När det värsta händer Kapitel Den läkande leken. Av Laila Lindberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När det värsta händer Kapitel 10 10. Den läkande leken. Av Laila Lindberg"

Transkript

1 10. Den läkande leken Av Laila Lindberg Människor frågar ofta hur vi kan förebygga den psykiska ohälsa som finns i vårt samhälle. Att upptäcka lekens läkande förmåga kan vara ett av svaren, skriver Clarence Crafoord i boken Barn som inte leker. (Folkman & Svedin, 2003, s. 11) Tanken hisnar, vad skulle inte kunna förebyggas om barn gavs möjlighet att skapa ordning och struktur i krisartade upplevelser inom lekens trygga ram. En utopi, javisst men värt att sträva efter. Leken är ju barns möjlighet att berätta det de inte har ord för, något som pedagoger som arbetar med yngre barn är väl förtrogna med. Under senare år har vi på grund av olika händelser uppmärksammat barns möjligheter att klara av kriser av skilda slag. Med kris menar vi en allvarlig händelse som överväldigar en människa så att hon inte förmår handskas med och ha makt över de känslor som uppstår. Bestörtning och skräck kombineras i en chockartad upplevelse som barnet inte har mental beredskap att möta. Barnens erfarenhet och förmåga att hitta lösningar räcker inte till för att förstå och kontrollera situationen. De flesta av oss sammanknippar ordet trauma med plötsliga, dramatiska händelser och stor psykisk påfrestning. De traumatiska händelserna ligger utanför vanlig mänsklig erfarenhet och uppfattas som outhärdliga. Man brukar skilja på tre olika traumatiska kriser: förlust, kränkning och katastrof. När det gäller förlust eller katastrof behöver inte personen själv ha drabbats direkt för att traumatiseras, det kan vara tillräckligt med hot om förlust eller att bevittna en katastrof. 1

2 Rädslan blir ett sätt att skydda sig. Att ta bort upplevelserna är inte möjligt, men med rätt bemötande och i vissa fall behandling går det att gå vidare. Vad som är traumatiskt för barn beror på flera faktorer. Sammanhanget där händelsen äger rum är av vikt, liksom tidigare upplevelser och erfarenheter. Ett barn som upplever en hotfull situation tillsammans med sina föräldrar och där de vuxna behåller sitt lugn kan visserligen bli skrämd men det behöver inte bli så allvarligt. Om de vuxna däremot blir skräckslagna eller är frånvarande kan barnet uppleva ett trauma. Om barnets livsomständigheter gör att det ofta utsätts för traumatiska händelser, kan olika mentala mekanismer kopplas på för att hjälpa barnet leva med det som sker. Som försvar mot starka inre känslor som väcks till liv av stegrande påfrestningar kan förnekande, bortträngning och undertryckande av de känslomässiga reaktionerna ske. Barn kan dessutom utnyttja dissociation, vilket betyder att det automatiskt uppstår en barriär mellan känslor, tankar och beteende. Dissociation kan vara ett effektivt sätt att skydda sig mot psykisk smärta. En flicka beskrev hur hon låtsades att hon såg sin hemsituation, som var fylld av misshandel och övergrepp, som på en film. Hon blev en slags åskådare utan att reagera känslomässigt. Ett annat exempel är en sjuårig pojke som misshandlades av sin styvfar. I terapi berättade han hur han under misshandeln låtsades att han la sitt huvud i moderns knä. Sedan han lärt sig att föreställningsmässigt befinna sig i mammans famn kände han inte smärta vid övergreppen. Människor i vuxen ålder som under barndomen använt sig att förnekandet av traumatiska upplevelser kan uppleva att de även som vuxna avskärmar sig från känslor. Det kan vara människor som använt sig av någon slags självhypnos för att klara psykisk eller fysisk smärta. Följden kan bli en emotionell ytlighet där personen förlorar förmågan att uppleva känslor. Efter flodvågskatastrofen i Asien julen 2004 fördes en intensiv diskussion om hur viktigt det är att barnen får möjlighet att tala om det inträffade. Jag undrade omedelbart var de yngre barnen tog vägen i den diskussionen. Små barn som ännu inte tillägnat sig det talade språket och analysförmågan fanns inte med. För dessa barn kan leken vara ett sätt att få säga det man 2

3 inte har ord till. Leken tillsammans med en tillåtande vuxen ger barn möjlighet till meningsskapande. En bekant berättade att hon på en familjefest under nyåret förvånats över hur de yngre barnen lekte Flodvågen kommer. Hon häpnade över att barnen ville leka något så otäckt att det kunde vara deras sätt att försöka begripa katastrofen hade hon inte tänkt på. En annan bekant berättade hur hennes dotter lekte att Ken och Barbie kämpade i flodvågorna, precis som hon sett på teve hur människor från katastrofområdet gjort. Medan vi vuxna satt som förstenade framför nyhetssändningarna och talade om det så blev leken ett sätt för barnen att hantera sin oro. Det som skapat rädslan kan övervinnas i lek och målning. Lek och skapande ger möjlighet att känna sig både rädd och modig, i leken kan man till och med skratta åt det farliga. Genom lek skapar barnet situationer där det lär sig klara av den verklighet som det gestaltar i leken. Barn som är goda lekare är ofta bra på att ta sig runt konflikter utan att ta till våld. Att genom lek återupprepa en svår händelse är vanligt hos traumatiserade barn. Leken blir då för barnet vad samtalet är för vuxna båda har en läkande effekt. Upprepning med en viss förändring karaktäriserar den posttraumatiska leken. Om och om igen leker barnet händelsen och kan på så sätt reducera sin ångest och bearbeta sina upplevelser. I allmänhet är barnen omedvetna om att temat i leken är just detta. Det som finns kvar är ett minne men som inte längre ger mardrömmar eller koncentrationsstörningar. Barnet behöver inte ägna all kraft åt att förhålla sig till det som har hänt, energin kan återigen läggas på annat. Att leken har stor betydelse för barns utveckling och lärande är allmänt vedertaget i dag. Eric H Eriksson ansåg att barnet i leken framkallar situationer i vilket det lär sig klara verkligenheten. Eriksson liknade leken vid en skyddshamn för reparationer av illa farna känslor efter stormiga turer på samvarons hav. (Erikson, 1969) De flesta lekteoretiker menar att barn leker av någon slags lustprincip. Den ståndpunkten delade inte Lev Vygotskij som menade att det finns mycket annat som ger barn lustupplevelser. Han menade också att vi ser lekar hos barn där aktivitetsprocessen i sig inte ger någon lust, men lekarna ger lust om barnet finner resultatet intressant. Det kan gälla 3

4 sportlekar och resultatlekar. Leken kan bli olustig om resultatet är ofördelaktigt för barnet. Han drog slutsatsen att det inte är rimligt att definiera lek utifrån barnets lustupplevelse. Vygotskij ser leken som den viktigaste utvecklingskällan av tanke, vilja och känsla. I leken är de inte skilda från varandra. I leken befinner sig barnet alltid över sin medelålder, över sitt dagliga beteende; i leken är det som om barnet vore huvudet högre än sig själv, som han formulerade det. Något som en pappa fick bekräftat när han skjutsat sin son till ishockeyträning. Före träningen lekte småpojkarna att de var ishockeyproffs med kända namn. Pappan imponerades av pojkarnas ishockeylek, de åkte skridskor bättre än annars, de parerade och spelade pucken på ett sätt han tidigare inte sett. Men när tränaren blåste i pipan och det blev på allvar, då fanns inte dessa färdigheter kvar. Vygotskijs syn på lek och leksaker är danad av en tid när färdigproducerade leksaker inte fanns i större utsträckning, det mesta var enkla vardagsföremål som blev något visst i leken. (Vygotskij, 1981) Av samma skäl finns inte heller hos Jean Piaget reflektioner om leksaker som färdiga produkter eller dess roll i leken. Men om ordet leksak innefattar alla föremål i vardagen som i barnets lek blir till något annat så finner vi hos Piaget en hel del. Piagets hypotes om leksaker koncentreras på de situationer där ett föremål har en given form eller betydelse, men som i leken förvandlas till något helt annat. Som exempel gav Piaget barnet som lekte att en pinne var en häst,. Det var förankrat i en särskild erfarenhetsvärld för barnet, pinnen har en form som påminner om en häst. Det tolkade Piaget som ett utslag av barnets tänkande. När barnet i sitt tänkande får klarare minnesbilder och föreställningar framträder symbolleken. Då förstår barnet, menade Piaget, att ett föremål kan symbolisera något annat. I symbolleken anpassar barnet verkligheten till sig själv och gör om den så att den passar in efter dess önskemål och behov. (Piaget, 1945) När barnen i de nazistiska koncentrationslägren lekte att de bar lik, grävde gravar och transporterade döda till massgravar var det knappast av lust. Det var sannolikt ett slags överlevnadstragedi som hjälpte dem att stå ut med den ohyggliga verkligheten. De lekte det de bevittnat. (Eisen, 1988) 4

5 Något jag möjligen kan ana även i pojken Willis lek. Han hade kommit som asylsökande från Azerbajdzjan. Där hade familjen upplevt ofattbara fasor, bland annat hade pappan dödats under dramatiska omständigheter. Willi var mycket tystlåten och tillbakadragen. Hans allvarliga ögon vittnade om upplevelser utöver det begripliga. Han blev erbjuden att komma till mitt lekrum där det fanns leksaker och skapande material. Willi möblerade dockskåpet som visade en familj. Så tog han leksakssprutan och sa bakterier och sprutade in i huset. Smådockorna blev vettskrämda, de försökte gömma sig eller fly ut ur huset men soldater kom efter och sköt ner alla med k-pistar. Efter denna dramatiska lek var Willi mycket nöjd. Det var enda gången han lekte detta tema. Senare lekte han andra lekar han tog liksom ny sats i livet. Annars är upprepningen vanlig i den posttraumatiska leken. Freud menade att upprepningen minskar den obehagliga spänningen. Ju fler gånger barnet upprepar en händelse i aktiv lek, desto mer begriplig och mindre otäck blir den. När ett barn genom lek och skapande ger sina känslor konkreta uttryck ger det en slags förståelse för det egna kaotiska känslolivet. När de destruktiva känslorna frigörs kan också de positiva få komma till uttryck. Sofia var tio år när hon kom med sin familj som asylsökande från Kosovo där de hade utsatts för förföljelse. Efter en tid i en asylklass i Sverige började Sofia sluta sig allt mer. Hon ville inte leka, hon åt mycket dåligt, hade mardrömmar, kissade i sängen och ville helst slippa gå till skolan. Sofia kunde inte tala svenska men fick möjlighet att uttrycka sig genom att rita. Hon tecknade deras hus i Kosovo som hade stora hål. Man såg hennes försök att illustrera det bortskjutna taket och hur en människa misshandlas utanför huset. Sofia ritade också stridsvagnar som sköt mot huset. På detta sätt kunde Sofia dela sina känslor med en vuxen. En vuxen som inte frågade ut henne utan istället gav henne möjlighet att närma sig sitt trauma i egen takt. Hon kunde återvända till sina minnen och bearbeta det som hänt. Det var smärtsamt och hon behövde få göra det i den takt hon orkade och förmådde. Att teckna var hennes sätt att gestalta och ge uttryck för vad hon upplevt. Tillsammans kunde vi dela hennes upplevelser. Den multihandikappade Bosse träffade jag under en ganska lång period för tjugo år sedan. Bosse var då i lågstadieåldern och ett av hans handikapp var dvärgväxt. Hans dröm var att bli 5

6 fotbollsproffs eller polis båda lika ouppnåeliga. Men han lekte att han var både det ena och det andra. Otaliga var de tillfällen vi spelade boll med en lätt skumgummiboll eller lekte att han var en tuff polis som jagade busar. Bosses val av lek och hans behov att göra sin egen situation hanterbar blev tydlig. Leken blev önskeuppfyllande. I leken fick han vara den starke som bestämde. Freud menade att barnet i leken kan tillfredsställa sina önskningar. I leken kan det använda situationer och föremål från den verkliga världen och skapa sin egen värld. Barnet kan inte alltid få som det vill men leken kan hjälpa det att kringgå detta hinder. (Freud, 1917) Magnus betraktades redan som liten annorlunda. Som treåring hade han tänt eld i en papperskorg som stod i familjens kök. Elden hade släckts direkt men rökutvecklingen och uppståndelsen hade förmodligen skrämt den lille pojken. Efteråt hade man inte med ett ord berört vad som skett, berättade mamman. Som sjuåring ritade och målade han en stor teckning med ett hus som brann. I huset bodde många barn som man slängde ut för att de inte skulle brinna inne, berättade Magnus. Vid ett möte med Magnus, nästan trettio år senare, talade han om hur bra det kändes att få tala om det svåra. Han mindes det alltså som ett samtal, vilket det ju inte var, men genom tecknandet kunde han berätta det han inte hade förmått uttrycka i ord. Alla barn föds med förmågan att leka men det måste vara de vuxna som för in leken i barnens värld. Det är i relation till de vuxna som den sociala leken växer fram. Normalt sker det naturligt och börjar redan på skötbordet. Med röstläge och ansiktsuttryck visar föräldrarna leksvängningarna och barnet lär sig tolka leksignaler. Föräldern använder ett speciellt röstläge och mimik, nu äter jag upp dig och andra kärleksfulla uttryck som signalerar att nu är det lek! Vid ett annat tillfälle, när barnet behöver skyddas från till exempel ett farligt föremål, då har föräldern en annan, allvarlig röst och ett annat ansiktsuttryck. Denna oerhört viktiga livskunskap förutsätter en pålitlig vuxen i barnets närhet. En vuxen som lär barnet leksignaler och som svarar på barnets egna lekinviter. Detta samspel är nödvändigt ett barn kan inte leka av sig själv. Barn i krigsdrabbade områden, barnhemsbarn och gatubarn som inte har en nära, tillitsfull kontakt med en vuxen missar detta. Det kan leda till att barnet får koncentrationssvårigheter och svårt att låtsasleka. 6

7 Självkänslan och förståelsen för de egna känslorna störs och barnen kan få svårigheter att kontrollera och planera egna handlingar. Det kan skapa problem att leka i grupp och därmed till en känsla av utanförskap. Donald W Winnicott förlade leken till ett alldeles speciellt mentalt område, mellanområdet eller det tredje rummet. En plats som finns i relation mellan människor som är betydelsefulla för varandra. Här ryms lek, låtsasvärld, symboler och humor. Leken är inte en inre process men den försiggår inte heller i yttervärlden utan just i området däremellan, i det tredje rummet. I det lekområdet har barnet en magisk kontroll. Det är ett rum som den respektfulle vuxne kan få skåda in i. Leken blir som ett fönster mot barnets själ. (Winnicott, 1981) Lekforskaren Catherine Garvey understryker också att det är den vuxne som introducerar leken som en naturlig del i det tidiga samspelet med det lilla barnet. I denna känslomässiga kontakt utvecklas också leendet. Skratt och lek hör ihop och uppstår när barnet mår bra. Vuxna försöker på olika sätt locka fram leendet hos det lilla barnet, något som uppstår i ömsesidighet. Det oväntade kan locka fram skrattet men även det förstorade och överdrivna. Det som är lustfyllt med föräldrarna kan upplevas hotfullt med någon främmande. Leken kräver tillit och trygghet. Tryggheten är än viktigare när leken innehåller skrämmande inslag, när den balanserar mellan lek och hot om i nu kommer jag och tar dig-leken. (Garvey, 1977) Det sjuka, rädda eller förvirrade barnet varken skrattar eller leker. Sara Smilandsky har i sin forskning visat att missgynnade barn med pressade hemförhållande sällan eller aldrig låtsaslekte. Trots att barnen vistades i förskola med tillgång till leksaker, kom ingen lek igång. Även hon ansåg att låtsaslek inte kan läras utan vuxnas hjälp. Att bemästra rollekandets förmåga är alltså inte allom givet. Alltför ofta har man förbisett att den vuxne har en nyckelroll när det gäller att möjliggöra och underlätta värdefull lek. (Smilandsky, 1968) Vilka rollekar ska man då tillåta? Finns det etiskt oacceptabla lekar? Får barn leka död och begravning? Ska man låta dem leka krig? 7

8 Grunden ska naturligtvis vara att det är på lek. Det får inte vara tillåtet att medvetet skada sig själv eller andra. Det är också viktigt att en vuxen finns till hands som en trygg bas. Det som verkar vara svårast att acceptera är krigslekar. Ska barn under lek tillåtas sikta på någon? Att sikta på någon, det må vara med en pistol formad av hårt bröd eller en leksakspistol, är en frågeställning som engagerar många. Kan det möjligen vara så att uttrycket är traditionellt laddat? Kanske har vi inte reflekterat över våra egna reaktioner? Jag tror inte att barn tar skada om vi vuxna säger att vi inte tycker om att de gör så mot mig, alltså lägger problemet hos oss själva utan att värdera barnets val av lek. Det kan ju vara så att barnet i leken arbetar med det eviga temat gott och ont. Lekarna hos barn i kris kan vara våldsamma och fyllda av explosioner, död och hot. Som vuxen kan man bli provocerad och existentiellt berörd av den typen av lekar. Men lär vi oss se hur effektivt leken hjälper barn förstå och skapa sammanhang i sin tillvaro kanske vi intar en annan attityd. Vi ska också ha i minnet att all aktivitet som barn ägnar sig åt inte är lek.. Barns sorg kan också visa sig som ilska. Alla pedagoger vet hur barn kan komma i bråk med kamrater och hur vreden på olika sätt kan gå ut över omgivningen. Hur mycket av den förstörelse och misshandel som finns i vårt samhälle som har sin grund i obearbetad sorg kan man bara spekulera om. Sören Carlsson Sanz, verksamhetschef för akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, beskriver våldet som ett nytt folkhälsoproblem. Han menar att våldsverkare ofta är unga män som vuxit upp utan sin pappa, kanske en sorg dessa ungdomar inte fått möjlighet att bearbeta. Lek och skapande verksamhet är ett sätt att utveckla barns förmåga att hantera konflikter. Jag minns en flicka som i sjuårsåldern miste sin pappa i en olycka. Vi hade inlett ett arbete där hon fick möjlighet att bearbeta sin förlust när familjen plötsligt flyttade till annan ort. Flickan och jag hade brevkontakt under en tid och hon skrev om sin saknad efter sin gamla skola, sin lärare och sina kamrater den möjlighet hon hade fått att genom lek och skapande verksamhet dela sina känslor med en vuxen. I tonåren fick flickan stora svårigheter med skolk, familjeplaceringar och även missbruk och snatterier. Jag kan inte låta bli att fundera över om hennes liv kanske hade gestaltat sig annorlunda om hon fått fortsätta sin 8

9 bearbetning av den svåra kris hon genomlevde. Barn behöver stöd för att bearbeta traumatiska händelser. Obearbetade kriser kan ge problem senare i livet. När jag ser tillbaka på min snart trettioåriga praktiska erfarenhet av lek som en specialpedagogisk insats vågar jag hävda att lek och skapande verksamhet ger barn möjlighet att skapa ordning och reda i kaos. Utan lekens trygga ram har yngre barn små möjligheter att leva ut sina känslor. Då kan bortträngning och förnekande vara det som återstår. Lek och skapande verksamhet har stor betydelse för barns lärande och utveckling, inte minst i samband med krisupplevelser, därför att det ger barnet möjlighet att i lek tillsammans med en förstående vuxen stärka sin förmåga till koncentration utveckla sin sociala kompetens stärka sin självkänsla utveckla sin språkliga kompetens skapa mening och struktur i sina upplevelser och därmed möjlighet att bearbeta dem stärka sin kompetens när det gäller att styra och planera sina handlingar Litteratur Björklund, L & Eriksson, B (2000) Barnet i mötet med livets mörka sidor. Stockholm: Verbum Cleve, E ( 2002) En stor och en liten är borta. Stockholm: Wahlström & Widstrand Dyregrov, A (1997) Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur Dyregrov, A (2002) Sammenhengen mellom kriseopplevelser og skolprestasjoner. Eisen, G (1988) Children and play in the holocaust. Games among the shadows. Boston: The University of Masschusetts Press Edenhammar, K & Wahlund, C (2000) Utan lek ingen utveckling. Stockholm: Rädda Barnen Förlag Edvardsson, G (1985) Barn i kris. Stockholm: Natur & Kultur Erikson, E H (1969) Barnet och samhället. Stockholm: Natur & Kultur Falk, K (2003) Barn till döende förlorar sitt stöd. Psykologtidningen, nr. 15/2003 9

10 Folkman, M-L & Svedin, E (2003) Barn som inte leker. Stockholm: Runa Förlag Freud, S (1917) Mourning and melancholia. London: Standard edition. Hogarth Garvey, C (1977) Play London: Fontana/Open Books Knutsdotter Olofsson, B (1987) Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag Lindberg, L (2000) Leken inom idrotten. Stockholm: SISU Idrottsböcker Lindberg, L (2004) Lekarbetspedagogik som ett hjälpmedel i barns sorg. Magisteruppsats vid Högskolan i Gävle. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Mårtens, Y (2002, 2003) Radioprogrammet Våran mamma är död. Sänt 6 december 2002 och uppföljning 7 februari Piaget, J (1945) Play, Dreams and Imitation New York: Norton Skolverket (2000) Beredd på det ofattbara. Stockholm: Liber Svenska Röda Korset Om tortyr Smilandsky, S (1968) The effects of socialdramatic play on disadvanteged preschool children New York: Wiley Tamm, M (2003) Barn och rädsla. Lund: Studentlitteratur Vygotskij, L (1981) Psykologi och dialektik. En antologi i urval av L-C Hydén. Stockholm: Norstedts Weirsöe, B (2004) Empatisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur Winnicott, DW (1981) Lek och verklighet. Stockholm: Natur & Kultur 10

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman

Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Lekens roll i kunskapsskolan Gunhild Westman Precis som fokus i e5 förstoringsglas samlar ljusstrålarn, så innehåller leken alla utvecklingstendenser i kondenserad form Vygotskij Lev Väljer de strålar

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2008 hölls torsdagen den 10 och fredagen den 11 april på hotell Inn i Haninge centrum. Torsdagen 10 april Margareta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom

Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Krishanteringsplan s.1 (5) Krishanteringsplan inom fo reningen Uppsala Ungdomscirkus/Aktiv Ungdom Viktiga kontaktuppgifter vid en krissituation: Namn Funktion Telefonnummer Pia Eriksson huvudtränare 070-958

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen Bodil Grön Pol.mag, yrkeslärare, arbetshandledare Jakobstad 7.4.2014 Teori och praktik inte alltid lätt att kombinera

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare

Läs mer

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Barns sorg några råd till familj och vänner av Atle Dyregrov och Elin Hordvik Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Hur talar man om döden?

Hur talar man om döden? Hur talar man om döden? När person med utvecklingsstörning möter svår sjukdom och död (Stina Knutsson, 20151118, Vi blir också äldre ) Vad är sorg? Tankar, känslor, reaktioner En känslomässig reaktion

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer