Studenter med funktionsnedsättning får stöd av mentorer 17/2013. Kvalitet Bakläxa för många ingenjörsutbildningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenter med funktionsnedsättning får stöd av mentorer 17/2013. Kvalitet Bakläxa för många ingenjörsutbildningar"

Transkript

1 17/2013 Studenter med funktionsnedsättning får stöd av mentorer Lowe Wilsson stöttar Hannah Gladh sid Kvalitet Bakläxa för många ingenjörsutbildningar sid 4 Kallelseprofessorer Mest svenska män som har kallats sid 7 Visstidsanställningar Så gör lärosätena för att kringgå LAS sid 10

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Har MOOC kommit för att stanna? Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Begreppet MOOC (Massive Open Online Courses) blev känt hösten 2011, då studenter från 190 länder registrerade sig på en kurs om artificiell intelligens på Stanford University. Kurserna är öppna för alla, utan behörighetskrav, och de är till största delen kostnadsfria. Till attraktiviteten bidrar möjligheten för människor över hela världen att få ta del av högklassig universitetsutbildning. Hur den bakomliggande affärsmodellen fungerar är dock oklart. Relationen mellan företagen som tillhandahåller MOOC-plattformar och lärosätena har genererat ännu olösta frågor kring ägande och innehåll. På vilken fråga, i en svensk kontext, är MOOC svaret? Sverige har, till skillnad från USA och andra länder, redan kostnadsfri högre utbildning. Amerikanska uppgifter pekar på att genomströmningen på kurserna är dålig och att risken finns att utbildningarna blir förenklade och likriktade, att önskvärd problematisering och reflektion uteblir. Det finns redan en tendens till att studenterna bildar ett A-lag av campusstudenter och ett B-lag av MOOC-studenter, vilket anses bidra till att segregationen och elitismen inom högre utbildning ökar i stället för att minska. De studenter lyckas bäst med MOOC, som redan har läst högre utbildning. Amerikanska lärare har ställt sig frågan om hur långt deras ansvar för innehåll och kvalitet sträcker sig, när de inte längre undervisar på kurser de själva har producerat. Frågan reses redan av universitetslärare i Sverige som avkrävs sitt undervisningsmaterial när de av olika skäl lämnar såväl campuskurser som distanskurser. Andra framhåller att MOOC är en revolution i en värld som lider brist på utbildning. Genom MOOC får människor, som annars inte hade studerat, tillgång till topputbildningar och i förlängningen en bättre framtid. Medelklassen i världen måste öka i stället för att minska. Kostnadseffektiviteten framhålls. Med MOOC-kurser når lärarna mångdubbelt fler studenter än via de reguljära kurserna. De pedagogiska vinsterna framhålls; att själv kunna bestämma sin studietakt, att innehållet kan skräddarsys efter de frågor som ställs på nätet och att det alltid är någon (läs; student) i världen som omedelbart kan svara på dina frågor. Hybridkurserna, där MOOC kompletterar campusförlagd utbildning, tycks dessutom fungera. Budskapet om mer utbildning för mindre pengar klingar inte ohört. Svenska politiker har anammat konceptet. Många frågor är dock ännu olösta, till exempel den svenska definitionen av student och (o)möjligheten att få ut högskolepoäng på en MOOC-kurs. En facklig hållning som förefaller rimlig är att inte rusa en utveckling till mötes, som i förlängningen innebär att finansieringen av universitet och högskolor undermineras ytterligare. En from förhoppning är att den fortsatta diskussionen om MOOC och digitala plattformar kommer att behandla pedagogiska frågor utifrån kvalitet också. Ur ett större perspektiv, och med Sveriges nuvarande stipendiepolitik, är det välkommet med större utbildningsmöjligheter för de delar av världen där dessa av ekonomiska och politiska skäl är kringskurna. I det sammanhanget är MOOC ett relevant svar på frågan om hur världens medelklass ska bli större. helén persson 3:e vice ordförande för sulf 2 Universitetsläraren 17/2013

3 INNEHÅLL 17: Ledare: Har MOOC kommit för att stanna? Universitetskanslern: 4 Samverkan med näringslivet kan försämra kvaliteten foto: åse bengtsson SUHF: 5 Lärosätena bör få granska sina egna utbildningar 6 Stipendier strider inte mot lagen 7 Kallade professorer har inte ökat jämställdheten 8 Så kringgår lärosätena LAS 10 Rektorer lyfter fram Tarschys förslag på nytt 12 populärvetenskap kan vara bra för forskarkarriären 14 Alla tjänar på att studenter med funktionsnedsättning får ett bra stöd Foto: thomas melin 14 Foto: lena wikström 17 Samarbete ger bättre resultat 18 Många citeringar behöver inte betyda bra forskning 19 Isländska universitet beroende av utländska forskningspengar 22 Bokrecension: Visioner, vägval och verkligheter 23 DEBATT Fysikpriset bör kunna tilldelas organisationer Foto: åse bengtsson PÅ GÅNG SULF kalendarium 30 SULF informerar 17/2013 På omslaget: Lowe Wilsson är mentor åt studenten Hannah Gladh, som har diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. 24 Ingenjörsinnehåll saknas alltmer Studenter med funktionsnedsättning får stöd av mentorer Lowe Wilsson stöttar Hannah Gladh sid Kvalitet Kallelseprofessorer Visstidsanställningar Bakläxa för många Mest svenska män Så gör lärosätena ingenjörsutbildningar som har kallats för att kringgå LAS sid 4 sid 10 sid 13 Universitetsläraren nr 1/2014 har manus- och annonsstopp 10 januari Universitetsläraren 17/2013 3

4 Universitetskanslern: Samverkan med näringslivet kan försämra kvaliteten Samverkan mellan företag och lärosäten kan ställa till bekymmer när det kommer till utbildningars kvalitet. Det säger universitetskansler Lars Haikola med anledning av den nyligen presenterade utvärderingen av 364 teknik- och ingenjörsutbildningar som ges vid sammanlagt 24 universitet och högskolor. Text: marielouise samuelsson foto: melker dahlstrand utvärderingen är därmed den mest omfattande utvärdering som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har genomfört, mer än examensarbeten har granskats. Av de 364 får 204 omdömet hög kvalitet, 50 mycket hög kvalitet och 110 utbildningar bedöms ha bristande kvalitet. Civilingenjörsutbildningarna klarar sig bäst, av 78 får en fjärdedel omdömet mycket hög kvalitet och nio bristande kvalitet. Sämre utfall blev det för de 94 högskoleingenjörsutbildningar som utvärderats, 25 utbildningar bedöms ha bristande kvalitet, endast sju anses ha mycket hög kvalitet. I utvärderingen ingår också 190 olika teknikutbildningar som leder till kandidat-, magister- eller masterexamen. Av dessa får 73 omdömet bristande kvalitet. Den bristande kvaliteten kan alltså, enligt universitetskanslern, förklaras av att de examensarbeten som bedöms görs i samarbete med företag. Efterfrågan på ingenjörer är som bekant stor, vilket innebär press, inte minst från det regionala näringslivet, att leverera ingenjörer och att samverkan därmed kan Lars Haikola, universitetskansler. bli mer på företagens villkor. Utvärderingarna synliggör bland annat bristen på vetenskaplighet vid samarbeten, att det forskningsbaserade utbildningssystemet inte givet harmoniserar med företagens krav och förväntningar, säger Lars Haikola. Han menar att utvärderingen också belyser hur dubbelexamina frodas, som extra rekryteringsåtgärd, helt enkelt ett slags lockbetespolitik. Dubbelexamina innebär att studenten utifrån samma examensarbete kan få både en högskole ingenjörs- och kandidatexamen, respektive en civilingenjörsoch master examen, vilket skapar problem med att anpassa utbildningarna så att de uppfyller bägge examinas mål. Från studenternas perspektiv är det efterfrågat och anses nog också fint med en generell examen. Lärosätenas svar på denna efterfrågan samt tendensen att förse utbildningar med lockande benämningar relaterat till teknik och industri har, enligt Lars Haikola, bidragit till en alltför ymnig flora av teknikutbildningar. Vilket bland annat visar sig i att hela 234 utbildningar är så små att de inte är möjliga att granska. Förhoppningsvis kommer utvärderingsresultatet att åstadkomma en självsanering av utbildningsutbudet, säger Lars Haikola. Också bedömargruppen ser antalet utbildningar som problematiskt. Det är många högskolor som vill ha teknik i sin profil, säger Leif Bülov, professor i tillämpad biokemi vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet, som varit ordförande i en av de sex bedömargrupperna. Han menar att högskolorna genom prioritering av teknik visar på en hög ambitionsnivå samt att det är logiskt att vilja erbjuda teknikutbildningarna. Arbetsmarknaden är god, studenterna kan räkna med att få jobb. Men den bristande kvaliteten blir självfallet problematisk. Att lägga ned utbildningar, av kvalitetsskäl eller relaterat till att de är för många, drabbar de studenter som påbörjat en relativt lång utbildning. Utifrån sina erfarenheter av arbetet med peer-review-granskning av teknik- och ingenjörsutbildningar ser han också behov av förändringar inom systemet. En fråga som jag vill lyfta är problemet med att vi bara jämför utbildningar inom landet, istället för att undersöka hur våra teknikutbildningar står sig internationellt. Leif Bülow påpekar att svenska toppstudenter är internationellt efterfrågade, de kan exempelvis konkurrera med studenter från MIT, Massachusetts Institute of Technology. Att då enbart ha det svenska perspektivet på teknikutbildningarna är numera ointressant. Han föreställer sig att internationella jämförelser borde vara genomförbara genom dialog och samarbete mellan UKÄ och den myndighetens motsvarigheter i andra länder, kanske också något motsvarande PISA-undersökningar för högre utbildning. Vidare ifrågasätter han ambitionsnivån i det nuvarande utvärderingssystemet, det vill säga att alla utbildningar granskas. Frågan är om man inte kan uppnå ett lika gott resultat genom att granska ett urval av utbildningar och därmed snarare utvärdera lärosätet som helhet. l 4 Universitetsläraren 17/2013

5 SUHF: Lärosätena bör få granska sina egna utbildningar Lärosätena bör få överta utformning och granskning av de egna utbildningarna. Universitetskanslersämbetets roll skulle då bli att granska lärosätenas granskningar. Det är ett av huvudbudskapen i en ny rapport från SUHF. Text: marielouise samuelsson foto: högskolan dalarna Rapporten är ett resultat av att Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, under två år har arbetat för ett nytt framtida kvalitetssystem. Ett nytt system skulle, enligt SUHF, successivt kunna fasas in parallellt med det nuvarande systemet, bland annat genom att några lärosäten skulle gå före. Ställningstagandet är i linje med SUHF:s manifest, som inte enbart handlar om akademisk frihet, utan i hög grad också om akademiskt ansvar, säger Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna och ordförande i SUHF:s expertgrupp, som nu presenterat den rapport om kvalitetsarbete där förändringen av kvalitetssystemet alltså är en central del. SUHF har enats om fyra principer, ett nytt system ska präglas av ägarskap och ansvarstagande, vara kontrollerande och utvecklingsinriktat, underlätta diversifiering av det samlade utbildningsutbudet samt ha internationell legitimitet. Det system som gäller nu är konserverande, vilket försvårar för alla utbildningar som utvecklas vid sidan av huvudfåran, det hämmar tvärvetenskaplighet och samverkan, säger Marita Hilliges. Hon betonar att tanken med ett nytt system inte är att lärosätena ska undandra sig granskning. Externa bedömare ska vara en självklarhet och Universitetskanslersämbetet ska få rollen som granskare av granskningarna. Det SUHF vill ge lärosätena makt över är att, utifrån vissa grundkrav, utforma sina egna utbildningsgranskningar. Det är nödvändigt för sektorns långsiktiga utveckling med en förändring och då är det viktigt att vi inte bara gnäller, det får vara slutkäbblat nu. Marita Hilliges, rektor vid Högskolan Dalarna och ordförande i SUHF:s expertgrupp Att genomlysa en utbildning är nödvändigt, men det system som gäller nu får demoraliserande biverkningar. Det problematiska är bland annat att vi inte litar på systemet. Vi skulle aldrig i forskning och utbildning godkänna bedömningar på det sätt som kvalitetssystemet nu gör. Samtidigt måste vi förhålla oss till dessa resultat, eftersom det handlar om examensrätter och därmed resurser. Det har länge framgått att SUHF har kritiska synpunkter på kvalitetsutvärderingssystemet, nu vill förbundet vara konstruktivt och framåtblickande. Det är nödvändigt för sektorns långsiktiga utveckling med en förändring och då är det viktigt att vi inte bara gnäller, det får vara slutkäbblat nu, säger Marita Hilliges muntert. Hon är övertygad om att det redan finns en ny attityd, som innebär att lärosätena oftare sätter sig i förarsätet, och att tiden är mogen för en jämbördig dialog mellan parterna där man lyssnar på argument, tar tillvara varandras kompetens men respekterar våra olika roller. Hur ska nu SUHF gå vidare, konkret? Ja, först gäller det, ofrånkomligt, att övertyga den politiska nivån. Marita Hilliges verkar optimistisk, till att både utbildningsdepartementet och UKÄ ska se SUHF-förslagen som något positivt och genomförbart. En utgångspunkt är att politiker som gärna framhåller ökad autonomi lär få svårt att avfärda en rapport som samtliga lärosäten ställer sig bakom. Det kan ta tid innan alla lärosäten känner sig beredda att anta utmaningen, men vi vet nu vad vi vill långsiktigt. Det kommer givetvis att kräva mycket internt arbete, ute på lärosätena, men det kommer också att ge oss större möjligheter att driva vår egen utveckling, säger Marita Hilliges. l Universitetsläraren 17/2013 5

6 Kan missnöjd student få pengarna tillbaka? Vad händer om en student kräver studieavgiften tillbaka? Frågan aktualiserades när en student från USA menade att den utbildning hon hade betalat kronor för, höll för låg kvalitet. Text: marielouise samuelsson Studenten hänvisade också till att utbildningen, Analytical Finance vid Mälardalens högskola, fått omdömet bristande kvalitet i Universitetskanslersämbetets utvärdering. När fallet togs upp i Sveriges Radio och därefter uppmärksammades i flera medier framgick att det inte finns något givet regelverk för hur detta ska hanteras. I en kommentar till TT hänvisar UKÄ:s chefsjurist Christian Sjöstrand till det regeringen skrev i propositionen Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter : Om betalning av studieavgift skulle kunna innebära att studenter får rättigheter liknande dem i ett civilrättsligt avtal är en fråga som tillsvidare får lösas i rättstillämpningen. Detta innebär, enligt Sjöstrand, att frågan får prövas i domstol, vilket skulle kräva att en enskild student driver ärendet i domstol och stämmer lärosätet, med risk för att förlora och därmed få stå för motpartens rättegångskostnader. På Mälardalens högskolas hemsida skriver rektor Karin Röding bland annat att högskolans jurist gjort bedömningen att man inte ens får betala tillbaka pengarna. Karin Röding påtalar också att flera lärosäten, bland annat Mälardalens högskola, redan i remissvaren inför propositionen om studieavgifter pekade på behovet av regler: Vi har aldrig fått något svar på de frågorna, lagstiftarna har varit för otydliga. Högskolan kommer att, via Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), nu gå vidare för att få klarhet kring ett problem som sannolikt lär återkomma. l foto: linda sirestam Stipendier strider inte mot lagen Lärosätenas användning av stipendier strider inte mot skattelagstiftningen. Ett nytt ställningstagande från Skatteverket är ämnat att reda ut var gränsen går mellan stipendium och beskattat arbete för doktorander och postdok. text: per-olof eliasson Björn-Olof Petersson, rättslig expert Skatteverket. Anledningen till det här ställningstagandet var att vi hade fått en del frågor från universiteten om hur vi ställer oss till ett antal konkreta exempel som vi har en doktorand som utför en viss undervisning under tiden som han har stipendium. Hur ställer ni er till det?, säger Björn-Olof Petersson, rättslig expert vid Skatteverket. I ställningstagandet reder Skatteverket ut vad som gäller. Det finns vissa formkrav för att det ska vara ett skattefritt utbildningsstipendium. Det ska utlysas i vederbörlig ordning och det ska delas ut i konkurrens med andra, säger Björn-Olof Petersson. En annan förutsättning för att stipendiet ska vara skattefritt är att det framstår som klart att stipendiet inte är förenat med något krav på motprestation för utbetalaren utöver att delta i forskningsprojekt. Även om en doktorand eller postdok deltar i ett projekt där de forskar i ett sammanhang och med givna ramar så uppfattar inte Skatteverket det som ett arbete. Men en anställd forskares forskning betraktas som ett arbete, kan inte en liknande forskning som utförs av en doktorand eller postdok ses som ett arbete? Nej. Är det något som på rätt sätt utlysts som ett stipendium, då är det ett stipendium, och då kan det inte beskattas. Så står det i lagen. Utgångspunkten är att stipendiaten inte har några sidouppdrag alls, då är stipendiet skattefritt. Det avlönade arbete som utförs i samband med stipendiet ska vara begränsat och sidoordnat till forskarutbildningen. Och det får ju inte vara hur omfattande som helst. Då kan det smitta stipendiet. Beloppsgränser är däremot svåra att ange. Björn-Olof Petersson har jämfört Skatte verkets ställningstagande med de rekommendationer om stipendiater som SUHF gått ut med (Universitetsläraren nr 13/2013) och kommit fram till att Skatteverkets ställningstagande är något generösare. I ställningstagandet anges till exempel att Det förhållandet att stipendiaten beskattas för den ersättning han får för att undervisa, ändrar inte att utbildningsstipendiet behåller sin karaktär av skattefritt stipendium. Men vi talar ju bara om rent skattemässiga regler, sedan är det upp till universiteten själva hur de vill hantera stipendierna. Till saken hör att Skatteverkets ställningstagande innebär en ändring av tillämpningen av reglerna om skattefrihet för utbildningsstipendier. Om man följer SUHF:s rekommendationer är det ingen fara att stipendiet beskattas. Men rekommendationen skulle kunna vara lite generösare gentemot sidouppdrag som man kan dryga ut inkomsterna med under utbildningstiden. Det händer att Skatteverket beskattar stipendier. Visst förekommer det, men då är det inte utbildningsstipendier, utan andra stipendier där man av omständig heterna kan utläsa att det är ett arbete som utförs. Vi ställer ju upp krav för att det ska vara skattefritt. Det ska inte vara något man till exempel delar ut till någon som redan jobbar på universitetet. l 6 Universitetsläraren 17/2013

7 Kallade professorer har inte ökat jämställdheten En majoritet svenska män och bara en femtedel kvinnor. Det är facit över de professorer som kallats till svenska lärosäten sedan möjligheten infördes Detta trots att kallelseförfarandet ursprungligen var avsett att öka jämställdheten. Man hade kunnat önska att könsfördelningen sett annorlunda ut, säger Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och SUHF:s ordförande. text: Per-Olof Eliasson foto: johan wingborg Möjligheten att kalla professorer infördes i högskoleförordningen genom den så kallade Autonomireformen som trädde i kraft 1 januari Kallelseförfarandet innebär att lärosätet kan undvika en långdragen anställningsprocess och istället direkt anställa en person med lämpliga kvalifikationer. I Befattningsutredningen föreslogs att möjligheten att kalla professorer primärt skulle var en åtgärd för ökad jämställdhet och att en representant för det underrepresenterade könet alltid skulle kunna kallas. Dessutom ansåg Befattningsutredningen att kallelseförfarandet skulle vara en möjlighet att konkurrera om internationellt mycket framstående forskare. Men de formuleringarna kom inte med i det färdiga förslaget i regeringens proposition. I högskoleförordningen står bara att en högskola får kalla en person till anställning som professor om det är av särskild betydelse för en viss verksamhet vid högskolan. Förutsättningen är att personen är behörig för tjänsten. På Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF:s arbetsgivardag nyligen diskuterade man en undersökning om vad som hade hänt under de snart tre år som har gått sedan kallelseförfarandet infördes. Undersökningen visar att: Totalt har 49 professorer kallats sedan Av de kallade är tio kvinnor och 39 män. Av de tio kvinnorna kommer fem från Sverige och fem från resten av Europa. Av de 39 männen kommer fyra från länder utanför Europa, tio från andra EU-länder och 25 från Sverige. Detta var kanske inte den bilden vi hade önskat att se. Enligt högskoleförordningen, som vi har att förhålla oss till, är inte det här en jämställdhetsfråga, men man hade kunnat önska att könsfördelningen sett annorlunda ut. Sedan är vi lite förvånade över att det är så pass många som är kallade inom landet, säger Pam Fredman. Det var kanske inte den bilden vi hade önskat att se. Man hade kunnat önska att könsfördelningen sett annorlunda ut. Sedan är vi lite förvånade över att det är så många som är kallade inom landet. Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och SUHF:s ordförande Av de 31 lärosäten som svarat på undersökningen är det 21 som har använt kallelseförfarandet. Alla stora universitet är med i sammanställningen, men både stora och små lärosäten har använt möjligheten att kalla professorer. Också bland de lärosäten som inte har använt kallelseförfarandet återfinns både universitet och högskolor. SUHF tycker att kallelseförfarandet är viktigt för svensk högskolesektor och vi vill värna om det och ha det till det redskap det är avsett för. Genom undersökningen ville vi få en bild av hur kallelseförfarandet ser ut för att senare kunna diskutera det vidare, säger Pam Fredman. Hon understryker att det viktiga är att diskutera hur frågan kan hanteras i framtiden. Ett skäl till varför kallelseförfarandet är angeläget för SUHF är att det är en dellösning på något som det är stor efterfrågan på i högskolesektorn, nämligen rörlighet på chefsnivå. En särskild anledning att använda kallelseförfarandet är för att rekrytera på chefsnivå och för att hitta bättre lösningar för att hantera den frågan. Det är viktigt att vi kan rotera chefer inom högskolesektorn, både på dekan-, prefekt- och rektorsnivå, och då är det nödvändigt att kunna erbjuda en professorstjänst i grunden för chefer som rekryteras externt. Nu ska SUHF:s genomgång av kallelseförfarandet bli ett avstamp inför framtiden. Det här är ett sätt att öppna en diskussion. Alla rektorer och personalchefer ska gå tillbaka till sina lärosäten och undersöka hur man ska använda kallelseförfarandet på ett bra sätt framöver, säger Pam Fredman. l Universitetsläraren 17/2013 7

8 Så kringgår lärosätena LAS Genom att låta anställda växla mellan olika former av tidsbegränsade anställningar kan lärosätena kringgå lagen om anställningsskydd (LAS). SULF arbetar på flera plan för att motverka missbruket av visstidsanställningar vid universitet och högskolor. Text: Per-Olof Eliasson Akademin har betydligt fler möjligheter att anställa personer på tidsbegränsade kontrakt än resten av arbetslivet. Men om man vill vara ett bra lärosäte går man på huvudregeln, att det är tillsvidareanställning som gäller. Har man behov av en person en längre tid ska denne ha tillsvidareanställning. Skulle det sedan bli en övertalighet får man göra på vanligt sätt, det vill säga dra igång ett uppsägningsförfarande, säger Carl Falck, SULF:s förbundsjurist. Det grundläggande problemet är att lärosäten kan växla mellan de tidsbegränsade anställningsformer som finns i högskoleförordningen och de som grundar sig på LAS. Vi kan säga att du börjar med en doktorandanställning, sedan en postdok följt av två års vikariat, därefter en meriteringsanställning som kan vara upp till sex år. Efter sex månaders uppehåll kan du lägga på två år allmän visstidsanställning och därefter ytterligare meriteringsanställning igen på grund av särskilda skäl och så vidare Man kan alltså åka slalom mellan LAS och högskoleförordningen. Det är orimligt att lärosätena ska kunna stapla mängder av anställningar på varandra på det här sättet, säger Carl Falck. En enskild anställningsform som i väsentlig grad kan öka antalet och längden på tidsbegränsade anställningar är de tidsbegränsade meriteringsanställningar som regeringen införde i fjol. Meriteringsanställningarna har stökat till det väldigt mycket. Det är en katastrof att man införde något sådant, säger Carl Falck. De tidsbegränsade meriteringsanställningarna är grunden för att SULF anmälde regeringen till EU-kommissionen (se Universitetsläraren nr 15/2013). Konstruktionen med många tidsbegränsade anställningar efter varandra är mycket negativ, särskilt för kvinnliga lärare och forskare. Vi kan se att speciellt kvinnor hoppar av för att de inte accepterar de här villkoren, de anser att de inte kan jobba under de villkoren och ha familj och barn. En annan konsekvens är att långvariga osäkra anställningar Carl Falck, SULF:s förbundsjurist. går ut över arbetsmiljön. Det börjar komma undersökningar där det framgår att de som har tidsbegränsade anställningar under en längre tid mår sämre och därmed gör ett sämre jobb. Foto: håkan lindgren Ett problem med tidsbegränsade anställningar i akademin är att facket har begränsade möjligheter att agera gentemot felaktiga anställningar som har sin grund i högskoleförordningen. Om det är en felaktig anställning enligt LAS kan facket påkalla tvisteförhandling och även gå till Arbetsdomstolen. Däremot gäller inte de allmänna arbetsrättsliga reglerna de olika anställningsformerna i högskoleförordningen och de kan då inte bli föremål för en arbetsrättslig tvist. Men gör lärosätena något felaktigt slår SULF ned på det oavsett om det gäller högskoleförordningen eller inte. I och med att regelverket är så tilllåtande är det mycket upp till den goda viljan hos lärosätena om de vill tillsvidareanställa en medarbetare. Men vi tycker att vi börjar få en bra dialog med många på universiteten. Speciellt på högre nivå börjar man fundera på om det är rimligt att ha tidsbegränsade anställningar för sådana som jobbat 20 år inom akademin med samma arbetsuppgifter. Ett problem är att institutionerna inte får tillräckliga förutsättningar att planera verksamheten. Vi tycker att det här är en fråga man behöver lösa inom varje universitet och högskola så att det finns en kontinuitet i verksamheten som en grund för att våga tillsvidareanställa de personer man har behov av. För att komma till rätta med akademins frikostiga användning av tidsgränsade anställningar använder SULF olika metoder. Självfallet agerar vi utifrån arbetsrättsliga regler när så är möjligt, säger Carl Falck. En annan metod är att visa hur tillsvidareanställningar utnyttjas på lärosätena genom SULF:s undersökning som Universitetsläraren har skrivit om tidigare under året. SULF verkar också direkt mot universitet och högskolor och försöker lokalt på varje lärosäte hitta lösningar så att tidsbegränsade anställningar kan gå över till tillsvidareanställning efter en viss tid eller en viss prövning. Vi försöker också påverka gentemot regering och riksdag och politiska partier och förklara att det här är orimligt. Och vi har anmält regeringen till EUkommissionen. Så vi arbetar på alla tänkbara nivåer med det här. l fakta Tillsvidareanställning är huvudregeln i lagen om anställningsskydd (LAS). Enligt LAS finns det i princip två varianter av tidsbegränsade anställningar; vikariat och allmän visstidsanställning, Alva. För båda gäller att har man varit anställd i mer än två år inom en femårsperiod övergår anställningen automatiskt till att bli en tillsvidareanställning. Däremot får man inte räkna ihop de två anställningsformerna. Det innebär att enligt LAS kan man jobba sammanlagt fyra år på samma arbetsplats utan att bli tillsvidareanställd. 8 Universitetsläraren 17/2013

9 Foto: samuel larsson Företagsekonomi från begrepp till beslut Studenter protesterade mot privatisering 161 s, hft Dialoger I flera svenska städer anordnades den 14 november studentmanifestationer mot förslaget om högskolestiftelser. I Uppsala lockade den lokala aktionen omkring 450 personer under parollen Vårt universitet är inte till salu!. Nu när regeringen tillfälligt backat i frågan finns desto större anledning att visa att vi inte accepterar en privatisering av våra högskolor och universitet, säger Ellen Belmore, en av initiativtagarna till Uppsalamanifestationen, i ett pressmeddelande. l Etik och praktisk kunskap Tore Nordenstam Essäer om grundläggande frågor som: Vad är etik och moral? Vilken roll spelar teorier i etiken? Hur hänger etiska principer ihop med konkreta fall? Vad innebär det att vara etiskt kompetent? Hur långt har man kommit på det forskningsområdet praktisk kunskap och vilka möjligheter öppnar det för vidare arbete med etiska frågor? 229: (frakt tillkommer) Läs mera och beställ via: Företagsekonomi - från begrepp till beslut är ett läromedel för studier i grundläggande företagsekonomi. Boken är indelad i fyra olika block; Företag och samhälle, Marknad och organisation, Styrning och kalkylering samt Redovisning och ekonomisk analys. På så vis får läsaren en helhetsblick över det företagsekonomiska området, även om boken är på en introducerande nivå. Till faktaboken hör en uppdaterad uppgiftsbok med ett flertal nya uppgifter och praktikfall samt ett facit med utförliga lösningar. Företagsekonomi - från begrepp till beslut är avsedd för grundläggande kurser i företagsekonomi. Andra böcker av intresse Extern redovisning Agil Projektledning OBM- Ledarskapets psykologi Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt tel Universitetsläraren 17/2013 9

10 Rektorer lyfter fram Tarschys förslag på nytt Är det dags för utbildningsdepartementet att damma av den första autonomiutredningen, efter att förslaget om högskolestiftelser dragits tillbaka? Minst två rektorer ser det som en bra idé, att som en del i fortsatt strävan efter ökad autonomi ta avstamp i Daniel Tarschys betänkande, som 2009 avvisades av flertalet lärosäten. text: marielouise samuelsson Att utbildningsdepartementet i oktober drog tillbaka departementsskrivelsen om högskolestiftelser väckte viss förvåning, eftersom det skedde innan remisstiden gick ut. Samtidigt ses tillbakadragandet som en rimlig reaktion på det som Universitetsläraren tidigare skrivit om (senast i nr 15/2013), att en i stort sett enig sektor gjorde tummen ner för det förslag som länge aviserats och som presenterades i juni. Diskussionen om högskolestiftelser eller snarare lärosätenas organisationsform har dock inte avtagit, utan snarare intensifierats efter beslutet att dra tillbaka den ifrågasatta departementsskrivelsen. Och oavsett att det formella remissförfarandet har avbrutits kommer exempelvis Karolinska institutet att leverera sitt remissvar, med departementsskrivelsen som utgångspunkt. Vi är glada att förslaget om högskolestiftelser drogs tillbaka, men vill absolut inte att frågan om ökad autonomi dör, utan ser fram emot ett omtag; att regeringen och departementet tittar på andra alternativ och att lärosätena får vara med och påverka, säger Anders Hamsten, rektor vid Karolinska institutet. KI var som bekant ett av de lärosäten som utbildningsminister Jan Björklund nämnde som tänkbar högskolestiftelse, men det som föreslogs i departementsskrivelsen motsvarade inte helt vad KI efterfrågat. Vi upplevde att det fanns en del frågor som inte täcktes eller beskrevs tillräckligt tydligt i departementsskrivelsen. Och även om en övergång till högskolestiftelseformen innebär nya frihetsgrader, skulle omställningen kosta lärosätena en hel del, alltså bör också andra alternativ övervägas. Det KI bland annat eftersträvar är större frihet att ta emot och fritt förfoga över donerade medel, man vill också ha ökad möjlighet att etablera verksamhet utanför landets gränser. Att KI var ett av de lärosäten som framhölls som lämpligt för ombildning ser Anders Hamsten relaterat till att universitetet är forskningstungt. Vi är landets enda medicinska universitet och hamnar lätt i en egen box. Vi i life sciencesektorn har också en särskild förväntan på oss gällande att forskning ska utvecklas till nya produkter för diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården. KI har, via näringsdepartementet, Autonomiutredningen Självständiga lärosäten ska bedöma vad de kan prestera Nästa gång det blir rejäl lågkonjunktur kan inte ministrar lova att motverka krisen med flytt av utbildningsplatser mellan lärosätena. Den sortens åtgärder ska, i en framtid, bli lika politiskt omöjliga som det idag skulle vara för kulturministern att flytta på program i public service-företagen. 4 Universitetsläraren 20/2008 TexT: MarieLouise samulesson Och finansministern kan framöver känna sig snuvad på avkastningen från Akademiska Hus. Fastighetsbolaget, ska i framtiden ägas av ett holdingbolag, som i sin tur ägs gemensamt av lärosätena som alltså kan använda avkastningen precis som de vill. Så kan man beskriva några konsekvenser av Autonomiutredningens betänkande, Självständiga lärosäten, titeln är också namnet på den helt nya, skräddarsydda organisationsform som utredningen föreslår ska gälla för universitet och högskolor, från 1 januari Svenska lärosäten upphör då att vara statliga myndigheter, samtidigt blir de kvar i den offentliga sfären, det handlar om avreglering, men inte om privatisering, betonar utredningens ordförande Daniel Tarschys. Stiftelseformen, som fanns med som tänkbar form i utredningens början, anses inte fungera om den skulle gälla samtliga lärosäten, den modell som nu föreslås är inspirerad av högskolesektorn i andra länder, Finland och framförallt Tyskland. Den direkta politiska styrningen ska minimeras, regleringsbreven försvinner och personalen ska inte längre vara statsanställd, utan anställd av lärosätet. Kan ta emot donationer Lärosätena ska utgöra juridiska personer, vilket gör det möjligt att ta emot donationer, äga egendom och bilda bolag. Det vill säga sådant som universitet och högskolor i och för sig kan göra idag, men inte utan att först fråga regeringen om lov. Daniel Tarschys vill att den nya formen ska Ur Universitetsläraren nr 20/2008. Daniel Tarschys vill med Autonomiutredningen främst uppnå ökad integritet och ett klimat där förhållandet mellan stat och lärosäten går från att vara vertikalt, till horisontellt. FOTO: MIKAEL LUNDGREN öka tempot, skapa dynamik och integritet. Svenska lärosäten har i och för sig redan en hög grad av självständighet, men det finns också en lång får-inte-göra-lista, påpekar Daniel Tarschys. Den listan ska alltså kortas, högskoleförordningen försvinner helt och högskolelagen ska ersättas med en ny, lagen om självständiga lärosäten. Departementet blir motpart Finansieringen ska också i fortsättningen vara statlig, men regleras i avtal mellan stat och lärosäte, med avtalsperioder om fyra år. Lärosätena ska själva bestämma sina strategiska program och vetenskapliga profiler samt underteckna vad Daniel Tarschys kallar ett prestationsåtagande, om vad rätt att ha holdingbolag, för att underlätta för att forskningsresultat inom ramarna för ett innovationssystem ska få tid att mogna till möjlig kommersialisering. Men det finns begränsningar och numera också hinder i form av en konjunktur som generellt är riskovillig, riskkapitalisterna är inte längre beredda att ta risker. Anders Hamsten betonar att KI vill fortsätta som nationellt universitet, man ser fördelar med att vara ett statligt universitet och vill inte bli en helt fristående aktör. Det KI kan tänka sig i första hand är därför antingen en mindre reform inom nuvarande myndighetsform eller en ny offentligrättslig associationsform, som den som föreslogs när alliansregeringen man ska ägna sig åt i utbyte mot den statliga finansieringen. Lärosätenas motpart i avtalsförhandlingarna blir regeringen, det vill säga Utbildningsdepartementet som eventuellt kan få förhandlingsassistans av Högskoleverket. Och lärosätena å sin sida skulle kunna får hjälp med samordning, av SUHF. Huvudavtalet ska universitetet eller högskolan ha med Utbildningsdepartementet, men lärosätena kan också träffa avtal med andra. Daniel Tarschys tycker att självständiga lärosäten gott kan jämföras med public service-företagen SVT, SR och UR, men också med kommunerna och med SKL:s förhållande till staten. Inte sälja sin själ De senaste årens offentliga diskussioner ger intryck av att public service-företagen och kommunerna ständigt klagar över otillräckliga ekonomiska resurser gällande uppdrag och åtaganden, men Daniel Tarschys tycker att åtminstone kommunernas position har blivit starkare, i förhållande till staten. Kommunsektorn har lärt sig, att ställa motkrav, kräva pengar för vad de åläggs. Han menar att lärosätena inte alls skulle få någon hopplös förhandlingssituation, han tror inte att de blir tvungna att acceptera departementets bud, för att erhålla finansieringen. Vad lärosätet kan sätta emot är, i så fall, att vända sig till andra finansiärer. Men visst, ju mer finfördelad finansieringen blir, desto mer tidsödande och komplicerad kan den bli, man får ju inte heller sälja sin själ. Och den utredning han har gjort gäller inte heller lärosätenas ekonomiska förutsättningar, den löser inga resursbristfrågor. Vad han däremot vill uppnå med förslagen i betänkandet är ökad integritet, ett klimat där förhållandet mellan stat och lärosäten går från att vara vertikalt, till horisontellt. Finns ingen total frihet Samtidigt förhåller han sig realistiskt till vad som skulle gå att åstadkomma, från början döpte Utbildningsdepartementet och Lars Leijonborg utredningen till Frihetsutredningen, men Daniel Tarschys använde sig av utredarens egen frihet att själv döpa sitt betänkande och valde alltså istället en rubrik som kan uppfattas som mer formell, mindre storslagen, nämligen Autonomiutredningen. Det finns inget sådant som total frihet, det vet inte minst den tämligen luttrade skara som finns på Sveriges universitet och högskolor. I diskussionen kring denna utredning och kring högskolesektorn i stort har det blivit vanligt att tala om behovet av ledarskap, lika med något annat och starkare ledarskap än idag. Man kan tänka sig att en del högskolor, med inriktning på exempelvis teknik och medicin, kan ha ett annat stuk på ledningen, men man får aldrig offra det kollegiala. I utredningen finns också en modell för hur rektor ska utses, han eller hon ska anställas av styrelsen, efter interna konsultationer inom lärosätet. Styrelsen, flertalet ledamöter och ordföranden, ska komma utifrån. De ska utnämnas av regeringen, efter att ha nominerats av en valberedning, som i sin tur har utsetts av det kollegiala beslutsorgan som ska finnas på varje lärosäte. Dessa ska bestå av lärare och forskare och studenterna ska vara företrädda på alla nivåer. Lärosätena utvärderar Till de skyldigheter som följer med den nya självständigheten hör att lärosätena själva ska svara för utvärdering och kvalitetskontroll, uppgiften fullgörs dels genom inre rutiner, dels genom olika externa utvärderingsinstanser och ackrediteringsinstitut. Tillsyn ska utövas av Högskoleverket. Primäransvaret för utvärdering överförs till lärosätena, de kan beställa utvärdering av vem de vill, därmed förändras också Högskoleverkets roll, det har hittills haft lite för många roller. Enligt Autonomiutredningen bör alltså lärosätena också överta Akademiska Hus, via ett bolag där alla universitet och högskolor blir delägare, med fritt förfogande över den avkastning som hittills försvunnit in i finansdepartement och statskassa. Syftet är, enligt utredningstexten, att ge lärosätena en egen kapitalbas som 1) underlättar för dem att ta upp lån till investeringar och 2) skapar trygghet för de anställda och studenterna för den händelse att något lärosäte inte skulle kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser. På frågan om hur han tror att betänkandet kommer att mottas på den politiska arenan säger Daniel Tarschys att både alliansen och oppositionen har uttryckt Fortsättning på sidan 12 Ann Fritzell, SULF, kommenterar Hur påverkas lärarna? Att svenska universitet och högskolor blir mer självständiga kan med tanke på vikten av akademisk frihet tyckas som en god sak, men frågan är vad konsekvenserna blir för de enskilda lärarna och forskarna. tt de svenska lärosätena inte längre kommer att vara statliga myndigheter kommer med stor A sannolikhet att innebära efterlängtade lättnader vad gäller administrativa pålagor om krav på planer och uppföljande redovisningar. Däremot är utredarens förslag att avskaffa högskoleförordningen sannolikt inte enbart positivt. Många av dagens förordningsbestämmelser har tillkommit för att värna rättssäkerheten för både studenter och lärare, såsom tillträdesreglerna, bestämmelserna om tillsättning av lärartjänster och om överklagande. Andra bestämmelser har tillkommit för att säkra kvaliteten i verksamheten, såsom förekomsten av fakultetsnämnder och andra kollegiala beslutsorgan, examinator, betygsnämnder och sakkunnigprövning av sökande till läraranställningar. Det finns en uppenbar risk att avsaknaden av sådana regler kommer att ersättas av informella processer, där maktmissbruk och nepotism alltför lätt uppstår. Av erfarenhet vet vi att jämställdhetssträvanden och studentinflytande då inte gynnas. En positiv sak med den nya, skräddarsydda organisationsformen skulle kunna vara att den nuvarande, av SULF hårt kritiserade, modellen för årlig prisoch löneomräkning skulle kunna ersättas med ett särskilt universitetsindex som inte skulle medföra automatiska urholkningar av anslagen till utbildning och forskning. Men tyvärr skulle resultatet lika gärna kunna bli det motsatta, en ännu sämre kompensation. Jag kommer alltför väl ihåg när de två stiftelsehögskolorna inte fick någon uppräkning alls av sina anslag för några år Fortsättning på sidan 17 Universitetsläraren 20/ Universitetsläraren 17/2013

11 foto: peter karlsson Spontant kan jag säga att vi gärna tittar på Tarschys utredning igen. Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet första gången gjorde ett försök att förändra lärosätenas organisationsform. Först om dessa vägar inte visar sig vara framkomliga menar Anders Hamsten att högskolestiftelser kan vara ett alternativ. Det var 2008 som det som kallades autonomiutredningen lade fram betänkandet Självständiga lärosäten, en form som utredningens ordförande Daniel Tarschys i en intervju i Universitetsläraren nr 20/2008 jämförde med public serviceföretagens styrningsform. I remissvaren från sektorn blev det också den gången tummen ner, men i efterspelet till förslaget om högskolestiftelser verkar det nu finnas en möjlig renässans för det som ofta benämns Tarschys-utredningen. Idag kan vi nog konstatera att förslaget om Självständiga lärosäten inte fick det mottagande som det förtjänade, säger Anders Hamsten. Bland de lärosäten som 2008/2009 avvek från majoriteten och sa ett bestämt ja till betänkandet fanns Linköpings universitet. Spontant kan jag säga att vi gärna tittar på Tarschys utredning igen, säger foto: gunnar Ask Idag kan vi nog konstatera att förslaget om Självständiga lärosäten inte fick det mottagande som det förtjänade. Anders Hamsten, rektor vid Karolinska institutet Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet. Att utbildningsdepartementet drog tillbaka förslaget om högskolestiftelser väckte också i Linköping viss förvåning, men uppfattas som klokt, som ett sätt att gå vidare med arbetet att öka lärosätenas självständighet. I styrelsen har vi just behandlat frågan, vi säger tydligt ja till ökad autonomi, men formen med en ny typ av högskolestiftelser är inte rätt väg. Sverige skulle i så fall ha fått tre former för lärosätenas organisation, statliga myndigheter, stiftelser och högskolestiftelser, säger Helen Dannetun. Vi tycker att det finns bekymmer med att vi som lärosäten ska styras på ett förvaltningsmässigt sätt som är gemensamt för samtliga statliga myndigheter. Det finns dessutom ett förändringstryck i den generella förvaltningspolitiken som skulle kunna begränsa våra möjligheter att möta framtida utmaningar. Helen Dannetun menar att universitet och högskolor nu måste bli mer delaktiga. Vi som lärosäten måste helt enkelt bli mer konstruktiva i detta arbete. l citatet Det vore olyckligt att fastna i högskole - stiftelser som enda väg framåt. Det finns åtminstone tre andra alternativ som bör övervägas: en mindre reform med ökad frihet inom nuvarande myndighetsform, en ny offentligrättslig associationsform såsom föreslogs i Självständiga lärosäten samt en äkta stiftelse inom ramen för nuvarande stiftelselagstiftning. Rektorerna för KTH, KI, SLU, SU och UU i en debattartikel i Upsala Nya Tidning 15 november 2013 Många studenter tar poäng på sommaren Studenterna på sommarkurser tar sina poäng i nästan samma utsträckning som under de ordinarie terminerna. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som vill nyansera bilden av sommarkurser som ett sätt för studenter att klara försörjningen under sommaren. Om majoriteten av studenterna väljer sommarkurser enbart för att försörja sig under sommaren utan intentionen att ta poäng så borde antalet avklarade poäng vara betydligt lägre än under de ordinarie terminerna. Men så är det inte, säger Håkan Andersson, utredare på UKÄ. l är placeringen för Lunds universitet på Universums årliga lista över Sveriges 45 bästa arbetsgivare. Listan grundar sig på en undersökning där medarbetarna själva bedömer sin nuvarande arbetsgivare, utifrån kriterierna intern identitet, nöjdhet och lojalitet. Lunds universitet är det enda lärosätet på 2013 års lista, allt enligt Veckans Affärer. l Universitetsläraren 17/

12 Populärvetenskap kan vara bra för forskarkarriären Många forskare trivs med publicitet medan andra tycker att det är en plåga att bli utsatta för journalisternas intresse. Men medvetenhet om mediernas spelregler och goda förberedelser kan göra mötet med medierna givande, även för den ovilliga forskaren. text: Per-Olof Eliasson foto: benjamin goss Forskare och journalister har i viss mån samma uppgifter, det handlar om att verka för kunskap, informationsspridning och samhällsnytta, säger Björn Fjæstad, mångårig chefredaktör för Forskning & Framsteg och docent i ekonomisk psykologi och företagsekonomi. Han har också varit adjungerad professor i forskningskommunikation vid Mittuniversitetet. Men forskare och journalister har också ibland motsatta intressen. Forskare har som alla andra grupper i samhället ett intresse av att framstå i positiv dager, och en del av journalistikens uppgift är att hitta missförhållanden. Den kritiska undersökande journalistiken kan i universitetsvärlden hitta allt från forskningsfusk till forskare som går ut med mer eller mindre obefogade larmrapporter för att få uppmärksamhet och mera pengar. Men den vanligaste interaktionen är att forskaren är nyhetskälla för medierna. Kommunikatörer på lärosätena skickar ut pressmeddelanden som journalisterna återberättar tämligen okritiskt. Men finns det någon minsta signal om att något inte stämmer, försöker de flesta journalister ringa någon insatt person för att få en second opinion. Den allra mesta forskningen är dock aldrig intressant för massmedierna, den handlar oftast om någon liten detalj i en stor helhet. Men om detaljen av någon anledning blir en nyhet ligger det i forskarens roll att vara tvungen att hantera medierna. Det kan vara en biolog som studerar en mask i ett vattendrag och så sker ett utsläpp och masken blir en indikator på miljöförstöringen. Då måste forskaren vara beredd att svara på frågor. Det står till och med i högskolelagen att man ska informera om den verksamhet man bedriver. Forskaren kan också efterfrågas som expertkommentator vid en aktualitet. Forskaren blir då intervjuad som allmän sakkunnig, inte för sina aktuella resultat. Då kan inte forskaren hänvisa till en undersökning som ska publiceras om ett år. Frågan om hur populärvetenskaplig verksamhet och medverkan i medierna påverkar forskarens karriär och anseende är omdiskuterad. Björn Fjæstad hävdar att populärvetenskap i huvudsak gynnar forskaren. Det finns en välgjord amerikansk undersökning där man kunde visa att publicerade populärvetenskapliga artiklar ökade den inomvetenskapliga citeringen, säger han. Det diskuteras också hur populärvetenskap påverkar forskarnas status. Jag tror inte att man får sämre rykte av att verka populärvetenskapligt eller att det är mediokra forskare som ägnar sig åt populärvetenskap. Under hela 1900-talet, och förmodligen nu också, har de allra största forskarna, som Albert Einstein eller James Watson och Francis Crick, vilka upptäckte DNAspiralen, och en rad Nobelpristagare varit mera populärvetenskapligt aktiva än forskare i genomsnitt. I Sverige finns det inte några entydiga belägg för att personer som publicerat sig populärvetenskapligt skulle gynnas i karriären. Däremot kan man tydligt se det i USA. För att bli rekryterad till Harvard eller Stanford eller Berkeley är det alldeles utmärkt om du är ett känt namn. Om du heter Steven Pinker och har skrivit ett antal populärvetenskapliga böcker är det troligare att du får en professur på Harvard än om du inte gjort någonting utanför den vetenskapliga världen, säger Björn Fjæstad. Liselotte Englund, universitetslektor och medieforskare vid Karlstads universitet och samtidigt sedan snart 25 år verksam som vetenskapsjournalist, håller med. En vanlig invändning är att populärvetenskap inte är meriterande och att artiklar i vetenskapliga tidskrifter är det enda som räknas. Det kan ligga mycket 12 Universitetsläraren 17/2013

13 En vanlig invändning är att populärvetenskap inte är meriterande och att artiklar i vetenskapliga tidskrifter är det enda som räknas. Det kan ligga mycket i det, men å andra sidan kan en forskare som ofta publicerar sig populärvetenskapligt bli ett namn som läggs på minnet och den effekten ska man inte underskatta. Liselotte Englund, universitetslektor och medieforskare vid Karlstads universitet i det, men å andra sidan kan en forskare som ofta publicerar sig populärvetenskapligt bli ett namn som läggs på minnet och den effekten ska man inte underskatta. Liselotte Englund leder bland annat kurser i populärvetenskap för doktorander. Kursdeltagarna får lära sig att reducera och paketera budskapet för att komma fram till essensen och skala bort resten, säger hon. Ju mer stringent och lättförståelig forskaren är, desto bättre når denne fram med sitt budskap. Om en forskare säger att det å ena sidan är si, men att det att det å andra sidan kan vara så, kanske journalisten väljer att bara skriva om den ena sidan och forskaren känner sig felciterad och misstolkad. Därför menar Liselotte Englund att forskare behöver övning i att möta medier. Det handlar om grundläggande kunskaper om hur medier jobbar, varför journalister måste välja en vinkel och hur de gör det. Och att våga ställa krav och, åtminstone om det är en faktaartikel, begära att få faktakolla innan. Hon berättar att den journalistiska formen och dramaturgin brukar vara en utmaning för många forskare när de ska skriva populärvetenskapliga texter. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar är kronologiska, man kommer oftast till poängen på slutet. Men journalister och tidningsläsare vill ha poängen först. Det är svårt för många forskare att tänka om. Vissa forskare medverkar ofta i medier och andra forskare gör det aldrig, eller nästan aldrig. Enligt en studie som norska Nifu gjorde för några år sedan är de mest medieaktiva forskarna också de som publicerar sig mest i vetenskapliga tidskrifter. Men det är en liten del av forskarna som är mycket aktiva. Knappt fem procent av forskarna stod för hälften av inläggen i dagspressen. Man kan se också i svenska medier att det är samma namn som återkommer. Det kan ha att göra med att de är de bästa på att uttrycka sig, men också att det är enklast för journalister att vända sig till någon som de vet fungerar i medier. Liselotte Englund menar att för den forskare som vill slå igenom i offentligheten gäller det att verka på mediers villkor, vara väl förberedd och ge medier underlag som man tror kan underlätta ett bra slutresultat. Och olika forskare passar olika bra i radio, i tv eller i skrift och det gäller att hitta sitt rätta element där man trivs. l Tips inför kontakt med journalister Intressera dig för medierna, skaffa dig kunskap om hur de fungerar och arbeta aktivt för att få bra publicitet. Använd verktyg som pressmeddelanden, presskonferenser och presseminarier, organisera evenemang som öppningen av ett nytt laboratorium eller besök av kändisar. Om det är en kris och du blir ifrågasatt så ljug inte, det är bättre att avstå från kommentarer. Om du inte kan svara på en fråga, be att få återkomma (och gör det). Förbered korta och välformulerade svar som innehåller dina viktigaste punkter och bästa argument. Säg inget off the record. (Från Björn Fjæstads essä Why journalists report science as they do i boken Journalism, science and society, Routledge 2007.) Universitetsläraren 17/

14 Alla tjänar på att studenter med funktionsnedsättning får ett bra stöd Antalet studenter som har en diagnos, som till exempel Aspergers syndrom, ADHD eller ADD, ökar stadigt. På Stockholms universitet har avdelningen Service till studenter med funktionsnedsättning byggt upp ett stöd som gör att fler klarar sig igenom studierna. text: Anki Wood foto: Åse Bengtsson Det känns väldigt rörigt när man börjar på universitetet. Det finns ingen generell information och det är svårt att veta vart man ska vända sig och vem man kan prata med, konstaterar studenten Hannah Gladh. Speciellt svårt är det om man har en funktionsnedsättning av något slag. Hannah Gladh har diagnoserna Aspergers syndrom och ADHD, men hon har funnit sig till rätta på Stockholms universitet, delvis med hjälp av sin mentor, Lowe Wilsson. Universitetsvärlden är ett system som det är svårt för alla att navigera i det är nog många studenter som skulle vilja ha en mentor, säger Lowe Wilsson med ett leende. Det är Stockholms universitets avdelning Service till studenter med funktionsnedsättning som parat ihop Hannah Gladh och Lowe Wilsson. Lowe studerar fjärde året psykologi på Karolinska institutet och har redan varit mentor åt flera studenter. Hannah började läsa psykologi vid SU höstterminen 2012, sedan dess har hon bytt inriktning och hon läser nu idéhistoria och litteraturvetenskap, men Lowe är fortfarande hennes mentor. Vi träffas en solig eftermiddag framför institutionen för idéhistoria på SU. De är pratsamma och glada och berättar avslappnat om sitt samarbete. Hannah Gladh har inte svårt att ta kontakt eller fråga om råd, men hennes diagnoser innebär att hon har svårt med planering och struktur. Lowe peppar mig om jag haft en jobbig vecka och han hjälper mig att planera om det blir för mycket att hålla reda på. Om jag läser en 7,5-poängskurs är det oftast inga problem, men är det 30 poäng och sidor att läsa i veckan, då är det svårare att få överblick. Mentortiden kan vara maximalt tre timmar i veckan, men det är helt upp till mentorparet att avgöra hur mycket tid som verkligen behövs och om de ska ses, mejla eller prata i telefon. Stödet formas efter studentens behov. Ramarna är dock tydliga mentorn ska inte fungera som läxhjälp eller terapeut, utan ska kompensera den kognitiva nedsättningen. Vi går igenom vad kursen innebär och hur Hannah ska lägga upp studierna. Jag påminner, stöttar och underlättar så mycket det går, men tar aldrig steget åt henne. Mitt mål är att i längden ta så lite plats som möjligt, förklarar Lowe Wilsson. Det är ovanligt att studenten och mentorn går på olika universitet, men Lowe Wilsson hade en kamrat som arbetade som mentor på SU och därför sökte han sig dit. Det var Åsa Ferm som förde samman Hannah och Lowe. Hon är samordnare foto: Anki wood och har byggt upp verksamheten på Service till studenter med funktionsnedsättning. Vi har mellan 45 och 75 mentorstudentpar per termin. Men vi tror att det går fler studenter på SU som har en funktionsnedsättning än vad vi vet om. Det speglas i att verksamheten expanderar hela tiden. År 2008 gav de tre samordnarna stöd till 400 studenter och 2012 till 706. Den största gruppen är dyslektiker, näst störst är de med diagnosen Aspergers syndrom. Åsa Ferm träffar studenterna som kontaktat henne för ett Åsa Ferm, samordnare, Stockholms universitet. samtal för att kartlägga vilken sorts stöd som behövs ett krav är att studenten har en dokumenterad varaktig funktionsnedsättning. Därefter skriver hon ett intyg med en rad rekommendationer till institutionen. Det kan handla om att få förlängd tentatid, tenta i separat rum och att få anteckningsstöd från föreläsningarna. Intyget kan fyllas på och ändras om stödbehoven förändras. forts. sid Universitetsläraren 17/2013

15 Hannah Gladh har diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. Med hjälp av sin mentor Lowe Wilsson har hon funnit sig till rätta som student vid Stockholms universitet. Universitetsläraren 17/

16 Vi vet att kunskaperna och attityderna skiljer sig mycket åt. En del studenter blir väl mottagna, medan andra upplever att de ifrågasätts. Åsa Ferm, samordnare för Service till studenter med funktionsnedsättning, Stockholms universitet Mentorerna de rekryterar får en kort utbildning med praktiska råd för hur man bäst stödjer studenterna. Varje termin hålls en inspirationsdag och dessutom finns möjligheter för mentorer att mötas i små grupper för att byta erfarenheter. Åsa Ferm försöker först och främst hitta någon som läser på samma program som studenten, eller åtminstone på samma institution, och hon anlitar gärna doktorander eller pensionärer, som har mycket erfarenhet. Studenten som fått sitt intyg ska vända sig till studievägledarna på institutionen. Själva diagnosen står av integritetsskäl inte på intyget, bara vilket stöd som behövs. Åsa Ferm och hennes kollegor har kontakt med de flesta av SU:s cirka 70 institutioner. De besöker dem och föreläser om olika diagnoser och om hur stödverksamheten gör studierna effektivare. Vi vet att kunskaperna och attityderna skiljer sig mycket åt. En del studenter blir väl mottagna, medan andra upplever att de ifrågasätts. Att nå resultat bygger på förståelse. Kulturen på institutionen är viktig att det finns en öppenhet hos personalen och en lyhörd ledning. Men även vi är öppna för diskussioner. Om rekommendationen i vårt intyg inte stämmer överens med kursplanen försöker vi hitta en annan lösning, förklarar Åsa Ferm och berättar om en student som hade social fobi och som därmed hade problem att tala inför grupp. fakta Diagnoser Aspergers syndrom och ADHD är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Aspergers syndrom innebär bland annat att man har svårigheter med det sociala samspelet. ADHD innebär att man har problem med uppmärksamheten, är överaktiv och impulsiv. foto: Angela Westin Kurskraven sade dock att pläderingar inför grupp ingår i utbildningen. Tillsammans kom vi fram till att just det kursmomentet kunde skjutas fram till slutet av programmet när studenten kände sig tryggare. Under tiden gick studenten i terapi för att övervinna sin fobi. Studenten ska inte behöva argumentera för sin rätt att få stöd. SU har en plan för tillgänglighet det gör att vårt intyg väger tungt, säger Åsa Ferm. På Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, i Kista har man under de senaste tre åren märkt att allt fler studenter har ett intyg på att de behöver särskilt stöd. Vi försöker vara flexibla, tillmötesgående och göra allt vi kan för att tillgodose studenternas behov. Att ta hand om våra studenter är något som vi har i oss, vi som jobbar här. Vi Andrea Andrenucci, studievägledare, Stockholms universitet. diskuterar alltid kring behovet av varje individuellt stöd, säger Andrea Andrenucci, studievägledare på DSV. Självklart blir det ett visst merarbete när studenter behöver extra stöd, men från och med nästa år kommer vi att ha ett verktyg, ett IT-stöd, Kostnader Mentorerna arvoderas med 140 kronor per timme. Samordnarna ansöker om medel från Specialpedagogiska myndigheten, SPSM, för arvode till mentorer, anteckningsstöd och tentavakter. De tre samordnarnas tjänster finansieras av SU. Det extraarbete som kan uppstå för lärarna ingår i den pedagogiska verksamheten och ersätts inte separat. som underlättar uppföljningen av studenternas studieresultat och gör vårt arbete effektivare. Det känns bra att veta att vi kan bidra till att studenter i behov av extra stöd är framgångsrika i sina studier. Ibland möter Andrea Andrenucci studenter som han tror kan ha svårt att över huvud taget klara av universitetsvärlden, men med rätt stöd brukar det ändå gå bra. När de får hjälp att knäcka koden löser det sig och med tiden brukar de behöva allt mindre hjälp. Jag har bland annat fått möjlighet att följa en av våra studenter under ett par år och nu har studenten fått betyg A, det högsta betyget, på en av våra svåraste kurser. Dessutom är det en ekonomisk vinst förenad med att ge studenter ett bra stöd. Institutionen förlorar pengar om studenter hoppar av utbildningen i förtid. Vårt mål är att hjälpa så många som möjligt att slutföra sina studier. Det tjänar alla på, säger Andrea Andrenucci. Att det oftast går att hitta en lösning är något som även Åsa Ferm framhåller och hon hoppas att det ska leda till ett större intresse för studentstödet. Jag får mejl från före detta studenter som säger att de inte skulle ha klarat av universitetet utan sin mentor. Och jag tycker att det känns som om intresset och attityderna gentemot vår verksamhet blir mer och mer positiva, frågan tas upp allt högre upp i hierarkin. Ledningen har säkert också märkt att behoven ökar och ser att det blir kostsamt om inget görs för att ge stöd. l Rättigheter Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av studenter, barn och elever som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller i vissa fall ålder. 16 Universitetsläraren 17/2013

17 Samarbete ger bäst resultat Det är vanligt att studenter med Aspergers syndrom vill klara sig själva och söker stöd först när problemen hopar sig och det är risk för att studierna helt ska haverera. Det visar Ann Simmeborn Fleischer i sin avhandling i handikappvetenskap Man vill ju klara sig själv. text: Anki Wood Eftersom antalet studenter med Aspergers syndrom har ökat stort under senare år är det viktigt att utveckla arbetsmetoder så att man kan nå dessa studenter tidigare, säger Ann Simmeborn Fleischer, som nyligen disputerade vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Den som studerar på högskola eller universitet och har en funktionsnedsättning har rätt till pedagogiskt stöd. På nästan alla högskolor och universitet finns en kontaktperson eller samordnare för studenter med funktionsnedsättning men ett tiotal lärosäten saknar fortfarande denna funktion. Det är upp till varje lärosäte hur man arbetar med frågan och därför ser det mycket olika ut. Ofta formas arbetet helt enkelt av samordnarnas egna intresseområden. Inte sällan behövs mer kunskaper för att kunna möta och välkomna studenter med Aspergers syndrom här behöver man tänka i nya banor. Det fungerar som allra bäst när det finns ett samarbete mellan samordnare, lärare, studenten och en anhörig. Så är det ju alltid finns ett bra samarbete brukar det ofta bli ett ganska gott resultat. Ann Simmeborn Fleischer, Fil dr i handikappvetenskap, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Det är studenten själv som ska söka det pedagogiska stödet, men eftersom personer med Aspergers syndrom ofta har svårt att beskriva vilket stöd de behöver och helst klarar sig själva är risken att problemen blivit för stora innan de får hjälp. För studenter med Aspergers syndrom kan detta bli ett moment 22. Om man inte kan beskriva de svårigheter man har är det svårt att få ett pedagogiskt stöd som fungerar, förklarar Ann Simmeborn Fleischer. Det är oftast lärarna som först märker att något inte fungerar. Därför behövs en kompetensutveckling på institutionerna för hur de ska agera. Lärarna har ofta bra kontakt med samordnarna det bör man använda sig av så att stöd kan ges innan allt för många problem hopar sig, menar Ann Simmeborn Fleischer. Hon försöker nu ta fram ett kommunikationsverktyg för lärare och samordnare för att hjälpa dem att ställa frågor på rätt sätt och formulera sig bättre när de vill stödja studenter som har, eller som kanske har, Aspergers syndrom. Det fungerar som allra bäst när det finns ett samarbete mellan samordnare, lärare, studenten och en anhörig. Så är det ju alltid finns ett bra samarbete brukar det ofta bli ett ganska gott resultat. Det som bekymrar Ann Simmeborn Fleischer är att universitets- och högskoleledningarna inte visar intresse för studenter med funktionsnedsättning och att samordnarna ofta uttrycker att de saknar deras stöd. Där finns ett stort glapp det är ingen prioriterad fråga för ledningarna. Jag kan förstå att de har mycket att göra och har man inte en relation till någon med funktionsnedsättning blir det inte intressant. Men förhoppningsvis gör det faktum att det ekonomiskt sett är viktigt att inte tappa studenter att frågan kommer att uppmärksammas mer. l Universitetsläraren 17/

18 Många citeringar behöver inte betyda bra forskning Det är inte säkert att många citeringar är tecken på bra forskning. Det säger Gustaf Nelhans som i en ny avhandling, framlagd vid Göteborgs universitet, har studerat hur citeringar används. text: per-olof eliasson foto: Thomas melin Gustaf Nelhans hade en vetenskapsteoretisk ansats och ville undersöka hur citeringar fungerar i praktiken. Han förklarar att referenser och citeringar inte är samma sak. Om jag refererar till dig i en artikel blir det inte en citering förrän den registrerats i en databas som Web of Science och för det krävs att både din och min artikel är publicerad i en vetenskaplig tidskrift som indexeras av databasen. Gustaf Nelhans anser att registreringen av referenser i citeringsindex i sig inte är något problem, det kan tvärtom till exempel vara ett intressant sätt att kartlägga och undersöka forskning. Citeringsindex är mycket användbara för vetenskapsstudier. Man kan utifrån citeringsanalys få översikt över ett vetenskapsområde. Men han menar att problemet uppkommer när citeringar används som ett mått på kvalitet, särskilt när det kommer in ett ekonomiskt incitament och det fördelas pengar utifrån citeringsstatistik. Det kan påverka hur forskning publiceras. Sättet att referera förändras; en referens uppfattas inte längre som ett kunskapsbildande element utan något som kan användas för marknadsföring och som prestationsmått. Gustaf Nelhans poängterar att bara för att något blir kvantitativt jämförbart, blir det inte kvalitativt jämförbart. Problemet är mångfacetterat. Andelen vetenskapliga arbeten som kan komma med i ett citeringsindex är mycket olika för olika vetenskapsområden. Gustaf Nelhans uppskattar att inom medicin och många naturvetenskaper utgör andelen över 90 procent, inom samhällsvetenskaper är den under 50 Gustaf Nelhans, Göteborgs universitet. procent och inom vissa humanioraämnen så låg som mellan 10 och 20 procent. Det finns också många olika sätt att referera till annan litteratur. Lite generaliserande kan man påstå att man inom naturvetenskapen refererar kumulativt, bygger vidare på tidigare forskningsresultat som man refererar till, medan man inom samhällsvetenskapen ofta har en reflekterande citering, man refererar till teorier och forskningsrön som sedan kanske förkastas. Den som har många citeringar är synlig i vetenskapssamhället, men det behöver inte betyda att hon eller han är en bra forskare. Vetenskapen har ett annat syfte än att synas att föra kunskapen framåt, säger Gustaf Nelhans. Han menar att citeringar har blivit hårdvaluta som används för att fördela pengar och tjänster och positionera lärosäten på rankningslistor; kvantitativa metoder riskerar att överflygla kvalitativa bedömningar. Ett tydligt exempel är H-index. Fysikern Jorge E Hirsch kom 2005 på att lista en forskares artiklar i fallande ordningsföljd efter antalet citeringar i Web of Science. Har man tre artiklar som vardera citerats minst tre gånger blir H-index 3, har man 23 artiklar som vardera citerats minst 23 gånger blir H-index 23. Det här har slagit igenom på några få år för att det är så enkelt. Här har klassisk sakkunniggranskning av kvalitet ersatts av ett kvantitativt mått. Numera är citeringsmarknaden flerdelad. Web of Science konkurrerar med Scopus, de indexerar vardera cirka 50 miljoner texter i vetenskapliga tidskrifter. Och sinsemellan konkurrerar gratisindexen Google Scholar och Microsoft Academic Search som indexerar allt som liknar vetenskap. Gustaf Nelhans ger ytterligare ett exempel på att det är svajigt att bedöma kvalitet utifrån citeringsindex. I Web of Science verkar det som om svensk humanioras publiceringsfrekvens har ökat exponentiellt, men det behöver inte bero på att svenska forskares prestationer förbättrats radikalt, utan kan förklaras med att ett par svenska humanistiska tidskrifter har indexerats i databasen under senare år. För svensk del används sedan några år citeringar för att fördela en liten andel forskningsmedel till lärosätena. Det har inte så stor påverkan på anslagen, men frågan om citeringar har kommit upp i alla forskares medvetande. Om detta förändrar forskarnas beteende går inte att se ännu. Forskningslandskapet förändras så snabbt att det är svårt att utskilja. Men det finns exempel på vetenskapliga tidskrifter som försöker påverka citeringarna. De har krävt att forskare för att bli publicerade citerar minst en annan artikel i tidskriften, eller i en tidskrift den samarbetar med, för att höja tidskrifternas impact factor. l 18 Universitetsläraren 17/2013

19 Isländska universitet beroende av utländska forskningspengar Universitetsläraren har skildrat den prekära situationen på Islands universitet i Reykjavik efter den djupa finanskrisen, dels 2009, dels 2011 och sett hur ledning och personal dignat under tyngden av närmast omöjliga sparkrav och rekordmånga studenter. Vi har i höst ånyo besökt Island. Även om landets nyvalda regering signalerar att bättre tider är i antågande, slåss universitetssamhället fortsatt för sin överlevnad. Vår forskning är helt beroende av internationella kontakter, säger biologiprofessorn Gisli Már Gislason. sid text och foto: Lena wikström Universitetsläraren 17/

20 Vårt enda hopp är utländska forskningspengar. Än är universiteten intakta, inga avdelningar är borta, men vi får allt mindre pengar att överleva på. Gisli Már Gislason, professor, Islands universitet Före 2008 året då Islands hela ekonomi föll samman som ett korthus gick 25 procent av alla ansökningar igenom forskningsrådets nålsöga. Nu går mindre än tio procent igenom, säger biologiprofessorn Gisli Már Gislason, Islands universitet i Reykjavik: Duktiga människor flyttar utomlands. Den naturvetenskapliga fakulteten har, som ett exempel, på kort tid förlorat fyra lärare av vilka två var professorer. Tre finns nu i Norge, en i Nya Zeeland. Vårt enda hopp är utländska forskningspengar. Än är universitetet intakt, inga avdelningar är borta, men vi får allt mindre pengar att överleva på, säger den bekymrade professorn. Gisli Már Gislason är en av initiativtagarna till Professorsförbundet, som med sina 300 medlemmar är det minsta, och även det yngsta, av fackförbunden för universitetsanställda akademiker på Island, bildat Han är sedan ett år tillbaka förbundets vice ordförande. Vi är stridbara, säger han och hänvisar till tre lyckade utslag i förvaltningsrätten som alla rörde löner och arbetstid. Nu håller en fjärde tvist med universitetsledningen på att segla upp runt samma frågor. För sin egen forskning, som tongivande internationell glaciärforskare, är han inte orolig. Mitt område är viktigare än någonsin, och jag kan till stora delar hitta pengar utomlands. Men forskningsklimatet på Island blir hårdare för varje dag som går. I det senaste Alltingsvalet, 27 april i år, fälldes vänsterregeringen som i sin tur kom till efter landets kollaps Island styrs nu åter av en center-högerregering, enligt vissa en återgång till det gamla gardet. Situationen för landet i stort har blivit något bättre. Arbetslösheten är låg i jämförelse med många andra länder i Europa, 4,8 procent. Människor som sökte sig utomlands på grund av krisen, cirka personer, har till stor del flyttat tillbaka. Island har idag samma antal invånare som före krisen, Men den isländska staten har ringa förståelse för universitetskulturens behov. Det känns verkligen oroande, säger Gisli Már Gislason. Och dessutom saknar regeringen pengar, säger han och hänvisar till att staten nyligen tvingats låna tre gånger årets budget, eller cirka miljarder isländska kronor (75 miljarder SEK) av Internationella valutafonden, för att få landets budget att gå ihop. Något märkligt med tanke på att man samtidigt fullföljt sitt vallöfte att temporärt sänka skatterna rejält för bland annat fiskeindustrin. Jag missunnar inte personligen fiskefartygens däcksmän som nu har 1 miljon isländska kronor (ISK) i månadslön, men som representant för ett skrå som lönemässigt ligger långt under blir jag frustrerad, säger han. Den 63-årige professorn skulle önska att han kunde förmedla åtminstone något av den energi och livskraft han själv får i den dagliga kontakten med kollegor och studenter till den eller dem som sitter med beslutsmakten i sina händer. Men jag tror inte det går, säger han. Universitetets verklighet är bister med en budget som är 50 procent lägre än genomsnittet i övriga Norden. De senaste fyra åren har man fått klara sig på i stort sett samma summa pengar varje år, samtidigt som studentökningen, sedan 2008, är 20-procentig och att tjänster sällan återbesätts efter lärare som gått i pension. Situationen gör mig bedrövad, säger Gisli Már Gislason. Inom kort flyger han till Nya Zeeland, på sabbatical (lektorers och professorers rätt att med full lön forska vid universitet utomlands i sex månader) för att avsluta ett forskningsprojekt med varma källor som han bedriver där sedan På grund av kreditrestriktionerna (den isländska valutan är inte konvertibel mot andra valutor) skulle han som privatperson endast få föra ut ISK ( SEK) ur landet. Eftersom det nu rör sig om arbete får han föra ut något mer. En euro kostar 160 ISK, före krisen kostade den 75 ISK. Det finns inget annat europeiskt land med en valuta mindre värd än vår. Vår nya regering är, liksom de allra flesta islänningar, motståndare till EU-inträde. Själv säger jag ja, på grund av vårt beroende av internationella kontakter där EU spelar stor roll för oss, säger Gisli Már Gislason. l 20 Universitetsläraren 17/2013

21 Islands universitet hamnade på plats på Times Higher Educations rankning av världens universitet. Framtiden är minst sagt osäker Vi måste spara där det går och samtidigt slå vakt om den kreativa massa som finns. Det säger prorektor, professor Jón Atli Benediktsson vid Islands universitet i Reykjavik. text och foto: Lena wikström Ser Jón Atli Benediktsson månne ett litet, litet ljus i tunneln den här gången? Njae, svarar han och drar på det. Inför universitetets 100-årsjubileum 2011 beslöt dåvarande regeringen att etablera en fond på 150 miljoner ISK. Vår tanke med fonden är att år 2016 ha nått OECD-ländernas genomsnittliga utgiftsnivå för högre utbildning och forskning, och fyra år senare ha nått den nordiska. Tanken var att den isländska staten bidrar med två tredjedelar och att den resterande tredjedelen kommer från universitetet. Men frågan är nu vad den nya regeringen gör, säger den vid det här laget luttrade prorektorn. Framtiden är minst sagt osäker. Framför honom ligger det nya läsårets sparkrav, motsvarande drygt sju miljoner svenska kronor, som kommer att gå ut över en redan ansträngd arbetssituation för lärarna. Jón Atli Benediktsson är tacksam över beslutet som togs redan vid krisens inledning att värna om sabbaticalordningen. Men nu kan endast särskilt framstående forskare åtnjuta den. Att våra professorer någon gång under karriären kan arbeta utomlands i sex månader med bibehållen lön är, trots att det kostar i budgeten, en god kvalitetssäkring särskilt för ett isolerat land som Island, säger han. På årets prestigefyllda rankninglista i Times Higher Education, ligger Islands universitet på plats av universitet från hela världen. Trots konstant brist på pengar tillhör vi de 75 som placerar sig strax Jón Atli Benediktsson. under rankingens 200 främsta, säger Jón Atli Benediktsson med viss stolthet. Han vet vilket arbete som ligger bakom. l fakta Fyra av de offentliga universiteten bildar nu ett nystartat nätverk: Islands universitet i Reykjavik, universitetet i Akureyri, lantbruksuniversitetet Hvanneyr och Holar University College. Med gemensamma administrativa rutiner, gemensam studentintagning och möjligheter för studenter och lärare att växla lärosäte under studietiden hoppas man säkra framtiden. Totalt arbetar personer inom nätverket, varav 824 adjunkter/lektorer/ docenter och 303 professorer. Antal studenter: Universitetsläraren 17/

22 Bokrecension text: ann fritzell Visioner, vägval och verkligheter En högtidsstund för kalenderbitare med högskolan som specialintresse, en reflekterande analys från en akademiker med unikt bred karriär eller ett tänkvärt, uppfordrande inlägg i den aktuella högskoledebatten. Carl-Gustaf Andrén (CGA) lyckas erbjuda allt detta i en och samma bok. Sex centrala problemområden, som alla debatterats under de dryga sjuttio år som boken täcker, ges vardera ett kapitel. Varje kapitel inleds med en gedigen, heltäckande genomgång av de utredningar som presenterats, den debatt som väckts och de beslut som tagits under den aktuella perioden. Därefter sammanfattas och analyseras utvecklingen på ett pedagogiskt, övertygande sätt innan CGA lämnar sina förslag till förändringar inför framtiden. Trots sin informationstäthet är boken lättläst och trevlig, inte minst därför att CGA, utöver de officiella källorna, också redovisar sina egna erfarenheter som medverkande i de olika skeendena, antingen det skedde som studentrepresentant i Lund på 1940-talet, som byråchef på utbildningsbyrån eller rektor vid Lunds universitet på 1970-talet eller som universitetskansler på 1980-talet. I det första kapitlet behandlas den grundläggande frågan: Utbyggnad av universitet och högskolor. Principen att forskning och utbildning oskiljaktigt hör samman går enligt CGA som en röd tråd genom utbyggnadsdebatten. Total enighet har rått om att denna princip ska vara vägledande för utbyggnaden. Däremot har divergerande tolkningar gjorts av den konkreta innebörden. Vid utbyggnaden av fakulteter för medicin, odontologi, ekonomi och teknologi efter andra världskriget var det självklart att satsa på både utbildning och forskning, liksom att båda uppgifterna ingick i varje universitetslärares arbetsuppgifter. För att avlasta professorerna under 1960-talets expansion, främst inom de filosofiska fakulteterna, infördes universitetslektoraten med undervisning som huvudsaklig uppgift. Därmed infördes tolkningen att den dubbla uppgiften inte behövde återspeglas i varje enskild befattning. Samma tolkning motiverade inrättandet av fyra universitetsfilialer. Med 1977 års högskolereform gick tolkningen ännu ett steg längre. Principen gällde hela universitetsväsendet, medan varje högskoleenhet inte själv måste genomföra båda uppgifterna, särskilt som forskningsresurserna inte skulle räcka till alla enheter. Enligt CGA har successiva förändringar i regelverk och styrsystem under de senaste två decennierna lett till en positionsförflyttning närmare grundprincipen. I verkligheten är dock skillnaderna stora. Istället för nuvarande osäkra framtiden förordar CGA en ordning där statsmakterna, i dialog med lärosätena och i ett nationellt perspektiv, fattar övergripande beslut om hur och med vilka ambitioner de enskilda lärosätena bör gå vidare. Som främsta underlag för en sådan nationell strategi ingår ett planeringsarbete från Universitetskanslersämbetet, som i kraft av tillsynsmyndighet och kvalitetsgranskare har unika kunskaper och erfarenheter. Titel: Visioner, vägval och verkligheter svenska universitet och högskolor i utveckling efter 1940 Författare: Carl-Gustaf Andrén Förlag: Nordic Academic Press Carl-Gustaf Andrén (CGA) är teolog, professor och tidigare universitetskansler, verksam i Lund även efter sin pensionering Han disputerade 1957 vid Lunds universitet och utnämndes 1967 till professor i praktisk teologi med kyrkorätt. Han har tjänstgjort i såväl undervisning som administration vid Lunds universitet. Åren var han universitetets rektor, och utnämndes senare till universitetskansler CGA har innehaft en rad uppdrag inom olika statliga utredningar samt styrelser för organisationer och företag. Han är också ledamot och hedersledamot av ett stort antal lärda samfund, däribland Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungliga Vitterhetsakademien. Följande fem kapitel behandlar på motsvarande sätt extern och intern styrning, forskning, utbildningens kvalitet, universitetslektorer och studentinflytande. I bokens sista kapitel konstaterar CGA att utvecklingen styrts av ett fåtal grundläggande idéer och principer, såsom kravet på samband mellan utbildning och forskning, principen om frihet och kravet på demokratisk styrning. Samtidigt har olika tolkningar gjorts av de övergripande principerna, vilket lett till en kontinuerlig debatt. Meningarna har gått isär, inte om principen utan om tillämpningen. CGA ställer sig frågan om de hittills bärande principerna kommer att gälla framöver eller om nya tankar och nya idéer och ideal kommer att konkurrera med och vilja ersätta dem. För att initiera och stimulera den fortsatta diskussionen förordar han att ett fristående obundet forum inrättas. Ledamöterna bör utses av de nationella vetenskapliga akademierna, förutom studenterna som bör utses av SFS. I ett sådant forum vore Carl-Gustaf Andrén en självskriven ledamot. 22 Universitetsläraren 17/2013

23 debatt Fysikpriset bör kunna tilldelas organisationer Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) beslut om 2013 års Nobelpris i fysik följdes av mycket debatt i media såväl i Sverige som utomlands. Självklart och med rätta hyllas de två teoretiker som prisbelönas, men mycket av debatten handlade om varför CERN, det europeiska forskningslaboratoriet utanför Genève, inte belönades. Det var vid CERN som upptäckten av den av teoretikerna 1964 föreslagna Higgspartikeln gjordes vid den gigantiska underjordiska acceleratorn LHC (Large Hadron Collider) Wilhelm Conrad Röntgen belönades ensam med det första Nobelpriset i fysik 1901, och sedan dess har aldrig en organisation fått motta världens förnämsta pris i fysik. Detta till skillnad mot Nobels fredspris som redan 1904 tilldelades Folkrättsinstitutet. Enligt Nobelstiftelsens grundstadgar beslutar prisutdelarna om prisbelöningen. För Nobelprisen i fysik och kemi är det Kungliga Vetenskapsakademien som beslutar, för Nobelpriset i medicin eller fysiologi Karolinska institutet, för Nobelpriset i litteratur Svenska Akademien och för Nobels Fredspris en av det Norska stortinget utsedd Nobelkommitté. Enligt stiftelsens grundstadgar ankommer det på varje prisutdelare att besluta om ett pris kan utdelas till en organisation. Alfred Nobels testamente från 1895 ligger naturligtvis till grund för regelverken kring priserna. För Nobelpriset i fysik skrev Nobel att det skulle ges till den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning. Testamentets formulering speglar den värld som då rådde. Forsknings- och utvecklingsarbete gjordes mest av enskilda personer och resultat publicerades i arbeten med oftast en ensam författare. Under de cirka 120 år som gått sedan testamentet skrevs har forskningen ändrat karaktär och metoder. Inom vissa områden, som partikelfysiken, ämnesområdet för 2012 års Nobelpris, bedrivs forskningen idag i mycket stora grupper. Svenskättlingen Carl Anderson var 25 år när han 1931 vid Caltech i Kalifornien började konstruera en apparatur för att studera partiklar i den kosmiska strålningen. Han byggde snabbt en dimkammare med 17 centimeter i diameter, en behållare där spår av laddade partiklar kunde fotograferas och studeras. Den 2 augusti 1932 upptäckte han positronen, elektronens antipartikel publicerades resultaten med Anderson som ensam författare belönades han med Nobelpriset i fysik för upptäckten av positronen. En upptäckt helt i linje med Nobels testamente. Ett halvsekel senare, 1984, belönas Carlo Rubbia och Simon van der Meer vid CERN för upptäckten av de tunga partiklarna W och Z, den svaga kraftens bärare. Men de var inte ensamma, upptäckten publicerades i arbeten med ca 140 namn, i strikt bokstavsordning. Den för den tiden enormt stora apparaturen stod i underjorden vid CERN och registrerade miljontals reaktioner mellan protoner och antiprotoner. Partiklarna W och Z, liksom Higgspartikeln teoretiskt förutsagda, kunde identifieras. van der Meer hade gjort en för projektet nödvändig uppfinning och Rubbia hade personligen drivit projektet från idé till mål. Trots storleken på projektet kunde akademien klart identifiera två forskare/ ingenjörer att prisbelöna. Med upptäckten av Higgspartikeln 2012 har forskningen ändrat karaktär och blivit kollegial: det är inte längre individen som ensam gör framstegen. I själva verket är upptäckten resultatet av en enastående acceleratorutveckling, en ny och världsledande informationsteknik och tusentals studenters och forskares arbeten. Hundratals universitetsgrupper från hela världen har deltagit! De två underjordiska experimenten vid CERN där Higgspartikeln kunde identifieras är enorma: höga som femvåningshus med miljontals detektorer. Apparturens flera tusen ton har tagit över tio år att bygga. Upptäckten av Higgspartikeln publicerades i två artiklar med tillsammans över författare! Det är intressant att notera att intresset för att delta i sådana projekt bland studenter är mycket stort och av alla tusentals forskare är omkring 25 procent under 30 år. I denna kollegiala forskning går det inte längre att peka ut enskilda personer för en prisbelöning. Man kan fundera på vad Alfred Nobel hade tyckt om dagens kollegiala fysikforskning. Samarbetet över gränserna från öst till väst, från nord till syd, hade säkert tilltalat honom han önskade verka för samarbeten och fred mellan folken. I testamentets mening den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning hade han säkert accepterat att tiden har förändrat forskningens och utvecklingens karaktär och att den inte alltid är individuell utan ibland kollegial. Men tiden har inte ändrat att det är den viktigaste upptäckten som ska belönas och därigenom bevara Nobelprisets unika kvalitet och anseende. Kollegiala upptäckter och uppfinningar måste kunna prisbelönas. Det är dags för Vetenskapsakademien att öppna dörren för prisbelöning av organisationer. Per Carlson Emeritusprofessor, KTH f.d. ordförande i Nobelkommittén för fysik Skicka dina debattinlägg till Max 5000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. Universitetsläraren 17/

24 debatt Ingenjörsinnehåll saknas alltmer Jag har varit expertläsare av uppsatser, eller examensarbeten, vid Högskoleverkets utvärdering av utbildningarna i Industriell ekonomi. Jag har granskat arbetena efter den målmall som jag inte visste fanns förrän jag blev instruerad till att bli expertläsare. Innan vi expertläsare började våra bedömningar samlades vi på Högskoleverket (HSV), numer Universitetskanslersämbetet, för att diskutera våra bedömningar av några provuppsatser, för en typ av kalibrering. Det var mycket intressant och det visade sig att vi hade divergerande uppfattningar. Detta möte och diskussion var för mig i alla fall mycket nödvändigt, annars torde jag inte ha kunnat fullfölja det uppdrag jag fick. Därefter har jag läst 24 uppsatser och gjort bedömningar gällande högskoleingenjör-, civilingenjör-, magister och master, en del arbeten Helsingborg är platsen för skapande och engagemang. Här finns möjligheterna för dig som vill utveckla och utvecklas. Helsingborg är staden för dig som vill något. Helsingborgs Stad söker till ny FOU-enhet Forskningsledare Vi söker dig som vill anta den spännande utmaningen att starta upp och leda stadens nya Forsknings- och utvecklingsenhet för Social hållbarhet. Välkommen med din digitala ansökan senast den 8 december! Stockholms universitet söker Professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria helsingborg.se/ledigajobb Närmare upplysningar finns på ledigaanstallningar. Sista ansökningsdag är 10 december 2013 Stockholms universitet hos oss ger utbildning och forskning resultat. Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Bli en av våra framtida forskningsledare! Vi söker FORSKARASSISTENTER inom - Humaniora och Samhällsvetenskap - Medicin - Naturvetenskap, Teknik och Ekonomi Fullständiga annonser fi nner du på 24 Universitetsläraren 17/2013

25 debatt har bedömts för fler än en examen. Arbetena som jag fick mig tillsända var anonymiserade så att jag såg inte författarnamn eller från vilken utbildningsinstans arbetet kom. Ingen expertläsare fick arbeten från sin egen högskola/universitet. Nu till mina reflektioner. Det verkar som att studenterna tror att om man skriver om induktion, deduktion, abduktion, reabilitet, validitet, triangulering, fallstudie, då skriver man en vetenskaplig uppsats. Är det dessa metodkunskaper som är det viktiga i ett studentarbete som skall granskas av Högskoleverket/ Universitetskanslersämbetet? Studenterna måste ha blivit präglade att så är fallet, annars skulle inte de arbeten jag granskat haft en sådan tyngdpunkt. Ett arbete hade en nästan 70 sidor lång beskrivning av vad som står i litteratur om vetenskaplig metod, med författare som Yin, Saunders med flera, innan arbetet kom fram till sitt verkliga syfte. Men metod är mer än att redovisa olika metodbegrepp, det gäller att klart redovisa varför, hur och på vilket sätt man gjort sina slutledningar. Ett arbete måste också innehålla slutledningar, annars kan man undra varför det gjorts överhuvudtaget. Naturligtvis är målet för studenterna att få ut sin examen, men arbetet känns meningslöst om det inte innehåller slutledningar. Slutledningar som visar att studenten kunnat omsätta kunskaper skapade under sin utbildning till något som kan göra nytta för det omgivande samhället, uppdragsgivande företag och/eller läsaren av arbetet. Det menar jag är viktigare än att studenten exercerar metodtermer. Vad gäller denna förmåga är jag inte lika imponerad av vad studenterna åstadkommit. De högskoleingenjörsarbeten jag läst tycker jag faktiskt har varit mer bidragsinriktade än övriga arbeten. UPPTÄCK DINA MÖJLIGHETER. MITTUNIVERSITETET SÖKER: DOKTORAND I INFORMATIK MEN INRIKTNING E-LÄRANDE Tyvärr måste jag konstatera att många arbeten kunde ha skrivits av vilken ekonomistudent som helst, den tekniska kopplingen och kompetensen framkom sällan. Det stör mig eftersom jag är en av de första civilingenjörerna i industriell ekonomi, Linköping Jag skulle utvärdera industriell ekonomi genom att granska examensarbeten, absolut, men jag skulle också granska verkligt kursinnehåll, använd kurslitteratur och examinationsuppgifter. Andelen marknadsföring/ organisation, ekonomistyrning/redovisning, nationalekonomi, logistik/kvalitet, matematik och rena teknikämnen skall granskas och jämföras mellan de olika universiteten/högskolorna. Ett tydligt ingenjörsinnehåll måste framkomma och inget fek -område skulle få dominera. Jag har fått intrycket av att industriell ekonomi har utvecklats alltmer till en managementlinje med mindre ingenjörsinnehåll än när jag själv var student, vilket jag menar är olyckligt och klart avviker från den ursprungliga tanken och avsikten med utbildningen. Anders Segerstedt Luleå tekniska universitet Till Avdelningen för Data- och Systemvetenskap Campus Östersund. För mer information om tjänsten och ansökan se: Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Professor i kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation vid Institutionen för kostvetenskap Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats Välkommen med din ansökan senast den 31 januari 2014, UFV-PA 2013/1540. Universitetsläraren 17/

26 Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Universitetslektor i konst- och bildvetenskap med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PER 2013/433 Sista ansökningsdag: Universitetslektor i kulturvetenskap med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PER2013/432 Sista ansökningsdag: Universitetslektor i kulturvetenskap med placering vid Institutionen för kulturvetenskaper Ref.nr: PER2013/431 Sista ansökningsdag: För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: högskolan väst söker: till Institutionen för individ och samhälle Professor I PedagogIk Professor I socialt arbete Professor I barn- och ungdomsvetenskap universitetslektor I socialt arbete till Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur universitetslektor I vårdvetenskap med inriktning mot allmänsjuksköterskans arbetsområde universitetslektor I vårdvetenskap med inriktning mot vård av äldre universitetsadjunkt I vårdvetenskap med inriktning mot allmänsjuksköterskans arbetsområde Läs mer om tjänsterna på hv.se/jobb Vi finns i Trollhättan med drygt studenter och ca 600 anställda. Arbetsintegrerat lärande är vår profil i både utbildning och forskning, och vi ligger i topp i landet när det gäller studenternas etablering på arbetsmarknaden. Postdoktor i pedagogik Anställningen är placerad vid institutionen för beteendevetenskap och lärande (www.ibl.liu.se) inom avdelningen för pedagogik och didaktik. Anställningen som postdoktor är inriktad mot forskning om läraryrket i en förändelig tid och hur läraryrkets innehåll och förutsättningar förändras av de reformer som genomförs. Fler platsannonser finns på sulf.se Mer information finns på Sista ansökningsdag är 4 december 2013 Dnr: LiU Universitetsläraren 17/2013

27 Universitetslektor i tema Vatten i natur och samhälle HÖGSKOLAN I HALMSTAD söker universitetslektor i utbildningsvetenskap, med inriktning mot barns tidiga läs- och skrivutveckling, referensnummer LUT 5/13. Sista dag för ansökan är den 16 december Mer information: Välkommen med din ansökan! Vi söker en ny medarbetare med vetenskaplig skicklighet inom biologi med inriktning mot miljövetenskap. Anställningen är placerad vid Institutionen för tema. Mer information finns på Sista ansökningsdag är 16 december 2013 LiU Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet söker Biträdande lektorer i kulturgeografi och ekonomisk geografi med särskild inriktning mot utvecklingsgeografi respektive ekonomisk geografi Fullständig information se Universitetsläraren 17/

28 KORSORD 9/2013 KONSTRUKTÖR: GUNNEL RÅGVIK Vi behöver lösningen på SULF-korsordet nummer 9/13 senast den 10 januari Skicka till: SULF, Box 1227, Stockholm. Märk kuvertet Korsordet 9 Namn: Adress: Postnr: Postadress: Vågrätt 1 Elsas älskade (9) 9 Spelar i en klass för sig (6) 10 Farsot (4) 11 Övervinner allt, ansåg romarna (4) 12 Fromhetens och trohetens gudinna (6) 13 Ej sköljs en mer älskad än vår bygd i nord (Runeberg) (6) 15 Drottning med eget land i syd (4) 16 Efterbliven (8) 19 Biträder prästen i katolska kyrkor (8) 21 Kungligt tilltal förr (4) 23 Jorden är alltid för lata svin (medeltida ordspråk) (6) 24 Helig bok (6) 27 Denna furstefamiljs fantastiska fontäner inspirerade Liszt till ett berömt pianostycke (4) 28 Farväl min älskade! En annan, en längre natt vi ses. (Tegnér) (4) 29 Holländskt chokladföretag med gamla anor (6) 30 Säkert ställe för pastarätter (9) Lodrätt 2 Hon var stor på den amerikanska folkmusikscenen under 50- och 60-talen (6) 3 Artistplats (6) 4 Storslagen (8) 5 Vanlig kantväxt i rabatter (4) 6 Har en Allehanda (6) 7 Bättre väl hängd än illa. (Shakespeare) (4) 8 Fristad för Stefan Zweig i landsflykt (9) 13 Ack, ensam i kvällen den sena jag slåss med en vals (Ferlin) (9) 14 En av Rhens bifloder (4) 17 Stick (8) 18 Både syster och maka (4) 20 En sådan skrev både Schubert och Mendelsohn (6) 21 Betecknar plötsligt inom musiken (6) 22 Onedin i TV-serie (6) 25 Jubelrop under Bacchusfesterna (4) 26 En av patriarken Jakobs söner (4) Lösning till korsord nr 8/13 Första pris tre trisslotter: Åsa Sjödin, Söråker Andra pris två trisslotter: Christer Paulsson, Umeå Tredje pris en trisslott: Erik Löfroth, Uppsala 28 Universitetsläraren 17/2013

29 SULF KALENDARIUM SULF informerar 26/11 27/11 27/11 3/12 6/12 Stockholm Seminarium Ny som chef. Tid: Plats: Fazer restaurang & konferens, Fleminggatan 18, Stockholm. Stockholm SDF, SULF:s doktorandförening, har årsmöte. Tid: Plats: SULF:s kansli. Jönköping SULF-tour: Seminarier. Salary setting dialogue. Tid: Plats: E1405 (JTH). Åsa Rybo Landelius from SULF holds a seminar about Salary setting dialogue. Visstidsanställningar. Tid: Plats: E1405 (JTH). Åsa Rybo Landelius från SULF håller ett seminarium gällande visstidsanställningar med efterföljande frågestund. Stockholm SPF, SULF:s Professorers förening, har styrelsemöte. Plats: SULF:s kansli. Stockholm SULF:s förbundsstyrelse sammanträder. Plats: SULF:s kansli. Mer information, se sulf.se/kalendariet facklig service utomlands Facklig service utomlands gästmedlemskap SULF har avtal om gästmedlemskap med universitetslärarförbunden på Irland och i Storbritannien samt med systerförbunden i Kanada, USA, Finland, Norge och Danmark om ömsesidig facklig service åt de medlemmar som tillfälligt arbetar i respektive land. Avtalen innebär att en SULF-medlem som under en period är verksam vid till exempel ett norskt universitet kan kontakta representanterna för Forskerforbundet och få råd eller stöd i saker som rör anställningsavtal, lön och andra villkor samt arbetsförhållanden och liknande fackliga frågor. Medlemmarna får status som Gästmedlem (på Irland och i Storbritannien Affiliate members ). Perioden som gästmedlem kan högst uppgå till två år; därefter måste du söka fullt medlemskap i organisationen. Under tiden i det andra landet utgår ingen tilläggsavgift, utan du fortsätter att betala medlemsavgift till förbundet i hemlandet. Läs mer på sulf.se/gastmedlem Läs mer om vad som gäller när du arbetar utomlands Många universitetslärare och forskare väljer att under perioder av karriären arbeta utomlands. Oavsett om det rör sig om perioder som postdok, forskare eller gästprofessor är kunskap och planering förutsättningar för en givande utlandsvistelse och en harmonisk återkomst till Sverige. Läs mer på sulf.se/arbetautomlands. svenskar i världen Förening för svenskar i världen Som SULF-medlem får du 50 procents rabatt på medlemskap i föreningen Svenskar i världen (SVIV). SVIV representerar cirka svenskar i utlandet. Föreningen har seminarier och handböcker för de som planerar att flytta utomlands. Som medlem får du råd och stöd vid frågor gällande utflytt såväl som hemflytt, skattefrågor med mera, samt tidskriften Svenskar i Världen. Läs mer på sulf.se/sviv Universitetsläraren 17/

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan

Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mattias Wande 08-563 087 34 Mattias.Wande@uk-ambetet.se Uppsala universitet Rektor Uppsala universitets åtgärder efter ett beslut fattat av Överklagandenämnden

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i industriell organisation och ekonomi vid Mittuniversitetet

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Ledarskap inom universitetsvärlden

Ledarskap inom universitetsvärlden Ledarskap inom universitetsvärlden Universitet kommer från ordet sammanslutning. Sammanslutning mellan lärare, studenter samt studenter emellan. Just att samlas kring idéer och kunskap av ett gemensamt

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carl.Sundstrom@uk-ambetet.se 2013-11-26 411-00157-13 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i företagsekonomi vid Högskolan i Borås Beslut

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Regler om studiefinansiering av forskarutbildning till doktorander vid Högskolan i Borås

Regler om studiefinansiering av forskarutbildning till doktorander vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 2014-05-20 Dnr 074-14 Regler om studiefinansiering av forskarutbildning till doktorander vid Högskolan i Borås Målgrupp för styrdokumentet Chefer, handläggare, handledare,

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av magisterexamen i industriell ekonomi vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer

Akademikerförbundet SSR:s skrivelse om tillgång till lärosätenas lokaler för de högskolestuderandes fackliga organisationer Akademikerförbundet SSR Box 128 00 112 96 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Jörgen Yng 08-56308758

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Kallelse till anställning som professor

Kallelse till anställning som professor UFV 2013/344 Kallelse till anställning som professor Rutin för beredning och beslut Fastställd av rektor 2013-03-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Grundläggande förutsättningar för ett kallelseförfarande

Läs mer

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen BESLUT 1 2013-06-27 Dnr PE 2013/356 Rektor Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen Bakgrund Rektor fattade

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet BESLUT 1(7) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se Karolinska institutet Rektor Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska

Yttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden 1 (6) Dnr A 10 S 2013/266 Samh ällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Anställningsordning och allmänna anvisningar vid anställning av lärare vid samhällsvetenskapliga fakulteten Dessa anvisningar ersätter

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen!

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! För tjugonde året i rad fördelar Lars Salvius-föreningen stipendier och projektbidrag till vetenskapliga skribenter, översättare och utgivare. Dessutom utdelas

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Högskolan Dalarna Rektor

Högskolan Dalarna Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Dalarna Rektor Högskolan Dalarnas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18 ANSTÄLLNINGSORDNING anställning och befordran av lärare reviderad 2013-02-18 Styrdokument: Beslut US 2013-02-18 Dnr C 2013/295 Ersätter Dnr C 2012/258 Giltighetstid fr o m 2013-02-18 T o m Tillsv. Ansvarig

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 98 UF 23 SM 1201 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Detta Statistiska meddelande (SM) beskriver antalet anställda vid samtliga universitet och högskolor

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning Karolinska institutet Rektor 171 77 STOCKHOLM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-563 087

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet

Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet BESLUT 1(2) 2015-03-17 411-00056-14 Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ)

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) DIK har tagit del av departementspromemorian Högskolestiftelser en ny verksamhetsform

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakultetens handläggningsordning vid rekrytering och tillsättning av postdoktor

Samhällsvetenskapliga fakultetens handläggningsordning vid rekrytering och tillsättning av postdoktor Umeå universitet, 901 87 Umeå Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Telefon: 090-786 57 93 telefax: 090-786 66 75 E-post: monica.sunden@adm.umu.se Beslut 2008-10-15 Dnr 315-5332-07 Med revidering fastställd

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer