Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)"

Transkript

1 Finansdepartementet Stockholm Yttrande Stockholm Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) A. Sammanfattning Allmänt Utredningen har inte närmare berört betydelsen av livförsäkringssparande för individen och för samhället i stort. Dessa perspektiv bör belysas i ett fortsatt lagstiftningsärende. Det grundläggande syftet med reglering av försäkringsverksamhet är att säkerställa försäkringstagarnas konsumentskydd - försäkringstagarskyddet. För att säkerställa det skyddet krävs också goda verksamhetsförutsättningar för livförsäkringsföretagen. Ett antal av utredningens förslag är inte lämpliga för att uppnå dessa målsättningar. Det krävs att utredningens förslag samordnas med det kommande Solvens II-regelverket. Utredningens konsekvensbeskrivning är bristfällig och måste kompletteras. Överskottshantering Försäkringsavtalsvillkor och annan information om försäkringen måste vara så tydligt utformade att försäkringstagaren inte kan missförstå vad som är garanterade belopp respektive preliminärt fördelade överskott. Det är viktigt att försäkringstagarna får tillgång till en prognos över det samlade försäkringskapitalet så att de kan planera för sin försörjning efter pensioneringen. Svensk Försäkring motsätter sig utredningens bedömning att försäkringstagaren skulle ha en tudelad roll som kund i förhållande till försäkringsfordran och som finansiär när det gäller överskottet; enligt Svensk Box 24043, Stockholm Karlavägen 108 Tel En del av Svensk Försäkring i samverkan

2 Försäkrings mening är försäkringstagaren att se som kund ifråga om hela försäkringen. Svensk Försäkring avstyrker därför utredningens förslag till uppdelning av försäkringen som en försäkringsfordran som följer av försäkringsavtalet respektive anspråk på överskott i enlighet med s.k. överskottsregler och därmed sammanhängande förslag. Svensk Försäkring anser att en sådan uppdelning av försäkringen skulle vara oförenlig med grunderna för hur ömsesidig livförsäkringsverksamhet bedrivs. En uppdelning skapar också osäkerhet kring den praktiska hanteringen av överskott i ömsesidigt bedrivna livförsäkringsföretag, inte minst när det gäller möjligheten att ge försäkringstagaren en prognos över värdet på försäkringskapitalet. Svensk Försäkring kan tillstyrka att livförsäkringsföretagen ska ta fram överskottsriktlinjer som ett internt styrdokument, men anser att det närmare innehållet i riktlinjerna måste övervägas vidare. Svensk Försäkring kan även tillstyrka att företagen ska lämna viss ytterligare information om överskottshanteringen i årsredovisningen. Svensk Försäkring betonar särskilt konsolideringsfondens betydelse som buffert för försäkringsåtagandena och anser att den s.k. optionen för överskottshanteringen är ett orealistiskt alternativ. Vi avstyrker därför förslaget till option och därmed sammanhängande förslag. Svensk Försäkring avstyrker samtliga förslag till ändringar av livförsäkringsföretagens möjligheter till externfinansiering. Ombildning Utredningens indelning av de ömsesidiga livförsäkringsbolagen och livförsäkringsföreningarna i vinstutdelande respektive icke vinstutdelande företag är oförenlig med vinstutdelningsförbudet i sådan verksamhet. Förslagen kopplade till en s.k. övergång till vinstutdelning när det gäller ömsesidiga livförsäkringsbolag och livförsäkringsföreningar avstyrks därför. Vissa förslag när det gäller förfarandet vid ombildning av hybridbolag välkomnas, men frågan om gottskrivning av övervärden behöver övervägas ytterligare. Svensk Försäkring avstyrker samtliga förslag till ny reglering avseende jämförbara företagsändringar. Företagsstyrning Det måste finnas en balans mellan försäkringstagarinflytande respektive styrningsmöjligheter i hybridbolag. Svensk Försäkring tillstyrker därför endast vissa av utredningens förslag till förstärkt inflytande för försäkringstagare och försäkrade i hybridbolag. 2 (54)

3 Utredningens förslag om styrelsesammansättning i hybridbolagen tar inte tillräcklig hänsyn till den specifika situationen i de enskilda bolagen med avseende på bl.a. ägarstruktur och praktiska konsekvenser av förslagen. Utredningens förslag att styrelseordföranden alltid ska vara oberoende avstyrks därför. Frågan om ytterligare försäkringstagarutsedda ledamöter kräver ytterligare överväganden. Flytträtt Svensk Försäkring har ingen samlad position i frågan om en utvidgning av den tvingande flytträttens omfattning, men betonar dels vikten av att försäkringstagaren har tillgång till god information, dels att behovet av rådgivning är större i en flyttsituation än vid exempelvis nyteckning. Det ska vara möjligt för försäkringsföretagen att tillåta delflyttar och flyttar till befintliga avtal, eftersom sådana flyttar underlättar för försäkringstagaren att planera för sin pension. Ändring av försäkringsavtal ska aldrig jämställas med flytt. Utredningens förslag om begränsningar i den delen avstyrks. Utredningens förslag till ändringar i dagens regler om flyttvärde och flyttkostnader avstyrks, eftersom de innebär en försämring i förhållande till gällande rätt. Utredningens förslag om faktablad och mer information i årsbeskeden bidrar inte till förbättringar av försäkringstagarskyddet. Förslagen avstyrks. Svensk Försäkring efterfrågar vissa klarlägganden av tekniska och skattemässiga frågor vid flytt av särskilt tjänstepensionsförsäkring. B. Synpunkter på förslagets fyra delar 1. Överskottshantering och ombildning 1.1 Inledande kommentarer Utredningens fyra delar överskott, företagsstyrning, flytträtt och ombildning hänger ihop. Men med tanke på de särskilda beröringspunkterna mellan utredningens förslag om överskottshantering och ombildning med avseende på vissa grundläggande frågor väljer Svensk Försäkring att behandla dessa två områden delvis gemensamt. Att notera är att behandlingen av överskottsfrågan också får betydelse för flytträtt när det gäller bl.a. beräkningen av flyttvärde, liksom i utredningens samlade bedömning i företagsstyrningsfrågan. Detta behandlas under respektive avsnitt om flytträtt och företagsstyrning nedan. Vad gäller överskott anser Svensk Försäkring att en genomlysning av överskottshanteringen och information till kunderna är av största vikt för försäkringstagarskyddet. Svensk Försäkring ifrågasätter dock starkt ett antal utgångspunkter för 3 (54)

4 utredningens förslag. I vissa delar synes förslagen till och med kunna leda till ett sämre försäkringstagarskydd, bl.a. när det gäller möjligheten att ge försäkringstagarna en prognos över värdet på försäkringskapitalet. I sammanhanget vill vi också erinra om det förslag till ny standard för pensionsprognoser som Pensionsmyndigheten nyligen tagit fram tillsammans med Svensk Försäkring. 1 Utredningen ger utifrån oklara resonemang uttryck för en i väsentliga delar ny syn på verksamhet i ömsesidigt verkande livförsäkringsföretag och försäkringstagarnas roll som kunder i dessa företag ett angreppssätt som enligt Svensk Försäkrings mening leder till oklarheter för kunderna och till påtagliga administrativa bördor, kostnader och företagsstyrningsproblem för försäkringsföretagen. Utredningens förslag och resonemang kring bl.a. överskottsmodeller innebär också att möjligheten att i framtiden erbjuda vissa typer av traditionell livförsäkring riskerar att begränsas, vilket kan resultera i en likriktning av produktutbudet. Vidare vill Svensk Försäkring betona konsolideringsfondens betydelse i ömsesidigt verkande livförsäkringsföretag. Något som utredningen inte uppmärksammar i sammanhanget är konsolideringsfondens roll som en buffert i företagen till skydd för försäkringsåtagandena och därmed för försäkringstagarna. En ytterligare aspekt är den påverkan på avkastningen som en begränsning av fonden sannolikt skulle medföra, något som givetvis skulle ge effekter på försäkringarnas slutliga värden. Det är därför av största vikt att fonden får behålla de särdrag som gör att den kan klassificeras som eget kapital enligt såväl dagens regelverk som Solvens IIdirektivet. Avsteg från den möjligheten, dvs. att hela eller delar av kapitalet i stället skulle betraktas som en försäkringsfordran, skulle utlösa krav på massiva kapitaltillskott i de ömsesidigt verkande företagen och äventyra företagens möjligheter att uppfylla sina försäkringsåtaganden. Vad gäller ombildningsfrågorna konstaterar Svensk Försäkring att den nya grundläggande syn på ömsesidig försäkringsverksamhet och vinstutdelning som utredningen förespråkar har kommit att komplicera ombildningsfrågan. Fokus har därmed gått förlorat vad gäller de frågor kring förfaranden och värdering vid ombildning av hybridbolag som utredningen enligt utredningsdirektiven haft att bedöma. Nedan följer inledande kommentarer kring några av utredningens grundläggande utgångspunkter. Därefter följer kommentarer kring utredningens olika förslag. Med begreppet försäkringstagare avses nedan om inget annat anges även försäkrad. Företagen som behandlas är i samtliga fall livförsäkringsföretag, i de fall där det inte särskilt förs en diskussion om skadeförsäkringsföretag. I vissa delar talas enbart om ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar. I de fallen inkluderas således inte hybridbolagen. När det talas om ömsesidigt verkande försäkringsföretag inkluderas dock samtliga dessa tre kategorier. Samtliga hänvisningar inom parentes avser utredningens betänkande, övriga hänvisningar syftar på avsnitt i detta remissvar. 1 Pensionsmyndigheten, Standard för pensionsprognoser, 10 dec (54)

5 1.2 Vissa grundläggande frågor (se särskilt avsnitt och 11.1) För att närmare kunna ta ställning till utredningens förslag i de olika delarna är det nödvändigt att först föra en diskussion kring vissa grundläggande koncept. Det gäller bl.a. vissa aspekter av begreppet överskott, försäkringstagarnas roll, utredningens indelning av ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar i företag som får respektive inte får dela ut vinst samt frågan om skillnaderna mellan spar- och riskförsäkring Begreppet överskott (avsnitt 5.1.1, jfr avsnitt ) Svensk Försäkring välkomnar utredningens ansats att tala om överskott i vid mening, med utrymme för de olika metoder för återbärings- och överskottshantering som tillämpas av företagen idag (se även s. 271 f.). Svensk Försäkring vill dock understryka att vi inte ser utredningens beskrivningar av tillämpade metoder som uttömmande. Det gäller bl.a. beskrivningen av den s.k. retrospektivreservmetoden. Utredningens resonemang kring det garanterade värdet och reallokering (avsnitt och 4.6.5) blir i dessa fall inte helt korrekt. Utredningen tycks använda begreppet garanterat värde i betydelsen dels det nominella eller reala värdet som är utfäst i försäkringsavtalet (avsnitt 4.6.5), dels som väntevärdet av detta garanterade belopp (avsnitt 4.6.3). Det är dock tämligen ovanligt att försäkringstagarna har rätt till ett sådant väntevärde, utan vanligen ger avtalen endast rätt till dessa garantier när den försäkrade händelsen inträffar. Det betyder vidare att retrospektivreserven kan vara lägre än väntevärdet av garantin och vid exempelvis en momentan reallokering sättas ned lägre än detta värde. Svensk Försäkring uppfattar det visserligen som att utredningen inte föreslår någon reglering kring begreppet garanterat värde eller hur garantitidpunkter ska hanteras. Snarare ger utredningen i andra delar av betänkandet ett tydligt besked om att detta inte är avsikten, se bl.a. om flyttvärde i avsnitt nedan. Men med tanke på frågans betydelse för såväl överskottshanteringen i allmänhet som när det gäller innehållet i informationen till försäkringstagaren och beräkningen av flyttvärde i synnerhet är det viktigt att beskrivningarna av olika tillämpade metoder inte motverkar den avsikten. Vi vill vidare påpeka att villkorad återbäring ingår i de försäkringstekniska avsättningarna. Det är alltså fråga om en skuld och inte om preliminärt fördelat överskott som utredningen felaktigt anger (se s. 177) Försäkringstagarens roll (avsnitt 5.1.2; jfr avsnitt 5.1.4) Utredningens bedömning är att försäkringstagarna i ömsesidigt verkande försäkringsföretag har olika roller, dels som kunder i förhållande till försäkringsfordran, dels som finansiärer av företagets riskkapital i förhållande till företagets överskott. Därmed skulle försäkringstagarna enligt utredningen inte vara skyddade av dagens reglering eller av den kommande Solvens II-regleringen när det gäller överskottet. Utredningens resonemang synes utgå från situationen i ett vanligt aktiebolag eller en vanlig ekonomisk förening, där ägarna fritt kan köpa och sälja sin andel. Därmed bortser utredningen från de grundläggande skillnader som finns mellan sådana företag och ömsesidigt verkande försäkringsföretag. Genom att teckna en traditionell livförsäkring i ett ömsesidigt verkande försäkringsföretag väljer 5 (54)

6 försäkringstagaren nämligen att gå in i en riskgemenskap, där kollektivet delar försäkringsrisken och därmed gemensamt svarar för utfallet av försäkringen. Kapitalet är således kollektivt innan utbetalningarna från försäkringen sker. Denna kollektiva delning av försäkringsrisk är själva grunden för ömsesidighet och därmed för produktens utformning. Det blir därför ett bakvänt resonemang att som utredningen gör slå fast att överskottsreglerna inte bör utformas utifrån hur företaget väljer att sätta samman sina produkter utan utifrån den ekonomiska innebörden av produkten (s. 259). Utredningen tar därmed inte hänsyn till de särdrag som traditionell livförsäkring uppvisar gentemot annat sparande. Enligt Svensk Försäkrings mening handlar det i dessa fall inte om hur ett företag sätter samman sina produkter, utan om att den kollektiva delningen av risken ömsesidigheten är en förutsättning för utformningen av en traditionell livförsäkring i ömsesidigt verkande försäkringsföretag. Försäkringstagaren är därmed, till skillnad från vad som är fallet för en aktieägare i ett vanligt aktiebolag eller för en medlem i en vanlig ekonomisk förening, inte ägare till en klart avgränsad andel i företaget utan delar tvärtom rätten till överskott med ett kollektiv. I den ömsesidiga modellen ingår vidare vinstutdelningsförbudet som en central del, eftersom allt överskott i slutändan ska tillfalla försäkringstagarna. När försäkringstagaren ingår försäkringsavtalet är det således under just den förutsättningen, vilket gör att överskottet inte kan frikopplas från avtalet och sväva fritt från övrigt försäkringskapital. En frikoppling av överskottet från avtalet sätter även ifråga hur det ska vara möjligt att tillämpa kontributionsprincipen för fördelning av överskott som inte är kopplat till avtalet, såsom vid tilldelning av överskott vid utbetalningar från försäkringen och vid bestämmandet av ett eventuellt flyttvärde. Det kan därmed också ifrågasättas om en sådan modell är förenlig med hur retrospektivreservmetoden kan tillämpas idag. Detta är inte i linje med utredningens bedömning att det ska finnas utrymme för de olika metoder för återbärings- och överskottshantering som används av företagen idag. Utredningens ansats gör att det även uppstår frågor kring vilket försäkringskapital som får redovisas i de årliga värdebeskeden och om det kommer att vara möjligt att i fortsättningen ge försäkringstagarna sådana fullständiga prognoser om utfallande belopp vid uppnådd pensionsålder som behövs för att de ska kunna planera för sin försörjning efter pensioneringen. Mot denna bakgrund underkänner Svensk Försäkring utredningens bedömning att försäkringstagaren skulle ha en tudelad roll i förhållande till sin försäkring. Försäkringstagaren ska således betraktas som en kund även när det gäller frågan om överskott. Frågor om en transparent och korrekt överskottshantering är i det här fallet inte kopplade till ett investerarperspektiv, utan till försäkringstagarskyddet. Därmed är även utredningens påstående att Solvens II inte skulle skydda försäkringstagaren annat än som kund i förhållande till försäkringsfordran felaktigt. Det skulle i så fall snarare vara en konsekvens av utredningens som vi anser inkorrekta resonemang. 6 (54)

7 1.2.3 Nya företagsformer? (avsnitt 11.1: jfr avsnitt 10.1 och 10.5) Idag brukar livförsäkringsföretagen delas in i fyra kategorier: vinstutdelande försäkringsaktiebolag, icke vinstutdelande försäkringsaktiebolag (hybridbolag), ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar. Men utredningen har valt en ny och delvis utvidgad indelning när det gäller ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar. Denna nya indelning är kopplad till om ett ömsesidigt bolag eller en försäkringsförening, enligt utredningens synsätt, delar ut vinst eller inte. Utredningen grundar den nya terminologin på att sådana företag redan idag enligt 12 kap. 39, 40 och respektive 13 kap. 19 och 20 FRL 2 kan ta in villkor om vinstutdelning i bolagsordning respektive stadgar. Utredningen förespråkar samtidigt en indelning av vinstutdelande och icke vinstutdelande ömsesidiga bolag eller försäkringsföreningar beroende på om företagen använder en överskottshantering enligt utredningens s.k. huvudförslag med bibehållen konsolideringsfond eller en föreslagen s.k. option utan konsolideringsfond. I dessa fall anses endast de företag som går över till att använda optionen vara vinstutdelande. Det införs samtidigt ett tvång att använda optionen för det fall att företaget vill övergå till vinstutdelning (se s. 336 ff.). 3 Svensk Försäkring har grundläggande invändningar mot den nya indelning av företagen som utredningen föreslår och vill både ifrågasätta behovet av en sådan förändring och varna för att den kan leda till oklarheter beträffande företagens verksamhet. Den möjlighet att ta in villkor om vinstutdelning i bolagsordning eller stadgar som finns idag är begränsad till att endast avse utbetalningar till garanter och innehavare av förlagsandelar såvitt avser ömsesidiga bolag och till dem som tillskjutit verksamhetskapital i försäkringsföreningar. Det är således inte fråga om någon generell vinstutdelning i den mening som avses i ABL 4 eller FL. 5 Vad som ytterligare komplicerar bilden är att utredningen i sina bedömningar av möjligheten till externfinansiering, se avsnitt 1.6 nedan, föreslår att sådana ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar som enligt utredningens definition inte delar ut vinst ska ges utökade möjligheter att ta in externt kapital i form av garantikapital, medan sådant kapital inte längre ska få användas i vinstutdelande företag av det slaget. Därmed frångår utredningen ett av sina egna grundläggande argument för varför en ny indelning av företagen ska ske, eftersom de gällande reglerna i FRL om vinstutdelning rör bl.a. sådant kapital. Utredningen synes således peka på dagens vinstutdelningsregler som ett argument för en ny indelning av företagen för att sedan konstatera att avkastning på garantikapital inte är vinstutdelning. Svensk Försäkring tycker att det är mycket svårt att följa utredningens resonemang i denna del. Svensk Försäkring anser sammantaget att det är oklart vad utredningen egentligen vill uppnå med förslaget till en indelning av de ömsesidiga bolagen och försäkrings- 2 Försäkringsrörelselagen (2010:2043). 3 Detta framstår i och för sig som något av en tautologi. 4 Aktiebolagslagen (2005:551). 5 Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. 7 (54)

8 föreningarna i företag som får respektive inte får dela ut vinst. Det synes närmast vara fråga om att utredningen frångår dagens ordning för vad som anses vara vinstutdelning i ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar och på oklara grunder inför ett nytt vinstutdelningsbegrepp baserat på om ett sådant företag använder optionen eller inte för sin överskottshantering. En sådan bedömning kan Svensk Försäkring inte instämma i. Som en konsekvens av våra resonemang ser vi inte heller att det finns något skäl att blanda samman frågan om överskottshantering i ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar med frågan om ombildning av hybridbolag på det sätt som utredningen gör. Det är nämligen endast när det gäller ombildning av hybridbolag som det kan bli fråga om att införa vinstutdelning till externa ägare och därmed vinstutdelning i egentlig mening. Med anledning av vår inställning i denna del och då vi som kommer att framgå av avsnitt 1.4 nedan även avstyrker förslaget till den s.k. optionen som sådan avstår Svensk Försäkring i huvudsak från att kommentera de ändringar som baserar sig på utredningens indelning av de ömsesidiga bolagen och försäkringsföreningarna i företag som får respektive inte får dela ut vinst. Framställningen nedan kommer alltså i första hand att beröra företag som tillämpar det s.k. huvudalternativet med bibehållen konsolideringsfond Särskilt om riskförsäkring De förslag som utredningen lämnar utgår från att försäkringsföretag med konsolideringsfond erbjuder sparprodukter och då hamnar av förklarliga skäl fokus på hur anspråk på överskott ska hanteras utifrån det värde överskottet kan representera för försäkringstagaren som en del av sparandet. Det är dock oklart hur förslagen ska tillämpas när det gäller somliga ömsesidigt verkande försäkringsföretag som endast eller som en del av sin verksamhet erbjuder riskförsäkring (jfr s. 137 ff.). Även i dessa fall kan överskottet samlas i en konsolideringsfond, men eftersom det inte är fråga om någon sparprodukt tilldelas överskottet i huvudsak i form av premierabatt. Utredningen har knappt berört denna fråga (se s. 758) och kommenterar heller inte om den skillnad som riskförsäkringar uppvisar gentemot sparförsäkringar borde föranleda särskilda överväganden. Det finns exempelvis anledning att föra en diskussion kring förslagens förhållande till försäkringstagarskyddet i dessa fall. Sammantaget anser Svensk Försäkring därför att frågan om överskottshantering vid riskförsäkring behöver övervägas särskilt. 1.3 Det s.k. huvudförslaget (avsnitt 5.4) Utredningens s.k. huvudförslag går ut på att samtliga ömsesidigt verkande livförsäkringsföretag kan behålla en överskottshantering med konsolideringsfond. Som kommer att framgå nedan är förslaget dock utformat på ett sätt som sammantaget leder till en helt ny ordning för överskottshanteringen i dessa företag Allmänt om förslaget Enligt utredningsdirektiven (bilaga 1 till betänkandet) har utredaren haft i uppdrag att analysera gällande regler om konsolideringsfond och föreslå hur överskottshanteringen i ömsesidigt verkande försäkringsföretag bör regleras i framtiden. 8 (54)

9 Direktiven ger vidare uttryck för att den nuvarande överskottshanteringen med konsolideringsfond är komplicerad och dåligt genomlyst i förhållande till kunderna och lyfter särskilt fram konsumentskyddsaspekten. Att notera är även att utredningen haft att analysera om det kan finnas skäl att införa krav på årlig fördelning av överskottsmedel och om det finns anledning att begränsa de ofördelade överskottsmedlens (dvs. konsolideringsfondens) storlek. Svensk Försäkring noterar att utredningen synes ha tagit beskrivningen i utredningsdirektiven för given. Svensk Försäkring hade välkomnat en närmare analys av om dagens överskottshantering har visat sig medföra de problem som anges i direktiven. Någon sådan analys har dock inte gjorts, utan bedömningarna bygger på mer allmänna resonemang kring tänkbara problem med dagens hantering. I detta ser Svensk Försäkring en brist, som i sig gör förslagen svårbedömda. Med denna grundläggande kommentar välkomnar Svensk Försäkring att utredningens förslag innebär att samtliga ömsesidigt verkande försäkringsföretag kan behålla konsolideringsfonden, utan att några särskilda krav på regelbunden gottskrivning eller begränsningar av fondens storlek införs. I linje med vad vi redan anfört skulle sådana krav äventyra konsolideringsfondens ställning som buffert till skydd för försäkringsåtagandena enligt såväl dagens regler som under Solvens IIdirektivet. Utredningens förslag har dock i stor utsträckning fått en utformning som är direkt olämplig, främst mot bakgrund av utredningens felaktiga ansats att försäkringstagarna skulle ha en tudelad roll. Som Svensk Försäkring redan framhållit är detta en bedömning som vi inte anser vara förenlig med principerna för ömsesidigt bedriven försäkringsverksamhet. Enligt Svensk Försäkrings mening uppfyller ett antal av förslagen därför inte syftet att skapa ett förbättrat försäkringstagarskydd Preciseringar i försäkringsavtalet (avsnitt 5.4.1) Svensk Försäkring vill inledningsvis framhålla att ett försäkringsavtal givetvis ska innehålla tydliga villkor och att försäkringstagaren inte ska kunna missförstå vad som är garanterade belopp respektive preliminärt fördelade överskott. Detta är något som gäller redan idag och som också behöver framgå tydligt av årsbeskeden och annan information. I den här delen spelar givetvis tillsynen en viktig roll. Svensk Försäkring har dock grundläggande invändningar mot utredningens förslag till regler om preciseringar i försäkringsavtalet, eftersom förslagen till nya bestämmelser i 4 kap. 11 a och 11 b FRL inte bara frångår den gängse betydelsen av återbäring utan även bygger på att försäkringen delas upp i två delar i enlighet med utredningens bedömning att försäkringstagaren har en tudelad roll. Därmed försvåras den kollektiva riskgemenskap som är en förutsättning för möjligheten att meddela traditionell livförsäkring i ett ömsesidigt verkande försäkringsföretag. Utredningen föreslår vidare att villkoren i försäkringsavtalet inte får utformas på så sätt att försäkringen medför ett ansvar för allmän rörelserisk, se sista stycket i förslaget till 4 kap. 11 a FRL. Detta är logiskt med tanke på att villkoren enligt förslaget endast ska vara kopplade till försäkringsfordran och utgör inget avsteg från vad som gäller idag i förhållande till en försäkrings garantier. Problemet är 9 (54)

10 snarare att möjligheten för försäkringen att bära sådan risk i stället ska framgå av en upplysning i avtalet, med regler för den närmare hanteringen i bolagsordning och överskottsriktlinjer (se förslaget till 4 kap. 11 b FRL, jfr avsnitt nedan). Svensk Försäkring ser dock inte hur det kan grundas en rätt för företaget att använda kapitalet för att täcka rörelserisken i verksamheten med mindre än att detta kommer till uttryck i avtalsvillkoren. Möjligen avsåg utredningen att förslaget i denna del enbart ska träffa avtal med villkorad återbäring (se s. 283, där hänvisningen till prop. 1998/99:87 dock rätteligen borde avse s. 203). Men som lagtexten utformats omfattas även övriga avtal med anspråk på överskott (jfr s. 804 f.). Svensk Försäkring ifrågasätter hur utredningens lagförslag som det har utformats ska kunna fungera ifråga om traditionell livförsäkring som meddelas av ömsesidigt verkande försäkringsföretag. Förslaget synes innebära att det införs ett nytt överskottsbegrepp (se s. 312, jfr s. 295), och det är oklart hur försäkringsföretagen ska kunna tillämpa denna nya modell för hantering av överskottet rent praktiskt, bl.a. när det gäller förespeglingsförbudet. Som vi redan påtalat i avsnitt ovan är det också svårt att förstå hur samma principer för tilldelning av överskott ska kunna tillämpas om försäkringen på det sätt som utredningen föreslår ska vara uppdelad i två delar. Därmed blir det också oklart om försäkringsföretagen ens kan ge försäkringstagarna en prognos över värdet på det samlade försäkringskapitalet i årsbeskeden. Detta är inte i linje med syftet att skapa ett förstärkt försäkringstagarskydd. Mot denna bakgrund avstyrker Svensk Försäkring med bestämdhet förslagen. Vi anser att nuvarande regler, i kombination med en god tillsyn och information till försäkringstagarna, är tillräckliga för att uppnå ett gott försäkringstagarskydd Överskottsregler och riktlinjer för intressekonflikter (avsnitt 5.4.1, 5.4.2, och 5.4.9) Utredningen föreslår att företagen ska införa s.k. överskottsregler avsedda att ersätta dagens bestämmelser om förfogande över överskott och gottskrivning av återbäring. 6 Begreppet överskottsregler är en samlad beteckning för dels riktlinjer med anknytning till överskottet (inklusive hur det ska investeras), dels tydligare regler i bolagsordning eller stadgar. Därutöver föreslår utredningen ett förtydligande av reglerna om riktlinjer för hantering av intressekonflikter (8 kap. 7 FRL). Som Svensk Försäkring redan anfört delar vi inte utredningens bedömning att försäkringstagaren har en tudelad roll i förhållande till försäkringen och ser inte hur dessa överskottsregler ska kunna fungera fristående från försäkringsavtalet. Som nämnts innebär utredningens förslag att det som en följd av tudelningen synes införas ett nytt överskottsbegrepp som inte har samband med vare sig solvenseller externredovisningen, jfr avsnitt nedan. 6 Se 11 kap. 3, 12 kap. 11, 13 kap. 6 respektive 11 kap. 18, 12 kap. 69 och 13 kap. 23 FRL. 10 (54)

11 Mot den angivna bakgrunden avstyrker Svensk Försäkring utredningens förslag att överskottsregler ska ersätta dagens regler om förfogande över överskott och gottskrivning av återbäring. Men det kan trots allt finnas skäl att diskutera om i vart fall delar av utredningens förslag till överskottsregler kan tas ombord inom ramen för gällande rätt och justeras i enlighet härmed. Med den utgångspunkten ser Svensk Försäkring i och för sig positivt på att styrelsen i företagen ska upprätta och anta särskilda riktlinjer när det gäller hanteringen av överskott (se förslaget till 8 kap. 8 b FRL). Sådana överskottsriktlinjer kan bidra till förbättringar i företagsstyrningen och underlätta tillsynen. Men riktlinjerna behöver samordnas med de s.k. försäkringstekniska riktlinjer som företagen måste upprätta enligt gällande regler. Det bör vidare understrykas att riktlinjerna ska vara ett internt styrdokument. Därmed ifrågasätter Svensk Försäkring att det ska införas ett lagkrav på att riktlinjerna ska offentliggöras. 7 För att konflikter mellan stämmans och styrelsens befogenheter att förfoga över överskott och företagets principer för gottskrivning ska undvikas måste riktlinjerna även vara förenliga med de bestämmelserna. Svensk Försäkring instämmer i att riktlinjerna givetvis måste utvärderas, men har invändningar beträffande förslaget att det måste finnas särskilda skäl för att ändra riktlinjerna. Utredningens bedömningar i den delen ger inte mycket ledning (se s. 294 och s. 814). Riktlinjerna kommer naturligtvis att vara mycket viktiga som styrdokument för företagens överskottshantering och inte vara avsedda att ändras ofta. Samtidigt måste riktlinjerna kunna utvecklas och förbättras när så är påkallat. Utredningens förslag kan mot den bakgrunden uppfattas som att möjligheten att göra ändringar i överskottsriktlinjerna är mycket begränsade och att berättigade ändringar därför kan förhindras. Svensk Försäkring tror inte att det kan ha varit utredningens avsikt och föreslår därför att formuleringen i den av utredningen föreslagna 8 kap. 8 d FRL ändras till om det är påkallat. Med dessa föreslagna modifieringar av utredningens förslag kan Svensk Försäkring i och för sig tillstyrka att det införs ett krav på företagen att upprätta särskilda riktlinjer för sin överskottshantering. Men med tanke på vår inställning att riktlinjerna ska vara ett internt styrdokument som inte vilar på en tudelning av försäkringstagarens roll anser Svensk Försäkring att det närmare innehållet i riktlinjerna behöver övervägas vidare. Utredningens förslag om att överskottsriktlinjerna även ska innehålla principer för investeringar av tillgångar som motsvarar överskott är däremot tveksamt. Det gäller inte minst ifråga om vad som i detta sammanhang ska definieras som överskott, eftersom utredningen föreslår ett nytt överskottsbegrepp. Som framgår avstyrker Svensk Försäkring det förslaget, men det kan under alla omständigheter ifrågasättas om det är helt förenligt med Solvens II att införa riktlinjer i förhållande 7 Det kan anmärkas att den publicering av försäkringstekniska riktlinjer som görs idag inte grundas på något lagkrav utan sker på Finansinspektionens eget initiativ. 11 (54)

12 till endast en del av försäkringsföretagets kapital. Denna fråga utvecklas ytterligare under avsnitt 1.10 nedan. Sammantaget ser Svensk Försäkring både praktiska problem med förslaget och tveksamheter i förhållande till Solvens II. Vi avstyrker därför förslaget i denna del. Frågor om information till försäkringstagarna om riktlinjerna kommenteras särskilt i avsnitt nedan. När det gäller riktlinjerna för intressekonflikter ser Svensk Försäkring inte att den föreslagna ändringen i 8 kap. 7 FRL tillför något i sak. Som kommer att framgå nedan under avsnitt 1.10 delar vi heller inte utredningens bedömning att det skulle behövas särskilda riktlinjer för hantering av intressekonflikter utöver det s.k. styrdokument som Solvens II-utredningen föreslår. Mot denna bakgrund avstyrker Svensk Försäkring den föreslagna ändringen. Förslagen om förtydliganden av bolagsordning och stadgar är relativt detaljerade och synes delvis överlappa innehållet i överskottsriktlinjerna (se förslagen till 8 kap. 8 a, 11 kap. 3, 12 kap. 11 och 13 kap. 6 FRL). Som kommer att utvecklas närmare nedan under avsnitt kan alltför detaljerade regler i bolagsordningen eller stadgarna också innebära problem när det gäller utredningens förslag om att försäkringstagarna ska kunna klandra stämmobeslut. Därtill kommer att berättigade ändringar av överskottsförfarandet som kan vara nödvändiga av företagsstyrningsskäl skulle underkastas det mer omfattande förfarande som en ändring av bolagsordningen eller stadgarna innebär, jfr diskussionen om särskilda skäl för ändringar av överskottsriktlinjer ovan. Svensk Försäkring ser sammantaget inte att förslaget i denna del innebär några förbättringar av försäkringstagarskyddet utan snarare innebär praktiska problem. Vi avstyrker därför förslaget Kompetensfördelningen mellan stämman och styrelsen m.m. (avsnitt 5.4.3) När det gäller principerna för kompetensfördelningen mellan stämman och styrelsen välkomnar Svensk Försäkring utredningens förtydliganden att stämman, som idag, ska besluta om redovisningsmässiga dispositioner och ta övergripande beslut om gottskrivning och fördelning av överskott medan styrelsen ansvarar för den löpande fördelningen av överskottet. Vi välkomnar också att det även fortsättningsvis ska vara möjligt för styrelsen att ta beslut om gottskrivning och fördelning av överskott via delegation. Vidare instämmer Svensk Försäkring i att det finns ett värde i att det klargörs när styrelsen kan vägra att verkställa en anvisning från stämman. Vad som Svensk Försäkring dock ser som problematiskt är utredningens förslag att stämman ska vara bunden av de överskottsriktlinjer som utredningen föreslår ska antas av styrelsen. När en liknande bestämmelse avseende riktlinjer för placeringar och intressekonflikter föreslogs i ett tidigare lagstiftningsärende ställde sig Lagrådet frågande till förslaget och ansåg att övervägandena för en sådan kompetensfördelning måste redovisas noga. 8 En ytterligare aspekt i sammanhanget är den utökade möjlighet 8 Prop. 2003/04:109, bilaga (54)

13 för försäkringstagarna att klandra stämmobeslut som utredningen också föreslår, se avsnitt nedan. Som utredningen konstaterar innebär detta en avvikelse från vad som normalt gäller beträffande hierarkin mellan stämma och styrelse i ett företag. Utredningen anser dock att det i detta fall kan vara motiverat med en särreglering, eftersom försäkringstagarna svarar för företagets riskkapital. Det skulle alltså, som Svensk Försäkring tolkar utredningens bedömning, finnas skäl att frångå hierarkin med hänsyn till skyddet för försäkringstagarna. Dagens hierarki mellan stämma och styrelse är emellertid väl inarbetad i associationsrätten och avsteg bör endast göras om det finns mycket starka skäl och inte medför oklarheter i ansvars- och beslutsordningen. Det kan ifrågasättas om utredningens förklaring till det föreslagna avsteget uppfyller dessa kriterier. Svensk Försäkring anser därför att det krävs ytterligare överväganden innan vi kan bedöma om förslaget är lämpligt Ett preciserat förespeglingsförbud (avsnitt 5.4.4) Utredningens förslag till ett preciserat förespeglingsförbud knyter an till förslaget om preciseringar i försäkringsavtalet, se avsnitt ovan, och bygger därmed på utredningens bedömning att försäkringstagaren har en tudelad roll i förhållande till försäkringen. På samma skäl som vi angett ovan avstyrker Svensk Försäkring därför förslaget även i denna del Värdeöverföringsreglerna (avsnitt och 5.4.6) Svensk Försäkring välkomnar att utredningen inte föreslår några avvikande regler om värdeöverföringar i försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst (hybridbolag) i förhållande till vad som gäller för aktiebolag i allmänhet. Vidare instämmer vi med utredningen att de ändringar som utredningen föreslår i 11 kap. 16 FRL om vilka typer av värdeöverföringar som får ske enbart innebär ett förtydligade av gällande praxis. Vi tillstyrker således dessa förslag. Svensk Försäkring instämmer också i utredningens bedömning att det inte krävs några materiella ändringar av värdeöverföringsreglerna för ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar. Svensk Försäkring tillstyrker vidare utredningens förtydliganden i 12 kap. 64 tredje stycket respektive 13 kap. 19 tredje stycket FRL att ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar under vissa angivna förutsättningar får lämna gåvor Särskilt om den förstärkta likabehandlingsprincipen (avsnitt 5.4.7) Svensk Försäkring känner tveksamhet när det gäller utredningens förslag till en s.k. förstärkt likabehandlingsprincip. Enligt förslaget ska principen utformas som en begränsning för stämman, styrelsen och annan ledande befattningshavare att fatta beslut som inte tillbörligt beaktar försäkringstagarnas anspråk på överskott. Även i detta fall anser Svensk Försäkring att det kan uppstå oklarheter i förhållande till kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse. Det är också oklart vad principen tillför utöver den s.k. associationsrättsliga generalklausul som redan idag finns i 11 kap. 5 och 11 FRL för hybridbolagen, i 12 kap. 29 FRL för de ömsesidiga bolagen och som föreslås införas genom 13 kap. 17 a FRL för försäkrings- 13 (54)

14 föreningarna. 9 Det kan också diskuteras vad den nya principen är tänkt att tillföra utöver andra principer för överskottshanteringen som företaget har att följa och om den ens går att förena med kontributionsprincipen. Sammantaget anser Svensk Försäkring att det i denna del krävs ytterligare analys innan det går att bedöma om utredningens förslag är lämpligt att införa. I sammanhanget vill Svensk Försäkring även nämna utredningens förslag till en s.k. primär lojalitetsplikt för styrelsen såvitt avser hybridbolag (se avsnitt 7.2.4). Principen innebär att styrelsen i fall av intressekonflikt i första hand ska se till försäkringstagarnas intresse. Förslaget kommenteras närmare under avsnitt 3.6 nedan, men Svensk Försäkring kan redan nu konstatera att det inte är enkelt att avgöra var rågången går mellan denna princip och den förstärkta likabehandlingsprincipen Klander av stämmobeslut (avsnitt och ; jfr avsnitt 7.2.2) Svensk Försäkring har som en utgångspunkt inga invändningar mot utredningens förslag att det för samtliga ömsesidigt verkande försäkringsföretag införs en möjlighet för försäkringstagarna att klandra stämmobeslut som strider mot lag, bolagsordning eller stadgar eller att de ska ha rätt att föra skadeståndstalan med anledning av sådana överträdelser. 10 Vi delar dock inte utredningens bedömning när det gäller att införa en motsvarande rätt vid överträdelse av överskottsriktlinjer. Vi har redan ovan i avsnitt uttryckt vår tveksamhet beträffande om stämman över huvud taget ska anses vara bunden av överskottsriktlinjerna. Men ett större problem är att en ordning där försäkringstagare genom att åberopa överskottsriktlinjerna ges rätt att angripa ett beslut om gottskrivning och fördelning av överskott kan leda till tolkningen att försäkringstagaren därmed skulle kunna ha en individualiserad snarare än en kollektiv rätt till överskott. Därmed äventyras inte bara grunderna för ömsesidigheten utan det finns även en stor risk att konsolideringsfondens ställning som eget kapital enligt såväl dagens lagstiftning som under Solvens II kan ifrågasättas. Mot bakgrund av otydligheten i kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse och med tanke på konsolideringsfondens stora betydelse för svenska ömsesidigt verkande försäkringsföretag avstyrker Svensk Försäkring utredningens förslag i denna del. Vi vill också påpeka att utredningens förslag till ändringar i bolagsordningen eller stadgarna kan leda till motsvarande effekt. Som redan framgått i avsnitt ovan avstyrker vi det förslaget. 9 Som är fallet med de ömsesidiga bolagen anser vi att detta enbart är ett förtydligande, jfr 7 kap. 16 FL. 10 Det är dock oklart varför utredningen anser att det idag inte finns någon talerätt för delägare i ömsesidiga bolag mot stämmobeslut som strider mot lag eller bolagsordning. En sådan talerätt synes nämligen finnas enligt 12 kap. 32 FRL, som hänvisar till bl.a. 7 kap. 17 FL. 14 (54)

15 1.3.9 Delägarskap (avsnitt ) Svensk Försäkring välkomnar förslaget att alla försäkrade i ömsesidiga bolag med anspråk på överskott ska kunna vara delägare. Det är rimligt att ett företag, inte minst med beaktande av hur det egna försäkringsbeståndet ser ut, ska kunna ge även andra än försäkringstagare en möjlighet att bli delägare. I många fall är det nämligen den försäkrade som har det reella ekonomiska intresset av försäkringen, inklusive överskottet, och detta oavsett om försäkringen grundar sig på kollektivavtal eller inte. Svensk Försäkring tillstyrker alltså förslagen i denna del. Ett enklare sätt att genomföra ändringen vore dock att skriva om andra stycket i 12 kap. 1 FRL så att punkten 2 slopas och punkten 1 integreras i den inledande texten i stycket. Angående klander av stämmobeslut, se avsnitt ovan Skifte (avsnitt och ) Svensk Försäkring har inte några invändningar mot utredningens förslag till förtydligande att även försäkringstagarna och försäkrade i hybridbolag och försäkringsföreningar har rätt till tillgångarna vid skifte efter likvidation (se förslagen till 11 kap. 46 a respektive 13 kap. 30 a FRL). När det gäller fördelningen av tillgångarna bör det dock i linje med vår inställning i avsnitt ovan inte ske en hänvisning till företagets överskottsregler, utan enbart till bolagsordningen eller stadgarna (jfr 12 kap. 77 FRL i dess nuvarande lydelse). Med anledning härav avstyrker vi också motsvarande ändring för de ömsesidiga bolagen i 12 kap. 77 FRL Ändringar med koppling till årsredovisningen och kontributionsprincipen (avsnitt ) Som redan framgått under avsnitt ovan avstyrker Svensk Försäkring utredningens förslag att dagens regler om förfoganden över och gottskrivning av överskott ska ersättas med s.k. överskottsregler. Även utredningens förslag till ändringar med koppling till årsredovisningen och kontributionsprincipen (se bl.a. 11 kap. 17 och 18, 12 kap. 68 och 69 samt 13 kap. 21 och 23 FRL) bygger på den beskrivna modellen, vilken som nämnts synes innebära att ett nytt överskottsbegrepp införs. Därmed kan Svensk Försäkring med hänsyn till vår inställning i övrigt inte tillstyrka förslagen i denna del En oberoende kontroll av företagens överskottshantering (avsnitt ) I den här delen föreslår utredningen att överskottshanteringen i de aktuella företagen ska underkastas en oberoende kontroll. Kontrollen kan utföras av företagets revisor eller annan som är lämplig för uppdraget och ska resultera i ett skriftligt yttrande som överlämnas till styrelsen och bolagsstämman. Som även utredningen konstaterar kommer överskottshanteringen att vara föremål för ett företags internkontroll, kontroll av regelefterlevnad och internrevision enligt Solvens II-direktivet. Vidare är företagets överskottshantering självfallet föremål för löpande tillsyn och en extern kontroll utförs redan idag inom ramen för externrevisionen. Enligt Svensk Försäkrings mening kan mervärdet av en ytterligare 15 (54)

16 lagstadgad kontroll av överskottshanteringen därför ifrågasättas, särskilt som den skulle orsaka ytterligare kostnader för företaget. Mot denna bakgrund avstyrker Svensk Försäkring förslaget Förbättrad information till försäkringstagarna (avsnitt ) Svensk Försäkring anser visserligen att det kan vara berättigat att införa informationsbestämmelser kring överskottsriktlinjer motsvarande vad som idag gäller för placeringsriktlinjer. Detta är även utredningens utgångspunkt. Samtidigt kan vi konstatera att utredningen valt att gå längre och även föreslår att försäkringstagarna löpande ska underrättas om ändringar i riktlinjerna. Sammantaget innebär detta en mycket stor administrativ börda och ökade kostnader för försäkringsföretagen. Ett underrättelseförfarande kan vidare få en negativ inverkan på företagsstyrningen och leda till att företagen avstår från behövliga ändringar. Samma risk finns även i förhållande till ändringar som är nödvändiga men känsliga av företagsekonomiska skäl och där försäkringsföretaget har ett berättigat intresse av att informationen inte offentliggörs innan beslut om ändring är taget. Det är trots de förklaringar som ges i författningskommentarerna även oklart när en försäkringstagare måste underrättas om ändringar och vilken verkan, om någon alls, som en sådan underrättelse har. Sammantaget föreslår Svensk Försäkring därför att regeln om information till försäkringstagarna om överskottsriktlinjerna i stället utformas med motsvarande regler för placeringsriktlinjer i 8 kap. 5 FRL som förebild och vi avstyrker i huvudsak de ytterligare förslag som utredningen lämnar i denna del. Vi är dock positivt inställda till förslaget att informationen kan lämnas via företagets hemsida. Motsvarande bestämmelse bör därför införas även för placeringsriktlinjer. Utredningens förslag till en särskild informationsbestämmelse om beslut som kan påverka rätten till överskott kan leda till samma typ av problem som beskrivits när det gäller förslaget till underrättelser om ändringar i överskottsriktlinjer, inte minst för att utredningen anser att även förslag till beslut ska kunna omfattas (se s. 816). Det framstår som mycket svårhanterligt för företagen att på detta sätt behöva göra löpande bedömningar av vilka typer av beslut som omfattas och att företagen på ett nästan systematiskt sätt skulle behöva underrätta försäkringstagare om förändringar som dessutom kan vara av företagsekonomiskt känslig natur. Det kan ifrågasättas om försäkringstagaren är betjänt av denna information och vilken verkan den skulle ha. Dessutom är det redan idag självklart att försäkringstagaren underrättas om större förändringar i företagens verksamhet och ändringar i förhållande till försäkringsavtalet. Frågan är vad denna ytterligare information skulle tillföra utöver dagens regler och den tillkommande informationen om överskottsriktlinjerna. Sammantaget avstyrker Svensk Försäkring därför detta förslag Förbättrad information i årsredovisningen (avsnitt ) Svensk Försäkring instämmer i att det kan finnas ett värde i att företaget lämnar utförligare information om sin överskottshantering i årsredovisningen. Men Svensk Försäkring ifrågasätter om informationen bör lämnas i just resultatanalysen. 16 (54)

17 Svensk Försäkring föreslår därför att informationen i stället lämnas i förvaltningsberättelsen. 1.4 Den s.k. optionen (avsnitt 5.5 och bilaga 2) Utredningen föreslår ett frivilligt alternativ till överskottshantering enligt huvudförslaget. Den s.k. optionen innebär att ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar kan gå över till att använda en överskottshantering enligt FL. I så fall måste företagen gottskriva allt överskott till försäkringstagarna och får inte längre ha en konsolideringsfond. Samma regler om preciseringar i försäkringsavtalet, ett preciserat förespeglingsförbud, tydliga bestämmelser om överskott i bolagsordning eller stadgar samt införandet av en s.k. förstärkt likabehandlingsprincip ska gälla även för dessa företag. Företagen ska dock inte upprätta överskottsriktlinjer. Detta är en följd av att optionen innebär ett uttryckligt s.k. kopplingsförbud mellan försäkringsfordran och de överskott som försäkringstagarna får anspråk på via ägarinsatserna (se s. 338 f.) Utredningen redovisar i bilaga 2 till betänkandet ett exempel på tillämpningen av optionen. Som Svensk Försäkring redan redogjort för i avsnitt ovan anser vi att utredningens resonemang om försäkringstagarens tudelade roll är oförenlig med principerna för ömsesidigt bedriven försäkringsverksamhet. Vi anser vidare att utredningens bedömning av begreppet vinstutdelning är felaktig och därmed på oklara grunder leder till en ny associationsrättslig indelning av ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar i företag som får respektive inte får dela ut vinst, se avsnitt ovan. Därför kan vi inte stödja ett antal av förslagen som utredningen lämnar när det gäller de företag som även fortsatt ska tillämpa en överskottshantering med konsolideringsfond (huvudförslaget). Med sitt förslag till option synes utredningen gå ännu ett steg längre i sin tudelning av försäkringstagarens roll. Förslaget till option innebär nämligen att den kollektiva riskdelningen i förhållande till företagets överskott ersätts av individualiserade andelar i företagets riskkapital baserat på ägarinsatser. Redan mot denna bakgrund ifrågasätter Svensk Försäkring om optionen ens kan ses som ett alternativ för överskottshanteringen i ömsesidigt bedrivna försäkringsbolag och försäkringsföreningar. Det finns vidare ett flertal oklarheter kring hur optionen skulle kunna fungera i praktiken. Svensk Försäkring har för att illustrera detta gjort en analys av utredningens tillämpningsexempel. Av de antaganden som ges framgår att exemplet rör ett företag som gör engångsutbetalningar från försäkringen (se s. 892). Exemplet täcker därmed inte p-försäkring, som idag utgör den största delen av den svenska livförsäkringsmarknaden räknat i premieinkomst. 11 Därmed behandlas inte heller den potentiella skatteproblematik som skulle uppstå om medel motsvarande en konsolideringsfond 11 Under 2012 var premieinkomsten 134 miljarder kronor för p-försäkringar. 17 (54)

18 gottskrivs som ägarkapital inom p-försäkring. Svensk Försäkring noterar i sammanhanget att utredningen också inser att det kan krävas ytterligare utredning kring just skatteproblematiken när det gäller tillämpning av optionen (se s. 707). Utöver detta ser Svensk Försäkring betydande tveksamheter förknippade med kapitalförsörjningen i företag som tillämpar optionen. Som exemplet visar utlöser en gottskrivning av konsolideringsfonden stora krav på kapitaltillskott, och det framstår som orealistiskt att ett företag skulle ha möjlighet att skaffa det nödvändiga kapitalet för att uppfylla kapitalkraven, särskilt om uttaxering inte heller ska vara tillåtet i försäkringsföreningar (se avsnitt 5.7.8). 12 Det skulle därför krävas att försäkringstagarna på frivillig väg går med på att göra ytterligare kapitalinsatser om detta skulle bli nödvändigt. Hur detta ska gå till är dock oklart, likaså hur det ska vara möjligt att säkerställa att försäkringstagarnas rätt inte försämras om ett företag skulle gå över till att använda optionen. Det framstår inte heller som realistiskt att det skulle gå att starta ett företag med utnyttjande av optionen, eftersom detta skulle kräva stora kapitalinsatser från de blivande försäkringstagarna. Frågan är om ett sådant erbjudande kan göras tillräckligt attraktivt för de potentiella försäkringstagarna, särskilt med tanke på att avkastningsmöjligheterna med all sannolikhet blir kraftigt begränsade i ett optionsföretag. Det kan också diskuteras hur premier för tjänstepension ska hanteras. Det står inte helt klart vem av arbetsgivaren och arbetstagaren som i dessa fall ska bidra med riskkapital och enligt vilken fördelning av premien. Detta kan få betydelse inte minst om företaget hamnar i finansiella svårigheter. Med hänsyn till såväl frågan om principerna för ömsesidigt bedriven försäkringsverksamhet som de praktiska problemen med förslaget till option anser Svensk Försäkring att optionen inte på något sätt kan ses som ett realistiskt alternativ till dagens överskottshantering med konsolideringsfond. Vi avstyrker därför förslaget. I linje med detta avstyrker vi också samtliga följdändringar som har anknytning till optionen. 1.5 Särskilt om vinstutdelande aktiebolag (avsnitt 5.6) När det gäller vinstutdelande försäkringsaktiebolag föreslår utredningen att samma regler ska gälla för dem som för företag som använder huvudförslaget såvitt avser preciseringar i försäkringsavtalet, det preciserade förespeglingsförbudet samt tydliggörandet av att vinstutdelningsförbudet är ett värdeöverföringsförbud. Svensk Försäkring hänvisar till kommentarerna ovan i dessa delar. Detsamma gäller frågorna om fördelning av årsvinst. 1.6 Externfinansiering (avsnitt 5.7) Ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar har begränsade möjligheter till annan extern finansiering än inbetalade premier. Ur försäkringstagarsynvinkel är det 12 Det är dock tveksamt om det föreligger sådana EU-rättsliga skäl som utredningen hänvisar till i den delen, jfr avsnitt nedan. 18 (54)

19 därför av yttersta vikt att möjligheterna inte begränsas på ett sådant sätt att företagens verksamhet äventyras och försäkringsåtagandena därmed riskeras. Svensk Försäkring har redan i avsnitt 1.4 kommenterat de särskilda problem vi ser när det gäller kapitalförsörjningen för företag som skulle omfattas av utredningens förslag till option för överskottshanteringen. Vi anser som framgått att optionen inte är ett realistiskt alternativ. Våra kommentarer koncentreras därför till de förändringar och begränsningar som utredningen föreslår beträffande företag som tillämpar huvudförslaget för sin överskottshantering, dvs. driver verksamhet med konsolideringsfond Vinst- och kapitalandelslån (avsnitt 5.7.2) Svensk Försäkring ifrågasätter utredningens bedömning att endast vinstutdelande försäkringsaktiebolag ska tillåtas att använda vinst- och kapitalandelslån, och att detta således inte längre ska vara tillåtet i ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar. Svensk Försäkring noterar att förbudet även skulle omfatta skadeförsäkringsföretag. Svensk Försäkring ställer sig frågande till de skäl som utredningen anger för sitt förslag, dvs. att denna finansieringsform inte skulle uppfylla skyddsbehovet för vare sig försäkringstagarna eller de externa investerarna, försvåra tillsynen och inte heller vara av mer än begränsad nytta för företagen. Upptagande av vinst- och kapitalandelslån får i dagens reglering endast tillåtas under förutsättning att långivarna inte ges något inflytande i företagets angelägenheter. Användningen är även begränsad av reglerna om upptagande av lån i 4 kap. 5 FRL. Vidare är finansieringsformen främst tänkt att bereda företagen en möjlighet att skaffa externt kapital i ansträngda lägen för att kunna uppfylla reglerna om tillräcklig kapitalbas, vilket var ett av huvudskälen till att det tidigare förbudet upphävdes (se prop. 2009/10:246 s. 320 f.). Syftet med vinst- och kapitalandelslån i försäkringsföretag är därmed inte i första hand att generera vinst åt externa investerare i vanlig mening. Värdet av att kunna använda instrumenten ligger i stället främst i att tillgodose företagens behov av likviditet. Det är inte som utredningen antyder något som gör möjligheten att kunna använda instrumenten mindre viktig utan är snarare huvudskälet till dagens reglering. Vad gäller den externe investerarens ställning noterar Svensk Försäkring att det i dessa fall är fråga om utlåning till ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar och inte till företag i allmänhet. Därmed bör det rimligen stå klart även för investeraren vilka villkor och begränsningar som gäller för utlåningen och vi ser inte att utredningens resonemang i denna del har någon egentlig relevans för försäkringstagarskyddet. De fördelar som en möjlighet att ta upp vinst- och kapitalandelslån kan ge för ett försäkringsföretags verksamhet i kombination med de begränsningar som finns för användningen av instrumenten innebär enligt Svensk Försäkrings mening att det inte skulle kunna uppstå sådana nackdelar för vare sig försäkringstagarna, de externa investerarna eller ur tillsynssynvinkel som motiverar ett förbud. 19 (54)

20 Sammanfattningsvis avstyrker Svensk Försäkring därför utredningens förslag att inte längre tillåta vinst- och kapitalandelslån i ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar. När det särskilt gäller skadeförsäkringsföretag vill Svensk Försäkring också framhålla att det inte ingått i utredningens uppdrag att föreslå ändrade regler för dessa företag Förlagsinsatser (avsnitt 5.7.4; jfr 5.7.5) Även dagens möjlighet för företagen att ta in förslagsinsatser infördes genom den nya FRL (se prop. 2009/10:246 s. 312 ff.). Försäkringsföreningar hade redan tidigare denna möjlighet. Lagstiftaren valde detta alternativ i stället för att slopa kravet på återbetalning av garantikapital. En begränsning infördes dock med innebörden att summan av förlagsinsatser som tillskjuts från andra än delägarna högst får uppgå till ett belopp som motsvarar övrigt eget kapital i bolaget om inte Finansinspektionen i ett enskilt fall ger tillstånd till ett större tillskott. Utredningen föreslår ett förbud för företag med konsolideringsfond att använda förlagsinsatser. Någon närmare motivering ges inte utöver att avkastningen på sådana instrument både till form och sak utgår genom vinstutdelning enligt FL, liksom att vad som angetts för vinst- och kapitalandelslån även är relevant för förlagsinsatser. I stället förespråkar utredningen delvis det alternativ som lagstiftaren tidigare förkastade, dvs. att kravet på återbetalning av garantikapital ska slopas. Vad gäller lämpligheten av förslagsinsatser för externfinansiering i ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar hänvisar Svensk Försäkring till kommentarerna ovan avseende vinst- och kapitalandelslån. Vi anser således att det ska vara fortsatt möjligt för ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar att ta upp förlagsinsatser på samma sätt som idag och avstyrker därmed utredningens förslag Garantikapital (avsnitt och 5.7.9) Som redan berörts ovan föreslår utredningen att både ömsesidiga bolag och försäkringsföreningar fortsättningsvis ska kunna ta upp garantikapital under rörelsens gång och att kravet på att sådant kapital ska betalas tillbaka så fort det inte längre behövs tas bort. Däremot behålls den spärr för återbetalning av själva garantikapitalet som är kopplad till kapitalbasreglerna. Det görs även förtydliganden i lagtexten med innebörden att avkastning på garantikapital utgör ränta och inte vinstutdelning, liksom att denna ränta inte omfattas av vinstutdelningsbegränsningar (se 12 kap. 63 och 65 respektive 13 kap. 6 och 20 FRL). Svensk Försäkring vill först anmärka att vi inte anser att utredningens förslag till utökade möjligheter att använda garantikapital uppväger ett förbud mot kapitaloch vinstandelslån. När det gäller frågan om en bibehållen möjlighet att ta in förslagsinsatser jämfört med en utvidgad användning av garantikapital ansluter sig Svensk Försäkring till lagstiftarens tidigare bedömning för nya FRL och förespråkar således det förra alternativet. Däremot tillstyrker Svensk Försäkring att det förtydligas i lagtexten att avkastning på garantikapital utgör ränta och inte vinstutdelning. Frågan om användning av begreppet vinst i FRL kommenteras närmare under avsnitt 2.1 nedan. 20 (54)

Stockholm den 21 februari 2013

Stockholm den 21 februari 2013 R-2012/1915 Stockholm den 21 februari 2013 Till Finansdepartementet Fi2012/3967 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 26 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Livförsäkringsutredningens

Läs mer

Förstärkt försäkringstagarskydd

Förstärkt försäkringstagarskydd Förstärkt försäkringstagarskydd Betänkande av Livförsäkringsutredningen Tord Gransbo särskild utredare Utredningsuppdraget fyra frågor Med övergripande konsumentfokus lämna förslag som innebär Utvidgad

Läs mer

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde

REKOMMENDATION. Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde 2015-06-10 REKOMMENDATION Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde Svensk Försäkring Box 24043 104 50 Stockholm Karlavägen 108 Tel 08-522 785 00 www.svenskforsakring.se Inledning

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010

Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Svarsmall, tentamen den 13 januari 2010 Fråga 1 Socialförsäkring På socialförsäkringsområdet administreras försäkringarna av myndigheter och ansvaret för försäkringarna kan ytterst härledas till svenska

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Utkast till REKOMMENDATION

Utkast till REKOMMENDATION Bilaga 1 Utkast till REKOMMENDATION Informationsgivning i samband med flytt av pensionsförsäkrings värde Denna rekommendation antogs av Svensk Försäkrings styrelse den 2014-xx-xx xx och träder i kraft

Läs mer

I det följande kommenterar Saco förslagen del för del.

I det följande kommenterar Saco förslagen del för del. 2013-02-28 Finansdepartementet 133 33 Stockholm Förstärkt försäkringsskydd, Livförsäkringsutredningens slutbetänkande SOU 2012:64 Saco har som remissinstans tagit del av Livförsäkringsutredningens slutbetänkande

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 04-3898-001 103 33 STOCKHOLM

Finansdepartementet FI Dnr 04-3898-001 103 33 STOCKHOLM 2004-08-26 Remissvar Finansdepartementet FI Dnr 04-3898-001 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Finansdepartementets promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring (Fi2004/2518) Finansinspektionen

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-03-04

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-03-04 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-03-04 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Skadeförsäkringsföretag 2011-09-09 Agenda Bakgrund Redovisning Rapportering och informationskrav Dispenser för skadeförsäkring Frågor 2 Förkortningar

Läs mer

Yttrande; Betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)

Yttrande; Betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande; Betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) Inledning Folksam 1 yttrar sig härmed över betänkandet Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08. Granskning av interna modeller för att beräkna riskkänsligt kapitalkrav för försäkringsföretag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08. Granskning av interna modeller för att beräkna riskkänsligt kapitalkrav för försäkringsföretag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Granskning av interna modeller för att

Läs mer

Remissvar avseende; Förstärkt försäkringstagarskydd, SOU 2012:64

Remissvar avseende; Förstärkt försäkringstagarskydd, SOU 2012:64 Datum 2013-02-27 Finansdepartementet e-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar avseende; Förstärkt försäkringstagarskydd, SOU 2012:64 Förhandlings- och samverkansrådet PTK, (PTK), välkomnar

Läs mer

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr.

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2014-05-09 EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Fi2014/1418

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Intressekonflikter - identifiering och hantering

Intressekonflikter - identifiering och hantering En bra affärsjurist ser längre än juridiken Intressekonflikter - identifiering och hantering Svenska Försäkringsföreningens seminarium Compliance i försäkringsbolag Stockholm 2011-11-09 Disposition 1.

Läs mer

Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)

Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2013-02-26 1 (5) Dnr 2012/1859 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) (Fi2012/3967) Livförsäkringsutredningen

Läs mer

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen

Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Seminarium med anledning av nya försäkringsrörelselagen Livförsäkringsföretag 2011-09-09 Agenda Bakgrund Redovisning Rapportering Dispens för livförsäkring Aktuariella frågor och informationskrav Frågor

Läs mer

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremiss Återställande av bestämmelse i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 oktober 2015 Peter Hultqvist Maria

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Nya försäkringsrörelselagen. Juridikseminariet Svenska Försäkringsföreningen 19 oktober 2011 Per Johan Eckerberg 1

Nya försäkringsrörelselagen. Juridikseminariet Svenska Försäkringsföreningen 19 oktober 2011 Per Johan Eckerberg 1 Nya försäkringsrörelselagen Juridikseminariet Svenska Försäkringsföreningen 19 oktober 2011 Per Johan Eckerberg 1 Disposition 1. Felen på gamla FRL 2. Försäkringsföretagsutredningens kontroversiella förslag

Läs mer

Begreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.

Begreppsröran. Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge. Begreppsröran Lektion 6 Begreppsröran Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg pje@vinge.se Disposition 1. Grundläggande begrepp 2. Företagsformer 3. Försäkringstyper

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om information som gäller livförsäkring och tjänstepension; FFFS

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518

Försäkringstekniska riktlinjer. för. VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Försäkringstekniska riktlinjer för VFF Fondförsäkring AB Org nr 516406-0518 Fastställda av VFF Fondförsäkring ABs styrelse 2013-12-11 1. Tillämpas från Dessa försäkringstekniska riktlinjer gäller från

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring REMISSVAR 2004-08-26 Dnr 2004/1234 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring (Fi 2004/2518) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68)

Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68) 1 (7) YTTRANDE 2012-02-06 Dnr SU Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 8 maj 2003

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling 13 och 23. Remissexemplar 2010-12-16 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om information

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBRANSCHENS INTRESSEKONFLIKTER

LIVFÖRSÄKRINGSBRANSCHENS INTRESSEKONFLIKTER LIVFÖRSÄKRINGSBRANSCHENS INTRESSEKONFLIKTER Den svenska modellen för identifiering, hantering och reglering av intressekonflikter Oslo den 14 mars 2012 Per Johan Eckerberg Disposition 1. Tre definitioner

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Friplan Länsplan Basplan Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har nu möjlighet att ändra villkor till

Läs mer

Volvoresultats Försäkringsförening

Volvoresultats Försäkringsförening Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Avtalspension SAF-LO - Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring 2010-03-01 Innehållsförteckning Sid Allmänt om Avtalspension SAF-LO 3 Försäkringsgivare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Remissvar, FI Dnr 10-9537 Finansinspektionen Box 7821 103 33 Stockholm Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som remissinstans ge sina synpunkter på Finansinspektionens

Läs mer

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser

SFS 1995:1560. Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. 1 kap. Inledande bestämmelser SFS 1995:1560 Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 1 kap. Inledande bestämmelser Normgivningsbemyndigande 4 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

Stockholm den 26 januari 2012

Stockholm den 26 januari 2012 R-2011/1600 Stockholm den 26 januari 2012 Till Finansdepartementet Fi2011/4348 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 oktober 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över Solvens II-utredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Avtalspension Kompletterande pension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad Du har

Läs mer

Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Volvo Företagspension Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring

Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Volvo Företagspension Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring Volvoresultats Försäkringsförening Försäkringsvillkor Volvo Företagspension Traditionell försäkring Tjänstepensionsförsäkring 2012-09-01 Innehållsförteckning Sid Allmänt om Volvo Företagspension 3 Försäkringsgivare

Läs mer

Nya försäkringsrörelselagen - en modern och tydlig associationsrättslig reglering Stockholm Centre for Commercial Law den 11 oktober 2011

Nya försäkringsrörelselagen - en modern och tydlig associationsrättslig reglering Stockholm Centre for Commercial Law den 11 oktober 2011 Nya försäkringsrörelselagen - en modern och tydlig associationsrättslig reglering Stockholm Centre for Commercial Law den 11 oktober 2011 Per Johan Eckerberg 1 Disposition 1. FRL:s historia 2. Arbetet

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Regeringsuppdrag avseende branschöverenskommelse för ökad transparens vid flytträtt för pensionssparande missiv till rapport

Regeringsuppdrag avseende branschöverenskommelse för ökad transparens vid flytträtt för pensionssparande missiv till rapport MISSIV 2014-10-28 FI Dnr 14-8233 Ert dnr Fi2014/2300 Till regeringen finansdepartementet Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-16. Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-16. Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-16 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Olle Stenman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag 2012-01-24 Rnr 84:11 Till Finansdepartementet REMISSVAR Saco har tagit del av Solvens II-utredningens slutbetänkande Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension, SOU 2011:68. Den 31 januari 2012

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:1278 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Omfattning av försäkringsavtalen

Omfattning av försäkringsavtalen Frågor om försäkring av pensionsåtaganden Omfattning av försäkringsavtalen 1. Vilka fördelar innebär försäkring av pensionsåtaganden jämfört med avsättning till pensionsstiftelse respektive förvaltning

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel; SFS 2011:74 Utkom från trycket den 8 februari 2011 utfärdad den 27 januari 2011. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:30) om svenska livförsäkringsföretags

Läs mer

FÖRDELNING AV ÖVERSKOTT I LIVFÖRSÄKRING

FÖRDELNING AV ÖVERSKOTT I LIVFÖRSÄKRING 2008-03-25 Sveriges Försäkringsförbund FI Dnr 07-2176 Konsumentverket (Anges alltid vid svar) Svenska Aktuarieföreningen Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet, Fi2011/4348

Kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet, Fi2011/4348 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2012-06-21 Kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet, Fi2011/4348 Sammanfattning Den EU-rättsliga

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Nya föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension BESLUTSPROMEMORIA Datum: 2011-06-13 FI dnr 10-2144 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Nya föreskrifter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsföretags val av räntesats för att

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-22. En ny försäkringsrörelselag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-22. En ny försäkringsrörelselag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-22 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Eskil Nord och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. En ny försäkringsrörelselag Enligt

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578)

Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) (Fi2012/578) Regeringskansliet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-05-08 Yttrande över Skatteverkets hemställan om vissa ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt

Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Redogörelse för ersättningar till anställda i Bliwa Livförsäkring, ömsesidigt Styrelsen har för 2010 beslutat om riktlinjer för fast och rörlig ersättning i enlighet med kraven i Finansinspektionens allmänna

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:3

INFLATIONSRAPPORT 2002:3 LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGEN I samband med den kraftiga nedgången på världens börser de senaste åren, har livförsäkringsbolagen och deras allt mindre värda aktietillgångar hamnat i fokus. Frågor har rests om

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

Finansdepartementet FI Dnr 03-1221-001 103 33 STOCKHOLM

Finansdepartementet FI Dnr 03-1221-001 103 33 STOCKHOLM 2003-03-28 Remissvar Finansdepartementet FI Dnr 03-1221-001 103 33 STOCKHOLM Remissvar över delbetänkandet Principer för ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:14) Finansinspektionen

Läs mer