EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR

Transkript

1 Kyrkfack EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND NR KyrkAs FÖRBUNDSfullmäktige ROLF, ELISABETH OCH ANGELINA: OM DET GODA medarbetarskapet KARIN KARLSTRÖM OM PSYKOLOGISKA ASPEKTER PÅ LÖNEN: Då upplever vi lönen rättvis

2 TEMA NR 3/14 MEDARBETARSKAP VI ARBETAR PÅ KANSLIET VIBEKE HAMMARSTRÖM Tf Kanslichef ROBERT SVEC Förbundsjurist LENNART HÅKANSSON Kommunikatör KRISTINA HARRISON Ekonomi, IT & Utbildningsadministratör LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret JOHAN LAUTMANN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets ANNA-CARIN GABELIC Kretsordförande, Linköpings stiftskrets CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängnäs stiftskrets ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets BRITT-MARIE LEION Kretsordförande, Växjö stiftskrets MIA MÖLLER Kretsordförande, Lunds stiftskrets ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets PERNILLA ROSIN Kretsordförande, Karlstads stiftskrets KONTAKT MED KANSLIET Du får kontakt med kansliet på eller via vår växel Du kan även besöka vår hemsida; ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du på eller via e-post till eller FRÅGOR KRING MEDLEMSKAPET Kontakta Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: Vill du ha facklig rådgivning? Du är som medlem välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på hemsidan STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets MARTIN STEINVALL Kretsordförande, Luleå stiftskrets KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets NILS-HENRIK NILSSON Kretsordförande, Stockholms stiftskrets EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen ANN-KATRIN BOSBACH Kretsordförande, Utlandskretsen Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se Redaktionsråd Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Vibeke Hammarström Lennart Håkansson Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Magnus Aronson Adressändringar Tryck Elanders Sverige, 2014 ISSN Utgivningsplan nr 4/14-12 september 2014 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KYRKFACK 3/14

3 LEDAREN Är du medarbetare eller arbetstagare? Uttrycket medarbetare indikerar att anställda inte bara tar emot arbete utan får och kan utveckla arbetet och verksamheten. I en sådan organisation är medarbetaren medarbetande. I LAG OCH AVTAL ANVÄNDS UTTRYCKET ARBETStagare. I Svenska kyrkan talar vi däremot allt oftare om medarbetare och medarbetarskap. Är det någon skillnad mellan uttrycken arbetstagare och medarbetare och speglar de i sådana fall olika synsätt på anställda? För mig är det skillnad. Orden har makt över tanken och tvärtom. Begreppet arbetstagare är tydligt men underordnat och passiviserande. Som arbetstagare blir du tilldelad arbetsuppgifter och det är dessa du har att utföra. Utifrån utbildning, kunskap och erfarenhet utför vi de tilldelade arbetsuppgifterna bättre eller sämre. Utifrån resultatet sätts i de bästa av världar din lön. Men bakom begreppet arbetstagare ligger en människosyn präglad av underdånighet och lydnad. Den som ger arbete har makten medan den som tar emot arbete får en annan ställning. När vi däremot i Svenska kyrkan kallar anställda för medarbetare är det, i mitt tycke, ett mer positivt uttryck som öppnar för och inbjuder till medinflytande, medansvar och medengagemang. Uttrycket medarbetare indikerar att anställda inte bara tar emot arbete utan får och kan utveckla arbetet och verksamheten. I en sådan organisation är medarbetaren medarbetande. FÖR MIG HANDLAR MEDARBETARSKAP OM TILLIT och engagemang. Medarbetaren tar ansvar, utvecklar och utvecklas. Därför att medarbetaren är betrodd och är engagerad. Jag tror på medarbetarskap, jag tror på medarbetare. Jag är glad över att Svenska kyrkan talar om medarbetarskap. Jag hoppas innerligt att vi i Svenska kyrkan även menar något reellt med uttrycket och att det därmed får avtryck i verkligheten. Först då blir det meningsfullt att prata om att vi är varandras arbetsmiljö. Uttrycket vi är varandras arbetsmiljö används ofta för att beskriva relationernas betydelse på en arbetsplats och sammanfattar på ett bra sätt vad psykosocial arbetsmiljö handlar om. Men för att det ska bli så måste vi också vara betrodda att vara medutvecklande av arbetsmiljön. Först då kan vi vara medansvariga i den. TÄNK OM SVENSKA KYRKAN KUNDE GÅ I BRÄSCHEN för ett nytt synsätt på anställda. Tänk om vi alla fick vara medarbetare istället för arbetstagare. Den synen på medarbetare i Svenska kyrkan vill jag verka för. Arbetsmiljö handla om attityder och förhållningssätt, inte minst hos ledningen, men ytterst är det vår människosyn som styr vårt beteende. Ledningens syn på medarbetarskapet får långtgående konsekvenser för organisationen och alla som är verksamma där. KYRKA HAR HAFT FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE OCH FIrat 111 års jubileum. Jag vill hälsa nyvalda ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen hjärtligt välkomna till styrelsearbetet. Jag vill tacka Maria Berg och Ammi Jonsson för goda insatser när de nu lämnar sina uppdrag som ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen. Jag vill rikta ett stort tack till Christer Edvinsson för hans 22 år långa arbete som ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen och för hans engagemang och ansvarstagande som vice förbundsordförande i KyrkA. Till sist vill jag önska alla en riktigt god fortsättning på sommaren. BROR HOLM FÖRBUNDSORDFÖRANDE KYRKFACK 3/14 3

4 MEDARBETARSKAP Det finns flera aspekter på medarbetarskap. Men en av dem handlar om att jobba tillsammans för ett bestämt mål, säger Rolf Nordström som är församlingsassistent i Örnsköldsviks församling. I det goda medarbetarskapet kan vi se över gränserna Foto Magnus Aronson

5 MEDARBETARSKAP Ett brinnande engagemang som bottnas i en lika brinnande tro har många fördelar men kan också innebära att du bränner ditt ljus i båda ändar. I det goda medarbetskapet kan vi se över gränserna och jobba ihop i olika konstellationer för ett så bra resultat som möjligt. I det ligger att inte bara slå vakt om mina egna ansvarsområden; att jag enbart koncentrerar mig på barn- och ungdomsarbetet eller musikerna på kyrkomusiken. Utan parallellt med våra uppgifter håller vi också visionen levande. Att vi gemensamt jobbar för att sprida kyrkans budskap. Rolf Nordström har varit församlingsassistent sedan 1988 och ser på sin uppgift som vägledande. Han vill hjälpa barn och ungdomar att hitta sig själva och upptäcka vem Gud är och vad kristen tro betyder i praktiken. Genom närvaro hjälper jag dem att hitta sig själva. Om barnen och ungdomarna upplever att jag verkligen är där för dem, kan de få syn på sitt eget värde. Han har varit i församlingen sedan 1994 och arbetar främst med konfirmander och grupper. Samarbetet med de andra kollegorna är centralt och bygger på både lyhördhet och ansvarstagande för sina uppgifter. Vilket ansvar har varje medarbetare? Oavsett om du är chef eller medarbetare är det viktigt att veta vilka områden som är mitt ansvar. Det ska vara tydligt och helst finnas återgivet i en arbetsbeskrivning. Men du äger inte din tjänst. Det finns inget avtal som reglerar att ditt arbete ska innehålla specifika uppgifter. Tjänsten ska motsvara ditt kompetensområde, men innehållet kan förändras vid omorganisationer och när ekonomin krymper. I min församling har vi tidigare haft en omfattande öppen fritidsverksamhet i fantastiska lokaler. Verksamheten svällde, men hade inte en särskilt kyrklig profil. Vi kom fram till att det är kommunens och inte kyrkans uppgift att driva fritidshem. Vi bestämde oss därför för att satsa på en annan typ av verksamhet med en mer uttalad kristen profil. Vilket ansvar har jag för att säga till om jag är överbelastad? Chefen är ingen tankeläsare. När medlemmar ringer mig angående det här problemet brukar jag ge dem rådet att prata med sin chef. Att de skriver ner tankar och funderingar och tar ett samtal så fort som möjligt. Väntar du för länge byggs det lätt på saker och samtalet kan urarta i affekt. Försök att tala nyanserat och ge exempel. Använd inte orden aldrig eller jämt för det är inte sant. Verkligheten är inte så svart-vit. Om du öppnar en diskussion med hårda ord, får du det tillbaka. Och om jag ser brister i arbetsmiljön? Formellt är det arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. Men för att arbetsgivaren ska kunna ta sitt ansvar bygger det på att jag som medarbetare för en dialog och påtalar brister. Jobbar jag på kyrkogården med maskiner som kan vara farliga, är det svårt för kyrkoherden att känna till fakta om ingen påtalar det. Namn Rolf Nordström Ålder 48 år Familj Barnen Malin 17 och Daniel 19 år och livskamraten Mona Arbetar som Församlingsassistent i Örnsköldsviks församling Fackligt förtroendevald Sedan 2002 Vänd dig till skyddsombudet eller din fackliga företrädare om du som medarbetare inte får gehör för dina frågor. Vilka fallgropar kan jag ramla i som medarbetare? En är detta att man inte äger sin tjänst. Många har en positiv erfarenhet av att det finns ett stort utrymme för att utveckla intressen inom ramen för tjänsten. Men i tider av förändringar kan tjänsten få en ny inriktning. En del upplever det som en orättvisa, men det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Ett brinnande engagemang som bottnas i en lika brinnande tro har många fördelar men kan också innebära att du bränner ditt ljus i båda ändar. Schemaläggning kan vara en hjälp för att sätta gränser. Vad kännetecknar goda relationer på arbetsplatsen? Öppenhet, respekt, ärlighet och att man lyssnar på varandra. Om de fyra komponenterna finns med fungerar ofta samarbetet. Dina rättigheter och skyldigheter som medarbetare Till rättigheterna som arbetstagare hör en god arbetsmiljö där arbetsgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö, att få sin vecko- och dygnsvila samt ob-ersättning och övriga ersättningar i förhållande till avtalet. Till skyldigheterna hör att utföra det arbete jag är anställd för och som finns i arbetsbeskrivningen, fråga arbetsgivaren om möjligheten att åta sig bisyssla, inte agera utanför arbetet på ett sätt som kan skada arbetsgivaren, iaktta tystnadsplikt (präster & diakoner), upplysa arbetsgivaren om förhållanden som är av betydelse för arbetet. KYRKFACK 3/14 5

6 MEDARBETARSKAP Namn Angelina Backman Ålder 42 år Familj Man, fyra barn och en katt Arbetar som Präst i Knista församling 50 procent, FFV 25 procent och Rso 10 procent Fackligt förtroendevald Sedan Ordförande i Strängnäs stiftskrets sedan 2007 till, men ibland kanske det vore kärleksfullare att inte gripa in. Ibland när jag är ute som fackligt förtroendevald hör jag kommentarer om andra medarbetare Hen kan inte skriva sitt schema, som om det vore något som inte gick att påverka. Men om alla är där och backar upp kollegan med schema eller vad det nu kan vara, kommer personen aldrig att lära sig det. I det goda medarbetskapet har vi förtroende för varandra och för en dialog om det gemensamma arbetet, menar Angelina Backman. Medarbetarskap definierar hon annars bokstavligen som någon jag arbetar med. Då ser vi varandra och ordet medarbetare betonar det. Det gör något med relationen. Om vi istället betonar orden chef och arbetstagare förändras den balansen och det bli en större ojämlikhet. Angelina Backman arbetar bland annat med gudstjänster. kyrkliga handlingar och konfirmander i församlingen. Hon har nyligen kommit hem från en studieresa i Polen med unga ledare. De såg bland annat Auschwitz-Birkenau. Men ungdomarna var väl förberedda och hade läst mycket om förintelsen och andra världskriget. Men det är ofattbart, enormt stort och svårt att ta in. Foto Magnus Aronson Själavård är en del av hennes arbete men hon har aldrig upplevt att hon hamnat i konflikt mellan tystnadsplikt och samvete. Nej, den absoluta tystnadsplikten är ju inget man använder Förtroende skapar goda relationer Det är god pedagogik att ha höga tankar om andra människor har Allan Edwall sagt. Det är inte de hårda orden som vecklar ut oss, utan när en annan människa tror på oss och våra möjligheter. Förtroende är en nyckel för att skapa goda relationer mellan medarbetare. Att man har tilltro till att en kollega gör sitt jobb och dessutom att hen gör det bra, säger Angelina Backman, präst i Knista församling och fackligt förtroendevald sedan Ett vanligt beteende, som är motsatsen till det, är när vi curlar varandra. Något som förekommer på de flesta större arbetsplatser. Vi curlar våra barn och det händer också att vi curlar varandra i arbetslaget. Det finns en god vilja i det, en vilja att hjälpa sig av vårdslöst. Det är under enskilda samtal eller bikt. Om jag ser något i en grupp, som inte står rätt till, faller det under anmälningsskyldigheten och då är tystnadsplikten inget jag kan gömma mig bakom. Vilket ansvar behöver jag ta i egenskap av präst och medarbetare? Spontant varken mer eller mindre än någon annan. Jag själavårdar ju inte mina arbetskamrater. Men sedan skulle det kunna vara så att jag som präst har övat upp en förmåga att reflektera över saker. Det i sig föder ett slags ansvar. Vilket ansvar har jag för att påtala brister i arbetsmiljön? Det ligger på arbetsgivaren att åtgärda brister, därför är det viktigt att kommunicera dem. Snubblar jag återkommande på en mattkant eller halkar på hala golv behöver jag berätta om det för arbetsgivaren och mitt skyddsombud. 6 KYRKFACK 3/14

7 MEDARBETARSKAP Hur beter jag mig mot dem jag möter? Medarbetarskap handlar framförallt om vår psykosociala arbetsmiljö och att vara med och inte mot varandra, säger Elisabeth Hård af Segerstad när vi pratas vid på telefon en dag i juni. Solen gassar i Stockholm men i Stora Skedvi har ett oväder dragit in och börjar det åska måste vi lägga på. Hur beter jag mig mot dem jag möter och har omkring mig? fortsätter hon. Vem är jag gentemot min chef och mina arbetskamrater? Det ligger så nära tillhands att prata om våra rättigheter, men vi har också skyldigheter, det brukar jag påminna våra medlemmar om. Alla vill ha en högre lön, men för att få en högre lön har du också en skyldighet gentemot arbetsgivaren att fullgöra dina arbetsuppgifter. Elisabeth Hård af Segerstad är diakon och arbetar större delen av sin tid som fackligt förtroendevald. Hon är också kretsordförande i Västerås. Det här uppdraget är så roligt! Det går inte en dag utan att jag lär mig nya saker, det är fantastiskt att fortfarande kunna bidra till att skapa bättre arbetsplatser på olika sätt när man är 64 år. Hur mycket ansvar ska du ta som medarbetare och diakon? Som medarbetare har jag ett stort ansvar och som diakon, ett ännu större. Att vara i vigningstjänst innebär, för mig, att verkligen bara ha en mun och två öron och ögon. Mitt uppdrag är att se och lyssna till andra, framför att själv tala. Vi behöver ha respekt för varandra och varandras uppdrag på arbetsplatsen. Vi är ju varandras arbetsmiljö. Elisabeth Hård af Segerstad betonar också att i medarbetarskapet ligger att stötta varandra och finnas till för sina medarbetare. Om vaktmästaren är sjuk och jag har Namn Elisabeth Hård af Segerstad Ålder 64 år Familj Gift Arbetar som Diakon i Hedemora- Garpenberg församling Fackligt förtroendevald Sedan 20 år. Ordförande i Västerås kretsen. en lucka, kan jag hjälpa till och kopiera gudstjänstagendorna. Många diakoner lever också med en ökad hot och våldsbild där vi behöver värna om varandra, Om jag gör ett hembesök, som jag känner en oro inför, lämnar jag alltid ett slutet kuvert med adressen på pastorsexpeditionen och ber någon ringa om jag inte har hört av mig före en viss tid. Men då har jag också en skyldighet att komma ihåg att höra av mig. Vad kan vara utmanande? Att du blir en enspännare som sköter Foto Magnus Aronson ditt eget och struntar i vad de andra håller på med. En person kan bli så fokuserad på sina uppgifter och det hon/han brinner för att du inte engagerar dig i vad de övriga gör. En annan fallgrop kan vara en attityd att du är förmer än dina arbetskamarter. Vi är alla medarbetare i ett medarbetarskap där alla behövs. Vi har våra specialiserade uppgifter, men är beroende av varandra. Om kyrkomusikern inte kommer eller vaktmästaren inte förbereder kyrkan inför en gudstjänst fungerar det inte. KYRKFACK 3/14 7

8 MEDARBETARSKAP Ett medarbetarskap handlar inte bara om att utföra sina arbetsuppgifter, i det ligger också att vara professionell i sin relation till arbetskamrater och chefer. Det menar psykologerna och organisationskonsulterna Anna-Lena och Paul Sundin med en lång erfarenhet av utveckling i organisationer. Hur tar du din roll på jobbet? NÄR DE MÖTER GRUPPER OCH INDIVIder brukar de lyfta fram vikten av att ha ett fungerande filter och att kunna skilja på den privata och yrkesmässiga rollen. Om jag till exempel vid frukostbordet har haft en diskusson med mina tonårsbarn som har eskalerat i en mindre konflikt behöver jag sätta det åt sidan när jag kliver in på min arbetsplats. Vi behöver tillfälligt lämna våra privata bekymmer och glädjeämnen och byta fokus när vi kommer till jobbet. Det finns olika ritualer för det här som hjälper dig att vara närvarande. Det är en sak att vara på plats fysiskt men ibland är det en utmaning att även vara där mentalt. Stundtals får vi kämpa med detta, säger Paul Sundin. Ja, hur stor ska vår förståelse vara för en dålig dagsform? fortsätter Anna-Lena Sundin. Ingen människa kan vara på topp varje dag, vi lever i flera sammanhang som påverkar oss. Men vi behöver hålla en slags baslinje för 8 KYRKFACK 3/14 vad som är acceptabelt och inte. Vi behöver bara titta på oss själva och vår egen acceptansnivå när vi till exempel köper en tjänst av en hantverkare. Är det ok att hantverkaren har en dålig dag när han ska renovera vårt badrum? Vi har ett ansvar, inte bara för att ut föra våra arbetsuppgifter, utan också för vårt bemötande. När vi kommer till jobbet behöver jag tänka på vad den här dagen kräver av mig. Vilka sidor ska jag plocka fram och vilka ska hålla sig i bakgrunden? Det handlar inte bara om saker som ska hållas i schack utan det kan också vara bra sidor som inte passar in just nu. Under ett uppdrag arbetade vi till exempel med en person som hade skiftat från att vara medarbetare till att bli chef på en och samma arbetsplats. Han var uppskattad hos sina kollegor för att han skämtade mycket. Men när han blev chef och fortsatte att dunka dem i ryggen blev människor obehagliga till mods och började spekulera i om han favoriserade vissa medarbetare. I den nya rollen blev för mycket skämtande fel. Träna olika sidor Det kan också vara så att jag behöver träna upp sidor som jag inte är helt bekväm med, för att rollen kräver det. Som att prata inför grupp, fast jag egentligen är en blyg person som inte tycker om att vara i centrum. Vi går in och ut ur olika situationer och behöver vara lyhörda för vilket sammanhang vi befinner oss i och vad situationen bjuder in till. Det här är vi vana vid i livet i stort. Barnuppfostran handlar om att markera och visa på vad som fungerar och inte. Den uppsluppenhet som är naturlig för barn på ett tivoli blir exempelvis fel i en landsortskyrka och där hjälper vi som föräldrar våra barn att öva upp en känslighet för olika miljöer och sammanhang, säger Paul Sundin. Morsan och diplomaten Det handlar inte bara om att han-

9 MEDARBETARSKAP Ibland kan vi hamna i rollåsningar när ett beteende slår över. Till exempel offret, diplomaten, clownen och morsan. Illustration Anna Gunneström Ta din roll på jobbet! av Anna-Lena Sundin och Paul Sundin guidar dig genom arbetslivets verklighet på ett vardagsnära sätt. Genom praktiska övningar och konkreta exempel får du handledning att ringa in vilka förutsättningar som krävs och vad du själv kan göra för att få det att fungera på jobbet. tera sin roll på jobbet professionellt, ibland behöver vi vara vaksamma om vi alltför ensidigt hamnar i en specifik roll på jobbet som till exempel morsan, diplomaten, clownen och offret. Vi kallar det för rollåsningar, när ett beteende slår över. Det har ofta sitt ursprung i vår kärnfamilj. En person som till exempel fick medla mellan två föräldrar, tar gärna med sig den rollen som vuxen. De flesta är medvetna om sina beteenden men kan inte riktigt se hur det slår an på arbetsplatsen, säger Paul Sundin. Som konsult under utvecklingsdagar kan vi göra det talbart och resonera om för- och nackdelar i teamet, säger Anna-Lena Sundin. Medarbetarna kan då ställa den typen av rollbeskrivningar mot vad som förväntas av mig i min tjänst och koppla det till arbetsbeskrivningen. Kan man samlas runt en gemensam karta, som visar på verksamhetens mål, och vari ens roll ligger för att nå dit, blir det enklare att samtala kring de här begreppen. Levande styr- och måldokument För att till fullo kunna kliva in i sitt medarbetarskap är tydlighet centralt, understryker Anna-Lena och Paul Sundin. Att det förutom arbetsbeskrivningar finns levande styr- och måldokument. Det är ganska vanligt att måldokumenten bara blir en pappersprodukt. Men då behöver vi prata om exempelvis värdeord som öppenhet och mod. Vad menar vi när säger det och hur omsätter vi det i praktiken? Om vi inte pratar om målen ligger det närmare till hands att varje medarbetare arbetar utifrån vad hen tycker är viktigt. Ett måldokument behöver tydliggöras och diskuteras. Det är viktigt att medarbetarna är med på tåget och känner till riktningen, säger Anna-Lena Sundin. FORTS NÄSTA SIDA KYRKFACK 3/14 9

10 MEDARBETARSKAP Det har vi själva lärt oss den hårda vägen, säger Paul Sundin. För många år sedan när vi tog enskilda handledningsuppdrag tillät vi uppdragsgivaren att vara diffus. Det blev inte bra, det kanske sådde något frö hos en individ, men resultatet blev lika diffust som uppdraget. Idag är vi stenhårda när vi har en dialog med uppdragsgivaren; beställningen måste var tydlig för annars kan vi inte infria förväntningarna. Det är vanligt att medarbetarna känner sig vilsna efter en omorganisation, nu har två avdelningar slagits ihop - men sedan då? Hur hittar man sin nya roll efter en omorganisation? Det är ledningens ansvar under hela förändringsprocessen att inte bara tala om förändringen i sig utan vad som förväntas av var och en i det nya sammanhanget. Det är vanligt att medarbetare känner sig vilsna efter en omorganisation, nu har två avdelningar slagits ihop men sedan då? Vad gör vi nu? säger Paul Sundin. Ofta underskattar ledningen hur lång tid det tar för en förändring att landa och man har lite för bråttom att komma igång med det nya. En bra metafor är orientering. I en enkel terräng, som du dessutom känner till, behöver du bara ta ut riktningen en gång. Men i en komplicerad, okänd terräng behöver du ofta stanna flera gånger och ta upp karta och kompass, säger Anna-Lena Sundin. När det inte görs ligger det nära till hands att medarbetarna tappar bort sig och blir vilsna. I ett sådant läge är det lätt att lägga känslor av till exempel oro eller ångest på sig själv. Men, säger Paul Sundin. Ingenting inom oss sker isolerat från omvärlden. Om man har modet att lyfta sin oro med kollegor eller med sin chef finner man nästan alltid att oron är en signal på någonting. Min kollega kanske inte känner oro utan är istället stressad och allmänt ofokuserad. Man är sällan ensam om de här reaktionerna. I den bästa av världar finns det en chef som bjuder in till samtal kring detta och sätter ord på att det inte är konstigt om omorganisationen föder känslor av vilsenhet eller oro, fortsätter Anna-Lena Sundin. Så fort vi kan prata om de här företeelserna blir det normaliserat och en del i en struktur i stället för att vara ett personligt problem. Vi har ett ansvar, inte bara för att utföra våra arbetsuppgifter, utan också för vårt bemötande, säger Anna-Lena Sundin, psykolog och organisationskonsult Vi kallar det för rollåsningar, när ett beteende slår över. Det har ofta sitt ursprung i vår kärnfamilj, säger Paul Sundin, psykolog och organisationskonsult 10 KYRKFACK 3/14

11 NOTISER KyrkA om jämställdhet på Nordiskt forum Flera tusen kvinnor från Norden intresserade av rättvisa, jämställdhet, utveckling och ledarskap samlades under några dagar på Nordiskt forum i Malmö den juni. Och bland alla kvinnor märktes också en man - KyrkA:s förbundsordförande Bror Holm. Nordiskt Forum i Malmö arrangeras av organisationer ur den nordiska kvinnorörelsen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Från Kyrkans Akademikerförbund medverkade bland andra förbundsordförande Bror Holm, Maria Ottensten, ordförande för Kyrkoherde Forum för prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan och Ann Aldén, församlingsherde i Malmö. Både Ann Aldén och Maria Ottensten medverkade i boken Kyrkoherde och kvinna där 25 kvinnliga kyrkoherdar intervjuades. Seminariet handlade bland annat om vilka utmaningar och möjligheter vi ser i framtiden. Bror Holm, förbundsordförande för KyrkA, berättade om bakgrunden till den bok förbundet gav ut i samarbete med Argument förlag i fjol. Det fanns skillnader mellan de problemställningar Maria Ottensten och Bror Holm. Foto Vibeke Hammarström som kvinnliga ledare berättade om jämfört med de problem manliga ledare lyfte. Bror Holm lyfte fram att Svenska kyrkans största problem vad gäller kvinnor och ledarskap är förutfattade meningar om att mannen är normen för ledarskapet. Detta är uppfattningar som vi alla kan ha. Sist och slutligen handlar det om människosyn. Är kvinnor och män lika mycket värda? En annan fråga Bror Holm lyfte var att det inte finns ett särskilt kvinnligt ledarskap vilket bekräftade flera av de andra deltagarnas erfarenheter. Att kvinnor skulle ha ett annorlunda ledarskap har alltför länge tagits som intäkt för att kvinnor skulle vara sämre ledare. Bror Holm gav uttryck för varför jämställdheten ibland får en backlash: Varje generation måste erövra jämställdheten. KyrkA driver 3 mål i Arbetsdomstolen KyrkA har just nu tre mål i Arbetsdomstolen, AD. Förbundsjurist Robert Svec är sakkunnig och representerar KyrkA i AD. I nästa nummer av Kyrkfack, nr 4/14, kommer vi följa upp de tre domarna och berätta mer. Då är domarna med största sanolikhet avgjorda. Det första målet gäller brott mot MBL där KyrkA har stämt Leksands pastorat för åsidosättande av den primära förhandlingsplikten. Det andra målet gäller otillåtet löneavdrag där KyrkA har stämt Hamrånge församling för en otillåten kvittning. Det tredje målet gäller kyrkoherde Joakim Selin, som vi tidigare har skrivit om i Kyrkfack nr 4/12, som avskedades av kyrkorådet i Veddige-Kungsäters församling i juni Huvudförhandling i målet ägde rum den 9-12 juni. Målet är omfattande och handlar om ett antal frågo; bland andra om det finns laglig grund för avsked och frågan huruvida en kyrkoherde har företagsledande eller därmed jämförlig ställning. Det vill säga omfattas kyrkoherdar av LAS eller inte? Till det kommer flera frågor, bland annat om reseersättningarna varit rimliga eller inte. Inte tillräckligt skydd för visselblåsare I slutet av maj presenterades den statliga utredningen Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Utredningen har övervägt ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. I dag omfattas så kallade visselblåsare inte av någon specifik lag men har ett visst skydd utifrån yttrandefriheten och rättspraxis. Nu föreslås att anställda ska få ett skydd i lagen för att kunna larma om missförhållanden på arbetsplatsen. Endast allvarligare missförhållanden ska omfattas av förslaget. Utredningen föreslår att arbetsgivaren ska larmas först innan det är tillåtet att larma externt. Risken är uppenbar att lagen blir tandlös när arbetstagaren blir tvungen att göra en avvägning av om missförhållandet är allvarligt eller inte. Då kanske man hellre avstår från att larma eftersom man kan råka illa ut, säger Helena Larsson, jurist på Saco. KYRKFACK 3/14 11

12 MEDARBETARSKAP De psykologiska aspekterna styr i hög grad hur vi uppfattar vår lön. Om vi till exempel upplever att vår lön är rättvis eller inte. Den psykologiska kunskapen behöver tillämpas mer än vad som görs idag, menar Karin Karlström, psykolog och utredare på Saco. Känslan av r I SLUTET AV FÖRRA ÅRET PRESENTERADE Saco antologin Lönespridning där olika perspektiv på lön och lönespridning genomlyses. Karin Karlström har skrivit om hur de psykologiska aspekterna påverkar vår uppfattning av lönen och det har landat väl i tiden. Intresset bland chefer, förhandlingsdelegationer och ombudsmän har varit och är stort. Under våren har hon varit ute och föreläst i ämnet flera gånger i månaden. På något vis har detta med lön och lönebildning tillhört förhandlarnas värld med fokus på löneökning och lönenivåer. Vilket givetvis är viktiga faktorer, men det ekonomiska spåret har dominerat. Det har nog bidragit till att man inte använt den psykologiska forskning som har gjorts på området. Men inom såväl den offentliga som privata sektorn hör jag att diskussioner pågår kring hur vi kan utveckla lönebildningsarbetet och den individuella lönesättningen. Där kommer säkerligen psykologiska aspekter att bli relevanta. Karin Karlström är psykolog och utredare på Saco. Foto Kalle Assbring Flera faktorer styr hur lönen uppfattas Ett av syftena med en individuell lönesättning är att stimulera och motivera medarbetare till goda prestationer som är bra både för verksamheten och dess utveckling. Men då utgår man ifrån att det finns ett direkt positivt samband mellan lön och motivation samt prestation, säger Karin Karlström. Problemet med det antagna sambandet är att man inte tar Om jag får ett bra bemötande av chefen och arbetsgivaren under löneprocessen kommer jag också uppleva en högre grad av rättvisa. 12 KYRKFACK 3/14

13 MEDARBETARSKAP ättvisa viktig för vår motivation 46 Sida 1 ingsrubriker där det står och av värdeladdade på - gen är för stor eller för komstklyftorna ökat sam - espridningen minskat? aspekter. Vad är löne - g används begreppet diskuterar också några unkter om löneskillnader forskningen kring lön och a forskningen granskas station, medan sambandet i fokus för den psyko - boken är: Hur har löneutbildade förändrats sedan sambandet ut mellan löne - ch vilket är sambandet melgen och utbildningens lönv? e bok för specialister, chefer och alla som vill isbn Lönespridning Lena Granqvist (red.) sns förlag Lena Granqvist (red.) I Lönespridning granskas olika aspekter av lönen Vad är lönespridning, i vilka sammanhang används begreppet och hur mäts det? Lönespridning är en antologi där Karin Karlström har skrivit ett av kapitlen. hänsyn till att människor upplever lön på olika sätt och därmed reagerar olika på lön. Vi människor är olika och har skilda drivkrafter! För att lönen ska kunna användas som ett medel för att skapa drivkraft och motivera till goda insatser är förståelsen för hur olika individer reagerar på sin egen och andras lön och vad som påverkar dessa upplevelser högst relevant. Det är även förståelsen för de effekter som löneskillnader mellan kollegor och själva lönesättningsprocessen kan få. Detta visar den psykologiska forskningen inom området. Det finns flera inre faktorer som styr hur vi uppfattar vår lön som till exempel ålder, personlighet och kön. Men effekterna av ålder eller personlighet är endast marginella, menar Karin, däremot finns det skillnader mellan könen. Kvinnor är generellt sett mer nöjda med sin lön, och tycker generellt att lönen är mer rättvis än vad män gör. Det är lite märkligt eftersom kvinnor tjänar mindre än män. Men det kan delvis förklaras med att kvinnor har lägre förväntningar på sin lön än vad männen har, säger Karin Karlström. Men vi ser också att de sambanden blir svagare över tid. Förklaringen som forskarna ger är att skillnaderna mellan män och kvinnors lön har minskat och vi har blivit mer jämställda på arbetsmarknaden. I takt med det har kvinnor sannolikt fått en ökad förväntan på en högre lön. Nyckel - rättvis lön En nyckel bakom vår motivation är att vi upplever lönen som rättvis. Att jag förstår varför jag har den lön jag har och att den upplevs som relevant i förhållande till min prestation och vad mina kollegor tjänar. Och måttet av rättvisa kan i sin tur mätas utifrån olika aspekter, som alla hänger ihop och påverkar varandra. Rättvisa är inte bara ett ensidigt begrepp, utan det finns fyra dimensioner av rättvisa som lyfts fram inom den psykologiska forskningen i förhållande till lön. Distributiv rättvisa handlar om hur jag upplever min egen lön i förhållande till min prestation i jämförelse med andras löner och prestationer, säger Karin Karlström. Den andra dimensionen är den procedurmässiga rättvisan som handlar om själva löneprocessen. Vilka principer som ska gälla i lönesättningen, hur de tillämpas då lönerna ska sättas och om jag har möjlighet att påverka och komma med synpunkter under processen. De mellanmänskliga relationerna, hur jag upplever mig behandlad i lönesammanhang, är den tredje dimensionen av rättvisa. Att bli behandlad med värdighet och respekt och därmed uppleva sig sedd och hörd. Om jag får ett bra bemötande av chefen och arbetsgivaren under löneprocessen kommer jag också uppleva en högre grad av rättvisa när det gäller lönen. Den fjärde dimensionen handlar om tydlighet och information, hur jag uppfattar den information och de motiveringar som ges för en viss lön. Att lönekriterierna är tydliga, att jag vet vad det är som bedöms och vad jag ska jobba för och utveckla för att få en positiv löneutveckling är viktigt. Om jag får en bra motivering och förklaring till varför jag får den lön jag får kommer jag också acceptera utfallet i större utsträckning även om resultatet inte är positivt. - Under lönesamtalet är återkopplingen på mitt arbetsresultat centralt. Hur ser chefen på min prestation och vad jag har bidragit med. Det ska vara en riktad verksamhetsinriktad feedback där jag får feedback på det jag har gjort. Men återkoppling, understryker Karin Karlström handlar inte bara om att lyfta fram det som är bra utan också vad jag behöver utveckla. Där skulle många chefer behöva våga lite mer, att även kunna sätta ord på det som är lite obekvämt. Men att på ett respektfullt sätt hjälpa medarbetaren att utvecklas och vara ett stöd i det och ge vägledning. Om jag inte får feedback skapar det en osäkerhet, är mina prestationer bra eller inte, och gör jag rätt saker för verksamheten? Brist på återkoppling kan också skapa felaktiga förväntningar på den lön jag ska få. Hur mäta självständiga arbeten? Som präst, diakon och pedagog arbetar du ofta självständigt. Präster och diakoner kan dessutom ha fokus på samtal i sin tjänst, som omfattas av tystnadsplikten. Hur mäter man värdet av något som kanske ger resultat först efter ett tag? Det är samma problematik som många andra akademikeryrken ställs inför, att vara specialist och sitta utspridda på olika håll och arbeta med långsiktiga uppgifter. I de fallen där jag arbetar till stor del självständigt blir dialogen särskilt viktig, hur jag tycker att jobbet fungerar och hur jag märker resultat och når målen. KYRKFACK 3/14 13

14 FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2014 KyrkAs vision är att alla akademiker som är anställda inom Svenska kyrkan ska bli medlemmar i förbundet. För att nå den visionen kommer KyrkA lägga fokus på bland annat rekrytering, arbetsmiljö och professionsfrågor under åren Medlemsrekrytering och arbe REKRYTERING VAR OCKSÅ I FOKUS UNder andra dagen på förbundsfullmäktige. Ledamöterna fick tänka tillsammans kring hur vi kan bli ännu bättre på att nå ut till potentiella medlemmar. Vi är redan det största akademikerförbundet inom Svenska kyrkan och fortsätter att rekrytera kyrkoherdar, komministrar, diakoner och pedagoger. Det är viktigt att pedagoger och diakoner försöker rekrytera sina kollegor. Det får alltid en större trovärdighet om en diakon eller en församlingspedagog värvar en kollega, eftersom diakonen liksom pedagogen till fullo känner till professionens arbetsvillkor, säger tf kanslichef Vibeke Hammarström. Ja, det är ett ansvar som vi delar. Vi behöver berätta för våra kollegor varför KyrkA är det bästa förbundet för akademiker i Svenska kyrkan, säger förbundsordförande Bror Holm. Vibeke Hammarström, tf kanslichef. Förbundets tre kärngrupper är präster, diakoner och pedagoger. Men i och med den strategiska verksamhetsplanen för som förbundsfullmäktige tog blir vi tydligare med att välkomna alla akademiker, anställda i Svenska kyrkan. Vi kan kyrkan och kyrkans språk och har kunniga, välutbildade och engagerade fackligt förtroendevalda. Alla våra fackligt förtroendevalda är ju själva anställda inom Svenska kyrkan. Vi värnar om alla akademiker och deras lön, anställning och kompetensutveckling, säger Bror Holm. Arbetstid och arbetsbelastning Arbetsmiljön fortsätter att vara en prioriterad fråga för förbundet. KyrkA kommer bevaka och påverka konsekvenserna för medlemmarna vad gäller frågor som organisationsförändringar, löneformer, arbetstid, fördelning av uppgifter samt arbetsbelastning. Vi kommer bevaka prästernas arbetssituation där fortsatta rapporter visar att prästerna ligger högt vad det gäller bland annat depressivitet och utmattning. Därför är arbetstiden en fortsatt prioriterad fråga och att kunna sätta gränser mellan arbete och fritid, säger Vibeke Hammarström. I både prästers, diakoners och i viss mån pedagogers arbeten ligger det nära till hands att arbetet kan KyrkAs prioriterade områden GODA VILLKOR Förbundet ska fortsätta ha en effektiv förhandlingsverksamhet, såväl lokalt, regionalt som centralt, för att uppnå goda anställningsvillkor och bra utvecklingsmöjligheter för KyrkAs medlemmar. ARBETSMILJÖ KyrkA kommer fortsätta bevaka och påverka konsekvenserna för medlemmarna vad gäller frågor som organisationsförändringar, löneformer, arbetstid, fördelning av uppgifter samt arbetsbelastning. 14 KYRKFACK 3/14

15 Jämställdhet är en annan prioriterad fråga. Förra året gav KyrkA ut boken Kyrkoherde och Kvinna som bland annat visade att mannen fortfarande är norm för ledarskapet i Svenska kyrkan. FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2014 tsmiljö i fokus bli överbelastat. I grunden arbetar vi med människor och människors förtroenden och i det ligger en risk att vara för tillgänglig, säger Bror Holm. Kyrkan ska ha en öppenhet mot församlingsbor, med en reglerad arbetstid blir det enklare att hitta en balans mellan när man ska vara tillgänglig och när man behöver värna om sin fritid. Den som har oreglerad arbetstid behöver hitta former för att följa upp hur många timmar man arbetar. Hjälpt kvinnliga ledare Jämställdhet är en annan prioriterad fråga. Förra året gav KyrkA ut boken Kyrkoherde och Kvinna som bland annat visade att mannen fortfarande är norm för ledarskapet i Svenska kyrkan. Förhoppningen var att boken skulle bidra till att sätta fokus på den strukturella genderproblematik som fortfarande försvårar för kvinnor i chefspositioner. Bror Holm, förbundsordförande. Boken har bland annat hjälpt flera kvinnliga ledare att se att vad de tidigare har uppfattat som ett personligt problem i stället är ett strukturellt problem, säger Vibeke Hammarström. Det handlar ytterst om människovärdet och att människor ska bli bedömda utifrån individen och inte I grunden arbetar vi med människor och människors förtroenden och i det ligger en risk att vara för tillgänglig. utifrån kön. Lika lön för lika arbete är en sak, men vi nöjer oss inte med att stanna vid symtomet utan kommer fortsätta titta på problemets orsak, säger Bror Holm. FOTO MAGNUS ARONSON JÄMSTÄLLDHET Att Svenska kyrkan ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och män behandlas lika, bemöts lika, värderas lika och ges samma möjligheter till utveckling, utbildning och karriär. PROFESSIONSFRÅGOR KyrkA ska vara det mest lockande alternativet för alla akademiker i Svenska kyrkan Därför kommer professionsfrågorna lyftas fram i ännu högre grad än tiidgare. UTBILDNING AV FÖRTROENDEVALDA Förbundet kommer fortsätta att erbjuda centrala utbildningar för intresserade förtroendevalda också under perioden REKRYTERING KyrkA kan kyrkan och är det enda fackförbund som endast har Svenska kyrkan som sitt verksamhetsområde. Därför kan vi frågorna bättre än något annat förbund. Det ger en väldig styrka i rekryteringen KYRKFACK 3/14 15

16 FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2014 Den nya förbundsstyrelsen med både ledamöter och ersättare. Från vänster Annika Svensson, Anders Lennartsson, Mia Möller, Jenny Edling, Angelina Backman, Maria Hammarström, Maria Bergius Krämer, Daniel Lindén, Andrea Schleeh, Lena Andersson Englund, Anna-Carin Gabelic, Jens Linder, Bror Holm och Kent Österdahl. Saknas på bilden gör Nils-Henrik Nilsson, Lena Ehrngren och Jonas Deckmar. Foto Magnus Aronson Daniel Lindén blir vice förbundsordförande Daniel Lindén valdes till vice förbundsordförande i Kyrkans Akademikerförbund vid årets förbundsfullmäktige på Djurönäset. Bror Holm är förbundsordförande. KyrkA 111 år Förbundet fyller 111 år och det firades under förbundsfullmäktige. Vårt förbund har överlevt första och andra världskriget, skilsmässan kyrka och stat, ämbetsfrågan och vigselfrågan. KyrkA är en erfaren och stark 111-åring som nu möter framtidens förändringar och utmaningar med samma styrka. 16 KYRKFACK 3/14 Foto Magnus Aronson Daniel Lindén som tidigare suttit som ledamot i förbundsstyrelsen är glad över förtroendet och beskriver sig som en lagspelare - en mittfältare i ett fotbollslag. Jag finns nära min krets/medlemmar och lyssnar. Det är viktigt att vi som förbund visar att vi kan kyrkan, säger Daniel Lindén som också är kyrkoherde i Älvkarleby-Skutskärs församling, Uppsala stift. Den 1 juli tillträder han som vice förbundsordförande. Christer har varit med i 22 år Daniel Lindén ersätter Christer Edvinsson, som varit vice ordförande mellan , och har suttit i förbundsstyrelsen sedan Det har varit lärorika och dynamiska år. Men allt har sin tid. En förbundsstyrelse tjänar på en åldersspridning. Varje generation tillför sina erfarenheter och perspektiv, säger Christer Edvinsson som däremot fortsätter som kretsordförande i Skara. Nya ledamöter Nya ledamöter i styrelsen är Jens Linder, stiftsadjunkt, Maria Hammarström, teologisk samordnare och Lena Ehrngren komminister. Ledamöterna Maria Berg och Ammi Jonsson avgår ur förbundstyrelsen. Maria Berg har varit ledamot under perioden och Ammi Jonsson under åren Till nya ersättare valdes komministrarna Jonas Deckmar, Angelina Backman, Anna-Carin Gabelic och diakon Lena Andersson Englund.

17 Styrelsen och jag är ett språkrör för de finlandssvenska prästerna och fungerar förhoppningsvis samtidigt som ett stöd för de svenska församlingarna i Finland, säger Stina Lindgård, ordförande i Finlands svenska prästförbund sedan I PRAKTIKEN INNEBÄR DET ATT VARA LYhörd för och ha kontinuerlig kontakt med 60 församlingar och deras präster i det svenska stiftet. Finlands svenska prästförbund, med 180 medlemmar, är en underavdelning till Finlands kyrkas prästförbund med cirka 4500 medlemmar. År 2005 grundade Prästförbundet och Kantor-organistförbundet gemensamt Kyrkans akademiker, AKI. Stina Lindgård är ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon sitter också med i styrelsen för Finlands kyrkas prästförbund och i Kyrkans Akademiker, AKI. Foto Magnus Aronson AKI ansvarar för intressebevakningen och driver fackliga förhandlingar medan prästförbundet ansvarar för frågor som berör såväl arbetsmiljö som professionen och yrkesidentiteten, säger Stina Lindgård när vi träffas i juni på KyrkAs förbundsfullmäktige. Hon konstaterar att hon känner igen sig i kulturen. Liksom i flera av frågorna. Vi prioriterar också arbetsmiljö och ledarskap. I maj bjöd vi in till en kyrkoherdekryssning. Det fanns 40 platser och kryssningen blev snabbt fullbokad. Det visar på behovet av att fördjupa sig i och diskutera ledarskap. En fråga som AKI driver är reglerad arbetstid för präster. Hittills har vi arbetat oreglerat med rätt till två lediga dagar i veckan. I ett par församlingar har man under en tid prövat att arbeta efter reglerad arbetstid. Det har blivit en hjälp att medvetandegöra hur mycket man faktiskt arbetar. De präster som har provat på vill inte gå tillbaka till det oreglerade systemet. Liksom den Svenska kyrkan förlorar den finska kyrkan medlemmar och behöver därför se över sin ekonomi. Under de kommande åren väntar strukturförändringar med större samfälligheter. Just nu pågår ett strukturförändringsarbete gällande församlingarna och samfälligheterna. Kyrkomötet tar upp frågan våren 2015 och under tiden arbetar kyrkomötets lagutskott med ärendet. FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2014 Att upprätta den som blivit stukad är en av Lena Hansens starkaste drivkrafter. Hon berättar till exempel om möten med kvinnor som har levt med en alkoholiserad man i hela sitt liv, med allt vad det innebär av skam, skuld och livslögner, och hur de efter att ha blivit respektfullt bemötta, sedda och lyssnade till kan sträcka på sig och lämna Vår regering rummet uppmuntrar med lite rakare till kommunsammanslagningar och de nya samfäll- ryggar. igheterna En av våra eller viktigaste församlingarna uppgifter följer i arbetet kommungränserna. är att vara ett ställföreträdande hopp. Genom att se och lyssna till en annan I Finland människa prästvigdes kan vi de upprätta första något. kvinnorna hur först mycket vi Då än vigdes pratar 94 om kvin- att För vi, nor i och ett land 11 av som dem Sverige, till tjänst har ungefär i det samma svenska möjligheter Borgå stift. - De så vigdes stämmer i Borgå det inte. domkyrka Hur stora av biskop är dina Erik möjligheter Vikström. om du I finska har missbrukat kyrkan släpar sedan jämställdheten nio års ålder eller fortfarande växer upp efter. med Stina föräldrar Lindgård som nämner det svenska eller stiftet inte som behärskar exempel, är traumatiserade svenska, där endast och fem därmed kvinnor inte är kan kyrkoherdar. med Stina Lindgård läxor? säger hör till Lena en av Hansen de få hjälpa dig som kvinnliga arbetar kyrkoherdarna som diakon i Landskrona stiftet. Hon församling. är kyrkoherde för Lappträsks svenska församling och Liljendal församling. Här Men har vi hon går varit successivt i snart mot fem en år. större jämställdhet. med en kallelse, Bland för prästerna nästan tioär år cirka sedan, 43 procent som bröt kvinnor igenom vardagsbru- och vid teo- Det började set logiska med ett fakulteten kristallklart är budskap; det fler Hon kvinnor än bli män diakon. som studerar idag. Vi skulle behöver Jag blev jobba alldeles på tagen att och få sprang fler kvinnor närmsta att söka grannen, sig till som ledande är präst, tjänster. för över till att fråga vad det egentligen innebar, säger Hur blir hon. du bemött Och det som visade sig att jag hade kvinna en och näst ledare intill i förbundet? perfekt akademisk bakgrund 1, Jag där känner pengar med de aldrig social flesta omsorg, varit av medlemmarna ett pedagogik, och personligen kvinnor social psykologi och som blir saknar bemött och teologi. utbildning i min egen- och problem, inte skap av pratar ordförande svenska. och Vi inte handarbetar utifrån mitt ofta tillsammans, lär av varandra, En kön, tredjedel säger Stina är nysvenskar Lindgård. byter erfarenheter och kontakter knyts. Landskrona är en församling där 30 Ett annat exempel på integration är procent av invånarna är nysvenskar. konfirmandarbetet. Projekt Unik där Arbetslösheten Grundades är hög, 1918 liksom procenten församlingen samarbetar med den största Finlands muslimska kyrkas prästförbund församlingen grundades i staden. förtidspensionärer och långtidssjukskrivna. Behoven är med andra ord För 1918 ungdomarna för att stödja blir och hjälpa detta ett prästerna tillfälle nästintill oändliga. att i deras samtala yrkesutövning. Redan om livsfrågor och från tro början över Vi har ett omfattande integrationstrosgränserna. var utbildning och fortbildning prioriterade Vi områden. har 1975 del gemensam började man verksamhet, arbeta på och gränsöverskridande arbete i församingen - jag arbetar bland annat med en till det exempel som senare när blev vi pratar Kyrkans om tjänste- Gudsbilder. och kvinnofrukost. Den är gränsöverskridande och samlar kvinnor med olika Det arbetskollektivavtal. skapar kontakter År 1967 grundades mellan ungdomarna Finlands svenska som prästförbund börjar umgås. som först När bakgrund, socialgrupp, religion och fungerade hälsar som på varandra ett självständigt på stan organ börjar till ålder. Här möts kvinnor från socialgrupp föräldrarna 1997 då det blev hälsa en i underavdelning sin tur och så vidgas till kontaktytorna, Finlands kyrkas prästförbund. säger Lena Hansen. Vi går mot en större jämställdhet KYRKFACK 3/14 17 KYRKFACK 2/14 17

18 Facklig information är en ny fast avdelning i Kyrkfack. I varje nummer kommer vi skriva om facklig information som berör din arbetsvardag. Fråga juristen, som vi vet läses av många, tar ett tillfälligt uppehåll och återkommer i nr 4/14. Vi har ett gränslöst arbete och i kyrkans kultur finns det en outtalad förväntan att du ska säga ja och inte nej till ytterligare arbetsuppgifter Katarina Therus är präst i Solna församling, fackligt förtroendevald i Stockholsmkresten och lokalt skyddsombud. Foto Magnus Aronson Som skyddsombud kan du påskynda processen Jag har alltid brunnit för utsatta grupper, därför blev jag präst. Det fackliga engagemanget förstärker önskan att påverka till det bättre, säger Katarina Therus, fackligt förtroendevald och lokalt skyddsombud. Det fackliga engagemanget väcktes efter att hon hade slagit huvudet i väggen. Hon konfronterades med en tuff situation på arbetsplatsen och insåg att om hon ville se en förändring kunde hon inte bara sitta och gnälla. För att få inflytande behövde jag ta hjälp av KyrkA, säger Katarina Therus. I våras blev hon adjungerad till styrelsen i Stockholmskresten och blev samtidigt lokalt skyddsombud i Solna församling där hon arbetar. På arbetsplatsen började vi engagera oss i fackliga frågor, och frågor som rörde vår arbetsmiljö, i samband med det fick jag frågan om jag ville bli skyddsombud. Vi är tre personer som arbetar med de fackliga frågorna och har ett bra stöd av varandra. Nyligen gjorde vi en psykosocial undersökning i församlingen. Det var inga nyheter som kom fram, men nu finns problemområdena belysta svart på vitt. Vi har en bra dialog med kyrkoherden och ledningsgruppen som lyssnar till våra synpunkter. Vilken skillnad gör du som skyddsombud? Det fanns en anledning till att den psykosociala undersökningen gjordes. Som skyddsombud kan du vara med som ett stöd och påskynda processen. Arbetsmiljön blir därmed bättre. Som fackligt förtroendevald och skyddsombud får du en annan pondus och ett större gehör från arbetsgivaren när du påtalar brister. Responsen från andra medarbetare är positiv och vi har ett högt förtroende. Ett kapital som det gäller att förvalta. Vad kan vara utmanande? Att behålla arbetstagarens perspektiv och inte vara för förstående gentemot arbetsgivaren. Det är centralt att hålla fokus på uppgiften att verka för en bättre arbetsmiljö. Vad brukar det brista i arbetsmiljön? Vi har ett gränslöst arbete och i kyrkans kultur finns det en outtalad förväntan att du ska säga ja och inte nej till ytterligare arbetsuppgifter. Jag har varit präst i 13 år och det tog mig tio år att våga säga nej och fråga men vad ska jag då ta bort? 18 KYRKFACK 3/14

19 Saco, Box 2206, Stockholm tel vx: , FACKLIG INFORMATION KyrkA har en väl uppbyggd regional skyddsverksamhet. Inom varje stiftskrets finns minst ett regionalt skyddsombud som gör skyddsronder och handlägger frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Vill du läsa mer om vad det innebär att vara skyddsombud? Beställ Vara skyddsombud på Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är den samlande organisationen för Sveriges akademiker. Vi är en partipolitiskt obunden facklig centralorganisation. Sacos 22 självständiga förbund företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden, inklusive egenföretagare. Något som förenar våra medlemsförbund är akademisk utbildning, kunskap, kompetens och yrkesstolthet. Totalt är akademiker medlemmar. Som företrädare för Sveriges akademiker är det självklart för Saco att ständigt påverka kunskapsnivån i Sverige. Utbildning och forskning som ger kunskap är en investering för såväl samhället som individen och är en av de viktigaste faktorerna för tillväxt och utveckling av ett samhälle. Vara skyddsombud Karin Karlström Att vara skyddsombud Vad gör ett skyddsombud? Som förtroendevald och skyddsombud spelar du en mycket viktig roll i det lokala arbetsmiljöarbetet. Din uppgift är att företräda dina kolleger i arbetsmiljöfrågor och att se till att arbetsgivaren uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen. Genom uppdraget som skyddsombud har du därför möjligheter att vara med och påverka arbetsmiljön på din arbetsplats. I uppdraget ligger att ha kontakt med företrädare för arbetsgivaren, vara med på arbetsplatsmöten när arbetsmiljöfrågor diskuteras och vara med på skyddsronder. Hur väljer man skyddsombud? Det är den lokala kresten som föreslår skyddsombud och regionala skyddsombud till förbundsstyrelsen. De har i sin tur delegerat frågan till arbetsutskottet som tar ställning till förslagen och fattar det formella beslutet. På arbetsplatser med minst femtio anställda ska det finnas en skyddskommitté med företrädare för både arbetsgivaren och arbetstagarna. Kan jag bli skyddsombud även om jag inte är så insatt i arvetsmiljölagen? Det räcker med att du har ett engagemang i frågan. KyrkA bjuder regelbundet in till utbildningsdagar för lokala och regionala skyddsombud. Där får du med dig kunskap från både lagar och förordningar och har desutom möjlighet att knyta kontakter med andra skyddsombud. Arbetsgivaren står sedan för kostnaden. Som skyddsombud har du rätt att utföra ditt uppdrag på arbetstid med oförändrad lön. Vilket möjlighet har skyddsombudet att påverka? I Sverige har du som är skyddsombud en unik ställning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, är det ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter, det vill säga skyddsombuden. För att skyddsombuden ska kunna genomföra sitt uppdrag har skyddsombuden i arbetsmiljölagen fått en rad befogenheter och rättigheter. Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Världsarvet i Lübeck 4 dagars semester på 4-stjärnigt hotell i Nordtysk- Hotel Hanseatischer Hof Låt det 4-stjärniga hotell vara din utgångspunkt för en minisemester i hansastaden Lübeck. Här har du en komfortabel ram för upplevelserna i den berömda, gamla medeltidsstaden och bland de övriga sevärdheterna vid den tyska östersjökusten. Från hotellet är det 900 meter till Lübecks medeltida stadsport Holstentor, som markerar ingången till det vackert renoverade Altstadt och när du åker hem från sightseeing, bjuder hotellet på både pool och wellnessavdelning. Ankomst: Valfri t.o.m. 29/ Beställning: eller tel Öppet vardagar kl Barnrabatt vid 2 betalande vuxna. Avbeställningsskydd kan köpas till.expeditionsavgift på 89:- tillkommer. Pris per person i dubbelrum 1.799:- Pris utan reskod 1.949:- Pris från 16/8: 1.849:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 1 x 3-rätters candlelight dinner 1 välkomstdrink Fri parkering i p-garage för 1 bil per rum 10 % rabatt på wellnessbehandlingar Barnrabatt 1 barn 0-5 år gratis. 2 barn 6-14 år ½ priset. 2 nätter från 1.399:- Reskoden: Kyrkfack Teknisk arrangör: KYRKFACK 3/14 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan. Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, Stockholm Vi ska se trevliga ut men inte för trevliga och vara duktiga på det vi gör. Vi förväntas vara både diakonala och prästerliga, vårdande och goda praktikanter. För en manlig kyrkoherde räcker det med att göra det prästerliga uppgifterna och leda arbetet. Vivianne Wetterling, Göteborgs stift Kyrkoherde & kvinna - 25 kvinnor om ledarskap Du bemöts annorlunda som kyrkoherde om du är kvinna jämfört med om du är man, och du har andra förväntningar på dig. Det framgår av de tjugofem intervjuer som gjorts med kvinnliga kyrkoherdar från hela landet, och som samlats i den här boken. Jämställdheten inom Svenska kyrkan har tagit stora kliv framåt de senaste decennierna, men det finns både dolda och uttalade tankemönster kvar som måste lyftas fram i ljuset. Förhoppningen är att Kyrkoherde och kvinna ska bidra till att sätta fokus på den strukturella genderproblematik som fortfarande försvårar för kvinnor i chefspositioner. Om Svenska kyrkan ska kunna utvecklas är det nödvändigt att dessa frågor tar plats på dagordningen på arbetsplatser och i kyrkoråd. Kyrkoherde och kvinna är ett samarbete mellan KyrkA och Argument förlag. TA DEL AV ETT VIKTIGT JÄMSTÄLLDHETSDOKUMENT! Du beställer boken via Kyrkans Akademikerförbund eller hos Argument förlag