PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEM LASSE-MAJA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEM LASSE-MAJA"

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEM LASSE-MAJA 2015

2 Grunderna för planen för småbarnsfostran INNEHÅLL 1. Presentation av daghemmet 1:1 Barngrupperna 1:2 Personalen 1:3 Verksamhetsmiljön 2. Småbarnsfostran 2:1Vad är småbarnsfostran? 2:2 Värden 2:3 Verksamhetsvision 2:4 Verksamhetsidé 2:5 Verksamhetsprinciper 3. Genomförande av småbarnsfostran 3.1 Barnets välbefinnande är det centrala 3:2 Vård, fostran och undervisning som en helhet 3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran 3:4 Inlärningsmiljö 3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran 3:6 Barnets sätt att fungera 3:6:1 Barnets lek 3:6:2 Fysisk aktivitet 3:7 Innehållsmässiga inriktningar 3:7:1 Matematisk inriktning 3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning 3:7:3 Estetisk inriktning 3:7:4 Etisk inriktning 3:7:5 Religionsanknuten inriktning 4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd 5. Dagliga rutiner 5:1 När barnet kommer och går 5:2 Måltider 5:3 Hygien 5:4 På- och avklädning 5:5 Vila 2

3 5:6 Utevistelse 6. Vi fostrar tillsammans 6:1 Hembesök 6:2 Invänjning 6:3 Fostringsgemenskap 6:4 Planen för småbarnsfostran 6:5 Samarbetspartner 7. Mångkulturella barn 8. Utvärdering 3

4 1. Presentation av daghemmet 1:1 Barngrupperna Vi har två grupper: Humlan med barn i åldern 3-5 Fjärilen med barn i åldern 1-3 1:2 Personalen Personalgruppen består av: Två barnträdgårdslärare varav en är daghemsföreståndare Fyra barnskötare Kombi-biträde Vid behov har vi tillgång till reservpersoner. Daghemmet använder även vikarier från Seure vid behov. Därtill fungerar vi som praktikplats för studerande från olika läroanstalter. 1:3 Verksamhetsmiljön Daghem Lasse-Maja är beläget i norra Haga i Helsingfors. Det gula trähuset, byggt 1989 ligger vid ett lummigt parkområde och har goda trafikförbindelser. Den inhägnade gården har gungor, klätterställning och sandlåda, därtill en bergsklack och planteringar. Förövrigt är den sluttande gården sandbelagd. Gården är gemensam för alla. Gården är nyrenoverad sommaren 2013,nya gårdsleksaker. Stora sidan består av ett matrum, lekrum, sovrum, toalett och tambur. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet, samt när vi har pedagogiska stunder i form av pussel och spel och för roll-lekar i små grupper. I matrummet har barnet möjlighet har leka kojleken under matborden som är övertäckta med en kojduk. I lekrummet leker barnen fritt, ibland i små grupper, ibland i större grupper. Rummet använder vi också till ledda sång-, lek- och sagostunder för den yngre 4

5 gruppen och när vi har gemensamma samlingar. Barnen bygger ofta själva en dockvrå åt sig i lekrummet av daghemmets stolar och dockleksaker. I sovrummet har vi förutom vilostunden, ledda sång-, lek och sagostunder för den äldre gruppen, samt drama och gymnastik för alla i små grupper, men också möjlighet till lekstunder, sovrummet är ett bra utrymme för roll-lekar och bil-lekar samt mera rörliga lekar som kräver utrymme. I kansliet kan en liten grupp barn leka eller annars umgås. I Personalrummet har vi spelstunder med barnen. Lilla sidan består av matrum, sovrum, lekrum, tambur och toalett. I lekrummet kan barnen leka fritt. Rummet använder vi också vid ledda sång-, lek- och sagostunder samt rörelse och rytmik. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet. Vi delar ofta in barnen i små grupper och har verksamhet i båda rummen. 2. Småbarnsfostran 2.1 Vad är småbarnsfostran? Småbarnsfostran är växelverkan mellan vuxna och barn både i hem- och daghemsmiljön. Den helhetsbaserade småbarnsfostran ställer barnets allsidiga utveckling, inlärning och välfärd i centrum. För att skapa en harmonisk uppväxtmiljö för barnet behövs ett aktivt och djupt fostringssamarbete mellan föräldrarna och den yrkeskunniga personalen på daghemmet. 2.2 Värden Vi som arbetar på daghemmet Lasse-Maja anser att följande värderingar är grundläggande för barnens välbefinnande och den dagliga verksamheten i barngruppen. Grundtrygghet All verksamhet på daghemmet bygger på trygga människoförhållanden mellan barnen och personalen samt föräldrarna och personalen. Vi strävar efter att barnen skall vara trygga på daghemmet. För att skapa trygghet och för att vardagen skall vara förutsägbar har vi gemensamma regler för alla barn. Vi i personalen visar genuint intresse för alla våra barn och bryr oss om deras välbefinnande. 5

6 Glädje Personalen bemöter barnen med glädje, entusiasm och mottaglighet mot deras uttryck. När personalen visar glädje skapar det en atmosfär där även barnen kan känna glädje. Personalen bejakar barnens individuella behov och iver. Barnen och personalen upplever i vardagen gemensamma stunder av innerlig och spontan glädje. Respekt Vi strävar efter respekt i alla relationer på daghemmet; personal - barn, personal - föräldrar, föräldrar - barn, barn - barn, personal - personal. Vi strävar efter jämlikhet i våra människoförhållanden på daghemmet. Vi bejakar barnens rätt till att bli hörda, sedda och berörda varje dag. Personalen respekterar barnens individualitet. Eget språk Daghemmet har många tvåspråkiga barn, vi uppmuntrar barnen till att prata svenska men respekterar att barnet har ett behov att även uttrycka sig på sitt andra hemmaspråk. Personalen visar intresse till barnets andra hemmaspråk samt ger tid till, uppmuntrar och stöder barnets språkliga utveckling. Tid att upptäcka själv Personalen befrämjar barnens möjligheter till att upptäcka och undersöka själv, eftersom det är viktigt för barnens utveckling. Personalen uppmuntrar barnen till eget initiativ och till att använda sin egen fantasi, kreativitet och uppfinningsrikedom. Detta möjliggörs genom att all verksamhet på daghemmet inte är färdigt planerat. Barnen lär sig bäst genom att göra själv. Vi tar till vara barnens egna initiativ och är lyhörda till barnens egna upptäckter. 6

7 2:3 Verksamhetsvision Vi uppmuntrar barnen till självständigt tänkande och möter dem som jämställda och unika individer. Vi strävar efter att stärka barnens självuppfattning och därmed stöda deras självkänsla. Vårdmiljön skall vara trygg och hälsosam. Barn skall skyddas från fysiskt våld och från impulser som inte lämpar sig för deras ålder. Vi lär barnen följa regler, ta hänsyn till andra människor och naturen, samt att ansvara för sina handlingar. Vi betonar den finlandssvenska språkkulturen och känslan för hemstaden. 2:4 Verksamhetsidén Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva, nyfikna individer med stark självkänsla. Vi är en yrkeskunnig personal som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrarna. Barnens och föräldrarnas behov är det centrala i vår verksamhet. 2:5 Verksamhetsprinciper Daghemmets verksamhet planeras utgående från Läroplanen, Plan för småbarnsfostran, barnens ålder och intressen. Vi erbjuder barnen mångsidiga upplevelser och kulturtraditioner. Barnen får uppleva växlingar mellan årstider, mellan vardag och högtid, vila och arbete. Barnen har utrymme för rörelse och lek, lämpliga leksaker och material och får upplevelser som berikar deras utveckling genom ledda aktivitetsstunder. Daghemmets rutiner ger ramarna för den dagliga verksamheten. 3. Genomförande av småbarnsfostran 3:1 Barnets välbefinnande är det centrala När barnet mår bra har det de bästa möjliga förutsättningarna att växa, lära sig och att utvecklas. Det njuter av att umgås med andra barn och vuxna och känner glädje och kan ge sig hän i olika aktiviteter i en lugn och trygg atmosfär. Om personalen bemöter barnet på ett sätt som respekterar barnets individuella behov, personlighet och familjekultur så känner sig barnet jämlikt oberoende av kön eller sin sociala eller kulturella bakgrund. 7

8 3:2 Vård, fostran och undervisning som en helhet God vård, fostran och undervisning bildar en helhet som främjar en positiv jaguppfattning hos barnet. Barnets förmåga att uttrycka sig och kommunicera gynnas liksom också barnets förmåga att tänka. Vårdsituationerna och övriga situationer som bygger på växelverkan är viktiga i barnets tillvaro med tanke på barnets uppväxt och inlärning. De små arbetsuppgifterna och barnets egen lek är viktiga element. Vi ansvarar för att barnet dagligen i olika situationer ges möjligheter till inlärning och fostran. Vi välkomnar barn och föräldrar till daghemmet på morgonen, personal från barnens respektive grupper finns på plats. Då barnet hämtas från daghemmet tackar vi för dagen som gått och berättar vad som hänt under dagen. Vi strävar efter att varje dag säga något mera än att dagen har gått bra. Vid påklädningen uppmuntrar vi barnen att klä på sig själva och stöder dem genom att plocka fram de kläder som behövs. Personalen hjälper barnen vid påklädningssituationen enligt barnets personliga utvecklingsnivå. Påklädningen fungerar även som en pedagogisk situation och ett utmärkt tillfälle till språkträning. På stora sidan börjar vi dagen kl 9 med en sagostund i för de barn som är på plats,vi diskuterar vad som händer på daghemmet den dagen med hjälp av bilder,barnen visar själva hur dagen ser ut,de som vill berätta. Vid samlingen ges barnen möjligheter att berätta, samtala, diskutera. Vid samlingen efter förmiddagens utevistelse är barnen indelade i tre grupper. Samlingarna förverkligas enligt ett planerat veckoschema där varje person i personalen har förutbestämda dagar då de ansvarar för en viss grupps samling.barnen är delaktiga i planeringen. Personalen planerar samlingarnas innehåll tillsammans enligt årstider och traditionella händelser. Vid samlingen använder vi oss av sagoböcker och facklitteratur, sånger, rim och ramsor, danser, lekar, drama- lekar, allt enligt årstider och temats innehåll. Under samlingen diskuterar vi med barnen, lyssnar och ger svar på deras frågor. Barnen påverkar samlingarnas innehåll med sina frågor och funderingar och önskemål och samlingens innehåll utvecklas på ett för barnen intressant sätt. Vi använder också mungymnastikpåsar med innehåll som är bra redskap för barnens språkutveckling:ballong,sugrör,vadd,fjädrar,mungymnastiken är mycket omtyckt av barnen. Vi arbetar med Mulle. Vi använder även Stegvis metoden, som lär barnen att känna empati. Som arbetsredskap har vi bilder, handdockor och sagoböcker. 8

9 I mulleskogen har vi ett naturtema som den vuxna planerat men barnen styr temats riktning med sina frågor. Den vuxna organiserar verksamheten i skogen så att barnen har en möjlighet att upptäcka, samla, särskilja, utforska, sjunga, leka och ha roligt. Skogsmulleskolans idé och målsättning bygger på att barnen genom användning av sina sinnen följer med naturens liv. Genom att smaka, lukta, lyssna och känna på olika naturföremål skapar sig barnen en bild av hur allt hänger ihop. Skogsmulle är en sagofigur som hjälper barnen att fantisera och vårda on naturen. Skogsmulle startar som knytteutfärder på våren för att på hösten övergå till mulleutfärder. I arbetet med de små barnen prioriterar vi på lilla sidan växelverkan med barnen. Vi vill att barnen får en upplevelse både av att bli sedda och hörda i sin vardag på daghemmet. Vi bygger upp en gemensam vardag där barnen får vara med i de vardagliga funktionerna genom olika slag av ansvarsuppgifter. På lilla sidan arbetar vi mycket med att öva de sociala färdigheterna. I vårt arbete är vi med i leken på barnens nivå. Vi hjälper dem att uttyda känslor och lösa konflikter. De vuxna ger barnen tid att själv komma på lösningar och hjälper dem att komma på egna lösningar istället för att servera dem färdiga lösningar. Om barnen kommer på en egen lösning ingriper inte den vuxne. Detta ger en god grund för deras fortsatta inlärning. För att kunna ta till vara impulserna och intressen som kommer från barngruppen planerar vi inte verksamheten i detalj i förväg, utan spinner vidare på de intressen barnen visar t.ex. om det i gruppen finns mycket barn som är intresserade av rörelse har vi mera gymnastik osv. För att stöda barnens fantasi och skaparglädje använder vi inte färdiga mallar då vi pysslar med barnen, utan uppmuntrar barnen att skapa själva och ta del av varandras skapelser. Barnen får göra sina egna konstverk av det tillgängliga materialet, som vi varierar mellan olika pysselstunder. Vi har barnen indelade i små grupper vid samlingarna. Indelningen är gjord enligt ålder, för att kunna anpassa aktiviteterna så att alla kan få möjligast mycket ut av det. Eftersom flera av barnen ännu är små och samlingsstunderna kan vara utmanande integrerar vi mycket sång, rim och ramsor, berättelser och sagoläsning etc. också i leksituationerna. An efter att barnen växer och deras intresse för ledda samlingsstunder ökar utökar vi samlingarnas längd och utvecklar deras innehåll. Samlingarnas innehåll varierar bl.a. från sång till sagoläsning, rim, ramsor, dramatiserade sagor samt olika ledda lekar. I 9

10 samlingarnas innehåll inkorporerar vi övning av olika färdigheter t.ex. färger, former, att räkna. Samlingarna erbjuder barnen lämpliga utmaningar och även upplevelser av att kunna och lyckas. Vi arbetar med smågruppsverksamhet. Några barn får turvis stanna inne med en vuxen och göra olika saker (måla, pyssla, spela, gymnastisera, bygga lego osv.) medan de andra får vara ute. Vi besöker biblioteket med barnen parvis under hösten/vintern. Verksamheten dokumenteras genom foton och att lägga in barnens teckningar etc. i deras egna pärmar. Barnen får titta i pärmarna, se på sin utveckling och komma ihåg vad de har gjort. De får även ta del av de andra barnens material. På stora sidan tvättar vi händerna före måltiderna. Vid måltiden är barnen mathjälpare. Mathjälparen hämtar tillsammans med en vuxen matvagnen från köket och presenterar sedan vad som serveras. De äldre barnen hämtar mat själva från de vuxna som delar ut maten åt barngruppen. Alla barn har sin givna plats vid matbordet. Barnen väntar på att alla fått mat, sen läser vi en matramsa som barnen väljer med hjälp av olika färgkort. Vi äter från porslinstallrikar och dricker ur glas. De äldre barnen häller själva upp mjölk eller vatten. Vi uppmuntrar dem att äta med kniv och gaffel. Vi lär barnen att sitta stilla och vara lugna, men diskussioner vid måltiden är viktiga. Vi uppmuntrar barnen att smaka på alla maträtter. Barnen får också hämta saker från köket som eventuellt saknas vid matbordet samt returnerar matvagnen tillbaka till köket. Efter måltiden får barnen xylitolpastiller. Barnen dukar bort sina tallrikar, glas och bestick till matvagnen. Efter måltiden är det dags för wc-besök, samt handtvätt. På lilla sidan tvättar vi händerna före maten. Varje barn har sin givna matplats vid matbordet. De yngre barnen äter från djupa porslinstallrikar med sked. De dricker ur plastmuggar med eller utan pip. De äldre barnen äter ur djupa porslinstallrikar med kniv och gaffel. De dricker ur glas. Barnen använder haklapp vid behov. De vuxna serverar maten. Barnen får vara delaktiga genom att bestämma hur mycket mat de vill ha. De större barnen får hjälpa till med det de kan (hämta matvagn, dela ut bestick och muggar, duka av sina egna saker). Barnen väntar på att alla fått mat, sen läser vi matramsan. Varje dag har sin egen matramsa på ett paffkort med olika färger för varje veckodag. På daghemmet är varje grundvårdssituation samtidigt en inlärningssituation. Barnen uppmuntras i positiv anda. 10

11 3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran Som fostrare vill vi stöda barnets inlärningsprocess genom att vara lyhörda för barnets känslor och emotionella välbefinnande. Barnets behov till att stundvis vara mindre social bör beaktas. På daghemmet erbjuder vi då barnet en möjlighet till skapande verksamhet i smågrupp eller enskilt, möjlighet till att leka ensam, läsa bok med en vuxen eller annars ha en ensam stund tillsammans med en vuxen. Vi lyssnar på barnet och erbjuder möjlighet till åldersenlig verksamhet så att barnet kan välja, göra initiativ, undersöka och ge uttryck för sina tankar på ett tryggt sätt. Vi strävar efter en positiv inlärningsmiljö. Fostrarens uppgift är att planera verksamheten och ta i betraktande den aktuella barngruppens behov. Fostraren uppmuntrar barnet till initiativrikedom så att barnet gläds över sina färdigheter. Fostraren är engagerad i sitt arbete och har förmåga att reagera på barnets känslor och behov. 3:4 Inlärningsmiljön Vi utnyttjar både gården, skogen och parken beroende på barnets ålder och behov. Vi erbjuder material och redskap som är lämpliga för barnet. Tryggheten beaktas. En välplanerad inlärningsmiljö gynnar verksamhet i mindre grupper. Vi beaktar faktorer i anslutning till barnets hälsa och övriga välbefinnande. Regler är en trygghetsfaktor. Vår gård är varierande och erbjuder olika slags aktiviteter. Inomhus erbjuder vi utrymmen för både vila och aktivitet. Barnens arbeten ges synlig plats i de olika rummen. 3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran Språket är ett redskap för kommunikation. Förmågan till språk är en förutsättning för inlärning. Språket är ett betydelsefullt element när barnets tankefunktioner utvecklas. Ett barn behöver en fostrare som känner till barnets individuella sätt att kommunicera. I samband med de dagliga rutinerna lär sig småbarn ett språk som ansluter sig till olika situationer. Barn har en naturlig benägenhet att leka med språk. Ramsor, sagor, sånger och berättelser stöder barnets språkinlärning. Genom att stärka det svenska språket ökar vi det psykiska välbefinnandet och förstärker kulturidentiteten. På morgonen när vi tar emot barnen strävar vi efter att lyssna och diskutera med barnen samt ge barnen möjlighet till diskussioner under dagens lopp, ute på gården, i parken och i skogen tar vi tid och lyssnar på barnen och pratar med dem. Dialogen betonas vid primärvårdssituationer, ledda leksituationer, aktivitetsstunder, samlingar, sagostunder och dagliga rutiner. 11

12 Vår målsättning är att ha en diskussion med varje barn alla dagar. Speciellt uppmärksammar vi de barn som har ett svagare språk och uppmuntrar dem till samtal. Med dessa barn har vi separata samlingar flera gånger i veckan, som går ut på att öva språket samt genom att bl.a. spela spel och läsa sagor och ha skapande verksamhet med barnen. Vi arbetar också aktivt med de tvåspråkiga barnen. För de yngsta barnen är vi lyhörda och försöker tolka deras begynnande språkutveckling. Vi läser dagligen sagor, barnen är med och påverkar vilka sagor vi läser. Sagorna läses i små grupper och är anpassade till barnens ålder, en gång i veckan har vi en gemensam sagostund. Barnen har fri tillgång till böcker. Vi har anpassat vårt dagliga program så att en vuxen finns tillgänglig att läsa sagor för barnen i vår läsvrå. På stora sidan har vi boknycklar i användning, varje barn får i tur och ordning hem en nyckel och hämtar en egen bok till daghemmet, barnet berättar i samlingen om varför han eller hon hämtat just den boken till daghemmet, sedan läser vi sagan under samlingen. Om barnen hämtar egna finska böcker till daghemmet eller vi har böcker utan text så får barnet under en samling berätta med egna ord innehållet i boken. Barnen tycker om att hämta sina böcker och lyssna på dem tillsammans med sin grupp. Personalen planerar tillsammans sagostunden utgående från årstider och traditionella händelser. Barnen är också med och påverkar sagostunden med önskemål om vilka sagor de vill höra. Vi har regelbundet sagotering med barnen, vi läser en saga och när sagan är slut ritar barnen sin berättelse från sagan, de berättar sin historia till den vuxne som dokumenterar, vi har sedan teckningarna på väggen, en utställning för barn och föräldrar.sedan upprepar vi samma saga flera gånger och följer med språkets utveckling Vi besöker månatligen biblioteket i små grupper. Barnen får lära sig hur ett bibliotek fungerar, hur man lånar och behandlar böcker. Barnen lånar böcker från biblioteket till daghemmet. Personalen lånar böcker via nätet och får på detta sätt ett större utbud på böcker. Vi tipsar föräldrarna om böcker som de kan läsa hemma och om hur viktig sagostunden är hemma när det gäller att stärka barnets språk. Vi har i användning veckans bokstav, vi använder krittavlan och skriver en ny bokstav/ vecka, barnen får komma med förslag till bilder som ritas på tavlan som börjar på veckans bokstav, barnens namn skrivs också på tavlan. 12

13 Vi dokumenterar barnens berättelse om teckningar de ritat, barnen skriver sina namn på teckningarna, barnen stansar själva hål i teckningarna och sätter in dem i sina egna namnförsedda mappar. Sång, rytm dans och musik ingår i våra samlingar, vi använder oss av bildförsedda sångkort och musikinstrument. Barnen är vara med och väljer vilka sånger som skall sjungas. Vi använder en sagopåse med djur, barnen får turvis ta ett djur från påsen, berätta vad det är för djur och var det bor och vad det äter och vilken färg djuret har. Vi har även en sånglåda var sångens tema finns som figurer. Vi använder rimsagor,barnen deltar aktivt i rimsagan och tänker ut vilka rimord som gäller,föremålskort, vad finns på kortet. Magnetfiskar som bidrar till olika munmotoriska övningar. Vi använder oss av ett dagsschema som bildform, så att barnen får en bättre tidsuppfattning över dagen. Vi använder oss av många olika spel på vårt daghem, vi har anpassat vårt dagsprogram så att vi regelbundet kan ha spelstunder i smågrupper tillsammans med en vuxen. Det finns många olika spel som utvecklar barnets språk. För de äldsta barnen finns det spel med siffror, bokstavsspel och pussel, dessa förbereder barnen för kommande förskolan. På lilla sidan stöder vi barnens språkutveckling genom både ledda sagostunder och sagoläsning som sker på barnets eget initiativ. I lekrummet har barnen fri tillgång till böcker som de kan läsa själv eller tillsammans med personalen. Böckerna som finns tillgängliga lämpar sig för barn i olika skeden av sin språkliga utvecklig, det finns allt från pekböcker till bilderböcker med text. Barnen är indelade i små grupper enligt åldern, då läser vi sagor som motsvarar barnens ålder och utvecklingsnivå. Under samlingarna använder vi oss också av rimkort. Rimkorten finns i kuvert med olika färger och mönster, detta möjliggör även övning i att känna igen färger och former. Likaså använder vi fiske, där barnen får mäta fiskar med olika mönster och färger och på fiskens andra sida finns rim, uppgifter som övar munmotoriken osv. Språket övas också i samband med sångstunderna. Vi använder oss av sångkort och sjunger olika sånger enligt teman och årstider. Då övas barnets ordförråd i anslutning till det aktuella temat. Vid maten läser vi matramsor. Varje veckodag har sin egen matramsa som finns på ett kort; alla kort har sin egen färg. Alla barn har sin egen symbol som markerar barnets skåp, handduk och sittplats vid maten. I samband med symbolen finns även en namnlapp, som hjälper barnet att lära sig att känna igen sitt eget namn i skrift. Fjärilens barngrupp går regelbundet till biblioteket. Vårt språkstöd Johanna Karlsson har deltagit på våra föräldramöten och våra fortbildningsdagar. Hon inspirerar oss och ger goda råd i hur vi kan använda 13

14 språket i vårt dagliga arbete med barnen. Som arbetsredskap använder vi oss av Språkstrategi för dagvården. Vi är med i ett samarbetsprojekt för daghem, bibliotek och kulturcentralen i Helsingfors. Vi besöker själva biblioteket och köper också regelbundet nya böcker. Personalen får fortbildning angående språkets betydelse och alla möjligheter som vi kan få genom vårt samarbete via kulturcentralen, vi besöker också regelbundet teatrar som ordnas, vissa teatergrupper besöker också daghemmet. 3:6 Barnets sätt att fungera Småbarninlärning baserar sig på det barnen har tidigare upplevt och lärt sig. Barnen är sociala, ivriga och nyfikna. Barn lär sig hela tiden i samverkan med varandra och vuxna i olika miljöer och tillfällen. Småbarn (0-6 år) har ett helhetsbaserat tänkande. Först i sexårsålder har barnet kapacitet att sortera erfarenheter med hjälp av begrepp. 3:6:1 Barnets lek Hos oss är leken viktig. Barnet lär sig medan det leker. I sina lekar använder barnet allt det som det har sett, hört och varit med om. Barnet härmar och skapar nytt när det leker. Via leken bearbetar barnet sina känslor och förstår världen omkring sig. För barnens fria lek ges tid och rum. Vi visar att vi uppskattar barnets lek. Vi förstår lekens betydelse för barnets fantasi och utveckling av empati, språk och intelligens. Vi observerar och deltar i leken. Vid behov avbryter vi vuxna urartad lek för att ge gränser och skapa trygghet. Lekmaterialet cirkulerar. Vi tillåter kontinuitet. Leken kan och bör få fortsätta vid ett senare tillfälle. Städade och rediga utrymmen inbjuder till lek. Barnen leker ibland i små grupper i olika rum och ibland i större grupper i samma rum, beroende på vilken lek de väljer att leka. Barnen har tillgång att bygga med stora och små legoklossar, träklossar, och andra byggsatser. Barnen kan också leka med bondgård och dess djur och med riddarborgar och övriga leksaker. Barnen kan leka rollekar med utklädningskläder som inspirationskälla. På daghemmet finns en läkarväska som ger upphov till sjukhuslekar, där barnen har möjlighet att i leken återuppleva t.ex. sina rådgivningsbesök. Daghemmets bord och stolar samt kuddar och filtar används som byggmaterial i varierande lekar. Vi har ett lågt bord med stolar till i lekrummet som barnen ofta använder sig av vid pyssel och lekstunder, de tycker att det är skönt att ibland sitta vid ett lågt bord,våra övriga bord och stolar är högre.de yngsta barnen ordnar ibland 14

15 gymnastikstund själva när vi har inneförmiddagar. De har då gymnastik genom att hoppa från stolarna och låga bänkarna som vi har i lekrummet. På daghemmet finns dockor och lekkök som erbjuder en naturlig miljö för hemlekar. Med hjälp av butiksleksakerna kan barnen via leken lära sig att använda pengar och räkna. Barnen får dagligen hämta egna leksaker med till daghemmet. Ute kan barnen använda sig av sandleksaker, vattenleksaker, stora och små bilar, skottkärror, hopprep, fotbollar mm och vintertid av pulkor, plogar samt stora spadar mm. Vi har en person från personalgruppen som är utsedd till lekledare. Vi leker traditionella utelekar såsom färglek, följa John, spegel, fallskärmsleken, vem är rädd för räven, sista paret ut m.m. På våren, sommaren och hösten har vi ibland samlingar ute, vi läser saga, sjunger, dansar. Vi besöker regelbundet lekparken som finns i vår närhet som ger barnen en ny omgivning att upptäcka, andra leksaker t.ex cyklar och möjlighet att sparka fotboll och spela utespel, större klätterställning och även andra klättermöjligheter. Vi strävar efter att anskaffa leksaker av hög kvalitet. På gården har barnen möjlighet att leka i sandlådan, gunga och klättra i klätterställningen. Dessutom erbjuder naturen på gården möjlighet att leka i varierande miljö; bergsklack, sandplan och kring träden vid klätterställningen. 3:6:2 Fysisk aktivitet Daglig fysisk aktivitet är grunden för barnets välbefinnande och en sund tillväxt. Fysisk aktivitet stimulerar barnets tankeverksamhet och barnet upplever glädje, uttrycker sina känslor och lär sig nytt. Fysisk aktivitet innebär också fart och upplevelser. Fysisk aktivitet skall vara en del av barnets vardag. Barn som rör sig litet skall uppmuntras till ökad fysisk aktivitet. Regelbunden, handledd fysisk aktivitet är viktigt för barnets utveckling. När aktivitet på ett motoriskt plan införlivas i verksamheten och i undervisningen förbättras barnets möjligheter att lära sig. Vi bejakar barnets behov till både fri lek och ledd fysisk aktivitet. Vi erbjuder mångsidiga årstidsbetonade aktiviteter på vår egen gård, i parken och i skogen. Barnen erbjuds varierande fysiska utmaningar som gynnar både fin- och grovmotoriken. På stora sidan har vi ledda gymnastik- och dramastunder i små grupper, barnen är med och påverkar gymnastik och dramaprogrammet. På våren och hösten har vi fysisk fostran i lekparken och i mulle- och knytteskogen. Lekparken som finns i vår omedelbara närhet besöker vi ibland i större, ibland i mindre grupper, där har barnen tillgång till många olika fysiska aktiviteter. 15

16 Till skogen går vi regelbundet i små grupper. I skogen kan barnen leka fritt, hoppa, klättra, bygga, upptäcka och utforska. Barnen på lilla sidan får sitt rörelsebehov tillfredställt på vår egen gård. Ibland gör vi små utfärder till närskogen eller parken. Vi har också ledda rörelse och rytmik stunder regelbundet under hösten och vintern. Verksamheten sker i smågrupper. Barnen får röra sig i takt till musik, dansa med scarfar, rutscha i rutschbanan, hoppa trampolin och gunga med en pargunga mm. 3:7 Innehållsmässiga inriktningar De centrala ämnesområdena matematisk-, naturvetenskaplig-, estetisk-, etiskoch religionsanknuten inriktning kompletterar och bygger på varandra i verksamheten inom småbarnsfostran. De olika ämnesområdena ökar barnets förståelse för omvärlden. Vi arbetar med de olika inriktningarna utgående från barnens utvecklingsnivå och ålder. 3:7:1 Matematisk inriktning Den matematiska inlärningen ingår i de flesta av de dagliga aktiviteterna. Förutom den planerade matematiska verksamheten såsom spel, pussel, sagor, sånger, räkneramsor och lekar samt vid samlingen, så ingår också räknandet i de dagliga grundvårdssituationerna. 3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning Barnen uppmuntras att iaktta sin omgivning. Genom de temainriktade aktiviteterna såsom skapande verksamhet, samling, sagor, lekar, samtal och sånger lär sig barnet om årstider och fenomen i naturen. I daghemmets mulleoch knytteskola som genomförs i den närliggande skogen får barnen konkreta naturupplevelser. Mulleverksamheten leds av en vuxen med mulleledarutbildning Till mulleskogen går vi med våra 5-6 åringar. Vi går till skogen i alla väder och besöker varje gång samma plats i skogen. Stunden i skogen inleder vi med en naturinriktad temastund. Vi kan t ex prata om lövträd, vattnet eller myror. Det är den vuxna som väljer temat men med sina frågor formar barnen temats riktning. Efter att barnen har ätit den vägkost de haft med sig hemifrån är det dags för fri lek. Då har barnen möjlighet att klättra, hoppa, bygga, upptäcka 16

17 och utforska. I skogen får barnen uppleva naturen med alla sina sinnen. Vi lär barnen att värna om naturen. Vi bär med allt plastskräp från skogen tillbaka till daghemmet medan det som går att kompostera lägger vi i vår kompostgrop i skogen. 3:7:3 Estetisk inriktning Barnen bör få leva sig in i skapandets olika former, iaktta, bevara och beundra natur, konst och miljö. Fantasin berikas med sysselsättning, upptäckter, erfarenheter och sinnesförnimmelser. Musik, skapande verksamhet, sago- och bilderböcker är medel i verksamheten och utvecklar fantasin och kreativiteten. Vi tycker det är viktigt att barnen får uttrycka sig genom skapande verksamhet: måla, klippa, limma, modellera och rita. Vi planerar verksamheten enligt tema och årstider. Det som barnen skapar ger upphov till diskussioner och beundran. Vi uppmuntrar föräldrarna att se barnens konstverk. Barnens självkänsla förstärks när de i grupp får uppleva framgång i sitt skapande. Årstidsväxlingar, skogspromenader, besök på teatrar och när vi på daghemmet får besök av olika konstnärer fungerar det som impulser för den estetiska fostran. Hos oss är sången den främsta musikinspirationen och barnen tycker om att delta i de gemensamma sångstunderna. I de dagliga samlingarna kombineras både sång, drama, dans och sagor. När barnen har skapande verksamhet lyssnar vi ofta på musik. Barnen sjunger också i sina lekar både inne och ute. Vissa sånger planerar vi in i verksamheten enligt temat och årstider. Vid daghemmets julfester och vårfester uppträder barnen med ett sång och dansprogram som de planerat tillsammans med de vuxna. 3:7:4 Etisk inriktning Genom framgång, frågor och problem som dyker upp i olika situationer övar sig barnet i att göra skillnad mellan betydelsen av det goda och det onda, ansvar och frihet. Barn lärs vad det betyder att be om förlåtelse och att förlåta samt uppmuntras att lösa konflikter utan våld. För oss är det viktigt att barn erbjuds de vuxnas stöd till att lösa konflikter och bearbeta det som har hänt. Vi använder även Stegvis metoden, som lär barn att känna empati. Som arbetsredskap har vi bilder handdockor och sagoböcker. Barnen uppmuntras till tolerans och hjälpsamhet. De äldre barnen hjälper de yngre, ibland hjälper de också oss vuxna och vi visar vår uppskattning. 17

18 Jämlikhet, kärlek och respekten till andra är ett centralt begrepp i den etiska fostran. Samarbetet med föräldrarna och andra vuxna är av största vikt. 3:7:5 Religionsanknuten inriktning Vi följer det finländska kulturarvet genom att fira de största kristna högtiderna i enlighet med barnets ålder och föräldrarnas önskemål. Vi har temastunder med barnen angående julens berättelse likaså angående påskens berättelse, vi har också skapande verksamhet med temat jul-påsk, läser sagor om högtiderna, samt dansar in julen och påsken med traditionella danser som kan förknippas med högtiderna. Genom att möta barnen med omsorg, respekt och tolerans bidrar vi till deras uppfattning om godhet och medmänsklighet. Barnen får uppleva känsla av andakt och stillhet. Vi har samarbete med den svenska närförsamlingen. Andra religioner och synsätt beaktas. 4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd Föräldrarnas och personalens observation av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Tillsammans med föräldrarna och andra samarbetspartner diskuterar personalen om barnets särskilda behov. Förminskad barngrupp eller assistent kan komma ifråga som en del av barnets individuella rehabiliteringsplan. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren stöder personalen i det dagliga arbetet med barn med specialbehov. Alla barn har en egen plan för barnets individuella vård och fostran, som görs upp i samarbetet mellan föräldrarna och egenvårdaren. Alla barn har en egenvårdare som i första hand ansvarar att barnets behov blir sedda och bemötta. 5. Dagliga rutiner Dagsordning 7.00 Daghemmet öppnar (vid behov 6.15). Barnen tas emot på lilla sidan Frukost 9.00 Uteaktiviteter / skapande verksamhet / rörelse och rytmik / smågruppsverksamhet Sång-lek-sagosamling i mindre grupper 18

19 10.45 Lilla sidans lunch Stora sidans lunch Lilla sidan vilar Stora sidan har vila, saga, lugn stund 13 Skapande verksamhet, rollekar, bygglekar, spel och pussel Gemensam samling, saga och sång Mellanmål Utevistelse Daghemmet stänger 5:1 När barnet kommer och går Barnets trygghet säkras av att den vuxna lämnar barnet till personalen. Personalen stävar efter att skapa en varm och välkomnande atmosfär när barnet kommer till daghemmet. Vi möter barnet när det kommet till daghemmet och välkomnar barnet genom att säga godmorgon. Samtidigt skapas ett tillfälle till samtal mellan de vuxna. Vi startar morgonen med att alla samlas på Fjärilarnas avdelning där det är tryggast för de yngsta barnen att starta sin dag. När barnet avhämtas kommer vårdnadshavaren in till daghemmets gård. Vi tackar barnet för dagen genom att ta i hand och säga tack för idag. För de vuxna finns då ett tillfälle för samtal och personalen berättar om hur barnets dag har varit. Barnet och föräldrarna avlägsnar sig tillsammans genom porten, inget barn lämnar daghemmets gård utan en vuxen. 5:2 Måltider Palmia ansvarar för daghemmets matservice. Specialdieterna och allergierna tas i betraktande. Vi följer Palmias matlista för daghem. Vi strävar efter att äta i lugn och ro. De vuxna äter tillsammans med barnen och fungerar som rollmodeller via sitt eget exempel. Matsituationerna utgör en viktig pedagogisk stund där de vuxna och barnen ges möjlighet till en dialog i ett naturligt sammanhang. Barnen får öva sig i gott bordsskick och uppmuntras att smaka på den mat som bjuds. 5:3 Hygien Handhygienen är viktig på daghemmet för att förminska smittorisken. Barnen tvättar sina händer tillsammans med föräldrarna på morgonen när de kommer till daghemmet. Dessutom tvättas händer före och efter alla måltider, efter 19

20 toalettbesök och även när vi kommer in från gården. Barnen har egna handdukar på toaletten. Dessutom har barnen på stora sidan egna vattenmuggar. Barnens får en xylitolpastill efter varje måltid. Föräldraföreningen har hand om anskaffandet av pastillerna. Alla barn som sitter på potta har en egen potta med namnlapp. Om barnet använder blöja hämtar föräldrarna blöjor till daghemmet. Vi uppmuntrar och stöder barnen att själva klara av sin hygien. 5:4 På- och avklädning Vi uppmuntrar barnen att själva klä av och på sig. De vuxna hjälper barnen vid påklädningen enligt barnets behov och ålder. De vuxna kontrollerar att barnen är klädda enligt väder. Kläderna som barnen använder på daghemmet skall vara märkta med barnet eget namn för att barnen och personalen skall lättare känna igen dem. Barnen har egna klädskåp som innehåller bl.a. innetossor och reservkläder. I tamburen finns knaggar för galonkläder, ställningar för skor och stövlar samt korgar för vantar och mössor. Våta kläder märks med namngivna klädnypor och torkas i torkskåp. 5:5 Vila Efter lunch har vi en vilostund för de yngre barnen, mullebarnen har egen sagostund och sedan egen aktivitet, de trötta barnen har en möjlighet att sova. Alla barn har en egen sovplats, många har med sig ett sovdjur hemifrån. I vilan varierar vi mellan att vuxna läser saga eller använder oss av sagokassett och lugn musik. Då vilan börjar är alla vuxna i sovrummet. Barnens trygghet säkras genom att en vuxen stannar i sovrummet tills barnen stiger upp. 5:6 Utevistelse Utevistelsen hör till den dagliga verksamheten. Barnen uppmuntras till fysiska aktiviteter i form av utelekar på gården samt park- och skogsbesök. Årstidsväxlingar erbjuder möjlighet till olika aktiviteter. Varma årstider 20

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta. Inledning Planen för småbarnsfostran är en guide som omfattar vårt daghems syn på fostran. Vi vill åskådliggöra vår verksamhet och våra principer och hur en vardag på daghemmet fungerar. Vi vill fästa

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Uppdaterad 07.10.2015 INNEHÅLL Inledning 1. Daghemmet Elkas värdegrund och fostringsprinciper 1.1. Personalen 1.2. Barnen 2. Med barnaögon 2.1. Fostringsgemenskapen 2.2.

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS Daghemmet Domus grundvärden i planen för småbarnsfostran baserar sig på konventionen om barnens rättigheter (1991), som skall trygga barnens uppväxt och utveckling.

Läs mer

DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.VÄRDEGRUNDEN 1.2 VERKSAMHETS IDE 2. GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 INLÄRNINGSMILJÖN 2.2 BARNET GLÄDS ÖVER ATT LÄRA SIG 2.3

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska.

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Personalen är lagenlig; barnträdgårdslärare, vårdare och

Läs mer

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran Villekulla daghems plan för småbarnsfostran 1 Innehåll Villekulla daghem... 3 Småbarnsfostrans värdegrund och mål... 4 Fostringsgemenskap... 4 Inriktningar... 4 Samarbetsparters... 6 Villekullas årsklocka...

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Kontaktinformation Vi som arbetar på Gottby Daghem:

Kontaktinformation Vi som arbetar på Gottby Daghem: 2015-2016 Kontaktinformation Adress: Gottby Daghem Södersundavägen 765 22130 Gottby Telefon: 32427 GSM: 0457-3447227 e-mail: gottbydaghem@jomala.ax Vi som arbetar på Gottby Daghem: Maria Hellström: Föreståndare/barnträdgårdslärare

Läs mer

Läroplan. Lekskolan Sockan. Kirstivägen 1 B 02760 Esbo. tel. 09 8056104, 050 5494795. e-post: lekskolan.sockan@surfnet.fi. www.lekskolansockan.

Läroplan. Lekskolan Sockan. Kirstivägen 1 B 02760 Esbo. tel. 09 8056104, 050 5494795. e-post: lekskolan.sockan@surfnet.fi. www.lekskolansockan. Läroplan Lekskolan Sockan Kirstivägen 1 B 02760 Esbo tel. 09 8056104, 050 5494795 e-post: lekskolan.sockan@surfnet.fi www.lekskolansockan.fi Allmännt: Ungdomsföreningen Södrik Svenskar r.f. upprätthåller

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

GFDH Björkens plan för småbarnsfostran

GFDH Björkens plan för småbarnsfostran GFDH Björkens plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Gruppfamiljedaghemmet Björken 3. Egenvårdarmodellen, fostringsgemenskap samt smågruppsverksamhet 4. Vår värdegrund 5. Principer

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016. Degerö Småbarnsskola

Verksamhetsplan 2015-2016. Degerö Småbarnsskola Verksamhetsplan 2015-2016 Degerö Småbarnsskola 1 INNEHÅLL 1. Verksamhetsidé...sid 3 1.1 Gemensamma mål för Stiftelsen Sedmigradskys Småbarnsskolor sid 3 2. Samarbete. sid 4 2.1 Familjesamarbete...sid 4

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen Sibbo kommun Datum 18.6.201 4 Salpar förskolas ARBETSPLAN 2014- Läsår 2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsställets

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan för förskoleundervisningen Enhet: Pjukala daghem Gruppens namn: Svalorna Gruppens storlek: 13 barn varav 11 pojkar och två flickor Personal: Christel Holmström,

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

PRESENTATION. Kråkguldets förskola ligger i centrala Krokom. Här finns en avdelning med plats för 34 barn.

PRESENTATION. Kråkguldets förskola ligger i centrala Krokom. Här finns en avdelning med plats för 34 barn. Kråkguldets förskola ht 2013, vt 2014 PRESENTATION Kråkguldets förskola ligger i centrala Krokom. Här finns en avdelning med plats för 34 barn. Det är vi som jobbar här: Anna Backlund 95 % (tjledig ht-13)

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Förskolan Ekorren. Välkommen till förskolan där vi gör allt möjligt

Förskolan Ekorren. Välkommen till förskolan där vi gör allt möjligt Förskolan Ekorren Välkommen till förskolan där vi gör allt möjligt Välkommen till Förskolan Ekorren Hjortmossegatan 70 461 51 Trollhättan Telefon: 49 62 25 Vi som tar hand om ert barn heter: Gittan Ericsson

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Lingonets. kvalitetsredovisning. 2010/2011

Lingonets. kvalitetsredovisning. 2010/2011 Lingonets kvalitetsredovisning. 2010/2011 Barns inflytande. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn - utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Regnbågens Arbetsplan. Arbetsplanen för Regnbågens förskola gäller from 080916.

Regnbågens Arbetsplan. Arbetsplanen för Regnbågens förskola gäller from 080916. Regnbågens Arbetsplan Arbetsplanen för Regnbågens förskola gäller from 080916. På vår tre avdelnings förskola finns det ca 50 inskrivna barn mellan 1-6 år. Vi har en småbarnsavdelning Rönnen samt två syskonavdelningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VILLA CAPRIFOL 2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VILLA CAPRIFOL 2014 VERKSAMHETSIDÉ VERKSAMHETSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VILLA CAPRIFOL 2014 Verksamheten vilar på Montessoripedagogiken och Lpfö98. Det grundläggande är att varje barn respekteras och även lär sig att respektera

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år Verksamhetsplan vid Montessoriförskola 1 5 år Möllevångens Montessoriförskola, Inger Setterhag, Hjälmshultsgatan 6 8, 254 41 Helsingborg, tfn 042-13 14 55 Hemsida: mollevangens-montessori.just.nu E-post:

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Inledning Enligt barnomsorgslag för landskapet Åland 15 har varje daghem och gruppfamiljedaghem skyldighet att ha en arbetsplan som beskriver

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

Augusti 2013. Verksamhetsplan

Augusti 2013. Verksamhetsplan Augusti 2013 Verksamhetsplan Orust Waldorfförskola 2013/2014 WALDORFPEDAGOGISKA MÅL En väg till frihet är en handledning i hur man genom waldorfpedagogik arbetar mot de mål som anges i Lpfö98. Rudolf Steiner,

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Plan för småbarnsfostran. Håkansböle daghem

Plan för småbarnsfostran. Håkansböle daghem Plan för småbarnsfostran Håkansböle daghem Undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.3.2014 INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 LÄROPLANENS UTGÅNGSPUNKTER... 3 2.1 RIKTGIVANDE VÄRDERINGAR...

Läs mer