INNOVATION EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS

Transkript

1 INNOVATION Innovativa Jämtland/Härjedalen EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS 2025

2 En kreativ och öppen miljö på campus ÖSTERSUND-STUDENTSTADEN BIRGITTA NILSSON

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstract... 3 Inledning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Bakgrund... 6 Vad utgör en attraktiv studentstad?... 6 Bra campus spelar roll... 7 Hur jobbar andra kommuner och regioner?... 7 En rundringning... 7 Tio enkätsvar och sex intervjuer... 8 Hur fungerar det i Östersund? Frågor till Mittuniversitetet Hur hittar studenten till Mittuniversitetet? Profilering Varför Mittuniversitetet? Att vara student i Östersund Intervjuer med några studenter Välkomnande och mottagande Bostadsgaranti Studentkåren Östersunds studenters idrottssällskap ÖSIS Vad vill studenterna ha? Både studiemiljö och sociala aktiviteter är viktigt Internationella studenter en studie Koppling till arbetsmarknad Entreprenörskapssatsningen Kompetenskontraktet Mentorprogrammet Traineeprogram

4 Framtidsmässan Några röster från näringslivet Det regionala perspektivet LärCentrum i Jämtlands län Campus Åre Lärcentrum Östersund Plugga på distans Tillväxtstråket Östersund-Åre Samling näringsliv Årets studentstad Analys Åtgärdsförslag Innan studenten kommer till Östersund Under tiden som student i Östersund Efter studierna koppling till arbetslivet Ansökan Årets studentstad

5 ABSTRACT Title: The student s city - Östersund Author: Birgitta Nilsson, spring 2015, The Region of Jämtland Härjedalen Background: The aim of this study is to investigate the city of Östersund as a student s city from the students perspective and from a regional growth perspective. The report highlights some successful stories and some areas to be developed. A comparison has been made with other cities in Sweden. Methods: The material is based on results of reports, evaluations and investigations made by the Mid Sweden University and different municipalities and regions. Interviews have been made with representatives from the Mid Sweden University, the municipality of Östersund, the Student union of Östersund, The national Student union, The Mid Sweden Chamber of Commerce among others. Deep interviews have been made with seven students. One survey was sent out to student coordinators in the municipalities in Sweden. 50 student answered another survey. Interviews made by phone was made with six student coordinators. Results: The study show that many of the students choosing Östersund do that because they want to be close to the mountains, and they like the idea of a smaller Campus. The main reason is of course that they have chosen to study at the Mid Sweden University. The municipality of Östersund have well functional platform for cooperation between the University, the Students union and representatives for companies. There are several initatives going on with the aim to give the students access to the labour marked or to start their own businesses. At the regional level the Mid Sweden University cooperates with the Region of Jämtland Härjedalen to match education with the need of competence in the region. Campus Åre and Lärcentrum Östersund are two actors that offers possibilities to distance studies. Conclusions: The analysis makes it clear that there is a need to strengthen the cooperation between the Mid Sweden University and the municipality of Östersund when it comes to marketing the city as a student s city. Another area to strengthen is that the public sector (not only health care) should take the lead to offer trainee possibilities and examination jobs for the students. This can also be an action to show what kind of opportunities the region can offer for living and working. The students influence in questions and areas that affects their students environment is handled by the MittÖs group. It could though be a good idea to give them increased influence in other questions, for example the development of the Mid Sweden Science Park. The development of physical places to meet should be developed at in the city and they should be made together with the students. 3

6 Titel: Studentstaden Östersund Författare: Birgitta Nilsson År: Våren 2015 Organisation: Region Jämtland Härjedalen Bakgrund: Uppdraget gick ut på att titta på Östersund som studentstad utifrån studenternas perspektiv och utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv. Rapporten lyfter fram ett antal framgångsfaktorer och visar också på några utvecklingsområden. Inom ramen för uppdraget har en jämförelse gjorts med ett antal kommuner i landet. Metod: Material till detta arbete bygger på resultat från rapporter, utvärderingar samt undersökningar och studier från Mittuniversitetet och olika kommuner och regioner. Intervjuer och samtal har genomförts med representanter för Mittuniversitetet, Östersunds studentkår, Sveriges förenade studentkårer, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen, Z-group, Handelskammaren Mitt, Diös fastigheter, Östersunds bostäder. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju studenter. Enkäter har skickats till det nätverk av studentsamordnare som finns bland landets kommuner. 50 studenter har svarat på en enkät vid Intromässan och vid Framtidsmässan. Telefonintervjuer har genomförts med sex kommunala studentsamordnare. Resultat: Studien visar att många som söker sig till Östersund för att studera väljer orten eftersom de vill komma nära fjällen, samt studera vid ett mindre Campus. Den främsta orsaken är naturligtvis att de valt att studera vid Mittuniversitetet. Östersunds kommun har ett väl fungerande samråd tillsammans med universitetet, studentkåren och delar av näringslivet. Det finns flera insatser som riktar sig till att studenterna ska få tillgång till arbetsmarknaden efter studierna. På en regional nivå samverkar Mittuniversitetet med Kompetensplattformen som är regionens matchningsverktyg mellan utbildningar och arbetsmarknadens behov av kompetens. Campus Åre och Lärcentrum Östersund är två av de lärcentrum i regionen som erbjuder möjligheter för distansstudier. Slutsatser: Analysen visar att det finns ett behov av att förstärka samarbetet mellan kommunikationsavdelningarna vid Mittuniversitetet och Östersunds kommun i syfte att samordna marknadsföringsinsatser som riktar sig mot de studenter som kan tänkas välja Östersund som studieort. Ytterligare förstärkningsområden är att den offentliga sektorn (inte enbart sjukvården) bör ta täten i att erbjuda praktikplatser och examensjobb för studenterna. Detta kan vara en del i att regionen ska stärka sin attraktionskraft. Studenterna har inflytande genom MittÖs och de bör erbjudas inflytande i fler frågor som rör deras studentmiljö. Exempelvis bör de få ta större plats gällande utvecklingen av Mid Sweden Science Park. Utvecklingen av mötesplatser bör ske tillsammans med studenterna och det bör skapas fler arenor där olika typer av aktörer kan träffas och arbeta tillsammans. 4

7 Vi blev så fantastiskt glada när studenterna kom hit till Norrköping Alla välkomnade studenterna, näringsidkare som vanliga medborgare. Vi kände en glädje och en stolthet. Monica Hjelm, Norrköpings kommun. INLEDNING Det här uppdraget är ett led i arbetet med den Innovationsstrategi som beslutas av Regionförbundet i Jämtlands län. Syftet är att ta ytterligare ett steg från en strategi till en handlingsplan med konkreta regionala effektmål och aktiviteter. Uppdraget gick ut på att titta på Östersund som studentstad utifrån studenternas perspektiv och utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv. Rapporten lyfter fram ett antal framgångsfaktorer och visar också på några utvecklingsområden. Inom ramen för uppdraget har en jämförelse gjorts med ett antal kommuner i landet. I uppdraget ingick även att identifiera och beskriva några åtgärder som syftar till att förbättra Östersund som studentstad och Region Jämtland Härjedalen som en attraktiv studentregion. Sammantaget ska rapporten svara på följande frågor: Hur synliggörs Östersund som studentstad? Hur upplever studenterna sin studietid i Östersund? Vilka kontaktytor finns med arbetsmarknaden? Hur arbetar andra kommuner med studentstadsfrågor? Hur ser det regionala perspektivet ut? Inom ramen för uppdraget genomfördes även en Studenttävling där studenter inbjöds till att förverkliga idéer som på olika sätt skulle förbättra studentmiljön. Några av idéerna valdes ut och kunde på så sätt förverkligas. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Material till detta arbete bygger på resultat från rapporter, utvärderingar samt undersökningar och studier från Mittuniversitetet och olika kommuner och regioner. Intervjuer och samtal har genomförts med representanter för Mittuniversitetet, Östersunds studentkår, Sveriges förenade studentkårer, Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen, Z-group, Handelskammaren Mitt, Diös fastigheter, Östersunds bostäder. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju studenter. Enkäter har skickats till det nätverk av studentsamordnare som finns bland landets kommuner. 50 studenter har svarat på en enkät vid Intromässan och vid Framtidsmässan. Telefonintervjuer har genomförts med sex kommunala studentsamordnare. 5

8 BAKGRUND Mittuniversitetet firar sitt 10-års jubileum som universitetet Inför höstterminen 2015 är söktrycket rekordhögt. Det har ökat med 18% jämfört med föregående år. Detta trots att det generellt sker en minskning av ansökningar till högre utbildning i landet. Varje år flyttar ca 500 studenter till Östersund för att studera på Mittuniversitetet förutom de studenter som redan är bosatta i Östersund sedan tidigare. Studenterna kommer oftast från övriga Sverige men Mittuniversitetet har även intag för internationella studenter från världens alla hörn. Mittuniversitetet har idag tre Campus. De finns i Härnösand, Östersund och Sundsvall. En definition av campus är ett område där högskole- och universitetsutbildningar är förlagda. Det finns dock flera kommuner som använder campus i bemärkelsen en plats där all vuxenutbildning finns samlat. Östersunds kommun har sedan länge haft olika samarbeten med Mittuniversitetet (tidigare Mitthögskolan). Kommunen har ofta rollen som en mellanhand mellan näringsliv och universitetet när det gäller kompetensförsörjningsfrågor. För kommunen är det viktigt att universitetet arbetar utifrån att stärka de spetsområden som väl går samman med kommunens profilområden. 1 VAD UTGÖR EN ATTRAKTIV STUDENTSTAD? Den främsta orsaken till att välja ett universitet eller en högskola är utbildningen och kvaliteten på utbildningen. Utbildningen kan vara unik för det universitetet eller det kan finnas komponenter som gör att utbildningen är särskilt attraktiv. Ett exempel kan vara att en utbildning erbjuder två praktikperioder jämfört med en praktikperiod vid andra lärosäten. Andra skäl kan vara att studenten inte kommer in på förstahandsvalet. Oavsett studieinriktning görs även ett val utifrån vilket lärosäte utbildningen finns vid samt i vilken ort lärosätet finns. Av de som studerar vid Mittuniversitetet i Östersund är drygt hälften folkbokförda i andra regioner än Jämtland Härjedalen. Vad kännetecknar en kunskapsstad, hur kan olika campusområden se ut och vad är en kreativ miljö? I en studie vid Göteborgs universitet Kunskapsstäder, Campus och Kreativa miljöer dras vissa slutsatser utifrån en undersökning av ett antal städer runt om i världen. 2 Kunskapssamhällets drivmedel är interaktion - möten mellan människor. Nedan sammanfattas ett antal strategiska förutsättningar för att skapa dessa möten. 1 Hämtat från Utvärdering av MittÖs handlingsplan Campus Näckrosen, Omvärldsanalys Kunskapsstäder, Campus och Kreativa miljöer. Göteborgs universitet. 6

9 Kunskapens städer Campus Miljöer för kreativitet Rumslig närhet Synlighet & tillgänglighet Blandning av akademiska och icke-akademiska funktioner Öppenhet och integration med närliggande omgivande stadsmiljöer Samverkansmiljöer interstrukturer Många kopplingar Närvarande i närmiljön Transparens Öppna & tillåtande Platser med egen identitet Flera nivåer parallellt Starkt och brett delad vision Blandning av olika grupper, mix av discipliner & parallella aktiviteter Tillåtande & flexibla Trivsel Tillgänglighet hela dygnet Drivande eldsjälar BRA CAMPUS SPELAR ROLL Akademiska Hus ansvarar för campusmiljöerna vid Linköpings universitet. De genomför en undersökning varje år vid terminstarten där de bland annat frågar nya studenter om hur viktigt ett bra campus är för studenterna. För drygt hälften av studenterna har campusmiljön spelat roll för valet av studieort, visar en undersökning som Akademiska Hus gjort. 3 Sex av tio svarade att campusmiljön haft betydelse för valet av studieort. Här följer några exempel på svar. Bra miljö = bra studier, svarade någon. Självklart hade det inverkan på mitt val eftersom jag ska studera här i fem år, sade en annan. Wanted to study in a great environment. A 'real' campus", menade en utbytesstudent. Studenterna är brukarna av de här områdena. Vad de tycker och tänker är en viktig värdemätare för oss, säger Lars Svensson, regiondirektör Akademiska Hus Öst. De tillfrågade förstaårsstudenterna hämtar Campusförebilder från världens alla hörn från Åtvidaberg, Malmö, Helsingfors och Venedig till elituniversitet som Harvard och Cambridge. På frågan vad de tycker behövs på Campus Valla och Campus Norrköping för att locka fler att vilja vistas där nämns i huvudsak olika serviceinrättningar, till exempel fler butiker, restauranger och möjligheter till idrott. Mötesplatser står också högt i kurs. HUR JOBBAR ANDRA KOMMUNER OCH REGIONER? EN RUNDRINGNING Östersunds kommun genomförde en undersökning i januari 2014 baserad på telefonintervjuer med fyra kommunala studentsamordnare. De kommuner som kontaktades var Norrköping, 3 7

10 Skellefteå, Varberg och Örnsköldsvik. Syftet var att få en bild över hur kommunerna tillsammans arbetar med universiteten/högskolorna för att förbättra studenternas studentmiljö och anknytning till arbetslivet. Sammanfattningsvis beskriver alla respondenter vikten av att studentbostäderna ligger nära eller i centrum av staden, att kårhus och universitet är den del av staden, att de arbetar med samverkan mellan kommunen, studenterna och högskolan/universitetet och att de har ett utvecklat system för att ta tillvara studenternas idéer så att de kan omsättas till affärsverksamhet. Några insatser som sticker ut: Som student vid Linköpingsuniversitet kan man resa kostnadsfritt mellan tre campus däribland Norrköping. I Skellefteå pågår ett projekt JobbEtt som syftar till att få små företag att våga provanställa en akademiker. TIO ENKÄTSVAR OCH SEX INTERVJUER I följande avsnitt redovisas resultat av en enkät och genomförda intervjuer, Enkäten skickades ut till det studentsamordningsnätverk som finns mellan 39 av landets kommuner. Tio personer svarade på enkäten. Intervjuer genomfördes med representanter för sex kommuner som arbetar med studentstadsfrågor. Syftet med undersökningen var att få information om hur andra kommuner arbetar med studentfrågor och hur samverkan ser ut med universitet/högskola i regionen. De frågor som ställdes var följande: Hur ser rollfördelningen ut mellan kommunen och universitetet/högskolan? Hur marknadsför ni att ni är en studentstad? Varför blev ni Årets studentstad? (till de som fått utmärkelsen) Vilka framgångsfaktorer vill du lyfta? Vilka utvecklingsområden ser du? Hur jobbar ni? Följande kommuner deltog i enkät eller intervju: Kommun Universitet Antal studenter Helsingborgs stad Lunds universitet Campus Helsingborg Ca 4500 Kronoberg Linnéuniversitetet Kalmar Linnéuniversitetet ca 6000 i Kalmar Örebro kommun Örebro universitet Karlshamn BTH 8

11 Lunds kommun Lunds universitet Trollhättans Stad Högskolan Väst ca Växjö Linneuniversitetet Ca Norrköpings kommun Linköpings universitet varav i Norrköping Gävle kommun Högskolan i Gävle Karlstads kommun Karlstads Universitet Karlskrona kommun Blekinge Tekniska Högskola Ca 5000 Sammanfattningsvis kan konstateras att de kommuner som deltagit i undersökningen har ett samråd med beslutsfattare från universitetet/högskolan och kommunen. Samråden har olika namn och representationen varierar men syftet är det samma; att verka för ett bra studentklimat. Hur verksamheten läggs upp varierar från kommun till kommun. Alla har dock fokus på studiesociala delar och kopplingen till arbetsmarknaden. Flera av kommunerna har på ett strategiskt sätt konkretiseras samarbetet med universitetet/högskolan genom att erbjuda praktikplatser, examensjobb och doktorandtjänster inom kommunen. På frågan om kommunen marknadsför sig som en studentstad eller studentregion svarar alla ja. De använder hemsida, sociala medier, näringslivsbilagor för att marknadsföra studentstaden. Trollhättan marknadsför studentstaden genom infartsskyltar in till staden. Ett annat exempel är Gävle kommun som tillsammans med Studentkåren, Högskolan och kommunens bostadsbolag tagit fram en gemensam bostadsportal för att underlätta bostadsökande för studenterna. Figur 1: Bilden hämtad från Gävle kommuns bostadsportal På frågan om kommunerna gör några särskilda insatser för studenterna så nämns bostadsgaranti, och generellt bostäder. Örebro kommun nämner en välkomstgåva som är ett presentkort laddat 9

12 med 1000 kronor som kan nyttjas bland stadens näringsidkare, de nämner vidare kommunens uppsatsstipendier och föreningsbidrag som riktas mot studentföreningar. I Växjö lyfter man den unika Campusmiljön och kulturutbudet. Flera av kommunerna nämner också att de ser studenterna som viktiga medborgare och vill förmedla en välkomnande känsla till dem. De fick även beskriva rollfördelningen mellan kommunen och universitetet/högskolan gällande marknadsföring. Alla beskriver att det är universitetet/högskolan som ansvarar för att marknadsföra utbildningarna samt arbetar med rekrytering av nya studenter. Trollhättan Stad och Helsingborg Stad lyfter att arbetet sker i samarbete med staden. Trollhättan Stad marknadsför högskolan mot närområdet och näringslivet i regionen. Gävle kommun marknadsför bostadsgarantin och platsen Gävle. Alla som svarat ser universitetet/högskolan och studenterna som viktiga för utvecklingen i staden och regionen. Region Kronoberg menar att studenterna är viktiga både för näringslivet och de offentliga arbetsgivarna. De driver just nu ett projekt tillsammans med de åtta kommunerna som syftar till att knyta studenterna närmare den regionala arbetsmarknaden redan under studietiden. Norrköping lyfter studenterna som viktiga invånare och som förebilder för gymnasielever. Gävles representant svarar att studenterna bidrar till liv och rörelse, ett roligare Gävle. Samtidigt som man gärna ser att studenterna stannar kvar efter studietiden. I följande tabell lyfts några framgångsfaktorer som de kommunala företrädarna nämnt vid intervjuerna: Framgångsfaktorer som lyfter Studentstaden Studenterna har tillgång till en arena inflytande Prestigelöst samarbete nära till beslut Attityder bland företag & invånare vi blev så glada Bostadsgarantin Tydlig rollfördelning Samarbete gällande information & marknadsföring Insatser gällande arbetsmarknaden Studenterna har tillgång till en arena inflytande Alla respondenter upplever att det är ett bra samarbetsklimat mellan kommunen och universitetet/högskolan och att det är korta vägar till beslut. De menar att även studenterna får tillgång till en arena där deras frågor tas om hand och förverkligas. 10

13 Det finns även utvecklingsområden som redovisas i följande tabell: Utvecklingsområden/utmaningar Öka samarbetet med näringsliv, doktorandplatser m.m. Få med fler kommunala förvaltningar i att ta emot praktikanter och doktorander Övergripande struktur saknas Jobba mer med information o kommunikation gällande vad som händer i staden Saknas en bra koppling mellan beslutande organ och verkställande organ i studentstadens samverkansforum. Öka samarbetet med näringsliv, doktorandplatser m.m. Få med fler kommunala förvaltningar i att ta emot praktikanter och doktorander Övergripande struktur saknas På frågan om varför kommunerna erhållit utmärkelsen Årets studentstad svarade respondenterna att det till stor del berodde på det samarbete som finns mellan kommunen, universitetet och studentkåren. Studentkåren upplever det som positivt att ha tillgång till ett sådant forum. Peter Asp, Trollhättans kommuns informationschef svarar på varför de blev Årets studentstad 2014/15: Vi har ett så väl utvecklat samarbete med näringslivet, högskolan och kommunen. Vi lever upp till bostadsgarantin. Studenterna är väldigt nöjda. Vi har en ny och fräsch högskola. Det är en bra struktur, ordning o reda. Vi jobbar mycket med inkludering studentkåren är med, och vi lyssnar. Exempel på några kommunala initiativ som svarar på frågan hur kommunerna arbetar: Örebro kommun erbjuder en välkomstgåva (ett presentkort att använda i stadens butiker) på 1000 kronor för de som folkbokför sig i staden. Örebro kommun delar på en tjänst tillsammans med universitetet. Karlstads kommun utlovar att 2500 studenter ska få kontakt med arbetslivet genom Kontaktgarantin. Linköpings universitet erbjuder gratis buss mellan campusorterna. Studentregion Blekinge erbjuder studenterna att söka pengar för studiesociala aktiviteter. HUR FUNGERAR DET I ÖSTERSUND? Östersunds kommun har ett övergripande avtal med Mittuniversitetet där olika satsningar för att utveckla forskningsmiljöer regleras. 4 Avtalet fokusera i första hand på områden i anslutning till idrott/vintersport, sportteknologi och besöksnäring/outdoor. Det är tematiska områden som är profilerande och prioriterade av både kommunen och universitetet. Andra områden som är av 4 Intervju med studentsamordnare Tobias Lundberg, Östersunds kommun,

14 ömsesidigt intresse ska dock också kunna erhålla stöd. Den exakta användningen av tilldelade resurserna fastställs i ett årligt möte mellan kommunen och universitetet. MittÖs är det samarbetsorgan som har studenterna i fokus. I samarbetsgruppen ingår kommunalråd, kommundirektör, rektor eller prorektor, studentkårens ordförande eller vice ordförande, representanter för näringslivet i form har Handelskammaren Mitt samt Diös fastigheter. MittÖsa är en värdefull arena därr Studentkåren har möjlighet att framföra sina åsikter. Det finns personer i gruppen med mandat att fatta beslut om sådant som påverkar studenternas vardag. Inom ramen för handlingsplanen finns en budget som handhas av Studentkåren. Resurserna går till aktiviteter som tas fram gemensamt i MittÖs. Östersunds kommun har en studentsamordnare anställd på enheten för tillväxtfrågor. Arbetet har fokus på att Östersund ska bli en så bra studentstad som möjligt. Studentsamordnarens roll är att vara en länk mellan universitetet och kommunen. Det kan handla om praktikplatser eller andra förfrågningar. Östersund som studentstad är ett politiskt prioriterat område och lyfts tydligt i Östersunds tillväxtplan. Det handlar då främst om vilken möjlighet studenterna har att stanna kvar efter studierna och göra karriär i kommunen. Tobias Lundberg, studentsamordnare lyfter mentorprogrammet som en viktig satsning i kommunen: Det är en viktig spetssatsning som vi ser ger resultat för att studenterna ska få möjlighet att göra karriär här. Flyttar man hit och inte har ett naturligt nätverk, så spelar det ingen roll att du har en examen. Du får inget jobb ändå. Mentorprogrammet fyller ett syfte att få kontakter och nätverk. Rollfördelningen beskriver han genom MittÖs. Universitets ansvar är att arbeta med utbildningar och forskning för att det ska bli så hög kvalitet som möjligt. Det är en grundförutsättning för att kunna arbeta med Östersund som studentstad. Något som saknas är dock marknadsföring av orten Östersund. Det saknas även ett arbete internt - vad betyder studenterna och universitetet för staden. Tobias Lundberg lyfter fram att det finns mycket att göra inom det området. Profilen och identiteten där finns mycket att göra. Det skulle jag vilja att vi gör tillsammans med universitet. På frågan om hur Östersund ska bli Årets studentstad svarar han att det finns behov av flera insatser. Bland annat att arbeta med en välkomstfest som ska bjuda in alla kommunens nyinflyttade. Till denna fest kommer en kampanj att knytas samt restauranger och lokala företag att involveras. Vi behöver bredda oss och visa vad vi gör bra mer än att vara studentorten nära fjällen. Landa i att vi gör riktade satsningar på arbetslivet. Stärka Östersund som studentstad utifrån mer än ett friluftsliv...om vi gör festen och får restauranger, butiker med på 12

15 banan att det kommer 500 nya studenter. Om vi inte haft universitet, vad skulle hända då? De framgångsfaktorer som lyfts fram är närheten till det mesta: till fjällen, till boendet, till campus och till staden. Utvecklingsmöjligheter är att lyfta fram andra aspekter av Östersund än friluftslivet. Tobias Lundberg menar att man i marknadsföring och i information om olika typer av aktiviteter bör lyfta in även det som sker inom kulturlivet. Ytterligare en idé som framkommit vid flera workshops är en studentsummit med syftet att involvera studenterna i regionens utmaningar och utveckling. Med en sådan ansats skulle studenterna aktiv kunna ta del av utvecklingsfrågor och deras kompetens skulle kunna nyttjas på ett mer effektivt sätt och gagna hela regionen. I en jämförelse med de andra kommunerna kan konstateras att Östersund har goda förutsättningar att utveckla arbetet med studentfrågorna. Kommunen prioriterar arbetet med Studentstaden. Några av Östersunds styrkor är de avtal som finns med Mittuniversitetet och Studentkåren. MittÖs är en bra plattform för studenternas inflytande gällande de frågor som rör deras studietid. Inom ramen för samarbetet finns ett starkt fokus på arbetsmarknadsfrågor vilket konkretiseras genom flera insatser. Ett antal utvecklingsområden kan nämnas som att stärka samverkan mellan kommunens och Mittuniversitetets kommunikationsenheter och att systematisera kommunens erbjudande till studenterna om praktikplatser, examensjobb, studiebesök. FRÅGOR TILL MITTUNIVERSITETET I följande avsnitt redovisas samtal med representanter för Mittuniversitetet samt en jämförelse som gjorts mellan landets lärosätens hemsidor. HUR HITTAR STUDENTEN TILL MITTUNIVERSITETET? Som student studerar du vid en kurs eller ett program vid Mittuniversitet. Som nykomling vet du naturligtvis till vilken ort du ska flytta men inte nödvändigtvis vad det innebär. Studenten har som fokus att genomföra en utbildning med syfte att få ökad kunskap och så småningom kunna försörja sig genom ett yrke. Kommunikationsenheten vid Mittuniversitet marknadsför universitetet utifrån flera perspektiv, bland annat rekrytering av studenter. Deras fokus är att marknadsföra utbildningar och forskning oavsett vid vilket campus studenten väljer att studera. Information om de tre studieorterna (campus) finns på Mittuniversitetets hemsida. Östersund beskrivs bland annat så här Östersund är vinterstaden nummer ett. Det korta avståndet till fjällen och landets främsta alpina centrum Åre gör att många väljer Östersund som studieort. En beskrivning görs av de friluftsaktiviteter och kultur- och nöjesutbud som Östersund erbjuder. Det framgår att Campus ligger nära stadskärnan och att Studentkåren är aktiv. 13

16 En marknadsföringskampanj pågår just nu med syftet att få människor i allmänhet, studenter och forskare att känna mer för Mittuniversitetet. Mitt universitet heter kampanjen. Kristina Albertsson, prorektors samordnare, menar att en framgångsfaktor runt studentmiljön skulle vara att göra universitetet mer känt bland folk. 5 Hon menar vidare att universitetet borde var mer synligt i staden och i offentliga sammanhang. Om man känner till sitt universitet, är stolt över universitetet så påverkar det även studentmiljön. Vi är ett jordnära universitet. Hur ska jämten känna för universitetet? PROFILERING Frågan är om något lärosäte profilerar sig utifrån sin geografiska plats? Vid en jämförelse av Sveriges högskolor och universitet blev det följande resultat. Av 51 lärosäten profilerar fem den geografiska orten lättillgängligt på hemsidan. Många har med information om platsen men det krävs ett antal klick innan besökaren är där. 26 lärosäten profilerar sin specifika innehållsmässiga inriktning som Designhögskolan eller Sveriges Lantbruksuniversitet. Av de fem som använder den geografiska platsen som marknadsföring är det Luleå Tekniska Universitet som sticker ut. Dels ser hemsidan annorlunda ut jämfört med övriga liknande universitet, dels krävs ett klick innan besökaren förstår att det är snö, kyla och vintersport som är grejen i Luleå. 6 Här nedan visas en bild från Högskolan Gävles hemsida som utgår från att informera om utbildning, samt Luleå Tekniska Universitets hemsida som visar en bild av draghundsåkning. 7 Figur 3: Bilden hämtad från Högskolan i Gävle och Luleå tekniska högskolas hemsida Universiteten och högskolorna använder sig även av sociala medier för att nå ut med sina budskap och aktuell information. Mittuniversitetet har en facebook-sida och ett Instagramkonto. Facebook-sidan hade den 21 april gilla-markeringar. Det kan jämföras med Luleå 5 Samtal med Kristina Albertsson, prorektors samordnare, 12 mars

17 tekniska universitet som hade gilla-markeringar och Högskolan i Gävle gillamarkeringar vid samma tillfälle. VARFÖR MITTUNIVERSITETET? En enkätundersökning genomfördes bland studenter vid Introdagen och vid Framtidsmässan, Campus Östersund. På frågan om varför de valt Mittuniversitet svarar 50 studenter enligt nedan (figur 2). Av 50 tillfrågade är 12 nya studenter för i år. De kommer från orter i norr som Umeå, till orter i söder som Simrishamn. Något övervägande antal kommer från Stockholm och Östersund. Studenterna fick ange flera alternativ som skäl till varför de valt Mittuniverstietet. De fick även lägga till andra skäl än de som fanns angivna. De flesta svarar att de valt Mittuniversitet eftersom utbildningen finns här. Som nummer två är det närheten till fjällen som är ett avgörande skäl. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinna Man Figur 4: Tabell baserad på Enkätsvar från 50 studenter vid Mittuniversitetet. Källa: Enkät från region Jämtland Härjedalen februari Vid en undersökning som genomfördes vid Intromässan 2012 svarade 126 studenter på liknande frågor. På frågan om varför de valt Östersund svarade en majoritet av studenterna att det var naturen, friluftslivet och närheten till fjällen som lockade mest. Mittuniversitet och den utbildning som valts kom som nummer två och som nummer tre att Östersund var en mysig stad. 8 ATT VARA STUDENT I ÖSTERSUND Utbildningen är det centrala för de som studerar vid Mittuniversitet. Det är dock viktigt för studenten med en god studiemiljö. Studenterna som ingick i enkätstudien hade en bild av 8 Utvärdering av MittÖs handlingsplan Östersunds kommun. 15