Navet ska få ny sökmotor. Går det att göra alla nöjda samtidigt? Nya piloter inom värdebaserad vård startar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Navet ska få ny sökmotor. Går det att göra alla nöjda samtidigt? Nya piloter inom värdebaserad vård startar"

Transkript

1 akademiska sjukhusets personaltidning nummer krönika Överläkare, professorer och annat fint folk längst fram Navet ska få ny sökmotor medarbetare De flesta trivs på jobbet LÖNER Går det att göra alla nöjda samtidigt? 3 6 intranätet En enkätundersökning visar ett utbrett missnöje med Navets sökfunktion och telefonkatalog. Nu vidtas flera åtgärder för att förbättra både sökfunktion och innehåll på Navet. UTVECKLING Nya piloter inom värdebaserad vård startar 16 14

2 3 Nummer Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion Redaktör Hannes Ljunghall Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Danagård Litho AB, Ödeshög Tryckt på Profi silk 100 g Annonser Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala Manusstopp nr 3/2014: 26 maj Skev bild av sjukhuset Utöver att ni fixade min punkterade lunga har ni fullständigt punkterat min mediabild av sjukvården. På sidan 23 publicerar vi tre brev från patienter och anhöriga som har fått vård på Akademiska. Ovanstående citat kommer från en patient på 50 D. I ett annat brev skriver en anhörig: vården och bemötandet /.../gör att vi när vi läser allt negativt om sjukvården, undrar om vi befinner oss på en annan planet. Utrymmet här räcker inte för en längre diskussion om mediebilden av sjukhuset, men det kan nog lugnt konstateras att den ofta krockar med verkligheten som den upplevs av patienter på plats. Även resultaten från medarbetarenkäten på nästa sida kan stämma till viss eftertanke i det avseendet. redaktör hannes ljunghall I detta nummer Gry Östling.»När tänker man satsa på undersköterskorna?«gry Östling, undersköterska på akutmottagningen, deltog när Ronden lät tre medarbetare diskutera löner med sjukhusets HRchef med ansvar för löner och villkor. Sidan 6 11 Lugn start för buss pendeln Den 10 mars började bussarna rulla till den nya, tillfälla personalparkeringen på Ulleråkersområdet. Sidan 4 5 nya arbetssätt för bättre patientsäkerhet Studie på 50 D gav förslag på nya lösningar. Sidan Tryggve Nevéus»Röntgenronderna ger mig nästan kyrkliga associationer.«sidan 11 dagbok från psykosocialt behandlingsarbete och socialmedicin Mycket av motivationen i kuratorn och samordnaren Anders Olssons arbete kommer från patientkontakten. Sidan 30 De flesta trivs på jobbet Positiva resultat för Akademiska i årets medarbetarenkät hr De flesta av sjukhusets medarbetare trivs på sitt arbete och anser att chefen visar förtroende för sina medarbetare. Det framgår av resultatet av årets medarbetarundersökning. Det sjukhusövergripande resultatet är överlag ett positivt resultat, även om undersökningen visar på förbättringsområden. Resultatet skiljer sig inte mycket från tidigare år, utan följer samma tendenser som tidigare mätningar. Resultatet är glädjande för sjukhuset, men vi vet också av erfarenhet att de största skillnaderna i resultat kan vi utläsa på verksamhets- och avdelningsnivå. Nu börjar det viktigaste arbetet med analyser på dessa nivåer, säger Inger Thorén, hr-direktör på Akademiska sjukhuset. Enkäten för Akademiska sjukhuset besvarades av personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 71 procent (LUL 75 procent). Medarbetarenkäten omfattar 14 frågeområden, som vägs Enkät: Trivs du på jobbet? Liina Karjalainen, röntgensjuksköterska: Ja, jag trivs jättebra. Jag har trevliga kollegor, jag känner att jag utvecklas hela tiden, arbetsuppgifterna är intressanta samman i ett så kallat Nöjd medarbetarindex (NMI). Akademiska får betyget 3,83 på en femgradig skala, jämfört med 3,86 i undersökningen Akademiskas resultat är likt resultatet för hela landstinget. Det är i stort sett samma områden som får höga resultat respektive lägre resultat. Akademiska får högst resultat inom områdena likabehandling (4,5), medarbetarskap (4,1), arbetsklimat och hälsa (4,0), arbetsplatsträffar (4,0), chef och ledarskap (3,9), kompetens och kompetensutveckling (3,9). Samma områden ligger högst inom landstinget. Akademiskas förbättringsområden ligger främst inom områdena helhetssyn (3,3), delaktighet (3,5) och fysisk arbetsmiljö (3,5). Ett annat delområde som sticker ut är lönesättning. Index för divisionerna och jag uppskattar verkligen patientkontakterna. Akademiska får svagare omdömen när det gäller helhetssyn, vilket handlar om hur nöjd man är med sin arbetsgivare. Vi håller på att arbeta med detta och hoppas att vi kan nå större nöjdhet framöver. Lönesättningen är en annan fråga som sticker ut i undersökningen. Nästan hälften av medarbetarna anser de inte vet hur de kan påverka sin lön genom sina arbetsinsatser och det här måste vi förbättra, säger Inger Thorén. I medarbetarenkäten mäts också indextalet Engagerad Medarbetarindex (EMI), som gäller frågor om motivation, ledarskap och styrning. EMI för Akademiska sjukhuset låg i årets mätning på 4,0. jämfört med 4,03 i undersökningen Chefsprofilerna och enhetsrapporterna (per avdelning, Ingrid Skarp, sjuksköterska, transplantation: Både ja och nej. Jag har jobbat 43 år på Akademiska och jag hade inte stannat så länge om jag inte hade trivts. Samtidigt tycker jag att vi har lidit av alla omorganisationer på senare tid. Det är för mycket styrning uppifrån av verksamheten och det är för mycket fokus på ekonomin nuförtiden och för lite fokus på verksamhetsinnehållet. inger thorén, HR-direktör: Resultatet är glädjande för sjukhuset, men vi vet också av erfarenhet att vi kan utläsa de största skillnaderna i resultat på verksamhets- och avdelningsnivå. grupp, klinik och så vidare) beräknas komma före slutet av april. Dessa rapporter skickas då till divisionschefer och hrchefer. Öppenhet är ett ledord i en medarbetarenkät. Alla medarbetare ska därför få ta del av resultatet från sin arbetsplats före sommaren. Handlingsplaner tas sedan fram för att bevara de områden som fick positivt omdöme och för att arbeta vidare med de utvecklingsområden som enkäten visade på. josefin barck Adm Dat Kirurg/onk Kvinno/barn Neuro Mth Psyk Totalt NMI 4,10 3,75 3,78 3,88 3,77 3,83 3,78 3,83 EMI 4,09 4,02 4,01 4,12 3,96 4,02 3,90 4,0 Roger Fredén, lokalsamordnare, neurodivisionen: Ja, det gör jag, jag går till jobbet och har roligt. Jag har bra arbetskamrater och intressanta och utmanande arbetsuppgifter.

3 4 5 Utskrivningshjälp ger färre återinläggningar utveckling Genomgångar av äldres läkemedelslistor vid utskrivning minskar felmedicinering och återinläggningar. Förra sommaren inrättades en utskrivningshjälp på försök vid Akademiska sjukhuset. Resultaten är så positiva att verksamheten nu permanentas och från sommaren utvidgas till fler kommuner i länet. Initiativet till utskrivningshjälpen, som omfattar patienter som skrivs ut till korttidsboenden i Uppsala kommun, togs av en av chefsläkarna på Akademiska inför sommaren Överflyttning till ett korttidsboende innebär ett riskmoment, eftersom patienten kommer till ett nytt boende där den är okänd för personalen och inte har några av sina läkemedel. Korrekta läkemedelslistor vid utskrivningen från slutenvården minskar risken för feldosering, olämpliga kombinationer och biverkningar. I förlängningen leder det till färre akuta sjukhusbesök och inläggningar på grund av felmedicinering., säger Anna Alassaad, klinikapotekare och samordnare inom klinisk farmaci. Åren gjordes en studie på Akademiska som visade att patienter över 80 år som fick professionell läkemedelsgenomgång av apotekare gjorde hälften så många akuta återbesök året efter jämfört med en kontrollgrupp. Förutom att säkerställa att patienterna har tillgång till sina läkemedel innebär utskrivningshjälpen avlastning för sjuksköterskor på korttidsboenden där det saknas läkemedelsförråd och inte finns samma möjligheter att förnya recept. Sedan starten har vi gjort drygt 400 läkemedelsgenomgångar (ungefär tre per dag) och sett att felen minskat betydligt. Responsen från personalen på korttidsboenden i Uppsala har varit väldigt positiv, konstaterar Kristina Sörensen, även hon klinikapotekare. Med stigande ålder ökar läkemedelsbehovet. Många äldre lider av flera sjukdomar och behöver ta många olika läkemedel samtidigt. När kroppen åldras blir den också känsligare för läkemedel, vilket ökar risken för biverkningar. I Uppsala tar 52 procent av befolkningen över 80 år tio receptbelagda läkemedel eller mer. Felaktig medicinering är en av de vanligaste bristerna i vården, och felen uppstår ofta i övergångar mellan vårdenheter, till exempel när äldre multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus till korttidsboenden. En vanlig orsak är brister i kommunikation och informationsöverföring mellan olika vårdenheter eller mellan vårdenheter och patienten, ibland även med dennes närstående. ELISABETH TYSK Mjukstart för busspendeln De två pendelbussarna i möte på Ulleråkersvägen. thord hägg, förvaltningsdirektör: Det har varit värdefullt att kunna köra in de nya rutinerna under en tid när trycket inte är lika hårt. vård Den 10 mars började personalpendelbussarna att rulla till den nya, tillfälliga personalparkeringen på Ulleråkersområdet. Allt har fungerat enligt planerna så här långt, och skulle vi få behov av att öka antalet platser längre fram har vi utrymme att göra det, säger Thord Hägg, förvaltningsdirektör för Landstingsservice. Parkeringen på Ulleråker har 333 platser, vilket ungefär motsvarar antalet personalplatser som stängs under den tid som det nya parkeringshuset byggs på sjukhusområdet. Vid Rondens pressläggning hade parkeringen varit öppen i två veckor och under den tiden haft en beläggning på omkring 50 bilar per dag. Vi har haft en överkapacitet inledningsvis, men vi räknar med att beläggningsgraden kommer att öka när vädret gör det svårare att cykla fram mot kommande vinter. Det har varit värdefullt för oss att kunna köra in de nya rutinerna under en tid när inte trycket är lika hårt, säger Thord Hägg. Trycket på Ulleråkersparkeringen beräknades öka i och med stängningen av den södra parkeringen på sjukhusområdet den 14 april (vilket var efter Rondens pressläggning) och även på grund av att platser upplåts åt den byggpersonal som arbetar på sjukhuset. Thord Hägg försäkrar dock att det inte finns någon risk att det blir fullbelagt. Vi har möjlighet att bygga ut antalet platser ordentligt vid behov, så det är ingen risk att sjukhuspersonalen inte ska få plats, säger han. Pendelbussarna har i april rullat helt eller nästintill helt tomma under delar av dygnet. I maj när systemet har satt sig ordentligt kommer busschaufförerna att genomföra kontrollräkningar, för att se hur antalet resenärer fördelar sig över dygnet. Därefter kan man vid behov justera tidtabellen för att minska antalet tomma bussar. HANNES LJUNGHALL Irfan Cancar från Landstingsservice delade ut kaffe till morgonpendlarna på Ulleråkersparkeringen den 1 april, samma dag som den stora parkeringen på sjukhusområdet stängde. Röntgenjuksköterskan Belisa Ådermark, bosatt i Västerås med anställning på nuklearmedicin, var en av dem som för första gången denna morgon tog personalpendelbussen från Ulleråker. Tidigare har hon parkerat på Studenternas IP, som var fullt till sista plats denna morgon. Den 2 april togs det första spadtaget för det nya parkeringshuset. Parkeringshuset kommer att rymma 584 bilar och ska stå klart i slutet av nästa år. Det känns bra att äntligen få ordning på parkeringseländet vid Akademiska sjukhuset. Många patienter och anhöriga har svårt att röra sig och behöver kunna parkera nära sjukhuset, säger Lina Nordquist, ord förande i produktionsstyrelsen. På bilden syns även Henrik Lundin från NCC och biträdande sjukhusdirektör Björn Ragnarsson. Enkät: Hur fungerar det att parkera på Ulleråker? Mumman Bjernulf, sjuksköterska på onkologen: Det här är tredje dagen för mig och det har fungerat väldigt, väldigt bra. Tidsmässigt går jag plus minus noll jämfört med att parkera på Studenternas som jag har gjort tidigare, det tar ju ett tag att gå därifrån också. Eftersom jag bor i Alsike ligger parkeringen på rätt sida av staden för mig också. Margareta Bredberg Dahl, sjuksköterska på hematologen: Jag bor i Rasbokil, som ligger på andra sidan av Uppsala, och för mig blir det minuters extra resväg i varje riktning. Men det finns inga andra alternativ för mig, och jag slipper i alla fall leta parkeringsplats på morgonen. Carina Bergvall, sjuksköterska på hematologen: Jag bor i Sunnersta och brukar oftast cykla till jobbet, men idag var jag tvungen att ha bilen efteråt. Det har fungerat bra att parkera här. Annars har jag hört att många som brukade ta bilen har börjat cykla nu, och att de som ändå tar bilen har försökt hitta andra parkeringar på närmare håll. foto: staffan claesson

4 6 7 Hur värnar man allas intressen samtidigt? Missnöjet med lönerna brer ut sig. Ronden lät tre anställda diskutera lönefrågan med sjukhusets HR-chef med ansvar för löner. text hannes ljunghall foto Jim Elfström

5 8 9 Diskussionsdeltagare: Per-Olof Sundberg, HR-chef på Akademiska med sjukhusövergripande ansvar för lön och villkor sedan Jobbar närmast under sjukhusets HR-direktör. Individuell lönesättning är grunden för all lönesättning på Akademiska. Hur fungerar det? Per-Olof Sundberg (POS): Jag som har jobbat länge med lönefrågor både inom landstinget och kommunen har varit med om förändringen från den tid när vi hade löneplan, där man en gång om året fick en löneklassuppflyttning utan att den egna prestationen egentligen spelade någon roll. Därifrån har vi haft en resa sedan mitten av 1980-talet till idag, då vi helt har gått över till individuella löner med prestationskriterier. Det är det som vi ålägger cheferna att titta på. Vårt mål som chefer är att se till att den första lönen ligger på en vettig nivå, så att den sedan kan stegras i takt med åren och de egna arbetsinsatserna. Per-Ola Blomgren (POB): Annika Andersson, läkarsekreterare på kb-divisionen, har jobbat som läkarsekreterare på Akademiska sedan Det sägs ju att det är skickligheten och utförandet som man får lön efter, men även att anställningstiden inte ska spela någon roll. POS: Det som står i avtalen är bidrag till verksamhetsutveckling och att man ska uppfylla lönekriterier och så vidare. Arbetstid spelar roll i den meningen att man lär sig ju mer man jobbar i ett yrke, men det är inte tiden i sig som avgör löneutvecklingen. POB: Men nu kommer det nya sjuksköterskor som får flera tusen mer än oss befintliga. Om det ska vara individuell lönesättning där tiden inte spelar roll, borde jag ju kunna höja mig över deras löner, eftersom jag har mer skicklighet och erfarenhet? POS: De viktigaste kriterierna i löneöversynen handlar om att vi ska titta på prestation, på bidrag till verksamhetsutveckling och att vi ska ha differentierade löner med Per-Ola Blomgren, sjuksköterska på 50 F, har jobbat som sjuksköterska på Akademiska sedan en stor lönespridning. Sedan ska vi även titta på möjligheterna att behålla personal och möjligheterna att nyrekrytera. Det är där det gått lite fel nu på vissa tjänster. Det gäller inte sjukhuset som helhet. Vi hymlar inte med att marknadskrafterna har gjort att lönerna i vissa yrken»vi hymlar inte med att marknadskrafterna har gjort att lönerna i vissa yrken har rusat iväg lite för fort.«har rusat iväg lite för fort. Vi fick en kraftig stegring i höstas av lönerna vid rekryteringen av de sjuksköterskor som började i januari. Det har ställt till det för oss som arbetsgivare, eftersom så pass många som redan hade jobbat här ett tag inte var Gry Östling, undersköterska på akutmottagningen, har jobbat som under sköterska på Akademiska sedan uppe i den lönen. Nu handlar hela sjukhusets kraftsamling i löneöversynen om att vi måste ändra på bilden att man måste byta jobb för att få upp lönen, och att man måste ha så hög ingångslön som möjligt eftersom det inte finns någon löne utveckling. De här två sakerna är inte bra för varken oss som arbetsgivare eller för personalen. I årets löneöversyn är nyckelordet behålla. Nyckeln är att få till en lönestruktur som visar att det finns utveckling i jobbet, att det lönar sig att stanna kvar, att det lönar sig att göra ett bra jobb och att vara trogen sin arbetsgivare. Vi har inga illusioner om att vi lyckas med det direkt i den kommande löneöversynen, utan vi ser det som en start på ett arbete som ska pågå under en lång tid. Vår marknad från och med nu är dem som redan är anställda. All kompetensförsörjning värd namnet utgår från de redan anställda. POB: Jag har hört att man förra året betalade ut 92 miljoner i övertidsersättning. Varför tänker man inte istället: Om vi ger några tusen till lönerna för personalen kommer de att stanna kvar, istället för att de slutar så att andra belastas mer. Istället för att tvinga folk till övertid, kunde man då lösa problemet innan det uppstår. Skulle vi ha haft högre löner och anställt fler, skulle vi aldrig behövt betala ut så mycket pengar i övertidsersättning. POS: Det stämmer på ett sätt. Problemet är att de miljonerna inte är budgeterade, de är en del av att Akademiska sjukhuset går med underskott. Det är personalbristen som driver upp övertidskostnaderna. Nu har»vi ser ju att mycket av det som förs fram stämmer, men vi har hundra avdelningar på sjukhuset och sjukhusledningen måste se till allas intressen samtidigt.«vi rekryterat bättre och det har tillkommit ganska många nya. Så vi har lyckats med rekryteringen, men kunde ha lyckats bättre med löneprofilen, och det är där vi nu sätter in alla krafter. Men jag håller med dig. Övertiden har ökat de två senaste åren, efter att under flera års tid ha sjunkit. Det är samtidigt en trend i hela Sjukvårdssverige. Det är inget försvar, utan ett konstaterande. Vi sitter i samma båt i hela landet när det gäller personalbristen. Det är en stor del av problematiken, och något som sjukvårdssverige gemensamt behöver ta tag i. Ibland uppstår en diskussion om huruvida sjukhusledningen ska gå in i med riktade löne påslag till vissa grupper, nu senast för barnmorskorna. Vad talar för och emot att ledningen går in och höjer lönerna för en specifik grupp på det sättet? POS: Problemet är att sjukhusledningen måste se till alla verksamheter som finns på hela sjukhuset. Det är otroligt svårt för en sjukhusledning att gå med på krav som ställs tillsammans med ultimatum att man slutar om man inte får igenom kraven. Går man sådana krav till mötes öppnar det för att hela sjukhuset gör samma sak. Men det betyder inte att vi inte har respekt för de som ser sig tvungna att agera på det sättet. Per-Ola kommer från 50 F där det har varit samma situation, och det viktiga är att vi har en dialog med varandra och att vi kan mötas i ett samtal. Vi ser ju att mycket av det som förs fram stämmer, men vi har hundra avdelningar på sjukhuset och sjukhusledningen måste se till allas intressen samtidigt. Och det finns inte bara många olika enheter utan även ett antal olika yrken, med 23 olika fackföreningar som företrädare. Annika som läkarsekreterare representerar också ett yrke där det är väldigt stor brist på personal. De är utsatta för samma press som personalen i andra bristyrken, och även där måste sjukhusledningen tänka till. Per-Ola, du har tillsammans med ett antal andra sjuksköterskor sagt upp dig från 50 F. Vilken roll spelade lönefrågorna?»det är otroligt svårt för en sjukhusledning att gå med på krav som ställs tillsammans med ultimatum att man slutar om man inte får igenom kraven.«pob: De var en stor del av det, med tanke på att vi ska skola in personal som tjänar flera tusen mer än vi gör själva. De nya har ingen erfarenhet och är nyutexaminerade, samtidigt som vi som har flera års erfarenhet tjänar betydligt mindre. Sedan påverkade även bemanningen, vi kände att vi nästan går på knäna. Annika Andersson (AA): Vi har svårt att få in nya inom läkarsekreteraryrket, och det är för att vi ligger så dåligt i lön. Läkare och sjuksköterskor vill bli av med så mycket administrativt som möjligt, så trenden är att vi får mer och mer uppgifter hela tiden. Många av oss har gått en stor utbildning i diagnoskodning. Det är ett lyft och det ger yrket en högre status, men det har vi ju inte sett i några löner. Min son har en snickarutbildning. Den första lön han fick var flera tusen högre än min, efter jag hade jobbat 27 år på sjukhuset. Och vi har också ofta för låg bemanning. Jag är absolut inte nöjd. Gry, är du nöjd med din lön som undersköterska? Texten fortsätter på nästa sida

6 10 11 Krönika Tryggve Nevéus forts. från föregående sida Gry Östling (GÖ): Nej. Jag är jättemissnöjd. Vi har en stor lönespridning på akutmottagningen, och det är bra, men tittar man generellt på landstinget så är medellönen jättelåg. AA: Under alla år som jag har jobbat här har det aldrig satsats på läkarsekreterare. GÖ: Inte på undersköterskorna heller. AA: Det är oftast sjuksköterskor och barnmorskor som det har varit tal om. Vilka riktade satsningar har gjorts på senare tid och varför? POS: Det handlar dels om sjuksköterskor i stort under 2013, sedan satsar vi under 2014 extra på ambulanssjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och läkarsekreterare. Det handlar inte om generella påslag för varje individ, det som satsas extra ska fördelas individuellt. Någon kan i teorin få noll och någon annan kan få flera tusen.»vi pratar mycket bland oss under sköterskor om hur vi ska göra för att få upp våra löner«varför har ni prioriterat just dessa grupper?»vi har flera undersköterskor som har jobbat i 30 år och tjänar De nya undersköterskorna tjänar omkring Skulle man ha en 30-årig erfarenhet som byggde på i ingångslön skulle det bli långt över den lön de har, men man kompenseras aldrig för sin erfarenhet.«pos: Dels är det en marknadssituation, dels är det också så att vi vill stimulera vidareutbildning. Vi satsar mer pengar per person på specialistsjuksköterskor för att öka avståndet till dem som inte vidareutbildar sig. I år har vi också extra fokus på att rätta till lönestrukturen som jag pratade om tidigare. GÖ: Ser man att det är en brist på undersköterskor idag på sjukhuset? POS: Inte en rekryteringsbrist. Att rekrytera undersköterskor till tjänster och långa vikariat är ofta ganska lätt, även om vi ser en brist även på undersköterskor på längre sikt. Däremot är det svårare att hitta undersköterskor som timvikarier. POB: Vad gäller undersköterskor har vi flera på avdelningen som har jobbat i 30 år och tjänar De nya undersköterskorna tjänar omkring Skulle man ha en 30-årig erfarenhet som byggde på i ingångslön skulle det bli långt över , men man kompenseras aldrig för den erfarenhet man har. Hur tänker ni tackla sådana problem? POS: Det som jag jobbar för i min roll är att vi måste få en större lönespridning. Vi måste sätta rätt löner när vi rekryterar och vi måste bli bättre på att värdera erfarenhet och prestation. Jag hoppas att man inte uppfattar det som tomma ord från ledningshåll, för vi har stor enighet om det och jobbar verkligen mycket med detta. GÖ: Men nu satsas det på läkarsekreterare och på sjuksköterskor. När tänker man satsa på undersköterskorna? POS: Lönepåslagen har varit procentuellt högre till Kommunals yrkesgrupper de fyra senaste åren. Du kanske inte själv tycker att du har fått upp lönen på den nivå som er grupp förtjänar det tycker nog nästan ingen i offentlig sektor men relativt sett har Kommunals avtal varit bättre än de andra förbundens i flera år. Därför har det varit svårt för oss som arbetsgivare att lägga mer på Kommunal, särskilt med den ekonomi som vi har. Men nu är vi inte i den fasen längre, så det kan bli annorlunda framöver. Ser problemen likadana ut i hela landet? POS: Ja, på i princip exakt samma sätt, och det bidrar till att situationen blir så turbulent. Stockholm har till exempel nyligen öppnat en ny förlossning. Den personal de fick tag i var deras egen, så de flyttar personalbristen runt hos sig själva, och gör förstås vad de kan för att rekrytera från annat håll också. Vi har rekryterat två barnmorskor från Västerås och då blir det jätteproblematiskt för Västerås. Så här fungerar det på en marknad. Men det är»situationen är otroligt jobbig för alla och lönetvisterna sätter hela organisationen under press. Att inte kunna jobba med de här frågorna i en bra dialog är alltid ett misslyckande.«ett stort problem som vi måste jobba med på riksnivå. POB: Skulle jag säga upp mig skulle ni få nyanställa en ny sköterska för omkring Samma lön som jag strider för ger ni då istället till den nya. Samtidigt är det en inskolningskostnad på Vi har tio nya på vår avdelning nu, det blir Skulle man slå ut de pengarna på dem som har sagt upp sig, skulle man ha höjt lönen betydligt mer än det påslag som jag har begärt. Varför tillåter ni en sådan utveckling istället för att lösa problemet? Ni förlorar ju på det? POS: Det korta svaret är att vi har en lönepolicy som vi måste följa i landstinget. Den säger att vi sätter lön vid två tillfällen: vid nyanställning och vid löneöversyn. Vi får inte ägna oss åt det som kallas löneglidning, det vill säga justeringar mellan löneöversynerna. Men det är ingen bra situation vi är i nu. Den är otroligt jobbig för alla och lönetvisterna sätter hela organisationen under press. Att inte kunna jobba med de här frågorna i en bra dialog är alltid ett misslyckande. GÖ: Jag ska inte sticka under stol med att vi pratar mycket bland oss undersköterskor om hur vi ska göra för att få upp våra löner. Jag tror att det kommer bli jobbigt för landstinget om det inte görs något för oss. Om röntgenronder Redan när jag började arbeta som underläkare på barnsjukhuset för 20 år sedan fascinerades jag av röntgenronderna. De hör till de centrala ritualerna inom sjukvården och ger mig nästan kyrkliga associationer. Församlingen sitter bänkad i ett dunkelt upplyst rum och bedriver entonigt mässande växelsång ledda av röntgenläkaren som officierar framme vid altaret/bildvisningsapparaten. Det är tidigt på morgonen och ont om syre i demonstrationsrummet, och ljudet av plåtarna som snurras runt runt i maskinen är sövande likt tibetanska bönekvarnar. Till och med bilderna vi ser ger sakrala associationer: alla dessa benknotor och tvärsnitt av kroppsdelar i olika nyanser av grått. Är det reliker vi förevisas? (Kusligast är MRT-bilderna av huvudet med coronalsnitt genom ögongloberna.) Bara rökelsedoften saknas. Och så hierarkin, den passar också in i bilden. När jag började var det så att underläkarna och studenterna satt längst bak, de färdiga specialisterna i mellanraden och överläkare, professorer och annat fint folk längst fram. Det var ingen som hade bestämt att det skulle vara så, tror jag, överläkarna var inga dryga översittare: det bara föll sig så. Allt eftersom jag steg i graderna försökte jag revoltera mot detta genom att uppmuntra de yngre kollegorna att sätta sig längre fram. Men det var svårt. De brukade le lite generat från bakersta raden och svara att nej, vi sitter så bra här, det är skönt att kunna luta sig mot väggen. Det blev en viktig lärdom: hierarkier upprätthålls inte bara uppifrån. Sedan dess har det hänt en del. Numera har jag sällan tid att vara med på de vanliga röntgenmorgonandakterna, utan deltar mest bara i de exklusiva radiologiska bönemötena på onsdagarna, som handlar om barns njurar och urinvägar. Och de snurrande gamla bildvisningsapparaterna har bytts ut mot stora, tysta digitala skärmar. Minst en gång per rond försvinner plötsligt bilderna på grund av något haveri med datorprogrammet, varvid radiologen drar något kärvt skämt à la tjeckisk ölhall och vi får vila ögonen på ett foto av Machu Pichu eller en wallaby. Det är ganska trevligt.»överläkare, professorer och annat fint folk längst fram. Det var ingen som hade bestämt att det skulle vara så, tror jag, överläkarna var inga dryga översittare: det bara föll sig så«men hierarkierna består. De yngre kollegorna sätter sig i mitten, medan vi med brunt eller svart bälte i sjukvårdsgradskalan bänkar oss längst fram. Nästa gång ska jag sätta mig allra längst bak bara för att djävlas. Det är ju ganska skönt att kunna sluta ögonen och luta huvudet mot väggen. Tryggve Nevéus är överläkare på Akademiska barnsjukhuset

7 12 13 Nya arbetssätt för ökad patientsäkerhet foto: magnus laupa Studie på 50 D gav förslag till nya lösningar vård Under två månader i höstas studerade en arbetsgrupp sättet att arbeta på avdelningen 50 D i syfte att komma med förslag på förbättringar och effektiviseringar från utomståendes betraktelser. Tanken är också att förslagen ska höja patientens delaktighet i vården och öka säkerheten. Gruppen har nyligen kommit med resultatet av sina observationer. De viktigaste förslagen till förändringar är att införa strukturerade mallar för rapportering, rond samt in- och utskrivningar, individuella mål för vad dagen ska innehålla för patienten, bestämd starttid för ronden, utskrivningssamtal där alla berörda yrkeskategorier deltar, samt eftermiddagsrapportering vid patientens säng i de fall det är möjligt. Arbetsgruppen består av chefssjuksköterska Kristina Holmberg, projektchef Susanne Ek Rundblom och universitetslektor Christine Leo Swenne, tillika operationssjuksköterska på thorax. Studien är en utveckling av arbetet med patientsäkerhet. Efterfrågan på vård ökar, inflödet är stort och vårdtiderna korta. Till det kommer krav från bland andra SKL på Kristina Holmberg, chefssjuksköterska, och Susanne Ek Rundblom, projektchef, har studerat arbetssätt och rutiner på 50 D. att patienterna ska vara mer delaktiga och att informationen till patienterna ska förbättras, säger Kristina Holmberg. Gruppen valde 50 D för att avdelningens ledning ställt sig positiv till nya idéer samt att deras patienter är relativt talbara, vilket underlättar vid utvärderingar av förändringar. Vi har blivit väl bemötta och känt oss välkomna till avdelningen. Det är ett fantastiskt arbetsklimat på 50 D, säger Susanna Ek Rundblom. Det är främst tre områden som observerats; rapportering, ronder samt in- och utskrivningar. Ett gemensamt problem är att det inte finns mallar för hur momenten ska utföras. Vårt förslag är att vi som en extern resurs ska ta fram strukturerade mallar för dessa områden. Medarbetarna beskriver vad som bör finnas med, men vi bistår med utformningen, säger Kristina Holmberg. En gemensam mall stärker patientsäkerheten eftersom Att tidsbestämma rondens starttid är en bra effektivisering. Som det är nu går dyrbar tid bort i och med att vårdpersonal och läkare väntar på varandra. risken för missad information minskar. Den är också ett bra stöd för nya läkare. Mallar får dock inte styra för mycket. Det måste finnas utrymme för egna idéer, säger Kristina Holmberg. Ett annat förslag är att patienterna får individuella, dagliga mål uppsatta för sin rehabilitering, till exempel att de under dag 1 ska gå ur sängen, dag 2 ta några steg i korridoren och så vidare. Patienternas medverkan i att planera sina mål för sitt tillfrisknande är viktig. Det bör finnas en whiteboard eller liknade på salen där det finns information om vilka aktiviteter som patienten har inplanerade för dagen, vilka mål som är uppsatta samt vilken personal som är ansvarig, menar Susanne Ek Rundblom. Att tidsbestämma rondens starttid är en bra effektivise- Det är bra att vi fått våra arbetssätt och rutiner här på 50 D granskade av någon utifrån. Man blir lätt hemmablind, säger sjuksköterskan Olof Lundkvist, här i färd med att dela ut läkemedel tillsammans med kollegorna Emilia Kedhammar och Sanna Hedengren. ring. Som det är nu går dyrbar tid bort i och med att vårdpersonal och läkare väntar på varandra. Miljön i expeditionerna där medarbetarna förbereder ronden inte är optimal. Ofta sitter en läkare vid en datorskärm och en kandidat vid en annan och tittar i Cosmic. Det medför att sjuksköterskan sitter vid sidan av och inte riktigt kan delta i samtalet. Genom att möblera om rummen så att de sitter tillsammans och att alla kan se Cosmic, till exempel via en skärm på väggen, tror vi att teamkänslan ökar, säger Susanne Ek Rundblom. Ett stort steg för att öka personalens tid hos patienten är att hålla rapporteringen från dagtill kvällssjuksköterska inne hos patienten. Det finns stora fördelar med det. Samtidigt finns det viktiga integritets- och sekretessaspekter som vi måste arbeta vidare med för att hitta en lösning på, säger chefssjuksköterska Kristina Holmberg. Personalen på 50 D har nyligen fått information om studien och de diskuterar nu resultatet och vilka av förslagen som kan vara aktuella att genomföra. Vi är positiva till att våra sätt att arbeta har studerats utifrån med andra ögon. Man blir lätt hemmablind. Redan när de var här blev vi observanta på att vi omedvetet ändrat rutinerna för läkemedelsdelningen. Nu har vi rättat till dem igen, vilket innebär flera vinster, säger Olof Lundkvist, sjuksköterska på 50 D. INGELA WIMAN

8 Navet ska få bättre sökmotor Utbrett missnöje med sökfunktionen och telefonkatalogen i stor enkätundersökning bland användarna intranät Resultatet från Navetenkäten i december visar ett större missnöje med Navet än vid förgående undersökning. Särskilt mycket kritik riktades mot sökmotorn. Flera åtgärder ska nu leda till en smidigare sökfunktion och ett bättre innehåll på landstingets intranät. I december 2013 genomfördes en undersökning av hur användarna uppfattar Navets funktionalitet. En enkät gick ut på slumpmässigt utvalda datorer i landstinget så att medarbetare fick möjlighet att svara på frågor om intranätet. Resultaten visar att medarbetarna är mer missnöjda med intranätet än i tidigare undersökningar. I jämförelse med 2011 och 2009 har siffrorna sjunkit inom alla områden. Vi ser allvarligt på den här trenden. Vårt mål och hela syftet med Navet är att det ska fungera som ett verktyg i vardagen för oss som jobbar i landstinget. Därför ska vi ta fram en handlingsplan där vi identifierar förbättringsområden som vi ska jobba med. Några föreslagna områden är sökfunktionen, hur kontaktuppgifter ska presenteras, strukturen, vilken sorts dokument som ska få ligga på Navet, hur nyhetsflödet ser ut och vilka möjligheter till social interaktion som ska finnas. Enkät: Vad tycker du om Navet? Anneli Johansson, chefssekreterare, ortopeden: Det har blivit bättre. Jag tycker att den nya versionen är tydligare än den föregående. Många säger att det är svårt Ordmolnet illustrerar de fria kommentarerna i Navetenkäten. Ju större ord, desto oftare förekommer det bland svaren. att hitta information, men jag tycker inte det. De som har svårt att hitta är nog inte inne så ofta. Nahid Gheysari, operationssjuksköterska, c-op: Det är rörigt och ganska svårt att hitta. Det är många Alla förslag på förändringar som vi får in till webborganisationen tas omhand i regelbundna möten. Vi prioriterar förslag som förbättrar för många, ökar tillgängligheten och gör användarnas vardag lite lättare, säger Maria Bergkvist, webbstrateg på landstingets ledningskontor. steg att klicka sig vidare igenom tills man kommer dit man ska. Ibland är det fel rubrik, man tänker jaha, var det här det låg. Men innehållet är oftast bra när man väl På de mindre förvaltningarna är man något mer nöjd med intranätet än på de större. Det skiljer mycket i nöjdhet mellan förvaltningarna. Det är svårt att säga vad det beror på, men det är tänkbart att det finns en påverkan från faktorer som hur nöjd man är med hittar fram. Det är viktigt att Navet fungerar bra. Nadja Lundström, bma, klinisk kemi: Det kan vara svårt att hitta, men överlag tycker jag att det fungerar ganska bra. Jag maria bergkvist, webbstrateg: På lång sikt behöver vi byta ut vår nuvarande sökfunktion mot en sökmotor som kan filtrera träffar på ett bättre sätt. arbetssituationen i sin helhet, hur mycket och vilken information som läggs ut, och hur mycket information man har fått om hur Navet fungerar, säger Maria Bergkvist. Den funktion som får mest kritik är sökmotorn. Ofta hittar man inte det man söker, eller så innehåller sökresultatet gammal och irrelevant information. Det upplevs också vara svårt att tycker faktiskt att sökmotorn fungerar hyfsat, däremot är telefonkatalogen sämre. Lena Schön, narkosundersköterska, c-op: Det kan vara svårt att hitta, navigera på Navet och strukturen är inte alltid enhetlig eller logisk. Telefonkatalogen får också mycket kritik. Något som komplicerar det hela är att telefonkatalogen är växelns eget system och egentligen inte en del av intranätet. Det är heller inte alla som känner till att man kan söka på kontaktuppgifter till både personer och avdelningar i sökrutan på Navets startsida. Kontaktkorten hämtas ur hsa-registret och därför är det viktigt att den informationen stämmer. De områden som får något högre betyg är användarnyttan och informationen. Navet anses vara ett nyttigt hjälpmedel i arbetet och informationen som finns där är viktig och bra, när man väl hittar den. I jämförelse med andra intranät har vi en stor andel medarbetare som är inne på intranätet dagligen för att hitta information eller verktyg. Nio av tio som svarade på enkäten är inne på Navet varje dag, säger Maria Bergkvist. Under den kommande tiden men oftast går det bra. Navet är ett bra ställe att hitta information och jag använder det mycket i jobbet, jag är ofta inne flera gånger varje dag. Det skiljer mycket i nöjdhet mellan förvaltningarna. Det är svårt att säga vad det beror på, men det är tänkbart att det finns en påverkan från faktorer som hur nöjd man är med arbetssituationen i sin helhet. sker en del förändringar som ska påverka Navet i positiv bemärkelse. Sökmotorn har nyligen justerats så att sidor och dokument som hör ihop också grupperas ihop för att sökresultatet ska bli tydligare. Detta är en snabb åtgärd, men på lång sikt behöver vi byta ut vår nuvarande sökfunktion mot en sökmotor som kan filtrera träffar på ett bättre sätt, säger Maria Bergkvist. Ett annat projekt som påverkar Navet är införandet av ett dokumenthanteringssystem. Intranätet är uppbyggt i publiceringsverktyget Episerver som saknar en avancerad dokumenthantering. Det har lett till att många gamla dokument ligger kvar, eller att gamla versioner inte har ersatts med nya. Genom att placera dokument i ett separat system blir de lättare att hantera, uppdatera och hitta på Navet. Det finns också mycket redaktionellt arbete att göra. Navet i nuvarande form har funnits sedan 2009, med en del smärre förändringar. Det byggs hela tiden nya sidor och struk- Röster ur Navetenkäten»» Förbättras sökfunktionen är jag nöjd. Sökfunktionen är helkass, hittar nästan aldrig det jag är ute efter.» Vill att någon tar och rensar upp bland all skit som kommer högt upp på sökningar, men som uppenbarligen inte uppdateras eller används längre. Intranätet ger» information på ett hyggligt sätt, men att själv söka information är nästan omöjligt!!!!!» Nöjd med nästan allt förutom sökfunktionen! Röriga träffar och irrelevanta saker. Mer begränsningar vore önskvärt för att få säkrare träffar på det man söker.» Sökfunktionen ger alltför många inaktuella träffar som länkar till olika pdf-dokument som rör specifika verksamheter typ mötesprotokoll etc. turer och fylls på med dokument. Att se över publicerarnas direktiv och städa Navet på obesökta sidor och gamla dokument är ett arbete som vi måste göra snarast möjligt inom publicerarorganisationen, säger Maria Bergkvist. Enkäten genomfördes av wsa, Web Service Award, ett företag som ägnar sig åt undersökningar av intranät och webbplatser. De undersöker många landstings webbplatser och därför får landstinget ett bra index att jämföra sig med. HANNES LJUNGHALL

9 16 17 Nya piloter startar i slutet av april»vi får stora möjligheter att ge bättre vård«införandet av värdebaserad vård går vidare med tre nya områden på Akademiska utveckling Införandet av värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset går vidare. I slutet av april startas tre nya piloter och mot slutet av året går sjuk huset vidare med ett bredare införande. Införandet av värdebaserad vård är en viktig del av det strategiarbete som sjukhuset startade förra året, för att säkerställa Akademiskas position som ett av de ledande universitetssjukhusen. Överläkaren Morten Kildal har nu fått ett övergripande ansvar för införandet av värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset och för att stödja arbetsgrupper och chefer i det arbetet. I uppstartsfasen har sjukhuset haft stöd av Boston Consulting Group, som tillsammans med tre tvärprofessionella arbetsgrupper inom diabetes, ortogeriatrik och esofaguscancer har jobbat på ett strukturerat sätt med att identifiera det Det handlar egentligen om att ställa frågor till dem som jobbar nära patientgruppen och till patienterna om vad som är de viktigaste målen man behöver sikta mot för att förbättra vården för just den patientgruppen. viktigaste som behöver göras och följa upp för att förbättra vården för dessa patientgrupper. Arbetsgrupperna består av medarbetare med olika professioner som jobbar dagligen med patientgruppen, men även av medarbetare med expertkunskap om Cosmic, utdata och ekonomi. Att samla både kliniker och administratörer har gjort det möjligt att få ut de data som arbetsgruppen tycker är viktiga för patienterna, och grupperna har också fått hjälp med att hitta enklare sätt att mata in data i våra it-system. När man har kommit överens om vad som är viktigast att mäta och fått igång dessa mätningar så går arbetet över i en vardag med förbättringsarbete som följs upp och stöds av sjukhusledning och styrgrupp. Varannan vecka kommer sjukhusledningen att få en kort presentation av hur det går i varje pilot, säger Morten Kildal. Hur skulle du beskriva värdebaserad vård? Det handlar om att fokusera på hur mycket patientvärde i form av hälsoutfall per krona som vi kan åstadkomma. Beslut som rör patienter ska grundas i det alternativ som ger mest värde för patienten, säger Morten Kildal. En nyckel till bättre vård är att mäta hälsoutfall för patienterna i större utsträckning och organisera vården utifrån detta. Det handlar egentligen om morten kildal, övergripande ansvarig för värdebaserad vård: Flera har varit med om liknande arbetssätt tidigare, men det märks att tanken skapar ett stort engagemang och mycket energi. att ställa frågor till de kliniker och forskare som jobbar nära patientgruppen och till patienterna om vad som är de viktigaste målen man behöver sikta mot för att förbättra vården för just den patientgruppen. För att kunna göra det behöver de som ingår i det tvärprofessionella teamet få tid att träffas, en bra struktur för arbetet och ett tydligt stöd från sina närmaste chefer och sjukhusledningen. Det är för att skapa dessa förutsättningar och kunna utvärdera hur det går, som vi nu har startat sex piloter för att jobba med värdebaserad vård, säger Morten Kildal. Till varje arbetsgrupp finns det också en styrgrupp som leds av sjukhusledningen genom en av divisionscheferna. I styrgruppen deltar de verksamhetschefer som är mest involverade i patientgruppen tillsammans med processledaren för arbets gruppen, som oftast är en senior läkare. Vi ser nu över vilket stöd som behövs för arbetsgrupperna centralt och dessutom kommer vi att involvera och engagera medarbetare som redan idag jobbar med liknande stödfunktioner på divisionerna och i verksamhetsområdena. De tre första arbetsgrupperna (diabetes typ 1, ortogeriatrik och esofaguscancer) träffades första gången i december förra året och nu i slutet av april startas tre nya arbetsgrupper: alkoholberoende hos unga vuxna brännskadevård barnkirurgi: esofagusatresi, analatresi och vacterl (se fotnot). Dessa har valts ut dels för att det är viktiga patientgrupper, dels för att involvera alla divisioner och flera verksamhetsområden i den värdebaserade vården. Alkohol- och drogberoende hos unga vuxna finns huvudsakligen inom psykiatrin, men involverar många andra enheter på sjukhuset och även primärvården och socialtjänsten. Brännskadevården valdes som ett av sjukhusets två rikssjukvårdsområden. Inom kvinno- och barndivisionen valdes barn med esofagusatresi, analatresi och vacterl som är en viktig patientgrupp som följs upp och behandlas under hela uppväxten och i nära samarbete med hemsjukhusen i regionen. Finns planer för ytterligare piloter längre fram? Utifrån erfarenheter från de sex piloterna kommer vi att gå vidare med ett bredare införande av värdebaserad vård mot slutet av året och då identifiera nya patientprocesser att jobba med. Valet av nya patientgrupper kommer att ske i nära dialog med verksamhetsföreträdare och verksamhetscheferna. Vilka viktiga erfarenheter har de tre första piloterna kunnat berätta om? Alla tre grupperna har lyft fram betydelsen av att få prioriterad tid att träffas över professions- och verksamhetsgränser för att i teamet diskutera hur vi skall förbättra vården för patienterna. Många har inte träffats förut trots att man har jobbat med samma patientgrupp länge. Under arbetet har det kommit fram flera förbättringsförslag som har varit enkla att genomföra, men också förslag som kräver engagemang och gemensamma beslut från berörda verksamhetschefer. Den erfarenheten från de tre första piloterna har gjort att vi nu ser till att styrgruppen träffas regelbundet innan arbetsgruppsmötena redan från början i de tre nya piloterna som startar i slutet av april. Flera har varit med om liknande arbetssätt tidigare, men det märks att tanken om att beslut som rör patienter ska grundas i det alternativ som ger mest värde för patienten skapar ett stort engagemang och mycket energi. Som en i gruppen sa: Det är ju därför vi vill jobba i vården och jag tror att vården faktiskt blir bättre och sannolikt billigare om alla fokuserar på hur det går för patienterna. HANNES LJUNGHALL Fotnot: VACTERL är en akronym där varje bokstav står för ett organ eller kroppsdel som kan vara missbildad vid födseln. Om ett barn föds med en missbildning i ett av dessa organ, bör undersökning av de övriga organen genomföras. Om barnet har tre eller fler missbildningar inom dessa organ brukar det anses passa in på VACTERL. Källa: vacterl.com utveckling Ett av de tre nya pilot områdena inom värdebaserad vård blir missbruk av alkohol och narkotika hos unga vuxna, år. Värdebaserad vård känns naturligt för oss som arbetar på golvet och jag ser mycket positivt på att det nu är Akademiska sjukhusets vision och verksamhetsidé, säger Karin Stolare, processledare för arbetsgruppen. Karin Stolare, som är specialistläkare inom beroendeoch neuropsykiatrin, säger att det finns mycket man kan arbeta med sjukhusövergripande vad gäller missbruk och beroende. Det handlar ofta om en komplex problematik där vi skulle ha nytta av utökat samarbete mellan olika delar av sjukvården, till exempel psykiatri och somatik, för att vården ska få största möjliga värde för patienten. Vi har nu valt att fokusera på unga vuxna, då vi vet att missbruk ökar i den gruppen och det är angeläget att komma in med effektiva och evidensbaserade behandlingsinsatser så tidigt som möjligt. Jag ser fram emot samarbetet mellan olika professioner och olika vårdenheter med utgångspunkten vad är till värde för patienten?, säger hon. Karin Stolare anser att det finns stora möjligheter till förbättrat omhändertagande för patientgruppen unga vuxna med missbruk/beroende. - Vi är många vårdinstanser som är inblandade. Bara inom psykiatrin är flera enheter inblandade: barn- och Karin Stolare är processledare för en av de nya piloterna. ungdomspsykiatrin, psykiatriska mottagningen för unga vuxna och beroendemedicinska mottagningen. När det gäller missbruk och beroende är samarbetet med socialtjänsten också mycket viktigt. Det kommer vara till stort värde för denna patientgrupp att vi samordnar våra insatser, tydliggör vårdkedjan och vem som gör vad. Att få en tydlig struktur för arbetet bidrar också till att vården blir mer jämlik, säger hon. Hon hoppas nu kunna vara med och förbättra samarbetet mellan olika vårdinstanser, tydliggöra vårdkedjan och vem som gör vad. Redan innan vi blev kontaktade angående detta projekt hade vi börjat se över hur vi inom psykiatridivisionen arbetar med denna patientgrupp och kunde se att det finns ett behov av att samordna dessa insatser. Vi ser också fram emot att få fokusera på vad som är av värde för patienten och hur vi framöver kan mäta utfall av vår behandling med denna utgångspunkt. HANNES LJUNGHALL

10 18 19 Framtidens Akademiska»Det är nu det börjar synas tydliga resultat«lokaler Framtidens Akademiska är på väg in i den kanske mest intensiva fasen under det mer än decennielånga projektet. Första spadtaget har tagits för den nya vård- och behandlingsbyggnaden på J-tomten, samtidigt som de första avdelningarna förbereder sig för återflytt till nyrenoverade och ombyggda lokaler i 85-huset. Framtidens Akademiska-projektet startade 2009 och beräknas pågå ända till Samman taget innebär projektet att hälften av Akademiska sjukhuset blir som nytt; antingen i form av nya hus eller genom att äldre hus renoveras och byggs om så att standarden motsvarar nybyggt. Sedan ska de lokaler som berörs kunna möta de vårdkrav som ställs under de kommande 40 åren. Thord Hägg, förvaltningsdirektör för Landstingsservice, säger att projektet håller den planerade takten så här långt. Programarbete och projekteringsarbete har gått väldigt bra! Teknikhuset på gaveln till 85-huset är färdigt och överlämnat från entreprenören. Det har skett i rätt tid och till Thord Hägg den planerade investeringen. Nu är vi inne i projekteringsfasen för vår nya byggnad på J-tomten. Det är ett oerhört omfattande arbete som är indelat i en ambitiös tidsplan som vi följer noga. Tillståndsprocessen är en viktig period och bygglov är ju en förutsättning för att kunna starta bygget. Vi hoppas inte att vi ska stöta på oöverstigliga hinder i den vägen. I skrivande stund har vi inte svaren fullt ut, men vi utgår ifrån att det ska fungera bra, säger Thord Hägg. En viktig milstolpe på vägen kommer när de första avdelningarna flyttar tillbaka in i nyrenoverade och ombyggda lokaler i 85-huset, där alla patientrum nu är enkelrum. Det sker i slutet av maj, men redan nu har vi sett hur fina avdelningarna blir. Vi är i en spännande period när det börjar synas tydliga resultat av allt planerande och alla förberedelser som har gjorts, säger Thord Hägg. Första spadtaget till J-huset togs den 24 april. Hur kommer detta jättebygge att påverka övriga sjukhuset under byggperioden? Vi ska gräva och transportera bort kubikmeter grus och schaktmassor. Det motsvarar lastbilslass, så det handlar om enorma volymer. För att möjliggöra bygget kommer vi att behöva upplagsplatser för byggmaterial och platser för byggarbetarnas bodar. Det kommer att tillfälligt ta anspråk på olika platser i området, bland annat utanför 85-huset och på den väg som går där. Det kommer naturligtvis att upplevas som inskränkningar, men det är en nödvändig förutsättning för att få bygget förverkligat. Vi får också ställa in oss på att det blir mycket byggtrafik, men som tur är ligger ju den nya byggnaden avgränsat i ett hörn av sjukhusområdet, vilket underlättar för att göra störningarna så små som möjligt! HANNES LJUNGHALL 1. Ingång 14 16, sjukhusets äldsta byggnad. Renovering och iordningställande av lokalerna som kontor åt bland annat sjukhusadministrationen och Landstingsservice. Påbörjat vintern 2013/2014, färdigt i slutet av Väg som förbinder Dag Hammarskjölds väg med ambulansvägen. Vägen är inledningsvis främst till för ambulanstrafiken söderifrån, som behöver en ny infart på grund av bygget på J-tomten (se punkt 7). Vägen möjliggör också i ett senare skede rundkörning av hela sjukhusområdet, vilket gör det möjligt att leda in linjebusstrafik i större omfattning än tidigare. Bygget är påbörjat och ska vara färdigt under andra halvan av Teknikbyggnad i anslutning till 85-huset. Bygget inleddes i april 2012 och har precis avslutats. Byggnaden förser 85-huset med bland annat el, vatten och hisschakt för transporter av varor och förnödenheter. 4. Ingång 85. Huset renoveras genomgripande, standarden ska motsvara ett modernt nybygge. Det innebär bland annat att alla flerbäddsrum görs om till enkelrum. Ombyggnaden görs tre plan i taget. De första tre planen som byggts om återinvigs nu i maj. Därefter fortsätter arbetet med nästkommande tre våningar. 5. Teknikbyggnad i anslutning till 70-huset. Samma funktion som teknikbyggnaden vid 85-huset (punkt 3). Byggstart planerad till slutet av Ingång 70. Samma typ av renovering som 85-huset (punkt 4). Ombyggnaden görs två plan i taget, med undantag för nyligen ombyggda civa på 2 trappor. Byggstart i slutet av J-tomten. Ny vård- och behandlingsbyggnad som är en av de största enskilda satsningarna i sjukhusets historia. Exakt vilka verksamheter som flyttar in är fortfarande föremål för diskussion, men i vissa fall finns redan nu besked. Det som är bestämt hittills är t ex: strålbehandlingen, delar av BFC och nuklearmedicin, cytostatikaberedningen och operationssalar. På vårdavdelningarna blir alla patientrum enkelrum med egen toalett. Första spadtaget togs den 24 april. Invigning sker Operation och röntgen. Ombyggnad med genomgripande renovering av el, vatten, avlopp och ventilation. Operationssalarna byggs om för att motsvara moderna krav vad gäller storlek och kringutrymmen med mera. Politiskt beslut om genomförande möjligt att ta 2015, vilket skulle möjliggöra en ombyggnadsperiod åren Ingång rivs. Inga nya hus planerade än så länge. Den frigjorda ytan blir ett framtida utvecklingsområde. Rivning tidigast Stora parkeringen. Här byggs för närvarande ett nytt parkeringshus med plats för 584 bilar. Huset, som bland annat har laddstationer för elbilar, blir fem våningar högt och ska stå färdigt i slutet av Nytt kök för tillagning av patient- och personalmat. Byggstart i slutet av 2014, köket ska sedan stå färdigt i början av 2016.

11 20 21»Det går åt rätt håll«positiv trend i Akademiska sjukhusets miljöarbete miljö Förra året minskade Akademiska sina utsläpp från tjänsteresor med 13 procent. Generellt var 2013 ett jättebra år för miljöarbetet på Akademiska. Det mesta har gått åt rätt håll, säger Akademiskas miljöchef Therese olsen. När förra årets miljöarbete på Akademiska summeras är trenden positiv. Miljömålen har satts inom sex olika områden. Inom fyra av dessa har resultatet blivit bättre än föregående år: Minskade utsläpp av koldioxid från sjukhusets tjänsteresor. Utsläppen minskade med 13 procent. Minskad elförbrukning. Elanvändningen minskade med fyra procent jämfört med Andelen återvunnet avfall. Återvinningen ökade med 1,5 procent till 33 procent. Användningen av kontorspapper minskade med tre procent. De minskade utsläppen från tjänsteresor bygger till stor del på att tjänsteresorna med flyg minskade med 17 procent under förra året. Det kan ha spelat in att vi höll de medicinska veckorna i Uppsala förra året, vilket minskade behovet för många sjukhusanställda att resa till andra delar av landet. Det kan också vara så att resepolicyn har haft effekt. Grundregeln är att man inte ska resa med flyg ifall resvägen understiger 50 mil. Vi ser även att telemedicinanvändandet går framåt antalet tillfällen ökade med hela 56 procent vilket också bidrar till minskat resande, säger Therese Olsen. Nu är målet inför innevarande år att minska tjänsteresorna med flyg med ytterligare fyra procent. Vad gäller återvunnet avfall bygger Landstingsservice för närvarande en ny Många kurvor i miljöarbetet pekar åt rätt håll, men vad gäller förskrivning av läkemedel med hög risk för miljöpåverkan är bilden mer splittrad. avfallsdepå på Gluntenområdet. När den står klar 2015 innebär det ännu bättre förutsättningar för källsortering och återvinning på Akademiska. Något som däremot går åt fel håll är utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet, vilka ökade med fyra procent. Ombyggnaden av sjukhusområdet kommer att förbättra för cyklisterna, bland annat genom bättre cykelvägar inom området. Det ska också bli intressant att följa ifall bristen på parkeringsplatser för personalen på sjukhusområdet, i samband med bygget av det nya parkeringshuset, kommer att påverka hur många som tar bilen, säger Therese Olsen. Vad gäller förskrivningen av läkemedel med hög risk för miljöpåverkan är bilden mer splittrad. Användningen av diklofenak har minskat med 13 procent och kinoloner har minskat något, men användningen av sertralinbaserade läkemedel (som har antidepressiv verkan och framför allt används inom psykiatrin) har gått upp med 14 procent, trots att målet var en femprocentig minskning. Sammantaget går dock det mesta alltså åt rätt håll för närvarande. Det finns ett aktivt engagemang kring de här frågorna i sjukhusorganisationen, med ett miljönätverk som jobbar på alla nivåer. Vi har kommit långt i det avseendet på Akademiska, säger Therese Olsen. HANNES LJUNGHALL Therese Olsen foto: mostphotos.com Både samtal och yoga för cancersjuka vård Vid årsskiftet avvecklades projektet rehabilitering med samtal och yoga för cancerpatienter och verksamheten överfördes till kuratorsverksamheten på Akademiska sjukhuset. Förändringen har väckt frågor om utbud och finansiering. I media har det spekulerats om att cancerpatienter nu blir utan viss rehabilitering. Vad är det som gäller, Fatane Salehi, chef för kuratorsverksamheten? Vi har sedan tidigare ett varierat utbud av rehabilitering, både samtalsterapi enskilt och i grupp för patienter och/eller anhöriga och individuell yoga för patienter. I och med att vi anställt en yogaterapeut har vi nu startat yoga i grupp som självfallet också vänder sig till cancerpatienter. Vi har redan tre sådana grupper igång och anpassar upplägget efter patienternas diagnoser och problem. Vilken sorts yoga erbjuder ni? Det handlar om medicinsk yoga, en terapeutisk form som bygger på mjuka kroppsövningar anpassade till deltagarnas förmåga. Här ingår andnings- och koncentrationsteknik, djupavslappning och meditation, som har positiva effekter på exempelvis blodtryck och immunförsvar. Sådan yoga används på ett 80-tal ställen inom den svenska hälso- och sjukvården, på sjukhus och vårdcentraler över hela landet. Den används av läkare, psykologer, fatane salehi, chef för kuratorsverksamheten: Vi har startat en drop in-verksamhet i ingång 30, dit patienter och anhöriga kan vända sig utan en remiss. Fatane Salehi sjuksköterskor, sjukgymnaster, kuratorer och massageterapeuter. Vilka effekter kan yogan ha för en cancerpatient? Forskning visar att medicinsk yoga har positiva effekter vid bland annat hjärtproblem och cancer. Yogan är ett komplement till medicinsk behandling, som kan påverka livskvaliteten under både behandling och rehabilitering. Det har ryktats att ni inte erbjuder samma form av samtalsterapi i grupp som man hade i det avvecklade projektet. Stämmer det? Vi har samtalsterapi i grupp, men inte i direkt anslutning till yogan utan för ett specifikt syfte. Vi anpassar grupperna efter olika behov, till exempel behandlingsgrupper för patienter som nyligen fått cancerdiagnos och behöver bearbeta sin ilska/ frustration, för unga män med prostatacancer som har frågor om sin sexuella förmåga eller grupper inriktade på existentiella frågor för medicinskt färdigbehandlade patienter. Men vi har också självhjälpsgrupper för anhöriga och grupper inriktade på information/utbildning, till exempel om kost. När är det aktuellt med sådan rehabilitering? Behoven kan variera över tid, från besked om diagnos, i samband med första läkarbesöket, inför/efter operation, när man skrivs in/ut och när behandlingen inleds, följs upp och avslutas. Men rehabilitering kan också bli aktuell när man fått besked om återfall, ändrad behandling eller resultat från medicinska utredningar. Är det andra förändringar på gång? Vi utvecklar just nu ett kunskaps- och forskningscentrum för psykosocial hälsa. Utöver forskning kommer vi att ha en ganska stor klinisk verksamhet. Även vårdpersonal kan vända sig hit för rådgivning, hjälp och stöd. Vi har dessutom startat en drop in-verksamhet i ingång 30, dit patienter och anhöriga kan vända sig utan en remiss. Vilka tjänster handlar det om? Vi erbjuder behandling, till exempel enskild samtalsterapi, men också information och rådgivning, exempelvis om sjukoch socialförsäkringar. Verksamheten är organiserad som en pool bemannad med minst tre kuratorer från olika kliniker varje dag. Ett viktigt syfte är att bättre ta tillvara vår samlade kompetens och att sudda ut gränserna. Många patienter har ju kontakt med flera olika specialister. En diabetiker kan till exempel även ha en psykisk diagnos och då kan vi hjälpa till med att göra olika avvägningar i den lämpliga behandlingen. ELISABETH TYSK Rehabilitering för cancerpatienter på Akademiska Organiseras av kuratorsverksamheten inom verksamhetsområdet psykosocialt behandlingsarbete och socialmedicin. Inom verksamhetsområdet bedrivs forskning i samarbete med Uppsala universitet samt utbildning, fortbildning och handledning av vårdpersonal. Erbjuder enskild samtalsterapi och yoga men även grupper inriktade på behandling och information. Från våren finns även yogapass i grupp för patienter med olika behov. Hittills har framförallt patienter inom thorax och onkologen deltagit. Inom den centrala kuratorsverksamheten arbetar ett 30-tal kuratorer med placering på olika kliniker. Dessutom är ett tiotal kuratorer anställda inom psykiatridivisionen, på barnsjukhuset och inom geriatriken.

12 22 23 Utbildning Hansi Stafbom från Säkerhetsakademien (i mörk tröja) anlitas regelbundet av landstinget för kurser i förebyggande hot- och våldshantering. Här instruerar han avdelningschefen Viktor Ekström och undersköterskan Theresia Andersson på aima, som tar ett så kallat förstärkt ledgrepp på Inga-Britt Andersson, som får agera hotfull patient inför kameran. Extra stöd till utsatta verksamheter hot och våld En ny utbildning i förebyggande hotoch våldshantering ska höja säkerheten för medarbetarna inom de mest utsatta verksamheterna på Akademiska, det vill säga akutmottagningarna, ambulanssjukvården och delar av psykiatrin. Varje dag drabbas sex arbetstagare i Sverige så allvarligt av hot eller våld på jobbet att de tvingas sjukskriva sig. De flesta som drabbas arbetar inom säkerhetsverksamhet, skola, vård och omsorg. Genom att arbeta förebyggande med bland annat utbildning och införa genomtänkta rutiner kan många hot- och våldssituationer undvikas helt. Vi kan även mildra de negativa effekterna av en riskfylld situation, både för den som har drabbats och för resten av organisationen. Den nya utbildningsstrategin sker i samarbete med Fredrik Tedenlind, säkerhetschef på Akademiska sjukhuset, vilket är en förutsättning för att dessa utbildningar ska nå ut till medarbetarna säger Inga-Britt Andersson, säkerhetsstrateg på landstingets ledningskontor. Viktor Ekström är avdelningschef på akutsjukvårdens intermediärvårdsavdelning (aima) 35 C. Han tror att en majoritet av de anställda på aima någon gång hamnar i en sådan situation som den nya utbildningen är avsedd att förebygga. Man ska inte överdriva hur vanliga sådana situationer är, men visst förekommer de ibland, säger han. Chefer med personalansvar inom landstinget har sedan 2008 utbildats i förebyggande hot- och våldshantering. För medarbetare inom vissa arbetsplatser har det sedan 2008 funnits möjlighet till teoretisk och praktisk utbildning. För två år sedan lanserades instruktionsfilmen Hot & Våld för personalen. Nu kommer ytterligare ett steg i det förebyggande arbetet, med en arbetsplatsanpassad utbildning som ger fler utsatta verksamheter möjlighet till förebyggande hot- och våldshantering med både teoretisk och praktisk inriktning. Utbildningarna finns specificerade inom Akademiska sjukhusets säkerhetshandbok AS 5.2 Utbildningsplan för säkerhet och beställs via Navet under utbildningar/säkerhet/ hot och våld. Det är viktigt att alla medarbetare vet hur man bör agera i en hot- och våldssituation, vem man ska vända sig till, vem som har ansvar och vilka rättigheter man har som anställd, säger Fredrik Tedenlind HANNES LJUNGHALL foto: staffan claesson Behandling och bemötande av toppkvalitet Min hustru fick diabetes när hon var tio år. På grund av sin diabetes fick hon problem med njurarna i början på 2000-talet. Problemet blev så allvarligt att hon kom till njuravdelningen på Danderyds sjukhus Våren 2009 var värdena så pass dåliga, att hon förbereddes på att kunna få dialys. Hon fick även information om transplantation och vilka förutsättningar som gällde för att bli transplanterad. Vi bodde vid denna tid i Täby. Vi flyttade till Östhammar, där vi bor idag, i juni Detta gjorde att vi bytte länstillhörighet och tillhör från flyttdagen Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det skulle nu visa sig att vår flytt innebar en fantastisk möjlighet för min hustru att åtgärda sina sjukdomsproblem. Från dag 1 i augusti 2009, när hon klev in på njuravdelningen vid Akademiska sjukhuset har hon fått en vård som inte skulle kunna vara bättre, oavsett vilket privatsjukhus vi hade vänt oss till. Då hon hade en donator för en ny njure, startades omgående en utredning av min hustru och donatorn för att undersöka om det gick att genomföra transplantationen. Hösten 2010 var allt klart och en tid för transplantationen skulle bestämmas. När min hustru träffade doktorn som var ansvarig för transplantationen, öppnades dock en ny möjlighet. Akademiska sjukhuset gör även bukspottstransplantationer. Detta innebär att patient kan bli av med sin diabetes. Efter en ny undersökning, för att se om även denna transplantation var möjlig, beslöts att så skulle ske. Den 27 april 2011 genomfördes transplantationerna med 100 procent fullgott resultat. Min hustru har idag inga njurproblem och är totalt befriad från diabetes. Tack vare den utmärkta Synnöve Bergström efter lyckad behandling på Akademiska. behandlingen även före transplantationen, behövde hon heller aldrig dialys. Jag kanske också ska poängtera, att vid en bukspottstransplantation måste organet komma från en avliden donator. Avslutningsvis vill jag åter poängtera att det är inte bara resultatet av transplantationerna som ligger på gränsen till det obegripliga. Vården och bemötandet hon fått under dessa fyra och ett halvt år, är även det av en kvalitet, som gör att när vi läser allt negativt om sjukvården, undrar vi om vi befinner oss på en annan planet. Hans Bergström Brev till sjukhuset Tack Akademiska! Hustrun ramlade av hästen och tog emot sig med händerna, näsan och glas ögonen. Glasen i glasögonen höll som tur var. Det gjorde inte hustrun, näsan började blöda och det började sticka av smärta i händerna. Hustrun ringde den förträffliga sjukvårdsupplysningen, Där lät man meddela att ett besök på akuten skulle vara bra med tanke bl.a på framtida bekymmer/problem. Vi kom överens om att eftersom inte smärtorna i händerna klingat av, utan snarare tilltagit, att vi skulle åka upp till akuten så fort jag kommit hem. Inkom akuten 18.35, inskriven direkt av kunnig, trevlig tjej. Ombads sitta ner i ett lugnt och stilla väntrum med patienter. Efter 15 minuter upphämtad av sjuksköterska/biträde? till neurologen. Erbjöds en brits/ säng att vila på. Därefter i snabb takt, läkare reflexundersökning klämma här och klämma där röntgen läkare igen samt under hela tiden påhejad av de tjänstgörande syrrorna. Ringer mig för avhämtning av en påtagligt lugnad och med framtidshopp begåvad hustru. Händerna fungerar nu nästan som de ska igen. Tack Akademiska för en snabb, medmänsklig och proffsig hjälp och stöttning, Ni är guld värda!!! Göran Weström Stort tack till all personal på Hilton Akademiska avd 50 D. Utöver att ni fixade min punkterade lunga har ni fullständigt punkterat min mediabild av sjukvården genom ert fantastiska sätt att vara professionella, mycket omtänksamma, alltid glada, lyhörda och extremt vänliga.

13 25 Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden Det finns ingen anledning att avstå att anmäla avvikelser Vi gör på sjukhuset lex Mariaanmälningar årligen. Trots detta finner vi ibland händelser som tydligt utgör allvarliga vårdskador, och som inte uppmärksammats när de inträffade. Trots det fokus som varit på patientsäkerhetsfrågor under flera år ligger antalet vårdskador kvar på oförändrad nivå och beskrivs ibland till och med som ökande. Det finns dock inget som talar för att vården blivit sämre. Snarare har våra krav på säkerhet och kvalitet ökat gradvis, vilket gör att vi uppmärksammar brister vi tidigare inte uppfattat. När något allvarligt inträffat görs en utredning, ofta i form av en händelseanalys. Analysen kan göras inom den verksamhet som berörs, men när det gäller allvarliga vårdskador är det ofta en fördel om analysen görs av personer med god vana av metoden och att utredarna inte är involverade i det dagliga arbetet. Utredningen ger en bild av vad som orsakat händelsen, och analysteamet föreslår också åtgärder som syftar till att minska risken för liknande skador. De flesta som arbetar i sjukvården blir någon gång inblandade i en allvarlig skadehändelse. En allvarlig vårdskada ger upphov till många känslor och tankar, och de flesta som blir nära inblandade har ett behov av stöd och uppföljning. Behovet av stöd finns ofta tidigt efter händelsen, men det är alltför vanligt att det dröjer för länge innan man har identifierat behovet och ordnat med den hjälp som behövs. De allvarliga vårdskador som sjukhuset har utrett anmäls ofta enligt lex Maria. I anmälan beskrivs händelsen och de bakomliggande orsakerna. Vi får också redovisa åtgärder som vi redan har vidtagit för att förhindra att händelsen upprepas, och Antalet vårdskador ligger kvar på oförändrad nivå och beskrivs ibland till och med som ökande. Det finns dock inget som talar för att vården blivit sämre. vilka ytterligare åtgärder som planeras. Vår utredning skickas in till sjukvårdens tillsynsmyndighet, Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsens tillsynsavdelning). Man bedömer där om utredningen är tillfredsställande och om de åtgärder som vidtagits är tillräckliga. Tidigare kunde en anmälan enligt lex Maria skickas vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, hsan, vilket kunde leda till att en enskild person i sjukvården kritiserades för det som hänt. Lagen har ändrats på så vis att hsan inte längre har hand om dessa frågor, och en lex Mariaanmälan kan inte leda till att en namngiven person kritiseras. Det händer att Inspektionen för vård och omsorg kritiserar sjukvården efter skadehändelser, men kritiken riktas mot organisationen. Vi gör på sjukhuset lex Mariaanmälningar årligen. Trots detta finner vi ibland händelser som tydligt utgör allvarliga vårdskador, och som inte uppmärksammats när de inträffade. Man vet att det i alla sjukvårdssystem är så att en relativt stor del av alla skadehändelser inte uppmärksammas. En vanlig orsak är att de inblandade inte uppfattar att det som hänt faktiskt är en vårdskada. I vårt nuvarande system finns som sagt inte någon möjlighet till påföljd för den som uppmärksammar eller är inblandad i en vårdskada som lex Mariaanmäls. Det finns därför ingen anledning att avstå att anmäla avvikelser för att det skulle leda till någon sådan konsekvens. En relativt stor del av alla skadehändelser uppmärksammas inte. En vanlig orsak är att de inblandade inte uppfattar att det som hänt faktiskt är en vårdskada. Bengt Sandén är chefsläkare

14 26 27 Noterat foto: magnus laupa Good Tuesday Quartet spelade upp till dans i entrén i ingång 70. Välbesökt kulturdygn evenemang Det finns en mängd forskning som visar på ett samband mellan kultur och hälsa, och för att understryka detta arrangerade nätverket SKA (Samverkan för kultur på Akademiska sjukhuset där bland annat Kultur i länet ingår) ett helt dygn med kultur. Den som besökte Akademiska sjukhuset den 2 april möttes av en mängd olika kulturuttryck. Under dygnet bjöds på föreläsningar, utställningar, bland annat med c/o Hemslöjden, där det gavs möjlighet att sitta ned och slöjda själv, körsång, filmvisningar, konstvandringar, dansföreställningar samt orkester som spelade för att locka till egen dans, musikuppträdanden på avdelningar, poesi och musik, med mera. Vi är sammataget väldigt nöjda med årets kulturdygn. Vi har fått positiv feedback från deltagare och allmänheten, och några av aktiviteterna, såsom föreläsningarna, var mer välbesökta än tidigare år, säger Catarina Grimberg, hälsopedagog på Friskhuset. Thoraxintensiven firade :e registreringen jubileum Den 9 april firade thoraxintensiven 50 B att de hade gjort den :e registreringen till svenskt intensivvårdsregister. Vi registrerar alla patienter på avdelningen och kan sedan jämföra oss med andra IVAavdelningar i landet, plus att vi kan använda datan till att göra egna kvalitetsförbättringar. Både undersköterskor, sjuksköterskor och läkare registrerar i detta register, säger avdelningschefen Marie Foconi. Nya program i sjukhusets datorer it Under våren börjar införandet av ett nytt office-paket i landstinget. På sikt kommer alla medarbetare att få det nya paketet, som heter Office 365. Det innehåller de senaste versionerna av program som Word, Excel och Powerpoint. I höst kommer sedan e-postsystemet att bytas ut. Idag har sjukhuset Lotus Notes, i slutet av året ska alla använda Microsoft Outlook, som också är en del av Office 365. När bytet görs flyttas din e-post, kalender och dina kontakter till det nya systemet. Du behöver inte själv flytta eller spara några mejl, kalenderuppgifter eller kontakter. Det är även andra förändringar på gång. Exempelvis kommer Lync att införas, som är ett nytt program för digitala möten och chatt. Dessutom ska det också bli lättare att hitta och samarbeta kring dokument. På Navet hittar du mer information om tidsplan och detaljer kring det pågående projektet. Där hittar du bland annat information om de nya programmen och tider för informationstillfällen. Du kan också vända dig till din it-samordnare för frågor om Office 365. personal På våffeldagen den 25 mars ställde sig Carina Jangborg, avdelningschef på infektionsavdelningen 30 F, och gräddade våfflor åt sin personal. Jag ville visa personalen hur mycket jag uppskattar dem och deras insatser. Jag vet av egen erfarenhet hur lätt det är att man som vårdpersonal känner sig som en kugge i ett stort maskineri. Man upplever lätt att man är utbytbar, och jag ville visa att det inte är så, att alla hos oss är viktiga. Om jag med relativt enkla medel på det här sättet kan bidra till att alla känner sig sedda vill jag gärna göra det, säger Carina Jangborg. Sjuksköterskan Jessica Andersson, längst till vänster på bilden, säger att initiativet togs emot väl bland personalen. Man känner sig uppskattad och det bidrar till att vi får bättre gemenskap. Jag har jobbat här sedan i somras och jag trivs jättebra. Vi är ett bra team här på avdelningen, säger hon. På bilden syns även från vänster läkaren hanna Montelin, Carina Jangborg och gruppchefen Åsa Olsson. Forskningsrön gav avtryck medier Publiciteten kring forskning och utveckling på Akademiska ökade kraftigt i januari februari jämfört med den senaste mätningen i höstas. Exempel på nyheter som fick stor spridning är sjukhusets rankning som tredje bästa universitetssjukhus i Dagens Medicin, men också nya sätt att upptäcka tarmcancer och rekonstruera svalg efter komplicerade tumörer. Av den senaste medieanalysen för januari-februari framgår att publiciteten kring Akademiska sjukhuset ökade både sett till antalet artiklar och räckvidd, jämfört med perioden innan och jämfört med samma period Nyheter om forskarrön/ expertutlåtanden dominerade publiciteten totalt sett och sjukhusets pressmeddelanden fick större genomslag än i föregående mätning. Nyheten om en satsning på färre tryck/liggsår spreds via TT och nyheten om en studie om blodstamcellstransplantation som effektivaste behandlingen vid aggressiv MS spreds via Ekot. Inger Dahlén leder SLMF Nya at-läkare på sjukhuset Inger Dahlén utnämning Inger Dahlén, överläkare och sektionschef för lung-och allergisjukdomar på Akademiska sjukhuset, blir ny ordförande i den nationella specialistföreningen Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF). Utnämningen skedde i samband med Svenska Lungkongressen i Malmö den 26 mars och ordförandeskapet löper på två år. Inger Dahlén är specialist och medicine doktor i lungmedicin och även specialist i internmedicin och allergologi. Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) är Svenska läkaresällskapets sektion för lungmedicin och är samtidigt specialitetsförening i Sveriges läkarförbund. Föreningen har cirka 450 medlemmar och arbetar för att främja lungmedicinsk forskning och utbildning, bland annat ansvarar man för ett stort antal kurser och konferenser. invigning Vårens nya at-läkare började på Akademiska den 24 mars. Bakre raden från vänster: Maria Stenman, Charlotta Odelius, Maike Gallwitz och Frida Ekeblad. Främre raden från vänster: Mats Hellström, Janniz Jönsson, Johan Staaf och Rickard Holmberg. Ny handbok för effektiva ronder bok Konsten att ronda är en av sjukhusläkarens viktigaste färdigheter. Trots det är strukturerad rondundervisning inte särskilt vanligt förekommande inom landets läkarutbildningar. Det har heller inte tidigare funnits någon handbok på svenska i ämnet. Nu har dock Anna Ljunghill Hedberg, läkare på infektionskliniken, tillsammans med sin tidigare kollega Christina Björling, täppt till denna lucka i litteraturen genom Rondboken, som gavs ut förra året på Liber förlag. Tanken var i första hand att boken skulle användas på läkarutbildningen och att den där skulle bidra till att fler läkarstudenter får träna rondteknik på ett strukturerat sätt, säger hon. Boken används numera som kurslitteratur på läkarprogrammets femte termin i Uppsala, och den har även fått spridning bland läkarstudenter på andra terminer. På frågan om vilket som är det vanligaste misstaget som görs idag vid rondning, svarar Anna Ljunghill Hedberg att det ofta handlar om att man rondar ofullständigt. Man är stressad och hoppas spara tid genom att snabbronda. Effekten blir ofta att läkare och sjuksköterska under resten av dagen får springa och leta efter varandra för att diskutera det som borde tagits upp redan på ronden. Det gör att viktiga beslut fattas sent på dagen eller inte alls. Här kan ett rond-pm eller en rondmall vara till stor hjälp för att få en rond som är både effektiv och säker, säger hon. Hon och Christina Björling har skrivit Rondboken under två års tid, på kvällar och på andra lediga stunder. Boken är Anna Ljunghill Hedbergs första och hon skriver inte på någon uppföljare för närvarande. Jag har en del idéer men det är inget konkret på gång än. Donation till klinisk neurofysiologi donation Vid en ceremoni för personalen och några inbjudna vid avdelningen för klinisk neurofysiologi meddelades att en stiftelse upprättats vid Uppsala universitet, avsedd att stödja forskning vid avdelningen. Stiftelsen bygger på en donation från makarna Ernst och Ivon Vikström, Stockholm och har namnet Ivon Vikströms minnesstiftelse. Bakgrunden är att Ernst Vikström var morbroder till professor emeritus Erik Stålberg vid avdelningen. Makarna var barnlösa, levde ett ekonomiskt försiktigt liv och investerade sina Anna Ljunghill Hedberg intjänade pengar i konst m m men framför allt som sparmedel på banken. Summan växte och uppgår för närvarande till ca sju miljoner kronor. Båda har avlidit. De testamenterade hela sin kvarlåtenskap till forskning vid avdelningen för klinisk neurofysiologi, som de följt med intresse genom åren. Akademiräntmästaren dir Kent Berg från Uppsala universitet, som förvaltar stiftelsen, berättade att stiftelsen kan beräknas årligen utdela ca kronor beroende på den ekonomiska situationen. Enligt testamentet får medel ej röras förrän 2017.

15 28 29 Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om verksamheten på Akademiska. Här följer ett urval av dessa. Kan vi byta ut Agresso som beställningssystem? Beslutet att införa ett nytt beställningssystem togs av koncernledningen mars Anledningen till beslutet är att Apotekets beställningssystem inte fyller de krav som finns på ett modernt e-handelssystem. Dessutom finns ett krav att även läkemedel ska beställas i samma system som övriga varor. I dagsläget är vi beroende av leverantörens system. Samtliga landsting byter också nu beställningssystem för läkemedel. Vi är medvetna om vissa av problemen och gör det bästa för att fortsätta utveckla och förbättra systemet. Det finns inga planer att avsluta Agresso. I dagsläget finns det inget alternativ till Agresso. Vi vet att det finns en hel del problem. Därför har vi infört läkemedelsservice, dvs att sjukhusapoteket beställer ett basförråd som är överenskommet med respektive avdelning. Om man har läkemedelsservice och vätskevagnar är det endast ca 40 procent av beställningarna som varje avdelning behöver göra. Här kommer också några tips som kan underlätta. Det finns olika sätt att organisera varumottagningen. Den som gör varumottagningen behöver inte vara samma person som beställer. Information om varumottagning finns t ex i lathunden Hantera beställning på inköpssystemsidan på Navet. Här är några alternativa lösningar som vi hört använts på olika avdelningar: 1. Den som packar upp är en annan än beställaren. Uppackaren prickar av följesedeln och lägger den på en gemensam plats. Nästa gång beställaren är i tjänst hämtar hon följesedeln och gör varumottagning. 2. Den som packar upp gör varumottagningen oavsett om det är beställaren eller inte. 3. Den som beställer packar själv upp och gör varumottagning. 4. Den som packar upp prickar av följesedeln och lämnar den till en administratör som gör varumottagningen. Det är viktigt att varumottagning görs så snart som möjligt efter att varorna kommit hem, så att fakturorna kan betalas i tid och beställaren slipper få påminnelser via mejl. Vid längre ledighet är det viktigt att lägga upp och aktivera ersättare i Agresso. Vi kan också gärna komma till er för att se om vi kan lösa problemen. Astrid Forsström, läkemedelschef Hur länge kommer vi att ha Agresso som läkemedelsbeställningssystem? Jag vet att det är nytt och säkert har? barnsjukdomar, men många av oss börjar att ge upp om att få det att fungera, främst eftersom det måste vara samma person som beställer som sedan attesterar online. Är man då på tjänstledighet, semester eller sjuk blir det omöjligt att veta om varorna kommit och man känner sig otrygg med att attestera. Följden blir att man blir mailad flera gånger i veckan om attestering och får ha långdragna mailkonversationer med Agresso för att lösa problemet. Mångas sätt att lösa problemet är just nu att undvika Agresso helt, vilket blir mycket problematiskt... Kan vi se fram emot ett nytt system eller återgång till det gamla?» Vi har redan försökt med korttidsplatser Angående korttidsplatser på aima: för 2 3 år sedan försökte man med samma sak, de kallades då för AO (akut? observationsplats). Det funkade i ca tre månader, sedan skrotades det. Vad får er att tro att det blir annorlunda den här gången? Då skulle det också bara vara 12 timmar, vilket flertalet tillfällen blev dygn. Vi har heller inga förrådskapaciteter, utan bara ett par garderober i korridoren. Luften/ventilationen är redan ett skämt på avdelningen och den kommer att ansträngas ännu mer. Vi har idag problem med att vissa läkare ignorerar (inte har kunskapen?) att komma in till sina 3 torgetplatser, framförallt nattetid, så vår personal många gånger står utan läkaruppbackning. Det kanske måste åtgärdas först? Om det ska öppnas ytterligare en IMA-plats så småningom, var ska den ligga?» Vi är väl medvetna om försöket som genomfördes med AO-platser. Likafullt vill vi åter försöka med en vårdform mellan akuten och vårdavdelningarna, alternativt åter till hemmet, denna funktion finns på många sjukhus och fungerar väl med max 24 timmars vårdtid. Varför ska det då fungera nu? Framför allt genom ett bättre stöd, och längre uthållighet i införandet är nödvändigt både för att Mikael Köhler få fungerande uppbackning från läkare och etablera erfarenhet i organisationen så att resursen används rätt. Vårdnivån för de nya platserna är densamma som för en vanlig avdelning, dvs det ska inte finnas läkare specifikt placerade där kvällar och nätter. Ett syfte med AO-platserna var att hålla fyratimmarsgränsen för vård på akuten. Detta finns inte med denna gång, men väl att få ett fungerande avflöde från akuten kväll och natt då problemet är som störst på akutmottagningen. Vad gäller lokalfrågan så gäller att avdelningen är byggd för 18 vpl, med detta förslag kommer vi upp i 13 vpl. Ytterligare imaplatser utreds i samband med planeringen för Framtidens Akademiska sjukhus FAS. Mikael Köhler, divisionschef medicin- och thoraxdivisionen Nästa nummer kommer den 13 juni. Manusstopp är den 26 maj.

16 30 Dagboken Anders Olsson, samordnare/kurator foto: magnus laupa»motivationen kommer från patientkontakten«det blir många telefonsamtal under en vanlig dag på jobbet för Anders Olsson. Det är tidig morgon när jag sätter mig i bilen för att ta mig den dryga halvmilen till jobbet. Trafiken är gles och jag tar mig fram på nolltid (nästan). Det är inga problem att hitta parkering så här dags och klockan visar på halv sju när jag närmar mig ingång 30, hemvistet för verksamheten för psykosocial hälsa i folkmun även kalllad för kuratorspoolen. Jag famlar efter passerkortet i jackfickorna, men hittar i stället en napp och en plastdinosaurie. Letar vidare i väskan, Psykosocialt behandlingsarbete och socialmedicin är uppdelat i fyra områden: Kuratorsverksamheten ansvarar för kuratorsarbetet på de somatiska klinikerna i sluten och öppen vård samt till patienter. Verksamheten erbjuder och tillhandahåller evidensbaserat psykosocialt behandlingsarbete. Centrum för psykosocial hälsa/poolverksamheten är en drop-in verksamhet dit patienter och anhöriga kan vända sig för psykosocial behandling och rådgivning. Socialmedicin innefattar det kliniska arbetet men också forskning inom den socialmedicinska specialiteten. Stöd ges till planering, genomförande och utvärdering av projekt och verksamheter inom hälso- och sjukvården. Medicinsk yoga-verksamheten ansvarar för sjukhusets yogaverksamhet som kompletterande terapi i samband med behandlingar och rehabilitering. inget passerkort. Till slut hittar jag det, innästlat i nycklarna som ligger i jeansfickan. Bingo! Jag trampar in på kontoret, slår på datorn och laddar rutinmässigt kaffebryggaren redo för ännu en dag som samordnare på kuratorspoolen på Akademiska sjukhuset! Motiverad, inspirerad och ödmjuk inför uppdraget. Jag går igenom mejlen och kollar vilka e-remisser som kommit in. Hinner nästan klart innan jag blir avbruten av ett ilsket trumpetande dagens första telefonsamtal. Jag lovar mig själv att byta ringsignal (vilket så klart glöms bort). Samtalet visar sig vara ett akut ärende som på grund av sin karaktär får hög prioritet. Därefter kikar jag på de ärenden som ligger och funderar på hur de lämpligast kan fördelas för dagen. Jag tittar igenom schemat och ändrar om lite med hänsyn till det akuta ärendet för att få förmiddagen att gå ihop. Inser att det kommer att bli en hel del att göra i dag, vissa dagar blir mer fullspäckade än andra, eftersom det inte går att förutse vilka ärenden som kommer in. Variationen, och att inte veta exakt hur arbetsdagen kommer att se ut, är för mig lite av tjusningen med det här jobbet ingen dag är den andra lik. Lite klyschigt men sant. Klockan 8.45 är det dags för avstämningsmöte med de kuratorer som bemannar poolen för dagen. I dag arbetar Cecilia och Lars erfarna kuratorer som tillsammans besitter en bred kompetens. Här finns det utrymme att inom teamet diskutera nya och pågående ärenden. Som vanligt är det en blandning av allt mellan himmel och jord, allt ifrån krissamtal, patienter som behöver hjälp med olika myndighetskontakter, vårdplanering, patienters deltagande i gruppverksamheter och så vidare. I dag fastnar vi vid en patient där det kan bli aktuellt att erbjuda en nätverksträff. Fördelen, och även det som är grundtanken med kuratorspoolen, är möjligheten att utgå ifrån varje patients eller anhörigs unika behov och matcha det med kompetensen hos våra kuratorer. Jag är tillbaka vid kaffebryggaren när det ringer på dörren. Det är en anhörig till en patient som undrar om man måste boka tid för samtal. Jag meddelar att det går bra att ringa eller komma förbi under våra öppettider för att antingen boka en tid eller träffa en kurator direkt. Magen kurrar och det är dags för lunch, klockan är redan För dagen lyxar jag till det genom att äta med en tidigare kollega och god vän på psykiatrins hus. Efter lunchen går jag upp till en av avdelningarna för att träffa en patient som precis fått besked om en svår sjukdom. Mycket av motivationen i mitt arbete kommer från patientkontakten och under dagar då stressen från en hög arbetsbelastning lägger sig som en våt filt över tillvaron kan jag hitta inspiration i verksamhetens kärna. Den hjälp vi kan bistå med, men också det man får tillbaka i mötet med alla människor. Klockan 15 är det åter igen dags för avstämning med mina kollegor. På vägen går jag förbi akuten för att se om det ligger några remisser i kuratorsfacket och går också förbi en annan avdelning på jakt efter en läkare som kan skriva ett läkarutlåtande för patienten jag träffat tidigare under dagen. Jag når honom inte då han är inne hos en patient och tänker att jag får försöka ringa honom under morgondagen. När jag ändå är där passar jag på att stämma av med en sköterska kring en patient som jag har en pågående samtalskontakt med. Kan bocka av en ännu en punkt på dagens att-göra-lista. Efter avstämningsmötet avrundar jag dagen med att ta en sista titt på mailen för att se om det kommit in några nya remisser. Slänger ett öga på klockan och ser att det är hög tid att åka och hämta barnen på förskolan. Småspringer till bilen och har tid att summera dagen i tankarna på vägen hem. Jag konstaterar att det varit en bra dag. Innehållsrik och hektisk, men i det stora hela en bra dag. Avstämningsmöte med kollegorna.

17 Krönika Henrik Pederby Allas insatser är viktiga När jag berättade att jag hade fått jobb på Akademiska sjukhuset, sa en liten pojke som jag känner: Är du läkare? Jag svarade honom att jag inte var läkare och försökte förklara mina blivande arbetsuppgifter som kommunikatör på sjukhuset. Han var inte särskilt intresserad utan avbröt mig snabbt med nästa fråga: Är du sjuksköterska? Jag svarade nej. Pojken tittade på mig med stora ögon och sa: Nej, du är bara en människa. Han var lite besviken. Jag överensstämde inte alls med hans bild av ett sjukhus. Jag förklarade för pojken att många som arbetar på ett sjukhus har andra yrken än vårdyrken; som ekonomer, it-tekniker, biomedicinska analytiker, städare, läkarsekreterare och kommunikatörer. Läser man Öppna jämförelser från Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen ser man att Akademiska sjukhuset håller mycket hög kvalitet på många områden. Som ni kanske minns rankade nyligen tidningen Dagens medicin Akademiska som det tredje bästa universitetssjukhuset i Sverige framför stora, tunga sjukhus som Karolinska, Sahlgrenska och Skånes universitetssjukhus. Vi ligger framförallt i framkant när det gäller medicinsk kvalitet. Så Akademiska sjukhuset är idag ett ledande universitetssjukhus när det gäller medicinsk kvalitet. Och vi ska bli ännu bättre. Med sjukhusets nyligen antagna vision, Det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna, tar vi ett steg längre och säger att vi ska vara bäst. Kaxigt? Ja, kanske. Men ska vi finnas kvar som universitetssjukhus i framtiden måste vi ligga i topp i alla områden. Den tiden är förbi när vi kunde slå oss till ro med medicinsk kvalitet och god omvårdnad. Dessa faktorer är helt avgörande för vår framtid, men ändå bara inträdesbiljetten för att få vara med på banan. För tio år sedan var det läkare som avgjorde vilka patienter som kom till oss. Idag fattar i allt större utsträckning patienterna egna beslut. De ser på oss på ett annat sätt. Den medicinska kvaliteten har de svårare att bedöma, men tittar på hur sjukhuset möter på andra områden. Hur informativ är hemsidan? Hur lätt är det att komma fram på telefon? Hur blir jag bemött? Hur lång är väntetiden? Är kallelsen begriplig och informativ? För våra patienter blir mötet med Akademiska sjukhuset en totalupplevelse där medicinsk kvalitet och omvårdnad är fundamentet, men där andra faktorer spelar allt större roll. Så tillbaka till pojken som undrade varför en kommunikatör ska jobba på ett sjukhus. Jo, Akademiska sjukhuset måste bli vasst på alla områden. Många yrkesgruppers kompetens behövs. Vårt tio år gamla kärnvärde om skicklighet är högaktuellt. Just nu ser vi över patientinformationen där exempelvis kallelser ska bli enklare och begripligare. Vi jobbar med vår externa webbsida som nu anpassas för mobila enheter, exempelvis smarta telefoner, eftersom en majoritet av våra nätbesökare går in via en smart telefon. Vi bygger ett parkeringshus så att våra patienter ska få möjlighet att parkera sina bilar och kunna hinna till mottagningstiden i tid. Ja, listan kan göras lång. Akademiska sjukhuset och vi alla som jobbar här är på väg in i framtiden. Och alla yrkesgrupper behövs. Det är som en framtidsspanare sa, Alla vet att det sker stora förändringar, men få har förstått hur fort det går. Henrik Pederby är kommunikationsdirektör Medicinsk kvalitet och god omvårdnad är helt avgörande för vår framtid, men ändå bara inträdesbiljetten för att få vara med på banan

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Medarbetarundersökning 2012

Medarbetarundersökning 2012 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012 Barn & Skola 926 respondenter Mars 2012 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2012, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014

Ängelholms kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. Oktober 2014 Ängelholms kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB Oktober 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Fakta om respondenterna 7 Övergripande resultat 8

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Skellefteå kommun Medarbetarundersökning

Skellefteå kommun Medarbetarundersökning Skellefteå kommun Medarbetarundersökning November 2008 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Medarbetarundersökning Skellefteå kommun, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

Lidingö stad medarbetarundersökning November 2010

Lidingö stad medarbetarundersökning November 2010 Lidingö stad medarbetarundersökning November Organisationsutveckling med undersökningar FÖRÄNDRINGSARBETE Grupputveckling Coachning ÅTERKOPPLING Diskussion Lokala handlingsplaner UPPFÖLJNING Återkoppling

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015 Sammanställning av föräldraenkät Barnavdelningen för neurologi, 95B 13- våren 15 Denna sammanställning bygger på en enkät som delas ut till föräldrar vars barn opererats för kraniosynostos på Akademiska

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Slutrapport Kort version

Slutrapport Kort version Slutrapport Kort version Medarbetarenkät Medarbetarenkät Ledar 2013 2 (10) Medarbetarenkät för Stockholms stad 2013 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Helsingborgs stad. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Helsingborgs stad Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning Fakta om undersökningen Fakta om respondenterna Stöd för tolkning av resultat

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling?

6. Fick du möjlighet att välja en passande tid för din löneförhandling? AT-enkät angående lön samt åsikter om fortsatt arbete på SÄS. Antal svarande: 40 1. Vilket AT-block är du på? 1a Somatiska 20 50% 2a Somatiska 3 8% 3e Psyk 8 20% 4e Primärvård 9 23% 5e Förlängd AT 0 0%

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Skellefteå kommun Medarbetarundersökning 2010

Skellefteå kommun Medarbetarundersökning 2010 Skellefteå kommun Medarbetarundersökning 2010 TOTALT 6230 respondenter November 2010 Skellefteå kommun, Medarbetarundersökning 2010, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454 KALLELSE 2010-11-25 Kommunstyrelsens personalutskott Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Bo Lager Ordförande Peter Scharff Sekreterare

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning Snabba bollar att springa på eller en långsiktig sammanhållen strategi Helena Svensson HR-strateg /HR-staben på Regionkansliet Region Örebro län Febr 2015 på www.regionorebrolan.se

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

januari 2015 Kostnader för personalomsättning januari 2015 Kostnader för personalomsättning Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell janurai 2015 Kostnader för personalomsättning en beräkningsmodell Inledning Kommuner och landsting står

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Samlingsbild. Medarbetarindex 5 78 80 69 68. Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71. Drivande medarbetare 4 83 79 69 68

Samlingsbild. Medarbetarindex 5 78 80 69 68. Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71. Drivande medarbetare 4 83 79 69 68 kommun Samlingsbild 09 08 09 09 Medarbetarindex 5 78 69 68 Attraktiv arbetsgivare 4 75 75 73 71 Drivande medarbetare 4 83 79 69 68 Personlig arbetssituation 15 72 78 73 73 Arbetsförutsättningar 5 74 81

Läs mer

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen

Läs mer