Delårsbokslut 31 augusti 2014

Transkript

1 Delårsbokslut 31 augusti 2014 Arvika kommun

2 Innehållsförteckning Delårsbokslut... 3 Omvärldsanalys... 4 Viktiga händelser under perioden... 5 Personalanalys, Medarbetare och arbetssätt Finansiell analys Koncernen Arvika Stadshus Kommunens organisation De kommunala företagen Sammanställd redovisning - koncernen Arvika kommun Räkenskaper Finansiella nyckeltal Kommunledningsutskottet - Kommunledningsstab Överförmyndarnämnd Utskottet för Lärande och stöd Utskottet för Vård och omsorg Arvika Stadshus AB (moderbolaget) Arvika Fastighets AB Arvika Teknik AB Arvika Fjärrvärme AB Arvika Kraft AB Arvika Näringslivscentrum Ek. För Arvika Lokal och Mark AB (ALMAB) Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri Ord och begrepp

3 Delårsbokslut Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska kommuner minst en gång under varje räkenskapsår upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, som omfattar verksamheten från årets början. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Kommunförvaltningen har upprättat delårsrapport för perioden januari till och med augusti I rapporten ingår delårsbokslut för kommunen samt en budgetuppföljning med prognos för kommunens verksamheter samt för de kommunala företagen. Prognosen för helåret 2014 bygger på respektive verksamhets och företags bedömning av det ekonomiska utfallet. Delårsrapporten innehåller även verksamhetsresultat i förhållande till de mål som satts för 2014 Delårsrapporten innefattar även en redovisning av respektive koncernbolags prognos för hela året med angivande av likviditet- och soliditetsutveckling samt planerad investeringsvolym. För de kommunala bolagen tillämpas i förekommande fall en modell för att visa övergripande genomsnittlig måluppfyllelse. Förklaring av de olika symbolerna anges enligt nedan.. Den genomsnittliga måluppfyllelsen uppgår till minst 90% Den genomsnittliga måluppfyllelsen ligger inom intervallet 75-89% Den genomsnittliga måluppfyllelsen understiger 75 %, åtgärdsplan upprättad Den genomsnittliga måluppfyllelsen understiger 75 %, åtgärdsplan ej upprättad Mätningarna inom perspektivet har ännu inte genomförts, ligger senare enligt plan Perspektivet är inte aktuellt för verksamheten, mål har ej upprättats i verksamhetsplanen 3

4 Omvärldsanalys Arvika Befolkningsutvecklingen är positiv och antalet Arvikabor uppgår efter andra kvartalet 2014 till personer, vilket är en ökning med 94 jämfört med andra kvartalet Vid en avstämning mot befolkningsantalet den första november 2013, som är underlaget för kommunens skatteintäkter, uppgår ökningen till 92 personer. Det är även glädjande att 62 nya företag tillkommit under årets första åtta månader. Antalet färdigställda nya lägenheter och/eller villor uppgår till 8 enheter hittills under Fler boenden är under produktion och kommer att bli färdigställda inom det närmaste halvåret. Inskrivna arbetslösa i augusti som andel av arbetskraften i åldrarna 16 till 64 år uppgår till 8,0 %. Jämfört med motsvarande period 2013 är detta en minskning med 0,2 %. För Värmland som helhet uppgår arbetslösheten till 8,5 % vilket är en minskning med 0,7 % jämfört med motsvarande period Sverige och omvärlden Riksdagsvalet medförde ett maktskifte och regeringsbildning samt utformning av statsbudget pågår. Sverige har även efter valet en minoritetsregering som måste söka stöd utanför de traditionella blockgränserna. Inskrivna arbetslösa i augusti som andel av arbetskraften i åldrarna 16 till 64 år uppgår till 7,8 % i riket. Jämfört med motsvarande period 2013 är detta en minskning med 0,7 %. Inflationstakten augusti 2013 jämfört med augusti 2014 uppgår till -0,2 %. Motsvarande siffra för bruttonationalprodukten uppgår till 1,9 %. De flesta signalerna pekar på en fortsatt låg räntenivå och inflationstakt under den närmaste tvåårsperioden. Handelsbanken avviker från övriga nationella bedömare och signalerar en högre ränte- och inflationsutveckling inom en ganska snar framtid. Aktuella omvärldsfrågor inom EU-området är de folkomröstningar om självständighet som äger rum i Skottland under september samt i Spanien där Katalonien röstar om ökad självständighet i november. De separatiska rörelserna och regionala strömningarna är starka och även Belgien brottas med en liknande problematik som Spanien. I ett globalt perspektiv medför de fortsatta oroligheterna i Ukraina och Syrien/Irak tilltagande flyktingströmmar och stort mänskligt lidande. Ukraina krisen medför även att tillväxten inom EU-området har dämpats och att allt mer fokus kommit att handla om den ryska gasens betydelse för den europeiska energiförsörjningen. 4

5 Viktiga händelser under perioden Efter årets första åtta månader redovisar vi ett delårsresultat på 26,7 mnkr. För merparten av förvaltningens verksamheter och de kommunala bolagen ligger resultatet i nivå med eller bättre än budget. Verksamheten Lärande och stöd redovisar dock fortsatt höga kostnader för förskola, försörjningsstöd och skolskjutsar. Budgetberedningen har tillsammans med förvaltnings- och bolagsledningar arbetat med att ta fram ett förslag till strategisk plan. I detta arbete har ingått att identifiera för kommunen viktiga omvärldsfaktorer och lyfta fram driftförändringar och investeringsplaner. Planen som omfattar vision, övergripande mål, skattesats, fördelning av ramar, investeringsplan och beslut om taxor och avgifter antogs av kommunfullmäktige i juni månad. Den förväntade konjunkturuppgången har låtit vänta på sig och från kommunens sida finns ett starkt fokus på näringslivsfrågor. Ambitionen att få till stånd en ökad samverkan mellan kommunen och näringslivet har lett fram till bildande av en styrgrupp och en referensgrupp med representanter från såväl näringslivet som kommunen. En samordnare har engagerats och ett konkret uttryck för den fördjupad samverkan är de aktiviteter som anordnats på löningshelger. Den gångna sommaren har för vår del i hög grad präglats av en rad uppskattade och välbesökta arrangemang. Stadsparkens dag, Hamnfestivalen, Stadsfesten, Trivselkvällar, Hamnfesten och RíxFm-festivalen, bara för att nämna några. Arrangemang som uppmärksammans och uppskattas av såväl kommunens invånare som besökande och som definitivt bidrar till att stärka vår attraktionskraft. En annan uppmärksammad satsning är anläggandet av en solcellspark ute vid Mosseberg. Förutom att vi har fått ytterligare en energiproducent signalerar den också att Arvika är en kommun som värnar om miljön. Som vanligt har de för kommunen så viktiga infrastrukturfrågorna varit i fokus. Utbyggnad och förbättringar av RV 61 och utveckling av järnvägstrafiken och stationsområdet är frågor som lyfts i diskussioner med Trafikverket och Region Värmland. Även inom samverkansorganet ARKO har dessa frågor stått i fokus. Beslut har fattats om att bygga ut bredbandet i egen regi och för detta ändamål har bildats ett bolag med namnet Arvika Kommunnät AB. Förutom bolagsbildningen har vi inlett en dialog med de olika fiberföreningar som bildats i kommunen. Inom ramen för arbetet med en fördjupad översiktsplan för Hamnen har genomförts två workshops. Under våren har etapp två i saneringen av hamnområdet genomförts. Inom Palmviksområdet har förbättringsåtgärder genomförts med ny in- och utfart till området samt åtgärder på passagen mellan Musikskolan och Biblioteket. Kontakter har tagits med lokala entreprenörer för att undersöka förutsättningar för att få igång ett bostadsbyggande på Ingestrandshöjden. Detta erbjudande har fått ett mycket positivt mottagande av byggbolagen. Kommunens fastighetsbolag har slutfört en omfattande ny- och ombyggnad av Ingesunds Musikhögskola och inlett en större upprustning av Kv Dragspelet. Dessutom har det första spadtaget för byggnation av 39 nya lägenheter i Kv Veterinären tagits. Som ett led i arbetet med att öka kommunens attraktionskraft har genomförts en nöjd-kundindex(nki)-undersökning. Med hjälp av elever från Solbergskolan intervjuades drygt 300 personer om sin syn på Arvika centrum. På en skala från 1 till 5 fick Arvika centrum ett 5

6 samlat index på 3,76 vilket väl matchar andra orter i Sverige, men också ett resultat med utrymme för förbättringar. En omfattande satsning har gjorts på Viksområdet som nu kan erbjuda en toppanläggning med nya konstgräsplaner. 6

7 Kommunövergripande mål och måluppfyllelse för indikatorer till och med augusti 2014 Medborgare, brukare och kunder Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Medborgarnas nöjdhet med kommunen som plats att leva och bo i, Nöjd regionindex Medborgarnas nöjdhet med inflytande Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamhet Medborgarnas känsla av trygghet i kommunen, Nöjd regionindex Andel pojkar/flickor i bidragsberättigade föreningar NRI >64 62 (2013) Resultatet gäller Nästa mätning görs Genomsnitt: 59 Resultatet är över genomsnittet för deltagande kommuner men något lägre än 2011 års mätning. Faktorer som har störst betydelse för att höja betyget är bostäder och kommunikationer NII >47 44 (2013) Resultatet gäller Nästa mätning görs Genomsnitt: 39 Resultatet är över genomsnittet för deltagande kommuner men något lägre än 2011 års mätning. Faktorer som har störst betydelse för att höja betyget är påverkan och förtroende NMI >62 58 (2013) Resultatet gäller Nästa mätning görs Genomsnitt: 53 Resultatet är över genomsnittet för deltagande kommuner men något lägre än 2011 års mätning. Faktorer som har störst betydelse för att höja betyget är äldreomsorg, miljöarbete och gator. NRI >55 57 (2013) Resultatet gäller Nästa mätning görs Genomsnitt: 61 Resultatet något lägre än genomsnittet för deltagande kommuner. % 50 % 57/ aktiva i åldern 7-20 år (var tidigare år, men nytt från 2014 med 7 år) Kommunens webbinformation till medborgarna % >84 84 (2013) Genomsnitt: % killar och 43 % tjejer Resultatet gäller Nästa mätning görs Resultatet är över genomsnittet för deltagnade kommuner 7

8 Medarbetare/arbetssätt Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Medarbetarindex (MI) MI (100) >72 Mätningen utförs i september Sjukfrånvaro - varav kvinnor - varav män Hållbart medarbetarindex, totalindex -Ledarskapsindex -Motivationsindex -Styrningsindex % <5,5 5,9 6,3 4,2 HME (100) >80 >81 >80 >80 Sjukfrånvaron är något lägre till och med juli i år än 2013, medan sjukpenningtalet enligt Försäkringskassan fortsätter att öka. Sjukpenningtalet i juli var 8,92 dagar. Det har sedan juli 2013 stigit med 0.84 dagar. Personalfunktionen har intensifierat arbetet med att förbättra hälsotalen i hela kommunen och arbetar för att hitta effektivare sätt att komma igång tidigare med rehab. Fokus läggs även på att minska korttidsfrånvaron. Utveckling av samarbetet med Previa pågår för att både chefer och medarbetare ska få det bästa stödet vid en sjukskrivning. Mätningen utförs i september Förnyelse, tillväxt och utveckling Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Nyproducerade bostadsenheter Genomförda insatser för att förbättra infrastruktur och kommunikationer Medborgarnas nöjdhet med utbudet av fritidsaktiviteter Antal >50 8 (2013) Redovisning av insatser Tillsammans med Region Värmland har kommunen uppvaktat Tafikverket ang den planerade indragningen av morgontåget till Stockholm. Diskussioner förs kontinuerligt med Trafikverket om möjligheterna till förbättrad infrastruktur. Ett exempel är pågående diskussion om cykelväg till Jössefors. NRI >58 Första mätningen görs

9 Ekonomi Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Resultat % Minst 2% 3,2 % Målet nås inte enligt prognosen för hela året av skatter då resultatet försämras och bidrag över tid Egenfinansiering av investeringar inom den % 100 % 100 % Amorteringar från de kommunala bolagen, resultat för hela året samt årets skattefinansierade avskrivningar täcker inte planerad verksamheten investeringsvolym för helåret. Andel av pensionsskuld, före 1998, som är finansierad % >55 63,6 % Målet kommer med största sannolikhet att nås. Utvecklingen på finansmarknaderna är svår att förutse. 9

10 Personalanalys, Medarbetare och arbetssätt Bemanning Antalet tillsvidareanställda i Arvika kommun var vid augusti månads slut (2 029) tillsvidareanställda. Av dem var 86 (86) % kvinnor och 14 (14) % män (2013 års siffror inom parentes). I stort sett oförändrade tal. Hur antalet anställda fördelar sig mellan olika verksamheter framgår av nedanstående tabell. Observera att en person med anställning inom två verksamheter räknas inom båda verksamheterna. Verksamhet /- % Vård och omsorg ,2% Individ- och familjeomsorg ,1% Fritid och kultur ,7% Politisk verksamhet ,5% Infrastruktur och samhällsskydd ,7% Förskola och skolbarnomsorg ,7% Grundskola ,3% Gymnasieverksamhet ,7% Övrig utbildningsverksamhet ,0% Särskilt riktade insatser 1) ,5% Gemensam verksamhet 2) ,8% 1) Arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagande 2) Staber, service, administration, Bemanningscentral Ökningen inom särskilt riktade insatser beror på att vi nu har boenden för ensamkommande flyktingbarn. Inom vård och omsorg beror ökningen till största delen på att det är fler poolanställningar på BC och att några bland sjuksköterskor och personal inom rehab nu är tillsatta. I år har vi hittills annonserat efter 53 nya medarbetare samtidigt som ett antal tjänster tillsatts genom konvertering eller via den interna sökandebanken. Dessutom har tre chefer rekryterats. Flest annonseringar har gjorts efter lärare. Många som vikarierar som undersköterskor, barnskötare med flera, upparbetar sig företrädesrätt och konverteringsdagar och blir på så sätt tillsvidareanställda. Därför annonseras sällan dessa tjänster. Det som skett under året är att det nu nästan inte finns några undersköterskor kvar som har företräde. Arvika kommun är representerade två kompetensplattformar som drivs i region Värmlands regi, Hälsa, vård och omsorg samt Utbildning som syftar till att klara personalförsörjningen på sikt. Kommunen har deltagit i arbetsmarknadsmässor för att marknadsföra Arvika kommun som plats att bo och arbeta på. Vård- och omsorg anordnade en rekryteringsdag inför sommarrekryteringen med stöd från personalfunktionen. 10

11 Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro totalt Nedan redovisas den ackumulerade sjukfrånvaron för perioden januari till och med juli 2013 och Målet för 2014 är att den ska vara < 5,5 procent. Sjukfrånvaro i procent Kvinnor 6,3 6,3 Män 4,2 4,9 Totalt 5,9 6,0 Sjukfrånvaron är något lägre i år mot samma period Högst var sjukfrånvaron i februari då den var uppe i 7 procent. I landet märks en ökning av sjukpenningtalet enligt Försäkringskassan och inflödet ökar mest för de med psykiska diagnoser, vilket vi ser tydligt även i kommunen. Arvika kommun ligger över genomsnittet i Sverige för dessa diagnoser. Personalfunktionen intensifierar arbetet att tillsammans med Previa och Försäkringskassan kartlägga och finna åtgärder för medarbetare med psykisk ohälsa. Utbildningsinsats för samtliga ledare i koncernen sker i oktober med en heldag om psykisk ohälsa. Sjukfrånvaro kort och lång tid Sjukfrånvaro % Karens dagar 2-14 dagar dagar 91-dagar ,3 % 27,6 % 18,4 % 42,8 % ,1 % 30,8 % 20,7 % 37,4 % Det är sjukfrånvaron längre än 91 dagar som har ökat. Enligt statistik från försäkringskassan så är det 110 medarbetare som är sjukskrivna de fördelar sig enligt nedan. Antal sjukskrivna dagar dagar dagar 366-dagar Under våren uppdaterades rehabiliteringsrutinen. I den uppmärksammades även de med upprepad sjukfrånvaro samtidigt som arbetet med att alla långtidssjukskrivna som är i behov av aktiva åtgärder ska ha en handlingsplan. De riktade insatser som gjorts för att förbättra hälsotalet inom Arvika kommun består bland annat av att företagssköterska och chef regelbundet har arbetsmiljösamtal, där det fokuseras på hela arbetsmiljön inklusive rehabilitering. Personalfunktionen har tillsammans med Previa startat upp ett projekt för att minska ohälsan genom att arbeta rehabiliterande med långtidssjukskrivna och främjande/förebyggande för att minska korttidsfrånvaron och öka frisknärvaron. Under våren utbildades 23 hälsoinspiratörer som ska stötta cheferna i att sätta hälsofrämjande insatser på dagordningen. Ytterligare en grupp utbildas under hösten. Kommunen fortsätter att stötta och subventionera hälsofrämjande aktiviteter, såsom aktivitetstävling, subvention på årskort på simhallen, må-bra-peng och ekonomiskt bidrag till ASKIM (kommunens motions- och idrottsförening) som ordnar ett flertal motionsaktiviteter, trivselkvällar i Rackstadbacken och på Ingestrand, djupvattengympa, blomkvällar, vandring, servettvikning, fotokurs, prova på kajak m.m. 11

12 Finansiell analys Periodens resultat och prognos för hela året Utfall per 31 augusti Prognos 2014 Periodens resultat, mnkr 71,2 42,2 47,6 19,9 26,7 3,6 -exklusive jämförelsestörande poster 71,2 42,2 26,0 24,3 26,7 3,6 Resultat, % av skatter och bidrag 9,1 5,3 5,9 2,4 3,2 0,3 -exklusive jämförelsestörande poster 9,1 5,3 3,2 3,0 3,2 0,3 Såväl periodens resultat som helårsprognos visar på ett positivt ekonomiskt resultat för kommunen. Periodens resultat uppgick till 26,7 (19,9) mnkr. Inga jämförelsestörande poster redovisas under perioden. Finansnettot uppgick till 33,3 (28,5) mnkr där förvaltning av pensionsmedel samt ränteintäkter från koncernföretag förklarar det positiva resultatet. Prognosen för 2014 pekar på ett positivt resultat med 3,6 mnkr vilket är ca 3,8 mnkr lägre än budget. Verksamheternas nettokostnader indikerar en budgetavvikelse med cirka 8,4 mnkr. Budgeterade skatteintäkter beräknas ge en budgetavvikelse med cirka + 4,1 mnkr. God ekonomisk hushållning - Strategiska ekonomiska nyckeltal Resultatet som procent av skatter och bidrag uppgår till 3,2 procent. Prognosen för hela året pekar på att resultatet som procent av skatter och statsbidrag kommer att uppgå till 0,3 procent. Målet, 2 procent över tid, kommer därför enligt prognosen inte att nås för det enskilda året. Nettokostnadsandelen i procent av skatter och bidrag uppgår till 100,8. Prognosen för helåret indikerar att nettokostnadsandelen som andel av skatter och bidrag kommer att uppgå till 102,7 procent. Prognosen indikerar att planerade investeringar inte fullt ut kommer att genomföras, enligt målet 100 procent, med internt tillförda medel då resultatet tillsammans med avskrivningar och amorteringar från de kommunala bolagen understiger den förväntade investeringsvolymen för året. Andelen av pensionsförpliktelsen som är finansierad uppgår till 63,6 procent. Målet, > 55 %, förväntas uppnås även för helåret. Balanskravet utifrån helårsprognosen Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna, det så kallade balanskravet. Enligt gällande lagstiftning ska negativa resultat återställas inom de tre följande åren. För att bedöma om balanskravet kommer att uppfyllas 2014 ska realisationsvinster frånräknas det redovisade resultatet. Bedömningen är att balanskravet kommer att uppfyllas för helåret. 12

13 Budgetföljsamhet Verksamheternas budgetföljsamhet sammanfattas i följande tabell Mnkr Årsbudget Utfall 31 augusti Helårsprognos budgetavvikelse Kommunfullmäktige -1,4-1,1-0,2 Revision -0,9-0,4 0 Kommunstyrelsen -Politik och kommunledning mm -18,7-8,5 3,1 -Kommunledningsstab -164,3-103,5 2,7 Inklusive kommunövergripande -Myndighetsstab -30,0-18,8 0,4 -Lärande och stöd -628,4-425,0-13,8 -Vård och omsorg -425,3-285,9-1,0 Delsumma Kommunstyrelse ,7-841,7-8,6 Myndighetsnämnd -0,3-0,1 0 Överförmyndarnämnd -1,1-1,3-0,3 Nämnder och utskott ,4-844,6-9,1 Finansförvaltning 1 277,8 871,3 +5,2 Totalt 7,4 26,7-3,8 Kommunstyrelsen har beslutat om omfördelning av budget med ca 3,7 mnkr till förskoleverksamheten från Vård och omsorg samt Kommunledningsstaben och Kommunstyrelse. En mer utförlig presentation med kommentarer till avvikelser återfinns i respektive utskotts verksamhetsuppföljning. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 853,3 (827,0) mnkr, vilket är en ökning jämfört med motsvarande period föregående år med ca 3,2 (5,2) procent. Nettokostnadsutvecklingen justerat med jämförelsestörande poster uppgick till 3,7 (1,8) procent. Verksamhetens intäkter är 6,8 procent högre än samma period föregående år främst beroende på reavinster vid fastighetsförsäljning samt försäljning av exploateringstomter. Verksamhetens kostnader exklusive avskrivningar uppgår till 1 010,9 (969,4) mnkr, en ökning med 4,3 procent. Den enskilt största kostnaden är kostnader för arbetskraft som uppgick till 656,5 (633,9) mnkr, en ökning med ca 3,6 procent. Köp av huvudverksamhet uppgick till 82,0 (73,1) mnkr, en ökning med 12,2 procent. Kostnaden för avskrivningar uppgick till 13,0 (12,9) mnkr, en ökning med 0,8 procent. Utfall per 31 augusti Prognos 2014 Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 722,9 774,3 786,2 827,0 853, ,0 -exklusive jämförelsestörande poster 722,9 774,3 807,8 822,6 853, ,0 Nettokostnadsutveckling, % -0,9 7,1 1,5 5,2 3,2 6,3 -exklusive jämförelsestörande poster -0,9 7,1 4,3 1,8 3,7 4,6 Verksamhetens nettokostnader, % av skatter och bidrag 92,8 98,1 97,7 101,1 100,8 102,7 13

14 Skatter och generella bidrag Skatter och generella bidrag uppgick till 846,7 (818,4) mnkr vilket motsvarar en ökning med 3,5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen av verksamhetens nettokostnader för motsvarande period är 3,7 procent, justerad med jämförelsestörande poster. Skatteavräkningen för föregående år beräknas försämra resultatet med 980 tkr medan skatteavräkningen för innevarande år beräknas förbättra resultatet med tkr. Skatteavräkningen förändras i förhållande till respektive års taxeringsutfall. Utfall per 31 augusti Prognos 2014 Skatte- och statsbidragsutveckling mnkr 779,4 789,3 805,0 818,4 846, ,5 Förändring, % 4,8 1,3 1,9 1,7 3,5 3,5 Investeringar Investeringsbudgeten uppgick till ca 70,1 mnkr varav exploateringsverksamheten 18,0 mnkr. Under perioden har kommunen investerat totalt 27,2 mnkr. Fastigheter har förvärvats för 10,4 mnkr. Fastigheter har försålts för 4,2 mnkr. Totalt beräknas investeringar för ca 48,8 miljoner kronor att genomföras under året. Förekommande avvikelser gentemot budget framgår av respektive utskotts redovisning. Investering mnkr Årsbudget Utfall Helårsprognos, avvikelse Summa 52,1 20,1 +12,8 Exploatering, mnkr Årsbudget Utfall Helårsprognos, avvikelse Summa 18,0 7,1 +8,5 Fastighetsförsäljning/ Årsbudget Utfall Helårsprognos, köp, mnkr avvikelse Summa 0,0 6,2-6,2 Tillgångar Tillgångar består av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Det samlade värdet av kommunens anläggningstillgångar uppgick till 888,6 (891,5) mnkr vilket motsvarar en minskning med 0,3 % sedan årsskiftet. De materiella anläggningstillgångarna uppgick till 364,8 (353,0) mnkr. Det som påverkar anläggningstillgångars värde är periodens investeringar samt köp och försäljningar av fastigheter samt hänsyn taget till de planenliga avskrivningarna. De finansiella anläggningstillgångarna består av aktier och andelar samt långfristiga fordringar. Värdet av de finansiella anläggningstillgångarna uppgick till 523,6 (538,1) mnkr vilket motsvarar en minskning med 2,8 % sedan årsskiftet. Minskningen beror på de amorteringar som gjorts av Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik enligt fastställd amorteringsplan. Amorteringsplanen fastställdes att gälla från och med 1 januari 2011 i samband med överlåtelse av tillgångar och verksamhet från kommunen till de kommunala bolagen. Inga återbetalningar har gjorts av Trafikverket avseende förskotterade medel för infrastruktursatsningar 14

15 Fordringar Fordringar som normalt förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen är kortfristiga. De kortfristiga fordringarna uppgick för perioden till 105,1 (107,4) mnkr. Bland fordringar som upptagits på balansräkningen kan bland annat nämnas fordringar hos staten, upplupna skatteintäkter, förutbetalda kostnader, upplupna intäkter samt kundfordringar. Kortfristiga placeringar, pensionsmedelsförvaltningen Pensionsmedelsförvaltningen redovisas som kortfristiga placeringar i balansräkningen, den så kallade interna pensionsfonden. Vid årsskiftet uppgick det bokförda värdet till 426,3 mnkr. Det bokförda värdet har under perioden ökat med 20,7 mnkr och uppgår nu till 447,0 mnkr. Det totala samlade marknadsvärdet uppgick till 510,6 mnkr per 31 augusti. En gynnsam utveckling på finansmarknaderna med stigande börskurser förklarar det ökade marknadsvärdet. Vid årsskiftet uppgick marknadsvärdet till 475,0 mnkr. Periodens resultat för pensionsmedelsförvaltningen uppgår till ca 20,7 mnkr. Likvida medel för pensionsmedelsförvaltningen uppgår för perioden till 5,2 mnkr. Utvecklingen för hela året avseende börsutvecklingen och marknadsräntor är svår att bedöma. Resultatöverskott inom pensionsmedelsförvaltningen återinvesteras i olika typer av värdepapper. En närmare redogörelse för pensionsmedelsförvaltningen presenteras nedan. Pensionsmedelsförvaltning Mnkr Avsättning för pensioner intjänade fr.o.m ,0 47,9 Ansvarsförbindelse avseende pensioner intjänade t o m 651,7 669, Total pensionsförpliktelse 702,7 717,4 Finansiella placeringar, bokfört värde 447,0 426,3 Finansiella placeringar, marknadsvärde 510,6 475,0 Finansiella placeringar, marknadsvärde utöver bokfört värde +63,6 +48,7 Totala förpliktelser minus finansiella placeringar 255,7 291,1 (bokfört värde) Andel av pensionsförpliktelsen som är finansierad, % 63,6 % 59,4 % (bokfört värde) Reavinster och utdelningar med avdrag för reaförluster +20,7 +27,6 Avkastning, % av genomsnittlig bokförd placering +4,8 % +6,2 % Likviditet Kommunens likviditet är god. Likviditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel tillsammans med kortfristiga fordringar ställs i relation till de kortfristiga skulderna. Kommunens likviditet exklusive pensionsmedelsförvaltingen uppgick för perioden till 131,5 (127,8) %. De likvida medlen, det vill säga banktillgodohavanden, uppgår till 145,1 (159,1) mnkr. Kassaflödet har varit negativt sedan årsskiftet, 13,8 mnkr. Koncernvalutakontot redovisas enbart vid årsbokslutet. Eget kapital och avsättningar Det egna kapitalet uppgick till 1 341,5 (1 314,8) mnkr. Förändringen av det egna kapitalet motsvaras av periodens resultat. 15

16 Avsättningarna uppgick till 55,4 (52,4) mnkr, varav avsättningar för pensioner 51,0 (47,9) mnkr och övriga avsättningar 4,4 (4,5) mnkr. Skulder Kommunen har inga långfristiga lån. Däremot så redovisas investeringsinkomster som en långfristig skuld. Denna skuld uppgick till 5,4 (6,0) mnkr. Kortfristiga skulder är sådana skulder som förfaller till betalning inom 12 månader. Övriga skulder är långfristiga skulder. De kortfristiga skulderna uppgick till 190,3 (223,5) mnkr. Koncernvalutakontot redovisas enbart vid årsbokslutet. Bland kortfristiga skulder som upptagits på balansräkningen kan bland annat nämnas leverantörsskulder, semesterlöneskuld, upplupna sociala avgifter och pensionskostnader. Skuldsättningsgraden är låg och uppgick till 18,7 (20,3) % Soliditet Soliditet inklusive pensionsskuld som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 43,3 (40,8) %. Soliditeten då inte pensionsskulden inräknas uppgår till 84,2 (83,1) %. Soliditeten anger kommunens betalningsberedskap på lång sikt samt visar hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Utfall per 31 augusti, % Periodens soliditet exkl pensionsförpliktelser 83,8 83,9 85,2 84,9 84,2 Periodens soliditet inkl pensionsförpliktelser 43,1 43,5 42,3 40,2 43,3 Borgens- och ansvarsförbindelser De totala ansvarsförbindelserna uppgick till 1 997,3 mnkr (2 020,1 mnkr). Kommunens enskilt största borgensåtagande avser Arvika Fastighets AB med 628,6 (628,6) mnkr. Borgensåtaganden för övriga kommunala bolag uppgick till 514,1 (517,0) mnkr. Övriga ansvarsförbindelse är borgensansvar för Arvika Folkets Park, kommunalt förlustansvar för egnahem, leasingavtal fordon, hyresavtal överstigande 3 år samt visstidspension till förtroendevalda. Som ansvarsförbindelse redovisas pensioner intjänade före Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar uppgick till 651,7 (669,5) mkr och avser pensionsförmåner intjänade till och med

17 Koncernen Arvika Stadshus Kommunens verksamhet bedrivs både i förvaltningsform och i bolagsform. I och med att en stor del av kommunens tekniska verksamhet har överlåtits till Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik AB är företagen än mer involverade i kommunens verksamhet och ekonomi. Resultaten för de enskilda företagen kommenteras i respektive företags redovisning. De kommunala bolagens resultatprognos och budgetavvikelse sammanfattas enligt nedan. Resultatprognoser, helår, för de kommunala bolag som ingår i koncernen Arvika Stadshus redovisas i tabellen nedan Mnkr Arvika Stadshus AB Arvika Fastighets AB Arvika Teknik AB Arvika Lokal o Mark AB Arvika Fjärrvärme AB Budgetavvikelser för de kommunala bolagen som ingår i koncernen Arvika Stadshus redovisas i tabellen nedan Bolag (mnkr) Årsbudget Utfall 31 augusti Arvika Kraft AB Resultat Prognos Arvika Näringslivs center ek för Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri Rörelsens 0,0 310,0 182,8 5,3 72,7 25,4 31,8 1,1 intäkter Rörelsens -2,2-210,8-141,4-0,3-44,2-17,3-30,7-0,2 kostnader Avskrivningar 0-44,0-19,7-2,4-12,8-2,6 0-2,1 Finansiella 2,2 0,3 1,0 0,5 0, intäker Finansiella -6,0-28,5-7,1-1,9-5,3-2,2 0-0,9 kostnader Årets resultat efter finansiella poster -6,0 27,0 15,6 1,2 10,5 3,3 1,1-2,1 Investeringar 0 105,6 73,2 5,9 7,5 3,8 0 0 Soliditet, % ,6-5 Likviditet, % , ,6-100 Helårsprognos, avvikelse mot budget Arvika Stadshus AB 0,0-4,0-6,0-6,0 Arvika Fastighets AB 19,6 26,9 27,0 +7,4 Arvika Teknik AB 15,2 10,4 15,6 +0,5 Arvika Fjärrvärme AB 11,6 4,2 10,5-1,1 Arvika Näringslivscentrum -1,0 1,4 1,1 +2,0 Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri 0,0-1,4-2,1-2,1 Arvika Lokal och Mark AB 0,0 0,8 1,2 +1,2 Arvika Kraft AB 8,5 1,5 3,3-5,1 Resultat 53,9 39,8* 50,6-3,3 *eliminering av koncerninterna poster är inte gjorda i denna redovisning. Den samlade prognosen för Arvika Stadshus koncernen pekar på ett resultatöverskott med 50,6 mnkr, 3,3 mnkr lägre än budgeterat resultat. Det samlade resultatet för Arvika kommun och koncernen Arvika Stadshus AB framgår av den sammanställda redovisningen. Ett nytt helägt kommunalt bolag, Arvika kommunnät AB, har bildats. Vid redovisningstillfället fanns inte räkenskaper ännu upprättade. Inte heller har någon prognos för året gjorts. 17