Finansiell rapport 2014

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 17 (20) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf Ks 54 Au 53 Ks/ Finansiell rapport 2014 Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktiges beslut att godkänna Finansiell rapport 2014 Ärendebeskrivning Finanspolicyn föreskriver att kommunstyrelsen/ekonomiavdelningen årligen, i samband med presentation av bokslutet till kommunfullmäktige, ska lämna en finansiell rapport. Pensionsmedelspolicyn föreskriver att ekonomiavdelningen ska sammanställa en årsrapport till kommunfullmäktige, vilket innebär en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Föreliggande rapport omfattar samtliga delar, pensionsmedelsförvaltningen, likviditetsförvaltningen samt upplåningsuppföljning. Årsrapporten redovisar att den totala pensionsmedelsportföljens marknadsvärde ökade med 8,7 Mkr, eller 9,2 procent. Det bokförda värdet ökade med 1,6 Mkr, efter köp av fondandelar vid utdelning och premierabatt. Orealiserad realisationsvinst uppgår till 17,1 Mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger i någon av delportföljerna. Ingen omallokering har gjort under året och respektive tillgångsslag ligger väl inom pensionsmedelspolicyns gränser. Det långsiktiga målet för pensionsmedelsförvaltningen med KPI + 4 procent värdeökning i genomsnitt över fem år överträffades för perioden Värdeökning blev 6,2 procent jämfört med målet på 4,9 procent. Inget upplåningsbehov har funnits för kommunen under året och finansieringen har skett med egna medel. På balansdagen den 31 december uppgick kommunens likvida medel till 48,9 Mkr. Den goda likviditeten beror främst på att delar av planerade investeringar är försenade. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Peter von Renteln Ekonomichef Finansiell rapport 2014 inkl årsrapport från pensionsmedelsförvaltaren Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida:

2 Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) Ekonomiavdelningen Peter von Renteln tele Dnr:KS/ peter.von.renteln@stromstad.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport 2014 Kommunledningsförvaltningen föreslår att godkänna Finansiell rapport 2014 Ärendet Finanspolicyn föreskriver att kommunstyrelsen/ekonomiavdelningen årligen, i samband med presentation av bokslutet till kommunfullmäktige, ska lämna en finansiell rapport. Pensionsmedelspolicyn föreskriver att ekonomiavdelningen ska sammanställa en årsrapport till kommunfullmäktige, vilket innebär en skriftlig redogörelse över det gångna årets placeringsverksamhet samt en bedömning av det kommande årets utveckling. Föreliggande rapport omfattar samtliga delar, pensionsmedelsförvaltningen, likviditetsförvaltningen samt upplåningsuppföljning. Årsrapporten redovisar att den totala pensionsmedelsportföljens marknadsvärde ökade med 8,7 Mkr, eller 9,2 procent. Det bokförda värdet ökade med 1,6 Mkr, efter köp av fondandelar vid utdelning och premierabatt. Orealiserad realisationsvinst uppgår till 17,1 Mkr. Inget nedskrivningsbehov föreligger i någon av delportföljerna. Ingen omallokering har gjort under året och respektive tillgångsslag ligger väl inom pensionsmedelspolicyns gränser. Det långsiktiga målet för pensionsmedelsförvaltningen med KPI + 4 procent värdeökning i genomsnitt över fem år överträffades för perioden Värdeökning blev 6,2 procent jämfört med målet på 4,9 procent. Inget upplåningsbehov har funnits för kommunen under året och finansieringen har skett med egna medel. På balansdagen den 31 december uppgick kommunens likvida medel till 48,9 Mkr. Den goda likviditeten beror främst på att delar av planerade investeringar är försenade. Bifogas: Finansiell rapport 2014 inkl årsrapport från pensionsmedelsförvaltaren STRÖMSTADS KOMMUN Peter von Renteln Ekonomichef Expedieras till: KS diarium Strömstads kommun (växel) Besöksadress: Kommunledningsförvaltningen Norra Bergsgatan 23 Ekonomiavdelningen ks@stromstad.se Org nr: STRÖMSTAD Bankgiro:

3 Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (4) Ekonomiavdelningen Peter von Renteln tele Dnr:KS/ Peter.von.renteln@stromstad.se Finansiell rapport 2014 Långsiktig medelsförvaltning/pensionsmedelsförvaltning Värdeförändring under år 2014 Under år 2014 ökade pensionsportföljens marknadsvärde med 9,2 procent. Tabellen nedan visar utvecklingen av bokfört värde respektive marknadsvärde. Rad kr Förändr i kr Förändr i % 1 Anskaffningsvärde räntebärande fonder (bokf värde) ,0% 2 Marknadsvärde räntebärande fonder ,2% 3 Marknadsvärde./. anskaffningsvärde räntebärande fonder Anskaffningsvärde aktiefonder 4 (bokfört värde) ,5% 5 Marknadsvärde aktiefonder ,6% Marknadsvärde./. anskaffningsvärde 6 aktiefonder Anskaffningsvärde hela portföljen 7 (bokfört värde) ,8% 8 Marknadsvärde hela portföljen ,2% Marknadsvärde./. anskaffningsvärde 9 hela portföljen Förklaring till förändringarna: 1. nettoökning anskaffningsvärde räntebärande fonder till följd av: a. köp av andelar för utdelning, kr b. rabattköp för förvaltarens rabatt på förvaltningsavgiften, kr 2. ökat marknadsvärde räntebärande fonder 3. ökad orealiserad vinst räntebärande fonder 4. nettoökning anskaffningsvärde aktiefonder till följd av: a. rabattköp för förvaltarens rabatt på förvaltningsavgiften, kr 5. ökat marknadsvärde aktiefonder 6. ökad orealiserad vinst aktiefonder 7. totalt ökat anskaffningsvärde, raderna 1 och 4 8. totalt ökat marknadsvärde, raderna 2 och 5 9. ökning orealiserad vinst hela portföljen, raderna 3 och 6

4 2 (4) Fördelning i tillgångsslag Under året har inga förändringar gjorts genom köp eller försäljning av andelar i portföljen förutom det som skett genom utdelning och rabattköp. Portföljens struktur har förändrats något då marknadsutvecklingen på aktier har ökat mer än räntefonder. Vi har nu 34,2% placerade i aktiefonder jämfört med 31,7% år Resterande 65,8 % är placerade i räntefonder. Den aktuella allokeringen ligger inom tillåtna limit enligt gällande pensionsmedelspolicy. För mer information, läs förvaltarens årsrapport, bilaga 1. Rad 1 2 Marknadsvärde i kr Portföljandel Marknads- i % värde i kr Portföljandel i % Carlson Long Bond Lång räntefond, svensk ,4% ,7% Carlson Short Bond Kort räntefond, svensk ,8% ,1% 3 Summa räntefonder ,3% ,8% Carlson Sverigefond 4 Svenska aktier ,4% ,1% 5 Carlson Globalfond Utländska aktier ,4% ,9% 6 Carlson Utlandsfond Utländska aktier ,9% ,2% 7 Summa aktiefonder ,7% ,2% 8 Summa portfölj ,0% ,0% Risk Durationen (motsvarar ungefär löptiden) för räntebärande papper är 3,2 år, att jämföra med jämförelseindex 4,2 år, vilket innebär ett lägre risktagande. Förvaltarens bedömning är, i likhet med tidigare år, att med nuvarande mycket låga ränteläge är risken för stigande räntor stor och då bör inte löptiden vara för lång. Räntorna förväntas dock vara låga under en längre tid framöver. Portföljen har haft en övervikt på bostadsobligationer. Avkastning Portföljens sammansättning består av räntefonder och aktiefonder. Den totala portfölj avkastning (marknadsvärdets förändring) blev 9,2 procent under året, medan jämförelseindex steg med 12,9 procent. Den lägre avkastningen jämfört med index berodde i huvudsak på fondplaceringarna i utländska aktier, där vår avkastning på 20,9 % var 7 % lägre än index. Året innan var förhållande det omvända. På 3 års sikt ligger den utländska aktieportföljen på i stort sett samma nivå som index. Gällande den svenska aktieportföljen ligger vi på 14,2 % avkastning under året, vilket är 1,2 lägre än index. Sett över 3 år ligger avkastningen på 52,8%, vilket är 7,5% under index. Ränteplaceringarna gav år 2014 en avkastning på 5,7 %, vilket var 1,4 % under index. Detta beror främst på en kortare löptid, 3,2 år samt en övervikt på bostadsobligationer. Sett över 3 år ger våra räntefonder en avkastning på 9,5%, att jämföra med index på 10,7%.

5 3 (4) Avkastning totalt Tillgångsslag Utfall portföljen dec-13 Differens utfall - index, % innevarande år Utfall portföljen Jämförelseindex Jämförelseindex Differens utfall - index % Aktier 22,2% 23,0% -0,8% 14,7% 18,2% -3,4% varav svenska aktier 22,4% 28,0% -5,6% 14,2% 15,8% -1,6% varav utländska aktier 30,1% 25,1% 5,0% 20,9% 27,9% -7,0% Svenska räntebärande papper 0,5% 0,3% 0,5% 5,2% 7,1% -1,9% Totalt portfölj 8,6% 10,3% -1,7% 9,2% 12,9% -3,7% Måluppfyllelse Den långsiktiga målsättningen för pensionsmedelsförvaltningen är enligt finanspolicyn KPI +4 procent per år. Vid avstämning av utvecklingen 5 år bakåt, under åren , uppgår genomsnittlig avkastning till 6,2 % jämfört med målet 4,9%. Målet är nått Det löpande avkastningsmålet för respektive tillgångsslag, att vid aktiv förvaltning överträffa valt jämförelseindex över en 3-årsperioder överträffades inte. Utfallet är 7,5 % för svenska aktier, -1,0 % för utländska aktier och -1,2% för räntebärande papper. Målet är inte uppnått. Framtidsbedömning Kapitalförvaltarens bedömning är en fortsatt förbättrad världskonjunktur men med en politisk oro som kan vara svår att överblicka. Den redan låga räntenivån kommer under 2015 att fortsätta vara mycket låg, vilket troligen gör att aktier med låg risk och hög utdelning är attraktiva för kapitalmarknaden. För att uppnå kommunens mål med KPI +4 procent per år behöver vi troligtvis behålla en aktieandel på minst 40% under året. Riksbanken trycker upp tillgångspriser med hjälp av minusräntor. Effekten av detta är bubblor både på aktie- och fastighetsmarknaderna. Problemet skjuts framåt och innebär att vi kommer att minska aktieandelen troligtvis under när räntor börjar stiga (om än sakta) för att skydda kapitalet.

6 4 (4) Likviditetsförvaltning Likvida medel har ökat med 45,6 Mkr under året, från 71,5 Mkr till 117,1 Mkr. Förändringen består av följande: - koncernbolagens samlade kontobehållning ökade med 38,8 Mkr, från 29,4 Mkr till 68,2 Mkr. Förändringen består av en ökning i Strömstadsbyggen, 31,1 Mkr, en minskning i Strömstadslokaler med, 5,1 Mkr samt en ökning i Strömstad Net med 12,4 Mkr. I övriga bolag mindre förändringar. - kommunens likvidkonton ökade med 6,8 Mkr, från 42,1 Mkr till 48,9 Mkr o 8 Mkr är öronmärkta till investeringsfonden och o 5,9 Mkr är öronmärkta för strategiska åtgärder. Kassaflödet från verksamheten uppgår till 131,9 Mkr. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgår till 63,1 Mkr och finansiella anläggningstillgångar till 23,4 Mkr. Förändringar i finansiella investeringar under året består av o 20 Mkr Nordea bostadsobligationsfond o 1,6 Mkr Anskaffning ränte- och aktiefond genom utdelning och rabattköp o 1,8 Mkr Aktieägartillskott AB Strömstadbyggen Den kortsiktiga likviditetsreserven utgörs av kontokrediten på 60 Mkr. Enligt kommunens finansiella riktlinjer kan 25 Mkr av krediten nyttjas för en kortare tid innan andra finansieringsalternativ måste sökas. I praktiken lånar kommunen och de kommunala bolagen av varandra inom ramen för koncernkontot, så länge det finns ett totalt överskottssaldo på huvudkontot. Likviditetsrisken bedöms som i princip obefintlig. Upplåningsuppföljning 2014 års budget innehöll beslut om upplåning upp till högst 35 Mkr för finansiering av taxekollektivens investeringar samt exploateringsverksamhet. Upplåningsbehovet har inte verkställts, då 2014 års investeringsvolymer har kunnat finansieras inom befintlig verksamhet. Kontokrediten var outnyttjad på balansdagen 31 december. Kommunen saknar banklån men har andra långfristiga skulder uppgående till 97,4 Mkr. Dessa består av inbetalda anslutningsavgifter för vatten och avlopp samt fjärrvärme, gatukostnadsersättningar och investeringsbidrag, vilka samtliga ska periodiseras över tid enligt gällande redovisningsregler. Därutöver redovisas taxekollektivens ackumulerade resultat som kommunens skuld till taxekollektivet från och med 2012 enligt gällande redovisningsregler. Avfallshanteringskollektivets investeringsfond redovisas som långfristig skuld. De kommunala bolagens upplåning har ökat under året med 102 Mkr och uppgår nu till 1.114,8 Mkr fördelat på 830,7 Mkr i koncernen AB Strömstadsbyggen och 289,9 Mkr i AB Strömstadslokaler. 5,7 Mkr av AB Strömstadslokalers lån är utlånat av kommunen. Kommunen har under året utökat sin borgensram mot de kommunala bolagen med 291 Mkr och är nu totalt Mkr. Avsaknaden av lån i egen balansräkning innebär att vare sig ränterisk eller annan risk som följer med extern finansiering föreligger. Däremot är de kommunala bolagen högt belånade med kommunal borgen, vilket innebär att det föreligger en viss borgensrisk. Risken för infriande av borgen bedöms som låg. Bilaga Årsrapport från kapitalförvaltaren Staffan Thorslund, DnB Asset Management

7 Årsrapport 2014 Bilaga Övergripande ekonomisk utveckling 2014 När någon i en avlägsen framtid tittar tillbaka på och analyserar år 2014 kommer det mest anmärkningsvärda draget säkerligen vara hur pass utomordentligt låga räntorna blev. Ledande centralbanker sänkte styrräntorna till noll. Flera stater kunde låna över tio år till en räntesats under 1%. Dessa låga räntor var en av huvudorsakerna till att många aktiemarknader till slut utvecklades starkt under året även om den samlade vinsttillväxten i de svenska börsföretagen hamnade nära noll för andra året i rad visade sig bli ytterligare ett starkt år för flertalet finansiella marknader. Men det började i moll under årets inledande månad. Den amerikanska centralbanken inledde sin successiva nedtrappning av obligationsstödköpen och den amerikanska ekonomin startade illa delvis orsakat av den ovanligt svåra vintern. Likaledes bidrog politisk oro och direkta konflikter, speciellt den mellan Ryssland och Ukraina. Både aktiekurser och obligationsräntor föll. Successivt tog optimismen över. Penningpolitiken spelade huvudrollen. Amerikanska Fed lyckades genomföra sin nedtrappningsplan och avslutade helt den kvantitativa expansionen (förkortat QE på engelska) under oktober månad utan att ställa till det på de finansiella marknaderna. De andra större centralbankerna gick åt motsatt håll. Euroområdets ECB sänkte räntan ett antal gånger och mer eller mindre lovade att starta QE i början av Japans centralbank utvidgade sitt redan exceptionellt omfattande QE-program. Flera andra centralbanker däribland svenska Riksbanken sänkte styrräntan till noll eller i Schweiz fall till och med till negativ ränta. Kurserna på viktiga aktiemarknader som New York och Stockholm steg med tvåsiffriga tal (i lokal valuta) fast gruppen tillväxtländers aktiemarknader slutade året med en lätt tillbakagång. Den superlätta penningpolitiken tillsammans med överallt dämpad inflation medförde två viktiga konsekvenser. För de första föll de långa obligationsräntorna på många håll till de lägsta nivåerna som någonsin har noterats. För det andra steg dollarn gentemot alla andra valutor. Uppgången mot euron var drygt 10% och mot den svenska kronan hela drygt 20%. Den svenska konjunkturutvecklingen följde en medelväg mellan starka USA och svaga Euroområdet. Den inhemska efterfrågan var tillväxtmotor. Den privata konsumtionen stimulerades av betydande ökning av hushållens reala disponibla inkomster genom högre reallöner då inflation pendlade kring noll och sysselsättningen steg. Exporten kämpade i motvind då efterfrågan var klen från viktiga exportmarknader.

8 Aktiemarknaderna Det blev som sagt ytterligare ett starkt år på världens aktiemarknader och i lokal valuta stod sig stockholmsbörsen väl i en internationell jämförelse. Med hänsyn även till kronförsvagningen utvecklades dock flera marknader bättre än den svenska. Den svenska aktieportföljen uppvisade en uppgång på 14,2 %. Detta räckte dock inte till för att matcha indexet som avkastade 15,8 %. De främsta enskilda bidragsgivarna var övervikterna i Scania och Autoliv, samt undervikten i Kinnevik, medan övervikterna i Sandvik, MTG och ABB bidrog mest negativt till portföljens relativavkastning. Den utländska aktieportföljen överträffade även 2014 den svenska. Kommunens förvaltning blev mycket 20,9 procent för året att jämföra med index som steg 27,9 procent. Detta trots att de förväntade vinstökningarna i framför allt de cykliska bolagen generellt sett inte infriades och 2014 därför ur vinsttillväxtsynpunkt får återigen anses vara en besvikelse. Börser steg generellt, men utvecklingen i Europa var betydligt svagare än i USA mätt i samma valuta. Hälsovård, kraftbolag och fastighet steg mest, medan verkstadsindustrin och energisektorn uppvisade den svagaste utvecklingen. Räntemarknaderna Kommunens ränteportfölj ökade med 5,2 procent medan jämförelseindex steg 7,1 procent för Avkastningen i absoluta tal var för året överraskande bra, medan utvecklingen för index varit bättre hjälpt av en längre duration. Strategin för förvaltningen är en övervikt i bostadsobligationer och att vara förberedd på en ränteuppgång som kommer att komma även om den inte kom under Durationen i portföljen var vid årsskiftet, 3,2 år och för index hela 4,2 år. Portföljen i sin helhet Totala portföljens avkastning för 2014 blev 9,2 %. Vi har haft en förhållandevis låg risk i portföljen eftersom aktier börjar bli dyra i förhållande till företagens vinster. Men tack vare superlåga räntor har aktierna fortsatt att utvecklas väl. Räntorna kan inte gå mycket lägre så framöver krävs det att vinsterna ökar för att aktiekurserna skall stiga. Relativt kommunens mål om 4% + inflation (-0,3) är den totala avkastningen för portföljen mycket bra. /Staffan Thorslund, Kapitalförvaltare, DNB Assets Management