Andy. Etanoleländet. Färgernas. Pionjärer i vindkraft. Nördlandskapet Österbotten Kundtidningen från ditt energiverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andy. Etanoleländet. Färgernas. Pionjärer i vindkraft. Nördlandskapet Österbotten. 1 2014 Kundtidningen från ditt energiverk"

Transkript

1 Kundtidningen från ditt energiverk Pionjärer i vindkraft Etanoleländet Färgernas Andy Nördlandskapet Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos. KATTERNÖ 1

2 Tre frågor Lehtikuva /Jussi Nukari JOHN VIKSTRÖM, född 1931 i Kronoby, släkt med nästan halva Esse genom föräldrarna. Gift, tre barn, tio barnbarn. Gått småskola och folkskola i Kronoby, samskola i Gamlakarleby, studerat i Helsingfors, Åbo och Tyskland. Biskop i Borgå , ärkebiskop Idrottstokig. Har skjutit en and och en gädda med ett och samma skott. Innehåll Det här är ingen partitidning Vet du var och hur din el produceras? Media förmedlar varje dag rapporter där världens tillstånd beskrivs i dystra termer. Samtidigt visar officiell statistik att nöden i världen stadigt minskar och att människor får ett bättre liv. Vad ska man tro på? Enligt vad jag läst och hört och förstår får vi tro på vardera beskrivningen. De två sakerna tycks nämligen höra ihop. De medel varmed mänskorna fått en högre levnadsstandard och börjat må bättre har bidragit till att planeten nu mår sämre. Det största hotet mot vår planet och dess framtid är tyvärr mänskan. Enligt Bibeln sattes mänskan på denna jord inte bara för att härska över den utan också för att bruka och vårda den. Den förstnämnda uppgiften har vi kommit så bra ihåg att vi har glömt den andra. Vår allt större makt över naturen har vi använt till en rovdrift, som lett till många av de miljöproblem som medierna visar oss. Frågan är därför nu hur vi på samma gång ska kunna öka såväl mänskans som jordens välfärd. Vad är Österbottens styrka och vad dess svaghet? Österbotten är slätter och vida horisonter. Denna natur har skapat mänskor som nyfiket vill veta vad som finns bortom horisonten. Denna nyfikenhet har gett oss en obändig längtan efter frihet, en lika obändig lust att resa ut i världen och en ännu obändigare lust att fundera och spekulera och experimentera både på det andliga och det materiella området. Så är det ingen tillfällighet att företagsamheten är större i dessa trakter än i det övriga landet. Men samma fysiska och andliga miljö har under tidernas lopp också kunnat skapa ganska extrema och märkliga rörelser av olika slag. Vad är livskvalitet för dig? De yttre materiella förutsättningarna för ett gott liv är givetvis viktiga, men för mig betyder livskvaliteten framför allt att jag får ha ett gott förhållande till hustru och familj, till arbetskamrater, släkt och vänner och att jag har en livsuppgift som ger mening och mål för mitt liv och mitt arbete. Vi mänskor behöver inte bara något att leva av, vi behöver också någon eller några att leva med och vi behöver något att leva för. Nyttan med Europa 4 Den nya IT-branschen 5 Säg nej till klimatmissbruket! 6 Biobränslen: politisk hysteri utan verkan 8 Värna det öppna samhället! 12 Nördlandskapet Österbotten 18 Äntligen får jag skvätta med mina färger! 20 En italienares iakttagelser 28 Vindkraftens pionjärer 36 Politiskt beslut höjer elräkningen 42 Enad front mot Eino 44 Ett lyft för regionen 45 Katternö Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Köpmansgatan 10, Jakobstad, tel. (06) , fax (06) , Adressändringar Siv Granqvist, tel. (06) , Projektledare Svenolof Karlsson, Redaktörer Svenolof Karlsson, Johan Svenlin, Susanne Strömberg Layout Gun-Marie Wiis, Kaj Frilund, Terje Tiilikka Pärmbild Steve Sunabacka Tryck Forsberg 2014 Gamla nummer av tidningen kan läsas på I samband med Katternö Ab:s femtioårsjubileum hösten beslöt vi börja ge ut en kundtidning i ett försök att lyfta företaget och energifrågorna ur anonymiteten. Återkopplingen från läsarna har varit oerhört positiv, inte minst för att tidningen visat en journalistisk ambition och försökt hålla en bredd där alla kan hitta något av intresse. I stadsfullmäktige i Jakobstad i oktober beskyllde ledamöterna Marita Salmu (Pro Jakobstad) och Anna-Maija Lyyra (Gröna förbundet) Katternötidningen för att undervärdera den globala uppvärmningen och tyckte att tidningen borde följa stadens godkända miljöstrategi. Dessa uttalanden är märkliga. Den som vill bekanta sig med de politiska partiernas åsikter kan lämpligen söka sig till partiernas egna tidningar. Idén med Katternötidningen är genom tilltro till journalistiska metoder söka kunskap och öka förståelsen för energifrågorna. Vad gäller nivån på den globala uppvärmningen har Katternötidningen återkommande redovisat of iciell temperaturstatistik och jämfört den med de scenarier som getts av IPCC och andra. Tidningen har i detta intervjuat ledande klimatforskare (bl.a. Atte Korhola, Lennart Bengtsson) och även intervjuat miljöministern. Vad borde en tidning som tar frågan på allvar göra annorlunda? Vad gäller Finlands of iciella klimatmål till hör Katternögruppen till de bästa i klassen. Vi investerade stort i Alholmens Kraft redan innan förnybarhetsmålen fanns. Vi var i jol näst störst i landet i fråga om utbyggnad av vindkraft. Nu vill vi ha en förutsättningslös diskussion om målen efter. Trots allt beslöt vi att i det här numret ge utrymme för en utförlig intervju med de grönas representant Lyyra för att hon skulle få utveckla sina synpunkter. Som alltid var förutsättningen att artikeln skulle publiceras bara i en form som hon som intervjuobjekt själv var nöjd med. Några timmar före intervjun drog sig Lyyra ur, trots det utspel som hon själv gjort. Vi utarbetade då en närliggande idé, att göra det här till ett temanummer om gröna värderingar i den österbottniska miljön. Finns en punkt där de gröna och andra grupper kan mötas och kanske förstå varandra? Vi förberedde ett upplägg på åtta sidor där frågan skulle beskrivas ur olika synpunkter, med en moderator som är välrenommerad i alla läger, inte minst i gröna kretsar. Efter en tid kom besked av denne moderator att han måste dra sig ur. Han hade i kontakter med gröna representanter dragit slutsatsen att det skulle drabba hans yrkesverksamhet, om han medverkade i tidningen. Mot den bakgrunden låter vi vår tidnings medarbetare sedan starten, Svenolof Karlsson, kommentera sin bok Domedagsklockan, som beskriver hur politiker och lobbygrupper använder hot och skrämsel som arbetsmetod. Det är trist att bokens tema visat sig ha rele vans också i Katternöregionen. STEFAN STORHOLM, VD, Katternö u Esko Sillanpää, Vetil: Jag bor i byn där det finns vattenkraft och tror att min el produceras där. Det är viktigt att el produceras lokalt. Vi hade bara ett fåtal korta elavbrott efter höstens stormar, när tusentals hem i södra Finland var utan ström i flera dygn. u Marika Hokkanen, Jakobstad Nej, men säkert på något smutsigt och förorenande sätt. Jag tycker elräkningen är ganska låg och skulle ha råd att betala lite mer om jag visste att el produceras på ett miljövänligt sätt. Hur produceras elen? u Päivi Girén-Saukko, Vetil Vi värmer huset med ved och vår el produceras här Vetil. Vi har ju egna vattenkraftverk. Jag tycker att el är ganska billig med tanke på hur stor nytta den ger och hur bekvämt och och tillförlitligt den levereras. Karolina Isaksson u Stig Storbjörk, Kronoby Jag skulle väl gissa att vattenkraften från Vetil och Esse står för 90 procent. Vattenkraft är bra men det räcker inte, vi måste ha kärnkraft vare sig vi vill eller ej. Vindkraften har ingen framtid. Av elen i Katternögruppen som helhet produceras ungefär två tredjedelar från förnybara energikällor och torv, medan en tredjedel huvudsakligen kommer från kärnkraft och stenkol. 2 KATTERNÖ KATTERNÖ 3

3 Nyttan med Europa Likströmskabel läggs ut i Nikuviken i Borgå inom det så kallade EstLink 2-projektet. Den 170 km långa kabeln med en kapacitet på 650 megawatt tas enligt planerna i bruk under 2014 och innebär en väsentlig förstärkning i transmissionskapaciteten mellan länderna. u Elmarknaden i Finland öppnades för konkurrens på 1990-talet. Samtidigt integrerades den finska elmarknaden med den nordiska elmarknaden. Syftet var att effektivera elmarknaden och därigenom skapa samhälleliga fördelar. I enlighet med marknadens principer överförs el från områden där elpriset är lägre till områden där det är högre. I dag kan vi konstatera att modellen fungerar: under de senaste åren har vi importerat förmånlig el från de övriga nordiska länderna och detta har återspeglats i ett lägre marknadspris på el. Också industrin har dragit fördel av det förmånliga nordiska elpriset. Denna vinter kommer Finland att vara starkt beroende av importerad el under perioder med sträng kyla. Elunderskottet i toppbelastningssituationer beräknas stiga till drygt 2000 megawatt! Elen kommer dock att räcka till för alla, om det finns el att köpa från Sverige, Ryssland och Estland och om överföringsförbindelserna fungerar. Den internationella elgrossistmarknaden ser till att elen styrs till de områden där behovet är störst, och marknaden fungerar således igen på ett sätt som gynnar konsumenterna. Målet för Finlands energi- och klimatstrategi är att säkra en nationell självförsörjning. Det betyder dock inte att vi i framtiden kan bryta elförbindelserna med grannländerna. En viktig uppgift enligt strategin är att öka produktionen av kärnkraft och vindkraft. Vad gäller kärnkraften behöver dagens elsysten förstärkas betydligt för att systemet ska klara av en bortkoppling av ett kärnkraftverk från nätet. Systemet i Finland reagerar för trögt för detta och ett fel i ett stort kärnkraftverk skulle sannolikt orsaka en omfattande störning, vilket inte kan tillåtas i dagens samhälle. Lösningen är att ansluta det finska elnätet till det internationella elnätet med växelströmsförbindelser. Beträffande vindkraft hjälper den gemensamma nordiska elmarknaden eller elmarknaden i Östersjöområdet till att utjämna vindkraftens variationer med de resurser vi har i Finland skulle detta bli synnerligen dyrt att åtgärda helt på egen hand, och räkningen skulle betalas av elförbrukarna. Genomförandet av vår energi- och klimatstrategi baseras således i hög grad på den integrerade europeiska elmarknaden. Tysk djärvhet EU och dess medlemsländer ser Fingrid allvarligt på klimatförändringen. En central åtgärd i arbetet för att bekämpa problemet är att under de kommande decennierna bygga upp ett energisystem där el kan produceras i stort utan koldioxidutsläpp. Tyskland har valt en djärv väg genom att satsa på elproduktion som i betydande grad baserar sig på förnybar energi. Under de senaste åren har en enorm mängd vind- och solkraftverk uppförts i landet samtidigt som kärnkraften avvecklas i rask takt dock inte av klimatskäl. Besluten har fattats under en period då kol är billigt och det i Europa är möjligt att släppa ut koldioxid i luften till rekordlåga kostnader. Följden har blivit ökad kolförbränning och därmed ökade koldioxidutsläpp. Det gick inte som man tänkt sig, anser många. I Tyskland fortsätter man dock på den inslagna linjen. Vind- och solkraft behöver fortfarande stora subventioner för att klara sig i konkurrensen på elmarknaden. Detta stöd betalas av konsumenterna. En konsument i Tyskland betalar i dag betydligt mer för denna subvention än han betalar för den el han köper på marknaden. Den ökade subventionerade produktionen pressar å andra sidan ner priset på el på grossistmarknaden. På den öppna europeiska elmarknaden överförs denna förmånligare el med hjälp av marknadsmekanismen även till Tysklands grannländer, till glädje för konsumenterna och industrin i dessa länder. Tyskarna betalar och de andra åtnjuter fördelarna. Samtidigt försvagas den traditionella elproduktionens konkurrenskraft. Och återigen planeras nya stödsystem! Ur ett marknadsperspektiv är subventionerad vind- och solkraft problematisk. Dessa produktionsformer reagerar inte alls på det timvis noterade elpriset på grossistmarknaden, det vill säga spotpriset som bestäms timme för timme på basis av tillgång och efterfrågan. El produceras då det blåser eller då solen lyser, däremot kanske inte just under de perioder när el behövs. Den varierande produktionen belastar inte bara elnäten i Tyskland, utan också elnäten i grannländerna. Nätsäkerheten har i vissa problematiska situationer redan varit hotad. Den största risken relaterad till produktionen av förnybar energi är förmodligen ett omfattande elavbrott i Nordeuropa (blackout). För oss i Finland gäller det att noga följa utvecklingen och dra lärdom av de erfarenheter gällande politik, ekonomisk styrning och tekniska frågor som görs i Tyskland. Någon megafråga för konsumenterna i Finland är detta i och för sig inte. Bör vi inte vara nöjda, om också vi blir delaktiga av billig subventionerad tysk el...? JUKKA RUUSUNEN Verkställande direktör, Fingrid Den nya IT-branschen u En kollega utbrast för en tid sedan att vi är på god väg att bli ett IT-hus. Efter många år av rätt maklig utveckling rusar Katternöbolagen nu med full fart in i en verklighet där det mesta sköts och kontrolleras via datasystem. IT är inte längre endast en stödfunktion, utan ett centralt kugghjul som håller maskineriet i gång. Uppenbart väntar dessutom mycket mer av denna utveckling framöver. Vi har några händelserika år framför oss med generationsskiften inom såväl personalstyrkan som IT-miljön. Det är en stor utmaning att hitta en balanserad väg framåt. Denna nya situation för energibranschen har inte passerat systemleverantörerna obemärkt förbi. Elbolagen producerar i stort samma typ av tjänster och har rätt likadana behov. Traditionellt har elbolagen åtminstone de mindre även skött de flesta av sina åtaganden i egen regi. Med de senaste årens nya förpliktelser och myndighetsdirektiv har spelplanen förändrats. Det är nära nog omöjligt för små bolag att klara de nya krav som ställs på dem i fråga om teknikutveckling och kostnadseffektivitet. Att systemleverantörerna försöker utnyttja situationen är förståeligt. Men för köparna är utgångspunkten mindre trevlig. Brister de i IT-kompetens är risken att de hamnar fel. Särskilt vid större systemupphandlingar kan följderna vara förödande. Ett vanligt problem är att man inte är klar över hur nya system ska integreras med de existerande systemen och de egna arbetsprocesserna. Kravspecifikationen, i den mån sådan görs, bygger på bristfällig grund. Man förlitar sig på försäljarens försäkran att saker och ting ordnar upp sig under resans gång. Alltså: Beställare och leverantör talar olika språk och förstår inte varandra. Man agerar utgående från antaganden om vad motparten menar. Risken är betydande att man sedan upptäcker att det som levererades inte var vad man behövde. Parterna har inte gjort sina hemläxor ordentligt. Beställaren behöver göra en systematisk genomgång av de egna processerna innan affärsdiskussionen med en möjlig systemleverantör blir konkret. Likaså bör en ordentlig kravspecifikation göras. Utan sådan följer otrevliga överraskningar, korrigeringar och kompletteringar under projektets gång. Goda förberedelser är alltså halva jobbet! Det är inte trevligt att i efterhand inse att man behövde en cykel, fick en taskig bil och betalade för en ny buss. De problem som domstolsväsendet haft med sitt IT -system RITU är ett belysande exempel på hur det kan gå. Den goda nyheten är att många av problemen kan undvikas. En insikt är att man inte behöver göra allting själv. En annan att projekt kan behöva få ta tid. Många lösningar blir bättre om de får mogna fram (glöm bara inte att sätta upp etappmål!). Planerandet och införandet av ett nytt datasystem görs oftast vid sidan om det normala arbetet, så därför är det viktigt att frigöra interna resurser och inte vänta för länge med att ta in extern hjälp. För bolag som traditionellt skött det mesta med egna krafter kan det framför allt krävas mod. Mod att våga ta steget ut och släppa en del av processerna. Branschorganisationen Finsk Energiindustri initierade häromåret en projektgrupp under namnet EnergiaIT 2020 för att möta de ökade IT-behoven. Bland de målsättningar som formulerats finns följande: Kravspecifikationer bör göras för den miljö som kan förutses för år 2020 Anvisningar bör tas fram som kan förenkla inköp av datasystem Tydliga mallar för avtal mellan köpare och säljare bör utformas Anskaffningsprocessen bör dokumenteras bättre Inom Katternögruppen har vi länge samarbetat kring en del processer, till exempel balanshanteringen. Ett annat större projekt som några av bolagen samkört gäller de automatiskt avlästa elmätarna (AMR, som kort beskrivits i tidigare nummer av Katternötidningen). AMR-projektet innebar ett flertal utmaningar gällande de systemtekniska lösningarna. Det kan te sig enkelt att fysiskt installera mätarna, men före installationsfasen behövde en lång rad IT-relaterade frågor lösas. Hur koordinerar man på ett effektivt sätt bytet av tusentals elmätare, utan att förorsaka störningar och tappa information? Redan själva bytesprocessen genererade en mängd data som måste hanteras utöver den ström av data som genererades av de nya mätarna. Ett resultat av AMR-projektet är att våra kunder kan följa med sin elförbrukning via våra hemsidor. Detta kommer att utvecklas vidare under Välkommen att bekanta dig med din elförbrukning! ROBERT STÅHL IT-chef, Katternö Johanna Forsman 4 KATTERNÖ KATTERNÖ 5

4 Katternötidningens medarbetare skrev bok om hotkulturen Säg nej till klimatmiss bruket! Några frågor till Svenolof Karlsson SVENOLOF KARLSSON Karl Vilhjálmsson Du medverkar som en av tre författare i boken Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång (Ekerlids förlag, 2013). Vad är det för bok? Huvudtemat är hur hot och skrämsel används och missbrukas som argument för att göra affärer och utöva makt. Vi granskar kritiskt den verksamheten, undersöker de nätverk som dessa intressegrupper verkar i och frågar varifrån de får sina pengar. Miljöhot missbrukas alltså på olika sätt, genom att man skräms och spelar på folks dåliga samvete. Och i klimathotet t verkar man ha hittat en Sampo som till och med Kalevalahjältarna kunde avundas. Hotkulturen har spårat ur, och vi vill att ler ska få upp ögonen för detta. Hur fick du idén till boken? Jag ick en fråga i våras ( ) om jag ville skriva en sådan bok. Jag sade genast ja, och efter diskussion med förläggaren och mina medförfattare Jacob Nordangård och Marian Radetzki hittade vi ett koncept för boken som vi alla trodde på. I det här spelade mina erfarenheter från arbetet med Katternötidningen en roll. I researchen för tidningsartiklarna har jag stött på sådant som förtjänar att beskrivas mer grundligt i en bok. Den som läser Domedagsklockan ska se att jag återanvänt en del intervjumaterial ganska ordagrant. Men det fanns allvarligare skäl. Jag har sett alltför många exempel på hur de som ifrågasätter makthavare mobbas och trakasseras. Man försöker tysta kritiker med olika slags härskarteknik, med en cynism som jag knappast skulle tro på om jag inte sett den själv. En som drabbats är min medförfattare Jacob, som i sin doktorsavhandling gjort en pionjärgärning genom att kartlägga de nätverk, typ Romklubben, som lever på att skrämma upp folk. Bland allt han utsatts för kan nämnas disputationen, där centrala företrädare för dessa nätverk i kulisserna med maktmetoder försökte driva fram att avhandlingen inte skulle godkännas. Jag lärde mig i unga år i Österbotten att debatt var något positivt. Det var självklart att alla åsikter skulle få uttalas. Aldrig hade jag föreställt mig att samhället skulle utvecklas i en riktning där människor trakasseras för att de har oönskad världsbild. Du har medarbetat i Katternötidningen sedan första numret Hur har mottagandet varit? Fantastiskt! Och väldigt positivt. Det har kommit något brev där man inför Katternöledningen försökt framställa mig som en skummis. Men jag har personligen fått minst hundra mejl av läsare som tackat för tidningen, av olika skäl. Hur förklarar du framgången? Utgivaren har förstått att en tidning som ska tas på allvar också måste produceras seriöst och inte får vara något slarvverk. Vi har kunnat utveckla tidningen stegvis och ge den en pro il. Just det sistnämnda är viktigt. En tidning behöver lyhördhet inför läsarna, men också en integritet att stå för något själv. Om det viktigaste är att vara alla till lags, vinner man inget förtroende och inte mycket blir sagt. Tidningen har kallats klimatskeptisk Det där är en lurig term. För det första bör journalister av princip vara skeptiska till allt. För det andra används ordet ofta för ett etikettera människor i negativt syfte. Den som läser Katternötidningen ska se att vi är noga med att lyfta fram fakta. I klimatfrågan handlar det i hög grad om att läsa innantill i of- iciell temperaturstatistik. Det ska man klara med lågstadiets matematikkunskaper. Från Lilla istiden för år sedan har det blivit, grader varmare på jorden. De senaste sexton åren har temperaturen inte stigit. Det återkommande talet om den globala uppvärmningen bygger helt på påståenden om vad som enligt olika modeller ska hända i framtiden. Tricket är att få det att låta som att vi är inne i en skenande utveckling och att det är mycket bråttom att rädda världen nu. Problemet för alarmisterna är att vi nu har års facit efter de klimatmodeller (av den amerikanske forskaren James Hansen) som drog i gång klimathysterin på allvar. De första tio åren stämde den faktiska temperaturutvecklingen hyfsat med Hansens förutsägelser, men sedan har den varit fel. Nu har Hansen haft fel så länge att hans trovärdighet enligt vanliga mått är noll. Måste Katternötidningen skriva om klimatet? Politikerna har tvingat klimatfrågan på energibranschen. Nästan all lagstiftning som numera ägnas energifrågorna och den är mycket omfattande motiveras i slutändan med klimatargument. Det vore tjänstefel av ledningen i energibolagen att inte försöka skaffa sig en egen uppfattning i frågan. Finns det verkliga miljöproblem? Självklart. Miljöförstöringen är allvarlig i Kina. På sina håll ut- iskas havet. Regnskogar skövlas, ofta för palmoljeodlingar. Mediciner hamnar i naturen. Det inns mycket miljöarbete att göra! Men trots det blir jorden, som FN:s statistik tydligt visar, långsamt en bättre plats att leva på. Historiskt har de allra lesta miljöproblem bemästrats med ny teknik. Att den utvecklingen skulle avstanna nu är osannolikt. Gällande regeringsprogram hänvisar i fråga om klimatpolitiken till FN:s klimatpanel IPCC. Har du någon kommentar till det? Jag arbetade sex år i en organisation (Nordiska rådets presidiesekretariat) där jag hade politiker riksdagsmän och ministrar som arbetsgivare. Mitt jobb var att läsa och publicera allt som de sa i talarstolen. Ibland skrev jag själv tal för politikerna. Med all respekt för att politikeruppdraget är svårt, så lärde jag mig också att politiker inte alltid har djupa egna kunskaper i de ämnen som de ägnar sig åt. De är i händerna på experter, mediestrateger och andra och är låsta i konstellationer och maktspel. Att så är fallet i klimatfrågan blir tydligt om man verkligen läser IPCC:s rapporter. Man ser då att rapportens summary for policymakers (sammanfattning för beslutsfattare) är en rent politisk produkt och inte rättvisande redovisar rapportens vetenskapliga del. Men särskilt avslöjande blir det när man läser den vetenskapliga sammanfattningen av IPCC:s nya rapport. I den sägs tydligt att någon tendens till mer extremväder inte inns, att vi inte har att vänta tipping points, och så vidare. Trots det hänvisar politiker på högsta nivå om och om igen just till extremväder och katastrofscenarier som IPCC inte ger stöd för. Politikerna vet inte vad IPCC verkligen säger. De är i händerna på fel rådgivare. Du redovisar i boken undersökningar som visar hur människor i de nordiska länderna uppfattar tillståndet i världen vara mycket mer eländigt än det faktiskt är. Så är det, och egentligen är det obegripligt. Of iciell statistik visar mycket tydligt att både människorna och naturen med lokala variationer förstås mår bättre för varje år. Vi om några borde ha förutsättningar att skaffa oss en korrekt bild av världen. Men av något skäl är vi så fångade av eländesbilder att vi inte ser fakta. Jag har rest en hel del, nu senast på landsbygden i Burma och Vietnam. Överallt är människor upptagna av att förbättra sin tillvaro, och det inns en enorm optimism inför framtiden. Så kommer man hem och möter något som känns som en klimatsekt. Vissa människor verkar kräva att få leva i ångest till varje pris. Varför är det så? Vi försöker hitta förklaringar i Domedagsklockan. Jag blir allt mer övertygad om att det är ett protestantiskt arv, vi tror att vi måste ha dåligt samvete redan av det skälet att vi inns till. Sedan har olika grupper upptäckt vilken grogrund detta är för affärer, politik, karriärer, frälsning. En massa agendor drivs där man på olika sätt odlar människors ångest. Att intressegrupper driver agendor kommer vi knappast ifrån. Det sorgliga är att också den grupp som skulle kunna granska dem kritiskt och avslöja dem, media, själv hittat en födkrok i detta. Framför allt de stora medierna i huvudstaden har kidnappats av en grön agenda, med Helsingin Sanomat som det värsta exemplet. Du arbetar ändå själv på en huvudstadstidning Jag inledde i höstas ett engagemang för Dagens Industri i Stockholm. Vi är i färd med att starta en webbportal för att fördjupat och mer analytiskt bevaka olika områden. Mitt jobb som journalist är att följa energibranschen. Kunde inte vara mer spännande! Vem är du? Jag växte upp i Larsmo, huvudsakligen, och gick i skola i Jakobstad, huvudsakligen, men egentligen är jag så mycket purmobo som någon kan bli. Min far och mor är båda födda i bondfamiljer som obrutet skött sina hemman i Purmo under åtminstone femhundra år. Den äldsta förfadern jag vet namnet på, Anders, var min farfars mormors farfars farfars farfars farfars farfar, född omkring I gymnasieåren trodde jag att jag skulle bli forskare i något naturvetenskapligt ämne. Jag var jämt ute i naturen, samlade växter, lärde mig de latinska namnen. Sedan fångades jag vid Åbo Akademi mer av ämnen som filosofi och idé- och lärdomshistoria. Några år som journalist i den akademiska världen fick mig att dra slutsatsen att jag inte skulle tillbringa mitt liv i den. Jag levde med sambon i fyra år ett gröna vågen-liv i den vackra men enkelt utrustade stuga som farfarsfar byggde, odlade morötter utan gifter, högg ved och skrev artiklar om vikten av att leva alternativt. Sedan lockade den större världen. Fyra gånger har jag flyttat till Sverige och tre gånger tillbaka till Finland, vanligen lockad av jobb på andra sidan. Två gånger anställdes jag fast av Jakobstads Tidning. Jag var internationell tjänsteman i sex år, hade en chefstjänst på en kommunikationsbyrå i tre, har inom ramen för konsultuppdrag bekantat mig med ett försvarligt antal verksamheter i båda länderna. Berätta om dina böcker! Jag har skrivit ungefär tjugofem böcker, inom områden som näringslivshistoria, ledarskap, teknologiutveckling och äventyr till bergs och sjöss, och redigerat kanske tjugo andra. Många handlar helt eller delvis om Österbotten, teman är sådant som mjölkhushållning, telefonutveckling, energiproduktion, sjukhushistoria och nu senast nördar. Femton av mina böcker finns på finska, ett halvt dussin på engelska. Det här har gjort mig till en evig researcher. Man måste kolla allt själv, varje gång. Som journalist vet jag dessutom att det som sägs i media har begränsat informationsvärde. Media följer sin logik, där förenklingar, vinklingar, eländesfokusering och hot är centrala ingredienser. Ska det behöva vara så? Varför finns detta sug efter förenklade bilder, vrångbilder, sådant som skrämmer? Vem har intresse av att upprätthålla en sådan världsbild? Detta är frågor som upptar mig. Det finns inget alternativ till ett kritiskt förhållningssätt, när experter av olika slag med svartvita påståenden och hotretorik ställer krav på det ena eller andra och demoniserar oliktänkande. Det är också en viktig anledning till att jag medverkat i Domedagsklockan. 6 KATTERNÖ KATTERNÖ 7

5 Biobränslen: politisk hysteri utan verkan Sedan början av 2000-talet har det pågått en massiv global satsning på flytande biobränslen. Men biobränslen är kostsam politisk hysteri utan verkan säger Marian Radetzki, världsledande resursekonom. Brasilien, EU och USA är de helt dominerande producenterna av biobränslen. Det brasilianska programmet, baserat på sockerrör, är hyggligt konkurrenskraftigt i förhållande till de fossila alternativen. Biobränslena i EU och USA däremot, med fodersäd, soja och oljeväxter som råvara, inbegriper produktionskostnader som vida överstigit priset på bensin och diesel och är helt beroende av omfattande offentligt stöd. I högkonjunkturen under -talets första år hade politiker inga svårigheter att motivera satsningarna. De växtbaserade biobränslena beskrevs som klimatneutrala. Koldioxid släpptes visserligen ut vid förbränningen, men samma koldioxid absorberades av de växter som utgjorde råvara i nästa omgång biobränslen. Man menade också att miljön skulle må bättre. Till exempel skulle luftkvalitet och hälsa förbättras när svavel- och kväveoxidfria biobränslen ersatte fossilerna. Odling och omvandling av råvarorna till biobränslen skulle ge värdefulla tillskott till sysselsättningen. Försörjningstryggheten skulle säkras när inhemskt biobränsle ersatte oljeimport. Behovet av stöd sades dessutom vara temporärt. Den nya näringen skulle snart kunna stå på egna ben. TT Bild /Beatrice Lundborg Mat eller drivmedel? För att fylla en bränsletank med 50 liter etanol krävs 120 kilo vete, tillräckligt för att baka 240 limpor. Här 120 limpor, vilket alltså räcker till halv tank. Politikernas generositet grundade sig varken på någon djupare eftertanke eller analys, men ledde till stora framgångar för biobränsleindustrin. År uppgick den globala produktionen av etanol och biodiesel till, miljoner fat/dag. hade volymen närmare sexdubblats till, miljoner fat/dag. Ofantligt stöd Det totala offentliga stödet till denna näring är ofantligt. Förutom olika former av kontanta betalningar och skattelättnader måste även kostnaden till följd av handelshinder räknas med, liksom skatter och andra pålagor på varor som konkurrerar med biobränslena. I en rad studier har Global Subsidies Initiative ( ) försökt att beräkna det samlade värdet av alla förmåner som producenterna av biobränslen i EU och USA åtnjöt i mitten av årtiondet. Uppskattning av totalt stöd till biobränslen år 2005, $/liter ersatt bensin och diesel Etanol Biobränslen EU27 1,64 4,98 0,77 1,53 USA 1,03 1,40 0,66 0,90 Källa: Global Subsidies Initiative (2007) Stödet, som i sista hand belastade konsumenter och skattebetalare, uppgick till mellan och procent av priset för den ersatta produkten. Värdet på de totala subventionerna förra året kan grovt beräknas till miljarder, ett belopp som ligger i samma härad som hela det globala u-landsbiståndet ( miljarder år ). En rad studier visar att biobränslenas klimateffekter i bästa fall är marginella. Enligt MIT Energy Laboratory (Energy & Environment, ) framkom i fyra av fem granskade studier att produktionsprocessen krävde fossilinsatser motsvarande omkring procent av den energi som etanolen representerar, och att alltså utsläppen blev högre än vid direkt användning av fossilbränslen. Den ringa effekten på utsläppen jämte de höga kostnaderna för programmet gör biobränslena hiskligt dyra som klimatpolitiskt instrument, vilket siffrorna i tabellen här intill belyser. Kostnaderna framstår som ännu mer extrema jämfört med priset på EU:s utsläppsrätter. Extremvärdet för stödet till etanol i Europa ( ) lär härröra från de svenska stödprogrammen. Kostnaden för stödet till biobränslen, $/ton CO 2-minskning Biodiesel Etanol EU USA Källa: OECD (2007b) En viktig iakttagelse är att omvandlingen av biomassa till transportbränslen resulterar i mycket större energiförluster än omvandling till värme och elektricitet. Enligt EU-kommissionens Joint Research Center ( ) reduceras utsläppen i Europa med upp till ton koldioxid per hektar skörd när biomassan omvandlas till lytande bränslen, men med mer än ton om skörden nyttjas för att eliminera kol vid produktion av elektricitet. Med klimatet som ledstjärna borde följaktligen all biomassa som är tillgänglig för energiomvandling nyttjas för att ersätta fossiler i värme- och elproduktion. Biobränslenas förespråkare pekar ofta på dessa produkters generella miljömässiga fördelar. Men inte heller detta påstående håller vid närmare granskning. Miljöforskningsinstitutet EMPA har genomfört livscykelanalyser av den aggregerade miljömässiga belastningen från biorespektive fossilbränslen. Indikatorn för bensin och diesel hamnar på en nivå kring. Till och med sockeretanolen från Brasilien, med indikatorn, bedöms belasta miljön mer än fossilerna. Faist et.al., ( ) har funnit att den totala miljöbelastningen för samtliga grödor blir dubbelt så stor eller högre jämfört med bensin. Satsningen på biomassa har ibland motiverats med ökad sysselsättning. Men skapandet av sysselsättning i denna subventionerade näring är lika groteskt kostsam som klimatstabiliseringen. Samhällsekonomin skulle må mycket bättre om sysselsättning i stället skapades i ett program för manuell grävning av diken som ingen behövde, ty den skulle generera mycket mera arbete per insatt krona. Mat som drivmedel Vidare har EU:s och USA:s biobränsleprogram undandragit stora arealer jordbruksland från livsmedelsproduktion. Ekonomisk logik säger att detta måste ha lett till höjda priser på livsmedel, med tilltagande hungerproblem för de fattiga. Resultaten av ett antal studier (Charles, ) pekar på prishöjningar mellan och procent. Prishöjningarna har dessutom blottlagt ett viktigt moraliskt dilemma: är det önskvärt att driva en politik som sprider hunger bland tredje världens fattiga för att trygga bränsletillgången för de rikas bilar? Också argumenten att inhemska biobränslen bidrar till försörjningstrygghet framstår som tvivelaktiga. Till exempel Hill et.al. ( ) har räknat ut att även om all aktuell produktion i USA av majs och sojabönor nyttjades som råvaror för biobränslen (en föga realistisk tanke), skulle de inte ersätta mer än procent respektive procent av landets bensin- och dieselkonsumtion. Liknande gäller för EU, där ambitionen att fram till låta biobränslen svara för procent av transportsektorns totala behov bedöms absorbera mer än hela skör- depotentialen för bioråvarorna (OECD, ). Slutligen är skörden av till exempel oljeväxter och majs utsatt för väderberoende variationer. Den geopolitiska risken för avbrott i tillförseln av fossila bränslen ersätts alltså av en skörderisk, och erfarenhetsmässig analys pekar på att de skörderelaterade variationerna varit mycket större än de som orsakat oljekriserna (Eaves och Eaves, ). Storskaliga förändringar i markanvändningen ger omfattande utsläpp av växthusgaser. Omvandling av beten, savann och skog till åkermark, för att bereda ökat utrymme för råvara för biobränslen, lösgör nämligen det kol som lagrats i marken och i de växter som elimineras. Searchinger räknar med engångsutsläpp på ton koldioxid per hektar när betesmark omvandlas till åker, och ton koldioxid per hektar när regnskog måste röjas för att bereda plats MARIAN RADETZKI u Marian Radetzki är nationalekonom, under många år professor vid Luleå tekniska universitet och med åtskilliga uppdrag som gästprofessor i USA och Chile. Han har under hela sin forskarkarriär fokuserat på naturresurser, särskilt mineraler och energi, och har publicerat ett stort antal böcker och vetenskapliga uppsatser inom området. Studenter som lyssnar på mina föreläsningar värjer sig intuitivt för tanken att ständigt vidgad mänsklig aktivitet på en begränsad planet är förenlig med bestående eller ökande välfärd. Men historien visar att det är precis så det är. Vår resursbas har aldrig varit större, vår miljö har aldrig varit bättre och vi har aldrig varit lika välmående som i dag. 8 KATTERNÖ KATTERNÖ 9

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

SkövdeNät Nöjd Kund Analys SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende

Veidekke. TellHus. klimatsmart boende Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14,

Vindkraftverkens predikan. Hes 37:1-14, 1 12 03 11 Vindkraftverkens predikan Hes 37:1-14, Vi har mycket omkring oss som är ganska självklart och som man kan se många gånger utan att det är mer än att vi i bästa fall konstaterar att det finns

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011

Fingrid i korthet. Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2011 Det lyser i landet 2 Fingrid i korthet Elektricitet är en oskiljaktig del av varje finländares vardag. Finland fungerar med el. Fingrid är ett företag som ansvarar för att stamnätet dvs. elöverföringssystemet

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... Vi levererar el och värme till människor och företag - Vi värmer människor och lyser upp deras hem... 100% förnybar Du får enbart förnybar energi hos oss (sol, vind, vatten, biobränsle). Lokala Drygt100

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson Det är dags att komma ut 2 Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Välkommen vår nya "härskare" 8an 2015 års Numerologiska energi.

Välkommen vår nya härskare 8an 2015 års Numerologiska energi. NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 1, januari 2015 Välkommen vår nya "härskare" 8an 2015 års Numerologiska energi. God Fortsättning på det nya året. Det känns alltid lite grand som att bryta ny mark när man står

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen. Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:125 av Birger Lahti m.fl. (V) Vattenfall 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem.

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. E-Control Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem. Vår produkt E-Control ska hjälpa människor som känner att de vill minska energiförbrukningen i hemmet. Vi har tänkt att den ska sitta

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer