VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR"

Transkript

1 VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

2 FÖRORD Europa och EU har under senare år upplevt ständigt pågående kriser. Uttryck som ekonomisk kris, skuldkris, jobbkris, demokratisk kris och klimatkris präglar såväl debatten vid toppmötena som nyhetsrubrikerna här hemma. Krisbegreppet är relevant. På kinesiska består ordet kris utav två tecken. Det ena står för fara och det andra står för möjligheter. Debatten har länge präglats av det första, nu är det dags att fokusera på vilka vägar framåt som finns, vilka möjligheter vi har. Det finns ingen bättre tid att byta väg än vid en tidpunkt då det finns en stark längtan efter ny riktning och nytt ledarskap. Vi befinner oss i en sådan tid just nu. Samtidigt som den nuvarande starka förändringsviljan kan innebära positiva möjligheter att stärka den demokratiska förankringen för EU och för medlemsstaterna, måste vi alla vara medvetna om att folks starka längtan efter nytt ledarskap också öppnar möjligheter för den som vill förorda enkla lösningar eller vill sprida rädsla och rasism. På många håll i Europa har debatten fått mörkare tonlägen som präglas både av den ekonomiska krisen och av en framväxande rasism och populism. Global Utmaning startade projektet FuturEurope, finansierat av ungdomsstyrelsen, för att driva på idédebatten om Europas framtid. Vi är övertygade om att det bästa vaccinet mot såväl samhällsproblem och vanmakt NU ÄR DET DAGS ATT FOKUSERA PÅ VILKA VÄGAR FRAMÅT SOM FINNS, VILKA MÖJLIGHETER VI HAR som den ökade polariseringen är en livlig, folkligt förankrad debatt. Sverige och Norden har mycket att bidra med i debatten. Vi kan beskriva våra egna samhällsmodeller med reformidéer om miljö, öppenhet, utbildning, konkurrenskraft, jämställdhet och trygghetssystem. I Europa finns det en utbredd respekt för den nordiska modellen. Goda resultat i Norden för tillväxt, sysselsättning, välfärdstjänster och inkomstfördelning har alla bidragit till den internationella respekten. Gemensamt för de nordiska modellerna är bland annat den omfördelande generella välfärden, synsättet att konkurrens ökar effektivitet och 4 JYTTE GUTELAND FÖRORD Medborgarskrift inlaga.indd :07

3 vår positiva syn på öppenhet. Vi är mer positiva till globalisering och nya tekniker än många andra samhällen. Samtidigt ska vi inte göra detta på ett uppstudsigt eller arrogant sätt. Vi har mycket att lära av övriga Europa inte minst för att bryta vår egen ungdomsarbetslöshet. Vi är inte heller någon isolerad ö, cirka 70 procent av vår export går till Europa. Vi ska inte tro att vår framgång är oberoende av övriga Europa. Vi behöver Europa, och Europa behöver oss. Vår största ut ma ning ä r massarbetslösheten. 26 miljoner människor i Europa är arbetslösa och antalet väntas stiga framöver. Den unga generationen är särskilt hårt drabbad. Många unga lämnar nu Europa och bosätter sig på andra kontinenter, exempelvis unga spanjorer som har tröttnat på 50 procents arbetslöshet och som nu bosätter sig i Sydamerika. Jag träffade Laura, en av dessa unga, när jag var i Bolivia för ett par år sedan. Utbildad och ambitiös såg hon ingen framtid i Spanien. Tänk VI BEHÖVER EUROPA, OCH EUROPA BEHÖVER OSS vilken förlust för Europa när vi snart ska ta hand om vår åldrande befolkning. När dimman efter kriserna har lättat kommer vi att finna ett förändrat och förhoppningsvis förbättrat EU. Vi har möjlighet att skapa smartare mer ändamålsenliga institutionella ramverk för EU. Vi har chansen att dra lärdomar om den ekonomiska politiken, men också visa ledarskap för en ny grönare väg för Europa, en väg där den nordiska modellen kanske kan inspirera. Global Utmaning vill med denna bok bidra till en medborgligt förankrad framtidsdebatt. Skribenterna kommer från olika håll. Vissa representerar föreningsliv, andra olika partier, flera är engagerade samhällsmedborgare utanför partipolitiken. Vi har försökt samla särskilt yngre och äldre röster eftersom de ofta saknas i de beslutande församlingarna. Läs och låt dig inspireras att driva debatten vidare. JYTTE GUTELAND REDAKTÖR OCH PROGRAMANSVARIG FÖR EUROPAFRÅGOR VID GLOBAL UTMANING FÖRORD JYTTE GUTELAND Medborgarskrift inlaga.indd :07

4 6 BI RGI T TA OH L S S ON Medborgarskrift inlaga.indd 6 DE MOK R AT I N O C H EU ROPA :07

5 DEMOKRATIN OCH EUROPA INLEDNING BIRGITTA OHLSSON Det personliga är politiskt. Så lyder feminismens klassiska slogan. Europa är sannerligen politiskt för mig som liberal, men också synnerligen personligt. I bekvämlighetens, passivitetens och historielöshetens tidevarv där europeiska partier till höger och vänster tävlar i att toppa varandra i EU-skepticism måste vi visa att Europa mer än någonsin måste»europa ÄR INTE EN GRÖNSAKSAFFÄR DET ÄR ETT POLITISKT UPPDRAG«vårda, värna och vurma sin grund. Och krasst samtidigt inse att världen inte längre ser ut som på 1950-talet vad gäller tillväxt, teknologi och trumf. Om Europasamarbetet ska fortsätta bidra till fred, frihet och välstånd går det inte att stanna där vi är nu, utan EU måste reformeras för att hålla ihop även i framtiden. EU ska fokusera på rätt saker och visa att man kan leverera. Samarbetet måste bli mer legitimt i medborgarnas ögon och demokratin behöver stärkas. Sverige ska ta täten i den utvecklingen. Den Europeiska Unionen är framförallt en värderingsunion byggd på fred, frihet och frihandel eller som den tyske fackföreningsmannen och federalisten Ludwig Rosenberg uttryckte det mer elegant: Europa är inte en grönsaksaff är det är ett politiskt uppdrag. Ett politiskt uppdrag byggt på en historia som kulminerade i 1900-talets världskrig och som mer än någonting annat förfasat, förskräckt och förfärat världen. En kontinent där samtliga av hatets ideologier; nazismen, fascismen och kommunismen föddes. Men också en historia där upp- DEMOKRATIN OCH EUROPA BIRGITTA OHLSSON Medborgarskrift inlaga.indd :07

6 lysningen, demokratin och liberalismen en gång såg sitt ljus. Sex miljoner utrotade judar, men också miljoner mördade romer, homosexuella, slaver, funktionshindrade och politiskt/religiöst oliktänkande. Ett industrialiserat folkmord, så djävulskt planerat in i minsta grymma detalj som gör det historiskt ensamt i sitt slag. Jag funderar ofta på hur vi ska förklara för våra barn att dessa förtryckarideologier, det hat och de avskyvärda politiska rörelser som förtryckte och förintade fortfarande finns kvar idag år Och att de skamligt nog växer. För historielösheten är stark och hatets krafter jäser i dagens Europa i skuggan av den ekonomiska krisen. Romer behandlas vidrigt som andra klassens medborgare på sina håll. Prideparader för självklara mänskliga rättigheter och yttrandefrihet för homo, bi- och transpersoner stoppas i enskilda EU-länder. Islamistiska fundamentalister hotar det fria ordet med våld, nynazister ifrågasätter Förintelsen och muslimska kvinnor trakasseras när de bär slöja. Det finns knappt längre något europeiskt land som inte har ett främlingsfientligt, högerextremt eller populistiskt parti i sitt parlament. Antiziganismen, främlingsfientligheten, islamofobin, homofobin och antisemitismen vinner mark i högerextremistiska och populistiska partier. Faktum är att vi inte sedan andra världskriget i nuvarande EU:s 28 länder har haft så många rasistiska partier i valda församlingar som vi har i dag. Framförallt fascistiska, nazistiska och högerextrema partier i som Jobbik i Ungern och Gyllene Gryning i Grekland sticker ut och dylika partier kraftsamlar tillsammans inför kommande Europaparlamentsval. De senaste åren har jag gjort många resor. Ett besök i Berlin med ungdomarna på Anne Frank Centrum fångade mig särskilt. En ung kvinna som arbetade främst i forna Östtyskland berättade hur de högerextrema grupperna förändrats. Nynazisterna skriker sällan Heil Hitler numera de ordnar julfirande för fattiga ensamstående mammor och ger kläder till hemlösa. Högerextrema nätverk organiserar sportaktiviteter och spelar den sociala roll som civilsamhället eller kyrkan brukade ha. Jag har sett allt detta förut. Fast i en annan del av världen. I vårt eget Sverige har åter denna idylliska sommar det nynazistiska partiet Svenskarnas Parti ordnat sommarläger för barnfamiljer. Vi vet inte hur morgondagens extremister kommer att se ut. Men istället för att se dem som isolerade öar måste vi kartlägga hur de liknar, inspirerar och samarbetar med varandra. Valet till Europaparlamentet i maj 2014 blir därför i högsta grad ett värderingsval, där EU:s grund om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter måste försvaras mer än någonsin. Det är sent, men inte för sent att vända denna dystra trend. Framförallt måste vi också bli bättre förebilder att själva leva upp till mänskliga fri och rättigheter på hemmaplan. 8 BIRGITTA OHLSSON DEMOKRATIN OCH EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

7 Här behövs både morot och piska. Framsteg ska uppmuntras, men att trampa på rättigheter ska få konsekvenser. EU måste införa årliga granskningar av hur unionens medlemmar lever upp till mänskliga rättigheter. Som liberal vill jag gå ännu längre. När ett EU-land grovt bryter mot EU:s grundvärden bör EU få rätt att straffa genom sanktioner. Det går inte att vara trovärdig i sin kritik mot länder som drömmer om framtida EU-medlemskap om enskilda medlemsstater samtidigt tillåts att strunta i mänskliga rättigheter utan några som helst konsekvenser. Jag tror att det mest farliga i dagens Europa är samhällen där unga utan drömmar har förlorat hoppet om sin egen framtid. I en tid där arbetslösheten bland ungdomar är över 50 procent i enskilda EUländer är situationen mer än akut. Vi som värnar Europas värderingar vårdar också ekonomisk framgång. Dessa är nära sammanflätade. Trots att Europa nu genomlider den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talets dagar finns det goda möjligheter att komma på rätt köl igen. Om vi gör rätt val. Politik är inte bara att vilja. Det är att våga välja också. Det handlar om att låta vår handel växa utåt genom frihandelsavtal med länder som USA, Japan och Indien. Men tyvärr i krisens kölvatten växer nationalistiska och protektionistiska vindar. Bara månader efter finanskrisens utbrott hade 17 av världens 20 största ekonomier infört protektionistiska åtgärder för att isolera sig själva, vilket i sin tur minskar handeln. EU MÅSTE INFÖRA ÅRLIGA GRANSKNINGAR AV HUR UNIONENS MEDLEMMAR LEVER UPP TILL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Ingen nation har någonsin blivit ruinerad på handel. Och just Benjamin Franklins ord om vikten av frihandel stämmer mer än något annat för den globalisering som världen befinner sig i just nu. Den globala kartan angående tillväxt och välstånd ritas om radikalt och det går snabbt. I dag står EU för en fjärdedel av världsekonomin. Fram till 2030 räknar man med att EU krympt till en åttondel av världsekonomin beräknas EU bara att stå för drygt åtta procent. År 2050 kommer enligt prognoser Asien med Kina i spetsen att äga nära hälften av världens resurser. Omvärlden förändras snabbt. Det handlar om att skapa ett dynamiskt företagsklimat. Världsbanken rankar tyvärr flera av EU:s länder på 130:e plats eller sämre globalt när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag. Det handlar om att utveckla den inre marknaden som häromåret firade 20 år som världens mest samordnade handelsmarknad som skapat miljoner nya europeiska jobb, tusentals nya företag och i dag når en halv miljard människor. Enligt EU-kommissionen har de åtgärder som gjordes mellan 1993 fram till 2009 medfört ungefär 3 miljoner nya jobb. Och de kan bli fler. Handeln mellan EU-länderna ökade dessutom under motsvarande period med 2000 miljarder euro. Det handlar om att försvara, bevara och utveckla DEMOKRATIN OCH EUROPA BIRGITTA OHLSSON Medborgarskrift inlaga.indd :07

8 den fria rörligheten både inom och utanför Europa. Där det europeiska mottot blir: Fråga inte människor var de kommer från; fråga vart de är på väg. Den fria rörligheten i Europa höjer inte bara livskvalitén för oss alla, den är också viktig för ekonomin. För att komma ur den ekonomiska krisen måste Europas ledare tvärt om stimulera rörligheten på bred front. Vi behöver en europeisk flyttlasspolitik om inte jobbet flyttar till mig får jag flytta till jobbet. Speciellt är det viktigt för unga, som ännu inte bildat familj och som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att våga söka jobb både inom och utanför sitt eget lands gränser. Studentutbytesprogrammet Erasmus är bra för att få akademiker att hitta nya jobb i andra EU-länder. Men det är lika viktigt att andra yrkesgrupper kan röra sig på den inre marknaden. Fler yrkesutbildningar, utbyten och lärlingsplatser behövs på samma sätt i dagens Europa. Svetsaren i Thessaloniki kan finna ett jobb i Stuttgart. Betongarbetaren i Murcia kan finna ett jobb i München. Sjuksköterskan i Sofia kan finna ett jobb i Solna. Att just slå vakt om det öppna Europa oavsett om det rör en solidarisk flyktingpolitik, generös arbetskraftsinvandring eller fler studie- och resmöjligheter över gränserna är liberala kärnuppgifter. Att vara på jakt efter en bättre värld skrev Karl Popper det är en av de äldsta och viktigaste av alla instinkter. Just den livskraften, hungern och instinkten kan ge Europa mer energi igen. Ett Europa, där varje generation av föräldrar känner att just de kan ge sina barn ett bättre och friare liv. Ett EU hungrigt för framtiden, ett historiskt medvetet EU och ett EU hedrande sina grundvärderingar. För det är just värderingar som bygger Europa och som håller oss samman. BIRGITTA OHLSSON (FP) EU- OCH DEMOKRATIMINISTER 10 BIRGITTA OHLSSON DEMOKRATIN OCH EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

9 DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN Kakföretaget Bisquick lanserade på 1950-talet en färdig kakmix, som skulle underlätta kakbakandet avsevärt. Produkten, som lovade en hembakt känsla på 90 sekunder, togs emot med skepsis hos kunderna. Vad var det egentligen i påsen och hur kunde pulvret så snabbt förvandlas till en kaka? Den väntade försäljningsstormen uteblev. Bisquick såg sig tvungna att anlita två experter inom affärspsykologi, som satte igång med en marknadsundersökning. De föreslog en enkel ändring i receptet som lösning på den skrala efterfrågan. Äggpulvret i kakmixen togs bort och en ny instruktion på paketet löd Just Add an Egg. Ändringen marknadsfördes som en kvalitetsgaranti; du är ju själv med och bakar. Det funkade. Snart knäckte kakbakarna glatt ägg till pulvermixen, som sålde som smör i solsken. Steget är måhända långt mellan kakbak och demokrati, och kanske är det inte riktigt rättvist att jämföra EU-samarbetet med en färdig kakmix på påse. Men känslan av delaktighet är lika viktig, av att den egna handlingen har betydelse för hur resultatet blir i slutändan. Av att det inte är något skumt i påsen, utan att vi själva är med och tillverkar kakan. Ett år före valet till Europaparlamentet 2014 genomförde Global Utmaning en opinionsundersökning i samarbete med YouGov. Drygt hälften av de tillfrågade uppger att de kommer att rösta i valet. Av de som inte säger sig villiga att rösta angav 31 procent som anledning att de känner vanmakt, att de inte kan påverka samt att frågan är långt borta ifrån mig. En majoritet anger också att de inte är insatta. Kort sagt, de vet inte vad det är i kakan och känner sig inte inbjudna att baka. DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN Medborgarskrift inlaga.indd :07

10 TYDLIGT ÄR I ALLA FALL ATT NY DIGITAL TEKNIK HAR SKAPAT NYA MÖJLIGHETER TILL GRANSKNING, OPINIONSBILDNING OCH MOBILISERING. VÄRLDEN HAR BLIVIT LITE MINDRE OCH SÄTTEN ATT PÅVERKA HAR BLIVIT LITE FLER. Svaren är dystra men inte överraskande; beslutsprocessen inom EU är ibland svårbegriplig och Bryssel tycks för många mer avlägset än kartan visar. Fler säger sig dock vara villiga att rösta om det fanns en större tydlighet kring vad partierna vill driva och om det fanns en kandidat som de kan identifiera sig med. Det är en fråga om tillit, en viktbärande pelare i en representativ demokrati som ju förutsätter att vi litar på att kandidaterna vi valt representerar våra intressen. Allt fler statsvetare och samhällsdebattörer ifrågasätter dock representativiteten i dagens politiska system. Enligt professor John Keane har den representativa demokratin sedan länge utvecklats till en mer pragmatisk statsform; The Monitory Democracy. I den bevakande demokratin utför väljarna en ständig granskning och kontroll av beslutsfattare och maktutövningen. I denna form är demokrati ett folkets vapen för att garantera politisk jämlikhet och skydda mot maktkoncentrationer. Något långt utöver valdeltagandet, en recensionsprocess som sker dagligen. Demokratin har i så fall inte fått något vidare betyg av sina recensenter den senaste tiden. Under både fredliga demonstrationer och våldsamma kravaller runt om i Europa har röster höjts i protest mot en alltmer dyster situation, där nästan en halv miljon familjer vräkts från sina hem i Spanien, bostadslånen slagit rekord i Holland, främlingsfientligheten växt sig stark inte minst i Grekland, antalet självmord i södra Europa dramatiskt ökat och arbetslösheten nått rekordnivåer på många håll. Plakaten bland folkmassorna har hängt ut bankerna som de skyldiga och nedskärningspolitiken har tagits emot som en dos salt i såren. 12 KLARA GRENHAGEN DEMOKRATI OCH DELTAGANDE Medborgarskrift inlaga.indd :07

11 Den senaste granskningen av Freedom House bekräftar att demokratin gått tillbaka i Centraleuropa och Eurasien under 2012: ökade övergrepp på civilsamhället i hela regionen, demokratiska bakslag i samband med val i Ryssland och Ukraina, ökade spänningar till följd av åtstramningarna i Centraleuropa och ihållande korruption på Balkan. Sociala medier har visat sig vara en kraft för frigörelse i många länder och sammanhang, samtidigt som de lika väl kan användas av en förtryckarregim för att få kontroll över sin befolkning. Tydligt är i alla fall att ny digital teknik har skapat nya möjligheter till granskning, opinionsbildning och mobilisering. Världen har blivit lite mindre och sätten att påverka har blivit lite fler. för alla kan uppnås. Det demokratiska statsystemet prövas och omprövas konstant, inte minst i kristider. Den här antologin är vårt försök att låta fler vara med i att Add an Egg i diskussionen om demokrati och deltagande i dagens Europasamarbete. Receptet för demokrati må förändras över tid, men kärnan är densamma; det blir inte bra om medborgarna inte är med och bakar. KLARA GRENHAGEN PROJEKTSAMORDNARE PÅ GLOBAL UTMANING I en ålder av offentlig maktkontroll snarare än klassisk representation kan demokratin inte längre ses som en färdig uppgörelse eller något som en gång DEMOKRATI OCH DELTAGANDE KLARA GRENHAGEN Medborgarskrift inlaga.indd :07

12 MONARKIERNA I EUROPA JENNY GRENANDER Många europeiska länder, inte minst de fem nordiska länderna, hör till de mest demokratiska staterna i världen. Länder som Sverige, Finland och Island placeras ofta i topp i internationella undersökningar om tillståndet för demokratin. Vi kan dock inte slå oss till ro, utan måste fortsätta kämpa för att utveckla och bevara demokratin i Europa. De flesta av Europas länder är republiker, men det finns fortfarande ett antal länder som är monarkier. Valet mellan republik och monarki är mer än bara en principsak. Genom att införa mer demokratiska statsskick bereder vi vägen för framsteg även på andra områden och slipper dessutom flera påtagliga nackdelar med de nuvarande monarkierna. Om fastklamrandet vid kungahusen representerar en vilja att bromsa ett antal europeiska länders moderna utveckling så är införandet av republikanska statsskick ett fantastiskt tillfälle till en genomgripande diskussion om och fördjupning av demokratin i flera europeiska länder. Verklig demokrati handlar om mer än att bara rösta i allmänna val den kräver kunskap, medvetenhet och aktivt deltagande, och riskerar att försvagas så fort vi slutar att utveckla den. Att ersätta monarkierna med något bättre är ett utmärkt led i den processen. Vid sidan av att införandet av republik stärker demokratin i Europas sista monarkier så har demokratiska, progressiva republikanska länder även större trovärdighet i arbetet för demokrati i andra delar av världen. 14 JENNY GRENANDER MONARKIERNA I EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

13 Eller för att vända på ett vanligt argument för monarki: pr-värdet av fredliga, genomtänkta övergångar till republiker är enormt. Investeringen, å andra sidan, är mycket blygsam och handlar främst om att ta ställning för att inga offentliga ämbeten ska gå i arv utan vara öppna för alla medborgare. De europeiska kungahusen har numera begränsade formella maktbefogenheter, men de har i varierande grad kvar rester av sin makt. Först och främst gäller det förstås själva positionerna som statschefer, men kungligheterna tilldelas även andra politiska uppgifter. Kungahusens medlemmar har dessutom stor informell och reell politisk makt som framträdande mediegestalter. Det finns fortfarande debattörer som hävdar att monarki har fördelar som överväger de demokratiska idealen, men om monarki vore bättre än republik är det svårt att förstå varför inga länder som vinner sin självständighet väljer att bli kungariken. När Finland och Island blev självständiga nationer införde de republik. Även modernare exempel, som Montenegro och Slovenien, har valt republikanska statsskick. Kungahusen brukar beskrivas som symboler för sina länder och då underförstått positiva sådana, men vad står monarkierna för egentligen? I våra ögon handlar det om förstelnade hierarkier, brist på insyn, traditionella könsroller, blind pliktmoral, ett okritiskt upphöjande av det tomma och ytliga, och framför allt föreställningen att det är skillnad på folk och folk. Att monarkierna får fortleva betyder att moderna, demokratiska och humanistiska värderingar sätts på undantag. Irrationaliteten, orättvisan och den förvridna människosynen triumferar. Vilka budskap sänder det och vad blir effekten på våra samhällen i stort?»det ÄR OVÄRDIGT ATT ROLLEN SOM STATCHEF FORTFARANDE GÅR I ARV... «Frågan om republik avfärdas ibland som oviktig och kungahusen tolereras med argumentet att de inte gör någon större skada. Det är ett farligt förhållningssätt. Demokratin måste tas på allvar. Dess principer bör inte negligeras av bekvämlighetsskäl eller med argumentet att det inte spelar någon roll. Monarki är nämligen i ett principiellt perspektiv oförenlig med demokrati. Den politiska demokratins grundläggande princip är att all offentlig makt ska utgå från folket. I ett demokratiskt samhälle ska alla offentliga poster vara öppna för alla medborgare. Val ska stå i centrum när statschefer tillsätts, inte släkttillhörighet. Det är ovärdigt att rollen som statchef fortfarande går i arv inom en och samma släkt i ett antal europeiska länder. Under det senaste seklet har väldigt många länder bytt statskick från monarki till republik. Tyvärr har det ofta inte gått fredligt till, men folkomröstningar har inneburit slutet för monarkin i länder som Grekland och Italien. MONARKIERNA I EUROPA JENNY GRENANDER Medborgarskrift inlaga.indd :07

14 Länder som en gång har avskaffat monarkin brukar inte återinföra densamma. Spanien tas ibland upp som ett exempel på motsatsen av rojalister. Där återinfördes dock monarkin under diktaturen efter det spanska inbördeskriget, med diktatorn Francisco Franco själv som regent. Franco regerade fram till sin död år 1975, då han efterträddes av sin utpekade arvtagare Juan Carlos av Bourbon. Det var alltså inte ett demokratiskt och fritt Spanien som lade grunden för återupprättandet av monarkin. Monarki är ett förlegat statsskick. Det är bättre sent än aldrig att se till att hela Europa får demokratiskt tillsatta statschefer. Vi i Sverige behöver inte titta längre än till Finland och Island, länder där medborgarna i val utser en president. Inga statschefer ska tillsättas via arv, utan alla måste utses på demokratisk väg. Dagens system borde vara otänkbart i alla demokratiska stater, även i Europas sista monarkier. För 100 år sedan fanns det enbart några få republikanska länder i Europa. Trots växande politiska rörelser för demokrati var monarki ännu den dominerande formen av statskick. Under 1900-talets gång försvann sedan monarkin i de flesta länder. I ett antal länder är det dock fortfarande så att medborgarna saknar inflytande över vem som är innehavare av det högsta offentliga ämbetet. Vi är övertygade om att när republik väl har införts i hela Europa så kommer det snart att vara ganska få medborgare som vill återupprätta de gamla monarkierna. Det är viktigt att kämpa för att frigöra våra demokratiska länder från de svårbegripliga kvarlevor som monarkierna utgör. Målet måste vara att skapa ett monarkifritt Europa, vilket också är den paroll under vilken Republikanska föreningen samarbetar med andra republikanska organisationer i Europa. Paraplyorganisationen Alliance of European Republican Movements (AERM, bildades efter ett svenskt initiativ i Stockholm den 19 juni 2010, samma dag som Victoria Bernadotte gifte sig med Daniel Westling. I AERM samlas republikanska grupper från Belgien, Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Spanien och Sverige för att hjälpa och stärka varandra i kampen. Det är med stor glädje vi ser att den republikanska rörelsen växer i Europa. Tillsammans arbetar vi för att ersätta de konstitutionella monarkierna med republiker som vilar på principen om demokrati. JENNY GRENANDER INTERNATIONELL SEKRETARE I REPUBLIKANSKA FÖRENINGENS STYRELSE MONARKIER I EUROPA Det finns idag tolv monarkier i Europa, av dessa är tio stycken suveräna stater där statschefen (monarken) ärver sitt ämbete medan en (Vatikanstaten) kan definieras som ett valkungadöme. Andorra har två furstar, biskopen av Urgel i Spanien och Frankrikes president. Europas monarkier är: Furstendömet Andorra Konungariket Belgien Konungariket Danmark Furstendömet Liechtenstein Storhertigdömet Luxemburg Furstendömet Monaco Konungariket Nederländerna Konungariket Norge Konungariket Spanien Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland Konungariket Sverige Vatikanstaten. 16 JENNY GRENANDER MONARKIERNA I EUROPA Medborgarskrift inlaga.indd :07

15 DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN JOHAN ÖSTRÖM Europeiska unionen är på många sätt fantastisk. Den fria rörligheten för varor, tjänster och människor inom unionen skapar ekonomisk tillväxt och välstånd. För den enskilde EU-medborgaren innebär den fria rörligheten stora möjligheter att bland annat resa, söka arbete och bosätta sig i andra EU-stater. Denna frihet innebär dock även stora möjligheter för kriminella grupperingar. I takt med att EU har utvidgats med nya medlemsstater har det till unionen tillkommit nya typer av brottslighet. Kriminella grupperingar har varit snabba med att expandera sin verksamhet till andra delar av Europa. Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten som idag finns i Sverige ägnar sig bland annat åt människohandel. Brottsförebyggande rådet uppskattar att 100-tals människor tvingas till Sverige eller luras hit varje år under förespegling av att ett bättre liv väntar här, men sedan tvingas till prostitution, tiggeri eller används som arbetskraft under slavliknande förhållanden. Människohandel är en svårupptäckt brottslighet som enligt Rikskriminalpolisen förekommer i hela landet. Enligt EU-kommissionen har den organiserade brottsligheten inom EU har ökat och blivit mer mångsidig. Ett relativt nytt fenomen, kopplat till omfattande smuggling av narkotika, är att unga män från Balkan tvingas att åka till Sverige och sälja narkotika för att betala av skulder. Under tiden i Sverige lever de under bedrövliga förhållanden. Andra exempel på den gränsöverskridande brottsligheten i Sverige är organiserade ligor som ägnar sig åt omfattande bostadsinbrott, ficktjuveri eller DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN JOHAN ÖSTRÖM Medborgarskrift inlaga.indd :07

16 smuggling av illegalt avfall till bl.a. Baltikum. Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten innebär stora svårigheter för den nationella polisen, i Sverige så väl som i andra europeiska stater. De personer i organisationerna som gör grovjobbet och som därmed är de som exponeras mest stannar ofta bara en kortare tid i samma land och om de återkommer har de inte sällan förfalskade IDhandlingar. När svensk polis kontrollerar en person som t.ex. betett sig misstänksamt i anslutning till ett bostadsinbrott kan det vara en person som livnärt sig i åratal på att åka runt från land till land inom EU och begå brott. Han kan vara välkänd av andra EU-staters polisiära organ, men samtidigt helt okänd i svenska register. I takt med att människors frihet att korsa nationella gränser inom EU ökar måste även informationsutbytet och samarbetet mellan EU-staterna polisiära organ öka. Annars riskerar fördelarna med friheten i att färdas över gränser att överskuggas av ofriheten att utsättas för brott. EU har idag väl utvecklade institutioner för att utarbeta och upprätthålla politik inom många områden. EU-parlamentet, Kommissionen och EU-domstolen är exempel på sådana institutioner som inte bara är välutvecklade utan också välkända och välfinansierade. I skuggan av dessa institutioner finns flera mindre organ men med betydande potential att utvecklas, och det är bland dessa organ som framtidens europasamarbete kommer att göra störst skillnad. Ett av dessa organ är Europol. EUROPOL HAR DOCK STOR POTENTIAL ATT UTVECKLAS TILL EN OERHÖRT BETYDELSEFULL BROTTSBEKÄMPANDE AKTÖR FÖR EU SOM SKULLE KUNNA SLÅ UNDAN BENEN FÖR MYCKET AV DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN. Europol är EU:s brottsbekämpande organ och växte fram under 1990-talet. Europols roll är att stötta polisorganen i EU:s medlemsstater med att tillhandahålla en plattform för utbyte och analysering av information rörande kriminalitet, särskilt grov organiserad brottslighet och terrorism, i syfte att göra EU säkrare för alla dess medborgare. Informationen som m e d l e m s s t a t e r n a tillför till Europols datasystem är dock långt ifrån tillräckligt, både i mängd och utformning. Det saknas även användarvänliga datasystem, och personalstyrkan på ca 800 personer är inte tillräckligt stor för att kunna bidra på ett märkbart sätt till brottsbekämpningen i EU:s medlemsstater. Inom svensk polis är det till och med så illa att många inte ens vet vad Europol arbetar med, och antagligen är situationen liknande i de flesta andra medlemsstaterna. 18 JOHAN ÖSTRÖM DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN Medborgarskrift inlaga.indd :07

17 Europol har dock stor potential att utvecklas till en oerhört betydelsefull brottsbekämpande aktör för EU som skulle kunna slå undan benen för mycket av den gränsöverskridande brottsligheten. Men för det krävs att EU:s beslutsfattare närmare bestämmer sig för en vad Europol ska ha för roll och att de är bredda att tillföra ekonomiska resurser och genomföra reformer för att nå dit. Ett bra förslag från Kommissionen som för tillfället bereds är att slå samman Europeiska polishögskolan (CEPOL) med Europol för att skapa kunskap och träningsmöjligheter för alla relevanta yrken inom polisen. Vid sidan om satsning på forskning och utbildning så bör Europol ges i uppdrag att ta fram effektiva datasystem och annan ITteknik för olika ändamål inom de nationella polisorganen som gör det lättare att förena användarvänlighet med integritetsskydd. Sådana system är annars väldigt kostsamma för enskilda medlemsstater att själva utveckla. Europol bör i framtiden också utvidga sitt samarbete med andra organ inom EU, så som Europeiska Byrån För Bedrägeribekämpning (OLAF). Vidare bör Europol arbeta mer operativt och närmare medlemsstaterna. Ett led i detta är att öppna upp regionala kontor med uppgift att sammanföra polisorgan och initiera permanenta och temporära samarbetsgrupper. Ett Europol med sådan kapacitet kommer att betyda mycket för bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten. En framtida diskussion kommer även att vara huruvida Europol rent av ska ges befogenheter att bedriva självständiga brottsutredningar inom vissa områden, i likhet med FBI. Men än så länge har medlemsstaterna varit ovilliga att lämna ifrån sig sådan makt. JOHAN ÖSTRÖM POLIS DEN GRÄNSÖVERSKRIDANDE BROTTSLIGHETEN JOHAN ÖSTRÖM Medborgarskrift inlaga.indd :07

18 ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? REBECKA BEGLER För tre år sedan väckte de avvisningar av stora romska grupper som initierades av flera europeiska länder stor uppmärksamhet. Situationen i Frankrike blev mest omskriven på grund av de massavvisningar som verkställdes där. Efter kritik från bland andra EU-kommissionären Vivianne Reding försvarade sig Frankrikes dåvarande president Nicolas Sarkozy med att min plikt som statschef var att försvara Frankrike. Ett uttalande som kan ses som signifikativt för den fientliga inställning till romer som intas av många, både då och fortsättningsvis, i den europeiska debatten. Frågan blev aldrig föremål för EU-domstolens granskning, då Reding nöjde sig med de åtgärder som den franska regeringen vidtog. Även i Sverige avvisades ett flertal romer, en del på grund av brottsligt beteende, andra för att de ägnat sig åt tiggeri eller prostitution. Det är inte lätt att besvara frågan om huruvida en diskriminering gentemot just romer skett i samband med de avvisningar som verkställts. När jag skulle undersöka frågan i samband med mitt examensarbete i juridik tog jag kontakt med polisen, som dock uppgav att någon registrering efter etnicitet inte förekom, då detta skulle strida mot gällande regler. Det kan tyckas något ironiskt såhär i efterhand bara något år senare skulle Dagens Nyheter avslöja den registrering som gjorts av polisen i Skåne på grund av just etnicitet, och på grund av just tillhörigheten till den romska gruppen. I brist på register över specifika etniska grupper var jag hänvisad till att istället undersöka frågan utifrån nationalitet. Då de största grupperna av europeiska romer som kommer till Sverige har sitt ur- 20 REBECKA BEGLER ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? Medborgarskrift inlaga.indd :07

19 sprung i Rumänien och Bulgarien, blev detta istället utgångspunkten för min undersökning. Det jag ville undersöka var om de avvisningar som gjorts verkligen kunde anses förenliga med den fria rörligheten inom EU en grundläggande frihet inom det europeiska samarbetet, liksom en fundamental rättighet knuten till det unionsmedborgarskap vi som medborgare i EU:s stater har. Begreppet unionsmedborgarskap infördes i det så kallade Maastrichtfördraget, som trädde i kraft Tanken var att individens intressen skulle skyddas och hens rättigheter stärkas. På så sätt skulle det europeiska medborgarskapet utvecklas från ett ekonomiskt koncept, knutet till den fria marknaden, till ett mer politiskt begrepp. Unionsmedborgarskapet har därefter utvecklats, till största del av EU-domstolen, som i olika mål fyllt ut och förstärkt dess innebörd. Fortfarande är unionsmedborgarskapet ett relativt okänt begrepp hos allmänheten, vilket bekräftas av undersökningar som EU gjort. En fundamental del av unionsmedborgarskapet är den fria rörligheten för medborgarna. Eftersom det är fråga om en grundläggande rättighet är möjligheterna att begränsa den fria rörligheten strikt reglerad. Ett antal undantag från huvudregeln om fri rörlighet finns dock. Bland annat kan medlemsstaterna inskränka den med hänvisning till att det föreligger ett hot mot den allmänna ordningen, mot allmän säkerhet eller mot folkhälsan. Hur förhåller sig då de EU-rättsliga bestämmelserna till den nationella svenska lagstiftningen? Av störst betydelse är i detta sammanhang utlänningslagen som reglerar när och hur utlänningar får avvisas eller utvisas från svenskt territorium. Vi måste dock komma ihåg och detta är av yttersta vikt för frågan om hur reglerna får tillämpas att den svenska lagen ska tillämpas i ljuset av den EU-rättsliga regleringen. Utlänningslagens bestämmelser får inte användas på så sätt att den fria rörligheten, såsom den definieras inom EU, urholkas. Den svenska polisen har som grund för de avvisningar som har gjorts, hänvisat till att personerna ifråga försörjt sig på ett sätt som bedömts som oärligt. Det skulle alltså innebära någon typ av hot mot den allmänna ordningen i det DE AVVISADE PERSONERNA HAR INTE BEGÅTT BROTT OCH DE HAR INTE UTGJORT EN BELASTNING FÖR DET SVENSKA SOCIALA BISTÅNDSSYSTEMET. svenska samhället. De har inte begått brott enligt svensk lag, då tiggeri inte åtminstone i nuläget är olagligt i Sverige. Istället har polisen gjort något som snarast liknas vid en moralisk bedömning av ett visst levnadssätt. De avvisade personerna har inte begått brott och de har inte utgjort en belastning för det svenska sociala biståndssystemet (vilket i sig kan utgöra ett skäl för ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? REBECKA BEGLER Medborgarskrift inlaga.indd :07

20 avvisning enligt EU). De har försörjt sig genom att tigga, vilket enligt den svenska polisens bedömning är att beskriva som ett oärligt försörjningssätt. Till saken hör att inte ens brottslighet i sig är ett skäl för avvisning enligt EU-domstolens mening det måste i så fall föreligga ett reellt och faktiskt hot mot den allmänna ordningen vilket innebär att det finns anledning att anta att personen kommer att fortsätta sitt brottsliga beteende. Efter att ha granskat domar från EU-domstolen inom det aktuella området är det svårt att hitta någon rättslig grund för polisens beslut. Även JO har framfört kritik mot polisen angående detta. Är det möjligt att hävda att det inom den svenska polisen finns en systematisk diskriminering av romer som grupp? Hade andra unionsmedborgare som ägnat sig åt tiggeri behandlats på samma sätt? Frågan är komplex, och kommer med säkerhet att diskuteras vidare. Efter att ha analyserat avvisningarna ur ett juridiskt perspektiv, och efter att nu ha följt debatten efter avslöjandet om den registrering av romer som skett, ställs den på sin spets. Ska unionsmedborgarskapet bli det starka skydd för individen som EU uttalat som målsättning, är det av yttersta vikt att medborgare som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet inte diskrimineras på grund av att de tillhör en viss etnicitet. Alla är vi unionsmedborgare, så även europeiska romer. REBECKA BEGLER JUR. KAND. 22 REBECKA BEGLER ÄR VI ALLA UNIONSMEDBORGARE ELLER? Medborgarskrift inlaga.indd :07

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR DEMOKRATIN OCH EUROPA INLEDNING BIRGITTA OHLSSON Det personliga är politiskt. Så lyder feminismens klassiska

Läs mer

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR

VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR VI TAR DEBATTEN OM FRAMTIDENS EUROPA SVENSKA RÖSTER OM VÅR KONTINENTS GEMENSAMMA UTMANINGAR FÖRORD Europa och EU har under senare år upplevt ständigt pågående kriser. Uttryck som ekonomisk kris, skuldkris,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program

Internationelltoch säkerhetspolitiskt program Internationelltoch säkerhetspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 17 19 april 2015, Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se

Utsatta EU-medborgare. Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se Kansliuppdrag 2014-03-14 Uppdrag att studera frågan om utsatta EU-medborgare och avrapportera till beredning och AU:

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Tid för ansvar. Moderaternas valmanifest inför Europaparlamentets mandatperiod 2009-2014. Rösta i Europavalet 20 maj-7 juni

Tid för ansvar. Moderaternas valmanifest inför Europaparlamentets mandatperiod 2009-2014. Rösta i Europavalet 20 maj-7 juni Tid för ansvar. Moderaternas valmanifest inför Europaparlamentets mandatperiod 2009-2014 Rösta i Europavalet 20 maj-7 juni Innehåll Förord 3 Vi tar ansvar för att ta Europa ur krisen 4 Vi tar ansvar för

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer