Handlingsplan för tillgänglighet vid Malmö högskola

Transkript

1 MAH/Förvaltningen Personalavdelningen Dnr PA 15-09/146 Handlingsplan för tillgänglighet vid Malmö högskola

2 2 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy 4 Malmö högskolas lokaler 5 Arbetsplatsen Malmö högskola 7 En högskola för alla studenter 9 Information och kommunikation 12 Styrdokument 16

3 3 Inledning och bakgrund Statliga myndigheter har ett särskilt ansvar och ska föregå med ett gott exempel i arbetet med att göra samhället tillgängligt för alla, oavsett funktionshinder. Myndigheterna ska verka för att personer med funktionshinder ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. För att en verksamhet ska bli tillgänglig krävs att tillgänglighetsperspektivet beaktas på alla plan. Det gäller t.ex. för verksamhetens lokaler, personalfrågor och i information och kommunikation, såväl internt som externt. Även vid bemötande av personer som söker sig till myndigheten ska tillgänglighetsperspektivet vara tydligt. Enligt förordning SFS 2001:526 om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken ska myndigheterna i arbetet med att göra myndigheters lokaler, verksamhet och information tillgängliga för personer med funktionshinder genomföra inventeringar och utarbeta handlingsplaner. På uppdrag av regeringen har Handikappsombudsmannen (HO) tagit fram Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning. Riktlinjerna, som slogs fast i april 2003, anger hur myndigheterna ska kunna uppfylla förordningens krav. Universitet och högskolor skulle redan under 2005 upprätta en handlingsplan för tillgänglighet. Dessa handlingsplaner har redovisats till regeringen den 1 mars I handlingsplanen ingick att: ta fram en policy göra inventeringar analysera och prioritera upprätta en åtgärdsplan och åtgärda det som föreslagits Handlingsplanen för tillgänglighet vid Malmö högskola är en revidering och uppföljning av tidigare handlingsplan för perioden HANDISAM Myndigheten för handikappolitisk samordning är den nya myndigheten som har regeringens uppdrag att verka samordnande och pådrivande i svensk handikappolitik. Handisam ska påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Handisams arbete är en fortsättning på tidigare Handikappsombudsmannens (HO) arbetsuppgifter på området handikappolitiken. Uppdrag och ansvar Rektor har det övergripande ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat och aktivt arbete för att underlätta för personer med funktionshinder att kunna arbeta och studera vid Malmö högskola på samma villkor som personer utan funktionshinder. Ansvar och arbetsordning med handlingsplanen för tillgänglighet på respektive område ska ske på samma sätt som arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna. Handlingsplanen för tillgänglighet ska vara en del av arbetet med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna. Det innebär ett särskilt koordinerande och uppföljande ansvar från plan- och lokalavdelningen, personalavdelningen, studieadministrativa avdelningen, informationsavdelningen och Bibliotek och IT (BIT).

4 4 Tillgänglighetspolicy för Malmö högskola Statliga myndigheter har enligt förordning SFS 2001:526 särskilt ansvar och ska föregå med gott exempel i arbetet med att göra samhället tillgängligt för alla oavsett funktionshinder*. Malmö högskola ska vidta sådana åtgärder att det blir möjligt för personer med funktionshinder att besöka, studera och arbeta vid högskolan på samma villkor som personer utan funktionshinder. Malmö högskolas tillgänglighetspolicy har sin grund i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79), och tillgänglighetsarbetet följer Handikappombudsmannens, HO:s,(numera Handisams) Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning Arbetet med ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder sker enligt följande: - Malmö högskolas lokaler ska vara tillgängliga för personer med olika funktionshinder. Vid upphandling och ombyggnad ska tillgänglighetsperspektivet alltid beaktas. - Vid antagning, rekrytering, befordran och internutbildning ska tillgänglighets- och jämlikhetsaspekter beaktas, liksom vid organisering och utformning av arbetsmiljö. Det gäller till exempel vid val av inventarier, planering av arbetsuppgifter, undervisning, kurs- och schemaläggning med mera. - Det ska finnas god kännedom om lagar och bestämmelser om likabehandling och funktionshinder. Personal som möter studenter i undervisning, vägledning och annan administration ska ha kunskap och kompetens i frågor som rör tillgänglighet. - Allmänhet, studenter och anställda med funktionshinder ska efter var och ens förutsättningar och behov kunna kommunicera med Malmö högskola och söka information på lika villkor som personer utan funktionshinder. - All information ska vara tillgänglig för alla. Rutiner och riktlinjer ska finnas för att erbjuda och använda teknik och metoder som gör information tillgänglig för personer med funktionshinder. - Ett positivt bemötande av studenter, besökande och anställda med funktionshinder är liksom allt annat jämlikhetsarbete både en demokrati- och en kvalitetsfråga. Vid bemötandet av personer med funktionshinder ska hänsyn tas till individuella önskemål och behov. *varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå (def. Enl. lag 2008:567)

5 5 Malmö högskolas lokaler Alla ska kunna komma in. En person med funktionshinder ska kunna besöka verksamheten men även kunna arbeta där. 1 Inventering Malmö högskolas verksamhet bedrivs i ett flertal olika byggnader i Malmö. Flera av byggnaderna är äldre fastigheter som tidigare har använts för andra verksamheter i kommunen. Några av byggnaderna är helt nybyggda, och har uppförts särskilt för högskolans verksamhet. Det innebär att det finns stora skillnader i tillgängligheten för högskolans lokaler. Sedan högskolans start 1998 har Plan och lokalavdelning (Pol) arbetat aktivt med att skapa miljöer som är tillgängliga för människor med olika funktionshinder. Som ett led i detta arbete tillkom år 2000 i samarbete med en tillgänglighetskonsult en checklista för tillgänglighet ( Checklista Tillgänglighet ). Denna lista används främst förebyggande, och lämnas över till den byggkonsult som anlitas för förändringar i högskolans lokaler. Under hösten 2004 genomförde Pol en inventering med hjälp av HO:s riktlinjer. Inventeringen redovisade tillgängligheten i varje enskild byggnad och utgör också underlag för den fortsatta planeringen av åtgärder. Checklistan för tillgänglighet reviderades efter inventeringen (2005). Analys och planerade åtgärder Eftersom Checklista Tillgänglighet använts sedan 2000 har alla nyproducerade lokaler en god tillgänglighet. Detta gäller för lokalerna i Studentcentrum (Gemensam förvaltning, GF), Orkanen (Lärarutbildningen, Lut), Flundran (Kultur och samhälle, KS), Ubåtshallen (Centrum för teknikstudier, Cts), Trollhättan 4 & 7 (Kultur och samhälle, KS) Trollhättan 6 (Lärarutbildningen, Lut), Allmänna sjukhuset 9 (Hälsa och samhälle, HS) och Kajplats 305 (Gemensam förvaltning, GF). Avtalet för fastigheten Trollhättan 6 har dock upphört att gälla under hösten 2008 och Mahs verksamhet i lokalen har avvecklats. Två fastigheter, Trollhättan 4 & 7 och Niagara 2 är uppsagda till avflyttning , vidare kommer Väktaren, Amphitrite och Flundran bli aktuella för avflyttning inom de närmaste åren. Pol avser att avvakta med ev. åtgärder i Väktaren 4. Den genomförda inventeringen visade på brister i tillgänglighet i några av byggnaderna. De fastigheter som är i störst behov av åtgärder är Kranen 2 (Centrum för teknikstudier, CTS) samt delar av Klerken 4 (Odontologiska fakulteten - OD). Även fastigheterna Gäddan 8 (Kultur och Samhälle, KS) och Väktaren 4 (Gemensam förvaltning - GF) är i behov av vissa åtgärder. 1 För dig som arbetar med lokaler, Handisams broschyrserie.

6 6 Pol har anlitat en byggkonsult som föreslagit åtgärder och beräkna kostnaderna för dessa. Pol har också låtit verksamheterna i de berörda byggnaderna, KS och CTS, studera inventeringen och förslagen på åtgärder för att ge synpunkter och eventuellt göra egna kompletteringar. Den fastighet som kommer att kräva mest åtgärder och investeringar är Kranen 2. Tillgängligheten är där mycket dålig för personer med rörelsehinder. Även färgsättning och skylt- och orienteringssystem inomhus i Kranen 2 behöver ses över enligt tillgänglighetskonsultens förslag. En del korridormålningar har redan gjorts och anpassats till kraven på tillräcklig kontrast mellan dörrar och vägg och mellan väggar och golv. Tidplanen har förskjutits vilket innebär att åtgärderna kommer att genomföras och vara klara till terminsstarten i augusti Ombyggnaden av Klerken 4 har fått en tillgänglighet fullt i linje med Handisams rekommendationer. Under 2005 vidtogs en del åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Gäddan 8. Bland annat har armbågskontakter installerats till entréns dörrar, vilket innebär att personer med rörelsehinder själva kan ta sig in i den del där administrationen ligger. Fortsätter åtgärderna för Gäddan 8 kommer att vidtas och kommer att genomföras under Nya åtgärder som gjorts på Orkanen är att de stora hörsalarna fått samtliga trappsteg markerade för att underlätta för synskadade att uppfatta de olika trappstegen. Samma åtgärder har gjorts på HS avseende trapporna ner till aulan och upp till biblioteket. Under våren 2005 fattade Pol beslut om att HO:s (numera Handisams) riktlinjer skulle vara den målsättning som Malmö högskola skulle ha vid all framtida ombyggnad och nybyggnad. I samband med underhåll av ytskikt i fastigheterna ska till exempel kontraster mellan golv/väggar och dörrar/väggar markeras tydligare genom färgsättning för att underlätta kommunikation för synskadade. I de stora hörsalarna i Orkanen, Trollhättan 4 & 7 samt Gäddan 8 har kompletteringar och ombyggnader gjorts på hörslingorna vilka nu fungerar tillfredställande. I aulan på OD ska hörslingorna också byggas om, detta kommer att ske under sommaren Malmö högskola inledde redan i december 2005 diskussioner och överläggningar med respektive fastighetsägare för att klargöra vad som ligger under fastighetsägarens ansvar. Av intresse i dessa överläggningar är byggnadsfrågor som till exempel nivåskillnader i trappsteg och trösklar, tunga dörrar och belysning. Det övergripande målet är att Malmö högskola år 2010 ska ha en tillgänglighet som följer högskolans policy i samtliga fastigheter som planeras för högskolans långsiktiga lokalanvändning.

7 7 Arbetsplatsen Malmö högskola Alla ska kunna arbeta. Anställda med funktionshinder ska kunna arbeta på samma villkor som sina kollegor. 2 Inventering Malmö högskola har i sina interna styrdokument på personalområdet formulerat mål och viljeinriktningar med hänsyn till den enskilde individens personliga förutsättningar att arbeta och utvecklas. Det ska finnas god kännedom om lagar och bestämmelser om likabehandling och funktionshinder hos chefer och medarbetare och högskolans personalpolitik ska präglas av tolerans och mångfald. Mål finns angivna bland annat i Arbetsmiljöpolicy 2008, Jämställdhets- och mångfaldsplanen och i Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Högskolans övergripande personalpolicy anger också i sina delmål att all personal ska ges möjligheter att aktivt kunna medverka och utvecklas i verksamheten och ges möjlighet till kompetensutveckling. De nämnda interna styrdokumenten ska vara kända och vägledande i all verksamhet. När det gäller urvals- och rekryteringsfrågor finns inget speciellt angivet i Malmö högskolas personalpolicy om beaktande av funktionshinder eller mångfaldsbegreppet. En viktig del när det gäller olika typer av funktionshinder och mångfaldsfrågor handlar om attityder och bemötande. Någon organiserad fortlöpande utbildning omkring frågor som berör lagstiftning, attityder och bemötande av funktionshinder inom personalområdet har inte förekommit. Analys Viljeinriktningen och de formulerade målen i Malmö högskolas styrdokument är i sin karaktär mer allmänt hållna. Någon systematiserad arbetsmetodik för att uppfylla målen inom personalområdet när det gäller funktionshinder har inte skett. Det finns behov av ökad kunskap och medvetenhet om den aktuella lagstiftningen på området funktionshinder i organisationen. Viktiga nyckelpersoner att nå i detta arbete är chefer, rekryteringsansvariga och personal som har frekvent kontakt med övrig personal, studenter och allmänheten. Malmö högskolas personalpolitik ska belysa mångfaldsbegreppet inklusive funktionshinder på ett tydligare sätt för att det ska få ett praktiskt utslag i högskolans verksamhet och i det dagliga personalarbetet. När det gäller individuella anpassningar av arbete, arbetsuppgifter och arbetsutrustning för personal som drabbas av funktionshinder eller har någon typ av funktionshinder, är målsättningen att lösa situationen med utgångspunkt utifrån anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Även det fortlöpande arbetsmiljöarbetet har stor betydelse här. Arbetsmiljöansvaret är av rektor delegerat till respektive 2 För dig som arbetar med personalfrågor, Handisams broschyrserie

8 8 område som primärt ansvarar för olika typer av anpassnings- och rehabiliteringsfrågor. Det blir därför extra viktigt att arbetsmiljön är i fokus i sin helhet oavsett funktionshinder eller ej. Sammanfattningsvis kan konstateras att en större tydlighet och struktur kring frågorna krävs i högskolans interna styrdokument. Vidare måste chefer och andra nyckelpersoner på ett mer aktivt sätt delta i olika utbildningsinsatser och information kring frågorna som berör likabehandling och funktionshinder. Dessa frågor ingår i ett vidare perspektiv kring arbetsmiljöfrågorna i stort, där det också krävs en större delaktighet, engagemang och kunskap från chefer och medarbetare. Planerade åtgärder under perioden Återkommande utbildningar om lagar och bestämmelser, attityder och bemötande. Målgrupper: chefer, rekryteringsansvariga och andra nyckelpersoner. Revidering och översyn av personalpolicy samt övriga personalpolitiska dokument utifrån mångfaldsfrågorna. Rekryteringsprocessen enhetlig rutin kring rekryteringsprocessen och urvalsförfarandet med speciellt beaktande av funktionshinder och mångfaldsfrågorna. Arbetsmiljö, anpassningsfrågor större tydlighet i frågorna med högre grad av, inkluderande synsätt

9 9 En högskola för alla studenter Att göra samhället tillgängligt innebär att ta bort de hinder som finns. 3 Inventering Studenter med funktionshinder har rätt till kompensatoriskt pedagogiskt stöd i studiesituationen. Från och med regleringsbrevet för 2005 ska universitet och högskolor avsätta 0,3 procent av grundutbildningsanslaget för detta ändamål. Vid Malmö högskolas studieadministrativa avdelning finns den centrala funktionen med samordnare för studenter med funktionshinder. Här sker utredningar och fattas beslut om stöd för den enskilde studenten. Stöd kan t ex behövas vid föreläsningar, seminarier och examinationer som gör det möjligt för studenter med funktionshinder att studera på lika villkor som studenter utan funktionshinder. Exempel på stöd är anpassad examination genom förlängd skrivtid, anteckningshjälp och assistans för att kunna förflytta sig mellan olika undervisningslokaler. Stödet innebär ett nära samarbete mellan den studerande, kursansvariga, samordnare och kontaktpersoner på utbildningsområdet. Vid behov anlitas också expertis inom vården och handikapporganisationer för att rätt förstå de pedagogiska behov som är relaterade till ett visst funktionshinder. I arbetet med att bredda rekryteringen till högskolan är ett viktigt inslag att informera om den service som erbjuds studenter med funktionshinder. Information kring mångfalden av dessa stöd ingår regelmässigt i den årligen återkommande Öppet-Hus -aktiviteten, som Malmö högskola anordnar, men finns också att tillgå på högskolans hemsidor och i tryckt utbildningsinformation. Malmö högskola har lagt ner ett stort och viktigt arbete för att förbättra den digitala tillgängligheten. Bibliotek och IT (BIT) ska vara tillgängligt för alla i den gemensamma miljön. Det finns anpassade datorer i biblioteken, talböcker kan brännas lokalt, och personalen utbildas kontinuerligt för att kunna möta det behov av stöd som studenter med funktionshinder efterfrågar. Den studieadministrativa avdelningen och BIT har utvecklat ett nära samarbete och för en fortlöpande dialog om olika sätt att säkerställa och utveckla tillgängligheten. Analys Generellt konstaterar vi att insatser av utbildning och information om olika former av stöd för och bemötande av studenter med funktionshinder, som sker idag, kan och bör intensifieras och utvecklas. Arbetet med den digitala tillgängligheten genom anpassade datorer och service för studenterna i biblioteken har varit framgångsrika satsningar som ger möjligheter till stöd för ett flertal studenter med funktionshinder. Detta arbete bör också framöver ges förutsättningar för fortsatt utveckling. 3 Riktlinjer för tillgänglighet, Handisams broschyrserie

10 10 I arbetet med studenter med rörelsenedsättningar (hinder) kan konstateras att behovet av reglerbara stolar med arm- och nackstöd samt höj- och sänkbara bord under perioden inte fått en tillfredsställande lösning. Det finns ett ökat behov av att utreda hur det kompensatoriska stödet skall förstås, definieras samt belysas i relation till psykisk och neuropsykiatrisk funktionshinder. Att finna erforderligt kompensatoriskt stöd till gruppen psykiskt och neuropsykiatriskt funktionshindrade bör vara en prioriterad punkt under För döva studenter med behov av teckenspråkstolk i studiesituationen finns god beredskap. För hörselskadade, som använder hörseltekniska hjälpmedel, kan dock lokalerna upplevas som problematiska och här bör förbättringar som t ex teleslinga mm installeras. Behov föreligger av att få igång ett utvecklingsarbete avseende undervisnings- och examinationsformer, både av praktisk och pedagogisk art, med beaktande av tekniska lösningar. Slutligen finns en del inslag i anmälnings- och antagningsprocesserna som vi bör undersöka utifrån tillgänglighets- och tydlighetsperspektiv. Planerade åtgärder Förstärkning av informationen på hemsidorna. Medverkan i kompetensutveckling för högskolans personal i frågor om tillgänglighet för studenter med funktionshinder. Införande av Tal-webb i samarbete med Informationsavdelningen och BIT. Utveckla Ladok på webben (LPW). Studie- och karriärvägledarna i samverkan med Antagningen ska erbjuda ett förstärkt stöd för sökande med funktionshinder i form av mottagning i verksamhetens drop inservice. Under två timmar varje eftermiddag (måndag tom torsdag) ges personlig hjälp på plats när det gäller t ex ansökan till högskolan. Stöd vid ansökan kan också erbjudas personligen via telefon. Information kring denna möjlighet finns på verksamhetens webbsidor. Utveckla stödformer för studenter med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder samt finna former för samarbete med samverkanspartners såsom Försäkringskassan och Region Skåne i detta arbete. Utreda förutsättningar för att ansöka om reell kompetens samt vilka hänsyn som, ur ett tillgänglighetsperspektiv, bör iakttas vid information, hantering och bedömning av ansökan om reell kompetens. Utreda förutsättningar för att använda en vidare definition av individuell prövning samt formulera vilka rutiner som bör vidtas vid information, hantering och bedömning av individuell prövning. En översyn av hur de nya tillträdesreglerna för antagning till högre utbildning från och med 1 juli 2010 kommer att påverka sökande med funktionshinder och vad detta innebär för tillgängligheten.

11 11 Att utveckla (sam-) arbetet kring tillgänglighetsfrågor i samband med antagning genom att utreda möjligheten kring att nyttja den tredjedel av platserna, på vilka högskolan själva beslutar urvalsgrunder, för ökad tillgänglighet. Medverka i utvecklandet av undervisnings- och examinationsformer för studenter med funktionshinder och i det arbetet beakta olika tekniska lösningar. Antalet datorer för utlåning i samband med tentamen samt utrustning för inspelning för studenter med funktionshinder bör utökas.

12 12 Information och kommunikation Språket är grunden för all information och kommunikation. Betydelsen av ett klart och begripligt språk kan därför inte överskattas. Det är en förutsättning för tillgänglig information. 4 Inventering Information och kommunikation är grunden för alla studier, för kunskap som inhämtas och sprids och för de resultat i form av exempelvis uppsatser, avhandlingar och rapporter som varje år produceras vid Malmö högskola. Det är därför av särskild vikt att god tillgänglighet finns i allt som rör Malmö högskolas information och kommunikation. Bibliotek och IT Bibliotek och IT (BIT) ligger i samma verksamhetsområde inom Malmö högskola. BIT har sedan 2002 kontinuerligt arbetat med utökade insatser för att förstärka tillgängligheten för studenter med funktionshinder. Eftersom de flesta hjälpmedel bygger på teknik kan bibliotekspersonal och tekniker komplettera varandra på ett mycket effektivt sätt i arbetet med ökad tillgänglighet. Dessutom finns ett nära samarbete med studieadministrativa avdelningen i dessa frågor. På Malmö högskolas alla bibliotek finns ett flertal datorarbetsstationer med specialprogram, framför allt för studenter med läs- och skrivsvårigheter. De kompensatoriska hjälpmedel som finns på dessa stationer är bland annat scanning, talsyntes, samt stavnings- och skrivhjälp på både svenska och engelska. Platserna utrustas efterhand även med höj- och sänkbara skrivbord. Arbetsplatserna är placerade både centralt i biblioteken och i mer avskild miljö. Funktionshindrade studenter kan därmed studera både tillsammans med andra eller i avskildhet. Personalen på biblioteken, inklusive de studenter om arbetar med datorsupport vid de så kallade helpdeskarna, har utbildning i de kompensatoriska hjälpmedel som finns på de anpassade datorarbetsplatserna. Biblioteken är utrustade med anpassade utlåningsmaskiner. Utöver detta finns höjoch sänkbar kopiator vid biblioteket på odontologiska biblioteket. Denna utrustning kan vid behov även installeras på de andra biblioteken. Malmö högskola har Talbokstillstånd Högskolan har genom detta tillstånd rätt att ladda ned och bränna ut talböcker på cd-rom till studenter, under 2008 gjordes drygt 800 nerladdningar. All bibliotekspersonal har kunskap om talböcker och kan hjälpa studenter att söka i TPB:s katalog. Varje bibliotek på högskolan har också en huvudansvarig bibliotekarie som sköter talbokshanteringen och kontakten med studenter i behov av denna tjänst. 4 För dig som arbetar med information, Handisams broschyrserie

13 13 BIT tillhandahåller ett urval av hjälpmedel till studenter med rätt till kompensatoriska hjälpmedel. Exempel på hjälpmedel är läspennor med lexikon, diktafoner, samt olika datorprogram. Utvecklingen på området går fort fram, framför allt när det gäller talsyntes, olika kompensatoriska hjälpmedel testas och utvärderas därför fortlöpande av funktionshindrade studenter. Webb och trycksaker Malmö högskolas tillgänglighet på webben omfattar både tekniska aspekter, som till exempel att följa kodstandard och bygga med stilmallar, men också struktur, navigering, samt språk och begriplighet. Sedan 2004 används publiceringsverktyget Episerver för i stort sett hela Malmö högskolas webb ( Det finns dock webbsidor som är knutna till mah.se som inte använder Episerver. Bland annat gäller detta personliga webbsidor, distansutbildningsverktyg, utbildningsdatabasen, personal- och kompetensregistret samt en handfull hemmabyggen, till exempel idrottsforum.org. Flera seminarier och arbetsgruppsmöten anordnas kontinuerligt för högskolans webbredaktörer. De teman som behandlas är tillgänglighet, upphovsrätt, samt sökbarhet och skrivande för webben. Under 2009 genomförs en omläggning av webben vilket innebär en uppgradering av Episerver. Detta medför ytterligare möjligheter att använda hjälpmedel för funktionshindrade. Omläggningen kommer bland annat att innebära en ny struktur och bättre målfokus utifrån användarnas perspektiv och behov. Malmö högskola producerar även en rad olika trycksaker, till exempel broschyrer på svenska och engelska, årsredovisning, rapporter, avhandlingar, tidskrifter. Trycksakerna är inte specifikt anpassande till funktionshinder, men produceras med ambition att de ska vara lättillgängliga i utformning och i text. Enligt den grafiska manualen används i trycksaker endast Malmö högskolas röda färg. Så kallade tonplattor, som kan försvåra läsningen för synsvaga, används inte. I Malmö högskolas trycksaker används också alltid matt papper för att underlätta läsning. Några rutiner för att framställa informationsmaterial på lättläst svenska, punktskrift, Daisy-talbok, talkassett, teckenspråk eller storstil finns inte. Analys Tillgängligheten vid Malmö högskola är relativt god när det gäller möjligheterna att söka information och kommunicera. Efter webbomläggningen kommer alltfler hjälpmedel att finnas tillhands för att möta de behov personer med olika funktionshinder kan ha. Bibliotek och IT BIT har ett kontinuerligt arbete med att göra information tillgänglig för alla. Den digitala utvecklingen med bättre datorstöd och de ökade möjligheterna att söka och lagra information elektroniskt medför bättre tillgänglighet för alla, oavsett funktionshinder. Webb och trycksaker Vad gäller Malmö högskolas webb är EpiServer ett enkelt verktyg som kan användas av många. Tillverkaren, Episerver, är stabil och levererar ständigt nya uppdateringar som anpassas efter kundernas krav. Episerver har i sin grundversion den nivå av tillgänglighet som är önskvärd. Det finns alltså bra förutsättningar att göra tillgänglig enligt de riktlinjer som ställs av tidigare Verva/24-

14 14 timmarswebben. Sedan införandet av Episerver har utvecklingsarbete kontinuerligt pågått för att förbättra webbplatsen. Vi följer uppdatering av senaste standardisering inom webbpublicering. Kodning gör det möjligt för funktionshindrade att använda de hjälpmedel som finns, till exempel talsyntes. Kodning medger också att texten kan varieras i webbläsaren utan att layout och navigering går förlorad. Utvecklingsarbetet syftar här till att bygga en stabil och säker grund. Utvecklingsarbetet vad gäller navigering syftar till att göra det lätt att hitta på Malmö högskolas webb. Stora krav ställs på att navigeringen ska vara logisk och begriplig. En ständig förbättring av sökfunktionen är allt mer angelägen för hela Det som inte hittas omedelbart ska vara lätt att söka fram. Språket på webben ska vara enkelt och lätt att förstå. Speciella krav ställs på dem som skriver för webben. Informationsavdelningen arbetar kontinuerligt med att instruera redaktörerna att skriva utifrån den journalistiska metoden. Språket ska vara tydligt och lättläst. En bra och enkel rubrik, en kort sammanfattande ingress, och alltid det viktigaste först i texten. Texterna ska inte heller vara för långa. Möjligheter till fördjupning kan i stället finnas via länkar (undersidor). Den 1 december 2005 förändrades sidtyper, layout och navigering på Det innebär att webbplatsens ramverk, det vill säga sidhuvud, sidfot och navigation samt en större del av sidinnehållet uppfyller den tidigare e-nämndens riktlinjer 5 avseende 24-timmarswebben. Det finns vissa problem med de webbsidor som är mer eller mindre knutna till Malmö högskolas webb. Malmö högskola ska kräva att distansutbildningsverktyg är tillgänglighetsanpassade av leverantör eller av de inom högskolan som ansvarar för och tillhandahåller tjänsten/sidorna. På de sidor som visar information från utbildningsdatabasen måste ställas lika höga krav som för övriga Detsamma gäller BIT:s sidor för informationssökning MUEP (Forskningspublikationer) med flera. För att uppfylla tidigare Vervas riktlinjer ska krav om tillgänglighetsanpassning ingå i all framtida upphandling eller när egna sidor utvecklas. Vad gäller trycksaker anges i HO:s riktlinjer att olika format måste användas för att information ska nå så många som möjligt. De olika formaten kan till exempel vara lättläst svenska, punktskrift, Daisytalbok, talkassett, teckenspråk, storstil eller word/pdf-fil på CD. Den information som utges som trycksak av Malmö högskola finns som regel tillgänglig på webben. Eftersom vi följer WAI-standard 6 kommer Malmö högskola att leva upp till de flesta av de ovanstående kraven. Det är också möjligt att tillhandahålla kopior på trycksaker i pdf-format, eftersom Malmö högskola som regel får korrekturkopior från formgivare i pdf. Rutiner kring detta bör tas fram vid upphandling. Enligt 5 Nämnden för elektronisk förvaltning, e-nämnden, inrättades den 1 januari 2004 och upphörde Nämndens uppgift var att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda. Nämndens uppgifter var fastställda i förordning (2003:769) med instruktion för Nämnden för elektronisk förvaltning och i förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte. Den tidigare e-nämnden är nu ersatt med en operativ e-delegation, inrättad för att genomföra regeringens handlingsplan för e- förvaltningen. 6 Riktlinjer för hur information och tjänster kan utformas för att göra webbplatser tillgängliga har tagits fram av WAI (Web Accessibility Initiative), en arbetsgrupp inom W3C (World Wide Web Consortium).

15 15 HO:s riktlinjer är det också viktigt att information om alternativa format är tydlig, att det framgår på trycksaken att alternativen finns och hur man får tag på dem. Även här bör rutiner tas fram. Planerade åtgärder under perioden Under perioden är målet att aktivera en talande webb för Under 2009 är målet att fördubbla antalet tillgängliga sidor på webben mah.se och bifogade pdfdokument enligt tidigare Vervas skall-krav. Högskolans grafiska manual ska göras om och bli lättillgänglig bland annat genom fler mallar för webbpublicering. Kännedomen och användningen av manualen ska öka hos de medarbetare i organisationen som ansvarar för trycksaksproduktion och webbpublicering. Rutiner införs om att det i samband med all trycksaksproduktion också görs pdf-kopior eller att texter lagras i annat format som kan läsas av olika hjälpprogram, till exempel talsyntes. Det ska göras tydligt på trycksaker att informationen finns tillgänglig i annat format och var man kan få tag på den. Fortsatt utbildning av högskolans redaktörer i hur sidinnehållet på webben tillgänglighetsanpassas.