VERKSAMHETSPLAN 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSPLAN 2015"

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2015

2 Inledning Förskolan är en egen skolform som vänder sig till barn mellan 1 och 5 år. Till Västra Söders förskolor är även barn till vårdnadshavare som endast önskar allmän förskola 15 timmar i veckan för barn mellan 3 5 år välkomna. Förskolans styrdokument är: Barnkonventionen Skollagen Läroplan för förskolan Stockholm stads förskoleprogram - Framtidens förskola Diskrimineringslagen Södermalms stadsdelsnämnds verksamhetsplan Västra Söders förskolors verksamhetsplan I Västra Söders förskolor ingår förskolorna Malmgården, Pärlan, Rosen, Sagan och Samariten. Enheten har ett inskrivningstal som kan variera mellan över tid, för att matcha kö och behov av förskoleplatser olika tider på året. Barnens ålder, förskolornas utrymmen och val av verksamhet är avgörande för gruppernas storlek och personaltäthet. Som vårdnadshavare har du rätt till att ha ditt barn på förskolan inom det som kallas för ramtid. Ramtiden är den maxtid en förskola måste hålla öppet om det finns ett behov av det och är mellan klockan 06:30 och 18:30 alla helgfria vardagar förutom julafton, midsommarafton och nyårsafton. Organisation 2

3 Ledningsgrupp 3

4 Våra brukare/kunder är barn mellan 1-6 år och deras vårdnadshavare och vårt arbetssätt syftar till att ge barnen en verksamhet där omsorg och lärande bildar en helhet. Tiden på förskolan ska stimulera barnens utveckling och lärande och samtidigt vara rolig, trygg och hälsosam. Enhetens ledord delaktighet, inflytande och meningsfullhet är kännetecknande för verksamheten. Barnens behov och intressen styr utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten och är föränderlig utifrån de behov som finns i barngrupperna just nu. Vi vill, i samarbete med barnens vårdnadshavare, skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barns utveckling. Förskolan serverar mat som är lagad från grunden, med en hög andel ekologiska livsmedel. Alla kök är KRAV-certifierade på nivå 2. Det innebär att de har minst 50 procent ekologiska livsmedel (varav 50 % är KRAV-märkta), men alla kök ligger runt ett snitt på %. Maten är en viktig del på förskolan och även köket är ett pedagogiskt rum. Maten är vällagad, varierad och hälsosam och vår målsättning är att väcka barnens lust att upptäcka nya smaker och att de får ett stort "smakförråd" med sig från tiden på vår förskola. Genom hemkunskap och matråd får barnen också både praktisk och teoretisk kontakt med ämnet kost. Vårdnadshavarna får kontinuerlig information om våra aktiviteter och arbetssätt genom en Grundplanering och ett Informationsbrev som förmedlas via förskolans intranät. Enheten har en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns gemensamma uppföljningsunderlag som säkerställer en likvärdig kvalitet på alla förskolor och sparar tid genom att arbetssättet blir tydligt för alla medarbetare. Grundplaneringen används även, 4

5 tillsammans med den pedagogiska dokumentationen, som ett verktyg för utvärdering tillsammans med barnen för att säkerställa verksamhetens arbete med de olika målen. En gång per år genomförs en utvärdering genom Kvalitetsindikatorn och GUF (Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm). GUF är en modell som utgår från ett antal kriterier som relaterar till målen i läroplanen. En gång per år görs också en resultatbaserad utvärdering av förskolans Aktivitetsplan (som utgår från Verksamhetsplanen). Som underlag använder förskolan bland annat observationer, pedagogisk dokumentation och samtal. Vårdnadshavarnas åsikter följs upp genom att förskolan arbetar med resultatet från Stockholm stads årliga förskoleundersökning för att identifiera utvecklingsområden. Förutom terminsmöten (föräldramöten) där pedagogerna informerar om sitt arbete och tar upp frågor som vårdnadshavarna önskar samtala om har vi också dialogmöten där vårdnadshavare, förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare träffas för en dialog om det pedagogiska uppdraget i förskolan och aktuella vardagsfrågor. Medarbetarna ser både enheten Västra Söders förskolor och den enskilda förskolan som en förskola ett arbetslag och samarbetar med varandra. Genom denna vi-känsla utnyttjas våra resurser på bästa sätt. Förskolans lokaler och medarbetarnas olika kompetenser tas tillvara i hela enheten och vi delar med oss av vår kunskap och kompetens och lär av varandra i alla våra forum; pedagogiska nätverk, möten på den enskilda förskolan, gemensamma arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Medarbetare anställs i enheten och är öppna för att arbeta på alla förskolor vilket ger en flexibilitet i organisationen som gynnar både förskolan och medarbetaren. Vi har flera erfarenheter av att ett byte inom enheten har gett en ökad kvalitet för barnen och en utveckling hos den enskilde medarbetaren. Vi samverkar med andra förskolor, stadsdelsförvaltningens administration och externa aktörer och deltar i olika nätverk både inom enheten och tillsammans med medarbetare från andra förskolor, vilket bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet. Miljön utgår från barnens behov och intressen och är tillgänglig, utmanande och utvecklande och ger förutsättningar för barnens egna initiativ och meningsskapande utifrån läroplanen. IT (informationsteknik) används i det pedagogiska arbetet med barnen, för dokumentation av verksamheten och i dialogen med vårdnadshavarna. Förskolan har en organisationsstruktur med rutiner och riktlinjer på intranätet och sparar gemensamma dokument i kataloger som alla kan ta del av. Sammanfattning av 2014 och framåtblick Vi ser att arbetet med att utveckla det tematiska arbetssättet har gynnat barnens utforskande och lärande och därför gett ett mervärde till målgruppen jämfört med andra arbetssätt. Den del som fortfarande behöver utvecklas är den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg för att driva projekt och teman framåt utifrån barnens perspektiv. Under föregående år har vi även arbetat med den pedagogiska miljön. På de förskolor som kommit längst ser vi ökade möjligheter till fördjupning, koncentration och kreativitet för barnen. Vi kommer därför att lägga ännu mer kraft i arbetet med att utveckla de pedagogiska miljöerna genom att ge utrymme för de pedagoger som har särskild kompetens inom området att samarbeta med alla enhetens förskolor. Genom det sättet att arbeta kommer också enhetens inventarier och material att delas och användas på bästa sätt. 5

6 I 2014 års Likabehandlingsplaner var genus- och likabehandling prioriterade områden. Det har bidragit till en ökad genuskompetens i arbetslagen. Arbetet kommer att fortsätta och enheten kommer att delta i stadsdelens genusnätverk som kommer att pågå under nästa år. Enhetens arbete med det professionella bemötandet och förhållningssättet till vårdnadshavarna har gett positivt resultat. Vi har blivit bättre på att förmedla verksamhetens innehåll till dem, samtidigt som det pedagogiska arbetet har förbättrats. I förra årets verksamhetsplan skrev vi fokusområden för varje arbetslag. De har nu utvärderats och vi ser att det är meningsfullt som utvecklingsverktyg att varje arbetslag har områden som man särskilt fokuserar på. Inför årets verksamhetsplan har arbetslagen arbetat fram två utvecklingsområden var, genom att analysera 2014 års resultat från förskoleundersökningen, GUF och kvalitetsindikatorn. 6

7 Utvecklingsområden 2015 för varje förskola/hemvist Malmgården Grodan Utvecklingsområde 1: Matematiskt tänkande. Mål: Barnen har utvecklat sin förståelse för rum, form, riktning, mängd och begreppsbildning. Arbetet med matematiskt tänkande är synligt för barnen och vårdnadshavarna genom dokumentation och information. Utvecklingsområde 2: Demokratiska värderingar. Mål: Barnen visar hänsyn och respekt och tar ansvar. Arbetet med demokratiska värderingar är synligt för barnen och vårdnadshavarna genom dokumentation och information. Krokodilen Utvecklingsområde 1: Barnets utveckling och lärande dokumenteras och synliggörs. Mål: Varje barn har dokumentation som visar utveckling och lärande i sin portfolio. Utvecklingsområde 2: Delaktighet, inflytande och demokrati. Mål: Alla barn och vårdnadshavare upplever att de är delaktiga och har inflytande på förskolan. Nyckelpigan Utvecklingsområde 1: Kulturarbete med utgångspunkt från den övergripande frågan "Vad är kultur?". Mål: Arbetet med kultur i förskolan har breddats och synliggjorts. Utvecklingsområde 2: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Pärlan Sjöhästen Utvecklingsområde 1: Matematiskt tänkande och naturvetenskapliga fenomen. Mål: Barnen har förståelse för matematik i vardagen och intresse för olika naturvetenskapliga fenomen. Utvecklingsområde 2: Sociala förmågor. Mål: Barnen har en positiv självbild, är empatiska samt vill och vågar ta egna initiativ och eget ansvar. Delfinen Utvecklingsområde 1: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Utvecklingsområde 2: Demokratiarbete. Mål: Att alla barn har samma möjligheter att utvecklas och kunskap om allas lika värde i ett demokratiskt samhälle. 7

8 Rosen Utvecklingsområde 1: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Utvecklingsområde 2: Interkulturellt arbete. Mål: Barnen har förståelse för att man kan prata olika språk och komma från olika delar av världen. Sagan Trollet Utvecklingsområde 1: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Utvecklingsområde 2: Skapande. Mål: Ateljén är levande och åtkomlig för barnen och erbjuder ett brett spektrum av material för skapande i olika tekniker. Spöket Utvecklingsområde 1: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Utvecklingsområde 2: Aktuell forskning i det vardagliga arbetet. Mål: Hemvistens arbete bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Lokatten Utvecklingsområde 1: Samverkan med skolan. Mål: Samverkan med skolan fungerar enligt stadsdelsförvaltningens riktlinjer. Utvecklingsområde 2: Sociala förmågor. Mål: Barnen har en positiv självbild, är empatiska samt vill och vågar ta egna initiativ och eget ansvar. Samariten Solen Utvecklingsområde 1: Matematiskt tänkande och naturvetenskapliga fenomen. Mål: Barnen har förståelse för matematik i vardagen och intresse för olika naturvetenskapliga fenomen. Utvecklingsområde 2: Pedagogisk dokumentation. Mål: Det finns ett system för pedagogisk dokumentation och portfolio som används i arbetet med barnen. Månen Utvecklingsområde 1: Pedagogisk dokumentation. Mål: Det finns ett system för pedagogisk dokumentation och portfolio som används i arbetet 8

9 med barnen. Utvecklingsområde 2: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Regnbågen Utvecklingsområde 1: Genusarbete. Mål: Medarbetarna har ett medvetet genusperspektiv och ger alla barn lika förutsättningar att utveckla sina förmågor oavsett kön. Utvecklingsområde 2: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Pluto-Stjärnan Utvecklingsområde 1: Pedagogisk dokumentation. Mål: Det finns ett system för pedagogisk dokumentation och portfolio som används i arbetet med barnen. Utvecklingsområde 1: Den pedagogiska miljön. Mål: Miljön är lärande, kreativ, trygg, tillgänglig och stimulerande och stöder ett lustfyllt lärande. Övergripande prioriteringar Under 2015 kommer kommunikationen med kunder och brukare vara ett prioriterat område. Enhetens pedagogiska utvecklingsledare och IT-och kommunikationsansvarig deltar i pilotprojektet "Mötet med Stockholmaren" som syftar till att ge inspiration och verktyg för utveckling. Med hjälp av enhetens arbetslagledare kommer sedan dessa verktyg att implementeras i verksamheten. Enheten kommer även att arbeta med den pedagogiska dokumentationen som underlag för utveckling och fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön. 9

10 Åtagande: Barn i förskolan utvecklar sina matematiska och språkliga förmågor Förväntat resultat 88 % av barnen har utvecklat sina matematiska förmågor. 95 % av barnen har utvecklat sina språkliga förmågor. 100 % av förskolorna har ett läsombud. Medarbetarnas bedömning av barns matematiska utveckling är 3,7 på en sexgradig skala. Medarbetarnas bedömning av barns språkliga och kommunikativa utveckling är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Matematik Vi integrerar arbetet med att utveckla barnens förmåga att räkna, lokalisera, mäta, konstruera och förklara genom att använda matematiska begrepp och synsätt i alla aktiviteter. Bygg - och konstruktionslek används aktivt i ett utforskande och temainriktat arbetssätt. Vi har tydliga miljöer med ett rikt utbud av olika sorters material och verktyg som stöder och utmanar barnen i att utveckla sitt matematiska och logiska tänkande. Språk Vi använder ett rikt och nyanserat språk och ger alla barn talutrymme. Medarbetarna är närvarande och aktiva tillsammans med barnen och sätter ord på saker, tankar, känslor och skeenden. Barnen erbjuds många uttrycksformer för att bli medvetna om att de kan förmedla tankar och känslor på flera olika sätt. Vi är uppmärksamma på vårt språk och våra val av litteratur ur ett genusperspektiv. Läsombuden driver ett utvecklingsarbete i syfte att stärka litteraturens plats i förskolan. Med de yngre barnen arbetar vi med Babblarna, som är ett material för språkutveckling. Vi har miljöer för läsande, lyssnande och berättande och det finns litteratur som stöder arbetet med olika teman och projekt. Förskolan följer "Stadsdelsförvaltningens riktlinjer för modersmålsstödjande och interkulturellt arbete". Resursanvändning Pedagogiskt material och leksaker som gynnar matematiskt tänkande och språkutveckling. Pedagoger som ser sitt eget språkbruk som ett pedagogiskt verktyg och integrerar matematiskoch språklig utveckling i hela verksamheten. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet utvecklar sitt talspråk. Barnet kommunicerar. Barnet ger uttryck för egna uppfattningar. Barnet visar förståelse för symboler. Barnet visar intresse för bilder, texter och olika media. 10

11 Barnet förklarar. Barnet räknar. Barnet mäter. Barnet lokaliserar. Barnet konstruerar. Barnet integrerar matematik i leken. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Skapa tydliga miljöer som stöder och utmanar barnen i att utveckla sitt matematiska och logiska tänkande. Fortsätta arbetet med att öka barnens lust att läsa och skapa nyfikenhet på litteratur. Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling i arbetslaget och för att synliggöra barnens lärprocesser för barn och vårdnadshavare. Åtagande: Barns lärande stöds av förskolans pedagogiska miljöer - såväl inom- som utomhus Förväntat resultat Medarbetarnas bedömning av "pedagogisk miljö och material" är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Förskolan har en miljö som är utformad så att barnen ges möjlighet att pröva, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera och är utformad så att den ger möjlighet till både livliga och lugna aktiviteter. De olika målområdena i läroplanen är synliga i den pedagogiska miljön. Det finns ett rikt utbud av olika sorters verktyg och material som både stöder och underlättar det pedagogiska arbetet. I det tematiska arbetet introducerar pedagogerna nya uttrycksformer, verktyg, material och tekniker. IKT används av barnen tillsammans med medarbetarna i syfte att utforska, fördjupa kunskap och att dokumentera aktiviteter och lärande. Miljön är planerad ur ett genusperspektiv och uppmuntrar till könsöverskridande lekar och aktiviteter. Förskolan har ett interkulturellt förhållningssätt som handlar om en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar, vilket är synligt i den pedagogiska miljön. Medarbetarna dokumenterar, observerar och utvärderar kontinuerligt den pedagogiska miljön 11

12 så att den kan förändras efter barnens behov. Barnen är aktivt delaktiga både i planering och utformning av den pedagogiska miljön och vårdnadshavarnas delaktighet säkerställs genom samtal vid inskolning, terminsmöten och utvecklingssamtal. Resursanvändning Utvärderingar tillsammans med barnen och observationer av hur barnen använder lokaler och material används för att förändra miljöerna både inomhus och utomhus. Pedagoger med särskild kompetens inom området samarbetar för att utveckla de pedagogiska miljöerna och enhetens inventarier och material används som resurser som delas av alla förskolor utifrån de behov som finns på varje förskola just nu. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Den pedagogiska miljön och materialet, både inom och utomhus, ger förutsättningar för kreativitet och möten och används aktivt för att nå verksamhetens mål. IKT är tillgängligt för barnen och används i olika aktiviteter. Miljö och material är genomtänkt ur ett genus- och likabehandlingsperspektiv. Dokumentation av hur miljö och material används är underlag för diskussioner. Barn och vårdnadshavare är till viss del delaktiga i processen att utveckla den pedagogiska miljön och vårdnadshavarna är informerade om syftet med miljöns utformning. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet med miljön genom att: Utveckla miljön inom- och utomhus så att den i högre grad stöder barnens möjligheter till utveckling och lärande. Säkerställa att miljön är planerad och utformad utifrån ett genus- och likabehandlingsperspektiv. Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling av den pedagogiska miljön. 12

13 Åtagande: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande. Förväntat resultat 92 % av barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande (Utveckling och Lärande). 81 % av vårdnadshavarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande. Förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling är 3,7 på en sexgradig skala. Arbetssätt Naturvetenskap och teknik Bygg- och konstruktionslek används aktivt i ett utforskande och temainriktat arbetssätt. Vi har miljöer som utmanar barnen i deras tekniska och logiska tänkande och det finns ett rikt utbud av olika sorters material och verktyg tillgängligt för barnens experiment- och skaparlusta. Barnen får goda möjligheter att utforska naturen. Skapande I ateljémiljön finns en stor bredd av olika material för kreativt och fritt skapande i olika tekniker. Barnen arbetar aktivt med att reflektera och samtala om sitt eget och andras skapande och utvecklar sin förmåga att tolka och förstå bilder, texter och symboler. Med hjälp av datorer skapar barnen också egna verk med texter och bilder och får en grundläggande kunskap i att hantera datorer. Förskolan ger stort utrymme för drama, dans, sång och musik. Lek och lärande De vuxna fördelar sig alltid inomhus/utomhus för att stötta barnens lekutveckling. Genom att vara närvarande i leken och dela in barnen i mindre grupper stöder pedagogerna barnen i de processer som stimulerar kommunikation och fantasi och förmågan att samarbeta och lösa problem. Arbetssättet stöder även pedagogernas möjligheter att fånga upp och skapa situationer där barnen ges utrymme för reflektion och lärande som utvidgar deras erfarenhetsvärld. Medarbetarna inspirerar till lek och lärande som bryter invanda mönster och organiserar grupplekar där barnen får träna sig i att förstå instruktioner och följa regler. De får möjlighet att utveckla tankar och idéer till lek och skapande och de gör språkliga erövringar och utvecklar sitt tänkande. I temaarbeten samarbetar barnen med varandra och med vuxna vilket utvecklar deras förmåga att samspela med andra. Enhetens värdeord är grunden i arbetet med utveckling och lärande. Ett ständigt pågående samtal i alla olika sammanhang lägger grunden för den delaktighet i vardagens alla skeenden som behövs för att barnen ska ha ett reellt inflytande och känna att tiden på förskolan är meningsfull för dem. I förskolans alla olika aktiviteter får barnen en mångfald av sinnesintryck i form av t.ex. färger, former, dofter och ljud och då är samtalet viktigt för att ge 13

14 barnen stöd i att tolka sinnesintryck och förvandla dem till meningsfull information. I det tematiska arbetssättet som utgår från barnens intressen får ämnesområdet genomsyra hela verksamheten, så att en fördjupning av kunskaper och färdigheter kommer till stånd hos barnen. Pedagogerna utvärderar och reflekterar tillsammans med barnen över den pedagogiska dokumentation som skapas och bygger därefter vidare på det aktuella temat. Resursanvändning Förskolan har en miljö som är utformad så att barnen ges möjlighet att pröva, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera och ger utrymme för både livliga och lugna aktiviteter. De olika målområdena i läroplanen är synliga i den pedagogiska miljön. Det finns ett rikt utbud av olika sorters verktyg och material som både stöder och underlättar det pedagogiska arbetet. I det tematiska arbetet introducerar pedagogerna nya uttrycksformer, verktyg, material och tekniker. IKT används av barnen tillsammans med medarbetarna i syfte att utforska, fördjupa kunskap och att dokumentera aktiviteter och lärande. Under våren kommer pedagoger i enheten att delta i ett lekprojekt för barn med autism som leds av Stödenheten. Projektet har beviljats stadsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten för ett år, med start i januari och möjlighet till förlängning. Det handlar om att ta fram ett sätt att arbeta med lek, socialt samspel och inkludering i förskolan för barn med autism och att hitta metoder för att mäta barns delaktighet, samspel och spontana kommunikation. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet söker samförstånd. Barnet tillämpar turtagning. Barnet tillämpar ömsesidighet. Barnet fantiserar och engagerar sig i leken. Barnet bygger och konstruerar. Barnet experimenterar. Barnet utforskar och urskiljer teknik i vardagen. Barnet visar intresse för naturens kretslopp. Barnet visar intresse för bild och form. Barnet visar intresse för sång och musik. Barnet visar intresse för dans och rörelse. Barnet visar intresse för drama och rollspel. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Utveckla planeringen av verksamheten så att den säkerställer pedagogernas möjligheter att vara inspiratörer i den fria leken, för att motverka könsstereotypa mönster och grupperingar. Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. 14

15 Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling i arbetslaget och för att synliggöra barnens lärprocesser för barn och vårdnadshavare. Åtagande: Förskolan erbjuder ett varierat kulturutbud. Förväntat resultat Medarbetarnas bedömning av "Skapande verksamhet och olika uttrycksformer" är 3,6 på en sexgradig skala. Arbetssätt I ateljémiljön finns en stor bredd av olika material för kreativt och fritt skapande. Barnen arbetar aktivt med att reflektera och samtala om sitt eget och andras skapande och utvecklar sin förmåga att tolka och förstå bilder, texter och symboler. Med hjälp av datorer skapar barnen också egna verk med texter och bilder och får en grundläggande kunskap i att hantera datorer. Förskolan ger stort utrymme för drama, dans, sång och musik. I det tematiska arbetssättet som utgår från barnens intressen används stadens kulturutbud genom bl.a. teater-, musei-, konsert- och biblioteksbesök för att ge barnen en fördjupning av kunskaper och färdigheter. Vårt arbete med hur barnen erbjuds ett varierat kulturutbud dokumenteras i text och bild. Vi kommunicerar kontinuerligt våra aktiviteter och arbetssätt till vårdnadshavarna genom en Grundplanering och ett Informationsbrev som förmedlas via förskolans intranät. Resursanvändning I förskolans tematiska arbetssätt används stadens kulturutbud och kreativt skapande för att bredda och fördjupa barnens lärande. Den pedagogiska miljön är ordnad så att den inbjuder till att uttrycka sig på olika sätt. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnen har tillgång till stadens kulturutbud. Barnet visar intresse för bild och form. Barnet visar intresse för sång och musik. Barnet visar intresse för dans och rörelse. Barnet visar intresse för drama och rollspel. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Utveckla miljön inom- och utomhus så att den i högre grad stöder barnens möjligheter till att uttrycka sig på olika sätt. 15

16 Fortsätta arbetet med att utveckla arbetssätt för användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) som ett pedagogiskt verktyg. Utveckla system så att den pedagogiska dokumentationen används som underlag för utveckling av det tematiska arbetssättet där kultur ingår som en del. Åtagande: Barn i förskolan får en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa. Förväntat resultat 87 % av vårdnadshavarna är nöjda med förskolans arbete med kost och rörelse. Arbetssätt Maten lagas från grunden utifrån Södermalms stadsdelsförvaltnings riktlinjer för mat och måltider och är mycket vällagad och varierad och vår målsättning är att väcka barnens lust att upptäcka nya smaker och att de får ett stort "smakförråd" med sig från tiden på förskolan. Kockarna på förskolan har ett pedagogiskt uppdrag att i samarbete med övriga medarbetare förmedla kunskap om mat och hälsa. Barnen deltar i matråd och hemkunskap. På matråden pratar man om maten på förskolan och lär sig om olika livsmedel genom att titta, känna, lukta och smaka. Hemkunskapen är mer praktisk. Då lagar man till något, antingen till lunchen eller till mellanmålet. Barnen erbjuds meningsfulla aktiviteter utomhus både på förskolans gård, i närområdet och under längre utflykter. Medarbetarna organiserar rörelselekar både inomhus och utomhus för att ta tillvara på barnens rörelseglädje. I aktiviteterna tränas olika funktionsområden som grovmotorik, finmotorik, balans och koordination. Varje termin genomförs en friskvårdsvecka med särskilt fokus på kost, rörelse och hälsa. Resursanvändning Västra Söders förskolor har ett matnätverk där alla kockar gemensamt arbetar med utveckling inom området kost och hälsa och säkerställer att alla enhetens förskolor håller likvärdig kvalitet. Förskolans kök ses som ett pedagogiskt rum. En friskvårdsgrupp med representanter från alla förskolor arbetar aktivt utifrån mottot En friskare arbetsplats. Enheten har ett utvecklat samarbete med Stadsdelsförvaltningens hälsostrateg. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet tycker om maten på förskolan och visar intresse för att smaka på nya råvaror och maträtter. Barnet deltar i matråd och hemkunskap tillsammans med förskolans kock. 16

17 Barnet visar intresse för att vistas utomhus. Barnet deltar i förskolans friskvårdsvecka. Barnet utvecklar förståelse för kopplingen mellan livsstil och hälsa. KRAV-certifieringen följs upp årligen av certifieringsorganet SMAK. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Den pedagogiska utomhusmiljön, för att stödja barnens vilja att vistas utomhus, ta egna initiativ till och delta i fysiska aktiviteter. Säkerställa en planerad meningsfull verksamhet utomhus som utgår från barnens intressen och nyfikenhet. Öka kunskapen hos alla medarbetare om den pedagogiska måltidens betydelse för barnens syn på och intresse för mat. Utveckla arbetssätten för utvärderingen och dokumentationen för att säkerställa att barnens upplevelse av kost, rörelse och hälsa är positiv. Under 2015 kommer Sagan/Malmgården att delta i tävlingen Guldkon, kategorin Bästa Matglädjeförskola. Åtagande: Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa. Förväntat resultat 87 % av vårdnadshavarna anser att förskola och hem samverkar för barnens bästa. Arbetssätt När ett barn ska börja på förskolan skickar vi, per post, ut en inbjudan och information om inskolningen och när den börjar har vi ett samtal där vårdnadshavarna får en mapp med information om förskolan. Vid inskolningen deltar vårdnadshavarna aktivt, vilket gör att barnen skolas in direkt i verksamheten. Vårdnadshavarna är, tillsammans med sitt barn, delaktiga hela inskolningsperioden som pågår under 3-5 dagar i följd, vid behov längre. Efter inskolningen har en pedagog ett uppföljningssamtal med varje familj. Inför terminsmöten och dialogmöten bjuder vi in vårdnadshavarna att komma med förslag på 17

18 frågor de vill ta upp. På vårens terminsmöte synliggörs arbetet kopplat till läroplanen och på höstens möte följs resultatet från förskoleundersökningen upp i en dialog med vårdnadshavarna. Dialogmötet, där förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare deltar, fokuserar på aktuella vardagsfrågor på förskolan samt pedagogiska diskussioner kopplat till förskoleundersökningen. Vi är tydliga med förskolans mål och via vårt intranät får vårdnadshavarna på varje hemvist varje/varannan vecka en Grundplanering där målen finns redovisade. På så sätt kan de tydligt följa förskolans arbete med de olika delarna i vårt uppdrag och också lättare ställa frågor och bidra med idéer om och synpunkter på verksamheten. Som komplement till Grundplaneringen får de också ett Informationsbrev minst en gång i månaden där vi på ett mer djupgående sätt beskriver förskolans arbete med målen i läroplanen. Vårdnadshavarna inbjuds till ett utvecklingssamtal per termin men är informerade om att det finns utrymme för ytterligare samtal. Barnens vardag på förskolan dokumenteras tillsammans med barnen själva genom texter, bilder och utställningar i förskolans lokaler. Varje barn har också en egen portfoliopärm som följer barnet under hela förskoletiden. Stockholm stads årliga förskoleundersökning används av arbetslagen när de utvärderar och planerar verksamheten. Den ger möjlighet att se och reflektera över vårdnadshavarnas åsikter och används i arbetet med att förbättra både innehåll och organisation för att utveckla verksamheten. Resursanvändning Förskolans främsta resurs är medarbetarna. Deras kompetens och vårdnadshavarnas kunskaper om det egna barnet ger förutsättningar för en god samverkan som gynnar barnet. Ett för enheten gemensamt portfoliomaterial används, tillsammans med andra former av dokumentation, för att kommunicera det enskilda barnets utveckling under förskoletiden. På varje förskolas intranät finns styrdokument/handlingsplaner och annan information tillgänglig för vårdnadshavarna. I de informationsforum som finns där, får de även all löpande information från förskolan och kan också informera varandra. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Förskolan har professionella relationer med vårdnadshavarna. Förskola och vårdnadshavare har en tydlig dialog kring barnet. Barnets vårdnadshavare har getts möjlighet att vara med och påverka verksamheten. Utvecklingssamtal erbjuds en gång per termin. Vårdnadshavarna erbjuds delaktighet på Terminsmöten och Dialogmöten. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Ge vårdnadshavarna bättre information om vad en aktiv inskolning innebär. Utveckla dokumentationen och portfoliomaterialet så att det fullt ut blir ett verktyg för dialog med vårdnadshavarna. 18

19 Fortsätta arbetet med det professionella förhållningssättet. Fortsätta arbetet med projektet Mötet med Stockholmaren. Åtagande: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. Förväntat resultat 87 % av barnen visar grundläggande demokratiska värderingar. 90 % av vårdnadshavarna är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga. Arbetssätt Verksamheten planeras och utvärderas tillsammans med barnen vilket ger dem ett reellt inflytande både i praktiska situationer och över innehåll och organisation. Olikheter synliggörs, inkluderas och ses som en tillgång. Förskolan skapar mindre grupper av barn för aktiviteter och samtal. Den pedagogiska miljön organiseras så att den inbjuder till flexibilitet och egna initiativ. Barn och vuxna samtalar regelbundet om kamratskap, allas lika värde och om likheter/olikheter och de vuxna är förebilder i sitt förhållningssätt, till varandra och till barnen, genom att vara närvarande, goda lyssnare och bra kamrater. Vi arbetar med Start och Stegvis, som är ett material för att utveckla barnens sociala och emotionella kompetens och lägga en grund för ett gott socialt samspel. Likabehandling och jämställdhet är ett prioriterat område i förskolans likabehandlingsplan och i det arbetet använder vi en trestegsmodell som innebär att synliggöra, förändra och utvärdera. Barn och vuxna samtalar om känslor, kamratskap, allas lika värde och om likheter/olikheter. Medarbetarna använder kontinuerligt Start och Stegvis i arbetet med livskunskap. Alla använder boken Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt för att barnen ska veta och förstå sina rättigheter. Resursanvändning Medarbetarnas kunskaper om förskolans värdegrund och förmåga att arbeta praktiskt tillsammans med barnen är den viktigaste resursen för demokratiarbete i förskolan startade vi en kompetensutveckling ledd av Elisabeth Arnér (förskollärare och fil.lic. som föreläser runtom i landet om demokrati och inflytande i förskola och skola och har gett ut ett flertal böcker om demokratiarbete i förskolan). Syftet var att utveckla och fördjupa kunskapen om demokratiarbete i förskolan och förankra den i det praktiska arbetet. Utbildningen, som pågick under 4 terminer, ligger till grund för enhetens värdeord delaktighet, inflytande och meningsfullhet och är ständigt närvarande i vårt värdegrundsarbete. Nya medarbetare får en introduktion i enhetens aktiva demokratiarbete, strukturer och styrdokument direkt när de börjar sin anställning och på APT, arbetslagsmöten och planeringsdagar diskuteras värdegrundsfrågor och praktiskt demokratiarbete. 19

20 Arbetet med årsmålen i Likabehandlingsplanen pågår under hela året och revideras sedan i samråd med vårdnadshavarna. Uppföljning Genom våra utvärderingsverktyg säkerställer vi att: Barnet visar ansvar. Barnet visar respekt. Barnet visar solidaritet. Barnet visar förståelse för alla människors lika värde. Barnet ger uttryck för egna uppfattningar. Utveckling Vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet inom följande områden: Den pedagogiska inomhus- och utomhusmiljön, för att stödja barnens självständighet och möjlighet att ta egna initiativ. Säkerställa en planerad meningsfull verksamhet utomhus som utgår från barnens intressen och nyfikenhet. Omsätta satsningen på PIM (praktisk IT- och mediekompetens) i praktisk användning av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i arbetet med barnen som ett verktyg för kommunikation och kunskapssökande. Utveckla arbetssätten för utvärderingen och dokumentationen så att förskolans demokratiska beslutsprocesser synliggörs och kan utvecklas. Åtagande: Barnen är delaktiga och har inflytande. Förväntat resultat 84 % av barnen är delaktiga och utövar inflytande. Arbetssätt Verksamheten planeras och utvärderas tillsammans med barnen vilket ger dem ett reellt inflytande både i praktiska situationer och över innehåll och organisation. Den pedagogiska dokumentationen används för att synliggöra för barnen deras lärprocesser och som verktyg för utvärdering och planering tillsammans med dem. Genom detta och i samtal, barnintervjuer och observationer säkerställer vi att verksamheten bedrivs utifrån barns perspektiv. Barnen deltar genom samtal och praktiskt arbete tillsammans med förskolans kock i matråd och hemkunskap vilket ger dem inflytande och delaktighet i kosten på förskolan. Förskolan är flexibel när det gäller rutiner för att avbryta barnen så lite som möjligt. Medarbetarna organiserar sig så att det finns utrymme för att följa barnens initiativ. Förskolan skapar mindre grupper av barn för aktiviteter och samtal. 20

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Förskoleplan för stockholms stad

Förskoleplan för stockholms stad Förskoleplan för stockholms stad Förskola i världsklass Förskolan lägger en viktig grund för det livslånga lärandet. Den nya förskoleplanen innebär att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg mot en förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn 52 5,2 70,2% 29,8% 56 6,2

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn 52 5,2 70,2% 29,8% 56 6,2 Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Smedjans förskola Upprättad av Ann-Christin

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Vittra Jakobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Vittra förskola i J-a (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Vittra kobsberg Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Wardau User: jukis001,

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer