Tar den offentliga sektorn miljöhänsyn vid upphandling? En enkätstudie 2007

Transkript

1 Tar den offentliga sektorn miljöhänsyn vid upphandling? En enkätstudie 2007 RAPPORT 5791 JANUARI 2008

2 Tar den offentliga sektorn miljöhänsyn vid upphandling? En enkätstudie 2007 NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsbild: Per Magnus Persson /Johnér

4 Förord Miljöanpassad offentlig upphandling har identifierats som ett starkt styrmedel för minskad miljöpåverkan. Genom att ställa miljökrav vid upphandling kan utbudet av produkter och tjänster påverkas i riktning mot mindre miljöpåverkan och omställningen till ett hållbart samhälle påskyndas. Regeringen har i sin handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling uppdragit åt Naturvårdsverket att kontinuerligt följa upp utvecklingen av miljöanpassad offentlig upphandling. Denna enkätstudie utgör en del av uppföljningen. Rapporten är framtagen av Michael Söderström på ARS Research AB på uppdrag av Naturvårdsverket. Stockholm januari 2008 Naturvårdsverket 3

5 4

6 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 8 INLEDNING 9 Bakgrund 9 Syfte 9 Målgrupp och omfattning 9 Metod och urval 9 Frågeformulär 9 Genomförande 10 RESULTATREDOVISNING 11 Inledning 11 Miljöarbetet inom organisationen 11 Miljökrav vid upphandling 16 Metoder och uppföljning 25 Hinder och möjligheter 31 Organisationen 35 ANALYS OCH KOMMENTARER 39 Stort miljöengagemang 39 Policy och riktlinjer påverkar 39 Kostnaden ett hinder 40 Landstingen 40 Kommunerna 40 Myndigheterna 41 LÄNSVISA SVAR FRÅGA BILAGA 1 FRÅGEFORMULÄRET 50 5

7 6

8 Sammanfattning För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling har Naturvårdsverket låtit genomföra en enkätundersökning bland upphandlingsansvariga i samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter. Undersökningsresultaten visar att 57 procent Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid upphandling och att en fjärdedel Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid direktupphandling. De organisationer som har en policy för att miljömiljöhänsyn ska tas vid upphandling, som satt upp mål för detta och som låtit personalen genomgå utbildning ställer i högre grad än andra organisationer miljökrav. 78 procent av de deltagande organisationerna har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling, nästan hälften av organisationerna har mål för miljöhänsyn vid upphandling och 45 procent svarar att personalen som sköter upphandlingarna har genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling. 37 procent anger att de väljer de miljöbästa produkterna ur sortimentet då de avropar på ramavtal. De främsta anledningarna till att inte välja de miljöbästa produkterna är ett högre pris samt att man förutsätter att miljökrav ingår i ramavtalen. Hälften av organisationerna använder EKU-verktyget och 46 procent använder kriterier från något miljömärke för att miljöanpassa sin upphandling. Det främsta skälet till att man inte använder EKU-verktyget är att man inte känner till verktyget eller att man har bristande kunskaper om det. Endast 11 procent svarar att de Alltid eller Oftast följer upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt. I jämförelse med enkätstudien som utfördes 2004 syns en kraftig ökning av andelen som har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling, från 41 procent till 78 procent. Andelen som genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling har ökat från 34 procent till 45 procent och andelen som använder EKU-verktyget har ökat från 42 procent till 50 procent. Liksom 2004 är det stora skillnader mellan kommuner, landsting och myndigheter där landstingen är de som kommit längst med att implementera miljöhänsyn följt av kommuner och sist statliga myndigheter. Det största hindret för miljöanpassad upphandling är bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav. Andra hinder är att miljöanpassad upphandling kostar mer och att det är krångliga regler och lagstiftning samt att det finns ett bristande intresse inom organisationen. Den information eller vägledning upphandlarna behöver för att i större utsträckning kunna ta miljöhänsyn är framför allt hjälp med att formulera miljökrav, tillgängliga verktyg för miljöanpassad upphandling och goda exempel. 7

9 Summary In order to ascertain the extent to which environmental requirements are set in public procurement, the Swedish Environmental Protection Agency has had a survey performed by sending questionnaires to procurers at all municipalities, county councils and government agencies. The survey shows that 57 per cent always or usually specify environmental requirements when procuring by way of tender, and that 25 per cent always or usually specify environmental requirements in direct procurement. Those organisations that have a policy for incorporating environmental considerations in procurement, that have established targets for that policy and that have arranged training for their staff stipulate environmental requirements to a greater degree than other organisations. 78 per cent of the organisations participating in the survey have a policy or guidelines under which environmental considerations must be incorporated in procurement. Just under half of the organisations have targets for environmental consideration in procurement, and 45 per cent say that staff responsible for procurement have undergone training in sustainable procurement. 37 per cent say that they choose the most environmentally friendly products in a range when they place call-off orders under a framework agreement. The main reasons for not choosing the most environmentally friendly products are that they are more expensive and that it is assumed that environmental standards are set in framework agreements. Half the organisations use the EKU tool for sustainable procurement, and 46 per cent use eco-labelling criteria of some kind to achieve sustainable procurement. Only 11 per cent said that they always or usually follow up completed procurement procedures from an environmental viewpoint. In comparison with the questionnaire survey conducted in 2004, there appears to have been a sharp increase in the proportion of organisations with a policy or guidelines for sustainable procurement, up from 41 per cent to 78 per cent. The proportion of those undergoing training in sustainable procurement has risen from 34 per cent to 45 per cent, and the proportion using the EKU tool has risen from 42 per cent to 50 per cent. As in 2004, there are great differences between local and regional authorities, county councils having made most progress towards incorporating environmental considerations, followed by municipalities and, lastly, government agencies. The main obstacle to sustainable procurement is a lack of knowledge and experience of how to set environmental requirements. The information or guidance needed by procurers to be able to take greater account of environmental considerations mainly comprises help in formulating environmental requirements, tools available for sustainable procurement and best practice to emulate. 8

10 Inledning Bakgrund I Naturvårdsverkets arbete med hållbar utveckling är offentlig upphandling en viktig del. För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling och hur utvecklingen sker över tid har Naturvårdsverket initierat en undersökningsserie av ämnet gavs ARS Research AB uppdraget att genomföra den första undersökningen och nu 2007 har den andra undersökningen i serien genomförts. Syfte Undersökningen syftar till att ge en bild av i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling och hur man arbetar med frågan. Målgrupp och omfattning Målgruppen för undersökningen är upphandlingsansvariga inom offentlig sektor; kommuner, landsting och myndigheter. 290 kommuner 21 landsting 216 myndigheter Sammanlagt ingick alltså 527 myndigheter/förvaltningar i undersökningspopulationen. Metod och urval Undersökningen är i huvudsak genomförd som en totalundersökning, förutom att vi har exkluderat de myndigheter som har inte har miljöledningsuppdrag. En grund för urvalsbasen levererades av uppdragsgivaren. ARS ansvarade för kompletteringar av urvalsbasen vad gällde namn och olika kontaktuppgifter. Frågeformulär Frågeformuläret omfattar 27 frågor. Jämfört med det frågeformulär som användes vid undersökningstillfället 2004 har vissa omarbetningar gjorts. Omarbetningarna har i huvudsak genomförts av Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har konsulterat ARS gällande frågornas formuleringar och formulärets uppbyggnad. Frågor som i den förra undersökningen gav svar av tveksamt värde och frågor som Naturvårdsverket ej kände var nödvändiga för undersökningens syfte ströks. Enstaka frågor har lagts till eller omformulerats. 9

11 Genomförande Undersökningen genomfördes som en postal enkät med ett utskick och tre påminnelser. Det första utskicket bestod av ett följebrev från Naturvårdsverket vilket beskrev syftet med undersökningen, frågeformulär och ett förfrankerat svarskuvert. Den första påminnelsen bestod av ett påminnelsekort. Den andra och tredje påminnelsen bestod av ett komplett utskick med följebrev från ARS, frågeformulär och svarskuvert. ARS Research AB har administrerat utskick, insamling och databearbetning av enkäterna. Undersökningen genomfördes i fält under perioden 17 augusti till 28 september Enstaka frågeformulär kom även in under oktober månad och fördes till resultatet. Fältarbetet har givit följande svarsfrekvens. Bruttourval 527 A.bortfall - Nettourval 527 B-bortfall 100 varav Föräldraledig 1 Ej insända formulär 99 Inkomna och databearbetade formulär 427 Svarsfrekvens 81 procent Den totala svarsfrekvensen 81 procent är att betrakta som hög och mycket bra. Svarsfrekvensen i de tre huvudkategorierna är: Kommuner 79 procent, Landsting 81 procent och Myndigheter 84 procent. Vi kan utifrån ett mycket gott material uttala oss om den offentliga sektorns arbete med miljöanpassning i upphandlingsarbetet. 10

12 Resultatredovisning Inledning Denna del av rapporten är en genomgång av resultaten fråga för fråga. Texten är disponerad med frågeformuläret som grund. Merparten av frågeresultaten är presenterade i grafisk form. Graferna är baserade på totalresultaten. Intressanta resultat i delmålgrupper (Landsting, Kommuner, Myndigheter) är kommenterade i den följande texten. Detta är en uppföljning av en enkätundersökning som genomfördes 2004 och för de frågor som även har ställts i årets undersökning har jämförelser gjorts. Sist i rapporten finns även de första sex frågorna redovisade länsvis för de län som innefattar mer än sex kommuner. Vi vill göra läsaren uppmärksam på att resultaten är oviktade. Delmålgrupperna ingår med den andel de utgör av svarspopulationen. Vi har heller inte viktat svaren/resultatet utifrån inköpsvolym/inköpssumma. Miljöarbetet inom organisationen Frågeformuläret inleds med fem frågor om miljöarbetet inom förvaltningen/myndigheten. Den första frågan gäller om förvaltningen/myndigheten har ett miljöledningssystem. Frågan har följande formulering: 1. Har organisationen ett miljöledningssystem? 45 procent av förvaltningarna/myndigheterna anger att de har ett miljöledningssystem och 48 procent svarar att de inte har ett miljöledningssystem. 6 procent svarar Vet ej och 1 procent har ej angett något svar. Har organisationen ett miljöledningssystem? Vet ej 6% Ej svar 1% Ja 45% Nej 48% 11

13 Vi kan se en stor skillnad mellan kommunerna i förhållande till landstingen och myndigheterna. Endast 19 procent av kommunerna har ett miljöledningssystem medan 71 procent av landstingen har ett miljöledningssystem och 76 procent av myndigheterna. Nästa fråga vi ställer gäller om myndigheten/förvaltningen har en miljöpolicy. 2. Har organisationen en miljöpolicy? 81 procent uppger att de har en miljöpolicy. Har organisationen en miljöpolicy? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej Även här kan vi se en skillnad mellan kommunerna i förhållande till landstingen och myndigheterna. 69 procent av kommunerna svarar att de har en miljöpolicy, medan samtliga landsting och 94 procent av myndigheterna svarar att de har en miljöpolicy. I jämförelse med 2004 är resultatet i stort sett oförändrat. 12

14 Vi frågar även om förvaltningen/myndigheten har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. 3. Har organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling? 78 procent svarar att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. Har organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej Samtliga landsting svarar att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling, 82 procent av kommunerna och 72 procent av myndigheterna. I jämförelse med 2004 kan vi se en kraftig ökning av andelen som svarar att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. Från att det var 41 procent som hade en policy eller riktlinjer 2004 till 78 procent i år. Detta är en ökning med 37 procentenheter. 13

15 Vi frågar om förvaltningen/myndigheten har några mål för miljöhänsyn vid upphandling. 4. Har organisationen några mål för miljöhänsyn vid upphandling? 47 procent svarar att de har mål för miljöhänsyn vid upphandling och lika många (47 procent) svarar att de inte har det. Har organisationen några mål för miljöhänsyn vid upphandling? Vet ej 4% Ej svar 2% Ja 47% Nej 47% Myndigheterna har i lägre utsträckning mål för miljöhänsyn vid upphandling, 38 procent av myndigheterna har mål. Drygt hälften (52 procent) av kommunerna har några mål för miljöhänsyn och 82 procent av landstingen. 14

16 Vi frågar även om personalen som sköter upphandling har genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling. Vi ställde följande fråga: 5. Har personalen, som sköter upphandling, genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling? Nära hälften, 45 procent av förvaltningarna/myndigheterna svarar att deras personal har genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling. Har personalen som sköter upphandling genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej Studerar vi materialet över de huvudsakliga delmålgrupperna finner vi att knappt en tredjedel (29 procent) av personalen som sköter upphandling på myndigheterna har genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling och drygt hälften (55 procent) av personalen på kommunerna. För landstingen är siffran 71 procent. Tittar vi på siffrorna från 2004 kan vi se att andelen som har genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling har ökat från 34 procent till i år 45 procent. 15

17 Miljökrav vid upphandling Under denna rubrik följer några frågor om miljökrav vid upphandling. Den första frågan är: 6. Ställer ni miljökrav vid upphandling? 17 procent svarar att de Alltid ställer miljökrav vid upphandling, 40 procent svarar Oftast och 31 procent svarar Ibland. 8 procent svarar Sällan och 1 procent svarar att de Aldrig ställer miljökrav vid upphandling. Ställer Ni miljökrav vid upphandling? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Alltid Oftast Ibland Vet ej Ej svar Sällan Aldrig Hälften av myndigheterna (50 procent) svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid upphandling, 62 procent av kommunerna och 71 procent av landstingen. Vi ser att de organisationer som har riktlinjer och policies för att miljömiljöhänsyn ska tas vid upphandlingar (63 procent), de som har mål för miljöhänsyn vid upphandlingar (70 procent) och de organisationer där upphandlingspersonalen har gått utbildning i miljöanpassad upphandling (68 procent) samt de organisationer som använder EKU-verktyget (65 procent) i högre grad än andra organisationer också ställer miljökrav vid upphandlingar. I jämförelse med 2004 har andelen som svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav sjunkit något från 61 procent till 57 procent. Andelen som svarar Alltid har dock ökat med 2 procentenheter och andelen som svarar att de Sällan eller Aldrig ställer miljökrav är i stort sätt oförändrad, det är två procentenheter färre i år som svarar Aldrig. 16

18 Vi frågar även om förvaltningen/myndigheten ställer miljökrav vid direktupphandling. 7. Ställer ni miljökrav vid direktupphandling? 4 procent svarar att de Alltid ställer miljökrav vid direktupphandling och 19 procent svarar Oftast. Det är alltså nästan en fjärdedel (23 procent) som svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid direktupphandling. En tredjedel (34 procent) svarar att de Ibland ställer miljökrav vid direktupphandling. En fjärdedel (25 procent) svarar Sällan och 5 procent svarar Aldrig. 12 procent Vet ej och 1 procent har inte svarat på frågan. Ställer Ni miljökrav via direktupphandling? Sällan 25% Aldrig 5% Alltid 4% Oftast 19% Ej svar 1% Vet ej 12% Ibland 34% Här ser vi inga större skillnader mellan organisationerna när det gäller andelen som har svarat Alltid eller Oftast. När det kommer till andelen som svarar Sällan eller Aldrig är skillnaderna dock stora. 65 procent av landstingen svarar Sällan eller Aldrig medan det är 25 procent av myndigheterna som svarar Sällan eller Aldrig och 31 procent av kommunerna. 17

19 Nästa fråga lyder: 8. När ni avropar på ramavtal, väljs de miljöbästa produkterna ur sortimentet? (t. ex. energisnåla kontorsmaskiner) 37 procent svarar Ja på frågan och 3 procent svarar Både Ja och Nej. En av fyra (25 procent) svarar Nej på frågan. En tredjedel, 34 procent, svarar Vet ej. När Ni avropar på ramavtal, väljs de miljöbästa produkterna ur sortimentet? Nej 25% Ja 37% Ej svar 1% Vet ej 34% Både Ja och Nej 3% Skillnaderna mellan de olika typerna av organisationer är här inte så stor. Det är en något större andel av kommunerna som svarar Vet ej. 41 procent av kommunerna svarar Vet ej. 18

20 De som har svarat Nej på föregående fråga får svara på nästa fråga: 9. Om Nej, varför inte? Den främsta anledningen till att förvaltningarna/myndigheterna inte väljer de miljöbästa produkterna tycks vara priset. 36 procent svarar att priset är avgörande. 26 procent svarar att det miljöbästa bara är en av flera kriterier och att det finns andra faktorer som är viktigare. 18 procent svarar att det förutsätter att ramavtalen ställer miljökrav och 12 procent svarar att de prioriterar prestanda. 7 procent anger att det handlar om brist på kunskap och 2 procent svarar att det beror på vilken produkt det handlar om. Varför inte? Bas: Miljöbästa produkterna väljs ej Priset är ofta avgörande 36% Bara en av flera kriterier/andra faktorer viktigare 26% Förutsätter att ramavtalen ställer miljökrav 18% Prioriterar prestanda 12% Brist på kunskap 7% Beror på vilken produkt det handlar om 2% Övrigt 10% Ej svar 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % 19

21 Nästa fråga vi ställer är om förvaltningarna/myndigheterna använder sig av EKUverktyget. 10. Använder ni EKU-verktyget ( för att miljöanpassa er upphandling? * Hälften (50 procent) av förvaltningarna/myndigheterna använder EKU-verktyget för att anpassa upphandlingen. Använder Ni EKU-verktyget ( för att miljöanpassa er upphandling? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej Samtliga landsting svarar att de använder EKU-verktyget, 69 procent av kommunerna och i lägst utsträckning myndigheterna där 21 procent svarar att de använder EKU-verktyget. I jämförelse med 2004 har andelen som använder EKU-verktyget ökat, från 42 procent till 50 procent. Vi kan även se en ökning av andelen som svarar Nej. Dessa kommer troligen från gruppen som i 2004 års undersökning svarade Vet ej eller Ej svar, denna grupp har minskat i årets undersökning. * EKU-verktyget har bytt namn och heter sedan november 2007 Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier 20

22 De förvaltningar/myndigheter som svarade Nej på föregående fråga får svara på frågan varför de ej använder EKU-verktyget. 11. Om Nej, varför inte? En tredjedel (34 procent) av dem som inte använder EKU-verktyget svarar att de ej känner till verktyget eller att de har bristande kunskaper om det. 21 procent svarar att de gör få eller inga upphandlingar eller bara upphandlar tjänster. 5 procent svarar att de kanske kommer att använda EKU-verktyget i framtiden. Varför inte? Bas: Använder ej EKU-verktyget Känner ej till/bristande kunskap 34% Gör inga/få upphandl./upphandlar endast tjänster 21% Kommer kanske att använda i framtiden Ställer egna krav Brist på resurser För smalt/detaljerat/krångligt För få områden/dåligt uppdaterat Finns inga krav på detta/inga miljökrav Övrigt 5% 3% 2% 2% 2% 2% 5% Ej svar 28% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % 21

23 Nästa fråga vi ställer lyder: 12. Använder ni kriterier från något miljömärke för att miljöanpassa er upphandling? 46 procent svarar Ja på frågan och 40 procent svarar Nej. 1 procent svarar Både Ja och Nej. 11 procent svarar Vet ej. 38 procent av myndigheterna, 52 procent av kommunerna och 65 procent av landstingen svarar Ja. Använder Ni kriterier från något miljömärke för att anpassa er upphandling? Nej 40% Ja 46% Ej svar 2% Vet ej 11% Både Ja och Nej 1% 22

24 De som svarade Nej på föregående fråga får frågan varför de inte använder kriterier från något miljömärke. 13. Om Nej, varför inte? 18 procent svarar att de gör få eller inga upphandlingar eller endast upphandlar tjänster. 17 procent svarar att de inte använder kriterier från något miljömärke på grund av att de ej känner till det eller har bristande kunskap Varför inte? Bas: Använder ej kriterier från miljömärke Gör inga/få upphandl./upphandlar endast tjänster Känner ej till/bristande kunskap 18% 17% Använder ej EKU-verktyget Använder ibland/olika Brist på resurser Inte tillåtet enligt LOU/Får inte ställa krav Kommer kanske att använda i framtiden Ställer egna krav Väljer Svanen/Bra miljöval/miljömärkt Övrigt 7% 5% 5% 5% 4% 2% 2% 9% Ej svar 34% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % 23

25 Nästa fråga vi ställer är vilka andra verktyg förvaltningarna/myndigheterna använder för att miljöanpassa sin upphandling. 14. Vilka andra verktyg använder ni för att miljöanpassa er upphandling? 83 procent har inte angett något svar på denna fråga. 4 procent svarar att de använder sig av interna riktlinjer, 2 procent att de använder sig av branschorganisationer och lika många (2 procent) svarar att de använder kommunens rekommendationer och miljömål. Vilka andra verktyg använder Ni för att miljöanpassa er upphandling? 100% 90% 83% 80% 70% Andelar i % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 4% 2% 2% 11% 0% Interna riktlinjer/egna krav Branschorganisationer Kommunens rekomendationer Övrigt Ej svar 24

26 Metoder och uppföljning Under denna punkt följer ett par frågor om metod och uppföljning av miljöarbetet. Den första frågan vi ställer behandlar i vilken mån man gör behovs- eller marknadsanalyser ur miljöperspektiv. 15. I vilken omfattning förekommer det att ni gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöperspektiv inför en upphandling? 9 procent svarar att de Alltid eller Oftast gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöperspektiv inför en upphandling och 19 procent svarar Ibland. 39 procent svarar Sällan och 22 procent Aldrig. 9 procent Vet ej. I vilken omfattning förekommer det att Ni gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöprespektiv inför en upphandling? Aldrig 22% Alltid 2% Oftast 7% Ibland 19% Sällan 39% Ej svar 2% Vet ej 9% De olika organisationerna svarar i ungefär samma utsträckning att de Alltid eller Ofta gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöperspektiv. Det skiljer sig dock åt när det kommer till hur stor andel som svarar Aldrig eller Sällan. 35 procent av landstingen svarar Aldrig eller Sällan, 58 procent av kommunerna och 66 procent av myndigheterna. 25

27 Nästa fråga som ställs är: 16. Använder ni totalkostnadsberäkningar (t.ex. beräkningar av driftskostnader, elförbrukning m.m. under en varas hela livslängd) när det är relevant? Du kan ange flera svar. 48 procent använder sig av totalkostnadsberäkningar när det är relevant. 20 procent svarar att de använder totalkostnadsberäkningar vid behovs- och marknadsanalyser och 37 procent svarar att de använder totalkostnadsberäkningar vid bedömningar av inkomna anbud. 36 procent svarar att de inte använder sig av totalkostnadsberäkningar, 15 procent svarar Vet ej och 1 procent har ej avgivit något svar. Svaren summerar till 109 procent, vilket förklaras av att de svarande kan ange Ja för såväl behovs och marknadsanalys och för bedömning av anbud. Använder Ni totalkostanadsberäkningar när det är relevant? 100% 90% 80% 70% Andelar i % 60% 50% 40% 37% 36% 30% 20% 20% 15% 10% 0% Ja, vid behovs- och marknadsanalys Ja, vid bedömning av inkomna anbud 1% Nej Vet ej Ej svar Landstingen svarar Ja i högre utsträckning än övriga organisationer, 88 procent av landstingen svarar Ja på frågan. 55 procent av kommunerna svarar Ja och 38 procent av myndigheterna, att de använder totalkostnadsberäkningar. 26

28 Nästa fråga är: 17. Vilken vikt tillmäts normalt miljöhänsyn då det används som utvärdering av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet? 58 procent av samtliga svarar att miljöhänsyn ges en vikt när den ingår i utvärderingen av olika anbud. 15 procent svarar att miljöhänsyn tillmäts 5 procents vikt, 23 procent att den ges vikten 10 procent, 7 procent svarar att den tas till cirka 15 procent, och 4 procent att den ges 20 procent eller högre vikt. 9 procent svarar att miljöhänsynen varierar. 13 procent svarar att det inte tas någon miljöhänsyn, 22 procent svarar Vet ej och 7 procent har ej angivit något svar. Vilken vikt tillmäts normalt miljöhänsyn då det används som utvärdering av "det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet"? Vet ej 22% Ej svar 7% Miljöhänsyn tas 5 % 15% Miljöhänsyn tas ej 13% Miljöhänsyn varierar 9% Miljöhänsyn tas 15 % 7% Miljöhänsyn tas 20 % eller mer 4% Miljöhänsyn tas 10 % 23% 69 procent av kommunerna tar miljöhänsyn och ger miljöhänsynen en vikt vid utvärderingen av olika anbud, 71 procent av landstingen och 43 procent av myndigheterna. 27

29 Nästa fråga handlar om förvaltningarna/myndigheterna följer upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt. 18. Följer ni upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt? 11 procent svarar att de Alltid eller Oftast följer upp genomförda handlingar ur miljösynpunkt och 23 procent svarar Ibland. Hälften svarar Sällan (30 procent) eller Aldrig (20 procent). 14 procent svarar Vet ej. Följer Ni upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt? Aldrig 20% Alltid 2% Oftast 9% Ibland 23% Sällan 30% Ej svar 2% Vet ej 14% Då vi jämför de olika organisationerna är det landstingen som i störst utsträckning svarar att de Alltid eller Oftast följer upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt, 35 procent av landstingen svarar detta. Medan 12 procent av myndigheterna svarar Alltid eller Oftast och 9 procent av kommunerna. 28

30 De som svarar Alltid, Oftast, Ibland eller Sällan på föregående fråga får nästa fråga: 19. Om Ja, viken typ av uppföljning görs? Bland dem som följer upp genomförda upphandlingar är det 10 procent som följer upp dem om vad som utlovats också hålls. 4 procent svarar att det är olika och beror på vad det är som upphandlats och vilka krav som ställts. Lika många (4 procent) svarar att de följer upp genom skriftlig uppföljning eller intyg. 4 procent svarar att de har en genomgång eller möte med leverantören. En stor andel, 68 procent, har valt att ej svara på denna fråga. Vilken typ av uppföljning görs? Bas: Följer upp genomförda handlingar Kollar att det som utlovats/kraven hålls 10% Olika/Beror på vad som upphandl./vilka krav som ställts Skriftlig uppföljning/intyg Genomgång/möte med leverantören Statistik Stickprov Koll av fordon/miljöbilar Intern uppföljning/revision 4% 4% 4% 3% 3% 2% 2% Övrigt 7% Ej svar 68% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % När vi jämför de olika organisationerna ser vi att landstingen i större utsträckning har svarat att de kontrollerar att det som utlovats och att kraven hålls. En av fyra landsting svarar detta. 29

31 Nästa fråga gäller om någon typ av dokumentation eller verifikation begärs in vid uppföljningen. 20. Begärs någon typ av dokumentation/verifikation in vid uppföljningen? Du kan ange flera svar. 40 procent av organisationerna svarar Ja på frågan. Bland de organisationer som svarar Ja, är det vanligt att de begär in flera olika typer av dokumentation. 21 procent att de begär in en tredjepartskontroll, 5 procent begär in en andrapartskontroll, 25 procent en förstapartskontroll och 6 procent svarar Ja, övrigt. Knappt en tredjedel, 31 procent, svarar Nej på frågan. 19 procent svarar Vet ej och 10 procent har ej avgivit något svar. Begärs någon typ av dokumentation/verifikation in vid uppföljningen? 100% 90% 80% 70% Andelar i % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 21% 5% 25% 6% 31% 19% 10% 0% Ja, tredjepartskontroll Ja, andrapartskontroll Ja, förstapartskontroll Ja, övrigt Nej Vet ej Ej svar Det vi kan se är att myndigheterna i högre utsträckning svarar Nej på frågan, 41 procent av myndigheterna svarar att de inte begär in någon typ av dokumentation eller verifikation vid uppföljningen. 24 procent av kommunerna svarar Nej och 18 procent av landstingen. 30

32 Hinder och möjligheter I denna del av frågeformuläret ställer vi frågor om hinder och möjligheter, som man upplever finns för att bedriva miljöanpassad upphandling. Den första frågan lyder: 21. Vilka är de största hindren för miljöanpassad upphandling i er organisation? Du kan ange flera svar. Det största hindret för miljöanpassad upphandling är bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav. Drygt hälften (52 procent) av förvaltningarna/myndigheterna svarar detta. Drygt en fjärdedel, 26 procent, menar att ett av de största hindren är att miljöanpassad upphandling kostar mer och lika många (26 procent) svarar att det är krångliga regler och lagstiftning. 24 procent svarar att ett av de största hindren för miljöanpassad upphandling är att det finns ett bristande intresse inom organisationen. 11 procent svarar att ett av de största hindren är att en miljöanpassad upphandling tar längre tid. Vilka är de största hindren för miljöanpassad upphandling i er organisation? Bristande kunskap om hur man ställer miljökrav Miljöanpassad upphandling kostar mer Krångliga regler/lagstiftning Bristande intresse inom organisationen Miljöanpassad upphandling tar längre tid Gör inga/få upphandl./upphandl. endast tjänster 11% 13% 6% 4% 26% 28% 26% 27% 24% 28% 52% 48% Övrigt Vet ej 13% 9% 9% 13% Ej svar 4% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % När vi jämför de olika organisationerna kan vi se att landstingen i högre utsträckning anger skälet att en miljöanpassad upphandling kostar mer, 65 procent av landstingen anger detta skäl. 35 procent av kommunerna och 12 procent av myndigheterna anger kostnaden som ett av de största hindren. 31

33 Vi kan endast konstatera att marginella förändringar har skett sedan förra undersökningstillfället Nästa fråga gäller vilken slags information eller vägledning en upphandlare behöver för att i större utsträckning ta miljöhänsyn. 22. Vilken slags information eller vägledning behöver upphandlare för att i större utsträckning kunna ta miljöhänsyn? Du kan ange flera svar. 70 procent svarar att upphandlarna behöver hjälp med att formulera miljökrav och 60 procent svarar att de behöver tillgängliga verktyg för miljöanpassad upphandling. Nästan hälften (49 procent) svarar att upphandlarna behöver goda exempel, 45 procent att de behöver information om upphandlingslagstiftningen och bestämmelser om miljöhänsyn, 43 procent att de behöver information om hur miljöhänsyn kan tas genom användning av olika upphandlingsförfaranden och 33 procent svarar att de behöver information om produkters miljöpåverkan. Vilken slags information eller vägledning behöver upphandlare för att i större utsträckning kunna ta miljöhänsyn? Hjälp att formulera miljökrav Tillgänliga verktyg för miljöanpassad upphandling Goda exempel 49% 45% 70% 64% 60% 57% Info om upphandlingslagstift. bestämmelser om miljöhänsyn Info om hur miljöhänsyn kan tas genom användning av olika upphandlingsförfaranden Info om produkters miljöpåverkan 45% 42% 43% 38% 33% 31% Övrigt Vet ej/ej svar 5% 3% 5% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Andelar % Vi ser inga större skillnader när det kommer till de olika organisationerna. Det kan kommenteras att 76 procent av landstingen svarar att de önskar tillgängliga verktyg att använda i sin upphandling. Bland kommuner och myndigheter är motsvarande andel cirka 60 procent (kommuner 62 procent, myndigheter 57 procent). I jämförelse med 2004 är det också i stort sett samma fördelning. 32

34 Nästa fråga är hur man skulle vilja ha sådan information levererad: 23. Hur skulle du vilja ha sådan information levererad? 30 procent svarar att de skulle vilja få sådan information levererad via Internet. 14 procent svarar genom utbildning, kurser eller föredrag och 13 procent svarar via e- post. Hur skulle Du vilja ha sådan information levererad? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 30% 14% 13% 6% 4% 4% 4% 3% 2% 2% 5% 40% 0% På Internet/Hemsida Utbildning/Kurser/Föredrag e-post Digitalt/Elektroniskt Per post/utskick Mallar Informationsträffar Andelar i % Via EKU-verktyget Handbok Nyhetsbrev Övrigt Ej svar Här är det inga större skillnader mellan de olika organisationerna. 33

35 Nästa fråga lyder: 24. Hur bra eller dåliga anser du att din organisation är på miljöanpassad upphandling i praktiken? En av fyra (25 procent) svarar att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling, varav 2 procent svarar Mycket bra. 40 procent svarar att deras organisation är Varken bra eller dåliga. 30 procent svarar att deras organisation är dåliga på miljöanpassad upphandling, varav 5 procent svarar att de är Mycket dåliga. Hur bra eller dåliga anser Du att din organisation är på miljöanpassad upphandling i praktiken? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåliga Vet ej Ej svar Ganska dåliga Mycket dåliga När vi jämför organisationerna kan vi se att landstingen i högre utsträckning svarar att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. 71 procent av landstingen svarar bra varav 12 procent svarar Mycket bra. 22 procent av myndigheterna svarar bra och 24 procent av kommunerna. I jämförelse med 2004 är det inga dramatiska skillnader. Vi kan se att andelen som anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling är i stort sett oförändrad. Det är dock fler i år som svarar att deras organisation är dålig i jämförelse med var det 23 procent som ansåg att deras organisation var dålig på miljöanpassad upphandling, i år har siffran stigit till 30 procent. 34

36 Organisationen Här följer några frågor om organisationen. Den första frågan gäller hur stor den årliga inköpsvolymen är för organisationen räknat i kronor. 25. Hur stor är den årliga inköpsvolymen för din organisation i kronor räknat? 18 procent svarar Vet ej eller lämnar frågan obesvarad. Av de som anger inköpsvolymen är den genomsnittliga inköpsvolymen för förvaltningarna/myndigheterna är 574 mkr. 15 procent svarar att den årliga inköpsvolymen är upptill 9 mkr, 20 procent svarar att den är mellan mkr, 36 procent svarar mellan mkr och 11 procent svarar att den ligger över 1000 mkr. En summering av de inkomna svaren ger att den sammanlagda inköpsvolymen för de organisationer som har angivit svar (en inköpssumma) på frågan är 201 miljarder kronor. Hur stor är den årliga inköpsvolymen för Din organisation i kronor räknat? 100% 90% 80% 70% Andelar i % 60% 50% 40% 36% 30% 20% 10% 15% 20% 11% 18% 0% upp till 9 mkr mkr mkr mkr Vet ej/ej svar Kommunerna har i genomsnitt en årlig inköpsvolym på 498 mkr, myndigheterna på 496 mkr och landstingen på mkr. Medelvärdena är beräknade på bas av dem som har angivit inköpsvolym. 35

37 Nästa fråga gäller vilken som är den huvudsakliga anskaffningsmetoden. 26. Vilken är den huvudsakliga anskaffningsmetoden? 61 procent svarar att den huvudsakliga anskaffningsmetoden är avrop på ramavtal, 45 procent svarar egna upphandlingar/ramavtal och 15 procent svarar direktupphandlingar. Vilken är den huvudsakliga anskaffningsmetoden? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 61% 45% 30% 20% 10% 0% 15% 3% 1% Avrop på ramavtal Egna upphandlingar/ramavtal Direktupphandlingar Vet ej Ej svar Andelar i % Vi kan se att avrop på ramavtal är den vanligaste anskaffningsmetoden på myndigheterna (78 procent avrop på ramavtal), medan egna upphandlingar/ramavtal är vanligast på kommunerna (58 procent) och landstingen (94 procent). Följande fråga gäller hur upphandlingsarbetet är organiserat. 27. Hur är upphandlingsarbetet organiserat? Drygt hälften 52 procent svarar att upphandlingsarbetet är Både centraliserat och decentraliserat. 32 procent svarar att det är Centraliserat och 15 procent att det är Decentraliserat. 36

38 Hur är upphandlingsarbetet organiserat? Ej svar 1% Centraliserat 32% Både centraliserat och decentraliserat 52% Decentraliserat 15% På landstingen är upphandlingsarbetet i större utsträckning centraliserat, 71 procent svarar att det är centraliserat. Slutligen redovisas hur stor andel av de intervjuade som tillhör delmålgrupperna Kommun, Landsting respektive Myndighet. Grupp 100% 90% 80% 70% Andelar i % 60% 50% 40% 54% 51% 42% 44% % 20% 10% 0% 4% 4% 1% Kommun Landsting Myndighet Ej svar 37

39 38

40 Analys och kommentarer För att se i vilken utsträckning miljökrav ställs vid offentlig upphandling genomför Naturvårdsverket för andra gången en enkätundersökning av offentliga organisationers miljömässiga agerande vid upphandlingar. Sammanlagt inkom svar från 229 kommuner, 17 landsting och 181 myndigheter. Detta ger att svarsfrekvensen i årets undersökning överstiger 80 procent. Den höga svarsfrekvensen och relativt många telefonkontakter till ARS vittnar om ett stort engagemang för dessa frågor bland upphandlingsansvariga inom den offentliga sektorn. Stort miljöengagemang Miljöaspekterna i upphandlingsverksamhet tycks numera vara mycket viktiga. 8 av 10 organisationer uppger att de har en miljöpolicy och nästan lika många att de har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. I jämförelse med 2004 kan vi se en kraftig ökning av andelen organisationer som svarar att de har olika system eller agerar för att ta miljöhänsyn ska tas vid upphandlingar. I jämförelse med 2004 har andelen som genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling också ökat, från 34 procent till 45 procent i år. Över hälften av organisationerna svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid upphandling och det är nästan en fjärdedel som svarar att de Alltid eller Oftast ställer miljökrav vid direktupphandling. Ett annat sätt att se att intresset för miljöaspekterna vi offentliga upphandlingar och organisationernas medvetenhet är att andelen som svarar att organisationen inte är bra på miljöfrågor vid upphandlingar har ökat sedan mätningen Policy och riktlinjer påverkar Vi ser att de organisationer som har riktlinjer och policies, mål och de organisationer där upphandlingspersonalen har gått utbildning i miljöanpassad upphandling samt de organisationer som använder EKU-verktyget i högre grad än andra organisationer också ställer miljökrav vid upphandlingar. När det gäller de organisationer som har en policy eller riktlinjer för upphandling så har detta störst betydelse för hur man svarar på frågorna. 55 procent av dem med riktlinjer för upphandling har mål för miljöhänsyn och 20 procent av dem utan. Personalen har i större omfattning genomgått utbildning i miljöanpassad upphandling (50 procent med, 25 procent utan), ställer i större utsträckning miljökrav vid upphandling (63 procent med, 35 procent utan). Dessutom väljs de miljöbästa produkterna i större utsträckning (42 procent med, 25 procent utan) och de använder i större utsträckning EKU-verktyget (58 procent med, 20 procent utan), kriterier från något miljömärke (54 procent med, 18 procent utan) och totalkostnadsberäkningar (54 procent med, 32 procent utan). Andelen som svarar att miljöhänsyn tas vid utvärdering av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet är högre bland dem som har riktlinjer för upphandling (63 procent med, 39 procent utan), de med 39

41 riktlinjer följer även i större utsträckning upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt (13 procent med, 4 procent utan) och begär i större utsträckning in någon form av dokumentation/verifikation vid uppföljningen (45 procent med, 22 procent utan). 30 procent av dem som har en policy eller riktlinjer för upphandling anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling och endast 5 procent av dem utan riktlinjer. Kostnaden ett hinder Det största hindret för miljöanpassad upphandling som de svarande upplever är bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav. Andra hinder är krångliga regler och lagstiftning, samt att det finns ett bristande intresse inom organisationerna. Det finns också kostnadsaspekter, det vill säga det kostar mer och tar längre tid. De ekonomiska aspekterna är kanske svåra att komma runt. Det är fakta. Men med ökad utbildning kan såväl de övriga hindren och ointresset övervinnas och kanske kan man inom organisationerna se på kostnaderna med andra ögon om kunskapen är större. Landstingen Även i år är det landstingen som tycks vara de som har kommit längst. Landstingen har en inköpsvolym på i genomsnitt mkr. Oftast är upphandlingsarbetet centraliserat och man gör oftast egna upphandlingar/ramavtal. Samtliga landsting har en miljöpolicy och en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. Landstingen har i stor utsträckning mål för miljöhänsyn, personalen som har hand om upphandlingarna har i stor utsträckning genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling och samtliga landsting använder EKU-verktyget. De goda resultaten bekräftas av att 7 av 10 landsting svarar att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. Det största hindret för miljöanpassad upphandling är enligt landstingen att miljöanpassad upphandling kostar mer. Kommunerna Kommunerna är de som kommit näst längst i arbetet med miljöanpassad upphandling. Upphandlingsfunktionen är organiserad på olika sätt, men det vanligaste är att det är både centraliserat och decentraliserat och man gör oftast egna upphandlingar/ramavtal eller avrop på ramavtal. 7 av 10 kommuner har en miljöpolicy, 8 av 10 har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling och drygt hälften av kommunerna har mål för miljöhänsyn. Vi kan dock konstatera att endast 19 procent av kommunerna har ett miljöledningssystem. Drygt hälften av personalen som sköter upphandlingarna har genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling och 7 av 10 kommuner använder EKU-verktyget. Ungefär en fjärdedel av kommunerna anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. Det största hindret för miljöanpassad upphandling är enligt kommunerna bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav. 40

42 Myndigheterna Myndigheterna är den grupp som tycks ha kommit kortast bit på vägen i arbetet med att få en miljöanpassad upphandling. Men många myndigheter är relativt små organisationer. Bland myndigheterna är upphandlingsarbetet organiserat på olika sätt. Det vanligaste är dock att organisationen både är centraliserad och decentraliserad och den vanligaste anskaffningsmetoden är avrop på ramavtal. 94 procent har en miljöpolicy, 76 procent av myndigheterna har ett miljöledningssystem och 72 procent har en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling. Så långt är allting bra. Det vi sedan ser är att endast 38 procent har mål för miljöhänsyn vid upphandling, knappt en tredjedel av personalen som sköter upphandlingarna har genomgått en utbildning i miljöanpassad upphandling och endast 21 procent använder EKU-verktyget. Av myndigheterna är det 22 procent om anser att deras organisation är bra på miljöanpassad upphandling. Det största hindret för miljöanpassad upphandling är även enligt myndigheterna bristande kunskap och erfarenhet om hur man ställer miljökrav. 41

43 42

44 Länsvisa svar fråga 1-6 För att tillgodose behovet av lokala resultat har kommunerna delats in länsvis. Nedan redovisas i grafisk form länsvisa resultat för frågorna ett till sex. Län med färre än sex svarande är dock inte redovisade. Dessa län är Gotland, Gävleborg, Uppsala, Kronoberg och Blekinge. 43

45 Har organisationen ett miljöledningssystem? Totalt Samtliga kommuner Stockholm Södermanland Östergötland Jönköping Kalmar Skåne Halland V:a Götaland Värmland 7 93 Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland 100 Jämtland Västerbottens Norrbotten % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej 44

46 Har organisationen en miljöpolicy? Totalt Samtliga kommuner Stockholm Södermanland Östergötland Jönköping Kalmar Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland Jämtland 100 Västerbottens Norrbotten % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej 45

47 Har organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling? Totalt Samtliga kommuner Stockholm Södermanland 100 Östergötland Jönköping Kalmar Skåne Halland 100 V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland 100 Jämtland 100 Västerbottens Norrbotten % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej 46

48 Har organisationen några mål för miljöhänsyn vid upphandling? Totalt Samtliga kommuner Stockholm Södermanland Östergötland Jönköping Kalmar Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland Jämtland Västerbottens Norrbotten % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej 47

49 Har personalen som sköter upphandling genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling? Totalt Samtliga kommuner Stockholm Södermanland Östergötland Jönköping Kalmar Skåne Halland 100 V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland Jämtland Västerbottens Norrbotten % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Ja Vet ej Ej svar Nej 48

50 Ställer Ni miljökrav vid upphandling? Totalt Samtliga kommuner Stockholm Södermanland Östergötland Jönköping Kalmar Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Västernorrland 100 Jämtland Västerbottens Norrbotten % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andelar i % Alltid Oftast Ibland Vet ej Ej svar Sällan Aldrig 49

51 Bilaga 1 Frågeformuläret 50

52 S UNDERSÖKNING GÄLLANDE MILJÖHÄNSYN VID OFFENTLIG UPPHANDLING Naturvårdsverket har givit ARS Research AB i uppdrag att genomföra denna studie av miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Frågeformuläret är utarbetat av Naturvårdsverket och ARS i samråd. Har du frågor om undersökningen kan du ringa Michael Söderström på ARS ( ) eller Tomas Chicote på Naturvårdsverket ( ). När du har besvarat frågeformuläret lägger du det i det förfrankerade svarskuvertet och sänder det till ARS. ARS Research AB garanterar din anonymitet. Frågor om miljöarbetet inom den organisation där du arbetar 1. Har organisationen ett miljöledningssystem? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 2. Har organisationen en miljöpolicy? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 3. Har organisationen en policy eller riktlinjer för att miljöhänsyn ska tas vid upphandling? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 4. Har organisationen några mål för miljöhänsyn vid upphandling? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 51

53 5. Har personalen som sköter upphandling genomgått någon utbildning i miljöanpassad upphandling? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej Frågor om miljökrav vid upphandling 6. Ställer ni miljökrav vid upphandling? 1 Alltid 2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan 5 Aldrig 6 Vet ej 7. Ställer ni miljökrav vid direktupphandling? 1 Alltid 2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan 5 Aldrig 6 Vet ej 8. När ni avropar på ramavtal, väljs de miljöbästa produkterna ur sortimentet? (t. ex. energisnåla kontorsmaskiner) 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 52

54 9. Om Nej, varför inte? 10. Använder ni EKU-verktyget ( för att miljöanpassa er upphandling? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 11. Om Nej, varför inte? 12. Använder ni kriterier från något miljömärke för att miljöanpassa er upphandling? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 13. Om Nej, varför inte? 14. Vilka andra verktyg använder ni för att miljöanpassa er upphandling? 53

55 Frågor om metoder och uppföljning 15. I vilken omfattning förekommer det att ni gör en behovs- och marknadsanalys ur miljöperspektiv inför en upphandling? 1 Alltid 2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan 5 Aldrig 6 Vet ej 16. Använder ni totalkostnadsberäkningar (t.ex. beräkningar av driftskostnader, elförbrukning m.m. under en varas hela livslängd) när det är relevant? Du kan ange flera svar. 1 Ja, vid behovs- och marknadsanalys 2 Ja, vid bedömning av inkomna anbud 3 Nej 4 Vet ej 17. Vilken vikt tillmäts normalt miljöhänsyn då det används som utvärdering av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet? 1 5 % 2 10 % 3 15 % 4 20 % eller mer 5 Miljöhänsyn tas ej 6 Vet ej 18. Följer ni upp genomförda upphandlingar ur miljösynpunkt? 1 Alltid 2 Oftast 3 Ibland 4 Sällan 5 Aldrig 6 Vet ej 54