Anmälningsskyldighet för aktieägande via depåförsäkringar 31 OKTOBER 2011

Transkript

1 Anmälningsskyldighet för aktieägande via depåförsäkringar 31 OKTOBER 2011

2 Oktober 2011 Dnr INNEHÅLL Sammanfattning 3 1. Lagförslag 4 2. Uppdraget 8 3. Bakgrund SPARFÖRSÄKRINGSPRODUKTER PROBLEMBILDEN FI:S UNDERSÖKNING Finansinspektionens förslag INSYNSRAPPORTERING INSYNSPERSONER FLAGGNING OCH STÖRRE ÄGANDE VIA DEPÅFÖRSÄKRINGAR Förslagens konsekvenser FÖR BERÖRDA PERSONER FÖR FÖRSÄKRINGSBOLAGEN FÖR FÖRTROENDET OCH GENOMLYSNINGEN FÖR FI Författningskommentar 28 2

3 SAMMANFATTNING Finansinspektionen (FI) har fått i uppdrag av regeringen att bedöma behovet av en bättre genomlysning av aktiemarknaden när det gäller aktieinnehav genom kapitalförsäkringar samt i förekommande fall föreslå förändringar i bl.a. lagstiftningen om anmälningsskyldighet för personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag (insynspersoner). Utredningsuppdraget har bl.a. sin grund i att FI har uppmärksammat att den ökande användningen av kapitalförsäkringar för insynspersoner försämrar genomlysningen av aktiemarknaden. I en kapitalförsäkring är försäkringsgivaren ägare till de aktier som ingår i försäkringen. Detta medför att aktier som en insynsperson innehar i en kapitalförsäkring inte omfattas av reglerna om anmälningsskyldighet för insynspersoner. På motsvarande sätt kan den aktieägare som förvaltar sina aktier i en kapitalförsäkring undgå den flaggningsskyldighet som annars föreligger vid förvärv och avyttring av större aktieposter. Av utredningen framgår att kapitalförsäkringen som sparform för aktieägande visat en mycket kraftig tillväxt de senaste fem åren. Detta beror huvudsakligen på att produktutvecklingen möjliggjort att det går att koppla försäkringen till en värdepappersdepå som försäkringstagaren kan disponera över (depåförsäkring). Antal insynspersoner som innehar sin insynsaktie via en depåförsäkring har också ökat kraftigt under samma tidsperiod. En konsekvens av att aktieägandet via depåförsäkringar har ökat är att de försäkringsbolag som erbjuder depåförsäkring nu svarar för en betydande del av de flaggningar som förekommer på marknaden. I ett antal mindre börsnoterade företag återfinns dessa försäkringsbolag bland de större ägarna. Reglerna om insynsrapportering syftar till att motverka missbruk av förtrolig information samt att förse marknaden med information om insynspersoners värdepappersaffärer. Flaggningsreglerna säkerställer aktieägarnas tillgång till information om ägar- och maktstrukturen i börsnoterade bolag. FI anser att insynspersoners dolda aktieägande via depåförsäkringar undergräver syftet med insynsreglerna samt försvårar möjligheten att upptäcka och beivra marknadsmissbruk. Depåförsäkringarna har fått en sådan omfattning att det finns ett behov av lagändringar för att genomlysa insynspersoners ägande via depåförsäkringar. FI föreslår därför att lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (AnmL) kompletteras med en anmälningsskyldighet även för insynspersoners och deras närståendes aktieägande via vissa typer av försäkringslösningar. 3

4 1. Lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument att 3, 4, 5, 6 och 15 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha insynsställning i ett aktiemarknadsbolag: 1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse, 2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller dess moderföretag, 3. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag, 4. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock inte kommanditdelägare, 5. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget, 6. befattningshavare eller uppdragstagare enligt 1 3 eller annan ledande befattningshavare i ett dotterföretag, om denne normalt kan antas få tillgång till icke offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget, 7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 5 första stycket, och 8. den vars närstående enligt 5 första stycket 4 eller 5 äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i 7. den som äger aktier eller förfogar över aktier enligt 5 andra stycket, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger eller förfogar över aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 5 första stycket, och 8. den vars närstående enligt 5 första stycket 4 eller 5 äger aktier eller förfogar över aktier enligt 5 andra stycket, motsvarande minst tio procent av aktiekapitalet eller 4

5 bolaget. av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Finansinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget eller dess moderföretag pröva frågan om en befattningshavare eller uppdragstagare har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som avses i första stycket 5 eller 6. I fråga om europabolag tillämpas det som sägs i första stycket 1 om styrelseledamot på ledamot eller suppleant i lednings-, förvaltnings- eller tillsynsorganet. 4 Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Finansinspektionen. Anmälningsskyldigheten gäller dock inte 1. innan den som avses i 3 första stycket 5 eller 6 tagit emot underrättelse enligt 7 eller 8, 2. om ändring i innehavet föranletts av fondemission eller av att en akties kvotvärde ändrats genom att en aktie delats upp eller lagts samman med någon annan aktie, eller 3. förvärv av teckningsrätt genom aktieägarens företrädesrätt vid emission, avyttring av interimsbevis genom omvandling till aktie samt förvärv genom tilldelning av inlösenrätt. Av 5 framgår att anmälningsskyldigheten även omfattar vissa närståendes aktieinnehav. Av 5 framgår att anmälningsskyldigheten även omfattar vissa aktieinnehav som ska likställas med den anmälningsskyldiges egna. Finansinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt. 5 Vid tillämpning av 4 första stycket första meningen skall följande aktier i aktiemarknadsbolaget likställas med den anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som ägs av 1. make eller sambo till den anmälningsskyldige, 2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad, 3. andra närstående till den anmälningsskyldige än sådana som avses i 1 och 2, om de har gemensamt hushåll med honom eller henne sedan minst ett år, 4. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som avses i 1 3 eller flera av dem tillsammans innehar ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller av andelarna, eller ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer av avkastningen, eller röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet, 5

6 5. juridisk person vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett väsentligt inflytande över och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som avses i 1 4 eller flera av dem tillsammans innehar en sådan ägarandel, ekonomisk andel eller röstandel som avses i 4. Utöver vad som sägs i första stycket ska även sådana aktier som ingår i en försäkring som ger den anmälningsskyldige eller någon som avses i 5 första stycket rätt att fatta placeringsbeslut beträffande aktierna likställas med den anmälningsskyldiges egna. Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av dem. 6 Anmälan enligt 4 om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall ha kommit in till Finansinspektionen senast fem arbetsdagar efter det att 1. aktie i bolaget tagits upp till handel på en reglerad marknad i Sverige, 2. insynsställning uppkommit enligt 3 första stycket 1-4 eller 7 eller den som omfattas av 3 första stycket 4-5 tagit emot underrättelse enligt 7 eller 8, 3. den anmälningsskyldige ingått avtal om förvärv eller avyttring av aktier i bolaget eller annan ändring skett i aktieinnehavet, eller 4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i 5, innehar eller har ingått avtal om förvärv eller avyttring av aktier i bolaget eller att annan ändring skett i den närståendes aktieinnehav. 4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i 5 första stycket, innehar eller har ingått avtal om förvärv eller avyttring av aktier i bolaget eller att annan ändring skett i den närståendes aktieinnehav. 15 Den som enligt 3 första stycket 1-3 har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag får inför en ordinarie delårsrapport inte handla med aktier i bolaget under trettio innan rapporten offentliggörs, dagen för offentliggörandet inkluderad. Detsamma gäller för 1. fysiska och juridiska personer, vilkas aktier enligt 5 skall likställas med aktier som innehas av personer som avses i första stycket, samt 2. aktiemarknadsbolags handel med egna aktier. 1. fysiska och juridiska personer, vilkas aktier enligt 5 första stycket ska likställas med aktier som innehas av personer som avses i första stycket, samt 6

7 Det som sägs i andra stycket 2 skall inte tillämpas vid förvärv av egna aktier med stöd av 7 kap. 6 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller när en tidigare avyttring föreskrivs i lag. Denna lag träder i kraft den []

8 2. Uppdraget FI fick i uppdrag av regeringen den 10 mars 2011 (Fi 2011/1295) att redogöra för och bedöma behovet av förändringar i lagstiftningen rörande finansiella instrument, dels vid vissa förändringar av aktieinnehav (flaggning), dels för personer med insynsställning (insynspersoner). Uppdraget är en följd av att FI vid olika tillfällen uppmärksammat att insynspersoners ökande sparande i försäkringar med möjlighet för försäkringstagaren att själv placera i aktier kommit att begränsa genomlysningen av insynspersonernas handel. FI:s uppdrag är att klarlägga om det finns behov av en bättre genomlysning av marknaden genom en utvidgad anmälningsskyldighet som även omfattar innehav av aktier och aktierelaterade finansiella instrument som förvaltas i en kapitalförsäkring. FI ska vidare analysera om behovet av en utvidgad anmälningsskyldighet är tillräckligt stort för att motivera de negativa konsekvenser som en utvidgad reglering kan medföra, t.ex. i form av kostnader och ökad administrativ börda. I arbetet ska det dessutom analyseras vilka kapitalförsäkringar som en anmälningsskyldighet i så fall ska omfatta. Enligt uppdraget ska FI ta hänsyn till eventuella förslag från kommissionen avseende anmälningsskyldighet (vid översynen av marknadsmissbruksdirektivet (2003/6/EG) och direktivet om marknader för finansiella instrument (direktiv 2004/39/EG). Om FI bedömer att det finns behov av förändrad lagstiftning ska FI lämna förslag på hur sådana ändringar, inklusive författningsförslag, lämpligen bör utformas. Förslaget ska ange konsekvenserna såväl för FI, berörda personer och berörda företag som för genomlysningen och möjligheterna att förhindra och upptäcka marknadsmissbruk. Till uppdraget hör vidare att redogöra för förslagets ekonomiska konsekvenser samt att samråda med berörda branschorganisationer, företag och personer. FI har i enlighet med utredningsuppdraget fokuserat på kapitalförsäkringarna. De problem som FI pekar på och de regleringsförslag som föreslås gäller dock alla typer av försäkringar där försäkringen är kopplad till en enskild värdepappersdepå och där försäkringstagaren ges rätt att själv fatta placeringsbeslut i aktier, s.k. depåförsäkringar. För att bedöma omfattningen av depåförsäkringarna har FI genomfört en enkätundersökning hos ett antal försäkringsbolag. För att ytterligare belysa de problem som ett aktieägande via depåförsäkringar kan ge upphov till har FI även diskuterat de olika frågeställningarna med ett antal marknadsaktörer. 8

9 3. Bakgrund 3.1 SPARFÖRSÄKRINGSPRODUKTER DEPÅFÖRSÄKRINGEN Depåförsäkringen är ett resultat av finansmarknadens produktutveckling, vilken i sin tur möjliggjorts genom att försäkringslagstiftningen saknar produktreglering. Genom depåförsäkringen kan försäkringstagaren själv placera i bl.a. aktier utan att själv stå som ägare. Konstruktionen medför att försäkringstagaren upplever att denne själv äger aktierna. Syftet med att använda depåförsäkringen är huvudsakligen att enskilda transaktioner inte utlöser skattskyldighet för realisationsvinster. De försäkringsprodukter som beskrivs i denna promemoria är sådana som innehåller en villkorad återbäring utan garanterad försäkringsförmån. I sådana försäkringsprodukter tillåts försäkringstagaren att själv placera inbetalda försäkringspremier i värdepapper utan inflytande från försäkringsgivaren. Försäkringspremien sätts in på en depå hos ett värdepappersinstitut i försäkringsgivarens namn och försäkringstagaren erhåller en fordran på försäkringsgivaren motsvarande marknadsvärdet på tillgångarna i depån. Försäkringstagaren har således det ekonomiska intresset av tillgångarna i depån och har även rätt att fatta beslut om vilka aktier som ska köpas eller säljas. Försäkringsgivaren står juridiskt som ägare till tillgångarna och kan även utöva rösträtt för aktierna. I sparandeformen depåförsäkring ryms ett flertal försäkringsprodukter såsom kapitalförsäkring, tjänstepensionsförsäkring eller privat pension. Kapitalförsäkringen är den depåförsäkring som fått störst omfattning. Kapitalförsäkringen är också den enda försäkringsprodukt där försäkringstagaren i princip själv fritt kan sätta in och ta ut egna beskattade pengar. I det följande används begreppet depåförsäkring för alla försäkringar som är kopplade till en enskild värdepappersdepå. Försäkringstagaren ingår avtal om försäkring med försäkringsgivaren. Samtidigt, ofta i samma avtal, avtalas om depå hos ett värdepappersbolag eller en bank och försäkringstagaren får fullmakt att själv sköta placeringarna i depån. Depåförsäkringen upplevs av kunden/försäkringstagaren i princip som en privat värdepappersdepå för aktiesparande. Fördelarna jämfört med den privata värdepappersdepån är att enskilda värdepappersaffärer inom kapitalförsäkringen inte ger upphov till skattskyldighet. Det utgår således inte någon reavinstskatt utan försäkringstagarna betalar endast en i förväg fastställd avkastningsskatt på depåns värde varje år. Depåförsäkringen är således en skattedriven produkt. Försäkringstagarna gör bedömningen att den avkastnings- 9

10 skatt de betalar genom en kapitalförsäkring är lägre än den kapitalvinstskatt de skulle kunna komma att betala med privat sparande KAPITALFÖRSÄKRINGENS BAKGRUND OCH UTVECKLING Den skatterättsliga termen kapitalförsäkring är enligt definitionen i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) en livförsäkring som inte är en pensionsförsäkring eller en pensionsförsäkring som parterna bestämt ska vara en kapitalförsäkring när avtalet ingicks eller som skattats av. Den skatterättsliga skillnaden mellan en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring är i korthet att premier för kapitalförsäkringen inte är avdragsgilla medan utfallande belopp (återköp eller i praktiken kontantuttag) är inkomstskattefria. Premier för pensionsförsäkringen är avdragsgilla inom vissa gränser medan utfallande belopp inkomstbeskattas. I försäkringsavtalsrättslig mening är en kapitalförsäkring en livförsäkring i vilken försäkringsgivarens betalningsskyldighet vid dödsfall är bestämt till ett i avtalet angivet belopp. I depåförsäkringens fall utgörs det av värdet på de tillgångar som finns i depån. I IL definieras inte vad som är livförsäkring utan begreppets innebörd har preciserats i praxis. Den skatterättsliga praxis som utvecklats har till stor del kommit att fokusera på försäkringens riskinnehåll. Eftersom livförsäkringsmarknaden erbjuder en glidande skala av försäkringsprodukter från ren riskförsäkring till sparprodukter med ett mycket begränsat försäkringsinslag, har denna utgångspunkt inte varit problemfri. I en dom år 1994 slog Regeringsrätten fast att ett riskinnehåll om en procent var godtagbart från skattesynpunkt. De flesta kapitalförsäkringar i form av depåförsäkring har ett riskinnehåll om endast en procent. Detta innebär att 101 procent av värdet utbetalas till efterlevande vid försäkringstagarens dödsfall. Kapitalförsäkringen är främst avsedd för privatpersoner. Företagsägda kapitalförsäkringar förekommer i begränsad omfattning när ett företag vill erbjuda en individuellt anpassad pensions- och/eller incitamentslösning för utvald personal. En företagsägd kapitalförsäkring kan även användas för placeringar av företagets medel. 3.2 PROBLEMBILDEN DENNA UTREDNING Insynsrapportering Aktier som ägs via en depåförsäkring omfattas inte av anmälningsskyldigheten enligt AnmL eftersom det är försäkringsgivaren som äger aktierna. Detta innebär att en insynsperson undgår anmälningsskyldighet genom att förfoga över sitt aktieinnehav via en depåförsäkring. 10

11 Till kretsen av insynspersoner räknas även personer som direkt eller via närstående äger minst 10 procent av kapitalet eller rösterna i ett aktiemarknadsbolag. Ägare av större aktieposter kan således falla utanför kretsen av insynspersoner genom att placera sina aktier i en depåförsäkring och därmed undvika anmälningsskyldighet. Större ägare och flaggning Den som äger aktier via en depåförsäkring omfattas inte heller av flaggningsreglerna i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF), eftersom försäkringsgivaren står som ägare till aktierna. En innehavare av ett större antal aktier via en depåförsäkring har således inte någon skyldighet att genom en anmälan till FI offentliggöra sitt aktieinnehav när detta passerar vissa bestämda gränser. Försäkringsbolagens flaggningar Eftersom det är försäkringsbolaget som äger de aktier som ingår i en depåförsäkring är det försäkringsbolaget som ska flagga för innehavsförändringar. Försäkringsbolagens ägande har blivit betydande, vilket i kombination med att många försäkringstagare är aktiva i sin aktiehandel, medför att försäkringsbolagen ofta passerar flaggningsgränserna och därmed flaggar. Försäkringsbolagen utövar normalt inte sitt ägarinflytande varför dessa flaggningar i regel är av mindre intresse för marknaden. Budplikt Budplikt inträffar enligt lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) när en aktieägare uppnår eller överskrider ett innehav i aktier eller röster om 30 procent i ett aktiemarknadsbolag. Aktiemarknadsnämnden har i några fall beviljat dispens från budplikten för försäkringsbolag om ägandet genom depåförsäkringar skulle komma att uppgå till budpliktsgränsen eftersom försäkringsbolaget uppgett att de inte avser att utnyttja sitt ägarinflytande. Samtidigt omfattas inte försäkringstagaren av reglerna avseende budplikt eftersom försäkringsbolaget står som ägare till aktierna. Budpliktsreglerna skulle därmed kunna kringgås genom ett aktieägande via depåförsäkringar. Marknadsmissbruk En insynsperson som förvärvar eller avyttrar egna insynsaktier i en depåförsäkring och samtidigt har tillgång till insiderinformation rörande aktierna gör sig skyldig till insiderbrott enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (MmL). Vidare är en insynsperson förhindrad att handla med egna insynsaktier via sin depåförsäkring under perioder då sådan handel är förbjuden enligt 15 AnmL. 11

12 Försäkringstagare som gör aktieaffärer via depåförsäkringar handlar i försäkringsbolagets namn och syns därför inte själva som ägare. Detta innebär att det blir svårare för övervakande myndigheter att upptäcka och beivra otillåtna transaktioner som görs via depåförsäkringar ANDRA PROBLEMSTÄLLNINGAR Företag med passiva ägare Aktieägandet via depåförsäkringar ökar och det medför att det passiva ägandet i börsnoterade företag ökar. I många mindre företag har detta ägande blivit betydande. Eftersom försäkringsbolagens ägarpolicy anger att de normalt inte ska utöva sitt ägarinflytande, riskerar företag att i vissa frågor stå utan tillräckligt stark ägarstyrning. Även bolagets kapitalanskaffning kan försvåras eftersom de verkliga ägarna är okända och bolaget blir beroende av försäkringsbolagets och depåinstitutets agerande i förhållande till försäkringstagarna. I bolag som saknar aktiva ägare ökar också risken för att minoritetsägare vid en stämma kan få majoritet för beslut som inte är till gagn för bolaget. Bristande konsumentskydd Det finns en risk att försäkringstagarna inte upplever någon väsentlig skillnad mellan en depåförsäkring och en privat depå hos ett värdepappersinstitut. Genom att tillgångarna i en depåförsäkring ägs av försäkringsgivaren omfattas inte försäkringstagarna - till skillnad från om aktierna innehas i en privat depå - av insättningsgaranti och investerarskydd. Om försäkringsbolaget fallerar har försäkringstagaren endast en fordran på försäkringsbolaget. Försäkringstagarnas sparmedel är således utsatt för en högre risk i en depåförsäkring än i en privat depå. Riskfylld produktutveckling Skillnader i skatteuttag mellan försäkringssparande och privat sparande har varit starka drivkrafter för marknadens produktutveckling. Utvecklingen har gynnats av att det i princip råder avtalsfrihet avseende försäkringens utformning. Depåförsäkringens tillkomst med i vissa fall negativa konsekvenser är exempel på de risker som kan förekomma i samband med utvecklingen inom försäkringssparandet. Depåförsäkringen och investeringssparkontot Regeringen har föreslagit att sparande i aktier fr.o.m. den 1 januari 2012 ska kunna ske via särskilda investeringssparkonton. Ett investeringssparkonto uppvisar stora likheter med en depåförsäkring men det finns även betydande skillnader. Detta gör att förutsättningarna för de två sparformerna blir olika. De problem som för- 12

13 knippade med depåförsäkringen föreligger inte för investeringssparkontot eftersom spararen själv står som ägare till kontot. Investeringssparkontot produktregleras och konsumentskyddet blir detsamma som för depåkonton hos ett värdepappersinstitut SITUATIONEN I EU Inom EU pågår ett arbete med att se över marknadsmissbruksdirektivet (2003/6/EG). De ändringsförslag som hittills blivit kända avser andra frågor än de som aktualiseras genom föreliggande utredningsuppdrag. Inte heller påverkas promemorians innehåll av de föreslagna ändringarna i direktivet om marknader för finansiella instrument (2004/39/EG). FI har inte heller kunnat konstatera att de problem som föreligger i Sverige beträffande depåförsäkringarna återfinns i andra länder inom EU FÖRSÄKRINGSGIVARNA För närvarande erbjuder nio i Sverige verksamma finansiella koncerner kapitalförsäkring i form av depåförsäkring med möjlighet för försäkringstagaren att själv placera i enskilda aktier. Dessa är Skandia, Nordea, Handelsbanken, Avanza, Danica, Nordnet, Swedbank, Movestic och SEB. Härutöver förekommer även utlandsbaserade aktörer ANDRA BERÖRDA FÖRSÄKRINGSPRODUKTER Frågan om utökad anmälningsskyldighet berör inte bara kapitalförsäkringens depåförsäkring utan även andra försäkringsprodukter såsom tjänstepension, privatpension och den nu stängda försäkringsprodukten kapitalpension. Kapitalförsäkringen är dock den försäkringslösning där beskattat kapital inbetalas som premie och där återköp kan göras, vilket har medfört att kapitalförsäkringen i volym blivit den absolut största MARKNADENS BILD Aktiesparande genom kapitalförsäkring har ökat dramatiskt de senaste åren (se avsnitt 3.3). Det är uppenbart att många aktieägare anser att det är bättre att bedriva aktiesparande och aktiehandel via en depåförsäkring än via en privat värdepappersdepå, trots att aktieägaren därmed förlorar rösträtten och möjligheten till inflytande i bolaget. FI har som ett led i utredningsuppdraget fört diskussioner med de försäkringsbolag som har flest depåkunder med kapitalförsäkring. Samtal har även förts med Aktiespararnas Riksförbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Aktiemarknadsnämnden, Svensk Försäkring samt med de reglerade marknaderna Nasdaq OMX Stockholm och Nordic Growth Market NGM. Därutöver har FI genomfört en enkätundersökning och fått svar från de nio försäkringsbolag som erbjuder kapitalförsäkring med depåförsäkring. 13

14 Värdepappersbranschen skiljer inte på privat aktieägande och aktieägande via depåförsäkringar när det gäller anställdas skyldighet att rapportera egna affärer. Svenska Fondhandlareföreningens riktlinjer med förbud för anställda inom värdepappersinstituten att sälja egna aktier med en kortare innehavstid än en månad omfattar således även aktieägande via depåförsäkringar. Sveriges Aktiesparares Riksförbund har betonat att möjligheten för insynspersoner och större ägare att gömma sitt ägande allvarligt skadar förtroendet för marknaden. Frågan får också regelbundet negativ uppmärksamhet i media. Som exempel kan nämnas artikeln Ett kapitalt misslyckande på Affärsvärldens hemsida den 12 oktober 2010, där chefer i ett börsbolag utan marknadens kännedom sålt ett stort antal insynsaktier via kapitalförsäkringar. Några försäkringsbolag i FI:s undersökning (se 3.3) har själva tagit ställning mot insynsägande via försäkringslösningar genom att i sina försäkringsvillkor förbjuda försäkringstagaren att inneha insynsaktier via försäkringen. Sammantaget är stödet starkt för en utökad anmälningsskyldighet för insynspersoner. De försäkringsbolag som har de flesta depåkunderna med kapitalförsäkring framhåller att en utökad anmälningsskyldighet är nödvändig för förtroendet på marknaden. Svenska Fondhandlareföreningen och Aktiemarknadsnämnden uttalar också ett starkt stöd för utökad anmälningsplikt. De reglerade marknaderna Nasdaq OMX Stockholm och NGM anger att transparensen på marknaden skulle förbättras om anmälningsskyldigheten utökades. 3.3 FI:S UNDERSÖKNING OM UNDERSÖKNINGEN FI genomförde under maj-juni 2011 en undersökning i syfte att dels få underlag för att bedöma i vilken omfattning insynspersoner använder sig av kapitalförsäkringar för sina aktieplaceringar, dels för att få en uppfattning om i vilken utsträckning det förekom större aktieägande via kapitalförsäkringar och dess påverkan på antal flaggningar. Undersökningen inleddes genom att FI sände en enkät till de i Sverige verksamma bolag som erbjuder depåförsäkring inom försäkringsprodukten kapitalförsäkring INLEDANDE FRÅGA Försäkringsbolagen fick två förteckningar av FI. En förteckning avsåg antal insynspersoner per maj 2008 och den andra per maj Försäkringsbolagen ombads i anonymiserad form sammanställa hur många av dessa insynspersoner som var försäkringstagare med en kapitalförsäkring och hur många som ägde aktier i sitt/sina insynsbolag via sin kapitalförsäkring. 14

15 Diagram 1. Diagrammet visar utvecklingen mellan 2008 och 2011 av antal insynspersoner med kapitalförsäkring, samt fördelat på dem som hade eller inte hade ett innehav i sin insynsaktie i kapitalförsäkringen Som framgår av Diagram 1 hade 911 insynspersoner i maj 2011 en kapitalförsäkring i form av depåförsäkring, jämfört med 365 personer tre år tidigare. Det är en årlig ökning över treårsperioden om 36 procent. Samtidigt har antalet insynspersoner totalt sett minskat under perioden. I maj 2008 uppgick antal insynspersoner till cirka och i maj 2011 till cirka Minskningen beror bl.a. på att FI ökat sin information avseende förutsättningarna för insynsställning, vilket medfört att bolagen kunnat begränsa insynskretsen. FI förväntar sig emellertid inte några större förändringar i antal insynspersoner de kommande åren. Alla insynspersoner är inte aktieägare i sitt insynsbolag. Av de cirka insynspersonerna har cirka personer ett innehav i sin insynsaktie. I maj 2011 hade 200 insynspersoner ett innehav i sin insynsaktie i en kapitalförsäkring jämfört med 42 stycken tre år tidigare. Det är en årlig ökning över treårsperioden med 68 procent. Den fortsatta utvecklingen är svårbedömd men det kan på goda grunder antas att antalet insynspersoner med insynsaktier i depåförsäkringar kan komma att fortsätta att öka ENKÄTEN - FRÅGOR OCH SVAR Fråga 1: Tillhandahåller ni kapitalförsäkring där försäkringstagaren kan placera i enskilda aktier? Beskriv vilka olika kapitalförsäkringsprodukter som erbjuds och ange nuvarande (per valfritt datum mellan ) volymer per produkt i form av antal försäkringstagare (dvs. ej antal försäkringar) och totala värdet av aktieinnehaven (mkr). Nio svarande angav att de erbjöd kapitalförsäkring där försäkringstagaren kan placera i enskilda aktier. Antal försäkringstagare uppgick 15

16 totalt till och värdet av aktieinnehaven uppgick totalt till 79 miljarder kronor. Tilläggsuppgifter har inhämtats från ett par av de försäkringsgivare som hade flest antal försäkringstagare avseende fördelningen mellan privatpersoner och företag. I genomsnitt är privatpersonandelen 97 procent av antal försäkringstagare och 91 procent av värdet av aktieinnehaven. Fråga 2: Ange utvecklingen avseende antal försäkringstagare (dvs. ej antal försäkringar) med kapitalförsäkringar där möjlighet finns att placera i enskilda aktier, per de senaste fem årsskiftena. Diagram 2 visar hur användandet av depåförsäkringar har ökat. Från 2005 fram till nu har användandet växt från ett försumbart antal till att i maj 2011 (se fråga 1 ovan) överstiga försäkringstagare. Det senaste året har tillväxten varit cirka 50 procent i antal försäkringstagare. Över de senaste tre åren har ökningen varit 389 procent, motsvarande en årlig ökningstakt om 70 procent. Diagram 2. Diagrammet visar utvecklingen i antal försäkringstagare med kapitalförsäkring med möjlighet att placera i aktier (depåförsäkring) totalt för de svarande i undersökningen. Fråga 3: Ange (per valfritt datum mellan ) antal försäkringstagare som via sin kapitalförsäkring har ett aktieinnehav motsvarande 5 procent eller mer av rösterna eller kapitalet i ett börsnoterat företag? De nio försäkringsbolagen i undersökningen hade tillsammans i maj enskilda försäkringstagare som i depåförsäkringen hade ett aktieinnehav i ett börsnoterat företag överskridande 5 procent av antalet röster eller kapital. Samtliga försäkringstagare var privat- 16

17 personer. Eftersom en aktieägare kan äga aktier både privat och genom en eller flera depåförsäkringar hos en eller flera försäkringsgivare, är det inte möjligt ett veta den egentliga omfattningen av större aktieägares ägande via depåförsäkringar kombinerat med eller utan privat ägande. Fråga 4: Redogör för ert företags ägarpolicy avseende aktieinnehaven via kapitalförsäkringar. Samtliga svarande försäkringsbolag uppger att de har en policy för sitt aktieägande i depåförsäkringar. Det framkommer inte av svaren att samtliga har en skriven fastställd ägarpolicy. Inget av försäkringsbolagen svarar att de har för avsikt att utnyttja sin rösträtt eller sitt ägarinflytande men de utesluter det inte. De flesta svarar att de normalt inte kommer att utöva sitt inflytande men att det kan bli aktuellt i vissa fall. Två av försäkringsbolagen uppger att de i sina försäkringsvillkor infört ett förbud mot aktieinnehav i företag där försäkringstagaren har en insynsställning. Fråga 5: Anser ni att det finns behov av en bättre genomlysning av aktiemarknaden genom en utvidgad anmälningsskyldighet som också omfattar innehav av aktier och aktierelaterade finansiella instrument via en kapitalförsäkring eller andra försäkringsprodukter? (utveckla gärna ert svar). Majoriteten av de svarande är tydligt för en utökad anmälningsskyldighet. Några svarar varken ja eller nej utan säger sig inte kunna konstatera något behov eller att depåförsäkringarna inte används för att gömma något ägande. Fråga 6: Ser ni några problem eller negativa konsekvenser med en sådan utvidgad anmälningsskyldighet? (utveckla gärna ert svar). En majoritet svarar nekande på frågan. Några svarar att detta gäller under förutsättning att inte försäkringsgivaren regleras utan att kraven ställs på försäkringstagaren. Någon svarar att det blir svårt att få regler på plats som kan kontrolleras. Fråga 7: Ser ni att användandet av kapitalförsäkringen eller andra försäkringsprodukter för placeringar i enskilda aktier försvårar möjligheten att uppmärksamma eventuellt marknadsmissbruk av främst insynspersoner och innehavare av större aktieposter? (utveckla gärna ert svar). En majoritet svarar att de anser att aktiesparande i försäkringsprodukter försvårar möjligheten att uppmärksamma marknadsmissbruk. Någon svarar att kapitalförsäkringen inte används av de egna försäkringstagarna för att dölja marknadsmissbruk. Ett annat försäkringsbolag säger sig inte kunna konstatera att marknadsmissbruk förekommit. Ett svarar nej eftersom de säger sig övervaka försäkringarna på samma sätt som för annat sparande. 17

18 3.3.4 OM FÖRSÄKRINGSBOLAGENS ÄGANDE OCH FLAGGNINGAR Av svaret till fråga 1 framgår att värdet av aktieinnehaven i kapitalförsäkringarna uppgick till 79 miljarder kronor per i maj/juni FI har med hjälp av offentlig ägarinformation per 31 mars 2011 översiktligt analyserat ägandet i börsnoterade bolag för vissa av de försäkringsbolag som erbjuder depåförsäkring. Diagram 3. Diagrammet visar andel av antal noterade företag på de reglerade marknaderna Nasdaq OMX och NGM, samt av antal företag på Aktietorget och First North, där fyra försäkringsgivare med depåförsäkring (Avanza, Nordnet, Swedbank och Skandia) sammantaget äger 5 procent eller mer av antal röster eller kapital. Det är främst i de mindre börsnoterade företagen som försäkringsbolagens ägande är betydande i andel av röster eller kapital. Vid en sammanläggning av ägandet från försäkringsbolagen som erbjuder depåförsäkring inom de finansiella koncernerna Avanza, Nordnet, Skandia och Swedbank, framgår att dessa fyra tillsammans äger 5 procent eller mer av andelen röster eller kapital i 33 procent av antal noterade företag på Nasdaq OMX Small Cap och i 55 procent av antal företag noterade på NGM Equity. Som exempel äger Avanza via sina depåförsäkringar över 5 procent av andelen röster eller kapital i 17 företag på Nasdaq OMX Small Cap, motsvarande 20 procent av antalet företag på listan. 18

19 Helår 2008 Helår 2009 Helår 2010 Halvår 2011 Antal flaggningar Avanza och Nordnet Antal flaggningar exklusive Avanza och Nordnet Diagram 4. Diagrammet visar antal flaggningar för helåren 2008, 2009 och 2010 samt för halvåret Flaggningarna är fördelade på de gjorda av försäkringsgivarna Avanza och Nordnet tillsammans samt övriga marknadsaktörer. Som framgår av diagram 4 är antalet flaggningar årligen totalt sett relativt konstant medan de ökat för de två försäkringsgivarna Avanza och Nordnet. Utvecklingen avseende antal flaggningar för Avanza och Nordnet har likt tillväxten i antal försäkringstagare med kapitalförsäkring (diagram 2) varit kraftig. Utvecklingen av flaggningarna kan tolkas så att större privat aktieägande (se bl.a , fråga 3) de senaste åren förflyttats till ägande via depåförsäkringar, och att detta har medfört att antalet flaggningar har fördelats över till försäkringsgivarna. 19

20 4. Finansinspektionens förslag 4.1 INSYNSRAPPORTERING Promemorians förslag: Reglerna om insynspersoners anmälningsskyldighet för aktier och aktierelaterade finansiella instrument ska även omfatta instrument som en insynsperson eller dennes närstående disponerar via en depåförsäkring. Skälen för promemorians förslag: En person som har insynsställning i ett företag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad ska anmäla sitt aktieinnehav och alla förändringar i aktieinnehavet till FI. Detsamma gäller för aktierelaterade finansiella instrument. Aktier som ägs av vissa till insynspersonen närstående ska likställas med insynspersonens egna. Regler om anmälan och vem som anses ha insynsställning samt definitionen av närstående finns i AnmL. I Sverige finns för närvarande två reglerade marknader som erbjuder handel med aktier, nämligen Nasdaq OMX Stockholm och Nordic Growth Market NGM. Insynspersoner är bl.a. personer i bolaget styrelse, verkställande direktören samt vissa ledande befattningshavare i bolaget. Även en aktieägare som äger minst 10 procent av aktierna eller rösterna i ett aktiemarknadsbolag anses ha insynsställning i bolaget. Till kretsen av närstående räknas bl.a. make eller sambo, omyndiga barn samt vissa juridiska personer vars verksamhet insynspersonen har ett väsentligt inflytande över. Som framkommit i FI:s undersökning är det vanligt att insynspersoner använder sig av kapitalförsäkring med depåförsäkring och de insynspersoner som via försäkringar har ett innehav i sin insynsaktie har ökat i antal. Det finns anledning att anta att en insynsperson som redan har en kapitalförsäkring och vill investera i en insynsaktie upplever det som enkelt och bekvämt att göra detta via en kapitalförsäkring. Tillgängligheten till en kapitalförsäkring, eller en annan försäkringslösning med depåförsäkring, kan därför antas medföra att insynspersonernas ägande i sin insynsaktie via depåförsäkring väntas öka. För marknaden blir konsekvensen en försämrad transparens och att syftena med AnmL urholkas. Insynsreglerna i AnmL har tre syften. 1. Att motverka missbruk av förtrolig information 20