En handbok för nya styrelser. Att komma igång. med lokal facklig verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En handbok för nya styrelser. Att komma igång. med lokal facklig verksamhet"

Transkript

1 En handbok för nya styrelser Att komma igång med lokal facklig verksamhet 1

2 2 ST, Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Print, september Upplaga: ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: E-post: bestall@st.org. Fax: Webbplats: Ange artikelnr 1139.

3 Att komma igång Att komma igång med och få fart på en facklig verksamhet på en arbetsplats är ett spännande jobb. Ni som har valts in i en ny styrelse har fått förtroendet att vara med och bygga upp verksamheten. Tillsammans med medlemmarna ska ni nu arbeta för att få det bättre på jobbet. Så här i början finns det troligen en hel del praktiskt att tänka på. Vem ska göra vad i styrelsen? Hur ska kontakterna med medlemmarna och arbetsgivaren fungera? Vilken utbildning behöver ni? Vilka frågor ska ni driva? Finns det regler som måste följas? Den här handboken är tänkt att vara ett praktiskt verktyg för er som har liten eller ingen tidigare erfarenhet av fackligt styrelsearbete. Vi hoppas att ni kommer att hitta användbar information och fakta men också att ni får inspiration och idéer. Att jobba fackligt är både givande och intressant och verksamheten blir vad ni i styrelsen och medlemmarna tillsammans gör den till. Behöver ni mer information, råd eller stöd är ni alltid välkomna att kontakta STs kansli, ST Direkt eller Lycka till! 1

4 2

5 Innehåll En stark motpart STs idé... 4 Vision, mål och utveckling Att jobba med medlemmen i fokus... 7 Ta vara på det fackliga engagemanget... 8 Skapa goda förutsättningar för dialog... 8 Ta reda på vad medlemmarna vill... 8 Förverkliga förbundets mål och planer... 9 Centrala och lokala frågor... 9 Bestäm vad ni vill uppnå Informera löpande Ordna aktiviteter Ge stöd och hjälp till de som behöver Rekrytera nya medlemmar Gör ST synligt på arbetsplatsen Att organisera arbetet Stadgar Årsmöte Viktigt att anmäla vem som är förtroendevald Håll er uppdaterade om vad som händer i ST Det mesta beslutas på lokal nivå En styrelse, olika uppdrag, ett lag STs servicemål Att utöva inflytande Kontakten med arbetsgivaren Kontakten med andra fack Medbestämmandelagen (MBL) Kollektivavtal om samverkan Fler arbetsrättsliga lagar Att bygga upp kompetens Rätt till facklig utbildning STs grundläggande stegutbildningar Påbyggnadsutbildningar Så här kontaktar du oss

6 En stark motpart Många av dagens anställningsvillkor och förmåner upplevs som självklara. Men det är de inte. De är i många fall ett resultat av fackligt arbete under lång tid. Och det är inte alls säkert att de villkor som gäller i dag automatiskt kommer att gälla i morgon. Därför är det viktigt att facket även i framtiden finns kvar som en stark motpart till arbetsgivaren. En motpart som driver frågor som förbättrar de anställdas anställningsvillkor. Och som ser till att dagens villkor inte försämras. STs idé ST är fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Vår grundidé är att samla alla på samma arbetsplats i en fackförening. Alla är välkomna som medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Det ger styrka, gemenskap och ökar sammanhållningen. STs fackliga arbete utgår från närhetsprincipen. Det är medlemmarna på arbetsplatsen som vet bäst vad som behöver göras. Och det är också där man har störst möjligheter att påverka. ST har förtroendevalda på cirka arbetsplatser runtom i landet. ST har förtroendevalda på cirka arbetsplatser runtom i landet. STs omkring medlemmar representerar en mängd olika yrken och bakgrunder. De flesta arbetar inom statliga verksamheter, till exempel på myndigheter, i affärsverk, på högskolor och universitet, i statligt ägda bolag eller i statligt finansierade stiftelser. Det finns också ST-medlemmar som arbetar i privata företag. ST är partipolitiskt obundet. 4

7 Vision, mål och utveckling Visionen är att ST ska vara ett stöd för medlemmens individuella utveckling och vara arbetsplatsfacket för alla. Målet är att stärka STs ställning på arbetsplatserna genom ökad representativitet och organisationsgrad. ST arbetar med sex strategiska utvecklingsområden: Insikt, Medlemmen i fokus, Kraftfull rekrytering, Bästa facket för välutbildade och yngre, Ny lönepolitik samt Utveckling av det fackliga arbetet. Läs mer i Mål och utvecklingsplan för ST. Artikelnr

8 6

9 1. Att jobba med medlemmen i fokus När man jobbar fackligt är det viktigt att jobba tillsammans med medlemmarna, att hela tiden ha medlemmen i fokus. Det fackliga arbetet ska kännetecknas av dialog, delaktighet och engagemang, där styrelsen har en samordnande funktion. Att hitta effektiva former för medlemsinflytande och delaktighet är en av utmaningarna för en styrelse i ett lokalt fack. 7

10 1. Att jobba med medlemmen i fokus Ta vara på det fackliga engagemanget Det är viktigt att ni har ett starkt stöd av medlemmarna och att medlemmarna har förtroende för er. Och det är en styrka om så många medlemmar som möjligt engagerar sig och deltar aktivt i diskussioner och beslut. Ni i styrelsen behöver inte göra allt själva, utan kan ta hjälp av medlemmarna. Alla vill visserligen inte ta på sig ett fast fackligt uppdrag. Men de flesta är ändå intresserade av fackliga frågor. Många medlemmar kan förmodligen tänka sig att delta i ett tidsbegränsat projekt eller en arbetsgrupp som behandlar en fråga som just de är särskilt intresserade av. En sådan arbetsgrupp kan till exempel ha till uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag i en viss fråga eller planera och genomföra en medlemsaktivitet. Gruppen kan med fördel bestå av både förtroendevalda och medlemmar. Det går utmärkt att anmäla medlemmar som fackligt förtroendevalda på tillfälligt uppdrag till arbetsgivaren och STs medlemsregister. Då gäller förtroendemannalagen för dem. Skapa goda förutsättningar för dialog Försök att skapa goda förutsättningar för dialog. Alla medlemmar ska ges konkreta möjligheter att vara med och påverka och lämna synpunkter. Försök att skapa goda förutsättningar för dialog. Ni kan till exempel gå laget runt vid möten och låta var och en säga vad de tycker i en viss fråga. Använd metoder som gör att alla, även mer tystlåtna personer, får möjlighet att föra fram sina åsikter. Ni kan till exempel gå laget runt vid möten och låta var och en säga vad de tycker i en viss fråga. Eller använda talpinne, då bara den som håller i pinnen får tala och övriga lyssnar. Ni kan undvika hierarki på möten genom att ställa stolarna i en rund ring i stället för att använda sammanträdesbord. En annan idé är att grupparbeta, till exempel enligt Lappmetoden som beskrivs på sid 11. Ta reda på vad medlemmarna vill För att få stöd och förtroende måste ni arbeta med de frågor som är viktiga och intressanta för medlemmarna. En förutsättning för att kunna göra det är att ni vet vad medlemmarna vill. Det är inte säkert att det som ni i styrelsen vill och som ni tycker är viktigt är det som intresserar medlemmarna mest. Var lyhörda och ha regelbunden kontakt med medlemmarna. Lär er att lyssna aktivt och att ställa bra frågor. Ta reda på vilka åsikter, önskemål och behov som finns. Det bästa, och i många fall också det enklaste sättet 8

11 1. Att jobba med medlemmen i fokus är såklart att helt enkelt prata med medlemmarna, antingen på gemensamma möten eller enskilt med var och en. Om arbetsplatsen är stor kan ni ta hjälp av arbetsplatsombuden, om det finns sådana utsedda. Ni kan också skicka en aktuell fråga, via e-post för att snabbt fånga medlemmarnas åsikter, eller via enkäter för att ta reda på vad medlemmarna tycker inför ett viktigt beslut. Enkäter är kanske mest intressant att använda sig av på större arbetsplatser med många medlemmar. Kom ihåg att inget slår en personlig kontakt. Förverkliga förbundets mål och planer ST är en demokratisk uppbyggd organisation. Det är kongressen, STs högsta beslutande organ, som bestämmer vilken inriktning verksamheten inom ST ska ha och vilka frågor och huvuduppgifter som ska prioriteras. Med kongressens beslut som utgångspunkt arbetar STs förbundsstyrelse varje år fram en verksamhetsplan. I den specificeras vilka mål som ska uppnås och vilka uppdrag som ska genomföras av STs avdelningar och förbundskansli. Det som gäller för en lokal styrelse, är att verksamheten ska följa den inriktning som kongressen har beslutat om. Det är genom ert lokala fackliga arbete som STs övergripande mål och planer förverkligas. Centrala och lokala frågor Inom ST finns ett antal övergripande grundfrågor, så kallade traditionella fackliga frågor, som förbundet ständigt driver, både centralt och lokalt: Lön och andra anställningsvillkor, Utveckling och inflytande i arbetet, Jämställdhet och mångfald, Arbetsmiljö och Trygghet. 9

12 1. Att jobba med medlemmen i fokus Ni väljer själva hur ni praktiskt vill jobba med de här frågorna och vilken ambitionsnivå ni kan klara. Kanske är någon eller några av frågorna viktigare än andra för er arbetsplats? Självklart kan det också finnas andra, lokala frågor som är angelägna för er att jobba med. Bestäm vad ni vill uppnå En mycket viktig punkt när man startar en lokal facklig verksamhet är att bestämma vad det är man vill uppnå. Sedan måste man också hitta sätt för hur man ska nå målen. Det är nu ni lägger grunden och därför är det viktigt att ni, tillsammans med medlemmarna, diskuterar de här frågorna ordentligt och fastställer målen. Är er arbetsplats attraktiv? Om inte, vad vill ni ändra på? Måla upp en framtidsbild tillsammans med medlemmarna. Hur ser en attraktiv arbetsplats ut? Vilka frågor är viktiga att driva? Vilka behov och önskemål har medlemmarna? Vilka är era mål, för verksamheten och för den enskilda medlemmen? Vilka hinder och möjligheter finns för att uppnå målen? Vilka mål kan ni uppnå kortsiktigt och vad kommer att ta längre tid att lyckas med? Vad är viktigast? Vilka frågor ska ni ta itu med först? Hur ska ni arbeta för att nå målen? Vilka resurser har ni, både ekonomiska och personella? Det är viktigt att ha en helhetssyn på verksamheten och veta vad ni vill uppnå på lång sikt för att kunna sätta relevanta kortsiktiga mål. En god framförhållning, uthållighet och planerade strategier för att komma framåt i olika frågor gör arbetet lättare och ökar chansen att lyckas. Om ni kan enas med arbetsgivaren om en gemensam framtidsbild så är det positivt. Då har ni en bra utgångspunkt för att i samverkan arbeta för förändring och utveckling som gynnar både verksamheten och de anställda. 10

13 1. Att jobba med medlemmen i fokus Använd Lappmetoden Ett bra sätt att få medlemmarna delaktiga, skapa en gemensam framtidsbild och ta fram en väl förankrad verksamhetsplan är att jobba i grupp enligt Lappmetoden. Det går kortfattat till på följande sätt: ➊ ➋ ➌ Berätta kort om bakgrunden till uppgiften, varför ni ska genomföra den och lite om arbetssättet. Formulera frågan. Exempelvis: Hur ser en attraktiv arbetsplats ut? eller Vilka frågor ska vi i ST driva? Skriv upp frågan på en tavla. Låt deltagarna arbeta enskilt och skriva ned sina egna förslag på ett papper. Låt deltagarna jobba i par och diskutera de egna förslagen. Låt dem sedan välja ut de fyra viktigaste förslagen och skriva ner dessa på fyra separata papper. Sätt upp förslagen på väggen. En rad för varje par. ➍ ➎➋ ➏ Låt varje par kort presentera sina fyra förslag. Låt varje par välja ut de tre förslag de tycker är viktigast genom att rita dit hjärtan på dessa papper. Paret får bara välja ett eget förslag och på det får de bara rita ett hjärta. På andras förslag ritar de två hjärtan. Sortera förslagen. De förslag som inte fått några hjärtan plockas bort. Vissa förslag kanske är likartade och kan sorteras ihop. De förslag som fått flest hjärtan är mest angelägna att arbeta vidare med. ➐ Kom överens om hur ni ska jobba med de mest angelägna frågorna framöver. Ta reda på vem som vill ansvara för vad och bestäm när uppföljning ska ske och när olika uppgifter ska vara klara. Använd resultaten från grupparbetet som underlag när ni skriver er verksamhetsplan och ert handlingsprogram. 11

14 1. Att jobba med medlemmen i fokus På större arbetsplatser fungerar det bra att sprida information genom till exempel e-post, intranät eller nyhetsbrev. Informera löpande Diskutera och informera underhand, inte bara när beslut redan är fattade. Även om ni inte alltid kan berätta allt, till exempel i samband med förhandlingar, så finns det alltid något ni kan säga. Ni kan alltid informera om att förhandlingar pågår, vad de i stort handlar om och när de förväntas vara klara. Gör det. Förekom och ligg steget före i stället för att vänta och avvakta och på så sätt riskera missnöje, irritation och ryktesspridning. Berätta för andra vad ni har uppnått. Gör er årliga verksamhetsberättelse informativ och tydlig och sprid den på arbetsplatsen. När det gäller ärenden som rör individen är gången en annan. Sådana ärenden ska inte övriga medlemmar informeras om. Däremot är det av största vikt att den fackrepresentant som förhandlar med arbetsgivaren i individärenden har nära kontakt med den som förhandlingen berör och inte fattar några beslut utan att vederbörande har fått information innan. Det bästa sättet att sprida information är att göra det muntligt. Det är lättare på små arbetsplatser. På större arbetsplatser fungerar det i en del sammanhang kanske bättre att använda till exempel e-post, intranät eller nyhetsbrev. Några av de större avdelningarna i ST har till och med egna tidningar. Alla avdelningar, stora som små, har möjlighet att lägga upp en egen avdelningssida på förbundets webbplats. Där kan man samla information till medlemmarna. Närheten till medlemmarna är viktig. På en större arbetsplats kan arbetsplatsombuden vara språkrör och verka som länkar mellan styrelsen och medlemmarna. De kan förmedla styrelsens information vidare till medlemmarna på sin avdelning eller enhet och lyssna av vad medlemmarna tycker och återkoppla till er i styrelsen. Även på mindre arbetsplatser kan man utse arbetsplatsombud. Det finns ingen undre gräns för hur få medlemmar ett arbetsplatsombud kan företräda. Fundera över en informationsplan som passar för er och arbetsplatsen där ni fastslår hur ni ska kommunicera med medlemmarna. 12

15 1. Att jobba med medlemmen i fokus Medlemsmöten kan arrangeras under mer lättsamma former som vid en fackfrukost, fackfika eller facklunch. Ordna aktiviteter Arbeta för att ST ska vara ett aktivt fack och det bästa alternativet för alla på arbetsplatsen. Se till att ni syns på arbetsplatsen och att det är lätt att få kontakt med er. Ordna olika aktiviteter och mötesplatser för att få igång medlemsengagemanget. Tänk på att medlemsmöten inte alltid måste ske i form av konventionella möten i sammanträdesrum. Sådana möten kan behövas ibland, men många gånger kan ni träffas under mer lättsamma former. Några exempel på andra typer av möten är fackfrukost, fackfika eller facklunch 13

16 1. Att jobba med medlemmen i fokus då ni träffas och äter eller fikar tillsammans, samtidigt som ni diskuterar en viktig fråga och tar reda på vad medlemmarna tycker. I samband med årsmötet kan ni kanske ordna en gemensam rolig aktivitet. Facklig verksamhet bygger ju också på att skapa gemenskap och öka sammanhållningen mellan medlemmarna. Bjud in en ombudsman från STs förbundskansli som presenterar en aktuell fråga med efterföljande diskussion. Det kan till exempel gälla hur ett lönesamtal går till, vilka rättigheter man har som anställd, hur man kan jobba med mångfaldsfrågor eller något annat som berör medlemmarna. Ni kan också ordna intressanta föredrag med externa föredragshållare, om ni har ekonomiska möjligheter till det. Kanske kan det vara en bra idé att då även bjuda in de som inte är ST-medlemmar på arbetsplatsen. Var i så fall tydliga med att det är ST som står bakom arrangemanget. Testa ST Direkt! Ring Besök förtroendevaldasidan på Där finns ett avsnitt med tips och råd som gäller rekrytering. Ge stöd och hjälp till de som behöver Det är av stor vikt att ni aktivt arbetar så att medlemmar som på olika sätt har eller får problem på arbetsplatsen får hjälp och stöd när de vänder sig till er som är förtroendevalda i ST. Om inte ni i styrelsen kan hjälpa till direkt är det viktigt att ni ser till att medlemmen snabbt får kontakt med den/de som kan hjälpa till att lösa problemet. Därför är det viktigt att ni vet vem ni ska kontakta inom ST. Förbundets servicetjänst, ST Direkt, för medlemmar och förtroendevalda, är en snabb och bra ingång att använda i de flesta lägen. Om rådgivarna på ST Direkt inte kan svara på frågan direkt, ser de till att ni snabbt får kontakt med rätt person. Ett lokalt fack som regelbundet har kontakt med medlemmarna och som hjälper och stöder dem som på olika sätt råkat illa ut får ofta en bra uppslutning och nöjda medlemmar. Bilden av ST formas ju av hur det fackliga arbetet bedrivs lokalt och hur STs förtroendevalda agerar i olika sammanhang, särskilt vid personliga kontakter med medlemmarna. Rekrytera nya medlemmar Delta i arbetet med att rekrytera nya medlemmar. Många medlemmar på er arbetsplats gör ST till en viktig part i det lokala fackliga arbetet. Ju fler ni är, desto starkare blir ni och era synpunkter får en tyngd som inte kan ignoreras av arbetsgivaren. Ett starkt förbund attraherar nya medlemmar. 14

17 1. Att jobba med medlemmen i fokus Gör ST synligt på arbetsplatsen Gör ST till ett synligt fack på arbetsplatsen. Berätta om vad ST gör och vill och vad ni har uppnått, både för nuvarande medlemmar men också för potentiella medlemmar. Använd det informationsmaterial och de profilprodukter som finns att beställa från förbundet. Det finns mycket material, både för medlemmar och förtroendevalda och det mesta är kostnadsfritt. Ni beställer det på ett enkelt sätt direkt via STs webbplats eller genom att ringa, mejla eller faxa till ST Förlag och ST Butiken. 15

18 16

19 2. Att organisera arbetet Medlemmarna har gett er i styrelsen förtroendet att leda det fackliga arbetet. Det förtroendet måste ni leva upp till. Nu gäller det att bygga upp det fackliga arbetet från grunden. Att organisera arbetet och hitta arbetssätt och rutiner så att verksamheten kan ske effektivt och rationellt. Kom ihåg att alltid ha medlemmarnas behov i fokus och låt styrelsearbetet präglas av öppenhet och tydlighet. 17

20 2. Att organisera arbetet Stadgar Grundregler för hur det fackliga arbetet ska bedrivas, det vill säga vad som måste göras, regleras i STs stadgar. Det finns stadgar för förbundet i stort och normalstadgar för avdelningar, sektioner och klubbar. Många styrelser använder normalstadgarna precis som de är, men det går också att anpassa dem. Beställ stadgarna från ST Förlag eller gå in på och läs. Årsmöte För att kunna bilda en ny avdelning, sektion eller klubb måste ST-medlemmarna på arbetsplatsen hålla ett årsmöte. I STs stadgar finns uppräknat vilka punkter som ska tas upp på mötet. En ombudsman från kansliet kan komma och hjälpa till och ge råd om vad som är viktigt att tänka på i början. På årsmötet väljs styrelsen. Inför styrelsevalet är det bra att föreslå personer så att det blir en bra blandning i styrelsen när det gäller ålder, kön, bakgrund, arbetsuppgifter etcetera så att alla på arbetsplatsen känner sig representerade. Viktigt att anmäla vem som är förtroendevald För att omfattas av rättigheterna i förtroendemannalagen måste ni anmäla de fackligt förtroendevaldas namn och uppdrag till arbetsgivaren. Skyddsombud ska även anmälas till Arbetsmiljöverket. För att ni ska få tillgång till all information från förbundskansliet, till exempel inbjudningar, kallelser, ST Rapport med mera och för att ni ska kunna logga in på förtroendevaldasidan på STs webbplats måste ni också anmäla de förtroendevalda till STs medlemsregister. Håll er uppdaterade om vad som händer i ST Det är viktigt att ni i styrelsen är insatta och uppdaterade i frågor som gäller det fackliga arbetet. På STs webbplats finns mängder av användbar information bland annat sidor med nyttigheter specifikt för medlemmar. Här finns också en särskild sida där vi samlar information som enbart riktar sig till förtroendevalda. Sidan är lösenordsskyddad. Vid första besöket måste man registrera sig. Vid nästa besök behöver man bara logga in. Gör det gärna till en vana att besöka förtroendevaldasidan med jämna mellanrum så håller ni er uppdaterade om vad som händer inom förbundet. ST Rapport är förbundets tidning för förtroendevalda. Tidningen skickas automatiskt till alla förtroendevalda tio gånger per år. OBS! För att kunna logga in på förtroendevaldasidan och för att få ST Rapport måste ni vara registrerade som förtroendevalda i STs medlemsregister. 18

21 GES UT AV FACKFÖRBUNDET ST NUMMER 7 13 MAJ 2005 ÅRGÅNG 96 NYHETER DITT JOBB Personalen vid Länsstyrelsen i Stockholm hinner inte med sitt jobb. I ett protestuttalande skriver dess styrelse att de har 30 procent av landets länsstyrelseärenden men bara 10 procent av anslagen. Göran Bjarme, handläggare, är bekymrad över att stressen kan leda till sämre beslut. Sid 4 Göran Bjarme. med att vara ett par och jobba på samma ställe, men det är inte alltid okomplicerat. Särskilt inte om det handlar om vänsterprassel eller om ena parten är chef över den andra. Sid FRÅGOR & SVAR Får jag ut semesterdagarna? Jag slutar mitt jobb på grund av arbetsbrist. Kan jag få ut mina sparade semesterdagar i pengar eller dagar? Sid 25 Åsa Rydberg, arbetsförmedlare i Malmö, blev hotad av en man sedan hon stängt av honom från aktivitetsgarantin. Sid 6 parti. De värvar röster från arbetslösa protestväljare och nynazister. Men budskapet går också hem hos välutbildade statstjänstemän. Målet är att göra Sachsen till ett»folkhem«med färre utlänningar och fler poliser. Sid Sid Åsa Rydberg. SID 2 SID 3 SID 3 SID 4 SID 5 AVDELNINGAR Ledare Nyheter Ditt jobb Kultur & Nöje Medlemstorget Bildkryss Debatt & Insänt Bengt Sandblad prisad forskare Att organisera arbetet Så här registrerar du dig på förtroendevaldasidan på STs webbplats: 1) Gå in på webbadressen och klicka på texten Registrera dig i den blå rutan längst ned till höger på sidan. SID 6 ST Rapport riktar sig till STs förtroendevalda... Långa väntetider vid Länsstyrelsen Kärlek på jobbet Att arbetskamrater blir förälskade är inte ovanligt. Det finns många fördelar Hon blev hotad på jobbet Att vara arbetsförmedlare innebär att leva farligt. Antalet anmälda tillbud med inslag av hot och våld ökade med mer än 50 procent från 2003 till FOTO: HÅKAN RÖJDER Högerextrema vill bygga tyskt»folkhem«i det tyska delstatsparlamentet i Sachsen är högerextrema NPD fjärde största FOTO: CHRISSTIAN JUNGEBLODT 2) Fyll i uppgifterna och klicka på knappen Registrera. Du får då en bekräftelse på att registreringen är genomförd. Nu har du tillgång till all information på förtroendevaldasidan. Paret Dominique vågar ta ut svängarna Monica och Carl Axel Dominique gillar att överskrida musikaliska gränser. De spelar klassiskt och jazz. Ofta tillsammans men också var för sig. Med»Sommaren som aldrig säger nej«gav de sig in i schlagerbranschen. Ha mod att välja. Rösta nationellt! står det på ett av NPDs plakat vid en demonstration framför Brandenburger Tor i Berlin. SENASTE NYTT: LEDARE: Arbetsgivarna blåser till strid Sid 2 DEBATT: En förändringens vind Sid 30...och ST Press riktar sig till förbundets medlemmar. Där går bland annat att läsa om vad som händer på arbetsplatser där ST finns. Det mesta beslutas på lokal nivå Inom ST hanteras och beslutas i stort sett alla frågor på lokal nivå. Förbundets organisation är starkt decentraliserad och beslutsfattandet är delegerat. I princip har STs förbundsstyrelse delegerat beslutsrätten i de flesta frågor till STs avdelningar. Avdelningarna kan sedan i sin tur delegera vidare hantering och beslutsrätt i olika frågor till sina eventuella sektioner och klubbar. Om ni är en sektions- eller klubbstyrelse bör ni kontrollera med er avdelning vad som gäller för er. 19

22 2. Att organisera arbetet En styrelse, olika uppdrag, ett lag Styrelsen är ett lag. Tillsammans ansvarar ni för styrelsearbetet. Vid den första träffen efter årsmötet ska ni fördela de olika styrelseuppdragen jämt mellan er. Här beskrivs kortfattat vilka uppgifter som styrelsen har och vilka uppgifter som ingår i de vanligaste styrelseuppdragen. Styrelsens uppgifter Företräda medlemmarna på arbetsplatsen gentemot arbetsgivaren. Teckna kollektivavtal med arbetsgivaren. Ge råd, stöd och information till medlemmarna i fackliga frågor. Bidra till att göra ST till ett aktivt och synligt fack på arbetsplatsen. Arbeta aktivt med att rekrytera medlemmar, särskilt nyanställda och oorganiserade. Informera om STs kurs- och aktivitetsutbud. Hålla sig uppdaterad om det som händer inom förbundet. Följa den verksamhetsplan och budget som fastställts på årsmötet. Följa de riktlinjer och beslut som läggs fast på årsmötet. Fullgöra de uppdrag och jobba med de frågor som kongressen och förbundsstyrelsen delegerar till lokal nivå. Följa förbundets servicemål (se sidan 23). Skicka in årlig verksamhetsberättelse, resultaträkning och balansräkning till kansliet. Anmäla vem som är förtroendevald till arbetsgivaren och till STs medlemsregister. 20

23 2. Att organisera arbetet Ordförande Ordförandens uppgift är att: Leda, fördela och samordna arbetet inom styrelsen. Verka för goda kontakter med arbetsgivaren, andra lokala fack och olika representanter för ST. Verka för att den fackliga verksamheten på arbetsplatsen utvecklas. Sekreterare Sekreterarens uppgift är att: Sända ut kallelse, dagordning och övrigt material till styrelsen före möten. Föra protokoll vid styrelsemöten och sedan distribuera det. Diarieföra inkomna handlingar och arkivera originalhandlingar. Sammanställa underlaget till den årliga verksamhetsberättelsen. Anmäla förtroendevalda till arbetsgivaren och till STs medlemsregister. Kassör Kassörens uppgift är att: Vara föredragande i styrelsen i ekonomiska frågor. Upprätta bokslut efter varje verksamhetsår. Upprätta förslag till budget inför varje verksamhetsår. Det sammantagna ansvaret för ekonomin vilar på hela styrelsen. Sköta föreningens in- och utbetalningar samt den löpande bokföringen. Hålla kontakt med styrelsens revisorer. 21

24 2. Att organisera arbetet Studieorganisatör Studieorganisatörens uppgift är att: Vara styrelsens kontaktperson i utbildningsfrågor. Stimulera och aktivera till utbildning. Organisera fackliga studier på arbetsplatsen. Hålla sig uppdaterad om och marknadsföra STs kursutbud. Skyddsombud Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljöfrågorna. Enligt Arbetsmiljölagen ska det finnas ett skyddsombud på alla arbetsplatser med minst fem anställda. Det är de anställda som utser skyddsombud. Detta innebär att det inte är säkert att den som utses är ST-medlem. Om en ST-medlem utses fastställs valet på årsmötet och styrelsen ansvarar då för att anmäla skyddsombudet till arbetsgivaren, Arbetsmiljöverket och STs förbundskansli. Skyddsombudets uppgift är att: Om skyddsombudet är ST-medlem är det bra om hon/han deltar i styrelsemötena. Se till att arbetsgivaren följer gällande arbetsmiljöregler, till exempel att denne bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och har en fungerande anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Diskutera och driva arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Företräda alla på arbetsplatsen, inte bara ST-medlemmar. Arbetsplatsombud Arbetsplatsombudets uppgift är att: Företräda medlemmarna på arbetsplatsen och ge råd, stöd och information i fackliga frågor. Vara en länk mellan medlemmarna och styrelsen. Bidra till att göra ST till ett aktivt och synligt fack på arbetsplatsen. Delta i arbetet med att rekrytera nya medlemmar. 22

25 2. Att organisera arbetet Rekryteringsansvarig Den rekryteringsansvarigas uppgift är att: Kartlägga och analysera möjligheter till rekrytering av nya medlemmar och sätta upp rekryteringsmål. Utarbeta och utvärdera rekryteringsrutiner. Planera, genomföra och följa upp det praktiska rekryteringsarbetet. Det sammantagna ansvaret för rekrytering vilar på hela styrelsen. Fler uppdrag? Beroende på hur stor er arbetsplats är kan ni komplettera med andra uppdrag, till exempel vice ordförande och jämställdhetsansvarig. STs servicemål Servicemål för nya/presumtiva medlemmar är att: Inom en vecka ska en nyanställd välkomnas av lokala facket. En ny medlem välkomnas av lokala facket inom 14 dagar. Servicemål för förtroendevalda är att: Inom 14 dagar efter valet till uppdrag ska nya förtroendevaldauppgifter vara förbundskansliet till handa. Snarast, senast inom tre månader, ska nyvalda arbetsplatsombud kontaktas av sektion/klubb. Inom sex månader ska nyvalda arbetsplatsombud erbjudas relevant utbildning för uppdraget. Inom ett år ska nyvalda arbetsplatsombud ha genomgått utbildningen. Inom tre månader ska en nyvald sektionsordförande ha kontaktats av sin avdelning. Inom tre månader ska nyvald avdelningsordförande kontaktas av förbundsordföranden eller någon annan från förbundspresidiet. 23

26 24

27 3. Att utöva inflytande Ett lokalt fack kan utöva inflytande på flera sätt. De viktigaste verktygen som ni har till ert förfogande är arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. 25

28 3. Att utöva inflytande Kontakten med arbetsgivaren Ni i styrelsen kommer att delta i olika slags träffar med arbetsgivaren. Eftersom arbetsgivaren är er motpart på arbetsplatsen bör ni tänka på att ha integritet i era kontakter med henne/honom. Hur formella ni måste vara i umgänget finns det inget givet svar på. Men det är viktigt att hålla på regler och former för förhandlingar. Alla uppgörelser och överenskommelser med arbetsgivaren bör vara skriftliga så att alla vet vad man kommit överens om. Var pålästa i de frågor som tas upp med arbetsgivaren. Det skapar respekt för det lokala facket. Ajournera förhandlingen/samverkansmötet om ni behöver inhämta mer information eller ta med en sakkunnig person. Båda parter ska respektera varandra. Behandla alltid motparten på det sätt som ni själva vill bli behandlade. Kontakten med andra fack På de flesta arbetsplatser finns mer än en facklig organisation som konkurrerar sinsemellan om medlemmarna. Ofta har facken olika uppfatt- 26

29 3. Att utöva inflytande ningar i sakfrågor och det kan försvåra ett samarbete. Men många frågor är av sådan karaktär att ett samarbete kan leda till en bättre lösning än om varje facklig organisation driver frågan var för sig. Ha därför regelbundna kontakter med de andra facken, till exempel i en tvärfacklig arbetsgrupp. Diskutera igenom gemensamma frågor inför förhandlingar och försök hitta en gemensam handlingslinje. På en arbetsplats där de olika facken kan samarbeta är det fackliga inflytandet ofta stort och arbetsgivaren tar stor hänsyn till fackets synpunkter. Medbestämmandelagen (MBL) Medbestämmandelagen, MBL, är den viktigaste arbetsrättsliga lagen. Lagens främsta syfte är att stärka arbetstagarsidans inflytande över arbetsvillkoren och hur arbetet organiseras. I MBL finns regler om föreningsrätt och rätt till information och förhandling. En viktig del av MBL är att den också innehåller rätten att teckna kollektivavtal. Föreningsrätt Både arbetstagare och arbetsgivare har rätt att tillhöra och verka för en organisation. Ingen av parterna får göra intrång i varandras föreningsrätt. Arbetsgivaren får till exempel inte ge en anställd sämre anställningsvillkor för att hon/han är med i en fackförening då kan det bli fråga om skadeståndsskyldighet. Rätt till information Arbetsgivaren ska fortlöpande hålla facket underrättat om hur verksamheten utvecklas. Både produktionsmässigt, ekonomiskt och personalpolitiskt. Facket ska även ges möjlighet att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som kan behövas för att tillvarata medlemmarnas intressen. Förhandlingsrätt Frågan om inflytande för arbetstagare och tvister mellan arbetsgivare och fack ska i första hand lösas genom förhandling. En facklig organisation har alltid rätt att förhandla med arbetsgivaren om anställningsvillkoren för sina medlemmar och vice versa. Arbetsgivaren har dessutom skyldighet att själv ta initiativ till förhandling i frågor där arbetsgivaren ensam beslutar. Det gäller främst när viktigare förändringar av verksamheten planeras. Med viktiga förändringar menas både förändringar av verksamheten och förändringar för den enskilde arbetstagaren. Arbetsgivaren har dock ingen skyldighet att komma överens med facken i dessa frågor. Facket har rätt att granska verksamhetens räkenskaper och andra handlingar som kan behövas för att tillvarata medlemmarnas intressen. 27

30 3. Att utöva inflytande Kollektivavtal Ett kollektivavtal är ett skriftligt bindande avtal som gäller under en viss tidsperiod. Det upprättas mellan en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare och ett fackförbund. Kollektivavtalet innehåller regler om anställningsvillkor och andra överenskommelser som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalet ersätter ofta lagregler och är förmånligare för de anställda än de rättigheter som lagen ger. Alla anställda omfattas av kollektivavtalet, även de som inte är fackligt anslutna. Men de oorganiserade kan inte påverka kollektivavtalets innehåll. Normalt görs kollektivavtalet som ett ramavtal som sluts av arbetsgivarpartens och fackförbundets centrala förhandlare. De lokala parterna kan sedan sluta ett lokalt kollektivavtal som bara gäller den egna arbetsplatsen. I det regleras frågor av lokal betydelse. När det gäller lokala förhandlingar om kollektivavtal är det viktigt att komma ihåg att ni i det lokala facket och arbetsgivaren är jämbördiga parter. För att ett kollektivavtal ska komma till stånd krävs två parter som kommer överens. Om ni inte kommer överens med arbetsgivaren skriver ni helt enkelt inte under något lokalt kollektivavtal. I stället gäller då det centrala ramavtalet. Fredsplikt När ett avtal är påskrivet gäller fredsplikt. Då får ingen av parterna vidta någon konfliktåtgärd. Konfliktåtgärder kan bara genomföras under den period som inträffar när ett gammalt avtal har löpt ut och man förhandlar om ett nytt. Den mest dramatiska konfliktåtgärden som facket har att tillgå är strejk. Det är ett verktyg som används väldigt sällan och det kan bara utlysas från central nivå. Kollektivavtal om samverkan På allt fler arbetsplatser har kontakterna mellan arbetsgivare och lokala fack utvecklats från MBL-förhandlingar till att man arbetar i samverkan. Ett samverkanssystem innebär att man inför ordnade mötesformer och spelregler som ger en struktur att arbeta ifrån så att så många som möjligt på arbetsplatsen deltar. Man bygger helt enkelt upp ett system för inflytande. Målet är alltid detsamma; att öka personalens delaktighet i verksamhetens utveckling. Att arbeta i samverkan bygger på ett förtroende mellan anställda, fack och arbetsgivare. 28

31 3. Att utöva inflytande På allt fler arbetsplatser har kontakterna mellan arbetsgivare och lokala fack utvecklats till att man arbetar i samverkan. Ett samverkanssystem innebär att man inför ordnade mötesformer och spelregler som ger en struktur att arbeta ifrån så att så många som möjligt på arbetsplatsen deltar i verksamhetens utveckling. För statliga arbetsplatser inom STs område finns sedan 1997 ett centralt kollektivavtal som beskriver hur man kan arbeta i samverkan. Avtalet har namnet Samverkan för utveckling. Det togs fram av Arbetsgivarverket och Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR), där ST ingår. Anledningen till att samverkansavtalet kom till stånd var att facken upplevde att de kom in för sent i beslutsprocessen. Tanken med Samverkan för utveckling är att man lokalt, med stöd från det centrala avtalet, ska kunna teckna egna kollektivavtal om samverkan som är anpassade till den egna arbetsplatsen. Enligt det centrala samverkansavtalet ska samverkan ske genom: Arbetsplatsträffar. Samverkansgrupp. Utvecklings- eller planeringssamtal. Olika former av arbetsgrupper och utvecklingsgrupper (vid behov). Inom bolagsområdet finns också kollektivavtal om utveckling. 29

32 3. Att utöva inflytande Det är viktigt att ni i styrelsen tar reda på om det finns ett lokalt samverkansavtal på er arbetsplats. Om det finns ett avtal är det viktigt att ni läser det noga. Ta också kontakt med avdelningsstyrelsen om ni är en sektions- eller klubbstyrelse, eller STs förbundskansli och diskutera vilka slags frågor som går bra att lösa i samverkan, och vilka som kräver en formell förhandling. Finns det inget samverkansavtal gäller procedurreglerna enligt MBL. Då måste ni tillsammans med arbetsgivaren komma överens om hur ni ska lägga upp era kontakter, och hur ofta de ska ske. Kontakta avdelningsstyrelsen om ni är en sektions- eller klubbstyrelse, eller STs förbundskansli så får ni hjälp. Fundera också över möjligheten att teckna ett lokalt samverkansavtal. Fler arbetsrättsliga lagar Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen säger att det är arbetsgivarens ansvar att förhindra och att arbeta förebyggande så att ingen skadas eller blir sjuk av sitt arbete. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren också bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan med arbetstagarna. Arbetsgivaren ska motverka diskriminering på grund av etniskt ursprung, religiös trosbekännelse, sexuell läggning eller funktionshinder. LAS Lagen om anställningsskydd Lagen om anställningsskydd är en av de viktigaste arbetsrättsliga lagarna. I LAS finns regler för vad som gäller vid anställning och uppsägning. Här tas också upp olika anställningsformer, vilka turordningsregler som gäller vid uppsägning och företrädesrätt för återanställning. Jämställdhetslagen I Jämställdhetslagen finns regler som tvingar arbetsgivaren att aktivt arbeta för att få bort osakliga skillnader i mäns och kvinnors arbetsvillkor. Lagen förbjuder sexuella trakasserier och andra trakasserier på grund av kön. Lagar om diskriminering i arbetslivet I diskrimineringslagarna finns regler som förbjuder diskriminering i arbetslivet. Det gäller diskriminering på grund av etniskt ursprung, religiös trosbekännelse, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagarna säger att arbetsgivaren på ett strukturerat och aktivt sätt ska motverka diskriminering och dessutom försöka skapa mångfald på arbetsplatsen. Förtroendemannalagen I Förtroendemannalagen, eller Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen som lagen egentligen heter, regleras vilka rättigheter en 30

33 3. Att utöva inflytande förtroendevald har. Kortfattat säger den att man har rätt att arbeta fackligt och inte på något sätt får straffas för detta. Man har också rätt att i rimlig omfattning vara ledig med bibehållna förmåner den tid som det fackliga uppdraget kräver. För att omfattas av rättigheterna måste det lokala facket ha anmält till arbetsgivaren vem som är fackligt förtroendevald. Lagarna finns i sin helhet i boken Lag och avtal som ni kan beställa kostnadsfritt från 31

34 32

35 4. Att bygga upp kompetens Att vara förtroendevald i ST ställer krav på kompetens. Behovet av kompetens varierar beroende på vilket styrelseuppdrag man har. ST erbjuder därför ett stort utbud av kurser. 33

36 4. Att bygga upp kompetens Rätt till facklig utbildning Alla nya arbetsplatsombud i ST har rätt till facklig utbildning. Enligt STs servicemål erbjuds nya arbetsplatsombud utbildning inom sex månader från det att de valts. Målet är att de ska ha genomgått utbildningen under sitt första år som förtroendevald. Även nya förtroendevalda i lokala ST-styrelser har möjlighet att delta i den utbildning som anordnas för nya arbetsplatsombud. Vi rekommenderar starkt att ni tar chansen och gör det eftersom utbildningen ger en mycket bra grund att stå på. STs grundläggande stegutbildningar Den fackliga grundutbildning som ST erbjuder heter Nu har du chansen och genomförs i tre steg. Totalt tar utbildningen fem dagar. Steg 1 ger en inblick i vad rollen som förtroendevald innebär och stärker den förtroendevalda i sitt uppdrag och sin roll på arbetsplatsen. Under kursen går man också bland annat översiktligt igenom de lagar och avtal som är viktiga att känna till. Sammantaget ger kursen en bra grund för fortsatt lokalt fackligt arbete. Steg 1 finns även som distansutbildning på Internet. Steg 2 vidareutvecklar rollen som förtroendevald och ger en fördjupning i lagar och avtal, till exempel arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen och diskrimineringslagarna. Kursen ger även en inblick i hur central och lokal lönesättning fungerar. STs stegutbildningar pågår under sammanlagt fem dagar. Steg 3 är den avslutande delen av grundutbildningen. Men den kan också vara bra att gå för den som varit förtroendevald en längre eller kortare tid. På kursen går man igenom grunderna för information och kommunikation. Teori kombineras med många praktiska övningar. Påbyggnadsutbildningar Efter grundutbildningen kan man bygga på sin kompetens inom olika områden. ST erbjuder fördjupade utbildningar i till exempel löner och lönebildning, förhandling, arbetsmiljö och styrelseutveckling. ST kan också skräddarsy utbildningar efter era specifika behov eller hjälpa till och starta en studiecirkel i ett ämne som ni är intresserade av. Många av utbildningarna sker i egen regi med erfarna ombudsmän som lärare. En del genomförs i samarbete med studieförbundet Sensus. 34

37 4. Att bygga upp kompetens Efter den fackliga grundutbildningen kan man bygga på sin kompetens inom olika områden. ST har också platser på TCOs fackliga högskola som bland annat har kurser som ger högskolepoäng. Tänk på att det även finns en hel del utbildningar som vänder sig direkt till medlemmar. Alla kurser finns beskrivna på STs webbplats under rubriken Kurser. Via webbplatsen kan ni anmäla er till de flesta av kurserna. Ni kan också kontakta förbundskansliet för mer information. 35

Syns du finns vi. Att vara ombud i Lärarförbundet

Syns du finns vi. Att vara ombud i Lärarförbundet Syns du finns vi Att vara ombud i Lärarförbundet Välkommen som ombud! Du som är ombud på arbetsplatsen är en viktig person i Lärarförbundet både för medlemmarna på din arbetsplats och för hela förbundet.

Läs mer

Din roll och ditt uppdrag. som förtroendevald

Din roll och ditt uppdrag. som förtroendevald Din roll och ditt uppdrag som förtroendevald Innehållsförteckning Saco-S fackliga politik med fokus på verksamhet och individ sidan 4 Inflytande på arbetsplatsen sidan 6 Saco-S roll i den lokala lönebildningen

Läs mer

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Framgångsrik rekrytering Vårdförbundet är en idéburen organisation vi samlas runt idén om bättre arbetsvillkor, utvecklingen av våra yrken och utveckling

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Att ha anställda i Vi Unga. - en guide till styrelsen

Att ha anställda i Vi Unga. - en guide till styrelsen Att ha anställda i Vi Unga - en guide till styrelsen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 FÖRORD... 3 ARBETSGIVARE ELLER ARBETSLEDARE?... 4 ANSTÄLLNING... 4 ANSTÄLLNINGAVTAL...4 ANSTÄLLNINGSFORMER...5

Läs mer

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting På den säkra sidan Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se,

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

SAY IT! - en handbok i kommunikation

SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation SAY IT! - en handbok i kommunikation TEXT, ILLUSTRATIONER, LAYOUT och METODUTVECKLING: Jonas Nilsson / Organisationsutvecklare / jonas.nilsson@viunga.se MED FEEDBACK,

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

FÖRENINGAR. - grunderna i hur ideella föreningar fungerar MARITA ISAKSSON

FÖRENINGAR. - grunderna i hur ideella föreningar fungerar MARITA ISAKSSON FÖRENINGAR - grunderna i hur ideella föreningar fungerar MARITA ISAKSSON Får kopieras om källan anges. Marita Isaksson 2009 INNEHÅLL FÖRENING VAD ÄR EN FÖRENING? s. 1 Ideell förening Ekonomisk förening

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Arbetsvärdering. en skrift i serien Arbetsplatsutveckling

Arbetsvärdering. en skrift i serien Arbetsplatsutveckling Arbetsvärdering en skrift i serien Arbetsplatsutveckling Arbetsvärdering BAKGRUND Förbundsmötet beslutade om verksamhetsplanen och målsättningen Bra och rättvisa löner. Ett av projekten för att förverkliga

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det?

Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det? Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det? Skyddsombud i Byggnads hur fungerar det? En säker arbetsmiljö kommer inte av sig själv, den måste skapas och underhållas. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

rekrytera utan att diskriminera En handbok för fackligt förtroendevalda om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering

rekrytera utan att diskriminera En handbok för fackligt förtroendevalda om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering Foto: Tue Fiig/Scanpix rekrytera utan att diskriminera En handbok för fackligt förtroendevalda om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering Text: Malin Lindelöw, Eva Löfgren, Kristina Persdotter,

Läs mer

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Samtal med 18 myndighetschefer om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Produktion & formgivning: Arbetsgivarverket Informationsenheten 2008 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Hur ser myndighetschefer

Läs mer

Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden

Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden Företagshälsovård en handledning från LO och LO-förbunden Denna skrift är framtagen av en arbetsgrupp som tillsatts av LOs Miljö- och arbetslivsutskott (MOA) och där följande förbund varit representerade:

Läs mer

Svensk friidrott fler och bättre. Inspiration och stöd för friidrottsföreningens arbete med verksamhetsplanering.

Svensk friidrott fler och bättre. Inspiration och stöd för friidrottsföreningens arbete med verksamhetsplanering. Svensk friidrott fler och bättre Inspiration och stöd för friidrottsföreningens arbete med verksamhetsplanering. I n n e h å l l Arbeta fram föreningens verksamhetsplan 4 Arbetet med Svensk Friidrotts

Läs mer

Valprocessen. Möjligheter, måsten och möten

Valprocessen. Möjligheter, måsten och möten Valprocessen Möjligheter, måsten och möten Varför läser du detta? Jo Funktionen som valberedare är en viktig del i förbundet verksamhet. I det förändringsarbete som pågår behöver vi utveckla funktionen.

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

17 nybörjarfällor så undviker du dem MELLANCHEFENS LJUSPUNKTER. Verktygen som gör ditt ledarliv lättare. ny som. chef

17 nybörjarfällor så undviker du dem MELLANCHEFENS LJUSPUNKTER. Verktygen som gör ditt ledarliv lättare. ny som. chef EN GUIDE FRÅN TIDNINGEN CHEF 17 nybörjarfällor så undviker du dem MELLANCHEFENS LJUSPUNKTER Verktygen som gör ditt ledarliv lättare ny som chef INGÅNG Peppa dig själv Copyright Chef 2006 Denna pocketguide

Läs mer

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell innehåll Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen 4 Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt 8 Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna

Läs mer

Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten?

Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten? Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten? Hur ser jämställdhetsarbetet ut? Vilka är utsikterna för fortsatt förändring? Bära slang som en man? En bok för aktivt jämställdhetsarbete inom kommunal

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer