Ett rättsväsende i medborgarnas tjänst
|
|
- Robert Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett rättsväsende i medborgarnas tjänst Akademikerförbundet för jurister, ekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
2 Inledning Sveriges demokratiska statsskick har en lång tradition. Folket utser sina främsta företrädare i fria val och lagar stiftas av de folkvalda. Lagarna reglerar rättsförhållanden mellan enskilda och mellan enskilda och samhället. För att demokratin ska fungera måste lagarna följas samt medborgarnas rättigheter och skyldigheter upprätthållas. Ett väl fungerande näringsliv och en bra samhällsekonomisk utveckling bygger också på en god och effektiv rättsordning. Ett väl fungerande rättsväsende är med andra ord en av statens kärnuppgifter. Brott ska förebyggas och de brott som begås ska utredas och leda till att gärningsmännen döms. Brottsoffer ska få skydd, behandlas med respekt och kompenseras för sina skador. Misstänkta och brottsoffer ska få sin sak prövad i rimlig tid och på ett rättssäkert sätt. Utdömda påföljder ska verkställas på ett rättssäkert och humant sätt. Ett väl fungerande rättsväsende handlar inte bara om brottmålsprocessen. Enskilda måste också erbjudas möjligheter till domstolsprövning i rimlig tid och till rimliga kostnader. Detta gäller såväl tvister mellan enskilda som prövas i allmän domstol som tvister mellan enskilda och det allmänna i förvaltningsdomstolarna, exempelvis skatte mål och socialförsäkringsmål. Kraven på rättsväsendet ska vara höga. Rättskipningen måste hålla hög kvalitet och vara rättssäker. Beviskraven måste upprätthållas och mål och ärenden ska avgöras i rimlig tid. 2
3 Genom detta program vill Jusek bidra till debatten om rättsväsendet. Här beskrivs Juseks syn på hur rättsväsendet bör utformas. Tyngdpunkten i de förslag som läggs fram ligger på myndigheterna inom rättsväsendet, det vill säga Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. I en rättsstat är det dessutom viktigt att det finns en god tillgång till advokater som biträder enskilda så att de kan ta till vara sin rätt i olika sammanhang. Även Sveriges advokatsamfund och dess medlemmar bör alltså ses som en del av rättsväsendet. För att rättsväsendet ska kunna leva upp till medborgarnas krav måste myndigheterna inom rättsväsendet tilldelas tillräckliga resurser. Och det behövs ett helhetsperspektiv. Rättsväsendets arbete med brottmålen beskrivs ofta som en kedja, rättskedjan. Även om begreppet har vissa brister eftersom domstolarna har en självständig ställning signalerar det ändå att ett helhetsperspektiv är viktigt. Åtgärder i början av rättskedjan påverkar de myndigheter som kommer in i ett senare skede. Därför kan satsningar på Polisen, den första delen av kedjan, bli verkningslösa om de inte följs av motsvarande satsningar på Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Förutom diskussionen om tillräckliga resurser till rättsväsendet är det dock lika viktigt att fundera över om de resurser som finns i dag används på rätt sätt. Arbetsbelastningen inom rättsväsendet är när det gäller brottmålen ett resultat av hur samhället väljer att bekämpa brotten. På motsvarande sätt påverkas arbetsbelastningen inom andra sektorer av rättsväsendet av förändringar inom till exempel skatte-, miljö- eller sociallagstiftningen. Två områden diskuteras i detta program. Det första handlar om att skapa en strategi för utvecklingen av verksamheten, det andra om behovet av en aktiv personalpolitik. 3
4 4 Åtgärder för att motverka påverkan genom våld eller hot måste prioriteras
5 Skapa en strategi för utveckling av verksamheten Det får inte finnas något utrymme för tvivel om att avgörandena är riktiga. Medborgarna ska kunna lita på rättsväsendet som den yttersta garanten för rättssäkerhet. Resurserna ska användas så att varje skattekrona ger mesta möjliga rättssäkerhet. Medarbetarna ska kunna agera utan att riskera att bli utsatta för obehöriga påtryckningar, såsom våld och hot. Effektivare hantering av brottmål Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att såväl den misstänkte som den som utsatts för ett brott kan få sin sak prövad av domstol i rimlig tid. Tyvärr brister det i dag. Orsakerna till att handläggningstiderna är långa varierar. Det är ibland svårt att delge dem som kallas till förhandling. Dessutom förekommer det att den som kallats till domstolen uteblir. I sådana fall finns det begränsade möjligheter att avgöra målet. Inställda förhandlingar orsakar frustration hos brottsoffer och medför stora kostnader för rättsväsendet. Jusek vill därför att det tillsätts en utredning om att utvidga möjligheterna till hämtning, utdömande av vite och förhöjt vite samt att i sista hand avgöra brottmål i den tilltalades frånvaro. Ett eventuellt avgörande i den tilltalades frånvaro ska dock alltid förutsätta att denne delgetts kallelse och att målet kan utredas tillfredsställande. Säkerhetsarbetet måste utvecklas En viktig del av rättssäkerheten är att anställda inte kan påverkas genom otillbörliga medel, såsom våld eller hot. För att garantera oberoendet och därmed också kvaliteten i verksamheten måste åtgärder som syftar till att motverka våld, hot eller annan otillbörlig påverkan prioriteras. Detta ställer höga krav på säkerheten i verksamheten. Det gäller såväl i domstolarnas förhandlingslokaler som på de enskilda arbetsplatserna. Åklagare, domstolsanställda, enskilda parter, rättsliga biträden, vittnen och besökare måste garanteras trygghet i domstolarna. Vittnen måste våga vittna. I förlängningen handlar säkerhetsaspekterna om att garantera att rättssäkerheten kan upprätthållas. Ett sätt att öka tryggheten är att öka användningen av metalldetektorer vid entréerna till domstolarna. Vittnen och målsägande måste också få ökade möjligheter att slippa konfronteras med den tilltalade. Detta kan innebära att vissa lokaler behöver byggas om. Det räcker inte att enbart införa tekniska hjälpmedel för att öka säkerheten. Domstols lokalerna måste vara utformade efter dagens säkerhetskrav. I större utsträckning bör även ordningsvakter finnas i lokalerna för att öka tryggheten. 5
6 Ett annat sätt är att öka utbildningen för personalen när det gäller att förhindra och hantera situationer som kan utvecklas till ett säkerhetsproblem. När säkerheten förstärks på arbetsplatserna finns det en risk att hotbilden i stället riktas mot den enskildes bostad och hans eller hennes familj. I en del fall riktas därför hot och våld mot den enskildes privata sfär. Det går då inte att dra en gräns mellan den anställde och dennes familj. Myndigheterna måste ta ansvar för helheten i säkerhetsarbetet. Jusek vill därför att myndigheterna upprätthåller en högre säkerhet och vid behov tillförs nödvändiga resurser. Myndigheterna ska också i ökad utsträckning utbilda personal i säkerhetsfrågor. Anställdas personuppgifter bör skyddas i högre utsträckning Det är enkelt att kartlägga anställda inom rättsväsendet och sedan använda sådan information som ett led i en otillbörlig påverkan. Vår offentlighetsprincip och sökfunktioner på Internet underlättar för den som vill kartlägga exempelvis en åklagare. Därför bör de möjligheter som finns att hindra spridning av personuppgifter användas i högre utsträckning. Men än viktigare är att de anställda som har sådana arbetsuppgifter att de riskerar att drabbas av exempelvis hot, blir medvetna om riskerna och informeras om hur de kan skydda sig. Detta är i första hand ett ansvar för arbets givaren. När det gäller åtgärder på arbetsplatserna bör man bli mer försiktig med att sprida uppgifter om vilka anställda som handlägger ett ärende. Personliga kontaktuppgifter bör inte framgå av handlingar som expedieras. Det kan dessutom ifrågasättas om namnet på beslutsfattaren alltid ska behöva framgå av ett beslut. Inskränkningar i dessa avseenden, som i viss utsträckning kräver författningsändringar, kan förenas med det krav på insyn som gäller i all offentlig verksamhet. Jusek vill att anställda genom utbildningsinsatser görs medvetna om de risker de kan utsättas för genom sitt arbete. Författningsändringar bör övervägas för att ge ett bättre skydd för personuppgifter. Ett mer öppet förhållningssätt till medierna ökar förtroendet för verksamheten Många människor får i dag sina kunskaper om rättsväsendet uteslutande genom medierna. För att förtroendet för rättsväsendet ska kunna upprätthållas är det viktigt att rapporteringen i medierna är korrekt och bygger på saklig information. Rättsväsendet har en viktig uppgift i att bidra till att medierna får den informationen. Det är rimligt att rättsväsendets anställda i större utsträckning är tillgängliga för journalister för att bidra till att rapporteringen blir korrekt. Men den som exponeras 6
7 mycket riskerar att utsättas för hot och våld. I dessa fall kan presstalesmän utses för att informera media och allmänheten. Jusek anser att i vissa fall kan risken för hot och våld minskas genom att man använder presstalesmän. Anställdas personuppgifter bör skyddas i högre utsträckning Tydliggör yrkesrollerna Många beslut som anställda inom rättsväsendet måste ta är obekväma och impopulära. Det ställer särskilda krav på integritet. Ett oberoende rättsväsende är alltså en garant för korrekta avgöranden och därmed också i förlängningen för rättssäkerheten. Insikten om yrkesrollens betydelse är viktig för att verksamheten ska fungera. Polisen ska utreda. Åklagare ska avgöra om bevisen räcker för åtal. Advokater ska ta till vara enskildas rätt. I straffprocessen ska domstolarna ta ställning till om bevisen håller och i så fall bestämma en påföljd. Kriminalvården ska se till att påföljderna verkställs. På motsvarande sätt har domstolarna omfattande uppgifter i civilmål och förvaltningsmål. Därför är det viktigt att medarbetarna är klara över sina yrkesroller. Yrkesrollerna blir tydliga om arbetsuppgifterna renodlas till det som är kärnan i uppdraget. Renodlingen bidrar också till att öka verksamhetsnyttan. Dessutom ökar den anställdes motivation för arbetet genom att han eller hon kan bidra till verksamheten. I domstolarna har renodlingen kommit relativt långt. Inom Åklagarmyndigheten och Polisen finns det dock fortfarande behov av förändringar. 7
8 Domstolarnas och domarnas oberoende är av särskild betydelse för tilltron till rättsväsendet. Domstolarnas legitimitet förutsätter att det finns ett lönesystem som är konstruerat så att det är uppenbart att lönesättningen inte innefattar en bedömning eller styrning av hur domaren dömer. Det bör inte vara en uppgift för arbetsmarknadens parter att ta ansvar för detta utan det måste till en politisk lösning av frågan om domarnas lönesättning. Jusek anser att yrkesrollerna bör bli tydligare genom att arbetsuppgifterna renodlas. Utred möjligheterna att använda administrativa sanktioner Arbetsbelastningen inom rättsväsendet är när det gäller brottmålen ett resultat av hur samhället väljer att bekämpa brotten. Det finns en tendens att möta varje samhällsproblem med en straffbestämmelse. Det måste dock ifrågasättas om böter och andra straffrättsliga ingripanden verkligen är den mest effektiva formen av sanktion. Kanske är det mer verkningsfullt och kostnadseffektivt med andra former av sanktioner för vissa av de gärningar som i dag hanteras av rättsväsendet. Det finns redan flera former av administrativa sanktioner som ersätter eller kompletterar de traditionella straffen, exempelvis felparkeringsavgift, skattetillägg och miljösanktionsavgift. Jusek anser att en utredning bör tillsättas för att överväga om administrativa sanktioner kan användas i högre utsträckning än i dag. Domarnas oberoende är av särskild betydelse för tilltron till rättsväsendet 8
9 En mer professionell kriminalvård Det satsas stora resurser på att utreda brott och lagföra gärnings männen. Det yttersta syftet är att åstadkomma ett tryggare samhälle. Medborgarna har därför ett berättigat intresse av att de påföljder som döms ut ska motverka nya brott. Att den som döms till fängelse ska förhindras att begå nya brott kräver bland annat säkra fängelser. För att nya brott ska kunna förhindras är också innehållet i den vård och behandling som ges inom Kriminalvården av stor betydelse. Här finns flera utmaningar. Många dömda har missbruksproblem eller personlighetsstörningar. Kriminella nätverk där drivkraften bakom brottsligheten är rent ekonomisk ställer särskilda krav på hög säkerhet på anstalterna. Utbildningsnivån hos de intagna är ofta ganska låg och förankringen i arbetslivet och samhället är dålig. I denna miljö är det nödvändigt att fokusera på individen och erbjuda fungerande behandling. Programverksamheten inom Kriminalvården har kommit att inta en allt viktigare roll i verksamheten. Många intagna går igenom programmen. Ett betydande arbete läggs ner på att ta fram program och på att ackreditera dem. Tanken är att programmen ska bygga på forskning. I grunden handlar Kriminalvårdens verksamhet om att påverka mänskligt beteende. Här får därför de som ansvarar för programverksamheten en nyckelroll. En välutbildad och motiverad personal är en viktig förutsättning för att programmen ska kunna genomföras med ett bra resultat. Trots att programverksamheten går ut på att tillämpa den forskning som programmen bygger på är det bara en knapp fjärdedel av dem som leder programmen som har en akademisk utbildning. Jusek anser att Kriminalvården måste arbeta för en ökad utbildningsnivå bland dem som ansvarar för programmen. Utred tjänstefelsansvaret Det är viktigt att anställda inom rättsväsendet iakttar de regler som gäller för myndighetsutövning. Men den sanktion som följer på oriktig tjänstutövning måste stå i rimlig proportion till det felaktiga handlandet. Det straffrättsliga sanktionssystemet vid felaktig tjänsteutövning upplevs som alltför strängt. Detta gäller inte minst mot bakgrund av den resursbrist och den ansträngda arbetssituation som ofta råder inom vissa delar av rättsväsendet. Ansvar för tjänstefel bör därför endast komma i fråga vid uppsåt eller grov oaktsamhet. Jusek anser att det straffsanktionerade tjänstefelsansvaret delvis bör ersättas med en utvidgad användning av disciplinära åtgärder. 9
10 Utveckla specialiseringen inom domstolsväsendet Medborgarna har som framhållits tidigare berättigade krav på att rättskipningen håller en hög kvalitet. Inom många samhällssektorer blir man allt mer specialiserad. Detta gäller såväl på det organisatoriska planet som bland personal. Som exempel kan nämnas inrättandet av Ekobrottsmyndigheten och olika specialkammare vid Åklagarmyndigheten. Sveriges Domstolar har inte fullt ut följt med i denna utveckling även om det finns exempel på specialisering också där. När antalet mål ökar samtidigt som kraven på effektivitet med bibehållen kvalitet kvarstår går det inte längre att hålla fast vid fiktionen om att alla domare i princip ska kunna hantera alla slags mål inom den domstolsorganisation han eller hon verkar. Jusek anser att en mer öppen domarrekrytering kan bidra till att möjligheterna till specialisering bland domare ökar. Sådana möjligheter bidrar också till att göra domaryrket mer attraktivt eftersom det ger möjligheter till karriär utan att bli chef. 10
11 Nämnde männen har en viktig funktion i rättskipningen Se över nämndemannarollen Nämndemännen utgör ett självklart inslag i domstolarna. De har funnits under lång tid och motsvarigheter finns i de flesta västerländska demokratier. Särskilt i mål där domstolens avgörande i huvudsak beror på rena bedömningsfrågor har nämndemännen en viktig roll att fylla. Som exempel kan nämnas mål i allmän domstol som gäller vårdnad om barn. Ett annat exempel är socialrättsliga mål i förvaltningsdomstolarna såsom mål som gäller vård av unga. Samtidigt som nämndemännen har en viktig funktion att fylla i rättskipningen är det svårt att rekrytera nämndemän. Många har svårt att förena uppdraget som nämndeman med ett aktivt yrkesliv. Här spelar ersättningen för uppdraget en viss roll. Tidsåtgången och ersättningsnivåerna medför att det är svårt att rekrytera nämndemän så att de återspeglar befolkningsstrukturen. Jusek anser att nämndemännens deltagande i dömandet ska koncentreras till de målgrupper där de har en särskilt viktig roll att fylla. Nämndemännen bör då också kunna ges en bättre ersättning för sin samhällsinsats. Förutsättningarna ökar för nämndemannakåren att få en sammansättning som bättre motsvarar befolknings struk turen. Det finns därför anledning att utreda i vilka mål nämndemännen bör delta. 11
12 Möjligheterna till flexibla arbetsformer måste öka En aktiv personalpolitik behövs För att rättsväsendet ska kunna leva upp till medborgarnas krav på en kompetent rättskipning krävs en fungerande personalförsörjning. Det krävs en aktiv och modern personalpolitik för att kunna rekrytera, utveckla, stimulera och behålla den kompetens som behövs för verksamheten. Det är självklart att lönerna ska vara konkurrenskraftiga, att arbetsmiljön ska vara god och att arbetsbelastningen ska vara rimlig. För att utveckla personalpolitiken krävs dock också andra förändringar. Det behövs bättre möjligheter till karriär inom den egna juristprofessionen men också i andra juristyrken. Det är viktigt att ge samma möjligheter till karriärutveckling för andra yrkesgrupper inom rättsväsendet. Rekryteringsproblemen måste lösas Rätten till en rättskipning av hög kvalitet ska inte vara beroende av var i landet man bor. Kravet på ett avgörande inom skälig tid måste kunna upprätthållas över hela landet. Det finns tecken som tyder på att detta är svårt i dag och att det kan bli ännu svårare i framtiden. I dagsläget är det svårt att rekrytera personal till rättsväsendet på allt fler orter. Flera skäl bidrar till det problemet. Stora pensionsavgångar och en koncentration av kvalificerad arbetskraft till vissa storstadsregioner är några förklaringar. Oro i samband med organisationsförändringar och en minskad benägenhet att flytta kan vara andra förklaringar. Problemen varierar mellan olika orter i landet och mellan de olika yrkeskarriärer som berörs. 12
13 Det finns ingen enkel lösning på problemen. Men arbetsgivarna måste i högre grad än i dag anpassa sig till de krav som morgondagens medarbetare ställer. Därför måste möjligheterna till flexibla arbetsformer öka, exempelvis möjligheter att arbeta på distans och under restid. Vilket behov en anställd har av att kunna göra det varierar med vilken livssituation han eller hon befinner sig i men särskilt småbarnsföräldrar efterfrågar sådana möjligheter. Även om inte alla slags arbetsuppgifter kan utföras på detta sätt så ska inte det hindra att arbetsformerna utvecklas. Ett annat sätt att underlätta rekryteringen är att göra det lättare att byta yrkeskarriär. Exempelvis bör den som är advokat lättare kunna rekryteras till domar- eller åklagaryrkena och vice versa. Jusek anser att det bör bli lättare att byta mellan olika professioner. Möjligheterna till flexibla arbetsformer, exempelvis distansarbete, bör utvidgas. Notarieutbildningen För många traditionella juristyrken gäller i princip ett krav på notariemeritering. För att det i framtiden ska finnas ett rekryteringsunderlag är det viktigt att antalet notarie platser bibehålls. Utbildningsplatserna för notarier måste spridas över hela landet och utbildningen måste hålla hög kvalitet. Genom att notarieutbildningen finns runt om i landet blir det lättare att rekrytera notariemeriterade jurister som kan tänkas söka sig till rättsväsendet eller till advokatbyråer i hela landet. Under notarieutbildningen präglas också de unga juristernas uppfattning om de olika yrkeskategorierna. Att notarierna under notarietjänstgöringen får positiva upplevelser av arbetsplatserna inom rätts väsendet är av stor betydelse för rättsväsendet i rekryteringen av kvalificerad personal. I dag kan notarietjänstgöring vid domstol kombineras med tjänst göring vid Allmänna reklamationsnämnden, Justitiekanslern, Kronofogde myndigheten eller Migrations verket. Möjligheterna att fullgöra en del av notarieutbildningen hos andra statliga myndigheter bör utvidgas till att omfatta till exempel Åklagarmyndigheten. Anställning av notarier innebär en värdefull resurs för domstolarna och ger dessutom nyttig utbildningstjänstgöring för nyexaminerade jurister. Jusek anser att notarieutbildningen har en stor betydelse för möjligheterna att i framtiden rekrytera personal till rättsväsendet. Möjligheterna till så kallad kombinationstjänst bör utvidgas. 13
14 Återväxten i advokatkåren måste säkerställas En central del i en rättsstat är att enskilda ska ha möjlighet att få sin sak prövad. Den möjligheten ska inte bara finnas i storstadsregionerna utan över hela landet. Många gånger är en tvist av den arten att den enskilde inte själv kan driva den. För att rätten till domstolsprövning ska kunna tillgodoses krävs därför en god tillgång på advokater och andra rättsliga biträden. Tyvärr kan det skönjas en dålig återväxt särskilt utanför storstadsregionerna, och det gäller särskilt i fråga om advokater som sysslar med brottmål och familjerätt. Sannolikt hänger det samman med att ersättningsnivåerna är låga i de sammanhang där staten står för ersättningen. Svårigheterna torde också bero på att tillgången på notariemeriterade jurister är begränsad i vissa delar av landet. För att komma till rätta med rekryteringsmöjligheterna är ersättningsnivåerna av stor betydelse. Det kan ifråga sättas om den nivå som den nuvarande timkostnadsnormen ger utryck för är rimlig. Jusek anser att det bör göras en översyn av timkostnadsnormen för att på längre sikt säkerställa att det finns tillgång till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. I en rättsstat ska enskilda få sin sak prövad, oavsett var i landet man bor 14
15 Fler akademiker inom Polisen Brottsligheten har blivit mer komplex. Internationellt samarbete och en mer underrättelsebaserad brottsbekämpning ställer också andra kompetenskrav än dem som traditionellt gällt inom Polisen. Ytterligare specialistkunskaper måste därför tillföras Polisen genom rekrytering av bland annat ekonomer, jurister, beteendevetare och olika tekniker. Tydliga karriärvägar för civila utredare och andra akademiker ökar Polisens möjlig heter att locka till sig personer med dessa specialistkunskaper. Dessutom måste de lagliga hinder som finns mot att låta andra än poliser utföra vissa arbetsuppgifter i en utredning tas bort. De specialister som rekryteras till polisen ska kunna få en kompletterande polisiär utbildning och erbjudas anställning som poliser. Om fler akademiker anställs inom polisverksamheten kommer det också inom Polisen på sikt att finnas ett bra underlag för rekrytering av högre chefer. De satsningar som under senare år gjorts på chefs- och ledarskapsutbildningar är välkomna. Satsningarna måste vara målinriktade och uthålliga och följas av en tydlig viljeinriktning att bredda rekryteringsbasen för framtidens chefer. Extern rekrytering utgör en naturlig och självklar del av chefsförsörjningen. Jusek anser att Polisen bör tillföras specialistkunskap genom att anställa fler akademiker. Basen för chefsrekrytering inom Polisen behöver breddas. 15
16 Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek har över medlemmar och är ett av de största förbun den för akademiker i Sverige. Jusek. Box 5167, Stockholm. Tel E-post jusek@jusek.se. Fotoskrift AB T ex Billes Tryckeri AB
Säkerheten inom rättsväsendet
Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och
Läs merJuseks rättspolitiska program
Juseks rättspolitiska program PROFESSIONALITET, KVALITET OCH OBEROENDE FLER VÄGAR IN I RÄTTS VÄSENDET 1 Inledning Akademikerförbundet Jusek vill med detta program bidra till ett rättsväsende präglat av
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merTryggt eller otryggt i rättsväsendet
Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar
Läs merHot, våld och trakasserier inom rättsväsendet
Statistik Hot, våld och trakasserier inom rättsväsendet Hot och våld måste bekämpas, nolltolerans gäller Få drabbas av våld eller skadegörelse Bristande trygghet bland anställda inom rättskedjan är i förlängningen
Läs merSTATISTIK UTMANINGAR MED R ÄT T KOMPETENS. Så löser vi poliskrisen JUSEKS FÖRSLAG FÖR FRAMTIDENS POLISVERKSAMHET
STATISTIK MÖT FR AMTIDA UTMANINGAR MED R ÄT T KOMPETENS Så löser vi poliskrisen JUSEKS FÖRSLAG FÖR FRAMTIDENS POLISVERKSAMHET Förord En av samhällets viktigaste uppgifter är att bekämpa brott och hindra
Läs merHandlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt
Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merNästa steg. för svensk polis
Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara
Läs merÅKLAGARE. ett yrke för dig?
ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten
Läs merPersonalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra
Läs merStudentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden
Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling
Läs merSverige behöver studentmedarbetare
Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare
Läs mer2010-02-09. Justitiedepartementet
2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,
Läs merÖkade löneskillnader i privat sektor
Statistik Ökade löneskillnader i privat sektor Juseks undersökning av nyexaminerade 2010 Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Ökade löneskillnader
Läs merPolitiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst
Statistik Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst Dags att förtydliga tjänstemannens roll i kommunallagen Kommundirektörsföreningen i Sverige Skapa stabila spelregler mellan politik och förvaltning
Läs merDet flexibla arbetslivets möjligheter
Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan
Läs merSverige behöver studentmedarbetare
Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via
Läs merÅklagare. - ett yrke för dig?
Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter
Läs merHär finns framtidens chefer
Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merInledning. En tydlig strategi
Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för
Läs merSäkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor
Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen
Läs merBra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade
Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att
Läs merAVSKAFFA TJEJTAXAN NU
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning
Läs merVad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
Läs merHandbok för mentorer och adepter
Handbok för mentorer och adepter Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet
Läs merDin lön. Lönestatistik Advokatbyråer. Akademiker förbundet för jurister, civilek systemvetare, personalvetare samhällsvetare
Din lön Lönestatistik 2009 Advokatbyråer Akademiker förbundet för jurister, civilek ono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Innehåll Förord... 3 Juridiskt arbete/advokater/biträdande jurister...
Läs merMedarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:
Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merRÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå
RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister
Läs merLag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merLag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs merJurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär. Utbildning för studievägledare, Saco
Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär Utbildning för studievägledare, Saco Jusek Fackförbund för akademiker Jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare.
Läs merOFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?
OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det
Läs merSTATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Flexibelt arbetsliv viktigt för unga
STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING Flexibelt arbetsliv viktigt för unga Ökad dialog krävs i det flexibla arbetslivet Majoriteten av de nyexaminerade inom Juseks medlemsgrupper har möjlighet att påverka
Läs merVägar till ny kunskap
Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat
Läs merDin lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm
Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merDomstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare
Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra
Läs merBristande kvalitet i den högre utbildningen
Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger
Läs merCivilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika
Läs merFackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag
Fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag Fackförbundet ST 2013 Artikelnr 1019 Ett arbete på statens och medborgarnas uppdrag ställer särskilda krav. Verksamheten styrs
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.
STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och
Läs merStockholm den 18 december 2014
R-2014/2076 Stockholm den 18 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/4044 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 november 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Utkast till lagrådsremiss
Läs merARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare
Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer
Läs merRemiss om ökat skydd vid hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)
Bromma SDF Socialtjänst och fritid Sida 1 (5) 2019-04-10 Handläggare Hanna Svanström Telefon: 08-508 06 295 Till Bromma stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen (dnr 2019/35) Förvaltningens förslag
Läs merRekryteringsmyndighetens riktlinjer
Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare
Läs merA8-0469/79. Helmut Scholz, Merja Kyllönen, Jiří Maštálka, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo för GUE/NGL-gruppen
9.1.2019 A8-0469/79 79 Skäl 7 (7) Rättsväsendets oberoende förutsätter framför allt att det berörda organet är i stånd att utöva sina rättsliga funktioner helt självständigt, utan att vara föremål för
Läs merRikspolischefens inriktning
Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Uppdaterad augusti 2013. Rikspolischefens inriktning 3 Rikspolischefens
Läs merJuseks rättspolitiska valplattform
Juseks rättspolitiska valplattform 2018 Så löser vi poliskrisen En av samhällets viktigaste uppgifter är att säkerställa allmän ordning och säkerhet. Arbetet med att förebygga brott liksom att på fältet
Läs merSå får vi en effektiv, rättssäker och kvalitativ offentlig sektor
Så får vi en effektiv, rättssäker och kvalitativ offentlig sektor I medborgarnas tjänst Vi sätter offentlig sektor på agendan Medlemmarna i Jusek som jobbar inom kommun, landsting eller stat har alla ett
Läs merDepartement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen
SFS nr: 2002:329 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2002-05-08 Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:582 Allmänna
Läs merAvräkning vid anställningens upphörande
Avräkning vid anställningens upphörande Frågor och svar om avräkning vid byte av advokatbyrå Avräkning vid anställningens upphörande Ett vanligt problem i relationen mellan en biträdande jurist och dennes
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155
Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Blåljusutredningen (Ju 2016:23) Dir. 2017:131 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Ändring och utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 22
Läs merMer undervisning för ökad kvalité
Mer undervisning för ökad kvalité Lärarledd tid bland Juseks studerandemedlemmar Undersökning bland studeran de jurister, civileko nomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om undersökningen
Läs merFÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS
Handbok FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS 1 Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet och det praktiska arbetslivet är två världar som allt för ofta ligger långt ifrån varandra.
Läs merIFO-plan för Ydre kommun
IFO-plan för Ydre kommun 2009-2014 Antagen i Kommunfullmäktige 2008-12-15 66 1 Innehåll sida 1. Inledning 3 2. Mål 3 3. Nuläge 3 4. Särskilda grupper och områden 4 5. Samverkan 5 6. Framtida utmaningar
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 12 november 2002 PE 324.159/1-12 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 Förslag till yttrande (PE 324.159) Béatrice Patrie Grönbok om straffrättsligt
Läs merOtillåten påverkan mot myndighetspersoner
Otillåten påverkan mot myndighetspersoner Brå i samarbete med 13 myndigheter och två a-kassor. Karolina Hurve och Anna Jonsson Otillåten påverkan Trakasserier som inte behöver vara straffbara Hot, våld
Läs merMigrationsverkets uppförandekod
Migrationsverkets uppförandekod Vi är Migrationsverket Det är ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag som vi på Migrationsverket har fått i förtroende av regering och rikdag att utföra. Det ställer höga krav
Läs mersulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare
sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program 2019-2024 SULF:s vision, antagen av kongressen 2015, är tydlig i skrivningarna
Läs merAlliansarbetsgrupp för. rättsväsende
Alliansarbetsgrupp för rättsväsende Innehåll Inledning 3 Arbetsgruppens uppgift 3 Utgångspunkter för gruppens arbete 4 Frågeställningar 5 Inledning Allians för Sverige bärs av en idé om Sverige. Vi tror
Läs mer1 Utkast till lagtext
1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merÄr det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?
Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det
Läs merDepartementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merUtgiftsområde 4 Rättsväsendet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3310 av Beatrice Ask m.fl. (M) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Läs merStrategiska förutsättningar
ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa
Läs merKunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen
Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs merYttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m.
2008-11-25 Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Yttrande avseende slutrapporten Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (PoA-400-6355/07)
Läs merRättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Läs merSamhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17
Läs merFem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.
Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet
Läs merKRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst
KRIMINALVÅRDEN - En aktör i samverkan Fredrik Ymén Frivårdsexpert Region Väst Kriminalvårdens uppdrag: - Verkställer påföljder, bedriver häktesverksamhet samt utför personutredningar. Kriminalvården ska
Läs merLag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Läs merBättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund
Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild
Läs merFörslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4
Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Sammanfattning Utredaren Lise Bergh har haft i uppdrag att föreslå hur en nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-institution)
Läs merDepartement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen
SFS nr: 2003:69 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2003-02-27 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:450
Läs merRekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)
Yttrande Ju2017/08641/DOM 2018-03-07 D.nr 32/17 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85) Inledning Jusek avger härmed i samråd med Saco-S Domstol följande synpunkter.
Läs merSTATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater
STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR
Läs merRiktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet
Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och
Läs merJurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE
Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...
Läs merKunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 17 Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program SULF:s lönepolitiska program vänder sig både inåt, som en samlande kraft för organisationen,
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merHandlingskraft på plats
Om Jusek Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och villkor. Med cirka 80 000
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merPolicy om korruption, jäv och bisysslor
1 (5) DATUM DNR 2017-10-24 KS/2017:261 Policy om korruption, jäv och bisysslor Antagen av kommunfullmäktige den 18 december 2017 2 (5) Inledning Förtroendet för Lidingö stad liksom för alla andra offentliga
Läs merKommittédirektiv. Avidentifierade ansökningshandlingar. Dir. 2005:59. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2005
Kommittédirektiv Avidentifierade ansökningshandlingar Dir. 2005:59 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2005 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att analysera
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs mer