VERKSAMHETSPLAN 2015

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2015

2 Inledning Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn mellan 1 och 5 år. Till Västra Söders förskolor är även barn till vårdnadshavare som endast önskar allmän förskola 15 timmar i veckan för barn mellan 3 5 år välkomna. Förskolans styrdokument är: Barnkonventionen Skollagen Läroplan för förskolan Stockholm stads förskoleprogram - Framtidens förskola Diskrimineringslagen Södermalms stadsdelsnämnds verksamhetsplan Västra Söders förskolors verksamhetsplan I Västra Söders förskolor ingår förskolorna Malmgården, Pärlan, Rosen, Sagan och Samariten. Enheten har ett inskrivningstal som kan variera mellan över tid, för att matcha kö och behov av förskoleplatser olika tider på året. Barnens ålder, förskolornas utrymmen och val av verksamhet är avgörande för gruppernas storlek och personaltäthet. Som vårdnadshavare har du rätt till att ha ditt barn på förskolan inom det som kallas för ramtid. Ramtiden är den maxtid en förskola måste hålla öppet om det finns ett behov av det och är mellan klockan 06:30 och 18:30 alla helgfria vardagar förutom julafton, midsommarafton och nyårsafton. Organisation 2

3 Ledningsgrupp 3

4 Våra brukare/kunder är barn mellan 1-6 år och deras vårdnadshavare och vårt arbetssätt syftar till att ge barnen en verksamhet där omsorg och lärande bildar en helhet. Tiden på förskolan ska stimulera barnens utveckling och lärande och samtidigt vara rolig, trygg och hälsosam. Enhetens ledord delaktighet, inflytande och meningsfullhet är kännetecknande för verksamheten. Barnens behov och intressen styr utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten och är föränderlig utifrån de behov som finns i barngrupperna just nu. Vi vill, i samarbete med barnens vårdnadshavare, skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barns utveckling. Förskolan serverar mat som är lagad från grunden, med en hög andel ekologiska livsmedel. Alla kök är KRAV-certifierade på nivå 2. Det innebär att de har minst 50 procent ekologiska livsmedel (varav 50 % är KRAV-märkta), men alla kök ligger runt ett snitt på %. Maten är en viktig del på förskolan och även köket är ett pedagogiskt rum. Maten är vällagad, varierad och hälsosam och vår målsättning är att väcka barnens lust att upptäcka nya smaker och att de får ett stort "smakförråd" med sig från tiden på vår förskola. Genom hemkunskap och matråd får barnen också både praktisk och teoretisk kontakt med ämnet kost. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information om våra aktiviteter och arbetssätt genom en Grundplanering och ett Informationsbrev som förmedlas via förskolans intranät. Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en likvärdig kvalitet på alla förskolor och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Grundplaneringen används även, 4

5 tillsammans med den pedagogiska dokumentationen, som ett verktyg för utvärdering tillsammans med barnen för att säkerställa verksamhetens arbete med de olika målen. En gång per år genomförs en utvärdering genom Kvalitetsindikatorn och GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). GUF är en modell som utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. En gång per år görs också en resultatbaserad utvärdering av förskolans Aktivitetsplan (som utgår från Verksamhetsplanen). Som underlag använder förskolan bland annat observationer, pedagogisk dokumentation och samtal. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp genom att förskolan arbetar med resultatet från Stockholm stads årliga förskoleundersökning för att identifiera utvecklingsområden. Förutom terminsmöten (föräldramöten) där pedagogerna informerar om sitt arbete och tar upp frågor som vårdnadshavarna önskar samtala om har vi också dialogmöten där vårdnadshavare, förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare träffas för en dialog om det pedagogiska uppdraget i förskolan och aktuella vardagsfrågor. Medarbetarna ser både enheten Västra Söders förskolor och den enskilda förskolan som en förskola ett arbetslag och samarbetar med varandra. Genom denna vi-känsla utnyttjas våra resurser på bästa sätt. Förskolans lokaler och medarbetarnas olika kompetenser tas tillvara i hela enheten och vi delar med oss av vår kunskap och kompetens och lär av varandra i alla våra forum; pedagogiska nätverk, möten på den enskilda förskolan, gemensamma arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Medarbetare anställs i enheten och är öppna för att arbeta på alla förskolor vilket ger en flexibilitet i organisationen som gynnar både förskolan och medarbetaren. Vi har flera erfarenheter av att ett byte inom enheten har gett en ökad kvalitet för barnen och en utveckling hos den enskilde medarbetaren. Vi samverkar med andra förskolor, stadsdelsförvaltningens administration och externa aktörer och deltar i olika nätverk både inom enheten och tillsammans med medarbetare från andra förskolor, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är tillgänglig, utmanande och utvecklande och ger förutsättningar för barnens egna initiativ och meningsskapande utifrån läroplanen. IT (informationsteknik) används i det pedagogiska arbetet med barnen, för dokumentation av verksamheten och i dialogen med vårdnadshavarna. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av. Sammanfattning av 2014 och framåtblick Vi ser att arbetet med att utveckla det tematiska arbetssättet har gynnat barnens utforskande och lärande och därför gett ett mervärde till målgruppen jämfört med andra arbetssätt. Den del som fortfarande behöver utvecklas är den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg för att driva projekt och teman framåt utifrån barnens perspektiv. Under föregående år har vi även arbetat med den pedagogiska miljön. På de förskolor som kommit längst ser vi ökade möjligheter till fördjupning, koncentration och kreativitet för barnen. Vi kommer därför att lägga ännu mer kraft i arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna genom att ge utrymme för de pedagoger som har särskild kompetens inom området att samarbeta med alla enhetens förskolor. Genom det sättet att arbeta kommer också enhetens inventarier och material att delas och användas på bästa sätt. 5

6 I 2014 års Likabehandlingsplaner var genus- och likabehandling prioriterade områden. Det har bidragit till en ökad genuskompetens i arbetslagen. Arbetet kommer att fortsätta och enheten kommer att delta i stadsdelens genusnätverk som kommer att pågå under nästa år. Enhetens arbete med det professionella bemötandet och förhållningssättet till vårdnadshavarna har gett positivt resultat. Vi har blivit bättre på att förmedla verksamhetens innehåll till dem, samtidigt som det pedagogiska arbetet har förbättrats. I förra årets verksamhetsplan skrev vi fokusområden för varje arbetslag. De har nu utvärderats och vi ser att det är meningsfullt som utvecklingsverktyg att varje arbetslag har områden som man särskilt fokuserar på. Inför årets verksamhetsplan har arbetslagen arbetat fram två utvecklingsområden var, genom att analysera 2014 års resultat från förskoleundersökningen, GUF och kvalitetsindikatorn. 6

7 Utvecklingsområden 2015 för varje förskola/hemvist Malmgården Grodan Utvecklingsområde 1: Matematiskt tänkande. Mål: Barnen har utvecklat sin förståelse för rum, form, riktning, mängd och begreppsbildning. Arbetet med matematiskt tänkande är synligt för barnen och vårdnadshavarna genom dokumentation och information. Utvecklingsområde 2: Demokratiska värderingar. Mål: Barnen visar hänsyn och respekt och tar ansvar. Arbetet med demokratiska värderingar är synligt för barnen och vårdnadshavarna genom dokumentation och information. Krokodilen Utvecklingsområde 1: Barnets utveckling och lärande dokumenteras och synliggörs. Mål: Varje barn har dokumentation som visar utveckling och lärande i sin portfolio. Utvecklingsområde 2: Delaktighet, inflytande och demokrati. Mål: Alla barn och vårdnadshavare upplever att de är delaktiga och har inflytande på förskolan. Nyckelpigan Utvecklingsområde 1: Kulturarbete med utgångspunkt från den övergripande frågan "Vad är kultur?". Mål: Arbetet med kultur i förskolan har breddats och synliggjorts. Utvecklingsområde 2: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Pärlan Sjöhästen Utvecklingsområde 1: Matematiskt tänkande och naturvetenskapliga fenomen. Mål: Barnen har förståelse för matematik i vardagen och intresse för olika naturvetenskapliga fenomen. Utvecklingsområde 2: Sociala förmågor. Mål: Barnen har en positiv självbild, är empatiska samt vill och vågar ta egna initiativ och eget ansvar. Delfinen Utvecklingsområde 1: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Utvecklingsområde 2: Demokratiarbete. Mål: Att alla barn har samma möjligheter att utvecklas och kunskap om allas lika värde i ett demokratiskt samhälle. 7

8 Rosen Utvecklingsområde 1: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Utvecklingsområde 2: Interkulturellt arbete. Mål: Barnen har förståelse för att man kan prata olika språk och komma från olika delar av världen. Sagan Trollet Utvecklingsområde 1: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Utvecklingsområde 2: Skapande. Mål: Ateljén är levande och åtkomlig för barnen och erbjuder ett brett spektrum av material för skapande i olika tekniker. Spöket Utvecklingsområde 1: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Utvecklingsområde 2: Aktuell forskning i det vardagliga arbetet. Mål: Hemvistens arbete bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Lokatten Utvecklingsområde 1: Samverkan med skolan. Mål: Samverkan med skolan fungerar enligt stadsdelsförvaltningens riktlinjer. Utvecklingsområde 2: Sociala förmågor. Mål: Barnen har en positiv självbild, är empatiska samt vill och vågar ta egna initiativ och eget ansvar. Samariten Solen Utvecklingsområde 1: Matematiskt tänkande och naturvetenskapliga fenomen. Mål: Barnen har förståelse för matematik i vardagen och intresse för olika naturvetenskapliga fenomen. Utvecklingsområde 2: Pedagogisk dokumentation. Mål: Det finns ett system för pedagogisk dokumentation och portfolio som används i arbetet med barnen. Månen Utvecklingsområde 1: Pedagogisk dokumentation. Mål: Det finns ett system för pedagogisk dokumentation och portfolio som används i arbetet 8

9 med barnen. Utvecklingsområde 2: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Regnbågen Utvecklingsområde 1: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Utvecklingsområde 2: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Pluto-Stjärnan Utvecklingsområde 1: Pedagogisk dokumentation. Mål: Det finns ett system för pedagogisk dokumentation och portfolio som används i arbetet med barnen. Utvecklingsområde 1: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Övergripande prioriteringar Under 2015 kommer kommunikationen med kunder och brukare vara ett prioriterat område. Enhetens pedagogiska utvecklingsledare och IT-och kommunikationsansvarig deltar i pilotprojektet "Mötet med Stockholmaren" som syftar till att ge inspiration och verktyg för utveckling. Med hjälp av enhetens arbetslagledare kommer sedan dessa verktyg att implementeras i verksamheten. Enheten kommer även att arbeta med den pedagogiska dokumentationen som underlag för utveckling och fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön. 9

10 Åtagande: Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Förväntat resultat 88 % av barnen har utvecklat sina matematiska förmågor. 95 % av barnen har utvecklat sina språkliga förmågor. 100 % av förskolorna har ett läsombud. Medarbetarnas bedömning av barns matematiska utveckling är 3,7 på en sexgradig skala. Medarbetarnas bedömning av barns språkliga och kommunikativa utveckling är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Matematik Vi integrerar arbetet med att utveckla barnens förmåga att räkna, lokalisera, mäta, konstruera och förklara genom att använda matematiska begrepp och synsätt i alla aktiviteter. Bygg - och konstruktionslek används aktivt i ett utforskande och temainriktat arbetssätt. Vi har tydliga miljöer med ett rikt utbud av olika sorters material och verktyg som stöder och utmanar barnen i att utveckla sitt matematiska och logiska tänkande. Språk Vi använder ett rikt och nyanserat språk och ger alla barn talutrymme. Medarbetarna är närvarande och aktiva tillsammans med barnen och sätter ord på saker, tankar, känslor och skeenden. Barnen erbjuds många uttrycksformer för att bli medvetna om att de kan förmedla tankar och känslor på flera olika sätt. Vi är uppmärksamma på vårt språk och våra val av litteratur ur ett genusperspektiv. Läsombuden driver ett utvecklingsarbete i syfte att stärka litteraturens plats i förskolan. Med de yngre barnen arbetar vi med Babblarna, som är ett material för språkutveckling. Vi har miljöer för läsande, lyssnande och berättande och det finns litteratur som stöder arbetet med olika teman och projekt. Förskolan följer "Stadsdelsförvaltningens riktlinjer för modersmålsstödjande och interkulturellt arbete". Resursanvändning Pedagogiskt material och leksaker som gynnar matematiskt tänkande och språkutveckling. Pedagoger som ser sitt eget språkbruk som ett pedagogiskt verktyg och integrerar matematiskoch språklig utveckling i hela verksamheten. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet utvecklar sitt talspråk. Barnet kommunicerar. Barnet ger uttryck för egna uppfattningar. Barnet visar förståelse för symboler. Barnet visar intresse för bilder, texter och olika media. 10

11 Barnet förklarar. Barnet räknar. Barnet mäter. Barnet lokaliserar. Barnet konstruerar. Barnet integrerar matematik i leken. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Skapa tydliga miljöer som stöder och utmanar barnen i att utveckla sitt matematiska och logiska tänkande. Fortsätta arbetet med att öka barnens lust att läsa och skapa nyfikenhet på litteratur. Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling i arbetslaget och för att synliggöra barnens lärprocesser för barn och vårdnadshavare. Åtagande: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom- som utomhus Förväntat resultat Medarbetarnas bedömning av "pedagogisk miljö och material" är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Förskolan har en miljö som är utformad så att barnen ges möjlighet att pröva, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera och är utformad så att den ger möjlighet till både livliga och lugna aktiviteter. De olika målområdena i läroplanen är synliga i den pedagogiska miljön. Det finns ett rikt utbud av olika sorters verktyg och material som både stöder och underlättar det pedagogiska arbetet. I det tematiska arbetet introducerar pedagogerna nya uttrycksformer, verktyg, material och tekniker. IKT används av barnen tillsammans med medarbetarna i syfte att utforska, fördjupa kunskap och att dokumentera aktiviteter och lärande. Miljön är planerad ur ett genusperspektiv och uppmuntrar till könsöverskridande lekar och aktiviteter. Förskolan har ett interkulturellt förhållningssätt som handlar om en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, vilket är synligt i den pedagogiska miljön. Medarbetarna dokumenterar, observerar och utvärderar kontinuerligt den pedagogiska miljön 11

12 så att den kan förändras efter barnens behov. Barnen är aktivt delaktiga både i planering och utformning av den pedagogiska miljön och vårdnadshavarnas delaktighet säkerställs genom samtal vid inskolning, terminsmöten och utvecklingssamtal. Resursanvändning Utvärderingar tillsammans med barnen och observationer av hur barnen använder lokaler och material används för att förändra miljöerna både inomhus och utomhus. Pedagoger med särskild kompetens inom området samarbetar för att utveckla de pedagogiska miljöerna och enhetens inventarier och material används som resurser som delas av alla förskolor utifrån de behov som finns på varje förskola just nu. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Den pedagogiska miljön och materialet, både inom och utomhus, ger förutsättningar för kreativitet och möten och används aktivt för att nå verksamhetens mål. IKT är tillgängligt för barnen och används i olika aktiviteter. Miljö och material är genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv. Dokumentation av hur miljö och material används är underlag för diskussioner. Barn och vårdnadshavare är till viss del delaktiga i processen att utveckla den pedagogiska miljön och vårdnadshavarna är informerade om syftet med miljöns utformning. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet med miljön genom att: Utveckla miljön inom- och utomhus så att den i högre grad stöder barnens möjligheter till utveckling och lärande. Säkerställa att miljön är planerad och utformad utifrån ett genus- och likabehandlingsperspektiv. Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling av den pedagogiska miljön. 12

13 Åtagande: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 92 % av barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande (Utveckling och Lärande). 81 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande. Förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Naturvetenskap och teknik Bygg- och konstruktionslek används aktivt i ett utforskande och temainriktat arbetssätt. Vi har miljöer som utmanar barnen i deras tekniska och logiska tänkande och det finns ett rikt utbud av olika sorters material och verktyg tillgängligt för barnens experiment- och skaparlusta. Barnen får goda möjligheter att utforska naturen. Skapande I ateljémiljön finns en stor bredd av olika material för kreativt och fritt skapande i olika tekniker. Barnen arbetar aktivt med att reflektera och samtala om sitt eget och andras skapande och utvecklar sin förmåga att tolka och förstå bilder, texter och symboler. Med hjälp av datorer skapar barnen också egna verk med texter och bilder och får en grundläggande kunskap i att hantera datorer. Förskolan ger stort utrymme för drama, dans, sång och musik. Lek och lärande De vuxna fördelar sig alltid inomhus/utomhus för att stötta barnens lekutveckling. Genom att vara närvarande i leken och dela in barnen i mindre grupper stöder pedagogerna barnen i de processer som stimulerar kommunikation och fantasi och förmågan att samarbeta och lösa problem. Arbetssättet stöder även pedagogernas möjligheter att fånga upp och skapa situationer där barnen ges utrymme för reflektion och lärande som utvidgar deras erfarenhetsvärld. Medarbetarna inspirerar till lek och lärande som bryter invanda mönster och organiserar grupplekar där barnen får träna sig i att förstå instruktioner och följa regler. De får möjlighet att utveckla tankar och idéer till lek och skapande och de gör språkliga erövringar och utvecklar sitt tänkande. I temaarbeten samarbetar barnen med varandra och med vuxna vilket utvecklar deras förmåga att samspela med andra. Enhetens värdeord är grunden i arbetet med utveckling och lärande. Ett ständigt pågående samtal i alla olika sammanhang lägger grunden för den delaktighet i vardagens alla skeenden som behövs för att barnen ska ha ett reellt inflytande och känna att tiden på förskolan är meningsfull för dem. I förskolans alla olika aktiviteter får barnen en mångfald av sinnesintryck i form av t.ex. färger, former, dofter och ljud och då är samtalet viktigt för att ge 13

14 barnen stöd i att tolka sinnesintryck och förvandla dem till meningsfull information. I det tematiska arbetssättet som utgår från barnens intressen får ämnesområdet genomsyra hela verksamheten, så att en fördjupning av kunskaper och färdigheter kommer till stånd hos barnen. Pedagogerna utvärderar och reflekterar tillsammans med barnen över den pedagogiska dokumentation som skapas och bygger därefter vidare på det aktuella temat. Resursanvändning Förskolan har en miljö som är utformad så att barnen ges möjlighet att pröva, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera och ger utrymme för både livliga och lugna aktiviteter. De olika målområdena i läroplanen är synliga i den pedagogiska miljön. Det finns ett rikt utbud av olika sorters verktyg och material som både stöder och underlättar det pedagogiska arbetet. I det tematiska arbetet introducerar pedagogerna nya uttrycksformer, verktyg, material och tekniker. IKT används av barnen tillsammans med medarbetarna i syfte att utforska, fördjupa kunskap och att dokumentera aktiviteter och lärande. Under våren kommer pedagoger i enheten att delta i ett lekprojekt för barn med autism som leds av Stödenheten. Projektet har beviljats stadsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten för ett år, med start i januari och möjlighet till förlängning. Det handlar om att ta fram ett sätt att arbeta med lek, socialt samspel och inkludering i förskolan för barn med autism och att hitta metoder för att mäta barns delaktighet, samspel och spontana kommunikation. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet söker samförstånd. Barnet tillämpar turtagning. Barnet tillämpar ömsesidighet. Barnet fantiserar och engagerar sig i leken. Barnet bygger och konstruerar. Barnet experimenterar. Barnet utforskar och urskiljer teknik i vardagen. Barnet visar intresse för naturens kretslopp. Barnet visar intresse för bild och form. Barnet visar intresse för sång och musik. Barnet visar intresse för dans och rörelse. Barnet visar intresse för drama och rollspel. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Utveckla planeringen av verksamheten så att den säkerställer pedagogernas möjligheter att vara inspiratörer i den fria leken, för att motverka könsstereotypa mönster och grupperingar. Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. 14

15 Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling i arbetslaget och för att synliggöra barnens lärprocesser för barn och vårdnadshavare. Åtagande: Förskolan erbjuder ett varierat kulturutbud. Förväntat resultat Medarbetarnas bedömning av "Skapande verksamhet och olika uttrycksformer" är 3,6 på en sexgradig skala. Arbetssätt I ateljémiljön finns en stor bredd av olika material för kreativt och fritt skapande. Barnen arbetar aktivt med att reflektera och samtala om sitt eget och andras skapande och utvecklar sin förmåga att tolka och förstå bilder, texter och symboler. Med hjälp av datorer skapar barnen också egna verk med texter och bilder och får en grundläggande kunskap i att hantera datorer. Förskolan ger stort utrymme för drama, dans, sång och musik. I det tematiska arbetssättet som utgår från barnens intressen används stadens kulturutbud genom bl.a. teater-, musei-, konsert- och biblioteksbesök för att ge barnen en fördjupning av kunskaper och färdigheter. Vårt arbete med hur barnen erbjuds ett varierat kulturutbud dokumenteras i text och bild. Vi kommunicerar kontinuerligt våra aktiviteter och arbetssätt till vårdnadshavarna genom en Grundplanering och ett Informationsbrev som förmedlas via förskolans intranät. Resursanvändning I förskolans tematiska arbetssätt används stadens kulturutbud och kreativt skapande för att bredda och fördjupa barnens lärande. Den pedagogiska miljön är ordnad så att den inbjuder till att uttrycka sig på olika sätt. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnen har tillgång till stadens kulturutbud. Barnet visar intresse för bild och form. Barnet visar intresse för sång och musik. Barnet visar intresse för dans och rörelse. Barnet visar intresse för drama och rollspel. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Utveckla miljön inom- och utomhus så att den i högre grad stöder barnens möjligheter till att uttrycka sig på olika sätt. 15

16 Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling av det tematiska arbetssättet där kultur ingår som en del. Åtagande: Barn i förskolan får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa. Förväntat resultat 87 % av vårdnadshavarna är nöjda med förskolans arbete med kost och rörelse. Arbetssätt Maten lagas från grunden utifrån Södermalms stadsdelsförvaltnings riktlinjer för mat och måltider och är mycket vällagad och varierad och vår målsättning är att väcka barnens lust att upptäcka nya smaker och att de får ett stort "smakförråd" med sig från tiden på förskolan. Kockarna på förskolan har ett pedagogiskt uppdrag att i samarbete med övriga medarbetare förmedla kunskap om mat och hälsa. Barnen deltar i matråd och hemkunskap. På matråden pratar man om maten på förskolan och lär sig om olika livsmedel genom att titta, känna, lukta och smaka. Hemkunskapen är mer praktisk. Då lagar man till något, antingen till lunchen eller till mellanmålet. Barnen erbjuds meningsfulla aktiviteter utomhus både på förskolans gård, i närområdet och under längre utflykter. Medarbetarna organiserar rörelselekar både inomhus och utomhus för att ta tillvara på barnens rörelseglädje. I aktiviteterna tränas olika funktionsområden som grovmotorik, finmotorik, balans och koordination. Varje termin genomförs en friskvårdsvecka med särskilt fokus på kost, rörelse och hälsa. Resursanvändning Västra Söders förskolor har ett matnätverk där alla kockar gemensamt arbetar med utveckling inom området kost och hälsa och säkerställer att alla enhetens förskolor håller likvärdig kvalitet. Förskolans kök ses som ett pedagogiskt rum. En friskvårdsgrupp med representanter från alla förskolor arbetar aktivt utifrån mottot En friskare arbetsplats. Enheten har ett utvecklat samarbete med Stadsdelsförvaltningens hälsostrateg. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet tycker om maten på förskolan och visar intresse för att smaka på nya råvaror och maträtter. Barnet deltar i matråd och hemkunskap tillsammans med förskolans kock. 16

17 Barnet visar intresse för att vistas utomhus. Barnet deltar i förskolans friskvårdsvecka. Barnet utvecklar förståelse för kopplingen mellan livsstil och hälsa. KRAV-certifieringen följs upp årligen av certifieringsorganet SMAK. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Den pedagogiska utomhusmiljön, för att stödja barnens vilja att vistas utomhus, ta egna initiativ till och delta i fysiska aktiviteter. Säkerställa en planerad meningsfull verksamhet utomhus som utgår från barnens intressen och nyfikenhet. Öka kunskapen hos alla medarbetare om den pedagogiska måltidens betydelse för barnens syn på och intresse för mat. Utveckla arbetssätten för utvärderingen och dokumentationen för att säkerställa att barnens upplevelse av kost, rörelse och hälsa är positiv. Under 2015 kommer Sagan/Malmgården att delta i tävlingen Guldkon, kategorin Bästa Matglädjeförskola. Åtagande: Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa. Förväntat resultat 87 % av vårdnadshavarna anser att förskola och hem samverkar för barnens bästa. Arbetssätt När ett barn ska börja på förskolan skickar vi, per post, ut en inbjudan och information om inskolningen och när den börjar har vi ett samtal där vårdnadshavarna får en mapp med information om förskolan. Vid inskolningen deltar vårdnadshavarna aktivt, vilket gör att barnen skolas in direkt i verksamheten. Vårdnadshavarna är, tillsammans med sitt barn, delaktiga hela inskolningsperioden som pågår under 3-5 dagar i följd, vid behov längre. Efter inskolningen har en pedagog ett uppföljningssamtal med varje familj. Inför terminsmöten och dialogmöten bjuder vi in vårdnadshavarna att komma med förslag på 17

18 frågor de vill ta upp. På vårens terminsmöte synliggörs arbetet kopplat till läroplanen och på höstens möte följs resultatet från förskoleundersökningen upp i en dialog med vårdnadshavarna. Dialogmötet, där förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare deltar, fokuserar på aktuella vardagsfrågor på förskolan samt pedagogiska diskussioner kopplat till förskoleundersökningen. Vi är tydliga med förskolans mål och via vårt intranät får vårdnadshavarna på varje hemvist varje/varannan vecka en Grundplanering där målen finns redovisade. På så sätt kan de tydligt följa förskolans arbete med de olika delarna i vårt uppdrag och också lättare ställa frågor och bidra med idéer om och synpunkter på verksamheten. Som komplement till Grundplaneringen får de också ett Informationsbrev minst en gång i månaden där vi på ett mer djupgående sätt beskriver förskolans arbete med målen i läroplanen. Vårdnadshavarna inbjuds till ett utvecklingssamtal per termin men är informerade om att det finns utrymme för ytterligare samtal. Barnens vardag på förskolan dokumenteras tillsammans med barnen själva genom texter, bilder och utställningar i förskolans lokaler. Varje barn har också en egen portfoliopärm som följer barnet under hela förskoletiden. Stockholm stads årliga förskoleundersökning används av arbetslagen när de utvärderar och planerar verksamheten. Den ger möjlighet att se och reflektera över vårdnadshavarnas åsikter och används i arbetet med att förbättra både innehåll och organisation för att utveckla verksamheten. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är medarbetarna. Deras kompetens och vårdnadshavarnas kunskaper om det egna barnet ger förutsättningar för en god samverkan som gynnar barnet. Ett för enheten gemensamt portfoliomaterial används, tillsammans med andra former av dokumentation, för att kommunicera det enskilda barnets utveckling under förskoletiden. På varje förskolas intranät finns styrdokument/handlingsplaner och annan information tillgänglig för vårdnadshavarna. I de informationsforum som finns där, får de även all löpande information från förskolan och kan också informera varandra. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Förskolan har professionella relationer med vårdnadshavarna. Förskola och vårdnadshavare har en tydlig dialog kring barnet. Barnets vårdnadshavare har getts möjlighet att vara med och påverka verksamheten. Utvecklingssamtal erbjuds en gång per termin. Vårdnadshavarna erbjuds delaktighet på Terminsmöten och Dialogmöten. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Ge vårdnadshavarna bättre information om vad en aktiv inskolning innebär. Utveckla dokumentationen och portfoliomaterialet så att det fullt ut blir ett verktyg för dialog med vårdnadshavarna. 18

19 Fortsätta arbetet med det professionella förhållningssättet. Fortsätta arbetet med projektet Mötet med Stockholmaren. Åtagande: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. Förväntat resultat 87 % av barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. 90 % av vårdnadshavarna är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga. Arbetssätt Verksamheten planeras och utvärderas tillsammans med barnen vilket ger dem ett reellt inflytande både i praktiska situationer och över innehåll och organisation. Olikheter synliggörs, inkluderas och ses som en tillgång. Förskolan skapar mindre grupper av barn för aktiviteter och samtal. Den pedagogiska miljön organiseras så att den inbjuder till flexibilitet och egna initiativ. Barn och vuxna samtalar regelbundet om kamratskap, allas lika värde och om likheter/olikheter och de vuxna är förebilder i sitt förhållningssätt, till varandra och till barnen, genom att vara närvarande, goda lyssnare och bra kamrater. Vi arbetar med Start och Stegvis, som är ett material för att utveckla barnens sociala och emotionella kompetens och lägga en grund för ett gott socialt samspel. Likabehandling och jämställdhet är ett prioriterat område i förskolans likabehandlingsplan och i det arbetet använder vi en trestegsmodell som innebär att synliggöra, förändra och utvärdera. Barn och vuxna samtalar om känslor, kamratskap, allas lika värde och om likheter/olikheter. Medarbetarna använder kontinuerligt Start och Stegvis i arbetet med livskunskap. Alla använder boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt för att barnen ska veta och förstå sina rättigheter. Resursanvändning Medarbetarnas kunskaper om förskolans värdegrund och förmåga att arbeta praktiskt tillsammans med barnen är den viktigaste resursen för demokratiarbete i förskolan startade vi en kompetensutveckling ledd av Elisabeth Arnér (förskollärare och fil.lic. som föreläser runtom i landet om demokrati och inflytande i förskola och skola och har gett ut ett flertal böcker om demokratiarbete i förskolan). Syftet var att utveckla och fördjupa kunskapen om demokratiarbete i förskolan och förankra den i det praktiska arbetet. Utbildningen, som pågick under 4 terminer, ligger till grund för enhetens värdeord delaktighet, inflytande och meningsfullhet och är ständigt närvarande i vårt värdegrundsarbete. Nya medarbetare får en introduktion i enhetens aktiva demokratiarbete, strukturer och styrdokument direkt när de börjar sin anställning och på APT, arbetslagsmöten och planeringsdagar diskuteras värdegrundsfrågor och praktiskt demokratiarbete. 19

20 Arbetet med årsmålen i Likabehandlingsplanen pågår under hela året och revideras sedan i samråd med vårdnadshavarna. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet visar ansvar. Barnet visar respekt. Barnet visar solidaritet. Barnet visar förståelse för alla människors lika värde. Barnet ger uttryck för egna uppfattningar. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Den pedagogiska inomhus- och utomhusmiljön, för att stödja barnens självständighet och möjlighet att ta egna initiativ. Säkerställa en planerad meningsfull verksamhet utomhus som utgår från barnens intressen och nyfikenhet. Omsätta satsningen på PIM (praktisk IT- och mediekompetens) i praktisk användning av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i arbetet med barnen som ett verktyg för kommunikation och kunskapssökande. Utveckla arbetssätten för utvärderingen och dokumentationen så att förskolans demokratiska beslutsprocesser synliggörs och kan utvecklas. Åtagande: Barnen är delaktiga och har inflytande. Förväntat resultat 84 % av barnen är delaktiga och utövar inflytande. Arbetssätt Verksamheten planeras och utvärderas tillsammans med barnen vilket ger dem ett reellt inflytande både i praktiska situationer och över innehåll och organisation. Den pedagogiska dokumentationen används för att synliggöra för barnen deras lärprocesser och som verktyg för utvärdering och planering tillsammans med dem. Genom detta och i samtal, barnintervjuer och observationer säkerställer vi att verksamheten bedrivs utifrån barns perspektiv. Barnen deltar genom samtal och praktiskt arbete tillsammans med förskolans kock i matråd och hemkunskap vilket ger dem inflytande och delaktighet i kosten på förskolan. Förskolan är flexibel när det gäller rutiner för att avbryta barnen så lite som möjligt. Medarbetarna organiserar sig så att det finns utrymme för att följa barnens initiativ. Förskolan skapar mindre grupper av barn för aktiviteter och samtal. 20