Svanenmärkning av Textilservice

Transkript

1 Svanenmärkning av Textiservice Version december december 2012 Nordisk Mijömärkning

2 Innehå Vad är en Svanenmärkt textiservice verksamhet? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 6 1 Generea krav 6 2 Energi och vatten 7 3 Tvättkemikaier 13 4 Texti 21 5 Utsäpp, avfa, embaage och retursystem 23 6 Kvaitetskontro av tvätterier 23 7 Poängsammanstäning 24 8 Mijöstyrning inkusive myndighetskrav 24 Marknadsföring 26 Svanenmärkets utformning 26 Efterkontro 26 Hur änge gäer icensen? 27 Nya kriterier 27 Biaga 1 Marknadsföring av en Svanenmärkt textiserviceverksamhet Biaga 2 Textikategorier Biaga 3 Energi- och CO 2 -faktorer för bränse och e Biaga 4 Undereverantör av kemtvätt Biaga 5 Biaga för everantör av tvättmede Biaga 6 Översättningsnycke för CLP (Cassification, abeing and packaging) 075 Textiservice, version 2.0, 27 apri 2010 Detta är en översättning av ett originadokument på norska. Vid eventuea okarheter är det originadokumentet som är gäande. Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Koegievej 6 DK-2920 Charottenund Teefon Fax E-post: info@ecoabe.dk Sverige Mijömärkning Sverige AB SE Stockhom Teefon Fax E-post: svanen@ecoabe.se Finand SFS Mijömärkning Box 130 FIN Hesingfors Teefon Fax E-post: joutsen@sfs.fi Norge Mijømerking Tordenskiods gate 6 B NO-0160 Oso Teefon Fax E-post: info@ecoabe.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon Fax E-post: svanurinn@ust.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

3 Vad är en Svanenmärkt textiserviceverksamhet? Textiserviceföretag bidrar ti samhäets mijöbeastning främst genom förbrukning av energi ti ånga, maskiner och fordon, användning av materia och vatten samt utsäpp av oika ämnen i vattenmijön. Denna påverkan kan få konsekvenser som är gobaa, regionaa och/eer okaa. Det är stor skinad mean oika tvätteriers mijöpåverkan. Många anäggningar kan fortfarande göra stora förbättringar inom mijöområdet genom att t.ex. optimera förbrukningen av energi, vatten och kemikaier. Svanen spear redan idag en viktig ro som verktyg för de företag som efter att ha gjort en extra insats vi dokumentera detta för sina kunder. Det finns fera exempe på att kunder genom sin efterfrågan fått tvätterier att anpassa sig ti Svanens regeverk. Genom att revidera kriterierna och band annat kraftigt skärpa kraven på energieffektivitet kan vi fortsätta att påverka branschen i positiv riktning. Varför väja Svanenmärkning? Textiserviceföretaget kan använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har hög trovärdighet och är vä etaberat i Norden. Svanenmärket erbjuder företag ett kostnadseffektivt och enket sätt att informera kunder och everantörer om sitt mijöarbete och mijöengagemang. En mijöanpassad verksamhet har ofta ägre kostnader ti föjd av minskad energiförbrukning och den mindre mängden förpackningar och avfa. En mer mijöanpassad verksamhet förbereder textitjänstföretag inför kommande mijökrav. Mijöfrågorna är kompicerade och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika probem. Svanenmärkningen fungerar som en vägedning i mijöarbetet. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav, eftersom mijö och kvaitet ofta går hand i hand. Det innebär att en Svanenicens också uppfattas som en kvaitetsstämpe. Svanenmärkning av Textiservice (27)

4 Vad kan Svanenmärkas? Kriterierna är en sammansagning av de tidigare kriterierna för tyghandduksruar och vattentvätterier. Produktgruppen omfattar hea textiserviceverksamheten. Licens kan bevijas enskida produktionsenheter eer fera enheter som ingår i en kedja/koncern. Varje enhet måste uppfya kraven. Vad gäer tyghandduksruar kan man antingen Svanenmärka hea tvätteriet eer bara den de av verksamheten som hanterar just tyghandduksruar. Kriterierna gäer inte för företag som endast erbjuder kemtvätt. För dessa företag finns kriterierierna för aternativ kemtvätt. Hur söker man? Kriterierna för textiservice består av en kombination av obigatoriska krav och poängkrav. De obigatoriska kraven är markerade med O + nummer och måste atid uppfyas. Poängkraven är markerade med P + nummer. För varje sådant krav som uppfys ges en viss poäng. Poängen räknas samman, och för att icenskraven ska uppfyas måste företaget uppnå en viss poängsumma. Symboer i texten För varje krav är det beskrivet hur kravet ska styrkas. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: Kravet kontroeras på pats ; Rutin i mijöedningssystem ( Skicka med Om det finns en förkaring ti kravet (t.ex. en fotnot) står den direkt efter kravet i kursiv sti. Ansökan Ansökan skickas ti Nordisk Mijömärkning i det and där verksamheten bedrivs, se adresser på sidan 2. Ansökan består av en ansökningsbankett och dokumentation som visar att kraven uppfys (finns specificerat i ansutning ti kraven). Mer information och hjäp vid ansökan kan fås på webbpatsen för respektive and. Svanenmärkning av Textiservice (27)

5 Försäjning i övriga Norden Om icensen registreras i något annat nordiskt and ges möjigheten att använda Svanenmärket på en större marknad. Vid sådan registrering ska föjande dokument skickas in ti Nordisk mijömärkning. Ansökningsformuär för registrering av mijömärkt produkt. Intyg som visar att nationea föreskrifter (hygien) uppfys och att man ingår i ett system för återanvändning av förpackningar. Registreringen är kostnadsfri, men årsavgifter måste betaas enigt respektive ands avgiftsreger Kontro på pats Innan icens bevijas kontroerar Nordisk Mijömärkning på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande, som styrker att kraven uppfys, kunna uppvisas. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på omsättningen av den Svanenmärkta textiservicetjänsten. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan 2. Svanenmärkning av Textiservice (27)

6 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? För att få Svanenicens krävs att: Samtiga obigatoriska krav uppfys. Minst 15 poäng av den totaa poängsumman uppnås. Tabe 20 kan användas för att beräkna den erhåna poängen. Nordisk Mijömärkning har kontroerat verksamheten på pats. Eventuea undereverantörer (tvätterier) är Svanenmärkta. 1 Generea krav O1 Beskrivning av verksamheten och dess tjänster Sökanden ska kort beskriva sin verksamhet och den service som erbjuds och som önskas Svanenmärkt: Viken sags service erbjuds (t.ex. mattvätt)? Viket/-a tvätteri/-er avser ansökan? Översikt över eventuea undereverantörer av tvätt och kemtvätt (se O3). ( Beskrivning i enighet med ovanstående. Uppfys kraven? O2 Fördening mean oika textikategorier Fördeningen mean oika textikategorier igger ti grund för kraven gäande förbrukning av energi, vatten och tvättkemikaier. Endast anta kg tvättgods som evereras in ti tvätteriet ska räknas med (inte omtvätt). Ja Nej Ange anta kg tvättgods och procentande av inkommande textiier på årsbasis (inte omtvätt) inom föjande kategorier: Tabe 1 Textikategorier Textikategorier (se biaga 2): Kg* Procentande Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande. Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service, Privata käder från hushå/institutioner Skor Hote Restaurant Sjukhus/vårdhem Täcken och kuddar Moppar och off shore-mattor Andra mattor Tyghandduksruar Industritorkdukar Kemtvätt Övrigt SUMMA *Anta kg tvättgods som kommer in ti tvätteriet (baserat på invägning). ( Beskrivning i enighet med kravet ovan. Definitioner av textikategorierna finns i biaga 2. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Svanenmärkning av Textiservice (27)

7 O3 Kemtvätt För tvätterier där kemtvätt utgör mer än 1,0 viktprocent och mindre än 5,0 viktprocent av den totaa textimängden (både internt och externt hos eventuea undereverantörer) får inte haogenerade tvättvätskor (t.ex. perkoretyen) användas. För tvätterier där kemtvätt utgör 5,0 viktprocent eer mer av den totaa textimängden får bara kemtvättsprocesser som uppfyer Nordisk Mijömärknings krav på aternativ kemtvätt, version 1.0 eer senare, användas. ( Mängd och typ av kemikaier som köpts in för kemtvätt, och mängd använda kemikaier evererade ti godkänd mottagare, ska dokumenteras med intyg från tvättmedeseverantör och avfasmottagare. ( Anta kg texti som tvätteriet totat hanterar. ( Anta kg texti som kemtvättas, internt i tvätteriet eer externt hos undereverantörer. Vid extern kemtvätt ska everantör och tvättmetod anges. Undereverantören ska fya i biaga 4 eer uppge icensnummer. Ytterigare dokumentation av kemtvätt krävs inte om företaget som utför kemtvätten är Svanenmärkt. ( Bifoga säkerhetsdatabad för tvättkemikaier i enighet med gäande agstiftning i det and som icensen söks för, t.ex. Biaga II i REACH (förordning 1907/2006/EG). Uppnådd poäng: P1 Kemtvätt Svanenmärkta kemtvättsföretag måste eva upp ti en rad stränga mijökrav. Därför deas poäng ut ti tvätterier som har under 5,0 viktprocent kemtvätt och använder sig av Svanenmärkta kemtvättsföretag: 1 poäng om >70 % av kemtvättsgodset behandas av en Svanenmärkt kemtvätt 2 poäng om at kemtvättsgods behandas av en Svanenmärkt kemtvätt eer om inga textiier skickas ti kemtvätt ( Licensbevis från undereverantör och årsrapportering (med hänsyn ti mängden (viktprocent) kemtvätt) från tvätteriet. p 2 Energi och vatten O4 Svaveinnehå i bränse Svaveinnehået i aa sags bränsen som tvätteriet använder får inte överstiga 0,1 viktprocent svave. ( Dokumentation om svaveinnehå i bränse evererat ti tvätteriet, från bränseeverantören. Uppfys kraven? O5 Energi Använd energi (A energi ) på tvätteriet ska vara mindre än eer ika med tvätteriets gränsvärde för energi (G energi ). Energianvändningen varierar för oika textikategorier. I tabe 2 anges vika faktorvärden (F energi ) som ska användas för varje kategori. Beräkning av tvätteriets G energi och A energi görs på årsbasis. Ja Nej Svanenmärkning av Textiservice (27)

8 Om tvätteriet med hjäp av mätutrustning eer reevanta beräkningar kan skija ut föjande förbrukning, så ingår den inte i beräkningen av A energi : ventiation, intern reningsanäggning för avoppsvatten, uppvärmning och beysning av okaer, 25 % av energianvändningen från ev. VOC-stripper, intern kemtvätt av textiier. Tabe 2 Faktorvärden för energianvändning för oika textikategorier Textikategorier (se biaga 2) F energi [kwh/kg *] Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service Privata käder från hushå/institutioner Skor 3,15 2,70 Hote 1,80 Restaurant 2,85 Sjukhus/vårdhem 2,60 Täcken och kuddar 3,00 Moppar och off shore-mattor 1,00 Andra mattor 0,90 Tyghandduksruar 1,80 Industrins torkdukar 3,10 Kemtvätt 0,00 Övrigt 0,90 * Anta kg tvättgods i varje kategori baseras på data från tabe 1 Omräkningsfaktorer för energi finns i Biaga 3. Beräkning av G energi och A energi : G energi = [(Ande) i * (F energi ) i ] A energi = 2,5 A e + A bränse Krav: A energi G energi G energi = Gränsvärde för tota energi i kwh/kg tvättgods på tvätteriet A energi = Använd energi i kwh/kg tvättgods på tvätteriet (Ande) i = Ande av en textikategori i, som uppnås när den åriga mängden tvättgods i kategorin i (exk. omtvätt), divideras med den totaa årsmängden tvättgods (exk. omtvätt). (F energi ) i = Faktorvärde för energianvändning i kwh/kg tvättgods per textikategori A e = Använd e i kwh/kg tvättgods på tvätteriet A bränse = Använt bränse i kwh/kg tvättgods på tvätteriet ( Beräkning som visar att A energi är mindre än eer ika stor som G energi. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Svanenmärkning av Textiservice (27)

9 P2 Energianvändning Det ges poäng ti tvätterier som har en ägre energianvändning än G energi enigt de kravnivåer som anges i tabe 3. Uppnådd poäng: p Tabe 3 Poäng för åg energianvändning A energi är mindre än 50 % av G energi A energi är mindre än 60 % av G energi A energi är mindre än 70 % av G energi A energi är mindre än 80 % av G energi A energi är mindre än 90 % av G energi A energi är mindre än 95 % av G energi 10 poäng 8 poäng 6 poäng 4 poäng 2 poäng 1 poäng ( Beräkning som visar hur många poäng som uppnås i förhåande ti tabe 3. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Uppfys kraven? O6 Utsäpp av kimatgaser Mängden kimatgaser (A GWP ) som tvätteriet säpper ut ska vara mindre än eer ika med gränsvärdet för tvätteriets utsäpp av kimatgaser (G GWP ). Utsäppskraven varierar för de oika textikategorierna. I tabe 4 anges de faktorvärden (F GWP ) som ska användas för respektive textikategori. Tvätteriets G GWP och A GWP beräknas på årsbasis. Omräkningsfaktorer för energi finns i Biaga 3. Ja Nej Om tvätteriet med hjäp av mätutrustning eer reevanta beräkningar kan skija ut föjande förbrukning, så ingår den inte i beräkningen av A GWP : ventiation, intern reningsanäggning för avoppsvatten, uppvärmning och beysning av okaer, 25 % av energiförbrukningen från ev. VOC-stripper, intern kemtvätt av textiier. Tabe 4 Faktorvärden för utsäpp av kimatgaser för oika textikategorier Textikategorier (se biaga 2) Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande. Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service Privata käder från hushå/institutioner Skor F GWP [gco 2 e/kg*] Hote 350 Restaurant 565 Sjukhus/vårdhem 510 Täcken och kuddar 595 Moppar och offshore-mattor 185 Andra mattor 165 Tyghandduksruar 350 Industritorkdukar 615 Kemtvätt 0 Övrigt 165 * Anta kg tvättgods i varje kategori baseras på data från tabe 1 Svanenmärkning av Textiservice (27)

10 Omräkningsfaktorer för energi finns i Biaga 3. Beräkning av G GWP och A GWP : G GWP = [(Ande) i * (F GWP ) i ] A GWP beräknas enigt biaga 3. Krav: A GWP G GWP G GWP = Gränsvärde för totat CO 2 -ekvivaent utsäpp i gram/kg tvättgods på tvätteriet. A GWP = Mängd CO 2 -ekvivaenter från utsäpp vid energianvändning i gram/kg tvättgods på tvätteriet. (Ande) i = Ande av en textikategori i, som uppnås när den åriga mängden tvättgods i kategorin i (exk. omtvätt), divideras med den totaa årsmängden tvättgods (exk. omtvätt). (F GWP ) i = Faktorvärde för utsäpp av kimatgaser i gram CO 2 -ekvivaenter/kg tvättgods per textikategori. ( Beräkning som visar att A GWP är mindre än eer ika stor som G GWP. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. P3 Reducerade utsäpp av kimatgaser Det ges poäng ti tvätterier som kan dokumentera ägre utsäpp av kimatgaser än det obigatoriska kravet. Se tabe 5. Uppnådd poäng: p Tabe 5 Poäng för ägre utsäpp av kimatgaser (gram CO 2 /kg tvättgods) A GWP är mindre än 50 % av G GWP A GWP är mindre än 60 % av G GWP A GWP är mindre än 70 % av G GWP A GWP är mindre än 80 % av G GWP A GWP är mindre än 90 % av G GWP A GWP är mindre än 95 % av G GWP 10 poäng 8 poäng 6 poäng 4 poäng 2 poäng 1 poäng Gram CO 2 från energiförbrukning beräknas per kg tvättgods med hjäp av omräkningsfaktorerna i Biaga 3. ( Beräkning av gram CO 2 från energianvändning/kg tvättgods, som visar hur många poäng som uppnås i förhåande ti tabe 5. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Uppfys kraven? O7 Vattenanvändning Användning av vatten (A vatten ) på tvätteriet ska vara mindre än eer ika med tvätteriets gränsvärde för vatten (G vatten ). Vattenanvändningen varierar för oika textikategorier. I tabe 6 anges vika faktorvärden (F vatten ) som ska användas för varje kategori. Beräkning av tvätteriets G vatten och A vatten görs på årsbasis. Ja Nej Vattenanvändningen omfattar tvätteriets totaa förbrukning av edningsvatten. Svanenmärkning av Textiservice (27)

11 Tabe 6 Faktorvärden för vattenanvändning för oika textikategorier Textikategorier (se biaga 2) Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande. Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service Privata käder från hushå/institutioner Skor F vatten [/kg*] 20,0 17,0 Hote 10,0 Restaurant 18,0 Sjukhus/vårdhem 15,0 Täcken och kuddar 25,0 Moppar och offshore-mattor 8,0 Andra mattor 8,0 Tyghandduksruar 12,0 Industritorkdukar 12,0 Kemtvätt 0,0 Övrigt 8,0 * Anta kg tvättgods i varje kategori baseras på data från tabe 1. Beräkning: G vatten = [(Ande) i (F vatten ) i ] Krav: A vatten < G vatten G vatten = Gränsvärde för tota vattenanvändning i iter/kg tvättgods på tvätteriet. (Ande) i = Ande av en textikategori i, som uppnås när den åriga mängden tvättgods i kategorin i (exk. omtvätt), divideras med den totaa årsmängden tvättgods (exk. omtvätt). (F vatten ) i = Faktorvärde för vattenanvändning i iter vatten/kg tvättgods per textikategori. A vatten = Använt vatten i iter/kg tvättgods på tvätteriet. ( Beräkning som visar att kravet uppfys. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. P4 Vattenanvändning Det ges poäng ti tvätterier med ägre vattenanvändning än det obigatoriska kravet. Se poängfördeningen i tabe 7. Uppnådd poäng: p Tabe 7 Poäng för åg vattenanvändning A vatten är mindre än 50 % av G vatten A vatten är mindre än 60 % av G vatten A vatten är mindre än 70 % av G vatten A vatten är mindre än 80 % av G vatten A vatten är mindre än 90 % av G vatten 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng ( Beräkning som visar hur många poäng som uppnås i förhåande ti tabe 7. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Svanenmärkning av Textiservice (27)

12 O8 Transport Kraven avser transport av tvättgods ti och från kunderna. Krav om företagets egna fordon används för transport av tvättgods: Aa chaufförer ska ha genomgått utbidning i mijövänig/ekonomisk körning. Nyanstäda chaufförer ska genomgå kursen inom 12 månader från anstäningsdagen. Nyinköpta och nyeasade fordon för textitransport ska uppfya den senaste Euronormen. Detta krav gäer från och med den dag då ansökan om Svanenmärkning skickas in. Kartäggning av mängd och typ av bränse samt anta körda kiometer. Avser körning i samband med transport av texti, både med egna och externa fordon. Krav om ett annat företag hanterar transporterna: När avta nytecknas eer förnyas ska undereverantören dokumentera att samma krav uppfys som om tvätteriets använder sig av egna fordon och chaufförer. Det gäer hea den de av undereverantörens verksamhet som berör icensinnehavarens transport av textiier. ( Intyg från utbidningsorganisation att chaufförerna genomgått kurs i mijöanpassad/ekonomisk körning. ( Intyg från importör/återförsäjare att nyinköpta fordon (från och med ansökningsdagen) uppfyer kraven enigt senast faststäda Euronorm. ( Sammanstäning över mängd och typ av bränse samt anta körda kiometer. Uppfys kraven? P5 Transport Det ges poäng utifrån andeen transporter (beräknat på antaet fordon eer körsträcka) av tvättgods som utförs med en viss ande fordon som uppfyer Euro IV eer V. Se tabe 8. Om tvätteriet inte använder sig av transporter (OPL-tvätteri) tideas 3 poäng. Uppnådd poäng: p Tabe 8 Ande textitransporter som uppfyer Euro IV eer V Mer än 90 % (ande av antaet diesefordon eer körsträcka) av transporterna uppfyer Euro IV eer V Mer än 60 % (ande av antaet diesefordon eer körsträcka) av transporterna uppfyer Euro IV eer V Mer än 30 % (ande av antaet diesefordon eer körsträcka) av transporterna uppfyer Euro IV eer V 3 poäng 2 poäng 1 poäng ( Ange anta fordon totat samt anta och ande fordon som uppfyer Euro IV eer V. Aternativt: ange anta tota körsträcka i km och anta km körda med fordon som uppfyer Euro IV eer V. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Svanenmärkning av Textiservice (27)

13 P6 Transport Svanenmärkt bränse Det ges poäng för användning av Svanenmärkt bränse. Se föjande tabe. p Tabe 9 Svanenmärkt bränse Svanenmärkt bränse utgör mer än 15 % av bränseförbrukningen i textitransporter Svanenmärkt bränse utgör mer än 10 % av bränseförbrukningen i textitransporter Svanenmärkt bränse utgör mer än 5 % av bränseförbrukningen i textitransporter 3 poäng 2 poäng 1 poäng ( Ange typ och mängd av bränse som använts i textitransport. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. 3 Tvättkemikaier Uppfys kraven? Med tvättkemikaier avses aa kemikaier som kommer i kontakt med textiierna före, under och efter processen (även t.ex. impregneringsmede). För fera av kemikaiekraven kan det förekomma att Nordisk Mijömärkning tar emot dokumentation direkt och konfidentiet från kemikaieeverantören. Utifrån den mottagna dokumentationen kan Nordisk Mijömärkning sedan ge sökanden besked om kraven uppfys eer inte. Som ingående ämnen räknas aa ämnen i tvättkemikaien, även tisatta additiver i ingredienser (exempevis konserveringsmede och stabiisatorer). Föroreningar från råvaruproduktion ingår dock inte. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen som ingår i tvättkemikaierna i koncentrationer under 0,01 %. Ämnen som medvetet och med ett visst syfte tisatts en råvara betraktas inte som föroreningar oavsett koncentration. O9 Kassificering av tvättkemikaier Använda tvättkemikaier får inte vara kassificerade enigt de farokasser och riskfraser som anges i tabe 10. Ja Nej Tabe 10 Oönskade farokassningar/riskfraser för tvättkemikaier Kassificering Mijöfarig* Mycket giftig Giftig Häsoskadig** Aergiframkaande Cancerframkaande Mutagent Reproduktionstoxiskt Farokasser och riskfraser N med R50, R50/53 eer R51/53. R52, R53 eer R52/53 utan N. T+ med R26, R27, R28 och/eer R39 T med R23, R24, R25, R39 och/eer R48 Xn med R20, R21, R48, R65 och/eer R68 Xn med R42*** och/eer Xi med R43 T med R45 och/eer R49 (Carc1 eer Carc2) eer Xn med R40 (Carc3) T med R46 (Mut1 eer Mut2) eer Xn med R68 (Mut3) T med R60 eer R61 (Rep1 eer Rep2), eer Xn med R62 eer R63 (Rep3) och/eer R33 och/eer R64 med/utan Rep1/2/3 * Upp ti 5 viktprocent av årig inköpt mängd tvättkemikaier får vara kassificerade som mijöfariga. ** Undantag görs för produkter där kassificeringen beror på att oxasyra (CAS eer perättiksyra (CAS ) ingår. *** Undantag görs för produkter där kassificeringen beror på att enzymer ingår. Svanenmärkning av Textiservice (27)

14 Kassificeringen gäer i enighet med direktivet 1272/2008/EG med senare ändringar och anpassningar. Under övergångsperioden (ti den 1 juni 2015) kan tabe 10 eer biaga 6 användas. Efter övergångsperioden (från den 1 juni 2015) kan endast kassificeringen i biaga 6 användas. Notera att det är tiverkaren som ansvarar för kassificeringen. ( Säkerhetsdatabad/produktdatabad i enighet med gäande agstiftning i det and som icensen söks för, t.ex. Biaga II i REACH (förordning 1907/2006/EG) för varje produkt. ( Ifyt och undertecknat intyg från everantör av tvättkemikaie (biaga 5). ( För Svanenmärkta tvättkemikaier: ange endast produktnamn och icensnummer. O10 Kassificering av ingående ämnen i tvättkemikaier Ingående ämnen i tvättkemikaier får inte vara kassificerade enigt de farokasser och riskfraser som anges i tabe 11. Ja Nej Tabe 11 Oönskad kassificering av innehåsämnen i tvättkemikaier Kassificering Aergiframkaande Cancerframkaande* Mutagent Reproduktionstoxiskt Farokasser och riskfraser Xn med R42 gäer endast sprayprodukter T med R45 och/eer R49 (Carc1 eer Carc2) eer Xn med R40 (Carc3) T med R46 (Mut1 eer Mut2) eer Xn med R68 (Mut3) T med R60 eer R61 (Rep1 eer Rep2), eer Xn med R62 eer R63 (Rep3) och/eer R33 och/eer R64 med/utan Rep1/2/3 * Undantag görs för NTA som förorening se O17. Kassificeringen gäer i enighet med direktivet 1272/2008/EG med senare ändringar och anpassningar. Under övergångsperioden (ti den 1 juni 2015) kan tabe 11 eer biaga 6 användas. Efter övergångsperioden (från den 1 juni 2015) kan endast kassificeringen i biaga 6 användas. ( Säkerhetsdatabad/produktdatabad i enighet med gäande agstiftning i det and som icensen söks för, t.ex. Biaga II i REACH (förordning 1907/2006/EG) för varje produkt. ( Ifyt och undertecknat intyg från everantör av tvättkemikaie (biaga 5). ( För Svanenmärkta tvättkemikaier: ange endast produktnamn och icensnummer. O11 Tvättkemikaiers innehå av mijöfariga icke ätt nedbrytbara ämnen Användningen av ämnen som är giftiga för vattenmijön och inte bryts ned ätt i vattenmijön (ämnen med riskfraserna R50/53, R51/53 och R52/53) begränsas enigt föjande: Krav: 100 A R50/ A R51/53 + A R52/53 1,3 g/kg tvättgods* A R50/53 är den använda mängden ämnen med R50/53 i g per kg tvättgods* A R51/53 är den använda mängden ämnen med R51/53 i g per kg tvättgods* A R52/53 är den använda mängden ämnen med R52/53 i g per kg tvättgods* ( Sammanstäning av tvättkemikaiernas innehå av R50/53-, R51/53- och R52/53-kassificerade föreningar per kg tvättgods*. ( Beräkningar som visar att kravet uppfys. * Endast anta kg tvättgods som evereras in ti tvätteriet ska räknas med (inte omtvätt). Svanenmärkning av Textiservice (27)

15 O12 Begränsning av tvättkemikaiernas CDV kritisk utspädningsvoym För varje textikategori anges i tabe 12 faktorvärden för tvättkemikaiernas samade kritiska utspädningsvoym (F CDV ). Man kan antingen använda akuta värden (CDV akut ) eer kroniska (CDV kronisk ). Ja Nej Tabe 12 Faktorvärden (F) för CDV akut och CDV kronisk för oika textikategorier Textikategorier (se biaga 2) F CDVakut [iter/kg*] F CDVkronisk [iter/kg*] Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande. Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service Privata käder från hushå/institutioner Skor Hote Restaurant Sjukhus/vårdhem Täcken och kuddar Moppar och offshore-mattor Andra mattor Tyghandduksruar Industritorkdukar Kemtvätt 0 0 Övrigt * Anta kg tvättgods i varje kategori baseras på data från tabe 1. Beräkning av CDV: G CDV = [(Ande) i (F CDV ) i ] Krav: A CDV G CDV G CDV är gränsvärdet för kemikaieförbrukningens kritiska utspädningsvoym räknat i iter per kg tvättgods. Det är det viktade genomsnittet av faktorvärdena som ger gränsvärdet för ett tvätteri. (Ande) i = Ande av en textikategori i, som uppnås när den åriga mängden tvättgods i kategorin i (exk. omtvätt), divideras med den totaa årsmängden tvättgods (exk. omtvätt). (F CDV ) i är faktorvärdet för CDV i iter per kg tvättgods per textikategori. A CDV är den kritiska utspädningsvoymen för den använda mängden kemikaier på tvätteriet i iter per kg tvättgods. Dokumentationen ska i första hand referera ti DID-istan daterad 2007 eer senare. För ämnen som inte finns med på istan kan annan dokumentation, t.ex. testrapporter eer itteraturreferenser användas. DID-istan: Detergents Ingredients Database. DID-istan består av två dear part A och part B. Länk: CDV beräknas med formerna som föjer. CDV beräknas för samtiga ämnen i tvättkemikaien och för aa tvättkemikaier som kravet gäer: CDV akut = CDV i = (dos i x DF i x 1000 / TF akut ), eer CDV kronisk = CDV i = (dos i x DF i x 1000 / TF kronisk ), där dos i = den ingående mängden av det enskida ämnet i g/kg texti DF i = nedbrytningsfaktorn för ämne i TF akut = akut toxicitetsfaktor TF kronisk = kronisk toxicitetsfaktor Svanenmärkning av Textiservice (27)

16 På grund av ämnenas nedbrytning i tvättprocessen tiämpas särskida reger för tre ämnen: Aktivt kor som t.ex. natriumhypokorit tas inte med i beräkningen av CDV. Användningen av aktivt kor begränsas specifikt i krav O13. Väteperoxid (H 2 O 2 ) tas inte med i beräkningen av CDV. Perättiksyra tas med i beräkningen som ättiksyra. För kumensufonater (DID 139) kan egna data användas för att bestämma nedbrytbarhetsfaktorn (DF) (i stäet för DF = 0,5 i DID-istan). ( Beräkning av G CDV (gränsvärde för CDV) och A CDV (tvätteriets CDV-värde), som visar att kravet uppfys. I ansutningen ti beräkningen ska det för aa produkter uppges fuständigt recept (handesnamn, kemiskt namn, mängd, CAS-nummer och DID-nummer för varje ingrediens i produkten). Ange om värdena avser CDV akut eer CDV kronisk. P7 Poängmöjighet för CDV-värden Det ges poäng ti tvätterier som uppnår föjande resutat: Uppnådd poäng: p Tabe 13 Kritisk utspädningsvoym (CDV) poäng A CDV är mindre än 50 % av G CDV A CDV är mindre än 60 % av G CDV A CDV är mindre än 70 % av G CDV A CDV är mindre än 80 % av G CDV A CDV är mindre än 90 % av G CDV 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng ( Beräkning av uppnådd procentande A CDV av G CDV, som visar hur många poäng som uppnås. Se även O12. Svanenmärkning av Textiservice (27)

17 O13 Begränsning av tvättkemikaiernas korinnehå För varje textikategori anges i tabe 14 faktorvärden för tvättkemikaiernas korinnehå. Uppfys kraven? Ja Nej Tabe 14 Faktorvärden (F) för kor för oika textikategorier Textikategorier (se biaga 2) Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande. Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service Privata käder från hushå/institutioner Skor Vita arbetskäder från t.ex. ivsmedesindustrin etc. F kor [mg/kg*] 2000 Kökstextiier och -handdukar 2500 Färgade arbetskäder och andra textiier 0,0 Vitt 200 Annat Hote 150 Restaurant Vita dukar 350 0,0 Vita servetter 2000 Färgade dukar och andra textiier Sjukhus/vårdhem Bodfäckade textiier 2300 Andra textiier 150 Täcken och kuddar 0,0 Moppar och offshore-mattor 0,0 Andra mattor 0,0 Tyghandduksruar 25 Industritorkdukar 0,0 Kemtvätt 0,0 Övrigt 0,0 * Anta kg tvättgods i varje kategori baseras på data från tabe 1. Gränsvärdet G kor beräknas med föjande generea forme på årsbasis: G kor = [(Ande) i (F kor ) i ] 0 Krav: A kor G kor G kor är gränsvärdet för tvätteriets förbrukning av aktivt kor mätt i mg aktivt kor per kg tvättgods. Det är det viktade genomsnittet av faktorvärdena som ger gränsvärdet för tvätteriet. (Ande) i = Ande av en textikategori i, som uppnås när den åriga mängden tvättgods i kategorin i (exk. omtvätt), divideras med den totaa årsmängden tvättgods (exk. omtvätt). (F kor ) i är faktorvärdet för aktivt kor i mg per kg tvättgods för textikategori i. A kor är den använda mängden aktivt kor på tvätteriet i mg per kg tvättgods. ( Beräkning av G kor (gränsvärde för kor) och A kor (tvätteriets korvärde), som visar att kravet uppfys. Svanenmärkning av Textiservice (27)

18 P8 Poäng vid åg korförbrukning Tvätterier kan få poäng för åg korförbrukning. Se tabe 15. Anta poäng hänger samman med andeen tvättgods som kor ofta används för (det vi säga högt faktorvärde för kor (F kor, se tabe 14) och reativt åg korförbrukning (A kor ) i förhåande ti detta). Uppnådd poäng: p Tabe 15 Korförbrukning och poäng Procentande A kor : (A kor /G kor )*100 % A kor utgör mindre än 50 % av G kor eer ingen korförbrukning Gränsvärde för kor, G kor (för beräkning se O13) 0 G kor G kor < G kor 500 G kor > poäng 5 poäng 8 poäng 10 poäng A kor utgör mindre än 60 % av G kor 1 poäng 4 poäng 6 poäng 8 poäng A kor utgör mindre än 70 % av G kor 1 poäng 3 poäng 5 poäng 6 poäng A kor utgör mindre än 80 % av G kor 0 poäng 2 poäng 3 poäng 4 poäng A kor utgör mindre än 90 % av G kor 0 poäng 1 poäng 2 poäng 2 poäng ( Beräkning av uppnådd procentande A kor av G kor, som visar hur många poäng som uppnås. Se även O13. Uppfys kraven? O14 Begränsning av tvättkemikaiernas fosforinnehå För varje textikategori anges i tabe 16 faktorvärden för tvättkemikaiernas fosforinnehå. Ja Nej Tabe 16 Faktorvärden (F) för fosfor (P) för oika textikategorier Textikategorier (se biaga 2) Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service Privata käder från hushå/institutioner Skor F P [g/kg*] 1,75 1,25 Hote 0,50 Restaurant 1,00 Sjukhus/vårdhem 0,75 Täcken och kuddar 0,50 Moppar och offshore-mattor 0,75 Andra mattor 0,50 Tyghandduksruar 0,50 Industritorkdukar 1,50 Kemtvätt 0,00 Övrigt 0,50 * Anta kg texti i varje kategori baseras på data från tabe 1 Svanenmärkning av Textiservice (27)

19 Gränsvärdet G P beräknas med föjande generea forme på årsbasis: G P = [(Ande) i (F P ) i ] Krav: A P G P G P är gränsvärdet för tvätteriets förbrukning av P mätt i g P per kg tvättgods. Det är det viktade genomsnittet av faktorvärdena som ger gränsvärdet för tvätteriet. (Ande) i = Ande av en textikategori i, som uppnås när den åriga mängden tvättgods i kategorin i (exk. omtvätt), divideras med den totaa årsmängden tvättgods (exk. omtvätt). (F P ) i är faktorvärdet för P i g per kg tvättgods för textikategori i. A P är den använda mängden P på tvätteriet i g per kg tvättgods. Tvättkemikaier som innehåer mer fosfor än tiåtet enigt det norska regeverket får inte säjas i Norge eer i andra änder där det finns reger och förbud mot fosfor i tvättmede. Produktföreskriften: FOR nr 922: Forskrift om begrensning i bruk av hese- og mijøfarige kjemikaier og andre produkter. Kapitte 3-8. Vaskemider innhod av fosfor. ( Beräkning av G P (gränsvärde för fosfor) och A P (tvätteriets fosforvärde), som visar att kravet uppfys. O15 Begränsning av tvättkemikaiernas innehå av icke anaerobt nedbrytbara ämnen För varje textikategori anges i tabe 17 faktorvärden för tvättkemikaiernas innehå av icke anaerobt nedbrytbara ämnen. Ja Nej Tabe 17 Faktorvärden (F) för icke anaerobt nedbrytbara ämnen (annbo) för oika textikategorier Textikategorier (se biaga 2) Arbetskäder industri/kök/sakteri och iknande Kökstextiier (torkdukar och handdukar) Arbetskäder, institution/hande/service Privata käder från hushå/institutioner Skor F annbo [g/kg*] 1,75 1,25 Hote 0,60 Restaurant 1,10 Sjukhus/vårdhem 1,00 Täcken och kuddar 0,60 Moppar och offshore-mattor 1,00 Andra mattor 0,75 Tyghandduksruar 0,60 Industritorkdukar 1,50 Kemtvätt 0,00 Övrigt 0,60 * Anta kg tvättgods i varje kategori baseras på data från tabe 1 Svanenmärkning av Textiservice (27)

20 Gränsvärdet G annbo beräknas med föjande generea forme på årsbasis: G annbo = [(Ande) i (F annbo ) i ] Krav: A annbo G annbo G annbo är gränsvärdet för tvätteriets förbrukning av ämnen som inte bryts ned anaerobt, mätt i g annbo per kg tvättgods. Det är det viktade genomsnittet av faktorvärdena som ger gränsvärdet för tvätteriet. (Ande) i = Ande av en textikategori i, som uppnås när den åriga mängden tvättgods i kategorin i (exk. omtvätt), divideras med den totaa årsmängden tvättgods (exk. omtvätt). (F annbo ) i är faktorvärdet i g annbo per kg tvättgods för textikategori i. A annbo är den använda mängden annbo på tvätteriet i g annbo per kg tvättgods. Iminodisuccinat (DID 148) kan exkuderas i beräkningen av annbo. För kumensufonater (DID 139) kan egna data användas (dvs. man kan, baserat på egna data, avvika från värdet annbo = N på DID-istan). ( Dokumentationen av anaerob nedbrytbarhet ska i första hand referera ti DIDistan daterad 2007 eer senare. För ämnen som inte finns med på istan kan annan dokumentation, t.ex. testrapporter eer itteraturreferenser, användas. DID-istan: Detergents Ingredients Database. DID-istan består av två dear part A och part B. Länk: ( Beräkning av G annbo (gränsvärde för annbo) och A annbo (tvätteriets annbovärde), som visar att kravet uppfys. O16 Tvättaktiva tensider, ätt nedbrytbara aerobt och anaerobt Aa tvättaktiva tensider ska vara ätt aerobt nedbrytbara enigt testmetod nr 301 A - F i OECD guideines for testing of chemicas eer motsvarande testmetoder. Aa tvättaktiva tensider ska vara anaerobt nedbrytbara, viket motsvarar minst 60 % nedbrytbarhet under anaeroba förhåanden i enighet med ISO 11734, ECETOC nr 28 eer motsvarande testmetoder. Dokumentationen ska i första hand referera ti DID-istan daterad 2007 eer senare. För tensider som inte finns med på istan kan annan dokumentation, t.ex. testrapporter eer itteraturreferenser, användas. DID-istan: Detergents Ingredients Database. DID-istan består av två dear part A och part B. Länk: ( För Svanenmärkta tvättkemikaier: ange endast produktnamn och icensnummer. ( Hänvisning ti DID-istan: För tensider som inte finns med på istan kan annan dokumentation, t.ex. testrapporter eer itteraturreferenser användas. O17 Ämnen som inte som får ingå i tvättkemikaier Tvättkemikaier får inte innehåa: Ja Nej Akyfenoetoxyater (APEO) och/eer akyfenoderivater (APD) LAS (injära akybensensufonater) DADMAC (diakydimetyammoniumkorid) PFOS och/eer PFOA (per- och/eer poyfourerade akyerade föreningar) Borsyra och borater Optiskt vitmede NTA (nitriotriacetat) Kompexbidare av typen MGDA och GLDA får dock innehåa föroreningar av NTA i råvaran i hater under 1,0 % så änge koncentrationen i sutprodukten understiger 0,1 %. Parfym Trikosan EDTA Svanenmärkning av Textiservice (27)

21 PBT (persistenta, bioackumuerbara och toxiska ämnen - Biaga XIII i REACH (Förordning 1907/2006/EG)) vpvb (mycket persistenta och mycket bioackumuerbara ämnen - Biaga XIII i REACH (Förordning 1907/2006/EG)) Ämnen på EU:s ista över 118 ämnen med dokumenterade hormonstörande eer potentiet hormonstörande effekter: Fokus+paa+saerige+stoffer/Hormonforstyrrende+stoffer/EUs+iste+over +hormonforstyrrende+stoffer/ (Uppdaterad den 21 maj 2007, eer senare ändringar) Haogenerade famskyddsmede Nanopartikar bestående av meta-, ko- eer fuorföreningar. ( Intyg från tiverkare som visar att kravet är uppfyt (ifyd biaga 5) ( För Svanenmärkta tvättkemikaier: ange endast produktnamn och icensnummer. O18 Färgämnen Färgämnen får inte vara bioackumuerbara eer ska vara godkända för ivsmede. Färgämnen anses inte vara bioackumuerbara om BCF < 500 eer ogkow < 4,0. ( Dokumentation av BCF, ogkow eer ange E-nummer. Om man har tigång ti både uppmätt BCF och beräknat ogkow ska uppmätt BCF användas. P9 Poäng för tvättmede för professionet bruk märkta med Svanen, EU Ecoabe och/eer Bra mijöva. Användning av tvättmede för professione användning märkta med Svanen, EU Ecoabe och/eer Bra mijöva ger poäng enigt tabe 18: Uppnådd poäng: p Tabe 18 Poäng för mijömärkta textitvättmede Ande tvättmede märkta med Svanen, EU Ecoabe och/eer Bra Mijöva Poäng 90 viktprocent eer mer 9 70 viktprocent eer mer 7 50 viktprocent eer mer 5 30 viktprocent eer mer 3 10 viktprocent eer mer 1 ( Beräkning med översikt över produktnamn, typ av märkning, icensnummer, icensens varaktighet och mängd på årsbasis 4 Texti Uppfys kraven? O19 Krav på textiier: På årsbasis måste en Svanenmärkt textiservice eva upp ti föjande krav: Ja Nej (mängd Svanen-/EU Ecoabe-märkt 3,0)+ mängd Ökotex100 75% mängd arbetskäder +mängd fatgods Svanenmärkning av Textiservice (27)

22 Där: mängd Svanen-/EU Ecoabe-märkt är inköpt mängd (kr eer kg) Svanen-/EU Ecoabemärkta produkter mängd Ökotex100 är inköpt mängd (kr eer kg) produkter som ever upp ti Öko-Tex100-standarden mängd arbetskäder är den inköpta mängden (kr eer kg) arbetskäder mängd fatgods är den inköpta mängden (kr eer kg) fatgods som ska mangas (t.ex. sängkäder, dukar, handduksruar etc.) ( Kopia av gäande icensbevis från Öko-Tex 100 eer Svanen/EU Ecoabe. ( Översikt över vika textiier med produktnamn, som uppfyer kraven för Öko-Tex 100 eer Svanen/EU Ecoabe, kg inköpt för var och en av dessa samt beräkning av vikt-% totat eer omsättnings-% totat. ( En översikt från textieverantören som anger förhåandet mean Öko-Texcertifikat och färdiga textiier. ( Intyg från textieverantören om att textiier med Öko-Tex-certifikat inte har genomgått någon kemisk efterbehanding. ( Beräkningar som visar att kravet uppfys. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Uppnådd poäng: P10 Poäng för mijömärkt texti Företag som köper in en stor ande mijömärkta textiier beönas med poäng enigt nedanstående tabe, som bygger på föjande forme: mängd Svanen-/EU Ecoabe-märkt / (mängd arbetskäder + mängd fatgods ) * 100 % = vikt-% Svanen-/EU Ecoabe-märkt eer = omsättnings-% Svanen-/EU Ecoabe-märkt p Tabe 19 Poäng för mijömärkt texti Vikt-% eer omsättnings-% Svanen-/EU Ecoabemärkt Poäng Mer än 50 % 8 Mer än 35 % 6 Mer än 20 % 4 Mer än 10 % 2 Mer än 5 % 1 ( Som O19 Krav på textiier enigt Svanen/EU Ecoabe. Beräkna och ange poäng. O20 Ta kontakt med Nordisk Mijömärking om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. Leverantörspoicy / Code of conduct Verksamheten ska ha en everantörspoicy för inköp av textiier som säkerstäer att everantören av textiier samt textiproducenter respekterar och efterever de 10 principerna i FN:s Goba Compact. Obs! FN:s Goba Compact är 10 principer som omfattar mänskiga rättigheter, arbetstagarrättigheter, mijö och antikorruption. Läs mer på Om icensinnehavaren eer everantören bryter mot everantörspoicyn kan mijömärkningsicensen dras in. ( Kopia av everantörspoicy ( Beskrivning av hur företagets everantörspoicy förmedas ti everantören och hur everantörens och textiproducentens efterevnad kontroeras. Uppfys kraven? Svanenmärkning av Textiservice (27)

23 5 Utsäpp, avfa, embaage och retursystem O21 Krav på vattenutsäpp Vattenutsäpp från tvätteriet måste uppfya de krav som stäs av okaa myndigheter. Om tvättgodset ti mer än 5 procent består av industritorkdukar ska avoppsvattnet renas innan det säpps ut i det kommunaa avoppsnätet. Sammet från tvätteriets reningsanäggning ska hanteras som mijöfarigt avfa och hanteringen ska vara godkänd av andets mijömyndigheter. ( Dokumentation som visar att anäggningen uppfyer eventuea myndighetskrav. ( Tvätterier som tvättar industritorkdukar ska ange vika agar/regeverk som gäer och hur dessa uppfys. Dokumentation av rutiner för rening av avoppsvattnet före utsäpp i kommunat avoppssystem och för hantering av sammet. O22 Produktionsavfa och retursystem Tvätteriet ska ha en beskrivning av sin avfassortering med hänsyn ti papper, papp, meta, past, texti och farigt avfa. Det ska framgå på viket sätt avfaet käsorteras och vem som tar emot det. ( Beskrivning av hur avfaet käsorteras och vem som tar emot det. O23 Retursystem för produkter och embaage Nationea reger, agar och/eer branschavta angående retursystem för produkter och förpackningar måste uppfyas i de nordiska änder där den mijömärkta tjänsten marknadsförs. Tvätteriet ska erbjuda kunderna att ta med sig tvätteriets pastavfa i retur. ( Kopia på tvätteriets medemsbevis i retursystem eer annan dokumentation av de former av retursystem som producenten och/eer importören detar i. ( Bekräftese på att tvätteriet erbjuder kunderna att ta med sig tvätteriets pastavfa i retur. O24 Leverans av tvättkemikaier Leveranser på över 100 kg måste ske i returförpackning. Mindre embaage ska vara av återvinningsbart eer brännbart materia. Pastmateria ska vara uppmärkta. PVC eer andra korerade paster får inte ingå i embaage eer etiketter. ( Beskrivning av embaage för everans av tvättkemikaier (avsett för x iter/y kg, typ (säck, tunna etc.) och materiatyp). ( Intyg från everantör om att PVC eer andra korerade paster inte ingår i embaage eer etiketter. 6 Kvaitetskontro av tvätterier O25 Krav på tvätteriets kvaitetskontro Tvätteriet måste uppfya och eftereva de kvaitetskrav och arbetsmijökrav som stäts upp av den nationea tvätteriorganisationen eer kvaitetskontroen för tvätterier. Aternativt kan tvätteriet väja att uppfya kraven i RAL GZ-992 (Professiona Linen Care Quaity Assurance) med undantag för kraven på sortering. ( Kopia av rapport från kvaitetskontro utförd av extern och opartisk inspektör som visar att kraven uppfys. ( Om aktuet: tiäggsdokumentation för tvätterier som evererar ti sjukhus. Svanenmärkning av Textiservice (27)

24 7 Poängsammanstäning O26 POÄNGSAMMANSTÄLLNING Tvätteriet måste uppnå minst 15 poäng. I föjande tabe ges en översikt över de oika områden som man kan få poäng inom. Ja Nej Tabe 20 Poängsammanstäning Poängområde P1 Kemtvätt P2 Energianvändning P3 Kimatgaser P4 Vattenanvändning P5 Transport P6 Transport Svanenmärkt bränse P7 CDV P8 Kor P9 Tvättmede märkta med Svanen/ EU Ecoabe/Bra mijöva P10 Mijömärkt texti Anta uppnådda poäng Maxpoäng 2 poäng 10 poäng 10 poäng 5 poäng 3 poäng 3 poäng 5 poäng 10 poäng 9 poäng 8 poäng Totat Summa: Minimikrav: 15 poäng ( Sammanstäning av poäng i enighet med tabe 20. Ta kontakt med Nordisk Mijömärkning om du vi använda ett beräkningsformuär för dessa beräkningar. 8 Mijöstyrning inkusive myndighetskrav O27 Mijöpoicy Textiserviceföretaget ska formuera en kortfattad mijöpoicy som beskriver ambitionsnivå och måsättning för mijöarbetet. Dokumentet ska undertecknas av företagets VD/Administrerande direktör. ( Kopia av mijöpoicyn. O28 Organisation och ansvar Ett organisationsschema ska sättas upp. Ansvar och kompetens för ur mijösynpunkt centraa funktioner ska definieras. Vika som är ansvariga för Svanenicensen, marknadsföring, information, kvaitetssäkring och inköp ska framgå och en kontaktperson gentemot Nordisk Mijömärkning ska anges. ; Kopia av organisationsschemat. O29 Ändringar och avvikeser Panerade ändringar som påverkar Svanens krav ska meddeas/godkännas av Nordisk Mijömärkning. Oförutsedda avvikeser som påverkar Svanens krav ska rapporteras ti Nordisk Mijömärkning. ; Kopia av rutiner gäande panerade och oförutsedda ändringar som påverkar Svanens krav. Svanenmärkning av Textiservice (27)

25 O30 Kunskap om Svanens krav Aa anstäda och undereverantörer som detar i den dagiga verksamheten och har ett direkt infytande på uppfyandet av Svanens krav måste ha kunskap om kraven för att säkerstäa att de efterevs. ; Kopia av pan för förmeding av kunskap om Svanens krav. O31 Inköp Rutiner ska finnas för att säkerstäa att inköp av varor och tjänster som omfattas av Svanens krav uppfyer dessa. ; Kopia av rutiner för inköp som säkerstäer att Svanens krav uppfys. O32 Dokumentation från sökanden Kopior av ansökan samt fakta- och beräkningsunderag (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som skickas in i samband med ansökan ska finnas samade. Ja Nej Kontroeras på pats. O33 Lagar och förordningar Företaget ska se ti att gäande bestämmeser om säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning och anäggningsspecifika vikor/tistånd föjs på varje produktionsstäe som den Svanenmärkta tjänsten utförs på. Om kravet inte uppfys kan Nordisk Mijömärkning återkaa icensen. ( Intyg från sökande att gäande bestämmeser om säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning och anäggningsspecifika vikor/tistånd föjs. O34 Marknadsföring Marknadsföringen av den Svanenmärkta textiservicen ska ske i enighet med Reger för nordisk mijömärkning från den 12 december 2001 eer senare versioner. ( Ifyd biaga 1. O35 Periodisk uppföjning En gång om året ska mijökraven föjas upp av att tvätteriet med hjäp av en checkista från Nordisk Mijömärkning. Ja Nej Varje månad ska företaget genomföra en egenkontro av minimum vatten och energi. Företaget ska ha en ifyd checkista tigängig för efterkontro från Nordisk Mijömärkning. Rutiner för genomförande av egenkontro granskas vid kontrobesök. Svanenmärkning av Textiservice (27)

26 Marknadsföring Mijömärket Svanen är ett väkänt och respekterat varumärke i Norden. Den Svanenmärkta produkten/tjänsten får marknadsföras med Svanenmärket så änge icensen är gitig. Märket ska paceras på ett sätt som gör att det inte uppstår någon tvekan om vad märkningen betyder och så att det framgår att textiserviceföretaget är mijömärkt. Mer information om marknadsföring finns i Reger för nordisk mijömärkning från den 12 december 2001 eer senare. Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: För varje icens finns ett unikt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Mer information om märkets utformning finns i Reger för nordisk mijömärkning från den 12 december 2001 eer senare. Krav på tiäggstext under symboen: Textiservice eer System för tyghandduksruar. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att tvätteriföretaget uppfyer Svanens krav också efter det att icensen bevijats. Det kan ske genom besök på pats eer genom stickprov. Om det visar sig att företaget inte uppfyer kraven kan icensen återkaas. Svanenmärkning av Textiservice (27)

27 Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde kriterierna för Textiservice den 15 december 2009 och de gäer t.o.m. den 31 december Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och så änge kriterierna är gitiga. Kriterierna kan förängas eer justeras. I så fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren får ett meddeande om detta. Senast 1 år före sista gitighetsdagen ska det meddeas vika kriterier som ska gäa därefter. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Nya kriterier Vid nästa revidering kommer Nordisk Mijömärkning att överväga föjande: Att skärpa kraven på energi och vatten. Att inkudera transportkrav i energiförbrukningen. Vad övrigt som bör ingå i tvätteriets energiberäkning (ventiation etc.). Att justera kraven gäande kemikaier utifrån erfarenheterna från version 2. Att kartägga textisvinn. Att stäa krav på förpackningar från tvätteri ti kund. Att stäa krav gäande reningsanäggning och/eer utsäpp av tungmetaer från tvätterier som hanterar kraftigt nedsmutsade arbetskäder eer iknande. Om det kan stäas specifika krav på tvätterier som tvättar textiier för sjukhus (strängare krav på infektionshygien som t.ex. DS ) och krav på varningskädse (krav på refekterande refexer också efter tvätt enigt EN 471) och motsvarande specifika och reevanta kvaitetskrav. Om ojebaserade energikäor bör förbjudas. Värdera förbud mot möjig användning av siver och iknande baktericider. Svanenmärkning av Textiservice (27)