Risk- och sårbarhetsanalys för Sävsjö kommun 2011

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys för Sävsjö kommun 2011 Underlag till kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet

2 Komstad kvarn Riskanalysen är framtagen av räddningstjänsten och ingår i förarbetet till ett nytt handlingsprogram

3 INNEHÅLL Sammanfattande resultat... 4 Om Risk och sårbarhetsanalysen... 8 Om riskanalysen... 8 Begreppen trygghet och säkerhet... 8 Kort om organisationen i Sävsjö kommun... 8 Riskspektrat från vardag till katastrof... 9 Utveckling... 9 Metod... 9 Frekventa nödlägen Källor Vardagens risker Fallolyckor Suicid och suicidförsök Trafikolyckor Bränder Drunkning och drunkningstillbud Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Stora olyckor och katastrofer Oväder med konsekvenser Utsläpp av farliga ämnen Nya energikällor Andra tänkbara risker Kriser och extrema händelser Väderrelaterad störning Stor tågolycka IT haveri Brand i egen lokal Pandemi

4 Sammanfattande resultat Varje år dör omkring 4 människor och ca 125 blir inlagda på sjukhus, cirka 27 byggnader får skador till följd av bränder och cirka 600 brott anmäls i Sävsjö kommun på grund av olika nödlägen. Ordet nödläge används i denna rapport istället för, olycka /brand, kris, extraordinär händelse och brott. Riskbilden i Sävsjö kommun karakteriseras av ett i förhållande högt antal våldsbrott som dessutom ökar. Utvecklingen för suicid, bränder, trafikolyckor, våldsbrott och drunkningar är relativt stabil. Suicid är den händelse som årligen orsakar flest dödsfall i Sävsjö kommun. Med andra ord är det en betydande andel av kommunens invånare som på ett eller annat sätt drabbas av nödlägen varje år. Utöver de direkt drabbade så påverkas även många anhöriga och närstående. För icke frekventa händelser bör en generell krishanteringsförmåga och en minskad sårbarhet för samhällsviktiga funktioner eftersträvas. Oväder med samhällsstörningar och omfattande sjukdomsutbrott bör ges ökad uppmärksamhet. De siffror som presenteras utgörs av bästa tillgänglig statistik och kommer från en mängd olika källor såsom IDA (MSB s olycksstatistik), BRÅ (Brottsförebyggande rådets statistik), Socialstyrelsen, SKL (Sveriges kommuner och Landsting), STRADA (Trafikverkets olycksstatistik), samt egen statistik. Nödlägen Frekvens i snitt/ år Konsekvens/ år Trend frekvens Jämfört med riket Fallolyckor 102 slutenvårdade 1 död, 28 miljoner kr Suicid försök 2,0 döda, 5 milioner kr Trafikolycka med personskada 24 0,8 döda, 24 slutenvårdade 2 miljoner kr Bränder, utvecklade 27 Drunkning och tillbud 0,25 0 döda, 15 miljoner kr i skadebelopp 0 döda Våldsbrott 88 0,2 döda Stöldbrott 439 Skadegörelse 106 Skadekostnad 9,7 miljoner kr Okänt Frekvens anger snittet av händelser för de år som berörs av statistikuttaget. De flesta uttag berör perioden Pilarna anger trenden, ökande, minskande samt oförändrad. I jämförelsen med riket står grönt för under rikssnittet, gult för på rikssnittet och rött för över rikssnittet. 4

5 I figur 1 visas jämförelsen av de olika nödlägenas frekvens. Brotten står för cirka 78% av alla nödlägen. Konsekvenserna av brotten är lägre än för andra nödlägen med de bidrar trots det till oro i samhället och därmed en minskad livskvalitet. I figur 2 jämförs de nödlägen som leder till dödsfall i Sävsjö kommun med samma nödlägen i riket. I kommunen är det färre fallolyckor men fler suicidfall som leder till dödsfall än vad det är i riket. Figur 1. Antal kända frekventa nödlägen i snitt per år i Sävsjö kommun Figur 2. De nödlägen som lett till dödsfall samt deras andel av det totala antalet dödsfall Sävsjö kommun Riket 5

6 Extraordinära händelser. De händelser som sker sällan men som har allvarliga konsekvenser har analyserats genom att förvaltningarna har bedömt vilka konsekvenser ett antal fiktiva scenarier skulle få för den egna verksamheten. Först och främst har man tittat på konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten som bedrivs i respektive förvaltning/kommunala bolag. Det ska påpekas att denna analys inte är någon heltäckande risk- och sårbarhetsanalys över förvaltningarnas och bolagens totala riskbild utan en sårbarhetsanalys över konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten som kommunen bedriver och som påverkar servicen till kommuninvånare och företag. Förvaltningarna och berörda bolag har redovisat konsekvenserna i fyra nivåer, 0-3. Verksamhetskonsekvenser: Konsekvensnivå Karaktär 0 - grön Verksamheten kommer inte att drabbas av störningar - verksamheten kan upprätthållas 1 - grön Verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas 2 - gul Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas 3 - röd Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas Nedan redovisas en sammanfattning av den bedömning som respektive förvaltning/kommunala bolag har gjort när det gäller verksamhetskonsekvenser. I Sävsjö kommun är det väderrelaterad störning och brand i egen lokal som resulterar i störst påverkan på kommunens verksamheter 6

7 Förvaltning/bolag Stor tågolycka Väder-elaterad störnin IT-haveri i kommunen Brand i egen lokal Räddningstjänsten Grön Röd Grön Gul Gul IT-drift Gul Röd Grön Röd Gul Kommunledningskontoret Gul Gul Gul Röd Gul Pandemi Kultur- och fritidsförvaltningen Gul Röd Gul Röd Gul Socialförvaltningen Gul Gul Gul Gul Gul Miljö- och byggförvaltningen Tekniska förvaltningen, vatten o avlopp Tekniska förvaltningen, fastigheter Barn- och utbildningsförvaltningen Gul Gul Grön Gul Gul Gul Grön Grön Gul Gul Grön Grön Gul Gul Gul Grön Röd Grön Grön Gul Sävebo AB Gul Gul Sävsjö Energi AB Gul Röd 0 Grön Gul Den redovisade sammanfattningen bygger på förvaltningarnas och bolagens bedömning för respektive ansvarsområde och funktion. Bakom sammanfattningen ligger en mer utförlig analys som finns att tillgå. 7

8 Om risk och sårbarhetsanalysen Risk och sårbarhetsanalysens syfte är att ge en övergripande bild av vilka olyckor, brott och händelser som sker i Sävsjö kommun. Risk och sårbarhetsanalysen kommer tillsammans med utvärderingen av det förra handlingsprogrammet ligga till grund för ett nytt handlingsprogram för skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet kommer att gälla för området Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Begreppen trygghet och säkerhet Begreppen trygghet och säkerhet är inte oproblematiska. De berör såväl subjektiva upplevelser som faktiska förhållanden. Att någon känner sig trygg behöver inte alls innebära att risken är liten eller att säkerheten är hög eller tvärtom. Exempelvis är de som känner sig mest otrygga när det handlar om att bli utsatta för våldshandlingar de äldre den grupp som rent faktiskt är minst drabbad. Ibland kan åtgärder som vidtas för att öka säkerheten leda till minskad trygghet. Att installera metalldetektorer på en skola för att höja säkerheten kan leda till att eleverna istället känner minskad trygghet. Å andra sidan kan en trygghetskänsla som exempelvis beror på okunskap leda till bristande säkerhetsmedvetande. Trygghet och säkerhet är alltså förhållandevis abstrakta begrepp med komplexa inbördes samband. Även om inte alla aktörer använder just begreppen trygghet och säkerhet för att beskriva sitt arbete har utvecklingen gått mot att kommuner, landsting och regioner mer och mer hanterar dessa frågor som en helhet och i ett sammanhang. En av orsakerna till detta är att man lokalt och regionalt upplever att trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs effektivare om det samordnas. De flesta skadehändelser eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan, med såväl individperspektiv som samhällsperspektiv, är därför en central kommunal arbetsuppgift. En trygg och säker kommun skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. Kort om organisationen i Sävsjö kommun Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Sävsjö kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, har behovet av att samordna olika satsningar och områden inom kommunen med varandra ökat. Även det interna skyddet och kommunens brottsförebyggande arbete har klara kopplingar till varandra och de möjliga synergieffekterna är uppenbara. Sedan några år tillbaka samordnar räddningstjänsten, på kommunledningens uppdrag, arbetet med trygghet och säkerhet i kommunen, dock inte det brottsförebyggande arbetet. 8

9 Riskspektrat från vardag till katastrof Vilka brott och olyckor som kan drabba kommunen kan givetvis inte förutsägas med exakthet. Dock vet vi att de vanliga händelserna i stort sett inträffar i samma utsträckning och med samma fördelning som föregående år. Sannolikheten för att dessa händelser skall inträffa är relativt hög medan konsekvenserna för samhället är begränsade. Exempel på frekventa nödlägen är trafikolyckor, bränder och fallolyckor. Ovanliga händelser som kan innebära stora konsekvenser kan dock i mycket liten utsträckning förutsägas, men genom att bedöma om förutsättningar finns för olika typer av händelser kan ändå något om riskbilden förutsägas. Tyvärr kan man inte väga samman dessa risker för vanliga respektive ovanliga händelser med någon statistisk modell, den totala hotbilden får bedömas mer pragmatiskt. En värdering av hot och riskbild i kommunen kan göras utifrån figuren nedan: frekvens/ konsekvens. Frekvens Konsekvens Utveckling Utvecklingen pekar på att när det gäller konsekvenser avseende befolkningens liv och hälsa så består det dominerande hotet mot detta av risken för en individ att råka ut för en olycka. Endast någon enstaka procent av befolkningen omkommer eller skadas allvarligt i samband med kriser eller extraordinära händelser. Den helt dominerande skadebördan kommer från mer vardagliga händelser i framför allt hemmet, i skolan och barnomsorgen, på idrottsplatser, i trafiken och på arbetsplatsen. Icke desto mindre är det viktigt att inte bara se till individens skydd och säkerhet när det gäller olyckor, utan även att värna om andra värden, det vill säga att upprätthålla samhällets funktionalitet, eftersom det inte finns någon skarp gräns mellan att å ena sidan värna om samhällets funktionalitet och å andra sidan värna om människors liv och hälsa. Metod Idag finns ingen bra statistisk metod för att väga samman både frekventa nödlägen och extraordinära händelser. Därför används en riskanalys för att utreda de frekventa händelserna, och en sårbarhetsanalys för att utreda kriser och extrema händelser. 9

10 Frekventa nödläge För frekventa händelser har de senaste årens utfall analyserats och utgör underlag för förväntat antal händelser även i framtiden. Även möjliga konsekvenser i form av skadade och omkomna personer, ekonomiska skador och miljöskador har bedömts utifrån tidigare utfall. Under varje händelsetyp presenteras ett diagram som innehåller incidensen, det vill säga hur många händelser som skett normerat efter befolkningsstorlek. Diagrammen innehåller incidens för Sävsjö kommun, Jönköpings län samt värdet för Riket. Statistikunderlaget varierar en del från område till område. Därför redovisas diagrammen i vissa fall i löpande treårsmedelvärden och i andra fall som antal per invånare. De flesta statistiska uttag har gjorts över en så lång period som möjligt för att få en så rättvisande bild som möjligt. Ibland upplevs siffrorna för Sävsjö kommun hoppa mycket. Detta beror på att statistikunderlaget är litet. Källor Den statistik som redovisas i dokumentet är hämtad ur följande rapporter och system: STRADA, Transportstyrelsen IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Skadestatistik Sävsjö kommun Skadestatistik och dödsfall, Socialstyrelsen Suicidförsök, Socialstyrelsen Brottsstatistik, BRÅ Öppna jämförelse SKL 10

11 Vardagens risker Fallolyckor Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador i alla åldrar och inträffar oftast i egna bostaden, på gatan eller i en idrottsanläggning. Olyckstypen dominerar särskilt mycket hos äldre. År 2008 omkom 38 personer i Jönköpings län till följd av just fallolyckor. Uppskattningar från MSB gör gällande att omkring 75 procent av dödsolyckor under oklara omständigheter orsakades av just fall vilket skulle betyda att det totalt sett egentligen handlar om många fler. Under åren skadades enligt Socialstyrelsens patientregister, i snitt 102 personer per år i Sävsjö kommun så allvarligt i fallolyckor att de behövde vårdas på sjukhus. En person dör varje år på grund av fallolycka. Enligt skadestatistiken är fallolyckor bland äldre den enda typen av dödsfall till följd av olycka i Sverige som ökar i antal. Allt tyder på att trenden håller i sig och med en åldrande befolkning kommer kostnaden för sjukvården att öka. Fallolyckor är också den absolut vanligaste olyckstypen bland småbarn. Varje år i Sverige tvingas cirka 5 procent av barn i åldern 0 3 år uppsöka en akutmottagning till följd av en fallolycka. Uppskattningsvis 5 personer söker varje år läkarvård efter att ha halkat på is eller snö på de gator och trottoarer som plogas och sandas av kommunen. Av de som skadar sig i samband med halkolyckor på vinterunderlag är 80% kvinnor och 70% av alla de som skadas är över 60 år. Andra vanliga olycksplatser för halkolyckor är på hustomten eller i bostadsområdet. Hur många som skadas där är oklart 11

12 Figur 3. Antal slutenvårdade på grund av fallolyckor per invånare. 12

13 Suicid och suicidförsök Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem. Suicid är den vanligaste döds-orsaken i åldergruppen år i Sverige. Varje år väljer ca personer att ta sitt liv, vilket innebär att var sjätte timme tar någon sitt liv. Det är tre gånger fler än de som dör i trafiken varje år. Det kan vara svårt att få fram säker statistik över hur många suicid (självmord), eller suicidförsök, som inträffar. Många suicid och suicidförsök bokförs nämligen under andra orsaker, men uppskattningsvis ligger antalet fullbordade suicid i Sävsjö kommun på omkring två per år, vilket gör detta till den vanligaste dödsorsaken bland händelser som har bedömts som nödläge. Suicid är också den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Enligt tillgängliga studier och forskning på området bedöms suicidförsök vara tio till tjugofem gånger vanligare än fullbordade suicid och försök är dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. Däremot är fullbordade suicid dubbelt så vanligt bland män. Figur 4. Antal fullbordade suicid per invånare 13

14 Trafikolyckor Sävsjö kommun korsas av väg 30, väg 127 samt väg 128, vägar med relativt stor trafikvolym. I snitt omkommer 0.8 personer varje år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). Omkring 24 personer vårdas på sjukhus till följd av trafikolyckor. Nationell statistik över räddningsinsatser 2009 visar att var tredje insats med personbil inblandad skedde till vägar med en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Insatserna till 70-vägar uppgick till 29 procent och 90-vägar till 21 procent. 30- och 110-vägar uppgick till åtta respektive elva procent. Figur 5. Antal trafikolyckor med personer som slutenvårdats per invånare 14

15 Bränder Förväntat antal bränder i kommunen är mellan per år. Begreppet brand delas först och främst upp i brand i byggnad och brand ej i byggnad, som till exempel gräsbränder eller brand i papperskorgar. Vanligaste typen i Sävsjö kommun är brand i byggnad, där bostadsbränder dominerar. Antalet omkomna i bränder i kommunen är jämfört med andra dödsorsaker mycket lågt. Faktum är att inget dödsfall i samband med brand har skett sedan slutet på 1980 talet. Bränder har dock en potential att skörda många liv på en och samma gång och måste därför alltid betraktas som farliga. I kommunen finns 114 objekt som klassas som allmän byggnad, som till exempel samlingslokaler, skolor och vårdanläggningar. Brand i allmän byggnad är vanligt, men stannar ofta vid tillbud. De bränder som inträffar i skolor är ofta anlagda. En nationell trend visar att bostadsbränder ökar i antal. Risken att omkomma i en brand är också störst i den egna bostaden, men branden sprider sig sällan till andra villor eller lägenheter på grund av gällande byggregler. Glömska, misstag och små vardagliga fel är oftast det som ligger bakom bostadsbränder. Sävsjö kommun präglas till stor del av trävaruindustrier och metallindustrier. Industrin ställer stora krav på räddningstjänsten som måste kunna klara av avancerad släckning och vattenförsörjning till industri- och lagerbyggnader. Resurser krävs också till förebyggande brandskydd och utbildning. Eftersom insatstiden för bränder i jordbruksfastigheter är lång, är räddningstjänstens möjligheter att rädda den byggnad där branden startat små. Insatsen får ofta inriktas på intilliggande byggnader. Bränderna orsakar ekonomisk skada och det är viktigt att utbilda verksamma inom jordbruken i att själva förebygga bränder och göra en släckinsats. Bränder i skog och mark varierar kraftigt mellan åren och är helt avhängigt hur lång torrperiod det varit. Vid extrem torka kan risken för en mycket omfattande och svårsläckt brand i kommunens stora skogsområden vara överhängande. Figur 6. Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare 15

16 Drunkning och drunkningstillbud I Sverige drunknar i genomsnitt en människa var tredje dag. Drunkningsolyckorna delas upp i båtolyckor, badolyckor, isolyckor och övriga drunkningsolyckor. Badolyckor ökar under fina somrar. 89 % av dem som drunknade under 2009 var män. 60 % av de omkomna var över 50 år. Drunkning är också den näst vanligaste dödsorsaken bland barn (efter trafikolyckor). I kommunen finns många bad- och fiskesjöar samt ett antal badanläggningar, där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Räddningstjänsten i kommunen kan statistiskt förväntas larmas till en drunkningsolycka vart fjärde år. Figur 7. Antal döda genom drunkning per invånare Statistikunderlaget för Sävsjö kommun är för litet för att kunna redovisas. 16

17 Våldsbrott Brottsstatistiken angående våld är starkt relaterad till alkohol och droganvändning. Brottsplatserna är i stor utsträckning sammankopplade till serveringsställen. Alkoholkonsumtionen ökar generellt från år till år. Våld i hemmamiljö är ett brott med stort mörkertal. Antalet anmälda våldsbrott som begås inom nära relationer i hemmet är betydligt lägre än de som sker utomhus. Eftersom det är fler kvinnor som råkar ut för våld i hemmiljö och fler män råkar ut för våld utanför hemmet syns denna skillnad i studier ur ett genusperspektiv. Antalet anmälda våldsbrott har en stadigt ökande trend såväl i riket som i Sävsjö kommun det senaste årtiondet. Antalet anmälda brott i nära relation har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Att råka ut för en våldshandling av en annan person är ofta djupt kränkande. Även om antalet fall av dödligt våld är litet i jämförelse med andra nödlägen innebär våldshandlingar både fysiskt och psykiskt lidande för den drabbade. Statistik över anmälda våldsbrott och uppgifter från brottsundersökningar visar stora skillnader både mellan kön och mellan åldersgrupper. Unga män är den grupp som främst råkar ut för våldshandlingar. Figur 8. Antal anmälda våldsbrott per invånare. 17

18 Stödbrott Stöld och tillgrepp omfattar till exempel inbrott i bostäder och företagslokaler, godsstölder ur lastbilar och tillgrepp av fordon. En mycket förenklad och inte heltäckande sifferexercis visar att stöldbrotten i bostäder kostar 500 miljoner kronor enligt försäkringsförbundet. Svensk handel uppger att stöldbrotten mot handeln uppgår till 9 miljarder kronor. Mot transportnäringen uppskattas en stöldkostnad på en miljard kronor om året. Summeras detta blir stöldkostnaderna i Sverige 10,5 miljarder kronor per år, en siffra som är lågt räknad då även andra branscher och verksamheter än de uppräknade drabbas. Direkt proportionerligt mot befolkningsmängden skulle detta motsvara minst 11,5 miljoner kronor årligen i kostnad för stödbrott i Sävsjö kommun. För Sävsjö kommun är trenden för stöldbrott sjunkande och ligger lägre än både Riket och Jönköpings län. Figur 9. Antal anmälda stöldbrott per invånare. 18

19 Skadegörelse Skadegörelsen och klottret i kommunen drabbar inte bara enskilda fastighetsägare och organisationer som har fastigheter och annan egendom i eller i anslutning till det offentliga rummet, utan även kommunens egna fastigheter och egendom i stor utsträckning. I snitt anmäls 106 fall av skadegörelse varje år. Fordon, gatlyktor, fasader, glasrutor och skyltar är ofta utsatta för skadegörelse Hur många fall av skadegörelse som sker mot kommunens egendom och till vilken kostnad finns inte någon samlad kartläggning över. Någon kartläggning över kostnaden för skadegörelse mot enskilda finns inte heller att tillgå. Figur 10. Antal anmälda skadegörelsebrott per invånare. 19

20 Stora olyckor och katastrofer Oväder med konsekvenser Storm, åska, snöoväder och översvämningar kan belasta samhället hårt. De senaste åren har Sverige drabbats av ett antal oväder med rekordnoteringar när det gäller regn och snö. Varje år inträffar översvämningar som skadar och hotar att skada fastigheter, kommunikationsleder och känslig infrastruktur. I Sävsjö är riskerna att drabbas av översvämning till följd av högt vattenstånd störst i centrala delarna av Vrigstad samt i närheten av kanalen i Stockaryd. Svåra stormar drabbar södra Sverige regelbundet. Jönköpings län ligger i ett bälte i norra Götaland som ofta får kraftiga vindbyar då lågtryck passerar från väster. Stormen Gudrun 2005 innebar stor påverkan på elförsörjning och telekommunikationer såväl som på byggnader och vägar. Utsläpp av farliga ämnen Utsläpp av farliga ämnen innebär att giftig, frätande, brandfarlig, explosiv eller på annat sätt farliga kemikalier läckt ut eller riskerar att läcka ut. Genom kommunen går flera stora transportleder. Transporter med farligt gods, som går på både vägar och järnvägar, medför risker för olyckor med möjligt katastrofala följder. Vanligast är att utsläpp sker under transport eller vid omlastning på någon terminal. Det finns ett fåtal industrier som hanterar farliga kemikalier i större mängd. De vanligaste kemikalierna som förekommer i samband med utsläpp är drivmedel och andra brandfarliga vätskor. Giftiga kondenserade gaser kan vid ett utsläpp orsaka mycket stor påverkan på människor i ett relativt stort område. Olika miljöfarliga kemikalier, bland annat oljeprodukter, kan orsaka stor skada på livet i vattendrag och på dricksvattentäkter. Olyckor med transporter lastade med farligt gods, t.ex. brandfarlig vara, skulle kunna innebära ett utflöde i någon av kommunens ytvattentäkter. Nya energikällor Kravet att hitta alternativa energikällor ökar alltmer som en följd av klimatdebatten och det faktum att oljereserverna håller på att ta slut i världen. Exempel på nya energikällor är biobränsle, biogas och vindkraft. På fordonsidan ökar antalet hybridbilar med stora batterier. Denna övergång innebär inte bara fördelar, utan även nya typer av risker. Ny teknik har alltid en inkörningsperiod då olyckor och bränder inträffar innan tekniken mognat och riskerna har kunnat minimeras. Beroende på vilken energiteknik som kommer få störst utrymme kommer sannolikt vanliga orsaker till bränder och olyckor att förändras. Underhåll av stora vindkraftverk kan komma att innebära risker i framtiden. Andra tänkbara risker Det finns givetvis en stor mängd andra olyckor, brott eller på annat sätt oönskade händelser som skulle kunna inträffa i eller utanför kommunen och som kan medföra stora konsekvenser i kommunen. Exempel på fredstida risker kan vara: Kärnenergiolycka i angränsande län Smittsamma djursjukdomar (epozotier) Så kallad skolskjutning med många offer Solstormar som påverkar elförsörjning och radiokommunikation Vulkanutbrott i annan del av världen med askmoln som följd 20

21 Stormen Gudrun 2005 Kriser och extrema händelser Detta kapitel innehåller en beskrivning av de scenarion som förvaltningarna utgick ifrån under åren mellan 2007 och 2008 då de bedömde hur sårbara deras verksamhet var. För varje scenario finns även en sammanfattning på sida 7 av vilka konsekvenser de skulle få för kommunen. En komplett sårbarhetsanalys för extraordinära händelser för Sävsjö kommun finns i ett eget dokument. Väderrelaterad störning som bl a leder till elavbrott. Normalt är drift- och leveranssäkerhet i det svenska elsystemet mycket hög. Över en längre period är denna säkerhet mer än 99, 98 %. Statsmakterna anser att under normala förhållanden har Sverige ett säkert elsystem. Samhällets ökade elberoende och elsystemets känslighet för extrema väderförhållanden och organiserade våldsangrepp innebär emellertid att ytterligare åtgärder bör vidtas för att öka elsystemets uthållighet. Det allvarligaste hotet mot elförsörjningen i fredstid är extrema väderförhållanden samt sabotage mot vitala delar i elsystemet. Sådana händelser kan leda till stora konsekvenser i samhället genom omfattande elavbrott. El- och väderläge fram till den 28 november. Under de senaste fyra dygnen i slutet av november har vädret i Sverige dominerats av ett mäktigt högtryck över västra Ryssland och Balticum som resulterat i klart och kallt väder i hela landet. I Sydsverige har temperaturen på natten varit lägre än normalt, ca -10 grader, och på dagarna i genomsnitt -5 grader. Elförbrukningen har varit för årstiden hög under de senaste fyra dygnen särskilt mellan kl och då förbrukningen varje dag närmat sig MW. Svenska Kraftnät (SvK) håller effektreserver i beredskap. Under de två första dygnen dämpades förbrukningen något på grund av höga elpriser och frivilligt sparande 21

22 men idag på morgonen tvingades SvK beordra körning för halva effektreserven för att hålla balansen i elsystemet. Ett mycket djupt lågtryck nordväst om Brittiska öarna med tillhörande varmfront når den svenska västkusten på kvällen den 28 november och beräknas därefter svänga av mot norr. Lågtrycket föregås av hårda vindar som på Atlanten når orkanstyrka. Ovädret har vållat stora problem på de Brittiska öarna. På norra Jylland och i södra Norge väntas svåra störningar i elförsörjning och i andra ledningsbundna system på grund av ovädret. SMHI har varnat för mycket hårt väder under det närmaste dygnet samt nederbörd i form av snö eller underkylt regn. Händelseutvecklingen den 28 november. Under förmiddagen den 28 november ökar vindhastigheten på Västkusten och når vid 18-tiden stormstyrka. I byarna når vinden orkanstyrka. Men vinden förs fuktig saltbemängd luft som avsätter sig på ställverk och ledningar. På grund av de höga vindhastigheterna orkar spolningsanläggningarna inte hålla ställverken på Västkusten fria från saltisbeläggning. Alla försök att med brandsprutor och andra hjälpmedel hålla ställverken rena från salt is misslyckas. Ställverk och 400 kv-ledningar till Ringhals och Lindome utsätts för saltisbeläggning och löses efter hand ut för överslag till jord. Två aggregat i Ringhals snabbstoppar strax före kl En timme senare inrapporteras ett stort antal haverier i de regionala och lokala näten i Halland och i Västra Götalands län. Kl löser sista aggregatet ut i Ringhals och all produktion från Ringhals har därmed upphört. Mellan kl och löser samtliga ställverk i stamnät och regionnät på Västkusten ut på grund av saltisbeläggning och andra skador på anläggningarna. Under natten inträffar ett stort antal stolpras på grund av isbildning och höga vindtryck på 400 kv-ledningarna väster om Vättern från Göteborg Mariestad i norr till Halmstad Ljungby i söder. Mycket omfattande skador inträffar också i de regionala elnäten. De lokala elnäten på landsbygden som inte är jordkabel blir efter hand helt raserade inom stora delar av området. Ovädrets omedelbara konsekvenser Ovädret ställer till stora bekymmer för all verksamhet. Järnvägstrafiken upphör telekommunikationerna fungerar bristfälligt. Vägar, även större förbindelser, är till stora delar oframkomliga på grund av isbeläggning, omkullblåsta träd och nedfallna ledningar. E6 och E20 spärras av på ett antal ställen på grund av nedrasande elledningar, havererade långtradare och andra hinder. Öresundsbron stängs av i samband med stormen. Bron får omfattande isbeläggning på hela konstruktionen och måste stängas av för all trafik i fyra veckor för avisning och inspektion. Allmänheten uppmanas att inte ge sig ut på vägarna och lastbilstrafik uppmanas att stanna vid uppsamlingsplatser. Alla uppmanas lyssna på lokalradion. På grund av den kalla vägbanan och den fuktiga luften fryser det till en allt tjockare ishinna på vägnätet. Endast akuta transporter kan genomföras genom kolonnkörning och detta först efter att Vägverket (VV) halkbekämpat med fuktig sand. Den fuktiga sanden isbeläggs emellertid efter ca 20 minuter vilket medfört att vägarna återigen är oframkomliga. Endast ett prioriterat vägnät kan hållas öppet för trafik under de närmaste fyra till fem dagarna eftersom vägsaltet inte har någon effekt vid -8 grader och kallare. Trafiken på E6 mellan Göteborg och Helsingborg måste därför ledas om över Jönköping (R40) och Ljungby (E1) mot Helsingborg. Sträcken Ljungby Halmstad ingår också i det prioriterade vägnätet. Allmänheten uppmanas att inte ge sig ut i trafiken om man inte har snökedjor på bilen. Prioriterade transporter kan stödjas med halkbekämpning på det prioriterade vägnätet men på andra vägar först efter framställan. I kuststäderna Falkenberg, Varberg och Göteborg har omfattande skador uppstått bland annat av nedblåsta tak, omkullblåsta träd och raserade byggnadsställningar. Polisen uppmanar folk att hålla sig inomhus. På regionala och lokala nät i Halland och i Västra Götalands län har mycket omfattande skador inrapporteras. Göteborg är utan eltillförsel utifrån. Lokal produktion, ö-drift, har startats med hjälp av gasturbiner i Arendal 22