsad utsträckning vilket beskrivs mer ingående under punkt

13 6.2 Tillämpningar av en digital identitet I IT-relaterade sammanhang likställs ofta den digitala identiteten med användarkonton i olika verksamhetssystem. Dessa användarkonton används sedan för att tilldela behörigheter i hela eller delar av ett verksamhetssystem. Med fokus på just hanteringen av användarkonton så har genomförd kartläggning påvisat ett nuläge där ca 80 % av de skånska kommunerna tillämpar en manuell metod medan övriga 20 % i varierande utsträckning automatiserat densamma. I efterföljande stycken fördjupar vi oss en aning i dessa två huvudspår En decentraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst Majoriteten av de skånska kommunerna hanterar skapande, förändring och borttagning av användarkonton/behörigheter på ett företrädelsevis manuellt sätt. En manuell metod som, medvetet eller omedveten, vuxit fram ur och bidragit till en stuprörsorienterad hantering av personuppgifter och tillämpade användarkonton. För dessa kommuner så kan tillståndet, om än förenklat, beskrivas enligt: Inloggningskatalog EA-system Växelsystem Anders Andersson? PA-system Portalkatalog E-postsystem Lagringsytor Självadministration Lön Figur 3. Decentraliserad administration av användarkonton Metoden har sina framsidor och då kanske främst att uppläggning av nya användarkonton genomförs med korta ledtider och med stort utrymme för individuella anpassningar. Som en annan fördel kan omnämnas att 13

14 administratören för respektive system rör sig med relativt stor frihet och kan tillämpa en minimalistisk modell, d v s endast förse system med de nödvändiga uppgifter som kontoskapandet kräver. Tyvärr så är modellen även förenad med väldigt stora nackdelar. Likt figur 1 beskriver så är det mer eller mindre omöjligt att med små medel få fram en översiktsbild som berättar var Anders Andersson finns representerad i form av ett användarkonto. Sett enbart ur ett perspektiv om nyskapande av användarkonton så är detta inte ett större problem utan de upptäcks mer i ett förvaltnings- och förändringshänseende. Några konkreta exempel: När Anders Andersson byter efternamn så vet jag inte vilka system han finns representerad i och kan därmed inte säkerställa att jag har korrekt information och framförallt samma information i samtliga system. Förutom att jag sedan tidigare inte riktigt vet var Anders Andersson finns upplagd med behörighet att använda systemet/tjänsten så kan jag inte heller med säkerhet säga att jag vet vilket användarkonto som är Anders. I värsta fall så får jag härmed även problem med nyskapandet av användarkonto om jag inte vet om han finns upplagd sen tidigare. Det ger Anders utrymmet att agera under två olika digitala identiteter även om han är samma person. Inte för att vi misstror Anders men han har nu fått möjligheter att agera inkognito i verksamhetens berörda system. Den dagen Anders bestämmer sig för att avsluta sin anställning i kommunen så står vi inför faktum att vi inte vet vilka användarkonton som ska inaktiveras eller tas bort. De mest grundläggande, exempelvis generell åtkomst till kommunens nätverk och att Anders inte längre ska få lön, är normalt sett inte problemet. Men med tanke på att Anders i vårt exempel arbetat inom kommunen under åtskilliga år så har han också samlat på sig behörigheter till en betydande del av systemen och tjänsterna. Att säkerställa inaktiveringen av dessa är ett betydligt större problem vilket givetvis kan omsättas till en ren säkerhetsrisk tillsammans med att kommunen inte kan garantera att man följer gällande lagar och normer (regelefterlevnad). Ett tredje och sista exempel är tillfället då Anders byter tjänst inom kommunen. I hans gamla tjänst så skulle han ha åtkomst till vårdnära system medan han i sin nya tjänst inte längre är behörig att ha åtkomst till patientrelaterad information. Med den bristande översiktsbilden vet vi inte med säkerhet var Anders finns representerad och kan därmed inte säkerställa att kommunen och Anders hamnar i denna situation. Det finns inte heller någon stödmekanism i vårt sätt att hantera omsättningen av Anders digitala identitet till användarkonton med behörigheter i olika system. Det är helt enkelt upp till berörd administratör att beakta dessa externa regelverk och tillse att de efterlevs i hanteringen. 14

15 Ovanstående exempel kan säkerligen uppfattas som något dramatiserade och verklighetsfrämmande för vissa kommuner. Faktum kvarstår dock att förutom den uppenbara rationaliseringspotentialen så följer även stora säkerhetsrisker med en manuell hantering En centraliserad förvaltning av användarkonton och åtkomst Även om ca 80 % av kommunerna befinner sig i en decentraliserad administration och förvaltning så finns det drygt 20 % som tillämpat en annan modell. Här har man valt en mer centraliserad modell där uppläggning, förändring och borttagning av användarkonton och behörigheter. För att undvika tekniken så väljer vi att fördjupa oss i skillnaderna i principen framför integrationsnära beskrivningar. Centraliseringen har företrädelsevis genomförts i dessa kommuner med fokus på att: Säkerställa att man vet vilka system anställda/elever har åtkomst till Säkerställa att man har samma information en person i alla system där han/hon finns representerad Reducera administrationen av person- och anställningsrelaterade uppgifter genom att konsolidera arbetet kring en administrationspunkt istället för flera I vilken utsträckning man lyckats med detta varierar från kommun till kommun där antalet integrerade system kan användas som måttstock. Här finns även utmaningar som vi berör mer under punkt 9. 15

16 Som motvikt till figur 3 så ser principen för den centraliserade förvaltningen ut enligt: Inloggningskatalog EA-system Växelsystem PA-system Anders Andersson Portalkatalog E-postsystem Lagringsytor Självadministration Lön Figur 4. Centraliserad administration av användarkonton Med hjälp av uppgifter som är unika för just Anders Andersson, företrädelsevis personnummer, så har man kunnat skapa en sammanhållande digital identitet för Anders. Delar av förvaltningen av Anders Andersson diverse användarkonton har därmed kunnat automatiseras vilket bidrar till att man med mindre medel kan säkerställa att man har samma information om Anders i samtliga system där han finns representerad. Den traditionellt mest tillämpade modellen bygger vidare på att Anders Andersson får sina användarkonton per automatik i samband med att han läggs upp som anställd i det personaladministrativa systemet och att hans användarkonton/behörigheter försvinner den dagen han slutar sin anställning. Hur det i detalj går till, exempelvis inaktivering kontra borttagning av användarkonton, ser olika ut från kommun till kommun där rådande policys implementerats i dessa regelverk. Likt det decentraliserade angreppssättet så kan även det centraliserade alternativet fördjupas ytterligare. Denna sammanställning syftar dock till att påvisa den principiella skillnaden i den hantering som finns idag inom de skånska kommunerna vilka täcks in ovan i olika utsträckning. 16

17 6.3 Hantering av personuppgifter Vikten av korrekta och kompletta personuppgifter kan givetvis inte påtalas för många gånger egentligen oavsett område och tillämpning. När det kommer till den normala kommunala verksamheten så utgör personuppgifterna, ofta i kombination med anställningsuppgifter, det underlag som används för att: Betala ut rätt lön till rätt person Avgöra vilka verktyg och stöd han/hon är berättigad till i sin arbetsroll Skapa kontaktinformation kring personen (telefon, e-postadress, visitkort etc.) Felaktiga personuppgifter kan få konsekvenser från kosmetik (ex. fel namn i e- postadressen eller på visitkortet) till ekonomiska förluster eller regelverks- /avtalsbrott. Under kartläggningens arbetsgång har det berättats om fall där fel ersättning betalats ut till fel person på grund av felaktiga uppgifter. Vidare så har media rapporterat om åtskilliga exempel där personer som slutat, i offentlig sektor, haft åtkomst till exempelvis ekonomisystem eller journalsystem över ett år efter avslutad anställning. Från den genomförda kartläggningen så kan man dra slutsatsen att de skånska kommunerna idag är oerhört beroende av en fungerande muntlig/skriftlig kommunikation i flera led. Anställande chefer bär idag ett stort ansvar i förvaltningen av personuppgifter från första till sista anställningsdagen där ett förenklat normalfall ser ut som följer: Personuppgifter Anställningsbevis PA Lön Nyanställd Personbevis Anställande chef Personuppgifter Telefonnr Växel Personuppgifter E-post, anv. konto, dator etc Nätverk IT-kontakt E-post 17 Leverantör Figur 5. En normaliserad hantering av personuppgifter vid nyanställning

18 Vikten av att anställande chef bär vidare korrekt information kan inte nog understrykas vid en sådan hantering. I de fall uppgifterna kommuniceras vidare muntligen, vilket förefaller vara väldigt vanligt förekommande, så ökar riskerna givetvis för att fel uppgifter förs in i diverse system och beställningar. Under kartläggningens gång har det även framkommit att ett uppvisat personbevis i samband med anställningstillfället inte är ett obligatoriskt moment för många av kommunerna. Ett faktum som bidrar till ytterligare en potentiell felkälla där den nyanställde kanske inte använder sitt tilltals namn till vardags eller använder ett smeknamn (ex. Janne istället för Jan, eller Vivi istället för Veronica). Det kan ses som en rent kosmetisk fråga men som samtidigt kan bli komplex om man avser att validera personuppgifter mot externa källor, exempelvis Skatteverket, alternativ avser att automatisera delar av sina verksamhetsprocesser Kvalitetssäkrade personuppgifter Definitionen av vad en kvalitetssäkrad personuppgift är varierar beroende vem och i vilket sammanhang man frågar. I kartläggningen har vi valt att förhålla oss till två grundläggande ambitionsnivåer: 1. Uppvisande av ID-handling/personbevis i samband med anställning 2. Validering av personuppgifter mot externt register (exempelvis Skatteverkets folkbokföringsregister) Nuläget för de skånska kommunerna ser väldigt olika ut från kommun till kommun i detta hänseende. En del kommuner tillämpar den första nivån, uppvisande av personbevis, men långt ifrån utan undantag. Detta enligt muntlig utsago i samband med kartläggningen. Validering mot externa register förekommer i viss utsträckning och då främst via systemknutna slagningar mot ett s.k. KIR (Kommuninvånarregister = egna kommunens innevånare). Det finns dock ingen skånsk kommun som idag har en kvalitetssäkring som är bred nog för att, manuellt eller automatiskt, täcka in personuppgifterna i samtliga system. En konsekvens av detta är att kvaliteten på uppgifterna varierar från system till system med tillhörande problematik. Vanligast förekommande är att högst kvalitet på personuppgifter återfinns i elevadministrativt alternativ personaladministrativ system. 18

19 6.4 Strukturer och standards Det är inte särdeles svårt att försvara den manuella och stuprörsorienterade hantering som präglar de skånska kommunerna. Vanligtvis så får IT-avdelningen skulden för att det är som det är och inte som det kanske borde vara. Det finns ett arv att ta hänsyn till när man bedömer nuläget och tillika strukturer som behöver ifrågasättas och förändras. En mer strömlinjeformad hantering av de digitala identiteterna ställer ett motkrav som måste mötas med en fungerande retorik. Vikten av ett gemensamt språk mellan de olika verksamheterna och ITavdelningen har diskuterats återkommande under kartläggningsarbetet och det råder en delad bild mellan kommunerna om att här finns ett utrymme för förbättring. Vad är det då för strukturer och standards som vi pratar om och som är relevanta i ämnet identitetshantering? Några av de exempel som uppkommit i samband med kartläggningen är: Vikten av en fastställd organisationsstruktur För de flesta organisationer så ser organisationen olika ut beroende på vem som frågar och vem som svarar. Det finns en linjeorganisation, en ekonomisk organisation en beslutsorganisation etc. För att kunna automatisera förvaltningen av den digitala identiteten och samtidigt säkerställa en fungerande regelefterlevnad så krävs ingångsvärden i form av organisationsuppgifter. Inte för att IT-avdelningen önskar så utan för att verksamheten normalt ser dessa som en parameter för att avgöra vad personen ska vara behörig att få åtkomst till. Det kan vara en hård behörighet i form av tillgång till ett verksamhetssystem eller en mjuk behörighet i form av ett passerkort, personliga visitkort eller tillgång till poolbilar. Vikten av ett tydligt ansvar/mandat Vem äger ansvaret och mandatet att avgöra vad en nyanställd är behörig till? För majoriteten av kommunerna saknas ett chefsregister eller motsvarande dokumenterad beslutsorganisation. Att kunna etablera automatiserade arbetsflöden och processer ställer krav på en tydlig struktur från verksamheten. För att bryta manuella och personliga beställningar/förändringar så kommer behovet av denna struktur endast öka. 19

20 Vikten av att omvärdera standards Är det rationellt och användarvänligt att tillämpa standards på systemnivå eller kan man ta ett bredare grepp? Det är en fråga som varit uppe vid flertalet tillfällen under kartläggningen och det enade svaret kan anses vara nej. Att exempelvis införa en gemensam namnstandard för alla användarkonton är en möjlighet vid integration och automatisering. Här finns egentligen endast två hinder i form av eventuella systembegränsningar eller motstånd till förändring från verksamhet eller IT. Vikten av att överge statiska strukturer Det bästa exemplet finner vi förmodligen i form av alla katalogtjänster, databaser och verksamhetssystem som traditionellt byggts upp enligt statiska organisationsstrukturer. Med tidigare omnämnd problematik kring säkerställandet av rätt organisation så följer även behovet av manuell förvaltning av dessa strukturer. Precis som uppgifterna kring en digital identitet så är organisationsuppgifter och organisationsrelationer normalt stuprörsorienterade vilket innebär att de ser olika ut från system till system. Vad tjänar strukturerna för nytta och hur kan de underhållas från en punkt? Vikten av att kravställa tydligt mot leverantörer Gemensamt för samtliga kommuner är en inlåsning i verksamhetssystem som är stängda för integration. Ett faktum som begränsar möjligheten att hämta och tillföra information till systemet på ett automatiserat sätt. Att manuell inmatning ska krävas i systemet när uppgifterna redan finns digitalt, och kanske rent utav kvalitetssäkrade, i ett annat system bör inte vara acceptabelt. Leverantörerna av diverse verksamhetssystem har av tradition bidragit till en inlåsning i stuprörsorienterad administration och förvaltning. Kommunerna behöver enskilt och tillsammans bryta denna modell genom en tuffare och tydligare kravställning mot leverantörerna. Ett ämne som inte endast är en IT-fråga utan i synnerhet en verksamhetsfråga. De kommuner som tagit sig en bit på vägen mot digitala processer för en mer automatisk hantering av identiteter (och behörigheter) har under kartläggningen berättat om konsekvenserna av föråldrade strukturer och standards. Några konkreta exempel är: Kvalitetssäkrade personuppgifter kan inte föras in per automatik i ett verksamhetssystem då tillverkaren/leverantören inte tillåter det 20

Projektbeskrivning E-dos/SITHS. För. Skånes kommuner

Projektbeskrivning E-dos/SITHS. För. Skånes kommuner Projektbeskrivning E-dos/SITHS För Skånes kommuner Innehållsförteckning 1 Dokumenthistorik... 3 1.1 Versioner... 3 1.2 Förkortningar/förtydliganden... 3 2 Bakgrund och syfte... 4 3 Projektidé... 5 3.1

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se

Leanlink Ao LKDATA. Teknik spåret. Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Samverka effektivare via regiongemensam katalog Teknik spåret Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se 1 Ännu inget genombrott för e-legitimation Moment 22 Inte intressant

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Samverka effektivare via regiongemensam katalog

Samverka effektivare via regiongemensam katalog Samverka effektivare via regiongemensam katalog Seminarium 4:6 Föreläsare: Michael Lööw, Linköpings Kommun Michael.Loow@linkoping.se Johan Zenk, Landstinget i Östergötland Ännu inget genombrott för e-legitimation

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk. IT inom vård o omsorg Kommun - Region Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner bo.nilsson@kfsk.se 0709-71 99 20 Nationell vision för IT inom vård o omsorg Några självklara

Läs mer

HPTA version 0.9. Bilaga 1. Administrering i HSA-katalogen

HPTA version 0.9. Bilaga 1. Administrering i HSA-katalogen HPTA version 0.9 Bilaga 1 Administrering i HSA-katalogen Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Roller och ansvar... 2 3. Verifiera korrekthet i HSA-katalogens innehåll... 3 4. Rolladministrering... 4 5. Registrering/redigering/hantering

Läs mer

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths

Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 1 Anslutning av Elektronisk Katalog EK/HSA, införande etjänstekort et/siths sida 2 1 Innehåll 2 Bakgrund - EK... 3 2.1 Vad är EK... 3 2.2 Tillämpningar för EK... 4 3 Bakgrund - etjänstekort... 5 3.1

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland

MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland MÅLDOKUMENT Regional utveckling av esamhället i Västra Götaland Inledning/bakgrund Den länsgemensamma samverkan för verksamhetsutveckling med stöd av IT har verkat för effektivisering genom gemensamma

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Svar till Datainspektionen avseende Tillsyn av hur personuppgifter om elever i grundskolan med skyddade personuppgifter behandlas

Svar till Datainspektionen avseende Tillsyn av hur personuppgifter om elever i grundskolan med skyddade personuppgifter behandlas Uppsala * KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Stjerndorff Kristian 2012-03-06 Diarienummer BUN-2011-0885 Barn- och ungdomsnämnden Svar till Datainspektionen avseende Tillsyn

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

av betyg och ingsplaner med och omdömen.

av betyg och ingsplaner med och omdömen. Handläggare Åke Gustafsson 0480-45 30 17 Datum 2012-01-09 Begäran om upplysningar med stöd av personuppgiftslagen skyddade personuppgifter Med anledning av Datainspektionens tillsyn av hur personuppgifterr

Läs mer

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne

Policy och tillämpningsförslag. Informationsutbyte. mellan externa vårdgivare och Region Skåne Hälso- och sjukvårdsledningen POLICY Datum December 2004 Dnr HSN/000000 Policy och tillämpningsförslag Informationsutbyte mellan externa vårdgivare och Region Skåne Adress: S-291 89 KRISTIANSTAD Besöksadress:

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet

Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet Dnr 1-213/2015 Version 2.0 Gäller från och med 2015-05-18 Sida 2 av 7 Lösenordsregelverk för Karolinska Institutet - Sammanfattning Syfte Det övergripande syftet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

De 16 principerna för samverkan

De 16 principerna för samverkan De 16 principerna för samverkan Syftet med de styrande principerna Kommunerna i Stockholms län värnar om nätneutralitet, autentiseringsneutralitet och federationsneutralitet. Syftet med principerna är

Läs mer

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Förenklad förstudie och samarbetsförslag Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten

Läs mer

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina 1 IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skatteverket granskat IT-generella kontroller i ekonomisystemet Agresso,

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Checklista. För åtkomst till Svevac

Checklista. För åtkomst till Svevac Checklista För åtkomst till Svevac Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Inloggning/autentisering i Svevac 2 3 Målet sammanhållen vaccinationsinformation 3 4 Säkerhetstjänsten 3 5 Detta är HSA 3 6 Detta

Läs mer

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Projektägare: Sambruk Intresseförening för verksamhetsutveckling och e-förvaltning 74 kommuner (ca 3,9 miljoner innevånare) 2 regionförbund Sveriges Kommuner och

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

PROCESSORIENTERAD ARKIVREDOVISNING. Page 1

PROCESSORIENTERAD ARKIVREDOVISNING. Page 1 PROCESSORIENTERAD ARKIVREDOVISNING Page 1 Riksarkivets föreskrift RA-FS 2008:4 Riksarkivet beskriver i sin föreskrift RA-FS 2008:4 en modell där arkiv ska struktureras utifrån vilken process handlingen

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Vägen till förnyelse och höjd kvalitet

Vägen till förnyelse och höjd kvalitet Vägen till förnyelse och höjd kvalitet Nära Enkelt Öppet Marie Larsson Det här är Skellefteå Sveriges till ytan största kustkommun 72 000 invånare - hälften i stan Nya tider Nya utmaningar Nya arbetssätt

Läs mer

Diarienr LD13/02237. CENTRAL FÖRVALTNING Medicinsk Teknik och IT. IT-bilaga Hälsoval. Landstinget Dalarna

Diarienr LD13/02237. CENTRAL FÖRVALTNING Medicinsk Teknik och IT. IT-bilaga Hälsoval. Landstinget Dalarna LD13/02237 CENTRAL FÖRVALTNING Medicinsk Teknik och IT IT-bilaga Hälsoval Landstinget Dalarna 2 (9) Innehållsförteckning 1 IT-BILAGA HÄLSOVAL...4 1.1 Ledtid från beställning till etablering... 4 2 LDNET...4

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Dokumenttyp. Namn på uppdraget. Integration META katalog och nationell HSA katalog.

Dokumenttyp. Namn på uppdraget. Integration META katalog och nationell HSA katalog. Uppdragsidé 1 (5) Uppdragsidé ehälsa 2013 Syftet med är att samla in idéer på uppdrag/projekt som stimulansbidraget för E-hälsa 2013 kan användas till. På så vis identifierar och definierar vi kommunernas

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Syfte... 2. Behörig. in... 3. Logga 1(6)

Syfte... 2. Behörig. in... 3. Logga 1(6) RUTIN: BEHÖRIGHETER OCH ÅTKOMST TILL IT-SYSTEM... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Behörig och inte behörig... 2 Varbergs kommuns nät... 2 Lösenord... 3 Patientjournalsystem... 3 1. Behovs- och riskanalyser...

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt

Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt Martin.volcker@sll.se 0708-252424 Agenda Positionering Bakgrunden till valet av DSDM Projektexempel Framtid Verksamhetsförändring IT - verksamhet

Läs mer

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN DIGITALA VERKTYG I SKOLAN INFORMATION TILL PERSONAL DATORN I SKOLAN "EN-TILL-EN"OCH OFFICE 365 Örebro kommun erbjuder alla elever att låna en dator eller surfplatta för skolarbetet, en så kallad en-till-en-lösning.

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

Nationella Initiativ kring e-förvaltning

Nationella Initiativ kring e-förvaltning Nationella Initiativ kring e-förvaltning Information om nuvarande och kommande nationella Initiativ kring e-förvaltning Ulf Palmgren Ulf.Palmgren@skl.se Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem

Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Karin Norrman Elgh Översiktlig revisionsrapport Granskning av anställningar och avslut i lönesystemet och tilldelning av behörigheter till dokumentationssystem Vara kommun Anställningar och avslut i lönesystemet

Läs mer

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta!

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Modern e-förvaltning..och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Bakgrund Problemen som många av Sveriges kommuner står inför idag är många: Omfattande krav på besparingar Andelen äldre som behöver

Läs mer

Riktlinjer för ansvar och behörigheter i Personec P

Riktlinjer för ansvar och behörigheter i Personec P Riktlinjer för ansvar och behörigheter i Personec P Antagen av: Dokumentansvarig: Yvonne Stolt Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Allmän beskrivning av Personec P... 3 Ansvar... 4 Behörighetsroller i Personec

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datum Diarienr 2011-12-12 757-2011 Socialnämnden Lunds Kommun 221 00 Lund Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av personuppgifter i e-post Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Active Directory Self-Service Bundle

Active Directory Self-Service Bundle Active Directory Self-Service Bundle Gör livet enklare för IT-avdelningen ZervicePoint Active Directory Self Service Bundle innehåller en uppsättning tjänster som gör livet enklare för IT-avdelningen.

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN

ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN ANVÄNDARVILLKOR ILLUSIONEN Välkommen till Illusionen! Tack för att du använder Illusionen som tillhandahålls av Fotboll 2000. Detta är villkoren för användning av denna webbplats och programvara, bilder,

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(12) Sammanträdesdatum 2014-09-30 Socialnämnden 70 Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Dnr2014.sn0198

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008

Projektredovisning. Vårkonferensen 24 april 2008 Projektredovisning Vårkonferensen 24 april 2008 Redovisning Barnomsorg Ekonomiskt bistånd ÖTP / Applikationsdistribution DÄHS Föreningsbidrag & lokalbokning Digitala assistenter IT-strategisk workshop

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer