Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Syfte...3 Definitioner...3 Uppföljning av förra årets åtgärder...3 Kartläggning...4 Nulägesbeskrivning...4 Främjande arbete...5 Kön/Genus...5 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning...6 Funktionshinder...6 Sexuell läggning...6 Ålder...7 Könsöverskridande identitet...7 Mål för läsåret Mål: Åskådliggöra värdegrundsarbetet...7 Mål: Förbättra dokumentationen vid konflikter och händelser...8 Mål: Förankra skolans regler och följa upp dem...8 Mål: Förbättra språkbruket...9 Mål: Utveckla fritids arbete med genus...9 2

3 Inledning Skolan, förskolan och fritidsverksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Arbetet kring detta regleras sedan 1 januari 2009 i diskrimineringslagen ochsedan 2010 i 6 kap i Skollagen 2010:800. På Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset har vi valt att sammanföra dessa planer till en. Eftersom vi ser barnens dag som en helhet där både förskola, skola och fritidsverksamhet ingår gäller denna plan för såväl förskoleverksamheten, skolverksamheten, fritidshem som fritidsklubb. Vi har alltså valt att inkludera särskilda mål för fritidshem och fritidsklubb i samma plan som används för förskola och skola. Syfte Syftet med Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthusets plan för lika behandling och mot kränkande behandling är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder. Den är även till för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Diskrimineringsgrunder som nämns i denna plan är; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och detta beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Uppföljning av förra årets åtgärder All personal har arbetat aktivt för att motverka negativa attityder. Man har tagit upp saken då något inträffat, men har också talat om det i förebyggande syfte, vid exempelvis samlingar och under ESSA-lektioner. Man har arbetat aktivt med att undvika att säga nej-satser och har i stället talat om vad man får göra. Man har också arbetat mycket aktivt för att motverka våld, både i lek och på skämt. Personalen har upplevt att det som ofta startar på skoj eller lek ofta utmynnar i allvar och av den orsaken har detta mål tillkommit. All personal har 3

4 dagligen och vid olika tillfällen, tagit upp detta. En förbättring av dokumentationen har skett, men detta behöver vi fortsätta att arbeta vidare med eftersom resultatet ännu inte är direkt tillfredsställande. Den sammantagna utvärdering barnen gjort grundar sig på trivselenkäter och enkäter inför allergi- och skyddsrond. Denna utvärdering visar på att de flesta barnen trivs bra och att de känner sig trygga i skolan. Den punkt som vi behöver arbeta vidare med är arbetsron och ljudnivån i klassrummen. Vår vision Montessorisförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset är en liten, trygg förskola/skola med hög personaltäthet och ett gemensamt ansvar. Vår vision är att inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Kartläggning Kartläggningen har gjorts genom att barnen har besvarat trivselenkäter. På Fröhuset och i förskoleklassen, har de med hjälp av en vuxen besvarat trivselenkäten samt pratat om alla människors lika värde i barngruppen. Dessutom har man talat om frågor och funderingar som uppkommit i olika situationer på ett sätt som passar barnens mognad. Varje vecka har eleverna i 1-2:an och 3-5:an Livskunskap/ESSA. Under dessa lektioner berörs likabehandling på olika sätt och personalen fångar upp och går vidare med aktuella frågor. Personalen har diskuterat och utvärderat likabehandlingsarbetet i arbetslagen. Barn- och elevhälsoteamet har under läsåret träffats varje vecka och bland annat pratat om stämningen på skolan. På 3-5:ans fritids har en kartläggning gjorts där det bland annat tas upp var de gillar att vara på skolans område samt vilka de leker med. Resultatet av detta tas upp i barn- och elevhälsoteamet, BEHT där man analyserar vilka platser som barnen inte är på samt vilka barn som inte så många leker med. Nulägesbeskrivning All personal uppger att stämningen på skolan är god, trivsam och trygg. Personalen på Fröhuset anser att förskolan och skolan har en trygg miljö som återspeglas på barngruppen. På Fröhuset arbetar man under höstterminen målmedvetet med att få bra arbetsrutiner för såväl personal som barn, vilket resulterar i att arbetet underlättas under vårterminen. I alla grupper arbetar man förebyggande vid samlingar eller under ESSAlektioner för att alla barn ska trivas och känna sig trygga. I grupperna talar man ofta om hur man är en bra kompis samt fångar situationer direkt när de uppstår. 1-2:ans personal anser att det är en trivsam stämning mellan 4

5 personalen vilket de tror smittar av sig på barnen. Barnen och personalen har en accepterande attityd mot varandra och tillåter alla att vara på sitt eget sätt. Detta är viktigt att fortsätta tala om människors olikheter och förutsättningar. En klar minskning av såväl fysiska som verbala konflikter. Språkbruket har förbättrats avsevärt. Värdegrundsarbetet i form av Fair Play har spritt en positiv och uppmuntrande stämning bland elever och personal. Arbetsron upplevs delvis orolig och ljudnivån stundtals för hög, både av elever och personal. Personalen uppger att de inte dokumenterar i tillräckligt stor utsträckning när det varit konflikter. Barn- och elevhälsoteamet, som träffas en gång i veckan, anser att detta läsår varit lugnt och att antalet konflikter varit få. De konflikter som varit har följts noga av elevvårdsteamet med handledning till inblandad personal eller med arbete direkt med elever och föräldrar. I trivselenkäterna uppger de allra flesta i 3-5:an att de trivs mycket bra eller bra i skolan och ingen har uppgett att de trivs dåligt eller mycket dåligt. Vissa uppger att de ibland blir retade och slagna i skolan men ingen av eleverna upplever att de blir utfrusna av sina klasskamrater, vilket är en förbättring från förra året. Bland 1-2:orna har en övervägande del av barnen en positiv inställning när de tänker på sina kamrater. De flesta känner sig positivt inställda när det är dags att gå till skolan. Främjande arbete Nedan presenteras hur vi arbetar för att främja likabehandling allmänt samt utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vi arbetar i alla delar av verksamheten med värdegrundsarbetet ESSA och Fair Play som sätter fokus på elevens empati, självkänsla, samarbete och ansvar. Det är en del i vårt uppdrag att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Detta arbete främjar likabehandlingen på ett övergripande plan då eleverna får en större förståelse för andra. Under personalmötena har all personal på skolan möjlighet att diskutera attityder, normer och värden vilket lyfter strukturella förutsättningar för likabehandling till ytan. Kön/Genus Personalen arbetar aktivt mot de traditionella könsrollerna genom att delta i olika aktiviteter, exempelvis sport, bakning, dans, snickararbete etc. Vi pratar om yrkesroller eller andra roller för att visa att könstillhörighet inte är avgörande för yrke eller rollfördelning. 5

6 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vi ser det som en stor tillgång att vi har så många kulturer, religioner och andra trosuppfattningar representerade i vår förskola och skola, bland såväl föräldrar, barn som personal. Detta gör att våra barn har en stor förståelse för och är väl rustade för livet i det mångkulturella samhället. Även i fortsättningen kommer modersmålet att prioriteras under skoltid eftersom vi anser att denna undervisning är oerhört viktig. Vi kommer fortsätta med vårt globala arbete. Vi har under året ägnat en del tid åt vår fadderskola i Etiopien. Vi har haft flera besök från de som varit där och hälsat på. Vi har samlat in kläder och leksaker och skickat ner och vi har samlat pengar vid olika tillfällen, som exempelvis musikaler och julmarknader. Vi kommer att fortsätta detta arbete även under kommande läsår. Eleverna har möjlighet att ta ledigt enstaka dagar, exempelvis vid religiösa eller kulturella högtider. Vi kommer att lägga stor vikt vid förberedelserna inför FN-dagen och vi kommer även i år anordna en fest där föräldrar och personal tar med sig mat för att bjuda varandra. Funktionshinder Vi kommer att fortsätta arbetet med att anpassa miljön för våra elever med olika funktionshinder. Idrottshallen har till exempel från och med detta läsår försetts med hiss. Fritids kommer under vårterminen se över ett eventuellt samarbete med Jorielskolan som är en skola för barn med funktionshinder. Syftet med detta är att barnen ska få en ökad kunskap om olika funktionshinder och att de ska få lära känna barn med andra förutsättningar än de själva. Sexuell läggning Material har beställts för att lärarna ska få inspiration till att ta upp hbt-frågor i undervisningen. Bland personalen har diskussioner ägt rum för att i vardagen motverka ett hetronormativt förhållningssätt, vilket avslutades med en gemensam Stockholmsvandring tillsammans med en transperson. Biblioteket har utökats med barnböcker som belyser olika typer av familjebildningar. Om eleverna använder ord som rör sexuell läggning som skällsord eller i negativa sammanhang så markerar personalen direkt. Detta genom att ta upp det till diskussion, att förklara att vi i personalen och våra nära och kära alla har olika sexuella läggningar och att inget är mer rätt eller fel än något annat. 6

7 Ålder På Montessoriförskolan Fröhuset, Montessoriskolan Växthuset och inom fritidsverksamheten arbetar vi i åldersintegrerade grupper för att barnen och eleverna ska lära av varandra, samt ha förståelse och visa hänsyn för varandra. På Fröhuset är barnen mellan 3,5 år och 5 år. I de andra grupperna är det F-2:or och 3-5:or. Det finns stor möjlighet att röra sig mellan de olika grupperna. Under temadagar och andra aktiviteter är barnen ibland indelade i blandade grupper med alla åldrar. Alla åldrar finns representerade även i personalgruppen utan någon skillnad i arbetsuppgifter och ansvar i förhållande till ålder. Könsöverskridande identitet Personalgruppen ska sträva efter en ökad kunskap i frågan samt skapa ett förhållningssätt där man inte agerar i enlighet med traditionella könsidentiteter. Mål för läsåret Åskådliggöra förskolans/skolans värdegrundsarbete Förbättra dokumentation vid konflikter och händelser Förankra förskolans/skolans regler och följa upp dem Förbättra språkbruket Utveckla genusarbetet på fritids Mål: Åskådliggöra värdegrundsarbetet Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Åskådliggöra Hela läsåret Arbetslagen En gång/månad värdegrundsarbetet med barnen, som i en gemensam sol för förskola, skola och fritids följs upp vid arbetsgruppernas utvärderingstillfällen 7

8 Mål: Förbättra dokumentationen vid konflikter och händelser Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Ha förtryckta Hela läsåret Agneta Vid utvärderingsincidentrapporter dagarna som är lätt tillgängliga i personalrummet Göra en påminnelse- September Karin R Vid utvärderingstavla där man ser dagarna vilka punkter man måste ta upp Regelbunden upp- Hela året All personal Vid arbetsföljning av all gruppernas dokumentation veckoträffar vecka för vecka Mål: Förankra skolans regler och följa upp dem Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Barnen/eleverna September Arbetslagen En gång/månad ger förslag på med barnen, som vilka regler som ska följs upp vid gälla arbetsgruppernas utvärderingstillfällen Föräldrarna ger September Agneta Vid arbetsgrupperförslag på vilka regler nas utvärderingar som ska gälla Tillsammans med September Arbetslagen Vid klassråden barnen gå igenom de fem regler vi valt ut och bestämma vilka konsekvenserna blir om man inte följer dem Införa en storsamling Vårterminen Fritidspersonal Under fritidsträffarna varje måndag för 3-5:or där vi påminner om skolans regler. 8

9 Ta upp skolans regler Vårterminen Fritidspersonal Under fritidsträffarna dagligen under mellanmålet i 1-2:ans fritids. Mål: Förbättra språkbruket Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Införa språklappar En månad All personal på På personalmöte och ha nolltolerans. skolan och på när månaden är fritids slut Mål: Utveckla fritids arbete med genus Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Arbeta aktivt med att Vårterminen Fritidspersonal Vid byta aktiviteter utvärderingsdagarna mellan manlig och i juni kvinnlig personal 9

10 10