Rapport från Statens kulturråd 1998:3. Funktionshindrades tillgång till kultur Kartläggning och handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från Statens kulturråd 1998:3. Funktionshindrades tillgång till kultur Kartläggning och handlingsprogram"

Transkript

1 Rapport från Statens kulturråd 1998:3 Funktionshindrades tillgång till kultur Kartläggning och handlingsprogram

2 1998:3 Funktionshindrades tillgång till kultur Kartläggning och handlingsprogram Rapport från Statens kulturråd

3 1998 Statens kulturråd Omslag Andreas Berg Grafisk form Leif Thollander Printed in Sweden by Skogs Boktryckeri AB, Trelleborg 1998 ARTIKEL 1032 ISSN ISBN

4 Innehåll 5 Förord 7 Sammanfattning 9 Inledning 10 Uppdraget 11 Genomförande 13 Utgångspunkter 26 Funktionshinder vad inebär det? 39 Handikappombudsmannen och Handikappinstitutet 41 Kulturvanor 46 Tillgänglighet till den byggda miljön 53 Folkbildning 58 Eget skapande 63 Statens ansvar för funktionshindrades tillgång till kultur 68 Landstingen 72 Kommunerna 74 Bibliotek och litteratur 85 Talböcker, LL-böcker och storstilsböcker 91 Tidningar och tidskrifter 92 Museer och utställningar 102 Teater 108 Musik 112 Dans 113 Radio, TV och film 119 Handlingsprogram 132 Litteratur 135 Summary

5 4

6 Förord Funktionshindrade personer skall ha tillgång till samma kultur som andra, på grundval av egna önskemål och intressen. Bara i sista hand bör man använda särlösningar. Detta är utgångspunkten för Kulturrådets handlingsprogram om funktionshindrades tillgång till kultur. Utredningen Kultur åt alla kom Sedan dess har mycket hänt som har förbättrat funktionshindrades möjligheter att ta del av kulturutbudet. En enkät till kulturinstitutionerna visar att den yttre tillgängligheten till lokalerna har blivit bättre, men det finns fortfarande stora brister i tillgängligheten till lokaler och verksamhet. Kulturinstitutionerna uttrycker ett starkt intresse för att öka tillgängligheten för funktionshindrade, men möjligheten att genomföra förbättringar begränsas av brist på både kunskaper och resurser. Ny teknik kan användas och anpassas så att den underlättar i stället för att försvåra. Många institutioner vill ha praktiska råd om genomförande och vill även att handikapporganisationerna ställer krav. Kulturdeltagandet är lägre bland funktionshindrade än bland befolkningen i övrigt. Skapande verksamhet inom studieförbund och folkhögskolor kan väcka intresse och stimulera till ökat deltagande. Rapporten beskriver en rad exempel på hur studieförbunden engagerar funktionshindrade i olika kulturaktiviteter. Radio och TV är en viktig del av vardagen inte minst för många funktionshindrade, men tillgängligheten är fortfarande ytterst begränsad. Samma sak gäller filmen, som i stora delar inte är tillgänglig. Förslagen i handlingsprogrammet fokuserar på följande områden: kultur i vård och omsorg, kulturinstitutionerna, folkbildning och eget skapande, litteratur, film och medier. Statens kulturråd föreslås genomföra ett program för ökad tillgänglighet år

7 Kartläggningen och handlingsprogrammet har utarbetats av Birgitta Modigh med biträde av Inger Wadman Kaaling. GÖRAN LANNEGREN Generaldirektör vid Statens kulturråd 6

8 Sammanfattning Statens kulturråd har fått i uppdrag att göra en kartläggning och ett handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Arbetet har koncentrerats på kulturinstitutioner med statligt stöd. Vår utgångspunkt är att kultur som stöds av allmänna medel också ska vara tillgänglig för alla. Under kartläggningen har vi kontaktat handikapporganisationerna för att utröna deras behov och önskemål. Vi har också låtit Statistiska Centralbyrån göra en särskild studie av funktionshindrades kulturvanor. Den visar att funktionshindrade, framför allt rörelsehindrade, tar del av kultur i mindre utsträckning än andra. De statligt stödda kulturinstitutionerna, bibliotek, teatrar, museer samt dans- och musikinstitutioner, har fått en enkät med frågor om hur de arbetar för förbättrad tillgänglighet för funktionshindrade. En separat enkät har gått till landstingen, regional huvudman för en omfattande kulturverksamhet. Vi har också haft kontakt med andra organisationer och myndigheter som arbetar med frågor om funktionshinder och kultur. Handikapporganisationerna betonar starkt vikten av yttre tillgänglighet och påpekar att många kulturlokaler har stora brister. En annan viktig fråga för dem är rätten till delaktighet och möjlighet till eget skapande och utveckling av den konstnärliga förmågan genom kurser och utbildning. Många funktionshindrade är lågutbildade. Ofta saknas praktisk möjlighet till fortbildning och utveckling inom kulturområdet, på grund av svårigheter att få assistans, färdtjänst m.m. Enkätsvaren från kulturinstitutionerna visar att det på många håll finns ett stort intresse och goda idéer för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Praktiska råd och möjlighet att söka bidrag till finansieringen anses dock vara en förutsättning för att förbättringar ska komma till stånd. Många önskar utveckla ett samarbete med handikapporganisationerna. 7

9 De flesta kulturinstitutionerna har ökat tillgängligheten, d.v.s. den fysiska möjligheten att komma in i lokalen, genom att installera hissar, ramper, automatiska dörröppnare m.m. Mer sällan är innehållet i verksamheten anpassat till funktionshindrade. Få institutioner har en handikappansvarig eller något måldokument som rör tillgängligheten. Vissa institutioner har särskilda projekt framför allt för synhandikappade eller begåvningshandikappade. Några har funktionshindrade bland de anställda, vilket har påverkat tillgängligheten till det bättre. Biblioteken skiljer sig från övriga kulturinstitutioner genom sin mer aktiva uppsökande verksamhet inom vård och omsorg. De har också anpassade medier som talböcker, videoböcker, LLböcker på plats eller för beställning. Alla visar ett stort intresse för att utveckla sin IT-verksamhet. Många ser en möjlighet att genom tekniken öka tillgängligheten för funktionshindrade. Alla landsting har handikappansvariga och ett ofta väl utvecklat samarbete med handikapporganisationer. Handlingsprogrammet innehåller mål på både kort och lång sikt. Några åtgärder kräver extra ekonomiska insatser. Bland förslagen finns ett program för ökad tillgänglighet inom kulturområdet med en beräknad kostnad på 10 mkr per år under en treårsperiod. Andra åtgärder kan genomföras inom nuvarande budgetramar. Statens kulturråd är berett att ta ett övergripande ansvar för att handlingsprogrammet fullföljs. Åtgärder som ger tillgänglighet för funktionshindrade bör på lång sikt ingå naturligt i alla kulturinstitutioners verksamhet. Det som är bra för funktionshindrade är nästan alltid bra också för icke-funktionshindrade. Våra förslag utgår från att funktionshindrade personer ska ha tillgång till samma kultur som andra, på grundval av sina egna önskemål och intressen. Detta är en demokratisk rättighet. Endast i sista hand bör man använda särlösningar. Döva, med teckenspråk som modersmål och svenska som andraspråk, behöver dock riktat stöd. Vi vill särskilt framhålla TV:S ansvar för att erbjuda döva och hörselskadade ett rikt kulturutbud. SVT, liksom UR och SR bör därför av staten få mer specificerade krav, beträffande såväl sändningarnas omfattning som utvecklingen av digitala lösningar för att öka tillgängligheten. Samma sak gäller filmområdet, där ett krav är att svenska spelfilmer blir tillgängliga också för döva och hörselskadade. 8

10 Inledning Áhttje gitjáj áksjujn ja sågajn. Dalloj sijda lidjin dievvasa almatj ijs. Dalloj gávnnujin ihkeva goasstevuome. Mån tjuolliv giehtjavlåk muorav biejven. Sån guhti vuodjá dav ådå tjuollárav tjuollá tuvsánav sämmi ájgen. Far slet med yxa och timmersvans Då var byarna fulla med folk. Då fanns ändlösa gammelskogar. Jag fäller sjutti träd om dagen. Han som kör den nya skördaren fäller tusen på samma tid. Den som inte kan nordsamiska kan inte förstå texten på skylten till utställningen Sápmi på Ájttemuseet i Jokkmokk. Den som är synskadad kan inte ens läsa den svenska texten. Vårt samhälle bygger i hög grad på kommunikation tal, skrift, bild, ljud. Den som inte kan höra är utestängd från många upplevelser. Den som inte kan förflytta sig kan visserligen sitta hemma framför datorn eller TV:n men har svårt att uppleva publikens sorlande förväntningar när dirigenten höjer taktpinnen för ouvertyren till Tosca. För tjugo år sedan kom betänkandet Kultur åt alla. Den lade en bra grund till dagens handikappolitik. Vi vill fortsätta där Kultur åt alla slutade och beskriva dagens situation. Utgångspunkten för våra resonemang är aspekter på kulturen utifrån delaktighet och tillgänglighet, d.v.s. kulturen i ett rättighetsperspektiv. 9

11 Uppdraget I april 1997 fick Statens kulturråd i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning och ett handlingsprogram»för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet«. Bakgrunden till uppdraget var att det saknas en samlad beskrivning av vad som görs för funktionshindrade inom kulturområdet i dag. Det finns inte heller någon samlad kunskap om hur tillgängligheten kan förbättras. I propositionen 1996/97:3 om kulturpolitik uttalade regeringen att en översyn inom området är nödvändig. Uppdraget innebär att Kulturrådet skall undersöka vad myndigheter, institutioner och övriga organisationer med statligt verksamhetsstöd inom kulturområdet gör för att verksamheten skall bli tillgänglig för funktionshindrade. Kartläggningen skall lägga handikappaspekter på utbud, deltagande, tillgänglighet och information. Faktorer som gör det svårt för funktionshindrade personer att delta i kulturlivet skall identifieras och analyseras. Syftet med handlingsprogrammet är att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. Där skall anges mål på kortare och längre sikt, konkreta åtgärder, samt kostnadsberäkningar med finansiering. 10

12 Genomförande Kartläggningen har gått till på följande sätt. Kulturrådet har skickat en enkät till de institutioner och organisationer inom kulturområdet som har statligt verksamhetsstöd med frågor om åtgärder för funktionshindrade. De flesta av institutionerna är verksamma regionalt inom följande områden: bibliotek, museer, konst, design, teater, dans och musik. Även de centrala kulturinstitutionerna ingår i undersökningen, liksom också några organisationer som arbetar nationellt eller regionalt inom konst-, musikoch teaterområdet. En enkät har också skickats till huvudmännen för de regionala institutionerna, d.v.s. landstingens kultur- och utbildningsnämnder eller motsvarande. Handikapporganisationernas önskemål har fångats upp vid muntliga och skriftliga kontakter kompletterade med måldokument, remissyttranden, hemsidor på Internet m.m. För att få en bild av funktionshindrades kulturvanor har Kulturrådet låtit göra en särskild studie inom ramen för SCB: s levnadsvaneundersökningar. Företrädare för övriga organisationer och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor inom området har intervjuats. Kompletterande skriftligt material som anslagsframställningar och årsredovisningar har också använts i stor utsträckning. Ytterligare information och synpunkter har inhämtats genom studiebesök, konferenser och möten. Vi har valt att lägga tyngdpunkten på de områden som staten har ett direkt eller indirekt inflytande över. Vi är väl medvetna om att en stor del av kulturlivet finns lokalt i kommunerna och att lokala beslut om tillgänglighet, stöd och bistånd kan avgöra tillgången till kulturen. Vår förhoppning är att lokala beslutsfattare skall ta intryck av goda exempel, opinionsbildning och information. Vi behandlar inte särskilt barnens och invandrarnas situation. Vi menar att de hinder som finns för andra funktionshindrade gäl- 11

13 ler också för dem, även om de på många sätt är mer utsatta än andra. Situationen för invandrare med omfattande funktionshinder beskrivs ingående i Handikapputredningens slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992:52). Barns villkor behandlas bland annat i barnkommitténs nyligen framlagda betänkande Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116). Tillgängligheten till ny teknik inom kulturområdet är en mycket viktig fråga. Vi har emellertid avstått från att göra en samlad beskrivning av detta område, eftersom det nyligen har behandlats utförligt i Handikappinstitutets rapport IT för funktionshindrade och äldre. Birgitta Modigh med biträde av Inger Wadman Kaaling har svarat för arbetet med utredningen. 12

14 Utgångspunkter Kulturrådet bedömde i sitt yttrande över 1989 års handikapputredning Ett samhälle för alla att det behövdes ett handlingsprogram för funktionshindrades deltagande i kulturlivet och att detta borde kompletteras med en metodutveckling inom området. Kulturrådet menade att kulturinstitutionernas arbete för funktionshindrade bör inriktas på bättre fysisk tillgänglighet till lokaler och verksamhet, uppsökande verksamhet och samarbete med funktionshindrade personer eller med deras organisationer, information om utbudet i en form som är tillgänglig för personer med olika funktionshinder, egen skapande verksamhet i samspel med professionella kulturutövare. Vems är ansvaret? Ansvaret för funktionshindrades tillgång till kultur ligger på aktörerna inom kultursektorn från Kulturdepartementet och Statens kulturråd till regionala och lokala kulturinstitutioner och deras huvudmän. Detta enligt ansvars- och finansieringsprincipen som säger att den som driver en verksamhet själv skall ta kostnader och ansvar för att funktionshindrade får tillgång till deras varor och tjänster. Men ansvaret är delat. För att t.ex. en gravt funktionshindrad person skall kunna delta i en studiecirkel måste det finnas färdtjänst eller ledsagare. En kommunal biståndshandläggare eller en anställd inom hemtjänsten kan ge stöd och stimulans för att väcka intresset för kultur. Via de kommunala handikappråden kan handikapporganisationerna arbeta för att bibliotek och museer blir tillgängliga års kulturutredning drog slutsatsen att»målen för kulturpolitiken bör gälla all kulturverksamhet oberoende av till vilken samhällssektor aktörerna räknas och samverkan mellan det poli- 13

15 tisk-administrativa kulturområdet och andra samhällsområden är ytterst viktig.«viktiga aktörer på den nationella nivån är Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, samt för frågor som rör funktionshindrade, Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Handikappombudsmannen. Några centrala instanser är verksamma inom kultur- och medieområdet: Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB), LLstiftelsen/Centrum för lättläst, Dövas TV (DTV), Taltidningsnämnden och Tyst Teater inom Riksteatern. Deras huvudsakliga målgrupp är funktionshindrade människor. Folkrörelserna, folkhögskolorna, förskolan och skolan har av tradition en stor betydelse för kulturen och den skapande verksamheten. Styrmedel Många samhällsområden regleras genom lagar och förordningar som på så sätt styr verksamheten. Några av de lagar som reglerar kommunernas ansvar för vård och omsorg har också kulturparagrafer, som Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bygglagstiftningen reglerar bland annat den yttre tillgängligheten till kulturinstitutionerna. Inom kultursektorn finns det mycket få lagar ett undantag är biblioteksområdet, som sedan 1997 är reglerat genom en bibliotekslag. Ett annat område där det finns lagar är kulturmiljöområdet. De av riksdagen antagna kulturpolitiska målen fungerar som kultursektorns viktigaste styrmedel. Pengar är ett annat styrmedel. Den besvärliga ekonomiska situationen i många kommuner och landsting har fått återverkningar på ett område som på många sätt befinner sig i marginalen. Nysatsningar måste oftast genomföras med särskilda projektpengar. Allmänna Arvsfonden är den viktigaste finansiären till projekt inom området handikapp och kultur. Också Statens kulturråd, Stiftelsen framtidens kultur, samt Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) finansierar projekt med inriktning mot handikappområdet. Påverkan, information, opinionsbildning och goda exempel betyder mycket för att få igång en process. När det gäller att påverka attityder är det ofta fråga om ett långsiktigt arbete. Viktiga opini- 14

16 onsbildare är handikapporganisationerna, både på lokal och nationell nivå. Det finns gott om exempel på hur de handikappade själva har lyckats driva igenom nya samhällsåtaganden. Samma kultur som andra Människor med funktionshinder skall ha tillgång till samma kultur som andra. Om kulturen inte är tillgänglig skall den anpassas. Detta har slagits fast i utredning efter utredning. Det innebär att lokaler och utbud skall vara tillgängliga. I många fall kan det behövas anpassningar, i sista hand skall man ta till särlösningar. Kultur för funktionshindrade betraktas ibland som en särskild kultur en slags handikappkultur. Men kulturen kan ha mycket skiftande innehåll. När det gäller kultur i vården talar man ofta om vardagskultur, som kan omfatta allt från att hugga ved till att sjunga gamla sånger. Vardagskultur kan också vara den kultur som man ägnar sig åt hemma att läsa tidningar, se på TV eller en film på video. För många, till exempel förståndshandikappade som bor i gruppbostad, kan det bli alltför litet utrymme för individuella intressen. Här gäller det att bryta mot fördomar och invanda mönster. Kulturen kan ha andra uppgifter än ren förströelse. Inom vård och omsorg kan kulturen fungera som ett instrument för att öka självförtroendet. Mohamed Chaib, lektor i pedagogik och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Jönköping, menar att kulturen kan ge funktionshindrade ungdomar en högre livskvalitet.»när jag argumenterar för kulturella aktiviteter är det inte i första hand fritids- och förströelseaktiviteter jag menar. Sådana aktiviteter, specifikt riktade mot olika handikappgrupper, finns det mycket av redan i dag. Den form av kulturell aktivitet som jag avser bör ha som målsättning att öka ungdomarnas möjligheter till delaktighet i olika projekt där det yttersta syftet är att höja livskvalitén, förstärka den individuella självbilden och bidra till frigörelse från vad jag här har kallat den osynliga maktutövningen. Livskvalitet ser olika ut för olika människor med funktionshinder och kulturen innebär annorlunda gestaltningar för olika individer och grupper.«låt oss formulera en något tillspetsad sats om kulturens betydelse för handikappade:»den som inte kan se får höra mera. Den som inte kan höra får se desto mera.«(vem sätter gränser? Ungdomstid 3/1995.) 15

17 I Europarådets rapport In from the margins diskuteras till och med en ny kulturform, en disability arts, med sina egna villkor och egen estetik. Utgångspunkten är att funktionshindrade, liksom andra marginaliserade grupper, är ett mänskligt kapital som förslösas om inte yttre och inre barriärer rivs. Begåvade funktionshindrade ungdomar skall få möjligheter att utbildas inom kultursektorn. Staterna skall se till att alla, även grupper som är marginaliserade av samhället på något sätt, får möjlighet att delta i kulturlivet, antingen de är aktiva deltagare eller konsumenter. Kulturen kan också användas som ett medel för opinionsbildning och information. Att visa konst av funktionshindrade konstnärer kan synliggöra de mekanismer som gör att människor med funktionshinder segregeras i samhället. Detta är en av tankarna bakom Handikappinstitutets projektidé Handikapp i konsten, där det handlar om att lära av historien och på sikt skapa attitydförändringar. Förståndshandikappade ungdomar som spelar teater kan väcka engagemang och förståelse för handikappades situation. Teatergrupper som Gävle Handikappteater och Carmengruppen i Sundsvall är goda exempel på detta. Kulturpolitiska utgångspunkter När en enig riksdag 1974 beslutade om den statliga kulturpolitiken var ett av målen att kulturlivet skulle ta särskild hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov års kulturbeslut innebar ett intensivt reformarbete. Kulturanslagen ökade kraftigt och samhället tog på sig många nya uppgifter. Uppsökande verksamhet till eftersatta eller nya grupper ingick i de flesta kulturinstitutioners verksamhet. Kulturell jämlikhet var lika viktig som social jämlikhet. Mellan 1970 och 1980 mer än fördubblades statens kulturutgifter, räknat i fast penningvärde. Också kommuner och landsting genomförde stora satsningar på kulturområdet. Med den försämrade samhällsekonomin på 90-talet stannade kultursatsningarna av års kulturpolitiska beslut Hösten 1996 beslutade riksdagen om nya kulturpolitiska mål. Samtidigt förändrades bidragen till de regionala kulturinstitutionerna och en ny bibliotekslag kom till. 16

18 De nya kulturpolitiska målen är att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den, verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande, främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar, ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället, bevara och bruka kulturarvet, främja bildningssträvandena, främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Målen är nationella, vilket innebär att de skall genomsyra hela det offentligt stödda kulturlivet. De två första målen som rör yttrandefrihet, deltagande och eget skapande för alla rör funktionshindrades tillgång till kultur. De har ersatt det tidigare målet att kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov. Kulturutredningens slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) konstaterade att de främsta hindren för att delta i kulturlivet gäller bristande tillgänglighet allt från trappor och trånga hissar och till att det saknas handikappanpassade toaletter och att teleslingorna fungerar dåligt. Kulturutredningen betonade att det behövs en nära dialog mellan de funktionshindrade och kulturinstitutionerna för att de insatser som görs för att öka tillgängligheten ska motsvara behoven. Utredningen påpekar också att det är viktigt att lagen om stöd och service (LSS) blir ett reellt stöd och att kontaktpersoner får sådan utbildning att de med respekt för uppdragsgivarens integritet, kan fungera som funktionshindrades kulturombud. Utredningen föreslog att ledsagare och assistenter skulle få kulturutbildning. Det fanns också förslag som rörde olika tekniska förbättringar för döva och hörselskadade inom film- och TV-området. Förslagen har inte genomförts. Bibliotekslagen I Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) finns det bestämmelser som rör funktionshindrades tillgång till de allmänna biblioteken: 17

19 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Bibliotekslagen trädde i kraft den 1 januari Det är kommunerna som har ansvaret för folk- och skolbiblioteken. Former för uppföljning och utvärdering av lagen har ännu inte etablerats.»särskild uppmärksamhet«innebär ett tydligt ställningstagande från staten att funktionshindrade och andra minoriteter skall prioriteras inom såväl folk- som skolbiblioteksområdet. Denna prioritering gäller både verksamheten i stort och anpassad litteratur som talböcker, kassettböcker, LL-böcker och storstilsböcker. Handikappolitiska utgångspunkter Socialtjänstlagen, LSS och plan- och bygglagstiftningen är några av de lagar som reglerar samhällets ansvar för funktionshindrade. De funktionshindrades rättigheter har stärkts genom förändringar i dessa lagar. Samtidigt har ansvaret för funktionshindrade förskjutits från landstingen till kommunerna, bland annat genom ÄDEL-reformen års handikapputredning är den första stora utredning som ägnat sig åt funktionshindrade och deras tillgång till kultur. Utredningens analys av funktionshindrades situation gäller i stort sett även idag, även om handikapphjälpmedel och teknik utvecklats avsevärt under de senaste tjugo åren. Handikapputredningens grundsyn var att kultur skall vara tillgänglig för alla och att det är samhällets skyldighet att göra detta möjligt, något som även 1989 års handikapputredning Ett samhälle för alla (SOU 1992:52) tog fasta på. Utredningen föreslog en rad individuella och generella åtgärder för att förbättra villkoren för funktionshindrade. Men utredningen konstaterade att det inte räcker att förbättra levnadsförhållandena, utan det behövs också 18

20 specifika satsningar för att göra kultur och medier tillgängliga. Kulturrådet bedömde i sitt yttrande över handikapputredningen att det skulle behövas ett särskilt handlingsprogram för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet. I detta skulle definieras ansvarsnivåer, mål på kort och lång sikt, funktionshindrades medverkan i kulturverksamhet, riktade informationsinsatser, uppsökande verksamhet m.m. Handlingsprogrammet borde kompletteras av ett arbete för att utveckla olika metoder inom området. Socialtjänstlagen Tanken med kommunernas socialtjänst är att den skall främja människors jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. När det gäller människor med funktionshinder gäller följande: 7 Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. 21 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och att han får bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd. Länsstyrelsen och Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) För människor med utvecklingsstörning, autism, förvärvad hjärnskada eller andra varaktiga betydande funktionshinder finns LSS (SFF 1993:387). Det är en rättighetslag och en kompletterande lag till Socialtjänstlagen. Lagen ställer högre krav på huvudmännen än vad exempelvis Socialtjänstlagen gör. Målet med LSS är att människor med omfattande funktionshinder ska kunna få ett värdigt liv i gemenskap med andra människor. Insatserna är preciserade och konkret angivna. Varje insats enligt lagen är en rättighet, vilket innebär att den enskilde kan överklaga ett beslut och därmed få rättelse i högre instans. Handikappombudsmannen rekommenderar att den enskilde begär en individuell plan i samband med att en insats enligt LSS 19

21 beviljas. Syftet med en individuell plan är att klargöra behovet av insatser samt underlätta samordningen mellan olika myndigheter som personen får stöd av. Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering av handikappreformen (Handikappreformen. Slutrapport. Socialstyrelsen 1997) att personlig assistans har förbättrat livskvalitén, men att många funktionshindrade saknar arbete och annan sysselsättning som kan ge innehåll i vardagen. Fritiden måste uppmärksammas mer. Det är betydligt färre personer som har fått stöd enligt LSS än förväntat. Av dessa är barn och vuxna med utvecklingsstörning. Också LSS innehåller en kulturparagraf (15 ): 15 Till kommunens uppgifter hör att 5. verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer som anges i 1 (d.v.s. de utvecklingsstörda och svårt funktionshindrade som omfattas av LSS). Kommunerna har ansvar för att LSS följs, medan det är länsstyrelserna och Socialstyrelsen som har tillsynsansvaret. FN:s standardregler FN antog 1993 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet. Den tionde regeln gäller kultur. Regel 10. Kultur 1. Staterna bör se till att människor med funktionsnedsättning har möjlighet att använda sin kreativitet och sina konstnärliga och intellektuella färdigheter. Detta oavsett om de bor i en stad eller på landsbygden. De skall få den möjligheten inte bara för sin egen skull, utan också för att berika sin omgivning med dans, musik, litteratur, teater, målning och skulptur. Särskilt i utvecklingsländerna skall man lägga särskild vikt vid både traditionella och moderna konstformer såsom dockteater, uppläsning och berättande. 2. Staterna bör främja tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning till lokaler för kulturutbud som teatrar, museer, biografer och bibliotek. 3. Staterna bör främja utveckling och användning av särskild teknik så att litteratur, film och teater görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Dessutom finns det regler som rör tillgängligheten till information och media. 20

22 Reglerna är viktiga ställningstaganden angående rättigheter, möjligheter och ansvar. De ger konkreta förslag till hur ett land kan undanröja hinder för funktionshindrade personer och skapa ett tillgängligt samhälle. Handikappombudsmannen har regeringens uppdrag att i Sverige informera om standardreglerna och förankra dem. Handikappombudsmannen arbetar också med att utvärdera hur standardreglerna följs. FN:s barnkonvention Barnkonventionen antogs av FN Praktiskt taget alla världens stater har anslutit sig. Den ratificerades av Sveriges riksdag Artikel 23, punkt 3, behandlar handikappade barns rättigheter:»med hänsyn till att ett handikappat barn har särskilda behov skall det bistånd som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel vara kostnadsfritt, då så är möjligt, med beaktande av föräldrarnas ekonomiska tillgångar eller de ekonomiska tillgångarna hos andra som tar hand om barnet och skall syfta till att säkerställa att det handikappade barnet har effektiv tillgång till och erhåller undervisning och utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering, förberedelse för arbetslivet och möjligheter till rekreation på ett sätt som bidrar till barnets största möjliga integrering i samhället och individuella utveckling, innefattande dess kulturella och andliga utveckling.«barnkommittén, som har granskat hur Sverige efterlever barnkonventionen, lade fram sitt betänkande Barnets bästa i främsta rummet (SOU 1997:116) hösten Som utgångspunkt för utredningens arbete låg barnkonventionens fyra grundprinciper: principen om icke-diskriminering, principen om barnets bästa, barnets rätt till liv och utveckling, samt barnets rätt att komma till tals. Barnkommitténs genomgång visar att Sverige när det gäller barn med handikapp väl lever upp till barnkonventionens anda och målsättning, men påpekar att man vid nedskärningar och andra förändringar av den offentliga verksamheten, särskilt måste beakta handikappade barns behov. Ansvars- och finansieringsprincipen Ansvars- och finansieringsprincipen som begrepp har funnits länge. Principen är att miljöer och verksamheter skall utformas 21

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Tillgänglighet för alla!

Tillgänglighet för alla! Handikappolitiskt program för Falköpings kommun Tillgänglighet för alla! 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är ett handikappolitiskt program? 3 Vad är handikapp? 4 Hur är det för personer med funktionshinder

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun Ekonomi Tommy Carlsson, 0485-470 75 tommy.carlsson@morbylanga.se Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 158/2005 antagen 177/2014 reviderad Dnr 12/614-730 1(8) Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun 0 Inledning

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Inledning 2. Grundläggande begrepp 3. Mål för handikappolitiken. Kommunens ansvarsområde 4-6. Kommunens målsättning 7-12.

Inledning 2. Grundläggande begrepp 3. Mål för handikappolitiken. Kommunens ansvarsområde 4-6. Kommunens målsättning 7-12. INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sid. Inledning 2. Grundläggande begrepp 3. Mål för handikappolitiken Kommunens ansvarsområde 4-6. Kommunens målsättning 7-12. ansvar 12. Aktivitetsmål Kommunala Handikapprådet (KHR)

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning

Program för personer med funktionsnedsättning Program för personer med funktionsnedsättning Utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-09 ( 26) Innehåll Innehållsförteckning...

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun. - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg 2010-2015

Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun. - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg 2010-2015 Handikappolitiskt program för Åtvidabergs kommun - Program för personer med funktionsnedsättning i Åtvidaberg 2010-2015 Dnr 2009-KS0424 739 Antaget av kommunfullmäktige 2010-05-26, KF 49 Sid 2 av 8 Inledning

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna

Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna Kommunala KHR Handikapprådet Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna KHR: Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun

Läs mer