VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR"

Transkript

1 VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

2 FÖRORD Europa och EU har under senare år upplevt ständigt pågående kriser. Uttryck som ekonomisk kris, skuldkris, jobbkris, demokratisk kris och klimatkris präglar såväl debatten vid toppmötena som nyhetsrubrikerna här hemma. Krisbegreppet är relevant. På kinesiska består ordet kris utav två tecken. Det ena står för fara och det andra står för möjligheter. Debatten har länge präglats av det första, nu är det dags att fokusera på vilka vägar framåt som finns, vilka möjligheter vi har. Det finns ingen bättre tid att byta väg än vid en tidpunkt då det finns en stark längtan efter ny riktning och nytt ledarskap. Vi befinner oss i en sådan tid just nu. Samtidigt som den nuvarande starka förändringsviljan kan innebära positiva möjligheter att stärka den demokratiska förankringen för EU och för medlemsstaterna, måste vi alla vara medvetna om att folks starka längtan efter nytt ledarskap också öppnar möjligheter för den som vill förorda enkla lösningar eller vill sprida rädsla och rasism. På många håll i Europa har debatten fått mörkare tonlägen som präglas både av den ekonomiska krisen och av en framväxande rasism och populism. Global Utmaning startade projektet FuturEurope, finansierat av ungdomsstyrelsen, för att driva på idédebatten om Europas framtid. Vi är övertygade om att det bästa vaccinet mot såväl samhällsproblem och vanmakt NU ÄR DET DAGS ATT FOKUSERA PÅ VILKA VÄGAR FRAMÅT SOM FINNS, VILKA MÖJLIGHETER VI HAR som den ökade polariseringen är en livlig, folkligt förankrad debatt. Sverige och Norden har mycket att bidra med i debatten. Vi kan beskriva våra egna samhällsmodeller med reformidéer om miljö, öppenhet, utbildning, konkurrenskraft, jämställdhet och trygghetssystem. I Europa finns det en utbredd respekt för den nordiska modellen. Goda resultat i Norden för tillväxt, sysselsättning, välfärdstjänster och inkomstfördelning har alla bidragit till den internationella respekten. Gemensamt för de nordiska modellerna är bland annat den omfördelande generella välfärden, synsättet att konkurrens ökar effektivitet och 4 JYTTE GUTELAND FÖRORD Medborgarskrift inlaga.indd :07

3 vår positiva syn på öppenhet. Vi är mer positiva till globalisering och nya tekniker än många andra samhällen. Samtidigt ska vi inte göra detta på ett uppstudsigt eller arrogant sätt. Vi har mycket att lära av övriga Europa inte minst för att bryta vår egen ungdomsarbetslöshet. Vi är inte heller någon isolerad ö, cirka 70 procent av vår export går till Europa. Vi ska inte tro att vår framgång är oberoende av övriga Europa. Vi behöver Europa, och Europa behöver oss. Vår största ut ma ning ä r massarbetslösheten. 26 miljoner människor i Europa är arbetslösa och antalet väntas stiga framöver. Den unga generationen är särskilt hårt drabbad. Många unga lämnar nu Europa och bosätter sig på andra kontinenter, exempelvis unga spanjorer som har tröttnat på 50 procents arbetslöshet och som nu bosätter sig i Sydamerika. Jag träffade Laura, en av dessa unga, när jag var i Bolivia för ett par år sedan. Utbildad och ambitiös såg hon ingen framtid i Spanien. Tänk VI BEHÖVER EUROPA, OCH EUROPA BEHÖVER OSS vilken förlust för Europa när vi snart ska ta hand om vår åldrande befolkning. När dimman efter kriserna har lättat kommer vi att finna ett förändrat och förhoppningsvis förbättrat EU. Vi har möjlighet att skapa smartare mer ändamålsenliga institutionella ramverk för EU. Vi har chansen att dra lärdomar om den ekonomiska politiken, men också visa ledarskap för en ny grönare väg för Europa, en väg där den nordiska modellen kanske kan inspirera. Global Utmaning vill med denna bok bidra till en medborgligt förankrad framtidsdebatt. Skribenterna kommer från olika håll. Vissa representerar föreningsliv, andra olika partier, flera är engagerade samhällsmedborgare utanför partipolitiken. Vi har försökt samla särskilt yngre och äldre röster eftersom de ofta saknas i de beslutande församlingarna. Läs och låt dig inspireras att driva debatten vidare. JYTTE GUTELAND REDAKTÖR OCH PROGRAMANSVARIG FÖR EUROPAFRÅGOR VID GLOBAL UTMANING FÖRORD JYTTE GUTELAND Medborgarskrift inlaga.indd :07

4 6 BI RGI T TA OH L S S ON Medborgarskrift inlaga.indd 6 DE MOK R AT I N O C H EU ROPA :07

5 DEMOKRATIN OCH EUROPA INLEDNING BIRGITTA OHLSSON Det personliga är politiskt. Så lyder feminismens klassiska slogan. Europa är sannerligen politiskt för mig som liberal, men också synnerligen personligt. I bekvämlighetens, passivitetens och historielöshetens tidevarv där europeiska partier till höger och vänster tävlar i att toppa varandra i EU-skepticism måste vi visa att Europa mer än någonsin måste»europa ÄR INTE EN GRÖNSAKSAFFÄR DET ÄR ETT POLITISKT UPPDRAG«vårda, värna och vurma sin grund. Och krasst samtidigt inse att världen inte längre ser ut som på 1950-talet vad gäller tillväxt, teknologi och trumf. Om Europasamarbetet ska fortsätta bidra till fred, frihet och välstånd går det inte att stanna där vi är nu, utan EU måste reformeras för att hålla ihop även i framtiden. EU ska fokusera på rätt saker och visa att man kan leverera. Samarbetet måste bli mer legitimt i medborgarnas ögon och demokratin behöver stärkas. Sverige ska ta täten i den utvecklingen. Den Europeiska Unionen är framförallt en värderingsunion byggd på fred, frihet och frihandel eller som den tyske fackföreningsmannen och federalisten Ludwig Rosenberg uttryckte det mer elegant: Europa är inte en grönsaksaff är det är ett politiskt uppdrag. Ett politiskt uppdrag byggt på en historia som kulminerade i 1900-talets världskrig och som mer än någonting annat förfasat, förskräckt och förfärat världen. En kontinent där samtliga av hatets ideologier; nazismen, fascismen och kommunismen föddes. Men också en historia där upp- DEMOKRATIN OCH EUROPA BIRGITTA OHLSSON Medborgarskrift inlaga.indd :07

6 lysningen, demokratin och liberalismen en gång såg sitt ljus. Sex miljoner utrotade judar, men också miljoner mördade romer, homosexuella, slaver, funktionshindrade och politiskt/religiöst oliktänkande. Ett industrialiserat folkmord, så djävulskt planerat in i minsta grymma detalj som gör det historiskt ensamt i sitt slag. Jag funderar ofta på hur vi ska förklara för våra barn att dessa förtryckarideologier, det hat och de avskyvärda politiska rörelser som förtryckte och förintade fortfarande finns kvar idag år Och att de skamligt nog växer. För historielösheten är stark och hatets krafter jäser i dagens Europa i skuggan av den ekonomiska krisen. Romer behandlas vidrigt som andra klassens medborgare på sina håll. Prideparader för självklara mänskliga rättigheter och yttrandefrihet för homo, bi- och transpersoner stoppas i enskilda EU-länder. Islamistiska fundamentalister hotar det fria ordet med våld, nynazister ifrågasätter Förintelsen och muslimska kvinnor trakasseras när de bär slöja. Det finns knappt längre något europeiskt land som inte har ett främlingsfientligt, högerextremt eller populistiskt parti i sitt parlament. Antiziganismen, främlingsfientligheten, islamofobin, homofobin och antisemitismen vinner mark i högerextremistiska och populistiska partier. Faktum är att vi inte sedan andra världskriget i nuvarande EU:s 28 länder har haft så många rasistiska partier i valda församlingar som vi har i dag. Framförallt fascistiska, nazistiska och högerextrema partier i som Jobbik i Ungern och Gyllene Gryning i Grekland sticker ut och dylika partier kraftsamlar tillsammans inför kommande Europaparlamentsval. De senaste åren har jag gjort många resor. Ett besök i Berlin med ungdomarna på Anne Frank Centrum fångade mig särskilt. En ung kvinna som arbetade främst i forna Östtyskland berättade hur de högerextrema grupperna förändrats. Nynazisterna skriker sällan Heil Hitler numera de ordnar julfirande för fattiga ensamstående mammor och ger kläder till hemlösa. Högerextrema nätverk organiserar sportaktiviteter och spelar den sociala roll som civilsamhället eller kyrkan brukade ha. Jag har sett allt detta förut. Fast i en annan del av världen. I vårt eget Sverige har åter denna idylliska sommar det nynazistiska partiet Svenskarnas Parti ordnat sommarläger för barnfamiljer. Vi vet inte hur morgondagens extremister kommer att se ut. Men istället för att se dem som isolerade öar måste vi kartlägga hur de liknar, inspirerar och samarbetar med varandra. Valet till Europaparlamentet i maj 2014 blir därför i högsta grad ett värderingsval, där EU:s grund om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter måste försvaras mer än någonsin. Det är sent, men inte för sent att vända denna dystra trend. Framförallt måste vi också bli bättre förebilder att själva leva upp till mänskliga fri och rättigheter på hemmaplan. 8 BIRGITTA OHLSSON DEMOKRATIN OCH EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

7 Här behövs både morot och piska. Framsteg ska uppmuntras, men att trampa på rättigheter ska få konsekvenser. EU måste införa årliga granskningar av hur unionens medlemmar lever upp till mänskliga rättigheter. Som liberal vill jag gå ännu längre. När ett EU-land grovt bryter mot EU:s grundvärden bör EU få rätt att straffa genom sanktioner. Det går inte att vara trovärdig i sin kritik mot länder som drömmer om framtida EU-medlemskap om enskilda medlemsstater samtidigt tillåts att strunta i mänskliga rättigheter utan några som helst konsekvenser. Jag tror att det mest farliga i dagens Europa är samhällen där unga utan drömmar har förlorat hoppet om sin egen framtid. I en tid där arbetslösheten bland ungdomar är över 50 procent i enskilda EUländer är situationen mer än akut. Vi som värnar Europas värderingar vårdar också ekonomisk framgång. Dessa är nära sammanflätade. Trots att Europa nu genomlider den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talets dagar finns det goda möjligheter att komma på rätt köl igen. Om vi gör rätt val. Politik är inte bara att vilja. Det är att våga välja också. Det handlar om att låta vår handel växa utåt genom frihandelsavtal med länder som USA, Japan och Indien. Men tyvärr i krisens kölvatten växer nationalistiska och protektionistiska vindar. Bara månader efter finanskrisens utbrott hade 17 av världens 20 största ekonomier infört protektionistiska åtgärder för att isolera sig själva, vilket i sin tur minskar handeln. EU MÅSTE INFÖRA ÅRLIGA GRANSKNINGAR AV HUR UNIONENS MEDLEMMAR LEVER UPP TILL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Ingen nation har någonsin blivit ruinerad på handel. Och just Benjamin Franklins ord om vikten av frihandel stämmer mer än något annat för den globalisering som världen befinner sig i just nu. Den globala kartan angående tillväxt och välstånd ritas om radikalt och det går snabbt. I dag står EU för en fjärdedel av världsekonomin. Fram till 2030 räknar man med att EU krympt till en åttondel av världsekonomin beräknas EU bara att stå för drygt åtta procent. År 2050 kommer enligt prognoser Asien med Kina i spetsen att äga nära hälften av världens resurser. Omvärlden förändras snabbt. Det handlar om att skapa ett dynamiskt företagsklimat. Världsbanken rankar tyvärr flera av EU:s länder på 130:e plats eller sämre globalt när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag. Det handlar om att utveckla den inre marknaden som häromåret firade 20 år som världens mest samordnade handelsmarknad som skapat miljoner nya europeiska jobb, tusentals nya företag och i dag når en halv miljard människor. Enligt EU-kommissionen har de åtgärder som gjordes mellan 1993 fram till 2009 medfört ungefär 3 miljoner nya jobb. Och de kan bli fler. Handeln mellan EU-länderna ökade dessutom under motsvarande period med 2000 miljarder euro. Det handlar om att försvara, bevara och utveckla DEMOKRATIN OCH EUROPA BIRGITTA OHLSSON Medborgarskrift inlaga.indd :07

8 den fria rörligheten både inom och utanför Europa. Där det europeiska mottot blir: Fråga inte människor var de kommer från; fråga vart de är på väg. Den fria rörligheten i Europa höjer inte bara livskvalitén för oss alla, den är också viktig för ekonomin. För att komma ur den ekonomiska krisen måste Europas ledare tvärt om stimulera rörligheten på bred front. Vi behöver en europeisk flyttlasspolitik om inte jobbet flyttar till mig får jag flytta till jobbet. Speciellt är det viktigt för unga, som ännu inte bildat familj och som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att våga söka jobb både inom och utanför sitt eget lands gränser. Studentutbytesprogrammet Erasmus är bra för att få akademiker att hitta nya jobb i andra EU-länder. Men det är lika viktigt att andra yrkesgrupper kan röra sig på den inre marknaden. Fler yrkesutbildningar, utbyten och lärlingsplatser behövs på samma sätt i dagens Europa. Svetsaren i Thessaloniki kan finna ett jobb i Stuttgart. Betongarbetaren i Murcia kan finna ett jobb i München. Sjuksköterskan i Sofia kan finna ett jobb i Solna. Att just slå vakt om det öppna Europa oavsett om det rör en solidarisk flyktingpolitik, generös arbetskraftsinvandring eller fler studie- och resmöjligheter över gränserna är liberala kärnuppgifter. Att vara på jakt efter en bättre värld skrev Karl Popper det är en av de äldsta och viktigaste av alla instinkter. Just den livskraften, hungern och instinkten kan ge Europa mer energi igen. Ett Europa, där varje generation av föräldrar känner att just de kan ge sina barn ett bättre och friare liv. Ett EU hungrigt för framtiden, ett historiskt medvetet EU och ett EU hedrande sina grundvärderingar. För det är just värderingar som bygger Europa och som håller oss samman. BIRGITTA OHLSSON (FP) EU- OCH DEMOKRATIMINISTER 10 BIRGITTA OHLSSON DEMOKRATIN OCH EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

9 DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN Kakföretaget Bisquick lanserade på 1950-talet en färdig kakmix, som skulle underlätta kakbakandet avsevärt. Produkten, som lovade en hembakt känsla på 90 sekunder, togs emot med skepsis hos kunderna. Vad var det egentligen i påsen och hur kunde pulvret så snabbt förvandlas till en kaka? Den väntade försäljningsstormen uteblev. Bisquick såg sig tvungna att anlita två experter inom affärspsykologi, som satte igång med en marknadsundersökning. De föreslog en enkel ändring i receptet som lösning på den skrala efterfrågan. Äggpulvret i kakmixen togs bort och en ny instruktion på paketet löd Just Add an Egg. Ändringen marknadsfördes som en kvalitetsgaranti; du är ju själv med och bakar. Det funkade. Snart knäckte kakbakarna glatt ägg till pulvermixen, som sålde som smör i solsken. Steget är måhända långt mellan kakbak och demokrati, och kanske är det inte riktigt rättvist att jämföra EU-samarbetet med en färdig kakmix på påse. Men känslan av delaktighet är lika viktig, av att den egna handlingen har betydelse för hur resultatet blir i slutändan. Av att det inte är något skumt i påsen, utan att vi själva är med och tillverkar kakan. Ett år före valet till Europaparlamentet 2014 genomförde Global Utmaning en opinionsundersökning i samarbete med YouGov. Drygt hälften av de tillfrågade uppger att de kommer att rösta i valet. Av de som inte säger sig villiga att rösta angav 31 procent som anledning att de känner vanmakt, att de inte kan påverka samt att frågan är långt borta ifrån mig. En majoritet anger också att de inte är insatta. Kort sagt, de vet inte vad det är i kakan och känner sig inte inbjudna att baka. DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN Medborgarskrift inlaga.indd :07

10 TYDLIGT ÄR I ALLA FALL ATT NY DIGITAL TEKNIK HAR SKAPAT NYA MÖJLIGHETER TILL GRANSKNING, OPINIONSBILDNING OCH MOBILISERING. VÄRLDEN HAR BLIVIT LITE MINDRE OCH SÄTTEN ATT PÅVERKA HAR BLIVIT LITE FLER. Svaren är dystra men inte överraskande; beslutsprocessen inom EU är ibland svårbegriplig och Bryssel tycks för många mer avlägset än kartan visar. Fler säger sig dock vara villiga att rösta om det fanns en större tydlighet kring vad partierna vill driva och om det fanns en kandidat som de kan identifiera sig med. Det är en fråga om tillit, en viktbärande pelare i en representativ demokrati som ju förutsätter att vi litar på att kandidaterna vi valt representerar våra intressen. Allt fler statsvetare och samhällsdebattörer ifrågasätter dock representativiteten i dagens politiska system. Enligt professor John Keane har den representativa demokratin sedan länge utvecklats till en mer pragmatisk statsform; The Monitory Democracy. I den bevakande demokratin utför väljarna en ständig granskning och kontroll av beslutsfattare och maktutövningen. I denna form är demokrati ett folkets vapen för att garantera politisk jämlikhet och skydda mot maktkoncentrationer. Något långt utöver valdeltagandet, en recensionsprocess som sker dagligen. Demokratin har i så fall inte fått något vidare betyg av sina recensenter den senaste tiden. Under både fredliga demonstrationer och våldsamma kravaller runt om i Europa har röster höjts i protest mot en alltmer dyster situation, där nästan en halv miljon familjer vräkts från sina hem i Spanien, bostadslånen slagit rekord i Holland, främlingsfientligheten växt sig stark inte minst i Grekland, antalet självmord i södra Europa dramatiskt ökat och arbetslösheten nått rekordnivåer på många håll. Plakaten bland folkmassorna har hängt ut bankerna som de skyldiga och nedskärningspolitiken har tagits emot som en dos salt i såren. 12 KLARA GRENHAGEN DEMOKRATI OCH DELTAGANDE Medborgarskrift inlaga.indd :07

11 Den senaste granskningen av Freedom House bekräftar att demokratin gått tillbaka i Centraleuropa och Eurasien under 2012: ökade övergrepp på civilsamhället i hela regionen, demokratiska bakslag i samband med val i Ryssland och Ukraina, ökade spänningar till följd av åtstramningarna i Centraleuropa och ihållande korruption på Balkan. Sociala medier har visat sig vara en kraft för frigörelse i många länder och sammanhang, samtidigt som de lika väl kan användas av en förtryckarregim för att få kontroll över sin befolkning. Tydligt är i alla fall att ny digital teknik har skapat nya möjligheter till granskning, opinionsbildning och mobilisering. Världen har blivit lite mindre och sätten att påverka har blivit lite fler. för alla kan uppnås. Det demokratiska statsystemet prövas och omprövas konstant, inte minst i kristider. Den här antologin är vårt försök att låta fler vara med i att Add an Egg i diskussionen om demokrati och deltagande i dagens Europasamarbete. Receptet för demokrati må förändras över tid, men kärnan är densamma; det blir inte bra om medborgarna inte är med och bakar. KLARA GRENHAGEN PROJEKTSAMORDNARE PÅ GLOBAL UTMANING I en ålder av offentlig maktkontroll snarare än klassisk representation kan demokratin inte längre ses som en färdig uppgörelse eller något som en gång DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN Medborgarskrift inlaga.indd :07

12 MONARKIERNA I EUROPA JENNY GRENANDER Många europeiska länder, inte minst de fem nordiska länderna, hör till de mest demokratiska staterna i världen. Länder som Sverige, Finland och Island placeras ofta i topp i internationella undersökningar om tillståndet för demokratin. Vi kan dock inte slå oss till ro, utan måste fortsätta kämpa för att utveckla och bevara demokratin i Europa. De flesta av Europas länder är republiker, men det finns fortfarande ett antal länder som är monarkier. Valet mellan republik och monarki är mer än bara en principsak. Genom att införa mer demokratiska statsskick bereder vi vägen för framsteg även på andra områden och slipper dessutom flera påtagliga nackdelar med de nuvarande monarkierna. Om fastklamrandet vid kungahusen representerar en vilja att bromsa ett antal europeiska länders moderna utveckling så är införandet av republikanska statsskick ett fantastiskt tillfälle till en genomgripande diskussion om och fördjupning av demokratin i flera europeiska länder. Verklig demokrati handlar om mer än att bara rösta i allmänna val den kräver kunskap, medvetenhet och aktivt deltagande, och riskerar att försvagas så fort vi slutar att utveckla den. Att ersätta monarkierna med något bättre är ett utmärkt led i den processen. Vid sidan av att införandet av republik stärker demokratin i Europas sista monarkier så har demokratiska, progressiva republikanska länder även större trovärdighet i arbetet för demokrati i andra delar av världen. 14 JENNY GRENANDER MONARKIERNA I EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

13 Eller för att vända på ett vanligt argument för monarki: pr-värdet av fredliga, genomtänkta övergångar till republiker är enormt. Investeringen, å andra sidan, är mycket blygsam och handlar främst om att ta ställning för att inga offentliga ämbeten ska gå i arv utan vara öppna för alla medborgare. De europeiska kungahusen har numera begränsade formella maktbefogenheter, men de har i varierande grad kvar rester av sin makt. Först och främst gäller det förstås själva positionerna som statschefer, men kungligheterna tilldelas även andra politiska uppgifter. Kungahusens medlemmar har dessutom stor informell och reell politisk makt som framträdande mediegestalter. Det finns fortfarande debattörer som hävdar att monarki har fördelar som överväger de demokratiska idealen, men om monarki vore bättre än republik är det svårt att förstå varför inga länder som vinner sin självständighet väljer att bli kungariken. När Finland och Island blev självständiga nationer införde de republik. Även modernare exempel, som Montenegro och Slovenien, har valt republikanska statsskick. Kungahusen brukar beskrivas som symboler för sina länder och då underförstått positiva sådana, men vad står monarkierna för egentligen? I våra ögon handlar det om förstelnade hierarkier, brist på insyn, traditionella könsroller, blind pliktmoral, ett okritiskt upphöjande av det tomma och ytliga, och framför allt föreställningen att det är skillnad på folk och folk. Att monarkierna får fortleva betyder att moderna, demokratiska och humanistiska värderingar sätts på undantag. Irrationaliteten, orättvisan och den förvridna människosynen triumferar. Vilka budskap sänder det och vad blir effekten på våra samhällen i stort?»det ÄR OVÄRDIGT ATT ROLLEN SOM STATCHEF FORTFARANDE GÅR I ARV... «Frågan om republik avfärdas ibland som oviktig och kungahusen tolereras med argumentet att de inte gör någon större skada. Det är ett farligt förhållningssätt. Demokratin måste tas på allvar. Dess principer bör inte negligeras av bekvämlighetsskäl eller med argumentet att det inte spelar någon roll. Monarki är nämligen i ett principiellt perspektiv oförenlig med demokrati. Den politiska demokratins grundläggande princip är att all offentlig makt ska utgå från folket. I ett demokratiskt samhälle ska alla offentliga poster vara öppna för alla medborgare. Val ska stå i centrum när statschefer tillsätts, inte släkttillhörighet. Det är ovärdigt att rollen som statchef fortfarande går i arv inom en och samma släkt i ett antal europeiska länder. Under det senaste seklet har väldigt många länder bytt statskick från monarki till republik. Tyvärr har det ofta inte gått fredligt till, men folkomröstningar har inneburit slutet för monarkin i länder som Grekland och Italien. MONARKIERNA I EUROPA JENNY GRENANDER Medborgarskrift inlaga.indd :07

14 Länder som en gång har avskaffat monarkin brukar inte återinföra densamma. Spanien tas ibland upp som ett exempel på motsatsen av rojalister. Där återinfördes dock monarkin under diktaturen efter det spanska inbördeskriget, med diktatorn Francisco Franco själv som regent. Franco regerade fram till sin död år 1975, då han efterträddes av sin utpekade arvtagare Juan Carlos av Bourbon. Det var alltså inte ett demokratiskt och fritt Spanien som lade grunden för återupprättandet av monarkin. Monarki är ett förlegat statsskick. Det är bättre sent än aldrig att se till att hela Europa får demokratiskt tillsatta statschefer. Vi i Sverige behöver inte titta längre än till Finland och Island, länder där medborgarna i val utser en president. Inga statschefer ska tillsättas via arv, utan alla måste utses på demokratisk väg. Dagens system borde vara otänkbart i alla demokratiska stater, även i Europas sista monarkier. För 100 år sedan fanns det enbart några få republikanska länder i Europa. Trots växande politiska rörelser för demokrati var monarki ännu den dominerande formen av statskick. Under 1900-talets gång försvann sedan monarkin i de flesta länder. I ett antal länder är det dock fortfarande så att medborgarna saknar inflytande över vem som är innehavare av det högsta offentliga ämbetet. Vi är övertygade om att när republik väl har införts i hela Europa så kommer det snart att vara ganska få medborgare som vill återupprätta de gamla monarkierna. Det är viktigt att kämpa för att frigöra våra demokratiska länder från de svårbegripliga kvarlevor som monarkierna utgör. Målet måste vara att skapa ett monarkifritt Europa, vilket också är den paroll under vilken Republikanska föreningen samarbetar med andra republikanska organisationer i Europa. Paraplyorganisationen Alliance of European Republican Movements (AERM, bildades efter ett svenskt initiativ i Stockholm den 19 juni 2010, samma dag som Victoria Bernadotte gifte sig med Daniel Westling. I AERM samlas republikanska grupper från Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Spanien och Sverige för att hjälpa och stärka varandra i kampen. Det är med stor glädje vi ser att den republikanska rörelsen växer i Europa. Tillsammans arbetar vi för att ersätta de konstitutionella monarkierna med republiker som vilar på principen om demokrati. JENNY GRENANDER INTERNATIONELL SEKRETARE I REPUBLIKANSKA FÖRENINGENS STYRELSE MONARKIER I EUROPA Det finns idag tolv monarkier i Europa, av dessa är tio stycken suveräna stater där statschefen (monarken) ärver sitt ämbete medan en (Vatikanstaten) kan definieras som ett valkungadöme. Andorra har två furstar, biskopen av Urgel i Spanien och Frankrikes president. Europas monarkier är: Furstendömet Andorra Konungariket Belgien Konungariket Danmark Furstendömet Liechtenstein Storhertigdömet Luxemburg Furstendömet Monaco Konungariket Nederländerna Konungariket Norge Konungariket Spanien Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland Konungariket Sverige Vatikanstaten. 16 JENNY GRENANDER MONARKIERNA I EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

15 DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN JOHAN ÖSTRÖM Europeiska unionen är på många sätt fantastisk. Den fria rörligheten för varor, tjänster och människor inom unionen skapar ekonomisk tillväxt och välstånd. För den enskilde EU-medborgaren innebär den fria rörligheten stora möjligheter att bland annat resa, söka arbete och bosätta sig i andra EU-stater. Denna frihet innebär dock även stora möjligheter för kriminella grupperingar. I takt med att EU har utvidgats med nya medlemsstater har det till unionen tillkommit nya typer av brottslighet. Kriminella grupperingar har varit snabba med att expandera sin verksamhet till andra delar av Europa. Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten som idag finns i Sverige ägnar sig bland annat åt människohandel. Brottsförebyggande rådet uppskattar att 100-tals människor tvingas till Sverige eller luras hit varje år under förespegling av att ett bättre liv väntar här, men sedan tvingas till prostitution, tiggeri eller används som arbetskraft under slavliknande förhållanden. Människohandel är en svårupptäckt brottslighet som enligt Rikskriminalpolisen förekommer i hela landet. Enligt EU-kommissionen har den organiserade brottsligheten inom EU har ökat och blivit mer mångsidig. Ett relativt nytt fenomen, kopplat till omfattande smuggling av narkotika, är att unga män från Balkan tvingas att åka till Sverige och sälja narkotika för att betala av skulder. Under tiden i Sverige lever de under bedrövliga förhållanden. Andra exempel på den gränsöverskridande brottsligheten i Sverige är organiserade ligor som ägnar sig åt omfattande bostadsinbrott, ficktjuveri eller DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN JOHAN ÖSTRÖM Medborgarskrift inlaga.indd :07

16 smuggling av illegalt avfall till bl.a. Baltikum. Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten innebär stora svårigheter för den nationella polisen, i Sverige så väl som i andra europeiska stater. De personer i organisationerna som gör grovjobbet och som därmed är de som exponeras mest stannar ofta bara en kortare tid i samma land och om de återkommer har de inte sällan förfalskade IDhandlingar. När svensk polis kontrollerar en person som t.ex. betett sig misstänksamt i anslutning till ett bostadsinbrott kan det vara en person som livnärt sig i åratal på att åka runt från land till land inom EU och begå brott. Han kan vara välkänd av andra EU-staters polisiära organ, men samtidigt helt okänd i svenska register. I takt med att människors frihet att korsa nationella gränser inom EU ökar måste även informationsutbytet och samarbetet mellan EU-staterna polisiära organ öka. Annars riskerar fördelarna med friheten i att färdas över gränser att överskuggas av ofriheten att utsättas för brott. EU har idag väl utvecklade institutioner för att utarbeta och upprätthålla politik inom många områden. EU-parlamentet, Kommissionen och EU-domstolen är exempel på sådana institutioner som inte bara är välutvecklade utan också välkända och välfinansierade. I skuggan av dessa institutioner finns flera mindre organ men med betydande potential att utvecklas, och det är bland dessa organ som framtidens europasamarbete kommer att göra störst skillnad. Ett av dessa organ är Europol. EUROPOL HAR DOCK STOR POTENTIAL ATT UTVECKLAS TILL EN OERHÖRT BETYDELSEFULL BROTTSBEKÄMPANDE AKTÖR FÖR EU SOM SKULLE KUNNA SLÅ UNDAN BENEN FÖR MYCKET AV DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN. Europol är EU:s brottsbekämpande organ och växte fram under 1990-talet. Europols roll är att stötta polisorganen i EU:s medlemsstater med att tillhandahålla en plattform för utbyte och analysering av information rörande kriminalitet, särskilt grov organiserad brottslighet och terrorism, i syfte att göra EU säkrare för alla dess medborgare. Informationen som m e d l e m s s t a t e r n a tillför till Europols datasystem är dock långt ifrån tillräckligt, både i mängd och utformning. Det saknas även användarvänliga datasystem, och personalstyrkan på ca 800 personer är inte tillräckligt stor för att kunna bidra på ett märkbart sätt till brottsbekämpningen i EU:s medlemsstater. Inom svensk polis är det till och med så illa att många inte ens vet vad Europol arbetar med, och antagligen är situationen liknande i de flesta andra medlemsstaterna. 18 JOHAN ÖSTRÖM DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN Medborgarskrift inlaga.indd :07

17 Europol har dock stor potential att utvecklas till en oerhört betydelsefull brottsbekämpande aktör för EU som skulle kunna slå undan benen för mycket av den gränsöverskridande brottsligheten. Men för det krävs att EU:s beslutsfattare närmare bestämmer sig för en vad Europol ska ha för roll och att de är bredda att tillföra ekonomiska resurser och genomföra reformer för att nå dit. Ett bra förslag från Kommissionen som för tillfället bereds är att slå samman Europeiska polishögskolan (CEPOL) med Europol för att skapa kunskap och träningsmöjligheter för alla relevanta yrken inom polisen. Vid sidan om satsning på forskning och utbildning så bör Europol ges i uppdrag att ta fram effektiva datasystem och annan ITteknik för olika ändamål inom de nationella polisorganen som gör det lättare att förena användarvänlighet med integritetsskydd. Sådana system är annars väldigt kostsamma för enskilda medlemsstater att själva utveckla. Europol bör i framtiden också utvidga sitt samarbete med andra organ inom EU, så som Europeiska Byrån För Bedrägeribekämpning (OLAF). Vidare bör Europol arbeta mer operativt och närmare medlemsstaterna. Ett led i detta är att öppna upp regionala kontor med uppgift att sammanföra polisorgan och initiera permanenta och temporära samarbetsgrupper. Ett Europol med sådan kapacitet kommer att betyda mycket för bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten. En framtida diskussion kommer även att vara huruvida Europol rent av ska ges befogenheter att bedriva självständiga brottsutredningar inom vissa områden, i likhet med FBI. Men än så länge har medlemsstaterna varit ovilliga att lämna ifrån sig sådan makt. JOHAN ÖSTRÖM POLIS DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN JOHAN ÖSTRÖM Medborgarskrift inlaga.indd :07

18 ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? REBECKA BEGLER För tre år sedan väckte de avvisningar av stora romska grupper som initierades av flera europeiska länder stor uppmärksamhet. Situationen i Frankrike blev mest omskriven på grund av de massavvisningar som verkställdes där. Efter kritik från bland andra EU-kommissionären Vivianne Reding försvarade sig Frankrikes dåvarande president Nicolas Sarkozy med att min plikt som statschef var att försvara Frankrike. Ett uttalande som kan ses som signifikativt för den fientliga inställning till romer som intas av många, både då och fortsättningsvis, i den europeiska debatten. Frågan blev aldrig föremål för EU-domstolens granskning, då Reding nöjde sig med de åtgärder som den franska regeringen vidtog. Även i Sverige avvisades ett flertal romer, en del på grund av brottsligt beteende, andra för att de ägnat sig åt tiggeri eller prostitution. Det är inte lätt att besvara frågan om huruvida en diskriminering gentemot just romer skett i samband med de avvisningar som verkställts. När jag skulle undersöka frågan i samband med mitt examensarbete i juridik tog jag kontakt med polisen, som dock uppgav att någon registrering efter etnicitet inte förekom, då detta skulle strida mot gällande regler. Det kan tyckas något ironiskt såhär i efterhand bara något år senare skulle Dagens Nyheter avslöja den registrering som gjorts av polisen i Skåne på grund av just etnicitet, och på grund av just tillhörigheten till den romska gruppen. I brist på register över specifika etniska grupper var jag hänvisad till att istället undersöka frågan utifrån nationalitet. Då de största grupperna av europeiska romer som kommer till Sverige har sitt ur- 20 REBECKA BEGLER ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? Medborgarskrift inlaga.indd :07

19 sprung i Rumänien och Bulgarien, blev detta istället utgångspunkten för min undersökning. Det jag ville undersöka var om de avvisningar som gjorts verkligen kunde anses förenliga med den fria rörligheten inom EU en grundläggande frihet inom det europeiska samarbetet, liksom en fundamental rättighet knuten till det unionsmedborgarskap vi som medborgare i EU:s stater har. Begreppet unionsmedborgarskap infördes i det så kallade Maastrichtfördraget, som trädde i kraft Tanken var att individens intressen skulle skyddas och hens rättigheter stärkas. På så sätt skulle det europeiska medborgarskapet utvecklas från ett ekonomiskt koncept, knutet till den fria marknaden, till ett mer politiskt begrepp. Unionsmedborgarskapet har därefter utvecklats, till största del av EU-domstolen, som i olika mål fyllt ut och förstärkt dess innebörd. Fortfarande är unionsmedborgarskapet ett relativt okänt begrepp hos allmänheten, vilket bekräftas av undersökningar som EU gjort. En fundamental del av unionsmedborgarskapet är den fria rörligheten för medborgarna. Eftersom det är fråga om en grundläggande rättighet är möjligheterna att begränsa den fria rörligheten strikt reglerad. Ett antal undantag från huvudregeln om fri rörlighet finns dock. Bland annat kan medlemsstaterna inskränka den med hänvisning till att det föreligger ett hot mot den allmänna ordningen, mot allmän säkerhet eller mot folkhälsan. Hur förhåller sig då de EU-rättsliga bestämmelserna till den nationella svenska lagstiftningen? Av störst betydelse är i detta sammanhang utlänningslagen som reglerar när och hur utlänningar får avvisas eller utvisas från svenskt territorium. Vi måste dock komma ihåg och detta är av yttersta vikt för frågan om hur reglerna får tillämpas att den svenska lagen ska tillämpas i ljuset av den EU-rättsliga regleringen. Utlänningslagens bestämmelser får inte användas på så sätt att den fria rörligheten, såsom den definieras inom EU, urholkas. Den svenska polisen har som grund för de avvisningar som har gjorts, hänvisat till att personerna ifråga försörjt sig på ett sätt som bedömts som oärligt. Det skulle alltså innebära någon typ av hot mot den allmänna ordningen i det DE AVVISADE PERSONERNA HAR INTE BEGÅTT BROTT OCH DE HAR INTE UTGJORT EN BELASTNING FÖR DET SVENSKA SOCIALA BISTÅNDSSYSTEMET. svenska samhället. De har inte begått brott enligt svensk lag, då tiggeri inte åtminstone i nuläget är olagligt i Sverige. Istället har polisen gjort något som snarast liknas vid en moralisk bedömning av ett visst levnadssätt. De avvisade personerna har inte begått brott och de har inte utgjort en belastning för det svenska sociala biståndssystemet (vilket i sig kan utgöra ett skäl för ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? REBECKA BEGLER Medborgarskrift inlaga.indd :07

20 avvisning enligt EU). De har försörjt sig genom att tigga, vilket enligt den svenska polisens bedömning är att beskriva som ett oärligt försörjningssätt. Till saken hör att inte ens brottslighet i sig är ett skäl för avvisning enligt EU-domstolens mening det måste i så fall föreligga ett reellt och faktiskt hot mot den allmänna ordningen vilket innebär att det finns anledning att anta att personen kommer att fortsätta sitt brottsliga beteende. Efter att ha granskat domar från EU-domstolen inom det aktuella området är det svårt att hitta någon rättslig grund för polisens beslut. Även JO har framfört kritik mot polisen angående detta. Är det möjligt att hävda att det inom den svenska polisen finns en systematisk diskriminering av romer som grupp? Hade andra unionsmedborgare som ägnat sig åt tiggeri behandlats på samma sätt? Frågan är komplex, och kommer med säkerhet att diskuteras vidare. Efter att ha analyserat avvisningarna ur ett juridiskt perspektiv, och efter att nu ha följt debatten efter avslöjandet om den registrering av romer som skett, ställs den på sin spets. Ska unionsmedborgarskapet bli det starka skydd för individen som EU uttalat som målsättning, är det av yttersta vikt att medborgare som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet inte diskrimineras på grund av att de tillhör en viss etnicitet. Alla är vi unionsmedborgare, så även europeiska romer. REBECKA BEGLER JUR. KAND. 22 REBECKA BEGLER ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? Medborgarskrift inlaga.indd :07

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR DEMOKRATIN OCH EUROPA INLEDNING BIRGITTA OHLSSON Det personliga är politiskt. Så lyder feminismens klassiska

Läs mer

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR FÖRORD Europa och EU har under senare år upplevt ständigt pågående kriser. Uttryck som ekonomisk kris, skuldkris,

Läs mer

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR ANSVAR I VÄRLDEN OCH HEMMA INLEDNING KRISTINA PERSSON The Nordic Way som Global Utmaning tog fram I 2010 identifierade

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1482 av Fredrik Malm m.fl. (FP) Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 PM 2017: RIV (Dnr: 110-1751/2016) Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

En demokratisk Europeisk Union byggd på en progressiv informationspolitik VALSTRATEGI

En demokratisk Europeisk Union byggd på en progressiv informationspolitik VALSTRATEGI En demokratisk Europeisk Union byggd på en progressiv informationspolitik Syftet med detta dokument är att förklara hur Ung Pirat ser på valet och vad förbundet kommer att göra under valrörelsen. Dokumentet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

En annan sida av Sverige

En annan sida av Sverige FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

Demokrati utan utland

Demokrati utan utland Slutsatser och sammanfattning NY RAPPORT FRÅN DEMOKRATIRÅDET Demokrati utan utland SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer