PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEM LASSE-MAJA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEM LASSE-MAJA"

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEM LASSE-MAJA 2015

2 Grunderna för planen för småbarnsfostran INNEHÅLL 1. Presentation av daghemmet 1:1 Barngrupperna 1:2 Personalen 1:3 Verksamhetsmiljön 2. Småbarnsfostran 2:1Vad är småbarnsfostran? 2:2 Värden 2:3 Verksamhetsvision 2:4 Verksamhetsidé 2:5 Verksamhetsprinciper 3. Genomförande av småbarnsfostran 3.1 Barnets välbefinnande är det centrala 3:2 Vård, fostran och undervisning som en helhet 3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran 3:4 Inlärningsmiljö 3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran 3:6 Barnets sätt att fungera 3:6:1 Barnets lek 3:6:2 Fysisk aktivitet 3:7 Innehållsmässiga inriktningar 3:7:1 Matematisk inriktning 3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning 3:7:3 Estetisk inriktning 3:7:4 Etisk inriktning 3:7:5 Religionsanknuten inriktning 4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd 5. Dagliga rutiner 5:1 När barnet kommer och går 5:2 Måltider 5:3 Hygien 5:4 På- och avklädning 5:5 Vila 2

3 5:6 Utevistelse 6. Vi fostrar tillsammans 6:1 Hembesök 6:2 Invänjning 6:3 Fostringsgemenskap 6:4 Planen för småbarnsfostran 6:5 Samarbetspartner 7. Mångkulturella barn 8. Utvärdering 3

4 1. Presentation av daghemmet 1:1 Barngrupperna Vi har två grupper: Humlan med barn i åldern 3-5 Fjärilen med barn i åldern 1-3 1:2 Personalen Personalgruppen består av: Två barnträdgårdslärare varav en är daghemsföreståndare Fyra barnskötare Kombi-biträde Vid behov har vi tillgång till reservpersoner. Daghemmet använder även vikarier från Seure vid behov. Därtill fungerar vi som praktikplats för studerande från olika läroanstalter. 1:3 Verksamhetsmiljön Daghem Lasse-Maja är beläget i norra Haga i Helsingfors. Det gula trähuset, byggt 1989 ligger vid ett lummigt parkområde och har goda trafikförbindelser. Den inhägnade gården har gungor, klätterställning och sandlåda, därtill en bergsklack och planteringar. Förövrigt är den sluttande gården sandbelagd. Gården är gemensam för alla. Gården är nyrenoverad sommaren 2013,nya gårdsleksaker. Stora sidan består av ett matrum, lekrum, sovrum, toalett och tambur. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet, samt när vi har pedagogiska stunder i form av pussel och spel och för roll-lekar i små grupper. I matrummet har barnet möjlighet har leka kojleken under matborden som är övertäckta med en kojduk. I lekrummet leker barnen fritt, ibland i små grupper, ibland i större grupper. Rummet använder vi också till ledda sång-, lek- och sagostunder för den yngre 4

5 gruppen och när vi har gemensamma samlingar. Barnen bygger ofta själva en dockvrå åt sig i lekrummet av daghemmets stolar och dockleksaker. I sovrummet har vi förutom vilostunden, ledda sång-, lek och sagostunder för den äldre gruppen, samt drama och gymnastik för alla i små grupper, men också möjlighet till lekstunder, sovrummet är ett bra utrymme för roll-lekar och bil-lekar samt mera rörliga lekar som kräver utrymme. I kansliet kan en liten grupp barn leka eller annars umgås. I Personalrummet har vi spelstunder med barnen. Lilla sidan består av matrum, sovrum, lekrum, tambur och toalett. I lekrummet kan barnen leka fritt. Rummet använder vi också vid ledda sång-, lek- och sagostunder samt rörelse och rytmik. Matrummet använder vi också då vi har skapande verksamhet. Vi delar ofta in barnen i små grupper och har verksamhet i båda rummen. 2. Småbarnsfostran 2.1 Vad är småbarnsfostran? Småbarnsfostran är växelverkan mellan vuxna och barn både i hem- och daghemsmiljön. Den helhetsbaserade småbarnsfostran ställer barnets allsidiga utveckling, inlärning och välfärd i centrum. För att skapa en harmonisk uppväxtmiljö för barnet behövs ett aktivt och djupt fostringssamarbete mellan föräldrarna och den yrkeskunniga personalen på daghemmet. 2.2 Värden Vi som arbetar på daghemmet Lasse-Maja anser att följande värderingar är grundläggande för barnens välbefinnande och den dagliga verksamheten i barngruppen. Grundtrygghet All verksamhet på daghemmet bygger på trygga människoförhållanden mellan barnen och personalen samt föräldrarna och personalen. Vi strävar efter att barnen skall vara trygga på daghemmet. För att skapa trygghet och för att vardagen skall vara förutsägbar har vi gemensamma regler för alla barn. Vi i personalen visar genuint intresse för alla våra barn och bryr oss om deras välbefinnande. 5

6 Glädje Personalen bemöter barnen med glädje, entusiasm och mottaglighet mot deras uttryck. När personalen visar glädje skapar det en atmosfär där även barnen kan känna glädje. Personalen bejakar barnens individuella behov och iver. Barnen och personalen upplever i vardagen gemensamma stunder av innerlig och spontan glädje. Respekt Vi strävar efter respekt i alla relationer på daghemmet; personal - barn, personal - föräldrar, föräldrar - barn, barn - barn, personal - personal. Vi strävar efter jämlikhet i våra människoförhållanden på daghemmet. Vi bejakar barnens rätt till att bli hörda, sedda och berörda varje dag. Personalen respekterar barnens individualitet. Eget språk Daghemmet har många tvåspråkiga barn, vi uppmuntrar barnen till att prata svenska men respekterar att barnet har ett behov att även uttrycka sig på sitt andra hemmaspråk. Personalen visar intresse till barnets andra hemmaspråk samt ger tid till, uppmuntrar och stöder barnets språkliga utveckling. Tid att upptäcka själv Personalen befrämjar barnens möjligheter till att upptäcka och undersöka själv, eftersom det är viktigt för barnens utveckling. Personalen uppmuntrar barnen till eget initiativ och till att använda sin egen fantasi, kreativitet och uppfinningsrikedom. Detta möjliggörs genom att all verksamhet på daghemmet inte är färdigt planerat. Barnen lär sig bäst genom att göra själv. Vi tar till vara barnens egna initiativ och är lyhörda till barnens egna upptäckter. 6

7 2:3 Verksamhetsvision Vi uppmuntrar barnen till självständigt tänkande och möter dem som jämställda och unika individer. Vi strävar efter att stärka barnens självuppfattning och därmed stöda deras självkänsla. Vårdmiljön skall vara trygg och hälsosam. Barn skall skyddas från fysiskt våld och från impulser som inte lämpar sig för deras ålder. Vi lär barnen följa regler, ta hänsyn till andra människor och naturen, samt att ansvara för sina handlingar. Vi betonar den finlandssvenska språkkulturen och känslan för hemstaden. 2:4 Verksamhetsidén Vi vill att barnen på vårt daghem blir positiva, nyfikna individer med stark självkänsla. Vi är en yrkeskunnig personal som strävar efter ett smidigt samarbete med varandra och föräldrarna. Barnens och föräldrarnas behov är det centrala i vår verksamhet. 2:5 Verksamhetsprinciper Daghemmets verksamhet planeras utgående från Läroplanen, Plan för småbarnsfostran, barnens ålder och intressen. Vi erbjuder barnen mångsidiga upplevelser och kulturtraditioner. Barnen får uppleva växlingar mellan årstider, mellan vardag och högtid, vila och arbete. Barnen har utrymme för rörelse och lek, lämpliga leksaker och material och får upplevelser som berikar deras utveckling genom ledda aktivitetsstunder. Daghemmets rutiner ger ramarna för den dagliga verksamheten. 3. Genomförande av småbarnsfostran 3:1 Barnets välbefinnande är det centrala När barnet mår bra har det de bästa möjliga förutsättningarna att växa, lära sig och att utvecklas. Det njuter av att umgås med andra barn och vuxna och känner glädje och kan ge sig hän i olika aktiviteter i en lugn och trygg atmosfär. Om personalen bemöter barnet på ett sätt som respekterar barnets individuella behov, personlighet och familjekultur så känner sig barnet jämlikt oberoende av kön eller sin sociala eller kulturella bakgrund. 7

8 3:2 Vård, fostran och undervisning som en helhet God vård, fostran och undervisning bildar en helhet som främjar en positiv jaguppfattning hos barnet. Barnets förmåga att uttrycka sig och kommunicera gynnas liksom också barnets förmåga att tänka. Vårdsituationerna och övriga situationer som bygger på växelverkan är viktiga i barnets tillvaro med tanke på barnets uppväxt och inlärning. De små arbetsuppgifterna och barnets egen lek är viktiga element. Vi ansvarar för att barnet dagligen i olika situationer ges möjligheter till inlärning och fostran. Vi välkomnar barn och föräldrar till daghemmet på morgonen, personal från barnens respektive grupper finns på plats. Då barnet hämtas från daghemmet tackar vi för dagen som gått och berättar vad som hänt under dagen. Vi strävar efter att varje dag säga något mera än att dagen har gått bra. Vid påklädningen uppmuntrar vi barnen att klä på sig själva och stöder dem genom att plocka fram de kläder som behövs. Personalen hjälper barnen vid påklädningssituationen enligt barnets personliga utvecklingsnivå. Påklädningen fungerar även som en pedagogisk situation och ett utmärkt tillfälle till språkträning. På stora sidan börjar vi dagen kl 9 med en sagostund i för de barn som är på plats,vi diskuterar vad som händer på daghemmet den dagen med hjälp av bilder,barnen visar själva hur dagen ser ut,de som vill berätta. Vid samlingen ges barnen möjligheter att berätta, samtala, diskutera. Vid samlingen efter förmiddagens utevistelse är barnen indelade i tre grupper. Samlingarna förverkligas enligt ett planerat veckoschema där varje person i personalen har förutbestämda dagar då de ansvarar för en viss grupps samling.barnen är delaktiga i planeringen. Personalen planerar samlingarnas innehåll tillsammans enligt årstider och traditionella händelser. Vid samlingen använder vi oss av sagoböcker och facklitteratur, sånger, rim och ramsor, danser, lekar, drama- lekar, allt enligt årstider och temats innehåll. Under samlingen diskuterar vi med barnen, lyssnar och ger svar på deras frågor. Barnen påverkar samlingarnas innehåll med sina frågor och funderingar och önskemål och samlingens innehåll utvecklas på ett för barnen intressant sätt. Vi använder också mungymnastikpåsar med innehåll som är bra redskap för barnens språkutveckling:ballong,sugrör,vadd,fjädrar,mungymnastiken är mycket omtyckt av barnen. Vi arbetar med Mulle. Vi använder även Stegvis metoden, som lär barnen att känna empati. Som arbetsredskap har vi bilder, handdockor och sagoböcker. 8

9 I mulleskogen har vi ett naturtema som den vuxna planerat men barnen styr temats riktning med sina frågor. Den vuxna organiserar verksamheten i skogen så att barnen har en möjlighet att upptäcka, samla, särskilja, utforska, sjunga, leka och ha roligt. Skogsmulleskolans idé och målsättning bygger på att barnen genom användning av sina sinnen följer med naturens liv. Genom att smaka, lukta, lyssna och känna på olika naturföremål skapar sig barnen en bild av hur allt hänger ihop. Skogsmulle är en sagofigur som hjälper barnen att fantisera och vårda on naturen. Skogsmulle startar som knytteutfärder på våren för att på hösten övergå till mulleutfärder. I arbetet med de små barnen prioriterar vi på lilla sidan växelverkan med barnen. Vi vill att barnen får en upplevelse både av att bli sedda och hörda i sin vardag på daghemmet. Vi bygger upp en gemensam vardag där barnen får vara med i de vardagliga funktionerna genom olika slag av ansvarsuppgifter. På lilla sidan arbetar vi mycket med att öva de sociala färdigheterna. I vårt arbete är vi med i leken på barnens nivå. Vi hjälper dem att uttyda känslor och lösa konflikter. De vuxna ger barnen tid att själv komma på lösningar och hjälper dem att komma på egna lösningar istället för att servera dem färdiga lösningar. Om barnen kommer på en egen lösning ingriper inte den vuxne. Detta ger en god grund för deras fortsatta inlärning. För att kunna ta till vara impulserna och intressen som kommer från barngruppen planerar vi inte verksamheten i detalj i förväg, utan spinner vidare på de intressen barnen visar t.ex. om det i gruppen finns mycket barn som är intresserade av rörelse har vi mera gymnastik osv. För att stöda barnens fantasi och skaparglädje använder vi inte färdiga mallar då vi pysslar med barnen, utan uppmuntrar barnen att skapa själva och ta del av varandras skapelser. Barnen får göra sina egna konstverk av det tillgängliga materialet, som vi varierar mellan olika pysselstunder. Vi har barnen indelade i små grupper vid samlingarna. Indelningen är gjord enligt ålder, för att kunna anpassa aktiviteterna så att alla kan få möjligast mycket ut av det. Eftersom flera av barnen ännu är små och samlingsstunderna kan vara utmanande integrerar vi mycket sång, rim och ramsor, berättelser och sagoläsning etc. också i leksituationerna. An efter att barnen växer och deras intresse för ledda samlingsstunder ökar utökar vi samlingarnas längd och utvecklar deras innehåll. Samlingarnas innehåll varierar bl.a. från sång till sagoläsning, rim, ramsor, dramatiserade sagor samt olika ledda lekar. I 9

10 samlingarnas innehåll inkorporerar vi övning av olika färdigheter t.ex. färger, former, att räkna. Samlingarna erbjuder barnen lämpliga utmaningar och även upplevelser av att kunna och lyckas. Vi arbetar med smågruppsverksamhet. Några barn får turvis stanna inne med en vuxen och göra olika saker (måla, pyssla, spela, gymnastisera, bygga lego osv.) medan de andra får vara ute. Vi besöker biblioteket med barnen parvis under hösten/vintern. Verksamheten dokumenteras genom foton och att lägga in barnens teckningar etc. i deras egna pärmar. Barnen får titta i pärmarna, se på sin utveckling och komma ihåg vad de har gjort. De får även ta del av de andra barnens material. På stora sidan tvättar vi händerna före måltiderna. Vid måltiden är barnen mathjälpare. Mathjälparen hämtar tillsammans med en vuxen matvagnen från köket och presenterar sedan vad som serveras. De äldre barnen hämtar mat själva från de vuxna som delar ut maten åt barngruppen. Alla barn har sin givna plats vid matbordet. Barnen väntar på att alla fått mat, sen läser vi en matramsa som barnen väljer med hjälp av olika färgkort. Vi äter från porslinstallrikar och dricker ur glas. De äldre barnen häller själva upp mjölk eller vatten. Vi uppmuntrar dem att äta med kniv och gaffel. Vi lär barnen att sitta stilla och vara lugna, men diskussioner vid måltiden är viktiga. Vi uppmuntrar barnen att smaka på alla maträtter. Barnen får också hämta saker från köket som eventuellt saknas vid matbordet samt returnerar matvagnen tillbaka till köket. Efter måltiden får barnen xylitolpastiller. Barnen dukar bort sina tallrikar, glas och bestick till matvagnen. Efter måltiden är det dags för wc-besök, samt handtvätt. På lilla sidan tvättar vi händerna före maten. Varje barn har sin givna matplats vid matbordet. De yngre barnen äter från djupa porslinstallrikar med sked. De dricker ur plastmuggar med eller utan pip. De äldre barnen äter ur djupa porslinstallrikar med kniv och gaffel. De dricker ur glas. Barnen använder haklapp vid behov. De vuxna serverar maten. Barnen får vara delaktiga genom att bestämma hur mycket mat de vill ha. De större barnen får hjälpa till med det de kan (hämta matvagn, dela ut bestick och muggar, duka av sina egna saker). Barnen väntar på att alla fått mat, sen läser vi matramsan. Varje dag har sin egen matramsa på ett paffkort med olika färger för varje veckodag. På daghemmet är varje grundvårdssituation samtidigt en inlärningssituation. Barnen uppmuntras i positiv anda. 10

11 3:3 Fostrarens roll inom småbarnsfostran Som fostrare vill vi stöda barnets inlärningsprocess genom att vara lyhörda för barnets känslor och emotionella välbefinnande. Barnets behov till att stundvis vara mindre social bör beaktas. På daghemmet erbjuder vi då barnet en möjlighet till skapande verksamhet i smågrupp eller enskilt, möjlighet till att leka ensam, läsa bok med en vuxen eller annars ha en ensam stund tillsammans med en vuxen. Vi lyssnar på barnet och erbjuder möjlighet till åldersenlig verksamhet så att barnet kan välja, göra initiativ, undersöka och ge uttryck för sina tankar på ett tryggt sätt. Vi strävar efter en positiv inlärningsmiljö. Fostrarens uppgift är att planera verksamheten och ta i betraktande den aktuella barngruppens behov. Fostraren uppmuntrar barnet till initiativrikedom så att barnet gläds över sina färdigheter. Fostraren är engagerad i sitt arbete och har förmåga att reagera på barnets känslor och behov. 3:4 Inlärningsmiljön Vi utnyttjar både gården, skogen och parken beroende på barnets ålder och behov. Vi erbjuder material och redskap som är lämpliga för barnet. Tryggheten beaktas. En välplanerad inlärningsmiljö gynnar verksamhet i mindre grupper. Vi beaktar faktorer i anslutning till barnets hälsa och övriga välbefinnande. Regler är en trygghetsfaktor. Vår gård är varierande och erbjuder olika slags aktiviteter. Inomhus erbjuder vi utrymmen för både vila och aktivitet. Barnens arbeten ges synlig plats i de olika rummen. 3:5 Språkets betydelse inom småbarnsfostran Språket är ett redskap för kommunikation. Förmågan till språk är en förutsättning för inlärning. Språket är ett betydelsefullt element när barnets tankefunktioner utvecklas. Ett barn behöver en fostrare som känner till barnets individuella sätt att kommunicera. I samband med de dagliga rutinerna lär sig småbarn ett språk som ansluter sig till olika situationer. Barn har en naturlig benägenhet att leka med språk. Ramsor, sagor, sånger och berättelser stöder barnets språkinlärning. Genom att stärka det svenska språket ökar vi det psykiska välbefinnandet och förstärker kulturidentiteten. På morgonen när vi tar emot barnen strävar vi efter att lyssna och diskutera med barnen samt ge barnen möjlighet till diskussioner under dagens lopp, ute på gården, i parken och i skogen tar vi tid och lyssnar på barnen och pratar med dem. Dialogen betonas vid primärvårdssituationer, ledda leksituationer, aktivitetsstunder, samlingar, sagostunder och dagliga rutiner. 11

12 Vår målsättning är att ha en diskussion med varje barn alla dagar. Speciellt uppmärksammar vi de barn som har ett svagare språk och uppmuntrar dem till samtal. Med dessa barn har vi separata samlingar flera gånger i veckan, som går ut på att öva språket samt genom att bl.a. spela spel och läsa sagor och ha skapande verksamhet med barnen. Vi arbetar också aktivt med de tvåspråkiga barnen. För de yngsta barnen är vi lyhörda och försöker tolka deras begynnande språkutveckling. Vi läser dagligen sagor, barnen är med och påverkar vilka sagor vi läser. Sagorna läses i små grupper och är anpassade till barnens ålder, en gång i veckan har vi en gemensam sagostund. Barnen har fri tillgång till böcker. Vi har anpassat vårt dagliga program så att en vuxen finns tillgänglig att läsa sagor för barnen i vår läsvrå. På stora sidan har vi boknycklar i användning, varje barn får i tur och ordning hem en nyckel och hämtar en egen bok till daghemmet, barnet berättar i samlingen om varför han eller hon hämtat just den boken till daghemmet, sedan läser vi sagan under samlingen. Om barnen hämtar egna finska böcker till daghemmet eller vi har böcker utan text så får barnet under en samling berätta med egna ord innehållet i boken. Barnen tycker om att hämta sina böcker och lyssna på dem tillsammans med sin grupp. Personalen planerar tillsammans sagostunden utgående från årstider och traditionella händelser. Barnen är också med och påverkar sagostunden med önskemål om vilka sagor de vill höra. Vi har regelbundet sagotering med barnen, vi läser en saga och när sagan är slut ritar barnen sin berättelse från sagan, de berättar sin historia till den vuxne som dokumenterar, vi har sedan teckningarna på väggen, en utställning för barn och föräldrar.sedan upprepar vi samma saga flera gånger och följer med språkets utveckling Vi besöker månatligen biblioteket i små grupper. Barnen får lära sig hur ett bibliotek fungerar, hur man lånar och behandlar böcker. Barnen lånar böcker från biblioteket till daghemmet. Personalen lånar böcker via nätet och får på detta sätt ett större utbud på böcker. Vi tipsar föräldrarna om böcker som de kan läsa hemma och om hur viktig sagostunden är hemma när det gäller att stärka barnets språk. Vi har i användning veckans bokstav, vi använder krittavlan och skriver en ny bokstav/ vecka, barnen får komma med förslag till bilder som ritas på tavlan som börjar på veckans bokstav, barnens namn skrivs också på tavlan. 12

13 Vi dokumenterar barnens berättelse om teckningar de ritat, barnen skriver sina namn på teckningarna, barnen stansar själva hål i teckningarna och sätter in dem i sina egna namnförsedda mappar. Sång, rytm dans och musik ingår i våra samlingar, vi använder oss av bildförsedda sångkort och musikinstrument. Barnen är vara med och väljer vilka sånger som skall sjungas. Vi använder en sagopåse med djur, barnen får turvis ta ett djur från påsen, berätta vad det är för djur och var det bor och vad det äter och vilken färg djuret har. Vi har även en sånglåda var sångens tema finns som figurer. Vi använder rimsagor,barnen deltar aktivt i rimsagan och tänker ut vilka rimord som gäller,föremålskort, vad finns på kortet. Magnetfiskar som bidrar till olika munmotoriska övningar. Vi använder oss av ett dagsschema som bildform, så att barnen får en bättre tidsuppfattning över dagen. Vi använder oss av många olika spel på vårt daghem, vi har anpassat vårt dagsprogram så att vi regelbundet kan ha spelstunder i smågrupper tillsammans med en vuxen. Det finns många olika spel som utvecklar barnets språk. För de äldsta barnen finns det spel med siffror, bokstavsspel och pussel, dessa förbereder barnen för kommande förskolan. På lilla sidan stöder vi barnens språkutveckling genom både ledda sagostunder och sagoläsning som sker på barnets eget initiativ. I lekrummet har barnen fri tillgång till böcker som de kan läsa själv eller tillsammans med personalen. Böckerna som finns tillgängliga lämpar sig för barn i olika skeden av sin språkliga utvecklig, det finns allt från pekböcker till bilderböcker med text. Barnen är indelade i små grupper enligt åldern, då läser vi sagor som motsvarar barnens ålder och utvecklingsnivå. Under samlingarna använder vi oss också av rimkort. Rimkorten finns i kuvert med olika färger och mönster, detta möjliggör även övning i att känna igen färger och former. Likaså använder vi fiske, där barnen får mäta fiskar med olika mönster och färger och på fiskens andra sida finns rim, uppgifter som övar munmotoriken osv. Språket övas också i samband med sångstunderna. Vi använder oss av sångkort och sjunger olika sånger enligt teman och årstider. Då övas barnets ordförråd i anslutning till det aktuella temat. Vid maten läser vi matramsor. Varje veckodag har sin egen matramsa som finns på ett kort; alla kort har sin egen färg. Alla barn har sin egen symbol som markerar barnets skåp, handduk och sittplats vid maten. I samband med symbolen finns även en namnlapp, som hjälper barnet att lära sig att känna igen sitt eget namn i skrift. Fjärilens barngrupp går regelbundet till biblioteket. Vårt språkstöd Johanna Karlsson har deltagit på våra föräldramöten och våra fortbildningsdagar. Hon inspirerar oss och ger goda råd i hur vi kan använda 13

14 språket i vårt dagliga arbete med barnen. Som arbetsredskap använder vi oss av Språkstrategi för dagvården. Vi är med i ett samarbetsprojekt för daghem, bibliotek och kulturcentralen i Helsingfors. Vi besöker själva biblioteket och köper också regelbundet nya böcker. Personalen får fortbildning angående språkets betydelse och alla möjligheter som vi kan få genom vårt samarbete via kulturcentralen, vi besöker också regelbundet teatrar som ordnas, vissa teatergrupper besöker också daghemmet. 3:6 Barnets sätt att fungera Småbarninlärning baserar sig på det barnen har tidigare upplevt och lärt sig. Barnen är sociala, ivriga och nyfikna. Barn lär sig hela tiden i samverkan med varandra och vuxna i olika miljöer och tillfällen. Småbarn (0-6 år) har ett helhetsbaserat tänkande. Först i sexårsålder har barnet kapacitet att sortera erfarenheter med hjälp av begrepp. 3:6:1 Barnets lek Hos oss är leken viktig. Barnet lär sig medan det leker. I sina lekar använder barnet allt det som det har sett, hört och varit med om. Barnet härmar och skapar nytt när det leker. Via leken bearbetar barnet sina känslor och förstår världen omkring sig. För barnens fria lek ges tid och rum. Vi visar att vi uppskattar barnets lek. Vi förstår lekens betydelse för barnets fantasi och utveckling av empati, språk och intelligens. Vi observerar och deltar i leken. Vid behov avbryter vi vuxna urartad lek för att ge gränser och skapa trygghet. Lekmaterialet cirkulerar. Vi tillåter kontinuitet. Leken kan och bör få fortsätta vid ett senare tillfälle. Städade och rediga utrymmen inbjuder till lek. Barnen leker ibland i små grupper i olika rum och ibland i större grupper i samma rum, beroende på vilken lek de väljer att leka. Barnen har tillgång att bygga med stora och små legoklossar, träklossar, och andra byggsatser. Barnen kan också leka med bondgård och dess djur och med riddarborgar och övriga leksaker. Barnen kan leka rollekar med utklädningskläder som inspirationskälla. På daghemmet finns en läkarväska som ger upphov till sjukhuslekar, där barnen har möjlighet att i leken återuppleva t.ex. sina rådgivningsbesök. Daghemmets bord och stolar samt kuddar och filtar används som byggmaterial i varierande lekar. Vi har ett lågt bord med stolar till i lekrummet som barnen ofta använder sig av vid pyssel och lekstunder, de tycker att det är skönt att ibland sitta vid ett lågt bord,våra övriga bord och stolar är högre.de yngsta barnen ordnar ibland 14

15 gymnastikstund själva när vi har inneförmiddagar. De har då gymnastik genom att hoppa från stolarna och låga bänkarna som vi har i lekrummet. På daghemmet finns dockor och lekkök som erbjuder en naturlig miljö för hemlekar. Med hjälp av butiksleksakerna kan barnen via leken lära sig att använda pengar och räkna. Barnen får dagligen hämta egna leksaker med till daghemmet. Ute kan barnen använda sig av sandleksaker, vattenleksaker, stora och små bilar, skottkärror, hopprep, fotbollar mm och vintertid av pulkor, plogar samt stora spadar mm. Vi har en person från personalgruppen som är utsedd till lekledare. Vi leker traditionella utelekar såsom färglek, följa John, spegel, fallskärmsleken, vem är rädd för räven, sista paret ut m.m. På våren, sommaren och hösten har vi ibland samlingar ute, vi läser saga, sjunger, dansar. Vi besöker regelbundet lekparken som finns i vår närhet som ger barnen en ny omgivning att upptäcka, andra leksaker t.ex cyklar och möjlighet att sparka fotboll och spela utespel, större klätterställning och även andra klättermöjligheter. Vi strävar efter att anskaffa leksaker av hög kvalitet. På gården har barnen möjlighet att leka i sandlådan, gunga och klättra i klätterställningen. Dessutom erbjuder naturen på gården möjlighet att leka i varierande miljö; bergsklack, sandplan och kring träden vid klätterställningen. 3:6:2 Fysisk aktivitet Daglig fysisk aktivitet är grunden för barnets välbefinnande och en sund tillväxt. Fysisk aktivitet stimulerar barnets tankeverksamhet och barnet upplever glädje, uttrycker sina känslor och lär sig nytt. Fysisk aktivitet innebär också fart och upplevelser. Fysisk aktivitet skall vara en del av barnets vardag. Barn som rör sig litet skall uppmuntras till ökad fysisk aktivitet. Regelbunden, handledd fysisk aktivitet är viktigt för barnets utveckling. När aktivitet på ett motoriskt plan införlivas i verksamheten och i undervisningen förbättras barnets möjligheter att lära sig. Vi bejakar barnets behov till både fri lek och ledd fysisk aktivitet. Vi erbjuder mångsidiga årstidsbetonade aktiviteter på vår egen gård, i parken och i skogen. Barnen erbjuds varierande fysiska utmaningar som gynnar både fin- och grovmotoriken. På stora sidan har vi ledda gymnastik- och dramastunder i små grupper, barnen är med och påverkar gymnastik och dramaprogrammet. På våren och hösten har vi fysisk fostran i lekparken och i mulle- och knytteskogen. Lekparken som finns i vår omedelbara närhet besöker vi ibland i större, ibland i mindre grupper, där har barnen tillgång till många olika fysiska aktiviteter. 15

16 Till skogen går vi regelbundet i små grupper. I skogen kan barnen leka fritt, hoppa, klättra, bygga, upptäcka och utforska. Barnen på lilla sidan får sitt rörelsebehov tillfredställt på vår egen gård. Ibland gör vi små utfärder till närskogen eller parken. Vi har också ledda rörelse och rytmik stunder regelbundet under hösten och vintern. Verksamheten sker i smågrupper. Barnen får röra sig i takt till musik, dansa med scarfar, rutscha i rutschbanan, hoppa trampolin och gunga med en pargunga mm. 3:7 Innehållsmässiga inriktningar De centrala ämnesområdena matematisk-, naturvetenskaplig-, estetisk-, etiskoch religionsanknuten inriktning kompletterar och bygger på varandra i verksamheten inom småbarnsfostran. De olika ämnesområdena ökar barnets förståelse för omvärlden. Vi arbetar med de olika inriktningarna utgående från barnens utvecklingsnivå och ålder. 3:7:1 Matematisk inriktning Den matematiska inlärningen ingår i de flesta av de dagliga aktiviteterna. Förutom den planerade matematiska verksamheten såsom spel, pussel, sagor, sånger, räkneramsor och lekar samt vid samlingen, så ingår också räknandet i de dagliga grundvårdssituationerna. 3:7:2 Naturvetenskaplig inriktning Barnen uppmuntras att iaktta sin omgivning. Genom de temainriktade aktiviteterna såsom skapande verksamhet, samling, sagor, lekar, samtal och sånger lär sig barnet om årstider och fenomen i naturen. I daghemmets mulleoch knytteskola som genomförs i den närliggande skogen får barnen konkreta naturupplevelser. Mulleverksamheten leds av en vuxen med mulleledarutbildning Till mulleskogen går vi med våra 5-6 åringar. Vi går till skogen i alla väder och besöker varje gång samma plats i skogen. Stunden i skogen inleder vi med en naturinriktad temastund. Vi kan t ex prata om lövträd, vattnet eller myror. Det är den vuxna som väljer temat men med sina frågor formar barnen temats riktning. Efter att barnen har ätit den vägkost de haft med sig hemifrån är det dags för fri lek. Då har barnen möjlighet att klättra, hoppa, bygga, upptäcka 16

17 och utforska. I skogen får barnen uppleva naturen med alla sina sinnen. Vi lär barnen att värna om naturen. Vi bär med allt plastskräp från skogen tillbaka till daghemmet medan det som går att kompostera lägger vi i vår kompostgrop i skogen. 3:7:3 Estetisk inriktning Barnen bör få leva sig in i skapandets olika former, iaktta, bevara och beundra natur, konst och miljö. Fantasin berikas med sysselsättning, upptäckter, erfarenheter och sinnesförnimmelser. Musik, skapande verksamhet, sago- och bilderböcker är medel i verksamheten och utvecklar fantasin och kreativiteten. Vi tycker det är viktigt att barnen får uttrycka sig genom skapande verksamhet: måla, klippa, limma, modellera och rita. Vi planerar verksamheten enligt tema och årstider. Det som barnen skapar ger upphov till diskussioner och beundran. Vi uppmuntrar föräldrarna att se barnens konstverk. Barnens självkänsla förstärks när de i grupp får uppleva framgång i sitt skapande. Årstidsväxlingar, skogspromenader, besök på teatrar och när vi på daghemmet får besök av olika konstnärer fungerar det som impulser för den estetiska fostran. Hos oss är sången den främsta musikinspirationen och barnen tycker om att delta i de gemensamma sångstunderna. I de dagliga samlingarna kombineras både sång, drama, dans och sagor. När barnen har skapande verksamhet lyssnar vi ofta på musik. Barnen sjunger också i sina lekar både inne och ute. Vissa sånger planerar vi in i verksamheten enligt temat och årstider. Vid daghemmets julfester och vårfester uppträder barnen med ett sång och dansprogram som de planerat tillsammans med de vuxna. 3:7:4 Etisk inriktning Genom framgång, frågor och problem som dyker upp i olika situationer övar sig barnet i att göra skillnad mellan betydelsen av det goda och det onda, ansvar och frihet. Barn lärs vad det betyder att be om förlåtelse och att förlåta samt uppmuntras att lösa konflikter utan våld. För oss är det viktigt att barn erbjuds de vuxnas stöd till att lösa konflikter och bearbeta det som har hänt. Vi använder även Stegvis metoden, som lär barn att känna empati. Som arbetsredskap har vi bilder handdockor och sagoböcker. Barnen uppmuntras till tolerans och hjälpsamhet. De äldre barnen hjälper de yngre, ibland hjälper de också oss vuxna och vi visar vår uppskattning. 17

18 Jämlikhet, kärlek och respekten till andra är ett centralt begrepp i den etiska fostran. Samarbetet med föräldrarna och andra vuxna är av största vikt. 3:7:5 Religionsanknuten inriktning Vi följer det finländska kulturarvet genom att fira de största kristna högtiderna i enlighet med barnets ålder och föräldrarnas önskemål. Vi har temastunder med barnen angående julens berättelse likaså angående påskens berättelse, vi har också skapande verksamhet med temat jul-påsk, läser sagor om högtiderna, samt dansar in julen och påsken med traditionella danser som kan förknippas med högtiderna. Genom att möta barnen med omsorg, respekt och tolerans bidrar vi till deras uppfattning om godhet och medmänsklighet. Barnen får uppleva känsla av andakt och stillhet. Vi har samarbete med den svenska närförsamlingen. Andra religioner och synsätt beaktas. 4. Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd Föräldrarnas och personalens observation av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Tillsammans med föräldrarna och andra samarbetspartner diskuterar personalen om barnets särskilda behov. Förminskad barngrupp eller assistent kan komma ifråga som en del av barnets individuella rehabiliteringsplan. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren stöder personalen i det dagliga arbetet med barn med specialbehov. Alla barn har en egen plan för barnets individuella vård och fostran, som görs upp i samarbetet mellan föräldrarna och egenvårdaren. Alla barn har en egenvårdare som i första hand ansvarar att barnets behov blir sedda och bemötta. 5. Dagliga rutiner Dagsordning 7.00 Daghemmet öppnar (vid behov 6.15). Barnen tas emot på lilla sidan Frukost 9.00 Uteaktiviteter / skapande verksamhet / rörelse och rytmik / smågruppsverksamhet Sång-lek-sagosamling i mindre grupper 18

19 10.45 Lilla sidans lunch Stora sidans lunch Lilla sidan vilar Stora sidan har vila, saga, lugn stund 13 Skapande verksamhet, rollekar, bygglekar, spel och pussel Gemensam samling, saga och sång Mellanmål Utevistelse Daghemmet stänger 5:1 När barnet kommer och går Barnets trygghet säkras av att den vuxna lämnar barnet till personalen. Personalen stävar efter att skapa en varm och välkomnande atmosfär när barnet kommer till daghemmet. Vi möter barnet när det kommet till daghemmet och välkomnar barnet genom att säga godmorgon. Samtidigt skapas ett tillfälle till samtal mellan de vuxna. Vi startar morgonen med att alla samlas på Fjärilarnas avdelning där det är tryggast för de yngsta barnen att starta sin dag. När barnet avhämtas kommer vårdnadshavaren in till daghemmets gård. Vi tackar barnet för dagen genom att ta i hand och säga tack för idag. För de vuxna finns då ett tillfälle för samtal och personalen berättar om hur barnets dag har varit. Barnet och föräldrarna avlägsnar sig tillsammans genom porten, inget barn lämnar daghemmets gård utan en vuxen. 5:2 Måltider Palmia ansvarar för daghemmets matservice. Specialdieterna och allergierna tas i betraktande. Vi följer Palmias matlista för daghem. Vi strävar efter att äta i lugn och ro. De vuxna äter tillsammans med barnen och fungerar som rollmodeller via sitt eget exempel. Matsituationerna utgör en viktig pedagogisk stund där de vuxna och barnen ges möjlighet till en dialog i ett naturligt sammanhang. Barnen får öva sig i gott bordsskick och uppmuntras att smaka på den mat som bjuds. 5:3 Hygien Handhygienen är viktig på daghemmet för att förminska smittorisken. Barnen tvättar sina händer tillsammans med föräldrarna på morgonen när de kommer till daghemmet. Dessutom tvättas händer före och efter alla måltider, efter 19

20 toalettbesök och även när vi kommer in från gården. Barnen har egna handdukar på toaletten. Dessutom har barnen på stora sidan egna vattenmuggar. Barnens får en xylitolpastill efter varje måltid. Föräldraföreningen har hand om anskaffandet av pastillerna. Alla barn som sitter på potta har en egen potta med namnlapp. Om barnet använder blöja hämtar föräldrarna blöjor till daghemmet. Vi uppmuntrar och stöder barnen att själva klara av sin hygien. 5:4 På- och avklädning Vi uppmuntrar barnen att själva klä av och på sig. De vuxna hjälper barnen vid påklädningen enligt barnets behov och ålder. De vuxna kontrollerar att barnen är klädda enligt väder. Kläderna som barnen använder på daghemmet skall vara märkta med barnet eget namn för att barnen och personalen skall lättare känna igen dem. Barnen har egna klädskåp som innehåller bl.a. innetossor och reservkläder. I tamburen finns knaggar för galonkläder, ställningar för skor och stövlar samt korgar för vantar och mössor. Våta kläder märks med namngivna klädnypor och torkas i torkskåp. 5:5 Vila Efter lunch har vi en vilostund för de yngre barnen, mullebarnen har egen sagostund och sedan egen aktivitet, de trötta barnen har en möjlighet att sova. Alla barn har en egen sovplats, många har med sig ett sovdjur hemifrån. I vilan varierar vi mellan att vuxna läser saga eller använder oss av sagokassett och lugn musik. Då vilan börjar är alla vuxna i sovrummet. Barnens trygghet säkras genom att en vuxen stannar i sovrummet tills barnen stiger upp. 5:6 Utevistelse Utevistelsen hör till den dagliga verksamheten. Barnen uppmuntras till fysiska aktiviteter i form av utelekar på gården samt park- och skogsbesök. Årstidsväxlingar erbjuder möjlighet till olika aktiviteter. Varma årstider 20

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEM LASSE-MAJA 2012-2013 Grunderna för planen för småbarnsfostran INNEHÅLL 1. Presentation av daghemmet 1:1 Barngrupperna 1:2 Personalen 1:3 Verksamhetsmiljön 2. Småbarnsfostran

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

1. Enhetens verksamhets idé

1. Enhetens verksamhets idé 1. Enhetens verksamhets idé Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem på kristen grund. Vår uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppfostrande roll. Daghemmet vill erbjuda en positiv och trygg miljö för

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

Planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta. Inledning Planen för småbarnsfostran är en guide som omfattar vårt daghems syn på fostran. Vi vill åskådliggöra vår verksamhet och våra principer och hur en vardag på daghemmet fungerar. Vi vill fästa

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Munksnäs Småbarnsskola Stiftelsen Sedmigradsky Grundvägen 39 00330 Helsingfors 050 406 52 03 munksnas@sedmigradsky.fi Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs Småbarnsskola

Läs mer

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.

Läs mer

BARNABO DAGHEM. Plan för Småbarnsfostran

BARNABO DAGHEM. Plan för Småbarnsfostran BARNABO DAGHEM Plan för Småbarnsfostran INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vad är småbarnsfostran 1.1 Värdegrund 1.2 Pedagogisk grundsyn 2 Verksamhetsidé Målsättning 3 Barnet är det centrala 4 Inlärningsmiljön 4.1

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 8 barn. 7 flickor och 1 pojke 3 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 1 barn födda 09 Personal Liselott Karlsson

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Personalen i daghemmet finns till för barnet. 2. VÅR VÄRDEGRUND 2.1 TRYGGHET Vi strävar till att erbjuda barnet en god vård och en trygg miljö. Varaktiga människoförhållande och strukturerad dagsrytm. Att barnet och familjen ska känna sig varmt välkomna

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund Stjärnans plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan 2. Målsättning och värdegrund 3. Egenvårdarmodellen - Med barnaögon 4. Gruppfamiljedagvårdarens roll inom småbarnsfostran

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f Kallbäck Lekis grundades 1.9.1968. Lekiset startade vid Eriksnäsvägen. Sedan 1.9.1994 finns lekiset vid Kuusvägen 19

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem. Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 DAGHEMMET SOLÅKER TUSENFOTINGARNA 10.12.2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1 Enhetens verksamhetsidé... sid 3 2 Beskrivning av enhetens inlärningsmiljö...

Läs mer

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan läroplan för förskolan uppdaterad i mars 2013 Läroplan för förskolan 1. Verksamhetsidé för förskoleundervisningen 3 2. Den pedagogiska miljön 3 3. Arbetsmetoder 3 4. Förskoleundervisningens centrala mål

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning Verksamhetsmiljö 3 sida Bystugans mål och värderingar: Grundtrygghet 4 Glädje och gemenskap 5 Språket 5 Naturen och miljöfostran

Läs mer

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt!

Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt! Välkomna till familjedaghem och vårt pedagogiska arbetssätt! Trygga barn Liten/stor barngrupp Blandade åldrar Delaktighet Sedd och bekräftad Självkänsla/ duger som jag är Leka tillsammans oavsett kön Alla

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016 Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016 Gruppens sammansättning Vi har 14 barn. 7 pojkar och 7 flickor. 1 barn födda 14 3 barn födda 13 9 barn födda 12 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Carina Johansson

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3 ************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3 ************************************* ************************************* Vår

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Profil. Naturvetenskap och teknik

Profil. Naturvetenskap och teknik Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN

DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN DAGHEMMET ARKEN PLAN FÖR SMÅBARNS FOSTRAN INLEDNING Daghemmet Arken är ett köpservice daghem som startades hösten 2000. Vi har 21 platser att erbjuda kommunen. Vi har en barngrupp i åldern 1-5 år. Personalen

Läs mer

Östers förskola. Arbetsplan

Östers förskola. Arbetsplan Östers förskola Arbetsplan 2010-2011 Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Läroplan för

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 Verksamhetsplan Förskola Färggränd 2 175 47 JÄRFÄLLA 08/580 29783 Gäller från 2012-01-01 1 Vision Värdegrund i Lpfö 98/10 LIP Upplevelser är vår profil som genomsyrar allt vårt arbete i förskolan Sandvikskolans

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30. TÄPPANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN 09/10 Barngruppen består av: Röda gruppen Gula gruppen Gröna gruppen Personalgruppen: Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och 17.30.

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA Målsättning och värdegrund Vår målsättning är att ge barnen en trygg och meningsfull dag på daghemmet. För att det ska kunna förverkligas finns

Läs mer

Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16

Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16 Arbetsplan för Pjukala förskola 2015-16 Allmänna uppgifter: Gruppens namn: Svalorna Elevantal: Personal: 16, 10 flickor och 6 pojkar Anne Mikkonen, barnträdgårdslärare Daglig arbetstid: 9-13 Kaati Drugg,

Läs mer

Arbetsplan för HT 2010 VT 2011

Arbetsplan för HT 2010 VT 2011 Arbetsplan för HT 2010 VT 2011 Förutsättningar Personal: Jonas (38), Anna-Lena (33), Carina (31) och Gunilla (17). Antal barn: 17 stycken barn (8 pojkar och 9 flickor). 3 stycken femåringar, 4 stycken

Läs mer

Forsby daghems plan för småbarnsfostran

Forsby daghems plan för småbarnsfostran Forsby daghems plan för småbarnsfostran Beskrivning av Forsby daghem Forsby daghem är ett tvåspråkigt daghem som byggdes 1995. Tretton år senare, 2008, förstorades daghemmet. Daghemmet finns i Forsby sågs

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2016-2017 Munksnäs Småbarnsskola Stiftelsen Sedmigradsky Grundvägen 39 00330 Helsingfors 050 406 52 03 munksnas@sedmigradsky.fi Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs Småbarnsskola

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN 0 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN Uppdaterad 30.05.13 INNEHÅLL Inledning 1 1 Målsättning och värdegrund 1 2. Med barnaögon 2 2.2 Egenvårdarmodell 3 2.1 Fostringsgemenskap 3 2.3 Smågruppsverksamhet

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns

Läs mer

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2009-2010 SÖDRA PAIPIS GRUPPIS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2009-2010 ENHETENS VERKSAMHETSIDE FÖR 2-5 ÅRINGAR Vår verksamhet bygger på: - Att vi ger tid, uppmärksamhet,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Arbetsplan Älvbackens förskola

Arbetsplan Älvbackens förskola Arbetsplan Älvbackens förskola 2013/2014 Organisation BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tel. 0927-72050 FÖRSKOLECHEF Birgitta Nilsson Tel. 0927-72051 ÄLVBACKENS FÖRSKOLA Ekmansväg 12 G 957 93 Pello

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Sörgården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Sörgården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Sörgården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3. 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Arbetsplan Balders Hages Förskola Reviderad 2015 Värdegrund Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer