När det värsta händer Kapitel Den läkande leken. Av Laila Lindberg
|
|
- Adam Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 10. Den läkande leken Av Laila Lindberg Människor frågar ofta hur vi kan förebygga den psykiska ohälsa som finns i vårt samhälle. Att upptäcka lekens läkande förmåga kan vara ett av svaren, skriver Clarence Crafoord i boken Barn som inte leker. (Folkman & Svedin, 2003, s. 11) Tanken hisnar, vad skulle inte kunna förebyggas om barn gavs möjlighet att skapa ordning och struktur i krisartade upplevelser inom lekens trygga ram. En utopi, javisst men värt att sträva efter. Leken är ju barns möjlighet att berätta det de inte har ord för, något som pedagoger som arbetar med yngre barn är väl förtrogna med. Under senare år har vi på grund av olika händelser uppmärksammat barns möjligheter att klara av kriser av skilda slag. Med kris menar vi en allvarlig händelse som överväldigar en människa så att hon inte förmår handskas med och ha makt över de känslor som uppstår. Bestörtning och skräck kombineras i en chockartad upplevelse som barnet inte har mental beredskap att möta. Barnens erfarenhet och förmåga att hitta lösningar räcker inte till för att förstå och kontrollera situationen. De flesta av oss sammanknippar ordet trauma med plötsliga, dramatiska händelser och stor psykisk påfrestning. De traumatiska händelserna ligger utanför vanlig mänsklig erfarenhet och uppfattas som outhärdliga. Man brukar skilja på tre olika traumatiska kriser: förlust, kränkning och katastrof. När det gäller förlust eller katastrof behöver inte personen själv ha drabbats direkt för att traumatiseras, det kan vara tillräckligt med hot om förlust eller att bevittna en katastrof. 1
2 Rädslan blir ett sätt att skydda sig. Att ta bort upplevelserna är inte möjligt, men med rätt bemötande och i vissa fall behandling går det att gå vidare. Vad som är traumatiskt för barn beror på flera faktorer. Sammanhanget där händelsen äger rum är av vikt, liksom tidigare upplevelser och erfarenheter. Ett barn som upplever en hotfull situation tillsammans med sina föräldrar och där de vuxna behåller sitt lugn kan visserligen bli skrämd men det behöver inte bli så allvarligt. Om de vuxna däremot blir skräckslagna eller är frånvarande kan barnet uppleva ett trauma. Om barnets livsomständigheter gör att det ofta utsätts för traumatiska händelser, kan olika mentala mekanismer kopplas på för att hjälpa barnet leva med det som sker. Som försvar mot starka inre känslor som väcks till liv av stegrande påfrestningar kan förnekande, bortträngning och undertryckande av de känslomässiga reaktionerna ske. Barn kan dessutom utnyttja dissociation, vilket betyder att det automatiskt uppstår en barriär mellan känslor, tankar och beteende. Dissociation kan vara ett effektivt sätt att skydda sig mot psykisk smärta. En flicka beskrev hur hon låtsades att hon såg sin hemsituation, som var fylld av misshandel och övergrepp, som på en film. Hon blev en slags åskådare utan att reagera känslomässigt. Ett annat exempel är en sjuårig pojke som misshandlades av sin styvfar. I terapi berättade han hur han under misshandeln låtsades att han la sitt huvud i moderns knä. Sedan han lärt sig att föreställningsmässigt befinna sig i mammans famn kände han inte smärta vid övergreppen. Människor i vuxen ålder som under barndomen använt sig att förnekandet av traumatiska upplevelser kan uppleva att de även som vuxna avskärmar sig från känslor. Det kan vara människor som använt sig av någon slags självhypnos för att klara psykisk eller fysisk smärta. Följden kan bli en emotionell ytlighet där personen förlorar förmågan att uppleva känslor. Efter flodvågskatastrofen i Asien julen 2004 fördes en intensiv diskussion om hur viktigt det är att barnen får möjlighet att tala om det inträffade. Jag undrade omedelbart var de yngre barnen tog vägen i den diskussionen. Små barn som ännu inte tillägnat sig det talade språket och analysförmågan fanns inte med. För dessa barn kan leken vara ett sätt att få säga det man 2
3 inte har ord till. Leken tillsammans med en tillåtande vuxen ger barn möjlighet till meningsskapande. En bekant berättade att hon på en familjefest under nyåret förvånats över hur de yngre barnen lekte Flodvågen kommer. Hon häpnade över att barnen ville leka något så otäckt att det kunde vara deras sätt att försöka begripa katastrofen hade hon inte tänkt på. En annan bekant berättade hur hennes dotter lekte att Ken och Barbie kämpade i flodvågorna, precis som hon sett på teve hur människor från katastrofområdet gjort. Medan vi vuxna satt som förstenade framför nyhetssändningarna och talade om det så blev leken ett sätt för barnen att hantera sin oro. Det som skapat rädslan kan övervinnas i lek och målning. Lek och skapande ger möjlighet att känna sig både rädd och modig, i leken kan man till och med skratta åt det farliga. Genom lek skapar barnet situationer där det lär sig klara av den verklighet som det gestaltar i leken. Barn som är goda lekare är ofta bra på att ta sig runt konflikter utan att ta till våld. Att genom lek återupprepa en svår händelse är vanligt hos traumatiserade barn. Leken blir då för barnet vad samtalet är för vuxna båda har en läkande effekt. Upprepning med en viss förändring karaktäriserar den posttraumatiska leken. Om och om igen leker barnet händelsen och kan på så sätt reducera sin ångest och bearbeta sina upplevelser. I allmänhet är barnen omedvetna om att temat i leken är just detta. Det som finns kvar är ett minne men som inte längre ger mardrömmar eller koncentrationsstörningar. Barnet behöver inte ägna all kraft åt att förhålla sig till det som har hänt, energin kan återigen läggas på annat. Att leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande är allmänt vedertaget i dag. Eric H Eriksson ansåg att barnet i leken framkallar situationer i vilket det lär sig klara verkligenheten. Eriksson liknade leken vid en skyddshamn för reparationer av illa farna känslor efter stormiga turer på samvarons hav. (Erikson, 1969) De flesta lekteoretiker menar att barn leker av någon slags lustprincip. Den ståndpunkten delade inte Lev Vygotskij som menade att det finns mycket annat som ger barn lustupplevelser. Han menade också att vi ser lekar hos barn där aktivitetsprocessen i sig inte ger någon lust, men lekarna ger lust om barnet finner resultatet intressant. Det kan gälla 3
4 sportlekar och resultatlekar. Leken kan bli olustig om resultatet är ofördelaktigt för barnet. Han drog slutsatsen att det inte är rimligt att definiera lek utifrån barnets lustupplevelse. Vygotskij ser leken som den viktigaste utvecklingskällan av tanke, vilja och känsla. I leken är de inte skilda från varandra. I leken befinner sig barnet alltid över sin medelålder, över sitt dagliga beteende; i leken är det som om barnet vore huvudet högre än sig själv, som han formulerade det. Något som en pappa fick bekräftat när han skjutsat sin son till ishockeyträning. Före träningen lekte småpojkarna att de var ishockeyproffs med kända namn. Pappan imponerades av pojkarnas ishockeylek, de åkte skridskor bättre än annars, de parerade och spelade pucken på ett sätt han tidigare inte sett. Men när tränaren blåste i pipan och det blev på allvar, då fanns inte dessa färdigheter kvar. Vygotskijs syn på lek och leksaker är danad av en tid när färdigproducerade leksaker inte fanns i större utsträckning, det mesta var enkla vardagsföremål som blev något visst i leken. (Vygotskij, 1981) Av samma skäl finns inte heller hos Jean Piaget reflektioner om leksaker som färdiga produkter eller dess roll i leken. Men om ordet leksak innefattar alla föremål i vardagen som i barnets lek blir till något annat så finner vi hos Piaget en hel del. Piagets hypotes om leksaker koncentreras på de situationer där ett föremål har en given form eller betydelse, men som i leken förvandlas till något helt annat. Som exempel gav Piaget barnet som lekte att en pinne var en häst,. Det var förankrat i en särskild erfarenhetsvärld för barnet, pinnen har en form som påminner om en häst. Det tolkade Piaget som ett utslag av barnets tänkande. När barnet i sitt tänkande får klarare minnesbilder och föreställningar framträder symbolleken. Då förstår barnet, menade Piaget, att ett föremål kan symbolisera något annat. I symbolleken anpassar barnet verkligheten till sig själv och gör om den så att den passar in efter dess önskemål och behov. (Piaget, 1945) När barnen i de nazistiska koncentrationslägren lekte att de bar lik, grävde gravar och transporterade döda till massgravar var det knappast av lust. Det var sannolikt ett slags överlevnadstragedi som hjälpte dem att stå ut med den ohyggliga verkligheten. De lekte det de bevittnat. (Eisen, 1988) 4
5 Något jag möjligen kan ana även i pojken Willis lek. Han hade kommit som asylsökande från Azerbajdzjan. Där hade familjen upplevt ofattbara fasor, bland annat hade pappan dödats under dramatiska omständigheter. Willi var mycket tystlåten och tillbakadragen. Hans allvarliga ögon vittnade om upplevelser utöver det begripliga. Han blev erbjuden att komma till mitt lekrum där det fanns leksaker och skapande material. Willi möblerade dockskåpet som visade en familj. Så tog han leksakssprutan och sa bakterier och sprutade in i huset. Smådockorna blev vettskrämda, de försökte gömma sig eller fly ut ur huset men soldater kom efter och sköt ner alla med k-pistar. Efter denna dramatiska lek var Willi mycket nöjd. Det var enda gången han lekte detta tema. Senare lekte han andra lekar han tog liksom ny sats i livet. Annars är upprepningen vanlig i den posttraumatiska leken. Freud menade att upprepningen minskar den obehagliga spänningen. Ju fler gånger barnet upprepar en händelse i aktiv lek, desto mer begriplig och mindre otäck blir den. När ett barn genom lek och skapande ger sina känslor konkreta uttryck ger det en slags förståelse för det egna kaotiska känslolivet. När de destruktiva känslorna frigörs kan också de positiva få komma till uttryck. Sofia var tio år när hon kom med sin familj som asylsökande från Kosovo där de hade utsatts för förföljelse. Efter en tid i en asylklass i Sverige började Sofia sluta sig allt mer. Hon ville inte leka, hon åt mycket dåligt, hade mardrömmar, kissade i sängen och ville helst slippa gå till skolan. Sofia kunde inte tala svenska men fick möjlighet att uttrycka sig genom att rita. Hon tecknade deras hus i Kosovo som hade stora hål. Man såg hennes försök att illustrera det bortskjutna taket och hur en människa misshandlas utanför huset. Sofia ritade också stridsvagnar som sköt mot huset. På detta sätt kunde Sofia dela sina känslor med en vuxen. En vuxen som inte frågade ut henne utan istället gav henne möjlighet att närma sig sitt trauma i egen takt. Hon kunde återvända till sina minnen och bearbeta det som hänt. Det var smärtsamt och hon behövde få göra det i den takt hon orkade och förmådde. Att teckna var hennes sätt att gestalta och ge uttryck för vad hon upplevt. Tillsammans kunde vi dela hennes upplevelser. Den multihandikappade Bosse träffade jag under en ganska lång period för tjugo år sedan. Bosse var då i lågstadieåldern och ett av hans handikapp var dvärgväxt. Hans dröm var att bli 5
6 fotbollsproffs eller polis båda lika ouppnåeliga. Men han lekte att han var både det ena och det andra. Otaliga var de tillfällen vi spelade boll med en lätt skumgummiboll eller lekte att han var en tuff polis som jagade busar. Bosses val av lek och hans behov att göra sin egen situation hanterbar blev tydlig. Leken blev önskeuppfyllande. I leken fick han vara den starke som bestämde. Freud menade att barnet i leken kan tillfredsställa sina önskningar. I leken kan det använda situationer och föremål från den verkliga världen och skapa sin egen värld. Barnet kan inte alltid få som det vill men leken kan hjälpa det att kringgå detta hinder. (Freud, 1917) Magnus betraktades redan som liten annorlunda. Som treåring hade han tänt eld i en papperskorg som stod i familjens kök. Elden hade släckts direkt men rökutvecklingen och uppståndelsen hade förmodligen skrämt den lille pojken. Efteråt hade man inte med ett ord berört vad som skett, berättade mamman. Som sjuåring ritade och målade han en stor teckning med ett hus som brann. I huset bodde många barn som man slängde ut för att de inte skulle brinna inne, berättade Magnus. Vid ett möte med Magnus, nästan trettio år senare, talade han om hur bra det kändes att få tala om det svåra. Han mindes det alltså som ett samtal, vilket det ju inte var, men genom tecknandet kunde han berätta det han inte hade förmått uttrycka i ord. Alla barn föds med förmågan att leka men det måste vara de vuxna som för in leken i barnens värld. Det är i relation till de vuxna som den sociala leken växer fram. Normalt sker det naturligt och börjar redan på skötbordet. Med röstläge och ansiktsuttryck visar föräldrarna leksvängningarna och barnet lär sig tolka leksignaler. Föräldern använder ett speciellt röstläge och mimik, nu äter jag upp dig och andra kärleksfulla uttryck som signalerar att nu är det lek! Vid ett annat tillfälle, när barnet behöver skyddas från till exempel ett farligt föremål, då har föräldern en annan, allvarlig röst och ett annat ansiktsuttryck. Denna oerhört viktiga livskunskap förutsätter en pålitlig vuxen i barnets närhet. En vuxen som lär barnet leksignaler och som svarar på barnets egna lekinviter. Detta samspel är nödvändigt ett barn kan inte leka av sig själv. Barn i krigsdrabbade områden, barnhemsbarn och gatubarn som inte har en nära, tillitsfull kontakt med en vuxen missar detta. Det kan leda till att barnet får koncentrationssvårigheter och svårt att låtsasleka. 6
7 Självkänslan och förståelsen för de egna känslorna störs och barnen kan få svårigheter att kontrollera och planera egna handlingar. Det kan skapa problem att leka i grupp och därmed till en känsla av utanförskap. Donald W Winnicott förlade leken till ett alldeles speciellt mentalt område, mellanområdet eller det tredje rummet. En plats som finns i relation mellan människor som är betydelsefulla för varandra. Här ryms lek, låtsasvärld, symboler och humor. Leken är inte en inre process men den försiggår inte heller i yttervärlden utan just i området däremellan, i det tredje rummet. I det lekområdet har barnet en magisk kontroll. Det är ett rum som den respektfulle vuxne kan få skåda in i. Leken blir som ett fönster mot barnets själ. (Winnicott, 1981) Lekforskaren Catherine Garvey understryker också att det är den vuxne som introducerar leken som en naturlig del i det tidiga samspelet med det lilla barnet. I denna känslomässiga kontakt utvecklas också leendet. Skratt och lek hör ihop och uppstår när barnet mår bra. Vuxna försöker på olika sätt locka fram leendet hos det lilla barnet, något som uppstår i ömsesidighet. Det oväntade kan locka fram skrattet men även det förstorade och överdrivna. Det som är lustfyllt med föräldrarna kan upplevas hotfullt med någon främmande. Leken kräver tillit och trygghet. Tryggheten är än viktigare när leken innehåller skrämmande inslag, när den balanserar mellan lek och hot om i nu kommer jag och tar dig-leken. (Garvey, 1977) Det sjuka, rädda eller förvirrade barnet varken skrattar eller leker. Sara Smilandsky har i sin forskning visat att missgynnade barn med pressade hemförhållande sällan eller aldrig låtsaslekte. Trots att barnen vistades i förskola med tillgång till leksaker, kom ingen lek igång. Även hon ansåg att låtsaslek inte kan läras utan vuxnas hjälp. Att bemästra rollekandets förmåga är alltså inte allom givet. Alltför ofta har man förbisett att den vuxne har en nyckelroll när det gäller att möjliggöra och underlätta värdefull lek. (Smilandsky, 1968) Vilka rollekar ska man då tillåta? Finns det etiskt oacceptabla lekar? Får barn leka död och begravning? Ska man låta dem leka krig? 7
8 Grunden ska naturligtvis vara att det är på lek. Det får inte vara tillåtet att medvetet skada sig själv eller andra. Det är också viktigt att en vuxen finns till hands som en trygg bas. Det som verkar vara svårast att acceptera är krigslekar. Ska barn under lek tillåtas sikta på någon? Att sikta på någon, det må vara med en pistol formad av hårt bröd eller en leksakspistol, är en frågeställning som engagerar många. Kan det möjligen vara så att uttrycket är traditionellt laddat? Kanske har vi inte reflekterat över våra egna reaktioner? Jag tror inte att barn tar skada om vi vuxna säger att vi inte tycker om att de gör så mot mig, alltså lägger problemet hos oss själva utan att värdera barnets val av lek. Det kan ju vara så att barnet i leken arbetar med det eviga temat gott och ont. Lekarna hos barn i kris kan vara våldsamma och fyllda av explosioner, död och hot. Som vuxen kan man bli provocerad och existentiellt berörd av den typen av lekar. Men lär vi oss se hur effektivt leken hjälper barn förstå och skapa sammanhang i sin tillvaro kanske vi intar en annan attityd. Vi ska också ha i minnet att all aktivitet som barn ägnar sig åt inte är lek.. Barns sorg kan också visa sig som ilska. Alla pedagoger vet hur barn kan komma i bråk med kamrater och hur vreden på olika sätt kan gå ut över omgivningen. Hur mycket av den förstörelse och misshandel som finns i vårt samhälle som har sin grund i obearbetad sorg kan man bara spekulera om. Sören Carlsson Sanz, verksamhetschef för akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, beskriver våldet som ett nytt folkhälsoproblem. Han menar att våldsverkare ofta är unga män som vuxit upp utan sin pappa, kanske en sorg dessa ungdomar inte fått möjlighet att bearbeta. Lek och skapande verksamhet är ett sätt att utveckla barns förmåga att hantera konflikter. Jag minns en flicka som i sjuårsåldern miste sin pappa i en olycka. Vi hade inlett ett arbete där hon fick möjlighet att bearbeta sin förlust när familjen plötsligt flyttade till annan ort. Flickan och jag hade brevkontakt under en tid och hon skrev om sin saknad efter sin gamla skola, sin lärare och sina kamrater den möjlighet hon hade fått att genom lek och skapande verksamhet dela sina känslor med en vuxen. I tonåren fick flickan stora svårigheter med skolk, familjeplaceringar och även missbruk och snatterier. Jag kan inte låta bli att fundera över om hennes liv kanske hade gestaltat sig annorlunda om hon fått fortsätta sin 8
9 bearbetning av den svåra kris hon genomlevde. Barn behöver stöd för att bearbeta traumatiska händelser. Obearbetade kriser kan ge problem senare i livet. När jag ser tillbaka på min snart trettioåriga praktiska erfarenhet av lek som en specialpedagogisk insats vågar jag hävda att lek och skapande verksamhet ger barn möjlighet att skapa ordning och reda i kaos. Utan lekens trygga ram har yngre barn små möjligheter att leva ut sina känslor. Då kan bortträngning och förnekande vara det som återstår. Lek och skapande verksamhet har stor betydelse för barns lärande och utveckling, inte minst i samband med krisupplevelser, därför att det ger barnet möjlighet att i lek tillsammans med en förstående vuxen stärka sin förmåga till koncentration utveckla sin sociala kompetens stärka sin självkänsla utveckla sin språkliga kompetens skapa mening och struktur i sina upplevelser och därmed möjlighet att bearbeta dem stärka sin kompetens när det gäller att styra och planera sina handlingar Litteratur Björklund, L & Eriksson, B (2000) Barnet i mötet med livets mörka sidor. Stockholm: Verbum Cleve, E ( 2002) En stor och en liten är borta. Stockholm: Wahlström & Widstrand Dyregrov, A (1997) Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur Dyregrov, A (2002) Sammenhengen mellom kriseopplevelser og skolprestasjoner. Eisen, G (1988) Children and play in the holocaust. Games among the shadows. Boston: The University of Masschusetts Press Edenhammar, K & Wahlund, C (2000) Utan lek ingen utveckling. Stockholm: Rädda Barnen Förlag Edvardsson, G (1985) Barn i kris. Stockholm: Natur & Kultur Erikson, E H (1969) Barnet och samhället. Stockholm: Natur & Kultur Falk, K (2003) Barn till döende förlorar sitt stöd. Psykologtidningen, nr. 15/2003 9
10 Folkman, M-L & Svedin, E (2003) Barn som inte leker. Stockholm: Runa Förlag Freud, S (1917) Mourning and melancholia. London: Standard edition. Hogarth Garvey, C (1977) Play London: Fontana/Open Books Knutsdotter Olofsson, B (1987) Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag Lindberg, L (2000) Leken inom idrotten. Stockholm: SISU Idrottsböcker Lindberg, L (2004) Lekarbetspedagogik som ett hjälpmedel i barns sorg. Magisteruppsats vid Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Mårtens, Y (2002, 2003) Radioprogrammet Våran mamma är död. Sänt 6 december 2002 och uppföljning 7 februari Piaget, J (1945) Play, Dreams and Imitation New York: Norton Skolverket (2000) Beredd på det ofattbara. Stockholm: Liber Svenska Röda Korset Om tortyr Smilandsky, S (1968) The effects of socialdramatic play on disadvanteged preschool children New York: Wiley Tamm, M (2003) Barn och rädsla. Lund: Studentlitteratur Vygotskij, L (1981) Psykologi och dialektik. En antologi i urval av L-C Hydén. Stockholm: Norstedts Weirsöe, B (2004) Empatisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur Winnicott, DW (1981) Lek och verklighet. Stockholm: Natur & Kultur 10
Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket
Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA
PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merRusmedel ur barnets synvinkel
FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå del 1
Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merFlyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.
Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merLäsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi
Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs merVåldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merLäsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merBarnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och
INNEHÅLL Grundläggande tillit uppstår Ömsesidig anknytning Det lilla är stort Barnet är till sin natur tillitsfullt Grundpelare i vardagen för barnets tillit Barnets självförtroende stärks Hustavla om
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merFILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min
FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merVAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT
1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror
Läs merNu bor du på en annan plats.
1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merFrån boken "Som en parkbänk för själen" -
En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merTraumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog
Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merHandlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Läs merMod, är det att hoppa
Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merSmakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merVar alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland
Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth
Läs merhästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.
hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being
Läs merGrisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merVarför är vi så dumma?
Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merStor oro skapas i hela organisationen när
Stor oro skapas i hela organisationen när signaler kommer om nedläggningshot, minskning av personal, flyttning av ett förband osv. Lång tid hinner gå från denna tidpunkt till dess att det formella beslutet
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merTill dig som förlorat di barn
Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund
Läs mer2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma
Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merAtt stödja barn genom fokusering
Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha
Läs merDen missförstådda sorgen
Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor
Läs merIllustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel
Illustration: Ulla Granqvist Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år Med inspiration från vägledande samspel Illustration: Lotta Sjöberg Vägledande samspel Vägledande samspel (ICDP) fokuserar
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merBilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merBarns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik
Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.
Läs merLekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman
Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merFöreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008
Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008 hölls torsdagen den 10 och fredagen den 11 april på hotell Inn i Haninge centrum. Torsdagen 10 april Margareta
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs mer