Årsredovisning Nybro kommun 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014. Nybro kommun 2014"

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Nybro kommun 2014

2 Omvärldsanalys... 5 Målavstämning kommunfullmäktiges mål... 8 Kommunfullmäktiges uppdrag Finansiell analys Nämnder och bolags resultatredovisning Personal Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Nothänvisningar, elimineringar och nyckeltal Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Nybro kommun, Årsredovisning (77)

3 Supervalåret Inom fyra månader skulle medborgarna ta ställning i fyra val. Först till EU och i september val till riksdag, landsting och kommun. Detta kom självklart att påverka diskussioner och debatter även på lokal nivå. Samtidigt ska kommunen styras både vad det gäller närliggande frågor, men också beslut som påverkar framtiden. Politiskt har Nybro kommun styrts av en minoritet bestående av S och MP och med en överenskommelse inom fem specifika områden tillsammans med M och SPI. Ett samarbete som fungerat bra, men som avbröts i juli Teamarbete En kommun styrs av folkvalda politiker, men politikerna är beroende av utförarna, det vill säga de anställda på olika nivåer. Det är de som står för kompetensen och ser till att det politikerna bestämmer verkligen utförs. Därför är det väldigt viktigt att det finns ett bra samarbetsklimat mellan politiker och anställda. Inte minst gäller det mellan politiker och tjänstemän på olika chefsnivåer. Det samarbetet har fungerat bra och varit en styrka när det gäller att få en fungerande verksamhet. Som huvudansvarig för kommunens politiska verksamhet kan det ibland kännas ensamt. Då är det tryggt att ha ett bra team. Att de politiskt valda medarbetarna som leder de olika verksamheterna står eniga i besluten. Att det finns ett parti i harmoni som stöttar. Som ordförande är man frontfiguren, men det får aldrig finnas någon tvekan om färdriktningen. Därför är teamkänslan så viktig. Nämndernas ekonomi Kommunstyrelsen fick ett överskott med 900 tkr, myndighetsnämnden 100 tkr och individ- och familjenämnden tkr. Teknik och samhällsbyggnadsnämnden gick med underskott på 800 tkr, omsorgsnämnden tkr, lärande- och kulturnämnden 500 tkr och överförmyndarnämnden 100 tkr. Tillsammans ett underskott på 6 mnkr, vilket får anses som hanterbart. Individ och familjenämndens ordförande Ann-Christine Quist Karlsson Till individ och familjeförvaltningen har det nästan stått kö av ministrar och representanter från andra kommuner. Ett fruktbart samarbete mellan nämnd och förvaltning har genom ett förändrat arbetssätt och engagerade medarbetare fått en förvaltning, där medborgarna fått snabbare och effektivare stöd och hjälp. Med ökad kvalité har man samtidigt fått ett överskott på tre mnkr. Lärande- och kulturnämndens ordförande Börje Slättman Det har funnits flera tillfällen under året där ordförande har varit påtagligt nöjd och där rektorerna kunnat bjuda sina duktiga elever på tårtkalas. I den ena undersökningen efter den andra har eleverna vid Nybros skolor presterat resultat i svensk toppklass. I Alsterbro skola har man satsat på entreprenörskap och eleverna på Åkrahällskolan har besökt EU. En miljon har satsats på IT. Nybros elever kommer garanterat ha en bra grund på sin väg mot yrkeslivet. Omsorgsnämndens ordförande Martina Aronsson När Martina tillträdde hade nämnden haft underskott i flera år. Det råder en stor enighet hos medborgarna att den som är gammal och trött skall ha den bästa omsorgen. Och vi kan glädja oss åt att undersökningar visar på nöjda omsorgstagare. En förutsättning är att vi har en personal som trivs med sitt arbete. Det gäller å ena sidan att få en budget i balans. Å andra sidan en väl fungerande verksamhet för både omsorgstagare och personal. En svår ekvation, där ordförande och ledning har haft en gemensam idé om rätt åtgärder. Där det gäller att skynda långsamt, men se ljuset i tunneln. Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Lennart Storm Ett samhälle som inte står i ständig utveckling är snart ett glömt samhälle. Ett viktigt dokument är den fördjupade översiktsplanen som presenterades under året. Hela kommunen ska leva och då är de sjönära tomterna som står klara i Alsterbro och Kristvalla ett viktigt inslag. Tjugo lediga tomter står färdiga i Hanemåla. Cykelstigar planeras och har gjorts klara. I Örsjö bygger man en vandringsled och i början på året kunde kommuninvånarna glädjas åt en skridskobana på torget. I Örsjö invigdes den nya pendelstationen för lokaltågen och i centralorten finns det nyrenoverade stationshuset. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

4 Myndighetsnämndens ordförande Ann Hammenholt En myndighetsnämnd är ju lite speciell och dess uppgift är att se till att verksamheter följer gällande lagstiftning. Det handlar om miljö, natur, hälsoskydd, alkoholtillstånd och avloppsfrågor. Samtidigt skall förvaltningen stödja och hjälpa medborgarna så att de hamnar rätt bland alla lagar och regler. En nämnd som blir lite anonym, men är väldigt viktig och som fungerat väl. Överförmyndarnämndens ordförande Christer Jonsson En samarbetsnämnd mellan Nybro, Torsås, Emmaboda och Uppvidinge. Som framför allt ska se till att de som har det svårast i samhället får stöd till ett bra liv. Också ett exempel på att samarbete över kommun- och länsgränser kan fungera alldeles utmärkt. Kommunfullmäktiges ordförande Bernt Jonsson Kommundemokratins viktigaste instrument, där alla viktiga beslut fattas. Därför har det känts tryggt att en av partiets mest erfarna politiker hållit i klubban. De kommunala bolagens ordförande Elbolagen Anders Lundell, NBAB Börje Slättman, Nybro Brunn Hans Dahlström De samlade elbolagen svarar för stora områden med elnät, elhandel, fjärrvärme, vatten & avlopp och fibernät. Det stora projektet, som är den största satsning kommunen gjort, är det nya Kraftvärmeverket. Där är snart pannan på plats. I mitten på 2016 räknar man med att värmeverket ska startas. NBAB är bostadsbolaget som dominerar när det gäller hyresrätter. På gott och ont. Det är bra för kommunen att det finns ett starkt kommunalt bostadsbolag. Men det skulle behövas fler aktörer som komplement för att täcka upp de behovs som finns. Nybro Brunn är ett bolag som ska avvecklas. Möjligheten finns att omvandla bolaget till ett rent fastighetsbolag. Näringslivet Ett samhälle handlar mycket om samspel mellan kommun och näringsliv. I kommunen har under året etablerats 87 nya företag. Den s.k. Glasrikesmiljonen har gått till Örsjö Belysning, Börjes Logistik, Royal Design och Lintex. Det har genererat investeringar på 50 mnkr. En intressant etablering är Kiviks Musteri AB i Kristvallabrunn. I SN:s undersökning bland företagen i Sverige har Nybro stigit 14 platser vilket är ett steg i rätt riktning. Kommunen har gjort över 100 företagsbesök under året, anordnat företagspromenader s.k. Walk and Talk, gett ut nyhetsbrev och NFG har fått 325 tkr till sin verksamhet. Under året har en Handelsutredning startat för att undersöka hur kommunen ska kunna utveckla stadskärnan. Fastighetspaketet Vid en inventering av hur Nybro kommun skulle kunna expandera och bli starkare fanns det flera indikationer. Kommunen behövde stärka sitt kapital, det behövdes fler investerare och fler bostadsbyggare. Då föddes tanken på att sälja ut en del av kommunens och NBAB:s fastigheter. Det skulle ge ett stort kapitaltillskott. I paketet ingick en upprustning av Kvarnbacken till ett modernt demenscentrum. Ett bygge som skulle stå klart inom ett år. Ett seniorboende intill Almen, en upprustning av Kristallen fanns också i planerna. Dessutom öppnades möjligheten för att den nya intressenten skulle komplettera NBAB, så att kommunen kunde få ordentlig fart på det viktiga bostadsbyggandet. Tyvärr valde den tillträdande fullmäktigemajoriteten efter valet att riva upp beslutet. Ett beslut som dock är överklagat och kan återkomma på fullmäktiges bord. Övrigt Det har varit många turer kring Glasskolan. Jag har personligen arbetat för en flytt till Pukeberg, en insats som rönts med framgång. Vi har i dag ett mycket ansett Designcentrum i Pukeberg. Svartbäcksmåla friluftsområde med sin slalombacke är ett annat stort utvecklingsprojekt. Här finns all anledning att uppmärksamma alla de ideella krafter som driver kommunen vidare. Vi kan konstatera att vi har många föreningar som drivs genom stort personligt engagemang. Något som också inte minst finns hos de frivilliga inom omsorgen. Till sist ett stort tack till alla anställda i Nybro kommun för ert fina arbete och för ert stöd till Nybros utveckling. Mikael Svanström kommunstyrelsens ordförande Nybro kommun, Årsredovisning (77)

5 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen omfattar internationellt, nationellt och lokalt perspektiv 2014 och framåt. Det är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömningar i Ekonomirapporten december 2014 som använts för de internationella och nationella perspektiven. Internationellt Under 2014 har tillväxten internationellt ökat om än betydligt långsammare än man tidigare bedömt. Både USA och Storbritannien har haft en tillväxt på ca 3 procent medan den i euroländerna har varit svag. Arbetslösheten i USA, Storbritannien och Tyskland är på en mer normal nivå. Dock har flera andra länder fortsatt hög arbetslöshet. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten på strax under 12 procent. Före finanskrisen var arbetslösheten ca 7,5 procent. Krisen i Ukraina och handelssanktioner mot Ryssland har påverkat det ekonomiska läget i euroområdet och medfört en försvagning under hösten. Även i Kina har tillväxten varit svagare än väntat. Låg inhemsk efterfrågan, både inom privat och offentlig sektor, förstärker den försämrade ekonomiska tillväxten. Troligen kommer ECB att utöka köp av finansiella tillgångar i början på 2015 och EU-kommissionen tittar på olika former för att stimulera investeringar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställer sig undrade om detta räcker eller om det behövs mer direkta finanspolitiska stimulanser. De nordiska grannländerna har det fortsatt tufft. I Finland minskade BNP med ca 1,5 procent 2013 och i Danmark ökade den bara marginellt. Norges BNP ökade med enbart 2 procent. Under 2014 förväntas dock BNP i dessa länder öka något. I Norge har det varit stark sysselsättningsökning, men den har börjat avta och arbetslösheten verkar öka. Låga oljepriser försvagar den norska kronan. Totalt i världen beräknas BNP-tillväxten 2014 uppgå till 3,4 procent och 3,8 procent År 2013 uppgick den till 3,0 procent. Lågkonjunkturen som pågått under ett flertal år har hållit tillbaka löne- och prisökningar. Men det är inte enbart konjunkturellt utan även avregleringar och ökad konkurrens, likväl som teknisk utveckling som medfört lägre priser. De stora centralbankernas styrräntor är på grund av den låga inflationen fortsatt låga och kommer förmodligen inte höjas förrän 2015 och Nationellt Tillväxten i Sverige har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret Dock fortsätter sysselsättningen och arbetade timmar att öka. Även arbetskraften ökar och gör att arbetslösheten ligger kvar på nästan 8 procent. Skatteunderlaget utvecklas ändå bra och ökningarna är ca 2 procent 2014 och Det är framför allt fler arbetade timmar, men även en gynnsam priseffekt för kommunsektorn och en liten ökning av grundavdraget som påverkar positivt. Tillväxten i exportsektorn har inte utvecklats så bra som man trodde i början på Europa som är en viktig exportmarknad för Sverige har inte haft någon gynnsam utveckling och som därmed påverkat handeln. Även fortsättningsvis kommer exporten vara svag. Detta har också påverkat importen negativt och det stora bytesbalansöverskottet kvarstår därmed. Även den privata konsumtionen utvecklas svagare än beräknat och det är osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen som gjort detta. Hushållens sparande har därmed ökat i och med att inkomsterna utvecklats gynnsamt med i snitt 3,2 procent per år Hushållens utgifter har ökat med endast 1,9 procent i snitt per år under samma period. SKL gör bedömningen att konsumtionen kommer att öka nästa år, men att sparkvoten ändå kommer att ligga kvar på en hög nivå. Investeringarna har hållits tillbaka, men kommer enligt bedömningarna att öka åren framöver både inom näringslivet och inom bostadssektorn. Även kommunala och statliga investeringar kommer att utvecklas bättre de kommande åren. Arbetsmarknaden visar en splittrad utveckling för trots en relativt svag tillväxt så har sysselsättningen utvecklats bra. Antalet personer i arbetskraften ökar vilket fått till följd att arbetslösheten är oförändrad på ca 8 procent. Lönebildningen har på grund av lågkonjunkturen gett låga löneökningar. Löneavtalen 2013 och 2014 var under 2,5 procent. Löneökningar utöver avtalen har också varit låga och gjort att timlöneökningarna i snitt varit 2,8 procent Nästa år räknar SKL med 3,0 procent i timlöneökningar. Framtiden Den ekonomiska utvecklingen kommer att fortsatt vara svag då återhämtningen gått betydligt långsammare. Det Nybro kommun, Årsredovisning (77)

6 behövs en relativt stark tillväxt i den inhemska efterfrågan om den svenska ekonomin ska nå konjunkturell balans åren framöver. Förutsättningarna är dock goda då hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning är god. De låga räntorna och en allt starkare framtidstro kan bidra till att konsumtionsutgifterna och investeringarna ökar. Den kommunala konsumtionen växer också snabbt och bedömningen är att kostnaderna kommer att öka i enlighet med demografin och med ytterligare 0,8 procentenheter. Det är så utvecklingen varit de senaste tio åren. Konsumtionstillväxten blir därmed ca 2 procent per år I mitten på 2016 räknar SKL med att arbetslösheten har sjunkit till 6,6 procent och att löneökningarna kommer att ligga på ca 3,5 procent. Skatteunderlagstillväxten kommer att klinga av fram till 2018 i och med att återhämtningen i ekonomin skett. De arbetade timmarna kommer ej heller att öka så fort. Dock kommer det reala skatteunderlaget att växa med drygt en procent tack vare den positiva priseffekten och ökande pensioner. SKL gör bedömningen att skatteuttag kommer att öka med 83 öre fram till 2018 för att till viss del kunna finansiera de ökade kommunala kostnaderna och kunna ha balans i ekonomin. Kommunerna står fortfarande inför ett antal utmaningar de kommande åren. Det är som tidigare rapporterats anpassningsbehov utifrån demografin, stora investeringsbehov och problem att klara krav som följd av statliga reformer. Ett ökat antal asylsökande kommer att medföra större krav på integrationsarbetet. Nybro kommun Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag. Dessa har påverkats och påverkas av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. I Kalmar län pendlar många till och från sina arbeten inom och till andra kommuner i och utom länet. Nybros geografiska läge med relativt korta avstånd till Kalmar och Växjö ger oss många möjligheter. I tabellen nedan visas antal förvärvsarbetande dag- och nattbefokning (16+ år) samt förvärvsintensitet (20-64 år) i Nybro kommun år Dagbefolkning Nattbefolkning Förvärvsintensitet Nybro ,1 Män ,7 Kvinnor ,5 Det finns företag i kommunen år 2013 (1 160 år 2012) och det är viktigt att dessa finns och kan utvecklas. Nybro kommun genomför flera projekt och några har pågått under en följd av år, några är avslutade och några är påbörjade. Exempel på sådana projekt är: Projekt Victoriaområdet Ishallen invigdes i januari 2014, vid fotbollsplanen kvarstår läktarbygge Ombyggnad av Annexet Paradisskolan. Verksamheten flyttade in under hösten och invigdes officiellt av LoK i november Vid Paradisskolan har trafiksäkerhetsåtgärder genomförts med nya 30-skyltar, tydligare busshållplatser och nya parkeringsplatser. Underhållsplan: Konsulten WSP har kompletterat kartläggningen med alla kommunens fastigheter samt tagit fram en kort- och en långsiktig underhållsplan. Redovisas våren Bygge av tågplattform i Örsjö, med anslutande väg och P-plats. Invigdes i augusti Nytt kägelresningssystem installerades i Bowlinghallen. Utbyggnad och elektrifiering av Kombiterminalen, invigdes i maj PCB-sanering av Åkrahällskolan. Installation av brand- och utrymningslarm i skolor och äldreboenden pågår även Projektet Gynna pollinerande insekter i centrala parker och grönområden påbörjades. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

7 Utegym och naturlekplats har uppförts i Svartbäcksmåla. Kommunen deltar numera i olika undersökningar där många andra kommuner också deltar i syfte att främja medborgardialog och få en kunskap om vi står oss i jämförelse med andra liknande kommuner när det gäller dialog, kvalitet, service med mera. Exempel på undersökningar är KKiK (kommunens kvalitet i korthet), Medborgarundersökningen (vartannat år), Förenkla helt enkelt. Kommunen arbetar också för att ständigt förbättra dialogen med medborgarna exempelvis genom synpunktshantering, uppföljning av tjänstegarantier, inrättande av ett medborgarkontor med fokus på kundservice. Befolkningsutveckling Kommunens befolkningsstruktur och dess förändringar över tid är viktiga planeringsförutsättningar för en god samhällsbyggnad. Nedanstående tabell visar hur antalet födda och avlidna samt flyttnettot har varierat över tid Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Nybro kommun ökade invånarantalet med 225 personer, från till personer under Det var personer som flyttade in och som flyttade ut, ett flyttnetto på 258 personer. Under året föddes 195 barn och 231 personer avled, ett födelsenetto på -36 personer. I tabellen nedan visas folkmängd per år fördelat på tre åldersgrupper. År w Totalt I ålderskategorin 0-19 år minskar befolkningen under perioden med 125 personer. Även i åldern år minskar antalet invånare och med 29 personer. I åldern 65 år och uppåt ökar däremot antalet invånare med 217 personer. En total förändring på 63 personer sedan Kommunens befolkning blir äldre och genomsnittsåldern för kommunen är 44,5 år mot rikets 41,2 år. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

8 Målavstämning kommunfullmäktiges mål Vision "med sikte på " Nybro kommun har invånare och är i centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela nybrokommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden - ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Kommunfullmäktiges mål: All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad Målet är delvis uppnått. Nybro kommun arbetar för att all vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad. Verksamheterna präglas av en hög kvalitet och ambition i syfte att alla elever ska få de förutsättningar som krävs för nå kunskapsmålen i skolan liksom patientsäkerhet och tillgänglighet inom vård och omsorg. Verksamheternas olika ledningssystem är ett stöd för att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten både utifrån speciallagstiftning och kommunallag. Verksamhetsutveckling och effektivisering av arbetet syftar till att hitta nya former och lösningar som kan bli både bättre och billigare - målet är att tillhandahålla högsta möjliga kvalitet i tjänsterna till lägsta möjliga kostnad. I jämförelse med föregående år har Nybro kommun gjort följande resultatutveckling Utbildningsverksamhetens resultat visar på trygg och stabil skolmiljö med behörig och professionell personal. Omsorgsverksamhetens resultat visar på hög nöjdhetsgrad och god måluppfyllelse när det gäller andel ej återaktualiserade ungdomar inom 1 år efter avslutad utredning. Kontakter via e-post är mycket visar på mycket god tillgänglighet och kvalitativa svar. Även i år gör Nybro kommun en positiv resultatutveckling gällande andelen medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon i syfte att få ett direkt svar på en enkel fråga. Vid en djupare analys av resultatet synliggörs styrkor som snabb svarstid och god information då samtalet har besvarats av medborgarkontoret. Ett axplock ur nämndernas verksamhetsberättelser visar att nyckeltalen gällande servicemätningen som ingår i Kkik-mätningen visar på god resultatutveckling liksom att Nybro kommun har ett gott bemötandet. att analysen beträffande de äldres nöjdhetsgrad synliggör goda resultat, där aktiviteter kring hälsofrämjande förhållningssätt troligen är en bidragande orsak. att det är en låg måluppfyllnad av ej verkställda beslut gällande särskilt boende. Över tid kommer det att visa sig om det är av tillfällig karaktär eller något som verksamheten behöver granska närmare att förutsättningarna för att bedriva kvalitativ undervisning i förskola och skola är goda sett till personaltäthet och andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal satt i relation till rikets nivåer att framtagandet av ett program för hållbar utveckling i Nybro kommun påbörjats - här finns nu möjlighet för fullmäktige att ange målvärden för kraven på kommunens livsmedel. att förlänga avtalet om MAS-funktionen som upprättades den 1 januari 2014 mellan Emmaboda och Nybro kommun. Utvärdering visar på positivt resultat och vittnar om att samverkan av detta slag bör uppmuntras och utvecklas ytterligare. I syfte att öka måluppfyllelsen gällande information och påverkansgrad till medborgarna kommer följande aktiviteter att genomföras "Handlingsplanminskat antal barn i förskolan (Kommunplanen uppdrag 2015: 6) Valfrihetssystem (Kommunplanen uppdrag 2015:7) Trygghetsboende (Kommunplan uppdrag 2015: 11) Nybro kommun, Årsredovisning (77)

9 Nyckeltal Målvärde Utfall 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? minst 83 % 98 % Även i år gör Nybro kommun en positiv resultatutveckling. Det samlade resultatet är betydligt högre än snittkommunen och Nybro hamnar på plats 6:e plats i KKiK-mätningen. Mätningen är genomförd av Profitel och genomfördes under november månad och avser svarstider via e-post. Resultatet av undersökningen visar att Nybro kommuns svarstider förbättrats och att 98 % av breven besvarades inom två dygn, snittet för andra kommuner är 84%. Resultat att vara stolt över: I snitt tog det två timmar innan vi fick svar. Snittet för andra kommuner, sex timmar. Kvaliteten på e-postsvaren är god. 98 % av breven besvarades inom två arbetsdagar och 50% av svaren innehöll extra bra information och hänvisningar, vilket är betydligt högre än rikets snitt. Utvecklingsområdet är fortsatt kontaktuppgifter/avsändaruppgifter. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? minst 49 % 51 % Syftet med måttet är att ge kunskap om tillgängligheten på den information som kommunen ger till medborgarna via telefon. Även i år gör Nybro kommun en positiv resultatutveckling gällande andelen medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon i syfte att få ett direkt svar på en enkel fråga. Nybro kommun är dock inte ensamma om att prestera god resultatutveckling, vilket i sig gjort att snittet ökat. Det samlade resultatet är i nivå med snittet, dock försämras kommunens plats från 50 till plats 72. Mätningen genomförs under november månad och av företaget Profitel. Varje enskilt samtal bedöms utifrån information intresse och engagemang bemötande Det samlade resultatet visar att svaren/informationen på frågorna är i nivå med genomsnittet, att intresse och engagemang liksom bemötandet är lägre än genomsnittet. Analysen visar en tydlig skillnad på svar givna från medborgarkontoret gentemot vidarekoppling. Vid en djupare analys av resultatet synliggörs styrkor som snabb svarstid och god information då samtalet har besvarats av medborgarkontoret. Utvecklingsområdet är, liksom förra året, att utifrån ett brukarperspektiv ska skapa en bättre/högre tillgänglighet till förvaltningarna. 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? minst 86 % 81 % Syftet med måttet är att få kunskap om kvaliteten på bemötandet vid telefonkontakt med kommunen. Årets resultat är i relation till riket något lägre i år. Satt i relation till föregående års mätning är det en försämring på 15 procentenheter och i relation till hela resultatunderlaget det lägsta som uppmätts, mätningen gjordes första gången år Vid analys av resultatet synliggörs att det är då samtalet kopplats vidare till förvaltningarna som företaget Profitel gör bedömningen att det goda bemötandet minskar. 10. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period? högst Målet är uppnått. Det förändrade resultatet bygger sannolikt på att mätmetod mellan 2013 och 2014 förändrats. Omsorgsnämnden kommer hädanefter att tillämpa likartad mätmetod varje år i syfte att kunna få ett tillförlitligare och mer jämförbart resultat. 11 A. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (planerad) högst 5,4 barn 5,6 barn Nyckeltalet är delvis uppnått. Årets mätning visar att vi har samma resultat som föregående år - 5,6 barn inskrivna/personal. Under 2014 har de utökade uppföljningarna fortsatt i syfte att öka synligheten och medvetenheten om personaltätheten på förskolan ge ett bättre underlag till resursfördelning och analys Mätningarna görs fyra gånger per år och resultatet redovisas på Lärande- och kulturnämnd som en del i den regelbundna uppföljningen. Syftet är att se om man utifrån det enskilda barnets behov och barngruppens sammansättning kopplat till personalens kompetens, lokalernas storlek och utformning ges ytterligare förutsättningar att organisera eller omorganisera grupperna. Resultatet visar att det fortsatt är mycket svårt att omorganisera barngrupperna. Bedömningen görs utifrån att verksamheten fortsatt har samma personaltäthet och att vistelsetiderna ökat - planeringsutrymmet är mycket snävt. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

10 Nyckeltal Målvärde Utfall 11 B. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (faktiska antalet) högst 4,3barn 4,5barn Nyckeltalet är delvis uppnått. Detta mått mäter den faktiska barntiden satt i relation till planerad personal. Måttet är starkt sammankopplat med ovanstående mått som mäter planerad barntid i relation till planerad personal. Resultatet i år är samma som förra året, d.v.s. 4,5 barn per heltidsanställd. Bedömningen av detta mått är likt ovan; fortsatt är mycket svårt att omorganisera barngrupperna. Bedömningen görs utifrån att verksamheten fortsatt har samma personaltäthet och att vistelsetiderna ökat - planeringsutrymmet är mycket snävt. 17 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? minst 92 % 93 % Nyckeltalet är uppfyllt. Måluppfyllelsen är god när det gäller det sammanvägda resultatet av andelen elever som nått godkänd kravnivå i åk 6 på alla nationella prov i matematik, svenska och engelska. I förhållande till föregående år är trenden stabil. 17 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? minst 68 % 64 % Nyckeltalet är delvis uppnått. Utfallet visar på ett lägre sammantaget resultat i förhållande till föregående år. Detta behöver analyseras för att klargöra vilka insatser som kan behöva sättas in. 18. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram. minst 86,4 % 88 % Nyckeltalet är uppnått. Resultatet visar på god måluppfyllelse gällande antal elever som är behöriga till ett yrkesprogram. Trenden är stabil från föregående år. 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år inkl. IM. minst 78,3 % 80,9 % Målet är uppnått. I relation till föregående år visar resultatet på en något nedåtgående trend men den sammantagna måluppfyllelsen är god i förhållande till rikets snitt. 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? minst Målet är inte uppnått. Utfallet är en sammanställning av flera indikatorer. De indikatorer som förvaltningen har ett lågt utfall (röd) på är: Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds daglig utevistelse Boendeplatser i särskilt boende där den äldre erbjuds tid utifrån sina egna önskemål dagligen: Samtliga kunder med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) har en genomförandeplan som upprättats tillsammans med kunden och ibland också med dennes närstående som ligger till grund för hur hjälpen utförs. Omsorgsassistenterna följer den genomförandeplanen i sitt dagliga arbete, sannolikt är det orsaken till att omsorgsassistenterna inte dagligen efterfrågar önskemål från kunden. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre serveras kvälls/nattmål: Den enskilde serveras kvälls/nattmål men arbetet sker inte på ett systematiskt och organiserat sätt. Sannolikt har olika tolkningar gjorts av frågan under åren Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för nattvila: Det råder sannolikt olika arbetssätt i frågan om hur proaktiva omsorgsförvaltningen är och tillfrågar kunden när denne vill gå och lägga sig. Sannolikt har olika tolkningar gjorts av frågan under åren Omsorgsförvaltningen kommer att under 2015 tillsätta 11 planerare och testa ett planeringssystem. Ett av syftena med detta är att förbättra och tydliggöra den enskildes önskemål om tid för beviljade insatser. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen: Likt ovan fråga är detta ett förbättringsområde. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att insatser även styrs av att de enskilda även har medicinering vid olika tidpunkter som styr insatsplaneringen. Nybro kommun har ett gott resultat (grön) på indikatorerna: Avlidna som hade någon närvarande vid dödsögonblicket. Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten. Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar. Brukare i särskilt boende för äldre som har möjlighet att tala sitt modersmål (inkl. svenska) med sin kontaktman. Nybro kommun har ett medelvärde (gult) på följande indikatorer: Nybro kommun, Årsredovisning (77)

11 Nyckeltal Målvärde Utfall Boendeplatser i särskilt boende där den äldre har möjlighet att välja alternativ rätt vid huvudmålet Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i den egna lägenheten Boendeplatser i särskilt boende där den äldre kan påverka TV-kanaler utöver basutbudet i gemensamhetslokal Sammanfattningsvis kan sägas att Nybro kommun behöver förbättra den personcentrerade omsorgen ytterligare. 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? minst 66 % 58 % Nyckeltalet är ett indexvärde för ett antal indikatorer. Lågt utfall (röd) för Nybro kommun på: Hemtjänsttagaren erbjuds att välja tid för insats En så kundstyrd verksamhet är förvaltningen långt ifrån idag. Genom fokusgrupper har det framkommit under 2014 att detta är en viktig faktor för att känna sig trygg med hemtjänstens insatser och är således ett förbättringsområde. Hemtjänsttagaren erbjuds dusch två gånger eller mer per vecka Omsorgsnämndens antagna riktlinjer är styrande och har sannolikt påverkat utfallet. Invånare 65+ med demenssjukdom erbjuds biståndsbedömd dagverksamhet vid behov Idag finns inte någon dagverksamhet för dementa. Beslut om inrättande av en sådan under 2015 har beslutats av ON ( 47). Följande indikatorer har Nybro kommun ett gott utfall på (grön): Hemtjänsttagaren erbjuds att välja man eller kvinna för personlig hygien Hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp en gång i veckan Hemtjänsttagaren erbjuds enklare matlagning i bostaden Hemtjänsttagaren erbjuds ledsagarservice en gång i månaden Hemtjänsttagaren erbjuds att följa med vid dagligvaruinköp Hemtjänsttagaren erbjuds städning två rum och kök Hemtjänsttagaren erbjuds tvätt varannan vecka Hemtjänsttagaren erbjuds vid behov trygghetsringning/telefonservice Invånare 65+ erbjuds service som t.ex. gräsklippning, snöskottning eller fixartjänst Invånare 65+ erbjuds social dagverksamhet vardagar Invånare 65+ med syn- och hörselskada erbjuds stöd och rådgivning vid behov Följande indikatorer har Nybro kommun ett utfall på medel (gul): Hemtjänsttagaren erbjuds promenader en gång i veckan Hemtjänsttagaren erbjuds städning var tredje vecka Hemtjänsttagaren erbjuds välja personal som talar hemtjänsttagarens språk Sammanvägt når Nybro kommun ett medelvärde, trots ett gott utfall på de flesta indikatorerna. Då värdet står i relation till övriga kommuners utfall kan konstateras att Sveriges kommuner har ett gott utbud av omsorg- och service att erbjuda. Även i hemtjänsten kan den personcentrerade omsorgen förbättras i Nybro kommun. 29. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? minst 82 % 0 % Arbete med att ta fram underlag pågår. Förseningen beror på mänskliga faktorn då Kolada utelämnade förvaltningens kontaktperson från sändlistan av anvisningar under hösten. 30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. minst 77 % 80,55 % Jämfört med föregående år har verksamheten barn och familj på Individ- och familjeförvaltningen klart bättre resultat. Utfallet överstiger även rikets genomsnitt. På Barn och familj särskiljs även utfallet utifrån avslutade utredningar och avslutade insatser. Andel ej återaktualiserade ungdomar inom 1 år efter avslutad utredning uppgår till 83,3% och andel ej återaktualiserade ungdomar inom 1 år efter avslutad insats uppgår till 77,8%. 32. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? högst 4,1 % 2,9 % Svårt att dra några analyser av tre års rapportering. Tillbakagång till 2012 års siffror. Mycket små förändringar mellan åren. Måttet följs, men används inte som enskilt mått för styrning. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

12 Kommunfullmäktiges mål: Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling Målet är delvis uppnått. Kommunikationens betydelse som framgångsfaktor blir bara mer och mer viktig. Att erbjuda brukare och medborgare goda möjligheter att kontakta kommunen samt ha smidiga interna kommunikationsflöden är viktiga förutsättningar för att kunna öka tillgängligheten, servicegraden och effektiviteteten i det dagliga arbetet. Kontakter per telefon och e-post fungerar som "sensorer" mot omvärlden och påverkar organisationens varumärke, ekonomi och effektivitet. Genom god medborgar- brukardialog och information kan tjänstemännens faktakunskaper och medborgarnas/brukarnas upplevelser komplettera varandra och ge ett bredare underlag inför beslut. I jämförelse med föregående år har Nybro kommun gjort följande resultatutveckling främst gällande elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8 som återigen visar så goda resultat att SKL:s rapport Öppna jämförelser i grundskolan särskilt lyfter fram Nybro kommun. nöjdhetsgraden hos brukarna med särskilt boende liksom de brukare som erhåller hemtjänst är fortsatt hög och har även ökat i relation till föregående år. god information till medborgarna via kommunens webbinformation. Ett axplock ur nämndernas verksamhetsberättelser visar att de av teknik- och samhällsbyggnad inspekterade förskolor och skolor tillika kökslokaler visar på god inomhusmiljö. att de kommunala köken uppfyller målen i fullmäktiges Mat- och måltidspolicy (KF 36:2010). att kundnöjdheten inom kärnverksamheterna är hög gällande god service inom mål- och städservice. att det förebyggande arbete som bygger på frivilliginsatser inom omsorgsverksamheten är väl fungerande och att närmare tjugofyra föreningar medverkar i arbetet. att socialtjänstens insatser präglas av service som bygger på frivillighet, delaktighet och självbestämmande. att tillgänglighetsperspektivet är gott gällande Huvudbibliotekets öppettider är 51 timmar under en normalvecka - vintertid är det söndagsöppet från och med oktober till och med mars. att arbetet med att möjliggöra för inflytande och delaktighet inom skolans, förskolans och Kulturskolans verksamheter kopplat till hög måluppfyllelse gett förväntad och positiv effekt. I syfte att öka måluppfyllelsen gällande information och påverkansgrad till medborgarna kommer följande aktiviteter att genomföras "Utveckla medborgardialogen i Nybro kommun." (Kommunplanen uppdrag 2015: 3) Nyckeltal Målvärde Utfall 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? minst 78 % 81 % Nyckeltalet är uppnått. Syftet med måttet är att få en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Måttet är ett informationsindex som besår av ca 200 frågor fördelat på tolv områden där svaret ska kunna hittas inom två minuters sökning på kommunens webb. Resultatet ska ses som en grundnivå för informationsgivningen till medborgarna. Utvecklingsområdena under 2014 är att i den nya webbpublikationen ytterligare öka informationen till brukare och medborgare inom områden som Öppenhet & påverkan, Äldreomsorg och Tillstånd & näringsliv. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

13 Nyckeltal Målvärde Utfall 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? minst 53 % 59 % Nyckeltalet är uppnått. Trenden är positiv och syftet med måttet är att visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation/dialog med medborgarna. Vid analysen synliggörs utvecklingsområden som medborgarnas möjlighet att återkommande ta del av och påverka utfallet i budget, d v s en möjlighet att påverka prioriteringar och/ eller delta i budgetprocessen. synliggörande av hur och på vilket sätt kommunen redovisar medborgardialoger liksom regelbundet följer upp och utvärderar arbetet med medborgar- och brukardialog. I syfte att öka information och påverkansgrad till medborgarna har Kommunfullmäktige i Kommunplanen givit uppdraget att "Utveckla medborgardialogen i Nybro kommun." (Uppdrag 2015: 3) 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? minst Nyckeltalet är delvis uppnått. Undersökningen genomförs av SCB löper var annat år. Resultaten som syns är för våren 2013 och visar ett indexmått som syftar till att synliggöra medborgarnas betyg på sitt inflytande i kommunen. Indexet baseras på de frågor som ställs i undersökningen kring områdena tillgänglighet information/öppenhet påverkan / inflytande förtroende Vid senaste undersökningen (2013) tillfrågades 1000 personer och av dem svarade 490 personer. Undersökningen visar som helhet att resultatet försämrats i relation till 2011, från ett medelindex på 49 till 41. Den faktor som får bäst index är information (49) och näst bäst är kontakt (43). Faktorer som påverkan och förtroende har försämrats i relation till Här handlar det bl a om medborgarnas uppfattning av hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter sina möjligheter att påverka politiska beslut hur kommunens politiker och högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa Nybro kommun, Årsredovisning (77)

14 Nyckeltal Målvärde Utfall I Kommunplanen finns följande uppdrag (2015:5) formulerat; "Utveckla medborgardialogen i Nybro kommun." Våren 2015 genomförs nästa undersökning. 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. minst 76 % 90 % Nyckeltalet är uppnått. Resultatet visar på god trivsel och elever som är nöjda med undervisningen. Trenden är något uppåtgående i relation till föregående år. 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? minst Målet är uppnått. Omsorgsnämnden har förbättrat resultatet mellan åren Förändringen beror sannolikt på fördjupat arbete med värdegrund, delaktighet/inflytande, måltidsmiljöer och synpunktshantering. 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? minst Målet är uppnått. Det har skett någon förändring mellan 2013 och Utfallet ligger i linje med rikets snitt. Kommunfullmäktiges mål: Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i Målet är delvis nått Nybro kommun strävar efter ett varierat och blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, kultur och utbildning. Det ska finnas olika sorters mötesplatser och anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, såväl utomhus som inomhus, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande. Samtidigt är det viktigt att de personer som bor i vår stad idag trivs och stannar kvar. Nybro kommun ska av medborgare och besökare upplevas som en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i - här spelar bl.a. olika trygghetsaspekter en väsentlig roll. Den genomförda satsningen på Victoriaområdet har skapat förutsättningar för att ta emot/anordna större evenemang och anläggningarna är nu en funktionell del i ett det sammanhängande stora området för idrott, motion, rekreation och evenemang från Krukebo/Svartbäcksmåla i sydväst till Rismåla i nordost. Kommunen har deltagit i arbetet med en ny regional transportplan respektive ny nationell transportplan. Nybro kommun och Polismyndigheten i Kalmar län undertecknade under 2013 ett samverkansavtal, främst utifrån polisens egen trygghetsundersökning Under året har en handlingsplan för genomförande har tagits fram och åtgärder planeras vidtas Årets resultat visar att vi i stort sett ligger på samma nivå som föregående år, d v s att kommunens verksamheter arbetar utifrån en korrekt och kvalitetssäkrad handläggning inför beslut liksom information om rätten/möjligheten att överklaga, en kvalitetssäkring som ibland förlänger handläggningstiden. kan tillhandahålla en plats inom barnomsorg inom lagstadgad gränsnivå. arbetar med belysning av gator, torg eller parker liksom skyltning i syfte att öka trygghetsaspekten liksom upplevelsen av stadsmiljö etc. i mörker. servicegraden gällande öppettiderna på främst bibliotek och simhall har förbättrats i jämförelse med föregående år. handläggningstiden tiden gällande plats på ett äldreboende markant ökat satt i relation till Bäst resultatutveckling visar andelen ekologiska livsmedel som ökar från 8,7 procent till 22 procent. Regeringens nationella mål för hur stor andel ekologiska livsmedel som ska serveras i offentlig sektorn är 25 procent. Lägger man till andelen som gäller närproducerat d v s potatis och lök från Öland samt färskt kött från Karlskrona så kommer Nybro kommun upp i 45 % Nybro kommun, Årsredovisning (77)

15 Ett axplock ur det samlade resultatet visar att folkmängden under 2014 ökat med 222 personer. (v jämfört med 31 dec 2013) att arbete med tematiska tillägg till översiktsplanen gällande bl.a. landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-plan), grönstrukturplan, bullerfria områden, vindbruksplan samt gång- och cykelplan pågår och är i slutskedet, planeras för beslut under våren 2015 i Kommunfullmäktige. att de tematiska sommarblomsarrangemangen 2014 uppmärksammades i media och har varit uppskattade av kommunmedborgarna - tema - "Pollinering i centrala Nybro". att badvattenkvaliteten vid kommunens badplatser, andelen tjänliga prov, var något sämre 2014 och resulterade i att kommunen avrådde från bad i Linnéasjön under en vecka sommaren Utredningar pågår av påverkan på badvattenkvaliteten i Linnéasjön, enligt tidigare uppdrag. att det p.g.a. resursbrist har inte livsmedel- och miljöenheterna kunnat genomföra de planerade tillsynerna fullt ut, gällande såväl planerade som händelsestyrda. Tillsyn gällande hälsoskydd, alkohol, tobak och läkemedel har planenligt genomförts. att omsorgsnämnden liksom förvaltning medverkat i olika forum med inriktning mot bostäder för framtida behov då det inom den närmaste framtiden är angeläget att skapa ytterligare bostäder för människor med demenssjukdom. att biblioteket är en inspirerande mötesplats och erbjuder ett brett utbud av tjänster och kulturella upplevelser och har mellan 300 och 400 besökanden en vanlig dag. att utbildningsverksamheten fortsatt har svårt att planera tillgången på förskoleplatser i förhållande till behov och erbjudande om plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Under 2014 har från fullmäktige avsatts särskilda medel (1,5 mnkr) i budget för att förbättra förutsättningarna för förskoleverksamheten I syfte att öka måluppfyllelsen att medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i kommer följande aktiviteter att genomföras "En giftfri vardag." (Kommunplanen uppdrag 2015: 2) Integration (Kommunplanen uppdrag 2015: 8) Demensplatser (Kommunplanen uppdrag 2015:10) Nyckeltal Målvärde Utfall 4. Öppettider utöver vardagar 8-17 på bibliotek, simhall och återvinnings-station, h/v minst 48 % 55 % Nyckeltalet är uppnått. Servicegraden gällande öppettiderna har ökat i jämförelse med föregående år. Från julhelgen 2014 har öppettiderna utökats med ett antal röda dagar. Under 2015 kommer det att bli totalt åtta gånger som badet öppnar extra, det påverkar dock inte denna statistik men blir förhoppningsvis positivt för våra besökare. 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? minst 67 % 35 % Nyckeltalet är inte uppnått. Resultatet visar på en försämring med i relation till föregående år. Stora svårigheter att planera tillgången till förskoleplatser i förhållande till behovet, så att erbjudandet om plats inom förskoleverksamheten fås på önskat placeringsdatum. Nyckeltalet mäter den reella väntetiden innan kommunen kan erbjuda plats i förskola. Hade nyckeltalet gällt fyramånadersregeln hade vi ht 2013 uppfyllt det måttet. 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? högst 21 dgr 25 dgr Nyckeltalet är delvis uppnått. Nyckeltalet har mätts under tre år och syftar till att ge kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Resultatet visar att Nybro kommun även i år har lägre väntetid i förhållande till rikets snitt liksom att väntetiden ökat. Detta mått hör starkt samman med kommunens förmåga att kunna erbjuda plats i förskoleverksamhet på önskat datum. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

16 Nyckeltal Målvärde Utfall 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? högst 52 dgr 42 dgr Målet är uppnått. Det har mellan skett en markant ökning. Ökningen beror sannolikt på vakanssättning av ett åtta platser för personer med demenssjukdom samt åtta övriga platser i särskilt boende. Jämfört med riket har omsorgsnämnden goda resultat. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? max 16 dgr 18 dgr Nyckeltalet är delvis uppnått. Handläggningstiden (snittet) för beslut om ekonomiskt bistånd har minskat med fyra dagar i förhållande till föregående år. 9. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? minst Syftet med måttet är att få kunskap om medborgarna uppfattar kommunen som en trygg och säker plats att leva i. Måttets resultat visar på en oförändrad trend i förhållande till Nyckeltalet är ett viktigt mått att följa men kan inte enskilt/isolerat användas som styrinstrument. 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen. minst 78,5 % 77,1 % Svårt att dra några analyser av tre års rapportering. Mycket små förändringar mellan åren - speglar en relativt lugn arbetsmarknad i kommunen sett från Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? minst 20 % 22 % Andelen ekologiska livsmedel ökar från 8,7 % till 22,06% men ligger under regeringens nationella mål för hur stor andel ekologiska livsmedel som ska serveras i offentlig sektorn, 25 procent. Måltidsservice har klarat sitt mål som i år är på 20 %. Lägger man till procenten för närproducerat d.v.s. potatis, lök från Öland samt färskt kött från Karlskrona så kommer man upp i 45 %. Kommunens matoch måltidspolicy ska revideras och framtagandet av ett program för hållbar utveckling i Nybro kommun har påbörjats. 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en attraktiv plats att leva och bo på? minst Mätning sker under vt Kommunfullmäktiges mål: Företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i Målet är delvis uppnått. Det är viktigt för Nybro kommun att företagarna upplever att det är en attraktiv kommun att verka i och med en ambition att vara en konkurrenskraftig kommun som är attraktiv för företagsetableringar. Kommunen arbetar brett med näringslivsfrågor ett bra företagsklimat är centralt för jobb, tillväxt och välfärd. Fokus för arbetet är att stärka det befintliga näringslivet, stimulera till nya företag och nyetableringar. Kommunen ska erbjuda en god service, god tillgänglighet samt snabb och kvalitativ service. Kontakterna med näringslivet ska genomsyras av förståelse för företagarens villkor och perspektiv. Årets resultat visar att andel förvärvsarbetare liksom andel av befolkningen som får försörjningsstöd är stabilt sett över en treårsperiod, dock något lägre än rikets snitt. antal nystartade företag per 1000 invånare under 2014 gjort en tillbakagång. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

17 Årets ranking från Svenskt Näringsliv visar att Nybro kommuns företagsklimat förbättras med 14 platser. Undersökningen visar att de största förbättringarna gjorts när det gäller tjänstemännens, politikernas och skolans attityder till företagande. Det är glädjande då det överensstämmer med de prioriterade områdena i vårt förslag till Näringslivsstrategi och det arbete som har gjorts under året. Under året har bl.a. Nybro kommun genomfört en handelsutredning, tagit fram en näringslivsstrategi, haft personliga möten med över 100 företagsbesök och cirka 20 nätverksmöten t.ex. Walk & Talk. I arbetet med att stimulera och förbättra servicen till kommunens företagare liksom stärka rättssäkerheten har bl a följande aktiviteter genomförts Nätverksmöten med fokus på information om beslut, planer och lagstiftningar som berör företagen samt offentlig upphandling Medverkat till att stora delar av Glasriketmiljonen hamnat hos investeringsvilliga företag i kommunen i syfte att öka tillväxten. Införande av åsiktskort i syfte att förtäta SKL attitydundersökning Insikt Ett axplock ur nämndernas verksamhetsberättelser visar att företagens upplevda attityder till företagande från kommunens tjänstemän visar på ett positivt trendbrott. att kommunens egna uppföljning av myndighetsärenden visar på att företagen är mycket nöjda med myndighetsutövningen, nöjdindex på 3,7 av 4 möjliga. att lotsarbetet medverkat till nya etableringar som t ex Kiviks Musteri i Kristvallabrunn. att avtal om gemensamt avvikelsesystem gällande avvikelser mellan huvudmännen upprättats används. att utbildningsverksamheterna under året möjliggjort för eleverna att utveckla sin förmåga att granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, det som handlar om entreprenöriellt lärande. att kommunens arbetsmarknadsenhet är en aktiv samverkanspart för att hjälpa ungdomar att hitta vägen mot arbete, inte minst riktat mot de elever som har en snårigare väg ut mot arbetslivet. att Ung Företagsamhets tjänster används som stöd i arbetet med entreprenöriellt lärande. Utvecklingsområden som ringats in är bl.a. fortsatt utvecklande av goda relationer med kommunens näringsliv, där kommunikation är ett centralt begrepp. utveckla nyföretagandet och visa på möjligheter för våra befintliga företag. fortsatt samverkan och samarbete mellan förvaltningar/myndigheter för en snabbare och effektivare ärendehantering utifrån företagens behov. utveckla samverkan mellan skola och näringsliv i syfte att visa på frågans strategiska vikt. I syfte att öka måluppfyllelsen gällande att företagarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv kommun att verka i kommer följande aktiviteter att genomföras Utvecklingsenhet (Kommunplanen uppdrag 2015: 4) Nyckeltal Målvärde Utfall 33. Antal nya företag som har startats per invånare i kommunen? minst 4,9 3,2 Vi är på väg åt rätt håll och jobbar med många olika insatser för att uppnå målvärdet. Målvärdet är för högt uppsatt för året men ett rimligt mål över tiden. Vi kommer under år 2014 titta över vår nystarts koncept för att utveckla det vidare. I dag levererar vi en hög kvalitet på vårt lotsarbete både i form av service och utbildningar. Vi har jobbat på detta sätt snart i två år och ska nu under 2014 utvärdera resultatet. Att verka för entreprenörskap i skolan är en viktig del för att uppnå målet och att vi har ett gott företagsklimat i kommunen vilket ger en långsiktig grogrund för nya företag. Vi ser också att det är viktigt att engagera oss i de företag som startar och följa företagen och visa på olika affärsutvecklingsmöjligheter, Nybro kommun, Årsredovisning (77)

18 Nyckeltal Målvärde Utfall så att fler tillväxtföretag skapas. 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Vi har ett värde som ligger på godkänt enligt SKL men ligger en bra bit under vårt egna mål och riksgenomsnittet som är 67. Riksgenomsnittet har höjts från föregående mätning. I mätningen är Nybro kommunen endast med i två myndighetsområden, Brandtillsyn med 25 svar och Miljö-och hälsoskydd med 86 svar. Inom de andra myndighetsområdena hade vi för få svar för att det ska vara med i undersökningen. Vi har analyserat undersökningen tillsammans med förvaltningen samhällsbyggnad och kan konstatera att det är särskilt mot miljö som vi ligger sämre till och måste göra särskilda insatser. Förbättringsarbetet pågår bl.a. en omorganisation har just genomförts på förvaltningen samhällsbyggnad. Vi jobbar med kommunikationen mellan företag och kommun ska bli bättre. Vi kommer att genomföra mindre frukostmöten där olika delar av myndigheten kommer att informera om olika områden, rutiner för uppföljning av ärenden ska införas. Vi ser att det är viktigt att näringslivsenheten och myndigheten har en bra kommunikation med varandra för att tillsammans påverka myndighetsutövningen på ett positivt sätt. Kommunfullmäktiges mål: Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning Målet är inte uppnått. Nybro kommuns primära fokus tillika ambition är att ha god ekonomisk styrning, vilken syftar till att skapa stabila och förutsägbara ekonomiska förutsättningar för verksamheterna, men 2014 klarade inte kommunen ett positivt resultat. Nybro kommuns resultat är -20,8 mnkr, vilket är ett sämre resultat än föregående år 10,3 mnkr. Budgeten var 900 tkr. Nämndernas resultat var -6 mnkr och där omsorgsnämnden överskred budget med 8,6 mnkr. Individ- och familjenämnden gjorde ett överskott på 3 mnkr. Se verksamhetsberättelserna för mer detaljer kring nämndernas resultat. Avsättning för pension ökade med 12 mnkr, vilket påverkade resultatet negativt. AFA betalade ej ut premier 9 mnkr som kommunen budgeterat. Avskrivningarna har ökat med 2,9 mnkr mot budget. Reavinsterna avviker mot budget med -4,8 mnkr. Positivt är däremot finansnettot som avviker mot budget med 11,6 mnkr. Viktigt framåt är att nämnderna håller sina budgetramar för att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Budgeten för 2015 är på 1 mnkr vilket gör att minsta svängning i skatteintäkter, överskridande av budget m.m. leder till ett negativt resultat. Dessutom måste 2013 och 2014 års negativa resultat återställas inom en treårsperiod. God ekonomisk styrning handlar också om att synliggöra kommunens effektivitet och kvalitet. Effektiv blir en tjänst när man får ut största möjliga kvalitet för insatta resurser. Sammantaget handlar det om att utveckla kvaliteten på välfärdstjänsterna till lägsta möjliga kostnad. I jämförelse med föregående år har Nybro kommun gjort följande resultatutveckling Kostnaden för ett barn i förskolan har minskat. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasieskolan är fortsatt högt. Nöjdhetsgraden hos brukarna med särskilt boende är fortsatt hög och har ökat i relation till föregående år. Andelen barn och ungdomar som inte är återaktualiserade ett år efter avslutad insats/utredning har ökat, både i relation till rikets snitt och till Nybro kommuns egna resultat förra året. Under året har formerna för styrning och uppföljning utvecklats, dock syns fortfarande förbättringsområden som Fastighetsbolag (Kommunplanen uppdrag 2015: 1) Socioekonomisk fond (Kommunplanen uppdrag 2015: 5) Konkurrensutsättning (Kommunplanen uppdrag 2015: 9) Nyckeltal Målvärde Utfall Nettokostnad som andel av skatt och generella statsbidrag högst 98 % 102,1 % Nettokostnadsandelen i delårsbokslutet 2014 är 103,3 procent och målet är 98 procent. Föregående år 2013 var nettokostnadsandelen 98,9 procent. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

19 Nyckeltal Målvärde Utfall Soliditet 37,4 % Soliditeten 2014 var 37,4 procent vilket är en försämring sedan årsskiftet då den var 39,2 procent. Räknar man även in pensionsåtagandet är soliditeten -9,9 procent mot bokslut ,6 procent. Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och minskar denna innebär detta att andelen skulder ökar i förhållande till de totala tillgångarna. Räknas pensionsåtagandet in så räcker inte de totala tillgångarna till. Riktpunkt för utfall i relation till budget. högst 100 % 101 % Nämndernas utfall i relation till budget är 101 procent. Föregående år var utfallet 102 procent. Underskottet var 6 mnkr och utfallen ser olika ut i nämnderna. Trenden är positiv, men det finns mycket att göra i budget 2015 för att hålla denna trend då ramarna är minskade. De besparingar som ligger tar tid och utfallet kanske inte får helårseffekt. Prognostiserat resultat och/eller resultat i bokslut får ej överstiga 100 procent. högst 100 % 102,1 % Nu är det ej längre prognos utan utfall och den är -20,8 mnkr. Det är ökade kostnader för visstidspensioner, minskade reavinster, ej återbetalda premier från AFA, m.m. som försämrar resultatet. Nämndernas utfall blev bättre än tidigare prognoser. En förbättring har också skett på finansiella intäkter och kostnader och dessa tillsammans har minskat underskottet. Riktpunkt för utfall för investeringsredovisningen i förhållande till beslutad budget högst 100 % 90,1 % Målet om självfinansiering av investeringarna har inte uppnåtts. Självfinansieringsgraden är 90,1 procent. Men i investeringarna finns anläggningar som omklassificerats från exploateringsverksamheten. Räknas dessa bort så uppnås målet om självfinansiering. Antal anställda årsarbetare per 1000 invånare högst 80 82,6 Mäts i oktober respektive år och avser tillsvidareanställda årsarbeten. Antalet årsarbeten var i oktober Invånarantalet var Personalomsättning under viss period högst 6 3,4 Personalomsättningen visar ingen förändring jämfört med första halvåret Störst är omsättningen om Lärande och Kulturförvaltningen, 4,05 %. Avtalstrohet Avtalstroheten uppnås inte i december Under hösten har avtalstroheten varit betydligt bättre, men sjönk i november och december. Detta bör vi undersöka varför det blir så. Arbetet med att öka avtalstroheten fortsätter under 2015 då vi kommer att införa Visma Proceedo som är en beställningsportal. Där kommer våra avtal finnas inlagda så att det blir lätt att beställa från rätt leverantör. Samarbete med Kalmar kommun kommer också att ske genom samlastningscentral. Hälsotal - total sjukfrånvaro 5 % 7,3 % December månadsrapport visar november månads sjukfrånvaro vilket normalt sett en månad med en högre sjukfrånvaro. Ökning främst inom Omsorgs-, Individ och Familj- samt Lärande och Kulturförvaltningen. Sjukskrivning 28 dagar eller mer 3,5 % 4,5 % Decemberrapporten visar årets högsta nyckeltal. Sjuktillfällen, upprepad korttidsfrånvaro 5 % 7,07 % Nybro kommun, Årsredovisning (77)

20 Nyckeltal Målvärde Utfall Även den upprepade korttidsfrånvaron visar årets högsta siffra. 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? högst kr kr Nyckeltalet är uppnått. I förhållande till föregående år är kostnaden för inskrivet barn i förskola något lägre och ligger totalt sett under motsvarande summa för rikets snitt vilket är en bibehållen trend. Resultatet kan kopplas till låg personaltäthet och stora barngrupper. 20. Kostnad per betygspoäng minst Nyckeltalet är uppnått. Vår organisation bygger på många mindre småenheter vilket gör det svårt att få en kostnadseffektiv organisation. Lärartätheten är något högre än rikets snitt och gruppstorlekarna något mindre. 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. minst kr kr Nyckeltalet är uppnått. I relation till föregående år har kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram ökat i Nybro kommun medan rikets snitt är stabilt. Det sammantagna resultatet för Nybro ligger fortfarande under rikets snitt. 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? högst kr kr I nuläget är det på grund av olika orsaker svårt att strikt dela upp kostnaderna för särskilt och boende och hemtjänst varför det kan vara missvisande att redovisa utfallet på ett sådant sätt. Därför kan det ge mer information att lägga ihop kostnaderna för särskilt boende och hemtjänst. Utfallet för omsorgsnämnden blir då cirka kr. Rikets snitt blir cirka kr. Därmed kan konstateras att omsorgsnämndens kostnader ligger under rikes snittkostnad. 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? högst kr kr I nuläget är det på grund av olika orsaker svårt att strikt dela upp kostnaderna för särskilt och boende och hemtjänst varför det kan vara missvisande att redovisa utfallet på ett sådant sätt. Därför kan det ge mer information att lägga ihop kostnaderna för särskilt boende och hemtjänst. Utfallet för omsorgsnämnden blir då cirka kr. Rikets snitt blir cirka kr. Därmed kan konstateras att omsorgsnämndens kostnader ligger under rikes snittkostnad. 35 Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? högst 9,3 dgr 9,4 dgr Utfallet för 2014 visar på en försämring för Nybro kommun, om dock marginell. Sjukpenningtalet ökar även i riket och är svårt att påverka som kommunorganisation. Måttet är viktigt att följa, men är inte ett mått som kommunen använder direkt i sin mål och resultatstyrning. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

21 Kommunfullmäktiges uppdrag Uppdrag 1 Förslag till en prioriterad handlingsplan för att genomföra tre områden/frågor i den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad, FÖP, för att uppnå Vision Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Inom följande frågeområden pågår utrednings- och utvecklingsarbete inom främst teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Svartbäcksmåla, området runt Linneasjön samt förtätning av byggnation i centrum (översyn av plan i anslutning till Jutegården prioriteras). Aktiviteternas status avrapporteras av samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer till bokslut. Uppdrag 2 Förslag till generella utbildningsinsatser för att stödja organisationens fortsatta utveckling av de förmågor som leder till ett gott värdskap, god service och en förbättrad bild av Nybro som en attraktiv kommun att bo, leva och verka i. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Värdskapsutbildning för alla anställda är genomförd under perioden maj-oktober Utvärdering planeras maj/augusti 2015 Uppdrag 3 Förslag till en långsiktig (5-10 år) handlingsplan för Svartbäcksmåla (Svartbäcksmåla-Krukebo) där föreningslivets stora engagemang ges ytterligare förutsättningar. Områdets utveckling ska stärkande samverka med utvecklingen i Pukeberg. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: I samverkan med föreningslivet har en utvecklingskarta tagits fram som visar på områdets stora potential. Energibolaget (VA) har påbörjat planering för insatser i området. I augusti inbjöds till en temakväll för kommunfullmäktiges ledamöter med information och rundvandring i området. Under september/oktober genomfördes en enkät ställd till kommunens invånare och områdets besökare med mycket god svarsfrekvens. I området har under hösten/vintern byggts ett mycket uppskattat utomhusgym med tillhörande lekplats. Studieresa för att ge inspiration och erfarenhetsutbyte planeras under våren Uppdraget Svartbäcksmåla planeras för redovisning i kommunstyrelsen i augusti/september och månaden därefter i kommunfullmäktige Uppdrag 4 Förslag till en plan för samtliga förvaltningar i syfte att hitta former för den framtida administrationens utveckling. Särskild fokus ska läggas på kombinationen av ny teknik och dess möjligheter till högre rationalitet i kombination med utvecklingen av intressanta, utvecklande och attraktiva arbetsplatser. Under ska det resultera i minskade kostnader för organisationen med 7,5 miljoner kronor. Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Projektplan antagen av ksau i maj. Projektledaren har startat upp arbetsgrupper där samtliga förvaltningar deltar. Utbildningsinsatser har genomförts under hösten Beslutade ramjustering för 2015 (3,75 mnkr) fördelad lika mellan förvaltningarna. Vid kommunstyrelsens arbetsutskott i februari 2015 godkändes att projektet får en delvis förändrad uppdragsstruktur där kommunstyrelseförvaltningens utvecklingsstrateg övertar projektledningen. Uppdragets ekonomiska mål för 2016 är oförändrat 3,75 mnkr. Uppdrag 5 Genomföra en grundläggande utredning i syfte att analysera behovet av en omfördelning inom den totala budgetramen. Den ska ta sina utgångspunkter i den kommunala utjämningen och därmed standardkostnaden för olika verksamheter. Utredningen ersätter uppdrag 2012:15 som avser att ta fram förslag till resursfördelningssystem. Uppdraget ska presenteras på kommunstyrelsens sammanträde i augusti Ansvarig: kommundirektören Nuläge: Konsult har anlitats för att ta göra en analys av kommunens kostnader och göra jämförelse med riket och liknande kommuner. Utredningen har presenterats i september och bör därmed kunna ligga till grund för kommande budgetarbeten. Ekonomienheten arbetar med att ta fram resursfördelningssystem för de verksamheter som har en direkt påverkan av befolkningsförändringarna. Arbetet kommer att presenteras under året, bl.a. i anslutning till budgetarbetet. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

22 Finansiell analys RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar i modellen. Resultat: Vilken balans har vi haft över våra intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet: Vilken kapacitet (betalningsberedskap) har vi för att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk: Föreligger det några risker som kan påverka vårt resultat och vår kapacitet? Kontroll: Vilken kontroll har vi över den ekonomiska utvecklingen? Hur följs upprättade finansiella målsättningar och planer? Resultat - kapacitet Årets resultat och god ekonomisk hushållning och balanskrav Kommunallagen anger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning och ett sätt att belysa detta är att studera det löpande resultatet. Viktigt styrinstrument för att uppnå god ekonomisk hushållning är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande pensionsutbetalningar som ökar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Kommunallagen kräver att kommunen formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen. Nybro kommuns definition av god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna ska högst uppgå till 98 procent för 2014 och att investeringarna ska självfinansieras. I kommunfullmäktiges beslutade styrprinciper framgår huvudprinciper för styrningen och dess grundläggande principer. God ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas Helhetssyn och kommunnytta - Nybro kommuns bästa är överordnat enskilda verksamheters och bolags behov och önskemål Dialog - styrningen sker genom dialog på olika nivåer i organisation kring resurser och mål samt i undantag genom uppdrag som ges under löpande verksamhetsår. Av styrprinciperna framgår också ansvarsnivåer och styrprocesser samt på vilket sätt som uppföljning sker under året. Redovisning av måluppfyllelsen av de finansiella målen återfinns i särskilt avsnitt för målavstämning. Årets resultat uppgår till -20,8 mnkr, vilket är ett sämre resultat än föregående år (10,3 mnkr) och sämre än budgeten (0,9 mnkr). Under året har månadsvisa prognoser tagits fram och resultatnivåerna under året har varit lägre än budgeten. Flera faktorer har påverkat resultatet. Nämndernas resultat är -6 mnkr. Avskrivningarna ökar och innebär -2,9 mnkr i ökade kostnader mot budgeterade. Ny pensionsprognos som ger en ökad avsättning med -12,2 mnkr. Reavinst/förlust avviker mot budget med -4,8 mnkr och återbetalningen av AFA:s premier för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 9 mnkr har inte betalats ut Skatteunderlagsprognoserna visat på 0,1 mnkr mer i skatteintäkter. Finansnettot avviker från budget med 11,6 mnkr. Koncernens resultat är 3,9 mnkr. Kommunens och bolagens resultatredovisningar ser ni i kommande kapitel. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

23 Mnkr Årets resultat, kommunen Balanskravsresultat, kommunen Årets resultat, koncernen 13,8 19,2 14,4 10,3-20,8 9,6 16,5 9,4-1,2-16,1 30,1 0,3 27,0 19,9 3,9 Balanskravsavstämning Den kommunala ekonomin har historiskt under flera perioder befunnit sig i ett besvärligt läge. Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att kommunerna ska ha en ekonomi i balans. Årets resultat uppgår till -20,8 mnkr, men efter justeringar för reavinster/förluster och synnerliga skäl, så är balanskravsresultatet -16,1 mnkr. I pensionsprognosen för 31 december 2014 ökade avsättningen till visstidspension för förtroendevalda med 11,9 mnkr och får en direkt påverkan på resultatet Denna avsättning avser dels visstidspension, efterlevandepension och ålderspension för förtroendevalda. Avsättningen är beräknad utifrån att hela uttaget kommer att ske under en period på ca 35 år. Den är dock både osäker till belopp och till tidsperiod. Balanskravet kräver att ett negativt resultat ska återställas inom tre år, men denna avsättning avser en betydligt längre tid så synnerliga skäl kan föreligga. Från 2013 finns 1,2 mnkr kvar att återställa. Totalt ska 17,3 mnkr återställas de närmaste tre åren, dvs. 6 mnkr 2015, 6 mnkr 2016 och 5,3 mnkr En åtgärdsplan måste tas fram för återställandet av 2014 års resultat senast i delårsbokslutet Mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen samtliga realisationsvinster/förluster Årets resultat efter balanskravsjusteringar synnerliga skäl - ändrad RIPS-ränta synnerliga skäl - avsättning förtroendevald pension Årets balanskravsresultat Balanskravsunderskott från tidigare år 13,8 19,2 14,4 10,3-20,8-4,2-4,4-5,2-13,5-7,2 9,6 14,8 9,2-3,2-28,0 0,0 1,7 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,9 9,6 16,5 9,2-1,2-16,1 0,0 0,0 0,0 0,0-1,2 Summa 9,6 16,5 9,2-1,2-17,3 Balanskravsresultat att reglera 0,0 0,0 0,0 0,0-17,3 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och kommunal utjämning (nettokostnadsandel) En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Viktigt är då att analysera hur stor andel olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. På lång sikt krävs då att minst 2 procent finns kvar för att finansiera nettoinvesteringar och för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Nybro kommuns mål för 2014 är 2 procent eller omvänt en nettokostnadsandel på 98 procent. Nettokostnadsandelen har 2014 försämrats med 3,2 procentenheter sedan 2013 från 98,9 till 102,1 procent. Verksamhetens nettokostnader har ökat från 92,0 till 97,7 procent och jämförelsestörande poster har minskat från Nybro kommun, Årsredovisning (77)

24 2,2 till 0 procent. Avskrivningarna har ökat med 0,4 procentenheter. Finansnettos andel har minskat från 0,4 till - 0,3 procent. Målet som för 2014 är 98 procent av nettokostnaderna är inte uppfyllt. % Kommunen Verksamhetens nettokostnader Jämförelsestörande poster 93,3 91,7 90,4 92,0 97,7 0,0 0,2 2,1 2,2 0,0 Avskrivningar 5,0 5,2 5,0 4,3 4,7 Finansnetto 0,2 0,9 0,9 0,4-0,3 Nettokostnadsandel 98,5 98,0 98,5 98,9 102,1 Nettokostnads- och skatteintäktsökning Nettokostnaderna ökade kraftigt Därefter har ökningarna varit mindre för att under 2013 öka med 3,7 procent och 2014 med 5,3 procent. Skatteintäkterna har ökat samtliga år förutom 2012 då de minskade med 0,2 procent. År 2013 ökade de med 2,9 procent och 2014 med 1,1 procent. Totalt över perioden har skatteintäkterna ökat med 9,7 procent och nettokostnaderna med 16,1 procent. Ökningen av skatteintäkterna har därmed inte räckt till ökningen av nettokostnaderna. Både 2012 och 2013 återbetalades premier från AFA, vilket hjälpt till att stärka resultaten. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

25 Personalkostnader Nämnd/styrelse, mnkr Kommunstyrelse 76,1 46,5 48,5 52,2 55,4 Teknisk nämnd 29,2 64,3 75,4 0,0 0,0 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 10,4 11,5 5,1 86,3 88,2 Myndighetsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,3 0,4 Kultur- och fritidsnämnd 20,2 22,5 7,4 0,0 0,0 Omsorgsnämnd 316,3 329,2 333,0 207,5 210,4 Individ- och familjenämnd Lärande- och kulturnämnd 38,5 40,9 43,0 174,6 175,3 224,6 222,3 233,7 255,3 271,3 Revision 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 Överförmyndarnämnd 3,3 4,0 4,1 5,1 5,6 Summa 718,6 741,4 750,3 781,4 806,9 Personalkostnaderna utgör en stor del av kommunens kostnader och för 2014 uppgick de till 806,9 mnkr och utgjorde 70 procent av bruttokostnaderna exkl. kapitaltjänstkostnaderna. Personalkostnaderna ökade med 3,3 procent mellan 2013 och Antalet tillsvidareanställda ökade med 3 årsarbetare mellan 2013 och Investeringsvolym och självfinansieringsgrad Investeringar kommunen, mnkr (exkl VA) 101,0 61,8 46,8 59,7 76,3 Självfinansieringsgrad, % 92,4 156,9 195,2 139,9 90,1 Investeringar koncernen, mnkr 259,5 170,0 95,3 74,6 217,4 När den löpande driften har finansierats bör det helst finnas kvar tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning så att större delen av investeringarna kan finansieras med egna medel. Det är summan av årets resultat, avskrivningar och avsättningar som utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta benämns självfinansieringsgrad. Nybro kommun investerade under 2014 för 76,3 mnkr. Av dessa var 9 mnkr omklassificeringar från exploatering till anläggning. Större genomförda investeringar under året är kultur- och fritidslokaler 4,4 mnkr, barn- och ungdomslokaler 23,8 mnkr, utbildningslokaler 3,3 mnkr och omsorgslokaler 1,2 mnkr. Investeringar i gator och vägar har gjorts med 4,0 mnkr och parker och lekplatser med 1,1 mnkr. Budgeten för investeringar är 69,6 mnkr för Koncernen har hittills investerat för 217,4 mnkr under 2014 och en stor del av dessa är kommunala investeringar. Men även bolagen har gjort investeringar bland annat har Nybro Bostads AB påbörjat nyproduktion i fastigheten Vulkanus som beräknas vara inflyttningsklar i juli 2015, nya vatten- och avloppsledningar i Nybro Elnät AB och det nya kraftvärmeverket i Nybro Värmecentral AB påbörjades under året. Kommunens finansiella mål om att självfinansiera investeringarna till 100 procent har inte uppnåtts om omklassificeringarna räknas in. Om dessa räknas bort är självfinansieringsgraden 102,1. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

26 Soliditet och skuldsättningsgrad Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan, betalningsförmågan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, det vill säga med skatteintäkter, eller hur stor del av kommunens tillgångar som inte motsvaras av skulder. Soliditeten (det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna) redovisas både inkluderat och exkluderat den pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen. Från och med 1998 redovisas tidigare intjänad pensionsskuld som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen och enbart nyintjänad pensionsskuldsökning bokförs som avsättning i balansräkningen. Soliditet, % Kommunens soliditet exkl. pensionsåtagande Kommunens soliditet inkl. pensionsåtagande Koncernens soliditet, exkl. pensionsåtagande Koncernens soliditet, inkl. pensionsåtagande 34,2 35,1 39,8 39,2 37,4-5,3-7,1-7,1-8,6-9,9 26,4 26,4 26,5 27,4 26,9 3,7 1,9 2,9 2,7 3,0 Soliditeten, exkl. pensionsåtagande uppgår till 37,4 procent och är sämre än vid årsskiftet 2013 då den var 39,2 procent. Att även ta med pensionsåtagandet i nyckeltalet speglar bättre kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Kommunens soliditet, inkl. pensionsåtagande uppgår till -9,9 procent och har försämrats sedan 2013 då den var -8,6 procent. Koncernens soliditet, exkl. pensionsåtagande uppgår till 26,9 procent och är sämre än vid föregående årsskifte, vilket beror på kommunens negativa resultat som minskar det egna kapitalet. Den del av de totala tillgångarna som finansierats med främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden ingår avsättningar, lång- och kortfristiga skulder. Skuldsättningsgrad, % Kommunen 65,8 64,9 60,2 60,8 62,6 Koncernen 73,6 73,6 73,5 72,6 73,1 Kommunens skuldsättningsgrad har ökat från 60,8 procent till 62,6 procent. Både avsättningar och kortfristiga skulder har ökat, medan de långfristiga har minskat. Det egna kapitalet har också minskat jämfört med vid årsskiftet. I koncernen har också skuldsättningsgraden ökat från 72,6 procent till 73,1 procent. Både avsättningar och skulder har ökat. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

27 Risk - kontroll Likviditet Den kortsiktiga betalningsberedskapen är likviditeten där kassalikviditeten utgörs av omsättningstillgångarna (exkluderat lager) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Om måttet överstiger 100 procent innebär det att de likvida medlen är högre än de kortfristiga skulderna och räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Kassalikviditet, % Kommunen 85,9 83,5 109,6 96,2 79,9 Koncernen 92,3 95,7 111,8 110,8 75,0 Nybro kommuns kassalikviditet har försämrats de senaste åren. De likvida medlen har minskat och de kortfristiga skulderna har ökat. Investeringar har gjorts för ca 76,3 mnkr som har finansierats med egna medel och inte genom upplåning. Före årsskiftet 2013 genomfördes försäljningen av VA-verksamheten till Nybro Elnät AB. Detta medförde att kassalikviditeten förbättrades I koncernen har kassalikviditeten också försämrats från 110,8 procent till 75,0 procent. Balanslikviditet motsvarar i princip samma mått men lagret är inkluderat. Balanslikviditet, % Kommunen 87,6 91,7 127,1 116,0 94,2 Koncernen 98,4 109,3 131,3 133,4 90,4 Balanslikviditeten har försämrats De likvida medlen och lagret har minskat och fordringarna har ökat medan de kortfristiga skulderna har ökat. Balanslikviditeten i koncernen har även den försämrats från 133,4 procent till 90,4 procent. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är ett mått på kommunens finansiella styrka. Rörelsekapital, mnkr Kommunen -30,4-17,2 50,6 35,9-13,9 Koncernen -4,0 19,0 71,4 79,8-25,4 Rörelsekapitalet har varit positivt både 2012 och 2013, vilket beror på försäljningen av VA-verksamheten till Nybro Elnät AB. Dock har den därefter sjunkit och är negativ I koncernen är den också negativ 25,4 procent. Detta innebär att de kortfristiga skulderna är högre än omsättningstillgångarna. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

28 Ränterisk - finansnetto Finansnettots utveckling är intressant ur finansieringssynpunkt. Ett negativt finansnetto innebär att räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Det påverkar kommunens handlingsutrymme negativt ifråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Finansnetto, mnkr Kommunen -1,9-10,5-8,2-6,0 2,6 Koncernen -20,0-33,7-33,1-30,1-18,2 Senaste årens ränteutveckling har varit gynnsam för kommunen. År 2014 är finansnettot 2,6 mnkr, vilket är en förbättring sedan årsskiftet -6,0 mnkr. Kommunen återbetalade ett lån på 71 mnkr 2012 och inga nyupplåningar har gjorts sedan dess. Koncernens finansnetto var ,2 mnkr och är bättre än 2013 då den var -30,1 mnkr. Även för koncernen är de låga räntenivåerna positivt. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns god budgetföljsamhet i kommunen. I tabellen nedan redovisas hur den varit de fyra senaste åren. Budgetföljsamhet, mnkr Budget Prognos delår Utfall Diff. prognos - utfall Diff. budget - utfall ,7 13,8 13,8 0 20, ,6 3,5 19,2 15,7 15, ,3 20,0 14,4-5,6 10, ,3 5,2 10,3 5,1 14, ,9-25,6-20,8 4,8-21,7 Budgeten som beslutades i december 2013 för 2014 har ett ekonomiskt resultat på 0,9 mnkr. Under året har prognoserna för nämnderna svängt både uppåt och nedåt. Nämndernas avvikelser har varierat över åren, men totalt sett har de tre senaste åren och även 2014 gått med underskott vilket försvårar möjligheterna för kommunen att nå kommunfullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning. I tabellen nedan redovisas respektive nämnds avvikelse mot budget. Nämndernas avvikelser, mnkr Kommunstyrelse 1,5-3,7-8,0-2,5 0,9 Teknisk nämnd -4,5 6,0 0,0 0,0 0,0 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd* Kultur- och fritidsnämnd** 3,8 2,9 1,2 3,7-0,7 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsorgsnämnd 1,2-9,3 3,0-12,0-8,6 Individ- och familjenämnd -0,7 2,0-2,4-3,9 3,0 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

29 Nämndernas avvikelser, mnkr Lärande- och kulturnämnd** ,5-7,0-0,5-2,3-0,5 Revision 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0-0,3-0,2-0,1 Summa 0,3-9,1-7,1-17,2-6,0 Från och med 2012 *) Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd inkl. myndighetsnämnd och fritidsverksamheten **) Kultur- och fritidsnämndens verksamheter överflyttade till teknik- och samhällsbyggnadsnämnd och till lärande- och kulturnämnd Störst underskott 2014 har omsorgsnämnden med 8,6 mnkr. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med myndighetsnämnden redovisar ett underskott på 0,7 mnkr, likväl som lärande- och kulturnämnden med 0,5 mnkr. Individ- och familjenämnden har ett överskott med 3,0 mnkr och kommunstyrelsen med 0,9 mnkr. I nämndernas verksamhetsberättelser och i respektive nämnds redovisning lämnas resultatanalys. När det gäller prognoserna under året är det ett område som bör stärkas ytterligare för att ha en god finansiell kontroll och för att kunna uppnå de ekonomiska målen. Placerade pensionsmedel I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Enligt denna ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 ska redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsåtaganden, mnkr Avsättningar intjänade före 1998 Avsättningar intjänade efter ,4 389,7 389,6 412,9 407,1 26,9 23,5 23,7 25,5 35,4 Löneskatt 93,0 100,2 100,3 106,4 107,4 Total pensionsskuld 476,2 513,5 513,5 544,8 549,9 Pensionsskuld per invånare (tkr) Nybro kommun 24,2 26,1 26,4 28,0 28,0 Kalmar län 23,8 26,5 26,7 28,5 Hela riket (vägt medelvärde) 23,9 26,5 26,6 28,0 Under 2013 bytte kommunen pensionsskuldsförvaltare från SPP till Skandia. Pensionsskulden ökar från 544,8 mnkr 2013 till 549,9 mnkr Pensionsskulden per invånare är densamma 2013 som 2014, 28 tkr. En ny pensionsskuldsprognos per siste december 2014 har tagits fram av Skandia och avsättningen för visstidspensioner för förtroendevalda ökar med 11,9 mnkr. Avsättningen ökar i och med att uttagen har påbörjats i år. Avsättningen är beräknad utifrån försiktighetsprincipen om hela beloppet och tidsperioden. Beräkningen har en tidsperiod på ca 35 år, vilket gör att beloppet är betydande. Avsättningen kan sedan förändras mellan åren beroende på om den kommer att regleras med exempelvis inkomst. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

30 Finansiella placeringar, mnkr Bokfört värde Tillgångsslag Aktier 29,3 33,8 36,6 42,0 46,1 Räntebärande 30,5 33,3 35,0 38,4 40,2 Upplupna ränteintäkter 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 Likvida medel 1,3 2,3 3,0 1,8 4,8 Summa 61,6 69,8 75,0 82,6 91,4 Marknadsvärde Aktier 40,4 37,7 43,6 53,5 59,9 Räntebärande 30,8 33,3 35,9 39,4 41,1 Upplupna ränteintäkter 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 Likvida medel 1,1 2,3 3,0 1,8 4,8 Summa 72,9 73,7 82,9 95,0 106,0 Kommunen har satt in 50 mnkr till KLP AB, det länsgemensamma pensionskapitalförvaltningsbolaget, och marknadsvärdet siste december 2014 uppgår till 106,0 mnkr. Återlånade medel, mnkr Total pensionsskuld 476,2 513,5 513,5 544,8 549,9 Finansiella placeringar Summa återlånade medel -61,6-69,8-75,0-82,6-91,4 414,6 443,7 438,5 462,2 458,5 I tabellen ovan redovisas skillnaden mellan total pensionsförpliktelse och finansiella placeringar avsedda för kommande pensionsutbetalningar. Denna skillnad definieras i kommunala sammanhang som återlån av pensionsmedel. Av den totala pensionsskulden finns det 16,6 procent i avsatta medel om man beräknar på det bokförda värdet. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

31 Borgensåtaganden Totalramen för generell borgen uppgår till kr för bolagen. Hela utrymmet är inte utnyttjat vid årsskiftet utan uppgår till kr. För egna hem och småhus uppgår borgen till kr och för övriga kr. Totalt har kommunen borgensåtaganden på kr. Mnkr Kommunägda företag Egna hem och småhus 678,0 679,7 787,6 767,2 767,9 4,8 4,3 3,9 3,5 3,1 Övriga 0,7 0,7 2,9 2,8 2,6 Summa borgensåtaganden 683,5 684,7 794,4 773,5 773,6 Borgensåtagande 2014 Beviljat (kr) Utnyttjat (kr) Nybro Kommunbolag AB AB Nybro Brunn Nybro Bostads AB Nybro Elnät AB Nybro Värmecentral AB Nybro Energi AB Transtorpsfastigheter AB Medlemsansvar Nybro kommun har i april 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per den var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Nybro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och de totala tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Nybro kommun har sedan 2010 dessutom upptagit ett förlagslån på 3,6 mnkr på 30 år som lämnats till Kommuninvest. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

32 Känslighetsanalys Nybro kommun påverkar av en mängd omvärldsfaktorer och i tabellen nedan ger vi några exempel på händelser och dess effekter på kommunens ekonomi. Känslighetsanalys Tkr 1 kr i utdebitering (skattehöjning/skattesänkning) ny invånare 47 1 procents ränteförändring på lån procents löneökning procents ökning av övriga kostnader nya heltidstjänster (27 tkr i månadslön, 38,46 procent i po) barn i förskolan elev i grundskolan 96 1 elev i gymnasieskolan procents ökning av försörjningsstödet LVU-placering i 6 månader LVM-placering i 6 månader 850 Sammanfattning Resultatet 2014 är -20,8 mnkr och har till stor del påverkats av nämndernas avvikelser, ej återbetalade premier från AFA och avsättning till visstidspensioner. I balanskravsavstämningen justeras för bl.a. reavinster/förluster och synnerliga skäl och då är balanskravsresultatet -16,1 mnkr. Ett negativt resultat ska återställas enligt balanskravsreglerna inom tre år och en åtgärdsplan måste tas fram senast delårsbokslut I pensionsprognosen 2014 ökade avsättningen till visstidspension för förtroendevalda med 11,9 mnkr och får en direkt påverkan på resultatet Denna avsättning avser dels visstidspension, efterlevandepension och ålderspension för förtroendevalda. Avsättningen är beräknad utifrån att hela uttaget kommer att ske under en period på ca 35 år. Den är dock både osäker till belopp och till tidsperiod. Balanskravet kräver att ett negativt resultat ska återställas inom tre år, men denna avsättning avser en betydligt längre tid så synnerliga skäl kan föreligga. Nämndernas resultat 2014 är -6 mnkr och där omsorgsnämnden har störst underskott med -8,6 mnkr. Det är av största vikt att nämnderna håller sin budget för att resultatet för kommunen ska bli positivt och klara målet om 98 procents nettokostnadsandel. De kommande åren kommer också att kräva åtgärder för att få kommunens ekonomi i balans. Nettokostnadsandelen är 102,1 procent och klarar inte 2014 års mål som är 98 procents nettokostnadsandel. Målet 98 procents nettokostnadsandel innebär att resultatet måste uppgå till ca 19 mnkr. Självfinansieringsgraden är 90,1 procent och klarar inte målet om 100 procents självfinansiering av investeringarna. Investeringarna uppgår till 76,3 mnkr. Koncernens resultat är 3,9 mnkr och ser man enbart till bolagsdelen så har de ett positivt resultat på 22,9 mnkr, men kommunens negativa resultat gör att det samlade resultatet för hela koncernen ej blir högre. Många av nyckeltalen är alldeles för svaga och ekonomin måste stärkas då det finns många utmaningar framöver med förändringar i befolkningsstrukturen, integrationsverksamheten, kompetensförsörjning m.m. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

33 Nämnder och bolags resultatredovisning I följande kapitel redovisar kort nämnder och styrelser både i kommunen och i bolagen vad som hänt under För utförligare redovisning hänvisar vi till respektive nämnds/styrelses verksamhetsberättelser och till bolagens årsredovisningar. Nämnder I tabellen nedan redovisas respektive nämnd/styrelse utfall, budget och avvikelse per den siste december 2014 och utfall för Driftredovisning, tkr Nämnd/styrelse Utfall Budget Avvikelse Utfall Kommunstyrelse Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Myndighetsnämnd Omsorgsnämnd Individ och familjenämnd Lärande- och kulturnämnden Revision Överförmyndarnämnd Total I utfall 2013 har kostnader för teknik- och samhällsbyggnadsnämnden belastat myndighetsnämnden. Investeringsredovisning Investeringar Nämnd/Styrelse Utfall Budget Avvikelse Utfall Kommunstyrelse Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Omsorgsnämnd Individ och familjenämnd Lärande- och kulturnämnden Total Nybro kommun, Årsredovisning (77)

34 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen har uppnått tre av nämndens mål och sju är delvis uppnådda. Bland annat har nämndens mål om en budget i balans uppnåtts trots att året inleddes med en underbalanserad budget på 2 mnkr. Resultatet för kommunstyrelsen blev 935 tkr. Ej tillsatta vakanta tjänster och i övrigt återhållsamhet har gjort detta möjligt. Målet om ökad befolkning har också uppnåtts och 225 fler invånare blev Nybrobor under Den siste december fanns invånare i kommunen. Även målet om att stärka kommunens varumärke har uppnåtts. Viktiga händelser under året för verksamheten har bland annat varit: Framtagande av handelsutredning och näringslivsstrategi Enhetliga rutiner för uppföljning av ekonomi, personal och avtalstrohet har tagits fram Projekt med önskad sysselsättningsgrad pågår inom omsorgens verksamhet och med stöd från personalenheten Supervalåret har präglat mycket av den administrativa enhetens arbete Gemensamt nät - framgångsrikt projekt inom IT-enheten Räddningstjänsten har gjort 375 utryckningar under året, men varit förskonade från större händelser. Framtiden för flera enheter på kommunstyrelsen handlar mycket om integrationsfrågor då en budget på 4 mnkr beslutades hösten 2014 för att arbeta intensivt med detta. Handelsstrategin kommer att följas upp med en handlingsplan. Ekonomienheten kommer att införa e-faktura till kunderna och en uppgradering av ekonomisystemet kommer att ske. Det kommer även att införas ett nytt beställningssystem. Inom personalenheten fortsätter arbetet med utveckla det strategiska HR-arbetet. Arbetet med att få ned sjuktalen kommer att ha fortsatt fokus. Fortsatt arbete med att utveckla kommunens verksamheter med IT-stöd präglar IT-enheten. E-arkiv kommer att vara en fråga som upptar den administrativa enheten, likväl som att fortsätta arbetet med hemsida och intranät. Inom räddningstjänsten har kommunledningen uttalat att det ska göras en organisationsutredning för att ev. kunna spara på räddningstjänsten budget Intresseanmälan har lämnats till Emmaboda/Torsås räddningsförbund. Fordonsparken behöver förnyas och visionen är att ha ett gemensamt blåljushus med polis och ambulans. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, Myndighetsnämnden och Kommunstyrelsen skapar genom Samhällsbyggnad förutsättningar för ett hållbart samhälle i förändring och bidrar till att alla boende och verksamma i Nybro kommun ska kunna leva ett gott liv. Samhällsbyggnad bidrar till att skapa attraktiva och uthålliga miljöer för medborgare, kommunala verksamheter, näringsliv och organisationer genom att leverera tjänster och service professionellt och med rätt kvalitet. Samhällsbyggnad bidrar till att göra kommunen attraktiv som boende-, arbets- och besöksort genom att driva och utveckla den fysiska miljön. Samhällsbyggnad inspirerar och ger möjlighet till hälsofrämjande aktiviteter bl.a. via idrotts- och fritidsanläggningar och friluftsliv. Lagar och förordningar beskriver hur vi får bete oss mot varandra, mot naturen och miljön. Samhällsbyggnad ger människor och företag råd och stöd för att kunna göra rätt. Därför bedriver myndighetsverksamheten tillsyn i till exempel miljö-, hälsoskydds-, livsmedels-, alkohol-, tobaks-, bygg- och trafikfrågor. För att tillgodose kundernas framtida förväntningar och behov behöver vi en gemensam färdriktning och målbild. Samhällsbyggnads uppdrag är att genomföra den politik (planer, program, strategier etc.) och ge den service som politikerna har bestämt. En föränderlig värld kräver att vi prioriterar och fokuserar på rätt saker. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnden arbetar för att förverkliga kommunfullmäktiges tillväxt- och hållbarhetsvision och mål och nämndens verksamheter tar gemensamt ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och innehar många olika kompetenser som krävs för att bygga en stad och dess omland. Vi skapar planer för framtidens hållbara och attraktiva Nybro kommun, tar hand om kommunens mark och byggnader, gör kartor, ger tillstånd för bygglov, planerar stadens trafik, bygger gator, broar och gång- och cykelbanor, tar hand om parker och grönområden, driver fritids-, idrotts- och friluftsanläggningar, ser till så att vi har en god bostadsmiljö, städar lokaler, lagar mat, skottar snö och sopar gator och mycket, mycket mer. Den sammanvägda måluppfyllelsen specifikt för teknik- och samhällsbyggnadsnämnden bedöms som god. Bedömningen baseras främst på nämndens resultat inom målen Kärnverksamhet, Kommun att leva och bo i och Näringslivsutveckling, samt generella och riktade uppdrag. Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden har för år 2014 ett negativt utfall på 767 tkr. Underskottet beror främst på obudgeterade/oväntade IT-kostnader, högre kopieringskostnader, rekryteringstjänster, samt högre elkostnader. Vissa av nämndens verksamheter har starkt påverkats av den minskande ramen, där nämnden haft och har att hantera besparingarna enligt kommunplaneuppdragen 2012 och 2014 samt att spara in driftskostnadsökningar. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

35 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar enligt reglementet från fullmäktige, bl.a. för förvaltning - utveckling, drift och underhåll - av kommunens byggnader (till största delen verksamhetslokaler för Omsorgen, Lärande och Kultur och Individ och Familj) och bebyggda fastigheter, inklusive frilufts- och idrottsanläggningar, gator och vägar, gång- och cykelvägar, torg, parker, lekplatser, broar, kollektivtrafikanläggningar, kommunala järnvägsspår, parkeringsplatser på allmän plats och kommunal kvartersmark, naturparker och andra grönytor, friluftsbad, motionsspår, vandrings-, cykel- och ridleder och andra allmänna platser. Nämnden ansvarar också för förvaltning av kommunens övriga mark, vattenområden och skogar, dammanläggningar och nedlagda deponier som kommunen har ansvar för - uppgiften inkluderar frågorna om jakt och viltvård på kommunägd mark samt vatten- och fiskevård i vattenområden som kommunen äger. Det samlade underhållsbehovet för teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden ovan, har inte minskat under det senaste decenniet, tvärtom har underhållsskulden sakta men säkert vuxit och på fastighets-/byggnadssidan till extrema belopp. Parallellt med denna utveckling har materialpriserna ökat samtidigt som budgetanslagen blivit lägre. Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens budgetram har bara under perioden minskat med ca 4,2 mnkr och ytterligare minskning enligt budget/plan innebär en total ramminskning jämfört med 2012 på ca 9,3 mnkr. Någon budgetpåverkande minskning av nämndens ansvar och uppdrag har inte skett under perioden. Tvärtom har flera nya uppdrag ålagts nämndens verksamheter. Idag präglas nämndens verksamhet av större behov och minskade anslag, en utveckling som givetvis är ohållbar på sikt. En uppenbar konsekvens kan bli, förutom att underhållsskulden ökar med accelererande kostnader, att kommunens attraktivitet minskar. Några punkter som påverkar frågorna Varför minskar kommunens attraktivitet, varför påverkas varumärket Nybro negativt, varför riskerar vi att få ännu färre som flyttar hit/etablerar sig här? belyses nedan: Parker och träd ingår i Nybro kommuns grönområden som är viktiga för människors hälsa och välbefinnande och de gröna kilarna utgör stommen i främst stadens ekosystem. Träden bidrar bl.a. till bättre luftkvalitet, mindre buller och chans till skugga. Torg och parker är viktiga mötesplatser för invånare och besökare. Framkomlighet, tillgänglighet, säkerhet, trygghet, grönska och skönhet är värden som medborgarna i allt högre grad förväntar sig och värdesätter i det offentliga rummet. Attraktiva (väl underhållna, ändamålsenliga och trivsamma) kommunala lokaler/fastigheter är särskilt betydelsefulla för kommunens barn, ungdomar och äldre. Barn och ungdomar tillbringar väsentlig del av sin vakna tid i förskolor, skolor, simhallar, idrottshallar, ishallar, ridhus, bibliotek med flera kommunala fastigheter, och många äldre lever många år nästan hela dygnet i kommunala äldreboenden. Myndighetsnämnd Myndighetsnämnden har en viktig roll i syfte att påverka så att berörda lagstiftningars ändamål tillgodoses. Nämnden ska följa av kommunfullmäktige fastställda mål och riktlinjer för nämndens verksamhet, de föreskrifter för verksamheten som finns i lag eller annan författning. Personalförändringar, administrativa uppdrag och en i vissa delar bristfällig planering har inneburit att nämndens resurser inte varit helt tillfyllest och därför har vissa uppdrag inkl. tillsyn inte kunnat utföras i tillräcklig omfattning under Vår kärnverksamhet (tillsyn) ska alltid prioriteras med målet att vi ska uppfylla fastställda kontrollplaner. Administrativa projekt såsom uppgradering av ärendehanteringsystemet EDP Vision kommer på kort sikt att kräva extra resurser som går ut över ordinarie tillsynsarbete i syfte att vi på längre sikt ska bli effektivare. Nämnden klarar sina ekonomiska mål. Nyckeltalen och dess målsättningar i övrigt uppfylls till största delen. Organisatoriskt måste vi arbeta för att vi är en verksamhet som kan dra fördelar av verksamhetens olika enheter. Omsorgsnämnd Av omsorgsnämndens tio mål är fyra uppnådda: Vår verksamhet ska vara såväl rättssäker som patientsäker. Vi skall arbeta förebyggande genom att stödja anhöriga, frivilliga, föreningar och organisationer Vi skall medverka till människors aktiva deltagande i samhällslivet genom mötesplatser och meningsfulla aktiviteter Vår målsättning är att skapa fler samverkanslösningar i vår verksamhet med lokala företag och organisationer. två delvis uppnådda: Nybro kommun, Årsredovisning (77)

36 Vår verksamhet ska kännetecknas av ett hälsofrämjande förhållningssätt i vård och omsorg och i livets alla skeden. Det innebär att vi skall stärka människors egen möjlighet till delaktighet, tilltro till förmåga samt känsla av trygghet och värdighet. Medarbetarna ska känna delaktighet och engagemang. och fyra mål har inte nått måluppfyllelse: Vår målsättning är ett ökat brukarinflytande som stärker förmåga, oberoende och självständighet. Vi skall verka för en fortsatt utveckling av varierande boendeformer med tillgänglighet för alla. Bostäder tillgängliga för alla Genom god ekonomisk hushållning ställer vi kostnader mot värde och behov. Vid delårsbokslutet framgick att att de fyra mål som inte nått uppfyllelse vid delårsbokslut inte heller skulle vara uppnådda vid helårsbokslut. Det kommer att ta ett antal år för omsorgsnämnden att nå en budget inom ram. Ett målmedvetet arbete med fokus på bemanningsekonomi och verktyg för ekonomisk kontroll är avgörande för resultatet. Omsorgsförvaltningen arbetar med ett uppdrag från KSAu - önskad sysselsättningsgrad. Under året har omsorgsnämnden givit förvaltningen sju uppdrag utöver mål och resultat: 1. Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik (berör samtliga kommuner i länet) 2. Att tillförsäkra personal som arbetar i den direkta vården och omsorgen personalkläder 3. Dagverksamhet specifikt anpassad för personer med demenssjukdom 4. Revidering av riktlinjer för biståndsbedömning 5. Utreda vikarieanskaffningen 6. Analyser av skillnader i kostnader mellan olika enheter avseende kostnad per brukare (KPB) 7. Ökade krav på nattbemanning enl SOSFS 2012:12 Ett uppdrag fortsatte in i 2014 från 2013: Stimulera kompetensutbildning såväl grundläggande som fortbildning Internkontrollplan för är upprättad och beslutad av nämnden. Internkontrollarbetet sker numera i Stratsys och fungerar tillfredställande lades tyngdvikt vid orientering i nuläge, inkluderat relationsskapande mellan medarbetare och chef, att upprätta verktyg och strukturer för ekonomisk kontroll, fokus på teamarbetet ute i områdena samt att hitta former för systematik i kvalitetsarbetet. Systematik i kvalitetsarbetet är en högt prioriterad arbetsuppgift för samtliga chefsbefattningar och stödfunktioner i förvaltningen framöver. Omsorgstyngdsmätning i vecka 35 visar en mindre brist på resurser i förhållande till omsorgstyngd och personalbudget. Resulatet per den 31 december 2014 är tkr, orsak högre personalkostnader än budgeterat. De verkställda timmarna har i genomsnitt varit per månad. Omsorgsnämnden förbrukade inte sin investeringsram för 2014, tkr har använts. En utmaning ligger i de höga sjuktalen, främst då på korttidsfrånvaron, här genomförs ett kontinuerligt arbete med målsättningen att anställda ska klara av att gå till sitt arbete. De främsta utmaningarna för framtiden är anpassade bostäder för den äldre befolkningen, såväl särskilda boenden som trygghetsbostäder. Personalförsörjning, dels att rekrytera dels att behålla kompetenser, och dels att vara en attraktiv arbetsgivare är angeläget. Förutom ett ekonomiskt resultat inom ram är systematik i kvalitetsarbetet de främsta arbetsuppgifterna framöver inom omsorgsförvaltningen. Individ- och familjenämnd Individ- och familjenämnden har under året uppnått så gott som alla de mål som satts upp. Det gäller såväl kvalitetsmål som ekonomiska mål. Undantaget finns när det gäller mål för sjukfrånvaron, där nämnden inte i något avseende når målet mer än under någon/några månader under året. Inom det området krävs en närmare analys för att finna orsaker. Kanske det även är så att nämndens ambitioner är för stora för den verksamhet som nämnden bedriver. Individ- och familjenämnden redovisar i bokslut ett positivt resultat om tkr. Detta är med tanke på de svårigheter nämnden hade att fastställa en budget inom ram och de månatliga prognoser som presenterats under året, ett mycket gott resultat. Alla verksamheter har i stort överträffat förväntningarna, även om det finns stora Nybro kommun, Årsredovisning (77)

37 variationer inom respektive verksamhet. Det som bidragit till överskottet är att kostnaderna för försörjningsstöd är mindre än budgeterat, att extern missbruksvård i princip inte behövt användas, att kostnaderna för familjehemsvård med egna uppdragstagare minskat, att ett par externa placeringar inom OF har kunnat avslutas och att personlig assistans fått en retroaktiv ersättning från föregående år. Dessutom har vakanshållning av tjänster gjort att kostnader hållits nere. Det som inte klarar satt budgetnivå är köp av övriga placeringar inom Barn- och familj och köp från Bemanningsenheten. I båda fallen redovisas stora underskott. Det som i stor utsträckning engagerat förvaltningen och då främst Integrationsverksamheten är den under året stora ökningen av antalet nyanlända med uppehållstillstånd. Totalt har 386 personer flyttat in i kommunen under 2014 vilket skall jämföras med de 124 som flyttade in Ingen av de inflyttade, med undantag för de ensamkommande barnen och ungdomarna, har kommit på anvisning. I anledning av att asylboenden har öppnats i Nybro under året har antalet ensamkommande barn ökat med hänvisning till att man har anknytning till någon i Nybro. Sammantaget har situationen inneburit att Integrationsverksamheten har haft stor arbetsbelastning både vad gäller ensamkommande och den reguljära mottagningen. Utvecklingen har påverkat såväl kostnader som intäkter. Integrationsverksamheten sammantaget redovisar dock ett visst överskott. Nämndens verksamhet har i stor utsträckning präglats av ansträngningarna att redovisa en budget i balans. Vidare har förvaltningen arbetat vidare med att utveckla den interna samverkan och deltagit i den samverkan som organiserats på länsnivån. Arbetet med den interna samverkan har bidragit till att det nu även finns större insikter i möjligheterna att finna alternativa organisationslösningar, som på ett bättre sätt kan möte brukares och kommuninvånares behov. Förhoppningen är att detta även kan bidra till att ytterligare effektivisera verksamheten. Lärande- och kulturnämnd Den samlade och övergripande bedömningen är att nämnden till mycket stora delar präglas av en hög ambitionsnivå, en vilja till ständiga förbättringar, en öppenhet för att se brister och vilja att hitta lösningar. Måluppfyllelsen är hög inom många områden. Detta trots att budgetramen upplevs som stram och att stora delar av organisationen upplever bristande förutsättningar för att genomföra uppdraget på bästa sätt. Några exempel på kvitton på goda resultat: Lärarförbundets skolranking Bästa skolkommun rankade i år Nybro på plats 3 (av 290). SKL lyfte i år särskilt fram Nybro i enkätundersökningen Elevernas syn på skolan, där Nybro ny legat i topp tre år i rad. Flera kommuner har besökt förvaltningen för att titta på vårt mål- och resultatstyrningsarbete. Förvaltningen har ett stort fokus på kvalitets-/förbättringsarbete. En framgångsfaktor för skolverksamheternas kvalitetsarbete har varit vägvalet att införliva även de statliga uppföljningskraven i Stratsys-verktyget. Kvalitetsarbetets årshjul följs till största del och processerna bidrar i större utsträckning till en bättre uppföljning, bättre analyser och mer välgrundade ställningstaganden vid planering av aktiviteter och fokusområden. Interaktionen mellan nämnd och förvaltning upplevs av förvaltningen som väl fungerande. Mål- och resultatstyrningen fungerar därmed allt bättre. Kompetensnivån är hög i personalstyrkan och en allt tydligare koppling mot aktuell forskning, erkända framgångsfaktorer etc kan skönjas i arbetet. Arbetsmiljöarbetet har utvecklats t.ex. genom en mer utvecklad uppföljning, särskilda medel avsatta av nämnden, samt flera aktiva åtgärder som är genomförda. Integrationsarbetet i dess olika delar har varit och kommer fortsatt att vara en utmaning för såväl lärande och kultur, som för hela Nybro kommun. Ett flertal spännande utvecklingsområden är under pågående arbete i hela förvaltningen. Överförmyndarnämnd Länsstyrelsen i Skåne (för Uppvidinge) och Länsstyrelsen i Östergötland (för Nybro, Emmaboda och Torsås) har i inspektionsprotokoll och i årsredogörelser konstaterat att det finns en fungerande organisation för verksamheten i våra fyra kommuner. Det gemensamma kontoret gör ett underskott på ca kr efter omsättning på ca kr, d.v.s. ca 1%. Underskottet flyttas över till Nybro kommun, Årsredovisning (77)

38 Revision Revisionen syftar bland annat till att genom en tillbakablick förbättra verksamheten i framtiden. Kommunallagen reglerar inriktningen på den kommunala revisionen. Revisorernas uppgifter innefattar att årligen pröva om: verksamheten sköts ändamålsenligt verksamheten är tillfredsställande ur ekonomisk synvinkel räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig En annan viktig del är att pröva om nämnderna fullgör sina uppdrag från fullmäktige. Verksamhet Revisorernas prioriteringar bygger på slutsatser i en risk- och väsentlighetsanalys och fastställd revisionsplan. Under 2014 har följande granskningar genomförts utöver normal revisionsverksamhet: Räddningstjänsten Personalförsörjningen IT-verksamheten Granskningar kommer att genomföras mot bakgrund av den gjorda risk- och väsentlighetsanalysen. Nybro kommunbolag AB Bolaget skall, som moderbolag i en av Nybro kommun helägd koncern, äga aktier i dotterbolag och företräda Nybro kommuns intressen i koncernen. Bolaget har sitt säte i Nybro kommun. Nybro kommun äger samtliga aktier i Nybro Kommunbolag AB. Nybro Kommunbolag AB äger 100 % av aktierna i AB Nybro Brunn, Nybro Bostads AB och Nybro Elnät AB AB Nybro Brunn äger 100 % av aktierna i Transtorpfastigheter AB. Nybro Elnät AB äger 100 % av aktierna i Nybro Energi AB och Nybro Värmecentral AB. Nybro Värmecentral AB äger 100 % av aktierna i Fastigheter i Nybro AB. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

39 Ägardirektiv och Bolagspolicy I november 2011 antog Nybro kommunkommunfullmäktige Nybro kommuns bolagspolicy och ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag. Denna utgör värdegrunden för kommunens ägande av bolag samt gemensamma ägardirektiv som ger en grund för styrning av alla kommunens helägda bolag. Där finns även bolagsspecifika ägardirektiv där bolagets uppdrag och långsiktiga finansiella mål anges. Då koncernen och omvärlden ständigt utvecklas och förändras, skall ägardirektiv och bolagspolicy revideras årligen. Väsentliga händelser under året Då ägaren Nybro kommun uttryckt ett behov av att renodla och komma närmare de olika verksamheterna, genomförde koncernen en omstrukturering under 2014 i syfte att uppnå en enklare struktur genom färre underkoncerner och därmed även enklare administration. Nybro Kommunbolag AB förvärvade 1 januari 2014 Nybro Bostads AB samt Nybro Elnät AB med tillhörande underkoncern bestående av Nybro Energi AB och Nybro Värmecentral AB från dotterbolaget AB Nybro Brunn. Sommaren 2014 beslutade Nybro Kommunfullmäktige att genom ägardirektiv pröva möjligheten att försälja ett större bestånd av bolagens fastigheter tillsammans med kommunala samhällsfastigheter till privata aktörer. Koncernen lade ner stora resurser i form av konsultinsatser och egen tid. Någon affär blev aldrig aktuell Nybro Kommunbolag har, i enlighet med tecknat avtal under 2013, genomfört marknadsföringsinsatser under 2014 för att stärka näringslivet i Orrefors efter att en större aktör lämnat orten. Dans, musik, härligt väder, mycket folk och en underbar stämning präglade årets upplaga av folkfesten Smaka på världen. Nybro Bostad, Nybro Energi och Nybro kommun stod för evenemanget där SFI, som vanligt, spelar en avgörande roll för ett lyckat genomförande. Nybro Bostad bjöd alla hyresgäster med lägenhetskontrakt på tårtkalas under året med anledning av företagets 70 års jubileum. Under året skapades ett jubileumsmagasin som på ett lättsamt och annorlunda sätt berättade om såväl stora som små händelser i Nybro och övriga världen från bolagets födelse 1944 och framåt. Verksamheten runt Gula Grillen i Kungshall rullade för åttonde året och lagom till påsk slogs portarna upp till Frysdisken, Nybro Bostads Allaktivitetshus i Kungshall. En ideell förening bildades för att stå för planering och drift och tre personer har anställts respektive hyrts in för att driva verksamheten. Nybro Bostad, Hyresgästföreningen, Amazing Music, Somaliska föreningen och Korpen Nybro ingår som ordinarie i styrelsen med Smålandsidrotten och Studieförbundet Vuxenskolan som suppleanter. Denna satsning kommer på sikt att ge ett stort samhällsekonomisk mervärde. Nybro Värmecentral påbörjade under 2014 byggandet av ett nytt avfallseldat kraftvärmeverk. En budgeterad investering om ca 480 Mkr. Arbetet fortgår planenligt. Klimat och väder under 2014 var varmare än under 2013, vilket resulterade i minskad försäljning av energi. Under året har resterande utbildningsverksamhet i Nybro Brunn avvecklats. Från och med maj 2014 finns inte längre någon anställd i bolaget. Organisation Under 2014 rekryterade ny VD till Nybro Bostads AB, då tidigare VD entledigats från tjänsten. Avgångsvederlag och i viss utsträckning dubbla lönekostnader för VD under perioden belastar därför årets resultat. Yttre fastighetsskötsel har under året övergått från egen personal till entreprenad, Under året har en Miljö och Kvalitetschef anställt i Energikoncernen som under året uppdaterat arbetet med elsäkerhet, arbetsmiljö, brandskydd samt miljöarbete. Samtliga chefer och skyddsombud i energikoncernen har genomgått utbildning under året. Energikoncernen har även genomfört en organisationsutvecklingsinsats där alla medarbetare deltagit. Det övergripande syftet var att säkerställa en arbetsmiljö som främjar engagemang och delaktighet hos medarbetare och chefer samt att skapa en tydligare identitet och stolthet över Nybro Energi och dess uppdrag. Miljöpåverkan Nybro kommun, Årsredovisning (77)

40 Nybro Bostad fortsätter att byta ut gammal teknik mot ny. Exempel på detta är invändig och utvändig ledbelysning. Detta medför en lägre energiförbrukning och driftsäkrare utrustning. Till glädje för både Nybro Bostad och miljön, verkar vårt arbete, och våra hyresgästers förståelse för vattnets betydelse, resulterar i fortsatta fina nyckeltal för vattenförbrukningen. Ett stort antal blandare kommer även under 2015 att bytas ut mot modernare vilket medför besparingar och bättre komfort för våra hyresgäster. Våra hyresgäster efterfrågar i större omfattning ett varmare inneklimat, vilket fått till följd en ökning av fjärrvärmeförbrukningen under Bolaget kommer under 2015 att följa denna ökade förbrukning och utföra erforderliga åtgärder för ett fortsatt bra inneklimat. Energikoncernens VA-verksamhet omfattar fem avloppsreningsverk (Överstatorp, Alsjöholm, Alsterbro, Bäckebo, Örsjö) med tillstånd enligt dåvarande miljöskyddslagen. Dessutom finns avloppsreningsanläggningen i Målerås, utan krav på tillstånd, kvar i begränsad användning. Inom VA-avdelningen finns sex vattenverk (Gårdsryd, Alsjöholm, Knivingaryd, Orrefors, Bäckebo, Örsjö). För vattenverk krävs inte tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Det är i huvudsak livsmedelslagen som reglerar denna typ av verksamhet. Under året har arbetet med nya vattenskyddsområden för vattentäkterna i Gårdsryd och Alsjöholm fortskridit. Frågor om vattenskydds-områden regleras i miljöbalken. Nybro Värmecentral bedriver en tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillstånds- och anmälningsplikten avser värme- och elproduktion respektive lagring av biobränsle. Verksamheten omfattas dessutom av Lagen om handel med utsläppsrätter. Den tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheten motsvarar 100 % av företagets nettoomsättning. Händelser efter räkenskapsåret November 2014 tecknades ett "Krafthandelsavtal" med Skellefteå Kraft som ett led i att Nybro Energi AB under våren kommer att starta Elhandel. Försäljningen av el kommer i första hand att ske till kunder inom Nybro Energis elnätsområde och målsättningen är att inom tre år leverera el till kunder. Avtalet är ett s.k. "Extra Tryggavtal" där Skellefteå Kraft hanterar all avvikelse mot förväntad konsumtion hos kunderna. För fjärrvärmeleveranserna ser vi en trend att befintliga kunder effektiviserar och minskar sina volymer. Detta kompenseras delvis med nya kunder. Genom investeringen i ett nytt avfalls-eldat kraftvärmeverk, och dess kostnadseffektiva värmeproduktion, planerar vi att arbeta vidare med såväl förtätning av redan utbyggda områden som utbyggnad av fjärrvärmenätet i nya områden. Det nya kraftvärmeverket beräknas stå klart första kvartalet Inom koncernen pågår även ett arbete att skapa ett "stomnät" av fiber för att klara bredbands-utbyggnaden i kommunen. Nybro Bostads AB Bolaget skall främja utvecklingen i Nybro kommun genom att förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter samt även lokaler som används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten. Bolaget skall i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Nybro kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Ny- och ombyggnader som har avslutats under året uppgår till 8,0 mnkr och fördelar sig på sprinkleranläggning äldreboendet Gläntan med 1,9 mnkr, ombyggnad av lokaler i Kungshallsområdet till Allaktivitetshus med 4,4 mnkr samt ombyggnad av en lokal till två lägenheter på fastigheten Örsjö 1:39 med 1,7 mnkr. Nyproduktion på fastigheten Vulkanus 36 med ett Kombohus på 16 lägenheter beräknas vara inflyttningsklar den 1 juli Nedlagda kostnader uppgår till 12,9 mnkr. Ett radhus har sålts i Bokenområdet under året. Området är fortfarande populärt och priserna är stabila. Försäljningssumman uppgick till 850 tkr, med en reavinst på 695 tkr. Styrelsen har beslutat att de hus som blir lediga skall lämnas till försäljning. Vid årets slut fanns 7 hus kvar i bolagets ägo. Uthyrningsgraden har ökat något under året, och hyresbortfallet har minskat med 347 tkr. Året präglas av en mycket stor efterfrågan från en växande grupp sökande som under året mötts av en krympande tillgång på lediga lägenheter. Den ökande strömmen av nyanlända och ett nedlagt studentboende ökade trycket på Nybro kommun, Årsredovisning (77)

41 Nybro Bostad och andra aktörer på marknaden. Efterfrågan har varit stor även på de lägenheter som ligger i kommunens mindre orter som Örsjö, Flerohopp och Orrefors. Antalet omflyttningar under 2014 var 422 (490) st, vilket motsvarar 21,3 % (24,8 %) av hela beståndet. Interna omflyttningar inom beståndet uppgick till 3,1 % (4,7 %). Kostnader för reparationer uppgår till 9,1 mnkr och underhållskostnaderna till 18,2 mnkr. I detta ingår en stor andel inköpta tjänster och material ca 15,7 mnkr. Med egen personal har arbeten för ca 11,6 mnkr utförts under året. Några av de större underhållsåtgärderna som kan nämnas är: Konvertering från oljeeldning till bergvärme på fastigheter i Målerås. Byte av lägenhetsdörrar, låssystem och montering av nya postboxar och ledbelysning på fastigheten Drabanten 1, 105 lägenheter. Renovering av fjärrvärmeundercentraler på fastigheten Drabanten 3, 179 lägenheter. Utvändig målning på fastigheterna i kvarteret Fagervallen. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet % 25,3 24,2 22,2 21,2 De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Nybro Elnät AB Syftet är att äga elnätsanläggningar och främja distribution av el jämte handel från förråd. Bolaget är verksamt inom Nybro tätort med kringliggande landsbygd inom ett område av ca 5 km radie och inom Alsterbro-området, beläget i kommunens norra del samt ett mindre område beläget i Kalmar kommun. Fr.o.m har bolaget också som syfte att leverera vatten- och avloppstjänster inom av Kommunfullmäktige beslutade verksamhetsområden inom Nybro kommun. Under 2014 har arbetet för att säkerställa leveranssäkerhet i vårt landsbygdsnät fortsatt,; Av 20-kV matningen till Alsterbro har 12 km oisolerad ledning ersatts med isolerad ledning. I etapp 2 på 20-kV linjerna E1 och E2, (luftlinje till Nybro) har 2 x 2,1 km jordkabel grävts ned. En utbyggnad av 10 kv nätet har gjorts med 1,9 km mellan Kyrkslätt och Rismåla, samt vid Kraftvägen 0,6 km. Transformatorstationerna S31 och S207 har ersatts med nya. Lsp-ställverk har förnyats i S206 och vid Kraftvägen har ny transformatorstation S141 byggts. Ny transformator har installerats i H7 Bäckebo och befintlig transformator flyttats till H6 Alsterbro för att fungera som reserv. Övriga transformatorer i huvudstationerna har genomgått regenerering och avgasning av oljan för ökad livslängd. SvK AC-anläggning har anslutits till 20-kV nätet i Rismåla och anslutning av 5 lsp-kunder. Under året har flera större företag i centralorten varslat om neddragningar av verksamheten, vilket kommer att på verka bolagets omsättning negativt December 2013 påbörjades nedgrävning av ny överföringsledning för vatten och avlopp från Gadderås till Flygsfors och färdigställdes under sommaren/höst 2014, varpå ett äldre reningsverk togs ur drift. Nya vatten och avloppsledningar, ca m, har lagts i samförläggning med Nybro Elnäts utmed Resebovägenf ör att möjliggöra framtida anslutningar av befintliga och nya kunder. Ca meter vatten och avloppsledningar har renoverats och relinats under året, där merparten utförts i de yttre samhällena. Driftövervakningssystemet är numera färdigutbyggt och drifttaget till Nybro, Målerås, Gullaskruv, Orrefors, Flygsfors samt Gadderås för trådlös radiolänköverföring. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

42 Den totala energiomsättningen i Elnätsverksamheten uppgick till 175 GWh (175 GWh). Nybro Elnät AB har antagit ett effektmål om att minimera avbrottstiden. Under 2014 var avbrottstiden 39 min (39 min) per kund och år och antalet avbrott per kund och var 1,07 (0,36) stycken. Orsaken till ökningen var ett fel i E.ON-s transformatorstation den 1 oktober som orsakade ett avbrott i 5 minuter för hela vårt nät. Under året har m3 dricksvatten producerats vid de sex vattenverken. Vid de sexavloppsreningsanläggningarna har m3 spillvatten renats. Den stora differensen mellan volymen producerat dricksvatten och mängden renat spillvatten illustrerar problemet med otäta avloppsledningar och därmed behovet av fortsatt sanering av ledningsnätet. Det har förekommit 50 registrerade driftstörningar på ledningsnätet under året varav 7 vattenläckor på huvud nätet, vilket motsvarar 0,02 läckor per km huvudledning. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet % 10,7 8,6 7,9 12,9 Avkastning på totalt kapital % 5,7 3,7 3,3 6,7 Avkastning på eget kapital % 33,1 5,2 18,3 34,3 De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Nybro Energi AB Målet för verksamheten är att bedriva distribution av värme (fjärrvärme) samt fibernät. Syftet är att enligt god ekonomisk och teknisk praxis effektivt utnyttja resurserna till att främja en god energiförsörjning. Verksamheten bedrivs inom Nybro kommun. För att öka intresset för fjärrvärme och därmed ökad försäljning, har företaget deltagit i flera lokala marknadsaktiviteter. Under året har Nybro Brunn samt Nybro Bostads nya hyreshus och kontor anslutits till fjärrvärmenätet. Stamnätet har ökat med 250 m fördelat på Östgötagatan, Dr. Sandbergsgata, Herkulesgatan, Götgatan, Norra Esplanaden och Bondegatan. Under året har ett arbete startat för att skapa ett fibernät på landsbygden och de mindre orterna i kommunen. Första etappen för att koppla ihop oss med Emmabodas nät, mellan Nybro och Örsjö, har påbörjats. Diskussioner pågår för att bilda ekonomiska föreningar för att skapa lokala "byanät". Under våren 2015 kommer bolaget även att kunna erbjuda tjänsten Elhandel. Energiomsättningen i fjärrvärmenäten i Nybro, Alsterbro och Orrefors uppgick 2014 till 95,13 (102,6) GWh med (1 128) anslutningar. Energiomsättningen minskade med ca.7 % jämfört med Klimat och väder under 2014 var varmare än under Fjärrvärmeverksamhetens effektmål för 2014 var att ansluta minst 15 nya kunder till fjärrvärmenätet. Under 2014 har vi anslutit 13 nya fjärrvärmekunder, varav 3 större kunder och resterande villakunder. I enlighet med regelverket har 150 mätare bytts ut till nya. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

43 Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet % 32,0 31,1 28,9 28,2 Avkastning på totalt kapital % 2,9 3,1 2,3 2,9 Avkastning på eget kapital % 4,9 4,0 1,7 3,9 De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Nybro Värmecentral AB Bolagets verksamhet består av att producera fjärrvärme och el. Kunder är, förutom Nybro Energi AB, industrikunden AB Gustaf Kähr, som tar emot processvärme till sin produktion. Produktionsanläggningar finns förutom i Nybro stad även i Orrefors och i Alsterbro. Bolaget är även 10 % delägare i Vindkraftsparken Stengårdsholma. Byggandet av nytt avfallseldat kraftvärmeverk pågår enligt plan, beräknad investering ca 480 mnkr. För perioden har bolaget blivit tilldelade utsläppsrätter för bioproducerande andel fjärrvärme. För år 2014 blev tilldelningen (27 159) utsläppsrätter. Under 2014 har ca 135 (145) GWh värme och ca 10 (19) GWh el producerats. Omsättningen uppgick till ca 80 (88) mnkr. Den minskade omsättningen är huvudsakligen hänförbar till mildare klimat samt lägre elproduktion på grund av låga elpriser. Bolagets rörelseomkostnader år 2014 var ca 64 mnkr (75 mnkr). Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet % 4,6 3,9 2,9 0,1 Avkastning på totalt kapital % 3,9 3,7 6,5 neg Avkastning på eget kapital % 42,0 30,7 132,5 neg De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Fastigheter i Nybro AB Bolaget skall enligt god ekonomisk och teknisk praxis förvalta fast och lös egendom. Bolaget äger marken där Nybro Värmecentral bedriver verksamhet i centrala Nybro. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

44 AB Nybro Brunn Bolaget skall främja utvecklingen i Nybro kommun genom att bl.a. medverka i Nybro kommuns utvecklingsprojekt och på affärsmässiga grunder tillhandahålla verksamhetslokaler genom att förvärva, bygga, äga och förvaltaändamålsenliga och prisvärda lokaler och fastigheter Under året har resterande utbildningsverksamhet avvecklats. Bolaget bedrivet fortsatt fastighetsförvaltning och förvaltar även fastigheten i dotterbolaget Transtorpfastigheter AB. Från och med maj 2014 finns inte längre någon anställd i bolaget. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag: Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Eget kapital Soliditet 55,4% 11,2% 13,6% 13,2% De två senaste åren redovisas enligt K3. Övriga år har inte räknats om. Transtorpfastigheter AB Bolaget äger och förvaltar fastigheter. Bolaget har som enda kund moderbolaget Nybro Brunn. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

45 Personal Under avsnittet personal redovisas siffror både för kommunen och bolagen. I de fall det är bolagen som avses så anges detta. Står inget angivet så är det kommunens siffror som redovisas. Personalstruktur Antal anställda personer var tillsvidareanställda i november 2014, vilket är 3 fler än motsvarade tidpunkt 2013, (67 fler än nov 2012). Antalet visstidsanställda, för en tid av tre månader eller längre, var 259 personer i november 2014 vilket är 2 fler än motsvarande tidpunkt Anställningsstoppet som infördes i september 2011, upphörde i slutet av 2012 vilket förklarar en stor del av skillnaden i anställningsstrukturen. Tabellerna nedan visar de anställdas överenskomna sysselsättningsgrader omräknat till helårsarbeten. Antal anställda omräknat till årsarbeten Förvaltning Tillsvidareanställda Kommunstyrelseförvaltning 81,5 80,3 72,3 69,8 Samhällsbyggnad 193,3 192,2 182,4 165,5 Kultur- och fritidsförvaltning ,6 Lärande- och kulturförvaltning 547,6 555,4 529,2 513,3 Omsorgsförvaltning 461,5 460,8 460,2 724,5 Individ- och familjeförvaltning 337,3 334,9 322,8 65,4 Samhällsbyggnadsförvaltning ,4 Total 1 621, , , ,5 April 2013 övergick arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen från AB Nybro Brunn till LoK och KSF. 2012: Kultur- och fritidsförvaltningen upphörde i mars och tillhör nu främst Barn och Utbildning och Samhällsbyggnad. Viss verksamhet har flyttats från Omsorgsförvaltningen till Individ och familjeförvaltningen. VA flyttas från tekniska till bolag. Tekniska och Samhällsbyggnad bildar nu Samhällsbyggnad organiserades bland annat städ- och måltidsservice inom kommunstyrelseförvaltningen för att från och med 2011 återigen tillhöra Tekniska förvaltningen, (numera Samhällsbyggnad). Antal anställda omräknat till årsarbeten för Nybro Kommunbolag AB Förvaltning Tillsvidareanställda Nybro Kommunbolag AB Nybro Bostad AB Transtorpfastigheter AB AB Nybro Brunn Nybro Elnät AB Nybro Energi AB Nybro Värmecentral AB Fastigheter i Nybro AB Total Nybro kommun, Årsredovisning (77)

46 Förvaltning Visstidsanställda, månadsavlönade Kommunstyrelseförvaltning 10,4 9,4 5,5 9 Samhällsbyggnad 18,1 11, Kultur- och fritidsförvaltning ,1 Lärande- och kulturförvaltning 70,4 64,6 66,5 49,2 Omsorgsförvaltning 42, ,7 54,2 Individ och familjeförvaltning 21,6 32,4 21,1 8,8 Samhällsbyggnadsförvaltning ,4 Total 162,8 165,2 160,8 142,7 Antal anställda är en ögonblicksbild vid mättidpunkten och avser anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt övriga avtal såsom BEA (arbetsmarknadsåtgärder), PAN (ex. anhörigvårdare) och RiB (deltidsbrandmän) tillkommer. Timavlönade visstidsanställda Förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda för längre tid har drygt 900 timavlönade vikarier kommit och gått under Deras arbetade timmar motsvarar cirka 134 årsarbeten, vilket är i stort sett samma som de senaste två åren. Sommarpraktiken sysselsatte 80 ungdomar jämfört med 66 för Störst andel timavlönade finns inom individ och familje- samt omsorgsförvaltningen, gemensamt cirka 94 årsarbeten, varav cirka 40 årsarbeten är registrerade som "springvik". Lärande- och kulturförvaltningens timmar motsvarar cirka 29 årsarbeten (ökat 6 årsarbeten), och samhällsbyggnad cirka 9 årsarbeten. Mertid, övertid Det totala värdet av mertiden motsvarar 9,7 mnkr inklusive personalomkostnader (9,1 mnkr 2013). Av dessa har de fyllnads- och övertidstimmar som utgetts i pengar till arbetstagarna uppgått till 6,7 mnkr, resterande del utgör beviljad kompensation i ledighet. Fyllnadstid (mertid för deltidsanställda) och övertid har rapporterats motsvarande totalt cirka 18,5 årsarbeten, vilket är en ökning med en årsarbetare. Störst andel, 8,4 årsarbeten har rapporterats från omsorgsförvaltningen, och 5 årsarbeten från lärande- och kulturförvaltningen. Antal anställda uppdelat på personalgrupp Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 91 % vilket är ungefär lika med de senaste åren, (95,4 % för männen och 89,5 % för kvinnorna). Nybro kommun, Årsredovisning (77)

47 Åldersfördelning, män och kvinnor 80,6 % av kommunens anställda är kvinnor. Cirka 43 % av de tillsvidareanställda är 50 år eller äldre (jämfört med 40 % 2002). Genomsnittlig ålder är 47 år (kvinnor 48 och män 47 år). Lönekartläggning Enligt Jämställdhetslagen ska lönekartläggning genomföras var tredje år. Den syftar till att analysera osakliga löneskillnader inom och mellan olika yrkesgrupper. Lönekartläggningen som genomfördes 2013 gav följande åtgärder: - Gruppen köksbiträden tillförs 300 kronor per anställd vid löneöversynerna 2014 och Detta vid jämförelse med gruppen parkarbetare. - Gruppen fritidspedagoger tillförs 300 kronor per anställd vid löneöversynerna 2014 och Detta vid jämförelse med gruppen ingenjörer och miljöinspektörer. Lönekartläggningen 2014 visade inte på behov av någon åtgärd. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

48 Personalrörlighet Kommunens personalomsättning är cirka 6,8 % (6 % 2013). Av kommunens tillsvidareanställda har 122 personer slutat under 2014, varav 44 är eget valt förtida pensionsuttag alternativt på grund av hel sjukersättning. Två personer på lärande- och kulturförvaltningen blev uppsagda pga. arbetsbrist. Om personalomsättningen räknas totalt, alltså även visstidsanställningar, är den mycket större. På grund av olika former av ledigheter anställs och avslutas fler än tusen personer varje år i olika vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar. Den obligatoriska pensionsåldern är 67 år - 16 arbetstagare har nu valt att arbeta kvar på sin tillsvidareanställning även efter 65 år, vilket är något fler än tidigare år. Flest arbetar kvar inom lärande- och kulturförvaltningen, där 8 personer har valt att vara kvar efter 65 år. Tabellen nedan visar kommande pensionsavgångar förutsatt att arbetstagaren arbetar till 65 år. Kommande pensionsavgångar Personalgrupp Tillsvidareanställda Administrativt arbete Vård/omsorgsarbete Rehab/förebyggande arbete Social/kurativt arbete Skol/barnomsorgsarbete Kultur/fritidsarbete Teknikarbete Total Inom sex år kommer 284 arbetstagare (cirka 16 %) att uppnå 65 år. Erfarenheten visar dock att omkring 50 % av pensionsavgångarna sker före 65 år, vilket tyder på att ytterligare personer kommer att sluta tidigare än prognosen visar. I takt med att det allmänna pensionssystemet och pensionsavtalen genomgått stora förändringar har allt mer fokus lagts på att den enskilde ska kunna få ett så bra besked som möjligt om sitt totala intjänande. Det är då viktigt att ha en hög aktualiseringsgrad dvs. att så mycket som möjligt av personens pensionsgrundande tid och lön är utredd och registrerad. Nybro kommuns aktualiseringsgrad är nu 97 % - vilket är så högt vi kan komma i dagsläget. Resterande del är beroende av att andra aktörer, till exempel KPA, utreder tidigare anställningar. En hög grad av aktualisering är också viktig för pensionsskuldens beräkning. Nybro kommun sänder årligen pensionsprognos till arbetstagarna. Dessutom genomförs vartannat år en pensionsinformation där information ges även om den allmänna pensionen. Eftersom pensionen påverkas av individuella faktorer såsom anställningstid, lön och vilken typ av pension som gäller, läggs alltid störst vikt på den personliga dialogen med arbetstagaren. Nyckeltal sjukfrånvaro, hälsa, rehab Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron ökar, och sjuklönekostnaderna har ökat med cirka 500 tkr jämfört med Ökningen märks nu i den längre sjukfrånvaron ,0 4,8 4,85 4,8 4,5 4,8 5,6 6,9 7,0 7,2 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

49 Cirka 5 % av överenskomna arbetstiden bortföll på grund av sjukdom Sjukarbetsdagar per förvaltning, månadsavlönade Förvaltning Dag 1-90 Dag 91- Dagar totalt Per anställd Kommunstyrelseförvaltning ,6 6,9 Samhällsbyggnad ,1 10,6 Lärande- och kulturförvaltning ,6 9,6 Omsorgsförvaltning ,7 16,9 Individ- och familjeförvaltning ,3 11,0 Total ,4 12,1 Den korta sjukfrånvaron, dag 1-14 i en sjukperiod ökar något och var ,66 dag/anställd (från 4,4 i snitt 2009). Den längre sjukfrånvaron, > 14 dgr, ökar till 6,75 dagar i snitt jämfört med 6,45 för 2013 (från 8,1 dag i snitt 2009). Kostnader för utbetald sjuklön Sjuklön enligt Sjuklönelagen, dvs. dag 2-14 i sjukperioden, kostade kommunen cirka 10,9 mnkr inklusive personalomkostnader, vilket är en ökning med ca 200 tkr jämfört med Enligt kollektivavtal utges även sjuklön med 10 % från 15:e dagen till och med dag 90 i sjukperioden med cirka 935,4 tkr. Dessutom tillkom cirka 608,6 tkr i sjuklön till de anställda vars inkomst överstiger taket för sjukpenning. Totalt uppgick utbetald sjuklön till cirka 12,5 mnkr vilket är en ökning med ca 500 tkr jämfört med Hälsonyckeltal Hälsonyckeltalen enligt lag omfattar alla arbetstagare förutom "springvikarier" på grund av att de inte arbetar regelbundet och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad. Uppgifterna anges i procent av "tillgänglig ordinarie arbetstid". Med detta avses den ordinarie arbetstiden enligt anställningsavtalet med hänsyn tagen även till frånvaro utan lön, exempelvis tjänstledigheter, föräldraledigheter och övrig frånvaro. Den totala sjukfrånvaron då begreppet "tillgänglig ordinarie arbetstid" tillämpas har nu ökat till 5,7 % jämfört med 5,3 % 2013, (från 5,2 % 2009 upp till 8,4 % för 2004). Långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgör 37,5 % av den totala sjukfrånvaro. Kön Åldersgrupp Kvinnor Totalt 6,4 5,8 5,9 29 år och yngre 5,9 6,1 6, år 6,0 5,2 5,7 50 år och äldre 6,9 6,3 6,0 Män Totalt 3,5 3,6 3,7 29 år och yngre 3,3 2,8 2, år 2,6 3,5 2,9 50 år och äldre 4,3 4,0 4,7 Total 5,7 5,3 5,4 Sjukfrånvaron ökar i de flesta åldersintervallen förutom för kvinnor 29 år och yngre samt män år. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

50 Rehab Antal sjukfall 28 dagar eller längre - i förhållande till antal anställda vid mättidpunkten respektive månad: Under 2014 blev utfallet: Januari 2,9 % (58 ärenden) April 34,3 % (88 ärenden) Juli 3,6 % (74 ärenden) Oktober 3,7 % (76 ärenden) Flest ärenden som leder till rehabilitering finns inom omsorgsförvaltningen och lärande- och kulturförvaltningen. Antal arbetsskadeanmälningar redovisas i nedanstående tabell Anmälningar Frekvens 33,7 33, ,3 18,6 29,4 17,1 45,8 47,4 29, ,1 Antal anställda De flesta arbetsskadeanmälningarna avser rena olycksfall, till exempel att den anställde har ramlat, cyklat omkull etc. Cirka 15 fall har betecknats som fysisk överbelastning och något färre, cirka 10 fall, är skador av annan person (t.ex. brukare, omsorgstagare). Semesterskuld och övertidsskuld Den totala skulden uppgick vid årsskiftet till cirka 54,5 mnkr jämfört med 52,5 mnkr Den största andelen, 42,3 mnkr, avser sparade semesterdagar, vilket är en ökning med cirka 130 dagar (1,4 miljoner) jämfört med Andelen anställda med ferie- och uppehållstjänst, till största delen lärarkollektivet, hade en fordran på 9,5 mnkr, en ökning med ca 600 tkr jämfört med Resterande 2,6 mnkr hänförs till cirka timmar i okompenserad mertid, vilket är en minskning med nära 580 timmar jämfört med Ledarutveckling I juni fick 12 chefer sitt chefskörkort och i december 2014 påbörjades ytterligare en omgång av utbildningen. 15 chefer kommer att genomgå totalt åtta dagars utbildning som hjälp att hantera de vardagliga chefsuppgifterna exempelvis inom rekrytering, ekonomi, avtals - och arbetsrättsfrågor. Därutöver finns ett återkommande länsbaserat Ledarutvecklingsprogram omfattande sju utbildningsdagar med fokus på den personliga utvecklingen, och till stöd att förhålla sig i olika situationer. Två av kommunens chefer deltog i detta under Nybro kommun, Årsredovisning (77)

51 Resultaträkning i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Av- och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande post, RIPS Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Uppskjuten skattekostnad Årets skattekostnad Årets resultat Nybro kommun, Årsredovisning (77)

52 Balansräkning i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Placerade pensionsmedel Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående balans Justerat för resultatregleringsfonder Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner Avsättning för uppskjuten skatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Nybro kommun, Årsredovisning (77)

53 i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt Ansvars- och borgensförbindelser Operationell leasing, framtida förfallobelopp Fastighetsinteckningar, ej pantsatta Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning Fastighetsinteckningar Nybro kommun, Årsredovisning (77)

54 Kassaflödesanalys i tkr Not nr Kommun 2014 Kommun 2013 Den löpande verksamheten Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Resultat efter finansiella poster Justering för av- och nedskrivningar Justering ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskuld Nyupplåning Förändring av lånefordringar Förändring övriga långfristiga skulder Kassaflöde från finsieringsverksamheten Summa kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Nybro kommun, Årsredovisning (77)

55 Nothänvisningar, elimineringar och nyckeltal Kommun 2014 Kommun Verksamhetens intäkter enligt driftsredovisningen interna poster Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Jämförelsestörande post, återbetalning AFA övriga gemensamma intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader enligt driftsredovisningen kapitalkostnader 0 övriga interna poster pensionskostnader resultatregleringsfonder övriga gemensamma kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar fastigheter och anläggningar maskiner och inventarier övriga avskrivningar Summa avskrivningar Skatteintäkter preliminär skatteinbetalning preliminär slutavräkning innevarande år x kr/invånare slutavräkningsdifferens föregående år x kr/invånare mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter Kommunal utjämning LSS-bidrag inkomstutjämning kostnadsutjämningsavgift regleringsavgifter strukturbidrag kommunal fastighetsavgift fastighetsavgift justering föregående år Summa generella statsbidrag Nybro kommun, Årsredovisning (77)

56 6 Finansiella intäkter Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 räntor på rörliga & utlånade medel avkastning från egna bolag utdelning på aktier o andelar övriga finansiella intäkter reavinst aktier, obligationer Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader räntor på anläggningslån övriga kostnadsräntor övriga finansiella kostnader RIPS-räntan, jämförelsestörande post reaförlust aktier, obligationer Summa finansiella kostnader Immateriella anläggningstillgångar ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Fastigheter och anläggningar Pågående investeringar ingående anskaffningsvärde årets investering utgående värde 0 Markreserv ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar 0 0 återförda avskrivningar 0 0 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

57 Kommun 2014 Kommun 2013 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Verksamhetsfastigheter ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering 0 0 omklassificering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Fastigheter för affärsverksamhet ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 5 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Publika fastigheter ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering 0 0 omklassificering -200 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 32 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Exploateringsmark ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning/utrangering ub ackumulerade anskaffningsvärden Nybro kommun, Årsredovisning (77)

58 Kommun 2014 Kommun 2013 ib ackumulerade avskrivningar 0 0 årets avskrivningar 0 0 återförda avskrivningar 15 0 ub ackumulerade avskrivningar 15 0 utgående värde Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Summa fastigheter och anläggningar ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering omklassificering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar ändrad uppskattning och bedömning K årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Maskiner och inventarier Pågående investeringar ingående anskaffningsvärde årets investering utgående värde Maskiner ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Inventarier ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar Nybro kommun, Årsredovisning (77)

59 Kommun 2014 Kommun 2013 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Transportmedel ingående anskaffningsvärde årets investering 0 0 årets försäljning/utrangering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar 0 0 ub ackumulerade avskrivningar utgående värde Konstverk o samlingar ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning/utrangering 0 0 ub ackumulerade anskaffningsvärden utgående värde Summa maskiner och inventarier ingående anskaffningsvärde årets investering årets försäljning ub ackumulerade anskaffningsvärden ib ackumulerade avskrivningar årets avskrivningar återförda avskrivningar ub ackumulerade avskrivningar Årets nedskrivning Finansiella anläggningstillgångar aktier och andelar i dotterföretag övriga aktier och andelar bostadsrätter andelar Glasrikets skatter fordringar utlämnade lån uppskjuten skattefordran 53 Summa finansiella anläggningstillgångar Nybro kommun, Årsredovisning (77)

60 Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning Förråd exploateringsfastigheter tekniskt förråd Summa förråd Fordringar statsbidragsfordringar fordringar på koncernbolag mervärdeskatt och kommunmoms övriga avräkningar fakturafordringar förutbetalda driftskostnader förutbetalda skatter upplupna driftsintäkter upplupna ränteintäkter upplupna skatteintäkter upplupna fastighetsavgifter Summa interimsfordringar Placeringar av pensionsmedel via KLP aktier och andelar 1) räntebärande värdepapper 2) likvida medel nedskrivning kortfristiga placeringar Summa placerade pensionsmedel )marknadsvärdet, tkr 2) marknadsvärdet, tkr 15 Likvida medel kassa postgiro bank Summa likvida medel Eget kapital Ingående eget kapital Korrigering av anläggningstillgångar Effekter av övergång till KS i bolagen 793 Justerat ingående kapital Förändring skaderegleringsfond årets resultat Utgående eget kapital Nybro kommun, Årsredovisning (77)

61 varav: Kommun 2014 Kommun 2013 * skaderegleringsfond resultatreglering enligt KF:s styrprinciper 1/1: kommunstyrelse teknik- och samhällsbyggnadsnämnd myndighetsnämnd omsorgsnämnd individ- och familjenämnd lärande- och kulturnämnd revision 0 0 överförmyndarnämnd, Nybro Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning Avsättningar för pensioner särskild avtals/ålderspension förmånsbestämd/kompletteringspension ålderspension pension till efterlevande visstidspension Summa pensioner särskild löneskatt Summa avsättningar för pensioner Ingående balans utbetalningar nyintjänad pensionsrätt ränte- och basbeloppsuppräkning förändring löneskatt bromsen försäkrade åtaganden nya efterlevandepensioner engångseffekt, förändrad diskonteringsränta övrig förändring Utgående balans Långfristiga skulder långfristiga lån i svenska kronor resultat-/investeringsfond VA, kvarvarande Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder avräkning med koncernföretag mervärdesskatt källskatt Nybro kommun, Årsredovisning (77)

62 Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 amorteringar på långfristiga lån övriga kortfristiga skulder leverantörsskulder kortfristig pensionsskuld upplupna driftskostnader upplupna räntekostnader upplupna semesterlöner m m upplupna sociala avgifter förutbetalda driftsintäkter förutbetalda hyror förutbetalda skatteintäkter Summa kortfristiga skulder Ansvars- och borgensförbindelser kommunala företag borgen och förlustansvar avseende: egnahem och småhus övrig borgen och förpliktelser Summa borgen och förlustansvar pensioner: Ingående balans utbetalningar nyintjänad pensionsrätt ränte- och basbeloppsuppräkning förändring löneskatt bromsen försäkrade åtaganden nya efterlevandepensioner engångseffekt, förändrad diskonteringsränta övrig förändring Utgående balans summa pensioner operationell leasing årets betalade leasingavgifter, inventarier, fordon, hyror framtida förfallobelopp: förfallotidpunkt <1 år förfallotidpunkt >1 år <5 år förfallotidpunkt >5 år 0 0 Summa förfallobelopp Nybro kommun, Årsredovisning (77)

63 Kommun 2014 Kommun 2013 Sammanställd redovisning 2014 Sammanställd redovisning 2013 Höga borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarandehar låg risk och för egna hem/småhus låg till måttlig risk. Ökningen har dock varit förhållandevis kraftig för kommunens bolag de senare åren. 21 Justerat resultat resultat efter skatteintäkter o finansnetto ändrad redovisning resultatregleringsfonder av- och nedskrivningar materiella anläggningstillgångar avsättning pensioner försäljningar och andra justeringar Summa justerat resultat Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringsprojekt, inkl. pågående Nybro 3:1 Rådjuret* 81 Nybro 3:1 Grönskogs* 13 Harstenslycke 1:17* Bosgård 1: Smedstorp 2:38* 30 Läkten 9* Regeln 9* 819 Fabriken 6* 252 Investering 2014 aktiverat Summa förvärv materiella anläggningstillgångar *) omklassificerade från exploatering till anläggning 23 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Rössbo Släta Exploatering Vulcanus Smedstorp Överstatorp Skillerhult Stansen Bredband Summa försäljning materiella anläggningstillgångar Nybro kommun, Årsredovisning (77)

64 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Redovisningen har skett i enlighet med god kommunal redovisningssed, KRL (kommunal redovisningslag) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Följande gäller i Nybro kommun för: Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet samt kända fakturor av väsentlig betydelse som är hänförbara till redovisningsåret har kostnadsbokförts och belastar redovisning. Även upplupna räntor har kostnadsförts. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförbara till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar redovisas i balansräkningen som en kortfristig skuld. Den beräknade förändringen under året, ingår i verksamhetens kostnader. Statsbidrag/driftsbidrag hänförbara till redovisningsåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte är influtna, har fordringsförts, likaså har bidrag erhållna under året som avser täckande av framtida kostnader skuldförts. Intäkter hänförbara till redovisningsåret, och som är av väsentlig betydelse, men ännu inte är influtna, har fordringsförts, likaså har intäkter erhållna under året som avser framtida intäkter skuldförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. På ersättningar till arvodesanställda och förtroendemän m.fl. beräknas 31,42 procent, och anställda med kommunal kompletteringspension 38,46 procent. Skatteintäkter den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enligt med rekommendation RKR 4.2. Anläggningstillgångar och avskrivningar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgifter minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Beloppsgräns för aktivering ska överstiga 0,5 prisbasbelopp. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgång görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Följande avskrivningstider har använts: Mark 0 Mark inkl. byggnad år Byggnader år Tekniska anläggningar 5-15 år Datorer 0-5 år Maskiner 5-10 år Övriga inventarier 5-10 år Exploateringsmark/fastigheter klassificeras som omsättningstillgångar. I och med att vi förändrat redovisningsprinciperna de senaste bedöms värdet vara aktuellt. Extern värdering kommer att göras om försäljningen av tilltänkta exploateringsfastigheter inte genomförs i den takt som avsett. Värderingen har skett med utgångspunkt från kända marknadsvärden vid försäljning av liknande tomter. I de fall bokfört värde bedöms överstiga verkligt värde sker nedskrivningen enligt lägsta värdets princip. Placerade pensionsmedel redovisas i balansräkningen som en kortfristig tillgång. Värdering enligt lägsta värdets princip. Pensionsskuld förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Förpliktelser för särskild avtalspension/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med aktuell kalkylränta. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Under innevarande år finns inga avtal med Nybro kommun, Årsredovisning (77)

65 visstidsförordnande. Försäkringslösningen Alternativ KAP-KL ersätter den förmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL (vårt nuvarande pensionsavtal) för de som erbjuds och väljer det alternativet. De som erbjuds är de som har pensionsunderlag med 8,5 inkomstbasbelopp (IBB), eller mer. Kostnaden inklusive löneskatt tas löpande genom premien istället för skuld. Lösningen innebär "slutbetalning" vid intjänandet istället för vid utbetalningstillfället. Aktualiseringsgraden är 97 procent. Amorteringar på långfristiga lån som förfaller till betalning under 2015, redovisas som kortfristig skuld. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Kommuninvests återbäringsmodell från och med 2013 som innebär att Nybro kommun erhållit kr i återbäring och ränta. Medlen har i sin helhet använts till att förvärva andelar i Kommuninvest. Återbäringen har redovisats som kortfristig skuld och reglerats med förvärvet av andelarna i enlighet med RKR:s yttrande. I följande fall avviker vi från rekommendationer eller god redovisningssed Avskrivningar består av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna påbörjas 1:a december anskaffningsåret, vilket då avviker från rek Kommunen följer inte fullt ut rekommendation RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar vad gäller komponentavskrivningar. Möjligheten att gå över till komponentavskrivning kommer att undersökas under Systemdokumentation/behandlingshistorik Enligt KRL 2:7 ska beskrivning av bokföringssystemets organisation och uppbyggnad behövas för att ge en överblick över systemet (systemdokumentation). Det ska också finnas beskrivningar över bearbetningarna inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa de enskilda bokföringsposternas behandling (behandlingshistorik). Detta finns inte för Nybro kommun. Nytt ekonomisystem infördes 2012 och har medfört mycket arbete sedan dess. Detta och brist på bemanning på ekonomienheten under 2013 och 2014 har gjort att arbetet med systemdokumentationen har försenast och kommer att påbörjas under Rekommendation 20 där det anges att det ska finnas en sammanfattande beskrivning av policy för hantering av för kommunen väsentliga risker förknippade med finansiella tillgångar och finansiella skulder, såsom exempelvis ränterisk, valutarisk, kreditrisk, etc. Med exempelvis upplysningar om genomsnittlig upplåningsränta, genomsnittlig räntebindningstid samt analys över upplåningens förfallostruktur. Vi har i bokslut 2014 inte genomfört en sammanfattande beskrivning då vi nyligen har börjat använda Kommuninvests skuldförvaltningssystem för lånehanteringen. Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar för den sammanställda redovisningen Den sammanställda redovisningen för Nybro kommun (koncernen) omfattar de bolag som kommunen har en bestämmande eller väsentligt inflytande över. Från och med 2013 ingår även kommunens andel på 18 procent i Kalmarsundsregionens renhållare i den sammanställda redovisningen. Siffrorna för 2012 har räknats om. Redovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens resultat- och balansräkningar. Interna mellanhavanden mellan de i koncernen ingående enheterna har i allt väsentligt eliminerats. Efter elimineringarna förs kommunens och dotterföretagens räkenskaper samman (konsolidering) till en redovisningsenhet. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Det innebär att kommunen vid anskaffningstillfället förvärvade eget kapital i dotterföretagen har eliminerats. Därefter intjänat eget kapital räknas in i koncernens eget kapital. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver som finns i bolagen har i den sammanställda redovisningen lagts till eget kapital respektive skuld för uppskjuten skatt. De kommunala bolagen använder sig av Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommun och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Bolagen redovisar i bokslut 2014 enligt K3-reglerna, men inte kommunen och justering har inte gjorts för detta. Nybro kommun, Årsredovisning (77)

66 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

67 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

68 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

69 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

70 Nybro kommun, Årsredovisning (77)

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK) Så bra är vi jämfört med andra kommuner totalt sett Gemensamma mått Definition Placering Trend Värde Jämfört med förra året Hur ser medborgarna på sin kommun som

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014. Cecilia Ahlgren

Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014. Cecilia Ahlgren Kommunens Kvalitet i Korthet Mätning 2014 Cecilia Ahlgren Kalmar kommuns utfall jämfört med övriga kommuner 2014 (ca 230 deltagande kommuner) Mått 23, 26 och 29 inte inkluderade då dessa inte kan utvärderas

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet

Vår kvalitet jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Vår kvalitet jämfört med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20

www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 www.ljungby.se Rapport SKL/rka kvalitetsnyckeltal 2012 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-02-20 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 2012-05-29 1 (13) Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2011 Nedan följer en sammanställning av de mått som ingår i SKL:s Kommunens kvalitet i korthet. Måtten är uppdelade i fem grupper: 1. kommunens

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin.

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin. Näringslivsstrategin beskriver på ett övergripande sätt arbetsinriktning för att förverkliga hur kommunen ska arbeta långsiktigt för att nå kommunfullmäktiges vision och mål. Näringslivsstrategin ska ange

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014

Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2014 Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Siffrorna avser år om inte annat anges. Det år som et gäller anges då inom parentes efter siffran. Tillgänglighet i Hammarö kommun Mått 1. Hur stor andel av medborgarna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2014

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2014 Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) 2014 En jämförelse av resultat för Askersund, Degerfors, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg och Örebro 2015-04-24 Upplysningar om

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Nöjdhet och förtroende

Nöjdhet och förtroende Sid 1(6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, 214-1-2 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Nöjdhet och förtroende Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde:

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Vård- och omsorg om äldre-

Vård- och omsorg om äldre- Datum: 2014-05-20 Handläggare: Elisabeth Jonsson Beredning Social välfärd och hälsa Vård- och omsorg om äldre- Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2013 Sammanställning baseras

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015 -04-30 Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april KS -188 Innehåll Sida 2 av 7 3. Sektor Samhällsbyggnad... 3 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 3.2 Viktiga händelser... 3 3.3 Ekonomi... 3 3.3.1 Driftsredovisning...

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2012 Omslagsbild: www.smalandsbilder.se 2 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet 4 Fakta om kommunerna i länet 5 Kommunalråden

Läs mer

ÖREBRO KOMMUN orebro.se orebro.se

ÖREBRO KOMMUN orebro.se orebro.se ÖREBRO KOMMUN Vem är jag? Elisabeth Liljekvist, kvalitets och utvecklingschef, vård och omsorg Nomineringen Kommunkompassen 2012 var utgångspunkten Örebro fick näst högsta bedömningen någonsin Över genomsnittet

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i särskilt boende (äldreomsorg) 2014

Anvisningar för Kvalitet i särskilt boende (äldreomsorg) 2014 Anvisningar för Kvalitet i särskilt boende (äldreomsorg) 2014 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer