Risk- och sårbarhetsanalys för Sävsjö kommun 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys för Sävsjö kommun 2011"

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys för Sävsjö kommun 2011 Underlag till kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet

2 Komstad kvarn Riskanalysen är framtagen av räddningstjänsten och ingår i förarbetet till ett nytt handlingsprogram

3 INNEHÅLL Sammanfattande resultat... 4 Om Risk och sårbarhetsanalysen... 8 Om riskanalysen... 8 Begreppen trygghet och säkerhet... 8 Kort om organisationen i Sävsjö kommun... 8 Riskspektrat från vardag till katastrof... 9 Utveckling... 9 Metod... 9 Frekventa nödlägen Källor Vardagens risker Fallolyckor Suicid och suicidförsök Trafikolyckor Bränder Drunkning och drunkningstillbud Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelse Stora olyckor och katastrofer Oväder med konsekvenser Utsläpp av farliga ämnen Nya energikällor Andra tänkbara risker Kriser och extrema händelser Väderrelaterad störning Stor tågolycka IT haveri Brand i egen lokal Pandemi

4 Sammanfattande resultat Varje år dör omkring 4 människor och ca 125 blir inlagda på sjukhus, cirka 27 byggnader får skador till följd av bränder och cirka 600 brott anmäls i Sävsjö kommun på grund av olika nödlägen. Ordet nödläge används i denna rapport istället för, olycka /brand, kris, extraordinär händelse och brott. Riskbilden i Sävsjö kommun karakteriseras av ett i förhållande högt antal våldsbrott som dessutom ökar. Utvecklingen för suicid, bränder, trafikolyckor, våldsbrott och drunkningar är relativt stabil. Suicid är den händelse som årligen orsakar flest dödsfall i Sävsjö kommun. Med andra ord är det en betydande andel av kommunens invånare som på ett eller annat sätt drabbas av nödlägen varje år. Utöver de direkt drabbade så påverkas även många anhöriga och närstående. För icke frekventa händelser bör en generell krishanteringsförmåga och en minskad sårbarhet för samhällsviktiga funktioner eftersträvas. Oväder med samhällsstörningar och omfattande sjukdomsutbrott bör ges ökad uppmärksamhet. De siffror som presenteras utgörs av bästa tillgänglig statistik och kommer från en mängd olika källor såsom IDA (MSB s olycksstatistik), BRÅ (Brottsförebyggande rådets statistik), Socialstyrelsen, SKL (Sveriges kommuner och Landsting), STRADA (Trafikverkets olycksstatistik), samt egen statistik. Nödlägen Frekvens i snitt/ år Konsekvens/ år Trend frekvens Jämfört med riket Fallolyckor 102 slutenvårdade 1 död, 28 miljoner kr Suicid försök 2,0 döda, 5 milioner kr Trafikolycka med personskada 24 0,8 döda, 24 slutenvårdade 2 miljoner kr Bränder, utvecklade 27 Drunkning och tillbud 0,25 0 döda, 15 miljoner kr i skadebelopp 0 döda Våldsbrott 88 0,2 döda Stöldbrott 439 Skadegörelse 106 Skadekostnad 9,7 miljoner kr Okänt Frekvens anger snittet av händelser för de år som berörs av statistikuttaget. De flesta uttag berör perioden Pilarna anger trenden, ökande, minskande samt oförändrad. I jämförelsen med riket står grönt för under rikssnittet, gult för på rikssnittet och rött för över rikssnittet. 4

5 I figur 1 visas jämförelsen av de olika nödlägenas frekvens. Brotten står för cirka 78% av alla nödlägen. Konsekvenserna av brotten är lägre än för andra nödlägen med de bidrar trots det till oro i samhället och därmed en minskad livskvalitet. I figur 2 jämförs de nödlägen som leder till dödsfall i Sävsjö kommun med samma nödlägen i riket. I kommunen är det färre fallolyckor men fler suicidfall som leder till dödsfall än vad det är i riket. Figur 1. Antal kända frekventa nödlägen i snitt per år i Sävsjö kommun Figur 2. De nödlägen som lett till dödsfall samt deras andel av det totala antalet dödsfall Sävsjö kommun Riket 5

6 Extraordinära händelser. De händelser som sker sällan men som har allvarliga konsekvenser har analyserats genom att förvaltningarna har bedömt vilka konsekvenser ett antal fiktiva scenarier skulle få för den egna verksamheten. Först och främst har man tittat på konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten som bedrivs i respektive förvaltning/kommunala bolag. Det ska påpekas att denna analys inte är någon heltäckande risk- och sårbarhetsanalys över förvaltningarnas och bolagens totala riskbild utan en sårbarhetsanalys över konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten som kommunen bedriver och som påverkar servicen till kommuninvånare och företag. Förvaltningarna och berörda bolag har redovisat konsekvenserna i fyra nivåer, 0-3. Verksamhetskonsekvenser: Konsekvensnivå Karaktär 0 - grön Verksamheten kommer inte att drabbas av störningar - verksamheten kan upprätthållas 1 - grön Verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas 2 - gul Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas 3 - röd Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas Nedan redovisas en sammanfattning av den bedömning som respektive förvaltning/kommunala bolag har gjort när det gäller verksamhetskonsekvenser. I Sävsjö kommun är det väderrelaterad störning och brand i egen lokal som resulterar i störst påverkan på kommunens verksamheter 6

7 Förvaltning/bolag Stor tågolycka Väder-elaterad störnin IT-haveri i kommunen Brand i egen lokal Räddningstjänsten Grön Röd Grön Gul Gul IT-drift Gul Röd Grön Röd Gul Kommunledningskontoret Gul Gul Gul Röd Gul Pandemi Kultur- och fritidsförvaltningen Gul Röd Gul Röd Gul Socialförvaltningen Gul Gul Gul Gul Gul Miljö- och byggförvaltningen Tekniska förvaltningen, vatten o avlopp Tekniska förvaltningen, fastigheter Barn- och utbildningsförvaltningen Gul Gul Grön Gul Gul Gul Grön Grön Gul Gul Grön Grön Gul Gul Gul Grön Röd Grön Grön Gul Sävebo AB Gul Gul Sävsjö Energi AB Gul Röd 0 Grön Gul Den redovisade sammanfattningen bygger på förvaltningarnas och bolagens bedömning för respektive ansvarsområde och funktion. Bakom sammanfattningen ligger en mer utförlig analys som finns att tillgå. 7

8 Om risk och sårbarhetsanalysen Risk och sårbarhetsanalysens syfte är att ge en övergripande bild av vilka olyckor, brott och händelser som sker i Sävsjö kommun. Risk och sårbarhetsanalysen kommer tillsammans med utvärderingen av det förra handlingsprogrammet ligga till grund för ett nytt handlingsprogram för skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet kommer att gälla för området Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för kommunens brottsförebyggande verksamhet. Begreppen trygghet och säkerhet Begreppen trygghet och säkerhet är inte oproblematiska. De berör såväl subjektiva upplevelser som faktiska förhållanden. Att någon känner sig trygg behöver inte alls innebära att risken är liten eller att säkerheten är hög eller tvärtom. Exempelvis är de som känner sig mest otrygga när det handlar om att bli utsatta för våldshandlingar de äldre den grupp som rent faktiskt är minst drabbad. Ibland kan åtgärder som vidtas för att öka säkerheten leda till minskad trygghet. Att installera metalldetektorer på en skola för att höja säkerheten kan leda till att eleverna istället känner minskad trygghet. Å andra sidan kan en trygghetskänsla som exempelvis beror på okunskap leda till bristande säkerhetsmedvetande. Trygghet och säkerhet är alltså förhållandevis abstrakta begrepp med komplexa inbördes samband. Även om inte alla aktörer använder just begreppen trygghet och säkerhet för att beskriva sitt arbete har utvecklingen gått mot att kommuner, landsting och regioner mer och mer hanterar dessa frågor som en helhet och i ett sammanhang. En av orsakerna till detta är att man lokalt och regionalt upplever att trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs effektivare om det samordnas. De flesta skadehändelser eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen. Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela hotskalan, med såväl individperspektiv som samhällsperspektiv, är därför en central kommunal arbetsuppgift. En trygg och säker kommun skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. Kort om organisationen i Sävsjö kommun Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Sävsjö kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt det nya krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, har behovet av att samordna olika satsningar och områden inom kommunen med varandra ökat. Även det interna skyddet och kommunens brottsförebyggande arbete har klara kopplingar till varandra och de möjliga synergieffekterna är uppenbara. Sedan några år tillbaka samordnar räddningstjänsten, på kommunledningens uppdrag, arbetet med trygghet och säkerhet i kommunen, dock inte det brottsförebyggande arbetet. 8

9 Riskspektrat från vardag till katastrof Vilka brott och olyckor som kan drabba kommunen kan givetvis inte förutsägas med exakthet. Dock vet vi att de vanliga händelserna i stort sett inträffar i samma utsträckning och med samma fördelning som föregående år. Sannolikheten för att dessa händelser skall inträffa är relativt hög medan konsekvenserna för samhället är begränsade. Exempel på frekventa nödlägen är trafikolyckor, bränder och fallolyckor. Ovanliga händelser som kan innebära stora konsekvenser kan dock i mycket liten utsträckning förutsägas, men genom att bedöma om förutsättningar finns för olika typer av händelser kan ändå något om riskbilden förutsägas. Tyvärr kan man inte väga samman dessa risker för vanliga respektive ovanliga händelser med någon statistisk modell, den totala hotbilden får bedömas mer pragmatiskt. En värdering av hot och riskbild i kommunen kan göras utifrån figuren nedan: frekvens/ konsekvens. Frekvens Konsekvens Utveckling Utvecklingen pekar på att när det gäller konsekvenser avseende befolkningens liv och hälsa så består det dominerande hotet mot detta av risken för en individ att råka ut för en olycka. Endast någon enstaka procent av befolkningen omkommer eller skadas allvarligt i samband med kriser eller extraordinära händelser. Den helt dominerande skadebördan kommer från mer vardagliga händelser i framför allt hemmet, i skolan och barnomsorgen, på idrottsplatser, i trafiken och på arbetsplatsen. Icke desto mindre är det viktigt att inte bara se till individens skydd och säkerhet när det gäller olyckor, utan även att värna om andra värden, det vill säga att upprätthålla samhällets funktionalitet, eftersom det inte finns någon skarp gräns mellan att å ena sidan värna om samhällets funktionalitet och å andra sidan värna om människors liv och hälsa. Metod Idag finns ingen bra statistisk metod för att väga samman både frekventa nödlägen och extraordinära händelser. Därför används en riskanalys för att utreda de frekventa händelserna, och en sårbarhetsanalys för att utreda kriser och extrema händelser. 9

10 Frekventa nödläge För frekventa händelser har de senaste årens utfall analyserats och utgör underlag för förväntat antal händelser även i framtiden. Även möjliga konsekvenser i form av skadade och omkomna personer, ekonomiska skador och miljöskador har bedömts utifrån tidigare utfall. Under varje händelsetyp presenteras ett diagram som innehåller incidensen, det vill säga hur många händelser som skett normerat efter befolkningsstorlek. Diagrammen innehåller incidens för Sävsjö kommun, Jönköpings län samt värdet för Riket. Statistikunderlaget varierar en del från område till område. Därför redovisas diagrammen i vissa fall i löpande treårsmedelvärden och i andra fall som antal per invånare. De flesta statistiska uttag har gjorts över en så lång period som möjligt för att få en så rättvisande bild som möjligt. Ibland upplevs siffrorna för Sävsjö kommun hoppa mycket. Detta beror på att statistikunderlaget är litet. Källor Den statistik som redovisas i dokumentet är hämtad ur följande rapporter och system: STRADA, Transportstyrelsen IDA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Skadestatistik Sävsjö kommun Skadestatistik och dödsfall, Socialstyrelsen Suicidförsök, Socialstyrelsen Brottsstatistik, BRÅ Öppna jämförelse SKL 10

11 Vardagens risker Fallolyckor Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador i alla åldrar och inträffar oftast i egna bostaden, på gatan eller i en idrottsanläggning. Olyckstypen dominerar särskilt mycket hos äldre. År 2008 omkom 38 personer i Jönköpings län till följd av just fallolyckor. Uppskattningar från MSB gör gällande att omkring 75 procent av dödsolyckor under oklara omständigheter orsakades av just fall vilket skulle betyda att det totalt sett egentligen handlar om många fler. Under åren skadades enligt Socialstyrelsens patientregister, i snitt 102 personer per år i Sävsjö kommun så allvarligt i fallolyckor att de behövde vårdas på sjukhus. En person dör varje år på grund av fallolycka. Enligt skadestatistiken är fallolyckor bland äldre den enda typen av dödsfall till följd av olycka i Sverige som ökar i antal. Allt tyder på att trenden håller i sig och med en åldrande befolkning kommer kostnaden för sjukvården att öka. Fallolyckor är också den absolut vanligaste olyckstypen bland småbarn. Varje år i Sverige tvingas cirka 5 procent av barn i åldern 0 3 år uppsöka en akutmottagning till följd av en fallolycka. Uppskattningsvis 5 personer söker varje år läkarvård efter att ha halkat på is eller snö på de gator och trottoarer som plogas och sandas av kommunen. Av de som skadar sig i samband med halkolyckor på vinterunderlag är 80% kvinnor och 70% av alla de som skadas är över 60 år. Andra vanliga olycksplatser för halkolyckor är på hustomten eller i bostadsområdet. Hur många som skadas där är oklart 11

12 Figur 3. Antal slutenvårdade på grund av fallolyckor per invånare. 12

13 Suicid och suicidförsök Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem. Suicid är den vanligaste döds-orsaken i åldergruppen år i Sverige. Varje år väljer ca personer att ta sitt liv, vilket innebär att var sjätte timme tar någon sitt liv. Det är tre gånger fler än de som dör i trafiken varje år. Det kan vara svårt att få fram säker statistik över hur många suicid (självmord), eller suicidförsök, som inträffar. Många suicid och suicidförsök bokförs nämligen under andra orsaker, men uppskattningsvis ligger antalet fullbordade suicid i Sävsjö kommun på omkring två per år, vilket gör detta till den vanligaste dödsorsaken bland händelser som har bedömts som nödläge. Suicid är också den enskilt största olyckskategorin räknat i antalet förlorade levnadsår. Detta beror på att det ofta är unga människor som begår suicid. Enligt tillgängliga studier och forskning på området bedöms suicidförsök vara tio till tjugofem gånger vanligare än fullbordade suicid och försök är dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. Däremot är fullbordade suicid dubbelt så vanligt bland män. Figur 4. Antal fullbordade suicid per invånare 13

14 Trafikolyckor Sävsjö kommun korsas av väg 30, väg 127 samt väg 128, vägar med relativt stor trafikvolym. I snitt omkommer 0.8 personer varje år till följd av trafikolyckor i kommunen (både kommunalt och statligt vägnät). Omkring 24 personer vårdas på sjukhus till följd av trafikolyckor. Nationell statistik över räddningsinsatser 2009 visar att var tredje insats med personbil inblandad skedde till vägar med en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Insatserna till 70-vägar uppgick till 29 procent och 90-vägar till 21 procent. 30- och 110-vägar uppgick till åtta respektive elva procent. Figur 5. Antal trafikolyckor med personer som slutenvårdats per invånare 14

15 Bränder Förväntat antal bränder i kommunen är mellan per år. Begreppet brand delas först och främst upp i brand i byggnad och brand ej i byggnad, som till exempel gräsbränder eller brand i papperskorgar. Vanligaste typen i Sävsjö kommun är brand i byggnad, där bostadsbränder dominerar. Antalet omkomna i bränder i kommunen är jämfört med andra dödsorsaker mycket lågt. Faktum är att inget dödsfall i samband med brand har skett sedan slutet på 1980 talet. Bränder har dock en potential att skörda många liv på en och samma gång och måste därför alltid betraktas som farliga. I kommunen finns 114 objekt som klassas som allmän byggnad, som till exempel samlingslokaler, skolor och vårdanläggningar. Brand i allmän byggnad är vanligt, men stannar ofta vid tillbud. De bränder som inträffar i skolor är ofta anlagda. En nationell trend visar att bostadsbränder ökar i antal. Risken att omkomma i en brand är också störst i den egna bostaden, men branden sprider sig sällan till andra villor eller lägenheter på grund av gällande byggregler. Glömska, misstag och små vardagliga fel är oftast det som ligger bakom bostadsbränder. Sävsjö kommun präglas till stor del av trävaruindustrier och metallindustrier. Industrin ställer stora krav på räddningstjänsten som måste kunna klara av avancerad släckning och vattenförsörjning till industri- och lagerbyggnader. Resurser krävs också till förebyggande brandskydd och utbildning. Eftersom insatstiden för bränder i jordbruksfastigheter är lång, är räddningstjänstens möjligheter att rädda den byggnad där branden startat små. Insatsen får ofta inriktas på intilliggande byggnader. Bränderna orsakar ekonomisk skada och det är viktigt att utbilda verksamma inom jordbruken i att själva förebygga bränder och göra en släckinsats. Bränder i skog och mark varierar kraftigt mellan åren och är helt avhängigt hur lång torrperiod det varit. Vid extrem torka kan risken för en mycket omfattande och svårsläckt brand i kommunens stora skogsområden vara överhängande. Figur 6. Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare 15

16 Drunkning och drunkningstillbud I Sverige drunknar i genomsnitt en människa var tredje dag. Drunkningsolyckorna delas upp i båtolyckor, badolyckor, isolyckor och övriga drunkningsolyckor. Badolyckor ökar under fina somrar. 89 % av dem som drunknade under 2009 var män. 60 % av de omkomna var över 50 år. Drunkning är också den näst vanligaste dödsorsaken bland barn (efter trafikolyckor). I kommunen finns många bad- och fiskesjöar samt ett antal badanläggningar, där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Räddningstjänsten i kommunen kan statistiskt förväntas larmas till en drunkningsolycka vart fjärde år. Figur 7. Antal döda genom drunkning per invånare Statistikunderlaget för Sävsjö kommun är för litet för att kunna redovisas. 16

17 Våldsbrott Brottsstatistiken angående våld är starkt relaterad till alkohol och droganvändning. Brottsplatserna är i stor utsträckning sammankopplade till serveringsställen. Alkoholkonsumtionen ökar generellt från år till år. Våld i hemmamiljö är ett brott med stort mörkertal. Antalet anmälda våldsbrott som begås inom nära relationer i hemmet är betydligt lägre än de som sker utomhus. Eftersom det är fler kvinnor som råkar ut för våld i hemmiljö och fler män råkar ut för våld utanför hemmet syns denna skillnad i studier ur ett genusperspektiv. Antalet anmälda våldsbrott har en stadigt ökande trend såväl i riket som i Sävsjö kommun det senaste årtiondet. Antalet anmälda brott i nära relation har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Att råka ut för en våldshandling av en annan person är ofta djupt kränkande. Även om antalet fall av dödligt våld är litet i jämförelse med andra nödlägen innebär våldshandlingar både fysiskt och psykiskt lidande för den drabbade. Statistik över anmälda våldsbrott och uppgifter från brottsundersökningar visar stora skillnader både mellan kön och mellan åldersgrupper. Unga män är den grupp som främst råkar ut för våldshandlingar. Figur 8. Antal anmälda våldsbrott per invånare. 17

18 Stödbrott Stöld och tillgrepp omfattar till exempel inbrott i bostäder och företagslokaler, godsstölder ur lastbilar och tillgrepp av fordon. En mycket förenklad och inte heltäckande sifferexercis visar att stöldbrotten i bostäder kostar 500 miljoner kronor enligt försäkringsförbundet. Svensk handel uppger att stöldbrotten mot handeln uppgår till 9 miljarder kronor. Mot transportnäringen uppskattas en stöldkostnad på en miljard kronor om året. Summeras detta blir stöldkostnaderna i Sverige 10,5 miljarder kronor per år, en siffra som är lågt räknad då även andra branscher och verksamheter än de uppräknade drabbas. Direkt proportionerligt mot befolkningsmängden skulle detta motsvara minst 11,5 miljoner kronor årligen i kostnad för stödbrott i Sävsjö kommun. För Sävsjö kommun är trenden för stöldbrott sjunkande och ligger lägre än både Riket och Jönköpings län. Figur 9. Antal anmälda stöldbrott per invånare. 18

19 Skadegörelse Skadegörelsen och klottret i kommunen drabbar inte bara enskilda fastighetsägare och organisationer som har fastigheter och annan egendom i eller i anslutning till det offentliga rummet, utan även kommunens egna fastigheter och egendom i stor utsträckning. I snitt anmäls 106 fall av skadegörelse varje år. Fordon, gatlyktor, fasader, glasrutor och skyltar är ofta utsatta för skadegörelse Hur många fall av skadegörelse som sker mot kommunens egendom och till vilken kostnad finns inte någon samlad kartläggning över. Någon kartläggning över kostnaden för skadegörelse mot enskilda finns inte heller att tillgå. Figur 10. Antal anmälda skadegörelsebrott per invånare. 19

20 Stora olyckor och katastrofer Oväder med konsekvenser Storm, åska, snöoväder och översvämningar kan belasta samhället hårt. De senaste åren har Sverige drabbats av ett antal oväder med rekordnoteringar när det gäller regn och snö. Varje år inträffar översvämningar som skadar och hotar att skada fastigheter, kommunikationsleder och känslig infrastruktur. I Sävsjö är riskerna att drabbas av översvämning till följd av högt vattenstånd störst i centrala delarna av Vrigstad samt i närheten av kanalen i Stockaryd. Svåra stormar drabbar södra Sverige regelbundet. Jönköpings län ligger i ett bälte i norra Götaland som ofta får kraftiga vindbyar då lågtryck passerar från väster. Stormen Gudrun 2005 innebar stor påverkan på elförsörjning och telekommunikationer såväl som på byggnader och vägar. Utsläpp av farliga ämnen Utsläpp av farliga ämnen innebär att giftig, frätande, brandfarlig, explosiv eller på annat sätt farliga kemikalier läckt ut eller riskerar att läcka ut. Genom kommunen går flera stora transportleder. Transporter med farligt gods, som går på både vägar och järnvägar, medför risker för olyckor med möjligt katastrofala följder. Vanligast är att utsläpp sker under transport eller vid omlastning på någon terminal. Det finns ett fåtal industrier som hanterar farliga kemikalier i större mängd. De vanligaste kemikalierna som förekommer i samband med utsläpp är drivmedel och andra brandfarliga vätskor. Giftiga kondenserade gaser kan vid ett utsläpp orsaka mycket stor påverkan på människor i ett relativt stort område. Olika miljöfarliga kemikalier, bland annat oljeprodukter, kan orsaka stor skada på livet i vattendrag och på dricksvattentäkter. Olyckor med transporter lastade med farligt gods, t.ex. brandfarlig vara, skulle kunna innebära ett utflöde i någon av kommunens ytvattentäkter. Nya energikällor Kravet att hitta alternativa energikällor ökar alltmer som en följd av klimatdebatten och det faktum att oljereserverna håller på att ta slut i världen. Exempel på nya energikällor är biobränsle, biogas och vindkraft. På fordonsidan ökar antalet hybridbilar med stora batterier. Denna övergång innebär inte bara fördelar, utan även nya typer av risker. Ny teknik har alltid en inkörningsperiod då olyckor och bränder inträffar innan tekniken mognat och riskerna har kunnat minimeras. Beroende på vilken energiteknik som kommer få störst utrymme kommer sannolikt vanliga orsaker till bränder och olyckor att förändras. Underhåll av stora vindkraftverk kan komma att innebära risker i framtiden. Andra tänkbara risker Det finns givetvis en stor mängd andra olyckor, brott eller på annat sätt oönskade händelser som skulle kunna inträffa i eller utanför kommunen och som kan medföra stora konsekvenser i kommunen. Exempel på fredstida risker kan vara: Kärnenergiolycka i angränsande län Smittsamma djursjukdomar (epozotier) Så kallad skolskjutning med många offer Solstormar som påverkar elförsörjning och radiokommunikation Vulkanutbrott i annan del av världen med askmoln som följd 20

21 Stormen Gudrun 2005 Kriser och extrema händelser Detta kapitel innehåller en beskrivning av de scenarion som förvaltningarna utgick ifrån under åren mellan 2007 och 2008 då de bedömde hur sårbara deras verksamhet var. För varje scenario finns även en sammanfattning på sida 7 av vilka konsekvenser de skulle få för kommunen. En komplett sårbarhetsanalys för extraordinära händelser för Sävsjö kommun finns i ett eget dokument. Väderrelaterad störning som bl a leder till elavbrott. Normalt är drift- och leveranssäkerhet i det svenska elsystemet mycket hög. Över en längre period är denna säkerhet mer än 99, 98 %. Statsmakterna anser att under normala förhållanden har Sverige ett säkert elsystem. Samhällets ökade elberoende och elsystemets känslighet för extrema väderförhållanden och organiserade våldsangrepp innebär emellertid att ytterligare åtgärder bör vidtas för att öka elsystemets uthållighet. Det allvarligaste hotet mot elförsörjningen i fredstid är extrema väderförhållanden samt sabotage mot vitala delar i elsystemet. Sådana händelser kan leda till stora konsekvenser i samhället genom omfattande elavbrott. El- och väderläge fram till den 28 november. Under de senaste fyra dygnen i slutet av november har vädret i Sverige dominerats av ett mäktigt högtryck över västra Ryssland och Balticum som resulterat i klart och kallt väder i hela landet. I Sydsverige har temperaturen på natten varit lägre än normalt, ca -10 grader, och på dagarna i genomsnitt -5 grader. Elförbrukningen har varit för årstiden hög under de senaste fyra dygnen särskilt mellan kl och då förbrukningen varje dag närmat sig MW. Svenska Kraftnät (SvK) håller effektreserver i beredskap. Under de två första dygnen dämpades förbrukningen något på grund av höga elpriser och frivilligt sparande 21

22 men idag på morgonen tvingades SvK beordra körning för halva effektreserven för att hålla balansen i elsystemet. Ett mycket djupt lågtryck nordväst om Brittiska öarna med tillhörande varmfront når den svenska västkusten på kvällen den 28 november och beräknas därefter svänga av mot norr. Lågtrycket föregås av hårda vindar som på Atlanten når orkanstyrka. Ovädret har vållat stora problem på de Brittiska öarna. På norra Jylland och i södra Norge väntas svåra störningar i elförsörjning och i andra ledningsbundna system på grund av ovädret. SMHI har varnat för mycket hårt väder under det närmaste dygnet samt nederbörd i form av snö eller underkylt regn. Händelseutvecklingen den 28 november. Under förmiddagen den 28 november ökar vindhastigheten på Västkusten och når vid 18-tiden stormstyrka. I byarna når vinden orkanstyrka. Men vinden förs fuktig saltbemängd luft som avsätter sig på ställverk och ledningar. På grund av de höga vindhastigheterna orkar spolningsanläggningarna inte hålla ställverken på Västkusten fria från saltisbeläggning. Alla försök att med brandsprutor och andra hjälpmedel hålla ställverken rena från salt is misslyckas. Ställverk och 400 kv-ledningar till Ringhals och Lindome utsätts för saltisbeläggning och löses efter hand ut för överslag till jord. Två aggregat i Ringhals snabbstoppar strax före kl En timme senare inrapporteras ett stort antal haverier i de regionala och lokala näten i Halland och i Västra Götalands län. Kl löser sista aggregatet ut i Ringhals och all produktion från Ringhals har därmed upphört. Mellan kl och löser samtliga ställverk i stamnät och regionnät på Västkusten ut på grund av saltisbeläggning och andra skador på anläggningarna. Under natten inträffar ett stort antal stolpras på grund av isbildning och höga vindtryck på 400 kv-ledningarna väster om Vättern från Göteborg Mariestad i norr till Halmstad Ljungby i söder. Mycket omfattande skador inträffar också i de regionala elnäten. De lokala elnäten på landsbygden som inte är jordkabel blir efter hand helt raserade inom stora delar av området. Ovädrets omedelbara konsekvenser Ovädret ställer till stora bekymmer för all verksamhet. Järnvägstrafiken upphör telekommunikationerna fungerar bristfälligt. Vägar, även större förbindelser, är till stora delar oframkomliga på grund av isbeläggning, omkullblåsta träd och nedfallna ledningar. E6 och E20 spärras av på ett antal ställen på grund av nedrasande elledningar, havererade långtradare och andra hinder. Öresundsbron stängs av i samband med stormen. Bron får omfattande isbeläggning på hela konstruktionen och måste stängas av för all trafik i fyra veckor för avisning och inspektion. Allmänheten uppmanas att inte ge sig ut på vägarna och lastbilstrafik uppmanas att stanna vid uppsamlingsplatser. Alla uppmanas lyssna på lokalradion. På grund av den kalla vägbanan och den fuktiga luften fryser det till en allt tjockare ishinna på vägnätet. Endast akuta transporter kan genomföras genom kolonnkörning och detta först efter att Vägverket (VV) halkbekämpat med fuktig sand. Den fuktiga sanden isbeläggs emellertid efter ca 20 minuter vilket medfört att vägarna återigen är oframkomliga. Endast ett prioriterat vägnät kan hållas öppet för trafik under de närmaste fyra till fem dagarna eftersom vägsaltet inte har någon effekt vid -8 grader och kallare. Trafiken på E6 mellan Göteborg och Helsingborg måste därför ledas om över Jönköping (R40) och Ljungby (E1) mot Helsingborg. Sträcken Ljungby Halmstad ingår också i det prioriterade vägnätet. Allmänheten uppmanas att inte ge sig ut i trafiken om man inte har snökedjor på bilen. Prioriterade transporter kan stödjas med halkbekämpning på det prioriterade vägnätet men på andra vägar först efter framställan. I kuststäderna Falkenberg, Varberg och Göteborg har omfattande skador uppstått bland annat av nedblåsta tak, omkullblåsta träd och raserade byggnadsställningar. Polisen uppmanar folk att hålla sig inomhus. På regionala och lokala nät i Halland och i Västra Götalands län har mycket omfattande skador inrapporteras. Göteborg är utan eltillförsel utifrån. Lokal produktion, ö-drift, har startats med hjälp av gasturbiner i Arendal 22

Risk- och sårbarhetsanalys 2011.

Risk- och sårbarhetsanalys 2011. Risk- och sårbarhetsanalys 2011. Innehåll. Sammanfattande resultat 4 Om risk- och sårbarhetsanalysen 10 Begreppen trygghet och säkerhet 10 Kort om organisationen i Nässjö och Vetlanda 10 Riskspektrat

Läs mer

Räddningstjänstens Riskanalys 2011 över Värnamo kommun

Räddningstjänstens Riskanalys 2011 över Värnamo kommun Räddningstjänstens Riskanalys 2011 över Värnamo kommun Rapport Underlag till kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet 2011 Upprättad av Räddningstjänsten Värnamo kommun maj 2011 Maj 2011 Riskanalysen

Läs mer

brott, olyckor och kriser Riskanalys Underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 kommunstyrelsen 2011:69 212

brott, olyckor och kriser Riskanalys Underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 kommunstyrelsen 2011:69 212 brott, olyckor och kriser Riskanalys Underlag till Handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014 kommunstyrelsen 2011:69 212 Maj 2011 Riskanalysen är framtagen på räddningstjänsten, trygghet och säkerhet,

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

TRYGGHETSBOKSLUT 2012 TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

77 Nytt handlingsprogram för Höörs kommun enligt lagen om skydd mot olyckor

77 Nytt handlingsprogram för Höörs kommun enligt lagen om skydd mot olyckor PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-11 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2016/108 77 Nytt handlingsprogram för Höörs kommun enligt lagen om skydd mot olyckor Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Analys av konsekvenser vid samhällstörningar.

Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Analys av konsekvenser vid samhällstörningar. Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Analys av konsekvenser vid samhällstörningar. Nässjö kommun och Vetlanda kommun, 2014. Innehåll INLEDNING... 4 Olika nivåer av samhällsstörningar... 4 BAKGRUND... 5 ARBETSPROCESS...

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO)

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Uppsala KOMMUN Are^j,e (JO KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Christer Öjdeby 2012-09-14 BUN-2012-1125 Barn- och ungdomsnämnden Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015

ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Fallprevention är framtaget av arbetsgruppen för fallprevention och är ett delprogram till Handlingsprogram trygghet

Läs mer

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade

Antalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade Drunkningsolyckor Antalet drunkningsolyckor ökade under året 95 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 95 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det

Läs mer

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Handlingsprogram för extraordinära händelser Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänstverksamhet Remissversion 1 2 Sammanfattning Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram för sin räddningstjänstverksamhet.

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Trygghet & säkerhet 2013 Öppna jämförelser

Trygghet & säkerhet 2013 Öppna jämförelser Trygghet & säkerhet 2013 Öppna jämförelser Jämfört m förra årets rapport A1. Personskador Antal sjukhusvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per 1 000

Läs mer

Behövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 -

Behövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 - Drunkningsolyckor 200 Behövs det en lag om flytväst 35 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning har 35 personer omkommit i vatten- och isolyckor under 200. Det är 2 fler

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner.

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner. 1 av11 Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner. Innehållsförteckning 1 Bakgrund och avgränsning 2 Vision för skydd mot olyckor 2.1 Inriktningar/verksamhetsmål

Läs mer

Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun

Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun Räddningstjänsten 2014 Antagen av kommunfullmäktige 20150126 Sammanfattning Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE Enligt lagen om skydd mot olyckor Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Köping Arboga Kungsör Antagen av direktionen 2005-12 -16 1 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län

Undersökningspopulation: Allmänheten, 16-85 år boende inom Kalmar län T r ygghet s under s ökni ng 2014 Kr onober gsl än Allmänt om trygghetsundersökningar Polismyndigheten i Kronobergs län har sedan 2005 genomfört medborgarundersökningar i samtliga länets kommuner, frånsett

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens vilja 2012-2015 Antaget 2012-04-26 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 ANSVAR... 3 OMVÄRLDSBESKRIVNING... 4

Läs mer

Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2

Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2 Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Begreppens defi nitioner 4 Syfte, avgränsning och struktur 4 Strategiskt sammanhang och målkedja 6 Andra arbetsområden

Läs mer

Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET

Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET SÄKERHETSKULTUR HANDLAR OM ATTI- TYDER TILL RISKER Säkerhetskultur betecknar förhållningssätt och attityder som en organisation och dessa anställda

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer

Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen

Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen Riskanalysen syftar till att kartlägga och värdera de risker som kan föranleda räddningsinsats med akut skadeverkan på människor, egendom och miljö

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)

Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Gäller för perioden 2014-01-01 2015-12-31 Detta program kommer under perioden att integreras

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Brand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014

Brand. Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014 Brand Allmänhet, politiker och media om olyckor 2014 2 MSB:s kontaktperson: Jan Schyllander, 010-240 5666 Publikationsnummer MSB722 juli 2014 ISBN 978-91-7383-466-7 3 Förord MSB har regeringens uppdrag

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 2011.01106 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka tåg och personbil i Ockelbo. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats. Billerud AB Gruvöns Bruk

Kommunens plan för räddningsinsats. Billerud AB Gruvöns Bruk Kommunens plan för räddningsinsats Billerud AB Gruvöns Bruk Enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Dnr 220.2013.00527 2013-09-12 Postadress: Räddningscenter Sandbäcken, 653 40 Karlstad

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer