niversitetsläraren Unikt samarbete om lokala arbetstidsavtal 15/09 Volvochefen tror på intresse för teknik Kvalitetsarbete diskuteras livligt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "niversitetsläraren Unikt samarbete om lokala arbetstidsavtal 15/09 Volvochefen tror på intresse för teknik Kvalitetsarbete diskuteras livligt"

Transkript

1 niversitetsläraren 15/09 Unikt samarbete om lokala arbetstidsavtal Sid 4 Teknikdelegationen Volvochefen tror på intresse för teknik Sid 6 Uppmärksamhet krävs Utan koll på pensionen risk att förlora pengar Sid 8 HSV-konferens Kvalitetsarbete diskuteras livligt Sid 12

2 niversitetsläraren 15/09 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står författaren för. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås. Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex I N N E H Å L L FOTO: TORBJÖRN ZADIG Ledare: Vårda humankapitalet 3 Företrädare för SULF, Lärarförbundet och fackförbundet ST slöt upp till en gemensam utbildningsdag i början av september i Lärarförbundets konferenslokaler på Stora Essingen i Stockholm. Tre fackförbund i unikt samarbete 4 Volvochefen räknar med fortsatt intresse för teknik 6 Pensionssystemet kräver egna initiativ: Den som inte har koll på läget riskerar missa pensionspengar 8 Kända förslag i höstbudgeten 10 Inställd klimatkonferens: Forskarna har inte tid med alla konferenser 11 Fler frågor än svar om kvalitetsarbete 12 Arbetet med att ta fram propositioner har förändrats 14 Universitetslärarstämman 16 Debatt Svar till Per Henning Grauers: Det finns andra metoder att anställa 18 Utvecklat Lönesök har fler uppgifter 22 Korsord 29 Sulf informerar 30 Sulf kalendariet 31 Universitetsläraren nr 17/2009 har manus- och annonsstopp 16 oktober. OMSLAGSFOTO: TORBJÖRN ZADIG 2 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

3 På nusvenska pratar man ibland om HR, human resources, försvenskat till det illa klingande ordet humankapital, vilket Nationalencyklopedins nätupplaga definierar som människors kunskaper, färdigheter och andra till produktionsförmågan bidragande fysiska och psykiska egenskaper som förvärvats genom bl.a. utbildning. I näringslivets annonser tycks ordet personalavdelning vara ersatt av sammansatta ord med förledet HR. Mer sällan nämns HR när lärosätena söker folk till sina personalavdelningar. Men är det är av språkpuristiska skäl? Tanken bakom begreppet humankapital är naturligtvis att personalen är en tillgång och tanken bakom att kalla en personalchef för HR-manager är att personalchefens uppdrag är att vårda humankapitalet, de mänskliga resurserna. Naturligtvis vill varenda lärosätesledning vårda humankapitalet. Men verkligheten är annorlunda. MER ÄN 30 PROCENT av Sveriges universitetslärare, lärosätenas humankapital, är tidsbegränsat anställda och arbetsgivarna har försökt övertala facken att sluta kollektivavtal om att tillåta längre tidsbegränsningar. Många doktorander och nydisputerade finansieras med stipendier och saknar den sociala trygghet som tillkommer andra på svensk arbetsmarknad. Lärares vetenskapliga och pedagogiska kunskaper och färdigheter tillåts erodera. I diskussioner inför arbetstidsavtalsförhandlingar misstänkliggörs lärarna som vore de latmaskar vars enda intresse är att smita undan arbetsuppgifter. Är detta att vårda humankapitalet? Vid ett par lärosäten har man haft påfallande svårt att rekrytera personalchefer under de senaste åren man har inte hittat tillräckligt kvalificerade kandidater. Möjligen är de jämförelsevis låga statliga lönerna ett skäl. Men sanno likt beror det också på att kvalificerade personalchefer förväntar sig att de ska tillhöra ledningsgruppen. Det är inte särskilt vanligt vid svenska lärosäten att så är fallet. Vårda humankapitalet I SULF:S SKRIFT Den akademiska ledningsorganisationen framhåller vi den kollegiala ledningsstrukturens värde. Men vi påpekar att den kan bli framgångsrik bara med stöd av kvalificerad administrativ personal. Det är min övertygelse att prefekter, dekaner och rektorer med gott stöd från en personalchef skulle kunna vårda humankapitalet bättre. En bra början vore att använda budgeten, tjänstgöringsplaneringarna och lärosätenas strategidokument som underlag för långsiktig personalplanering. Då kunde man börja lysa ut tillsvidareanställningar, ge möjlighet för alla att utvecklas pedagogiskt och vetenskapligt och låta Sveriges universitetslärare känna att de faktiskt är ett humankapital värt att vårda. L E D A R E N GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDSDIREKTÖR I SULF UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009 3

4 Tre fackförbund i unikt samarbete Forskning och undervisning är två fullständigt likvärdiga arbetsuppgifter för oss inom högskolan. Dessutom handlar det om en undervisning, som enligt högskolelagen ska vara forskningsanknuten. Anna Götlind, SULF:s ordförande, var glasklar när hon, som en av tre, inledningstalade vid ett gemensamt arbetstidskonvent i Stockholm. TEXT: GÖRAN STEEN FOTO: TORBJÖRN ZADIG Arbetstidskonventet är ett unikt samarbete mellan SULF, Lärarförbundet och fackförbundet ST. De båda senare medlemmar i TCO, alla tre tillhör dessutom olika förhandlingskarteller. Men nu samlades drygt 130 företrädare för de tre organisationerna till en gemensam utbildningsdag i början av september i Lärarförbundets konferenslokaler på Stora Essingen i Stockholm. Den stora och enda frågan på programmet var självklart universitetslärarnas arbetstid. Från den 1 oktober i år är det möjligt att säga upp den del av det lokala kollektivavtalet som handlar om fördelningen av universitets lärarnas arbetstid. Och redan nu har arbets givare, det vill säga universitet och högskolor, markerat att man vill förhandla om ändringar i avtalen. Samtidigt med konventet publicerades också en debattartikel på Svenska Dagbladets webb, där de tre förbunden tillsammans med SFS varnar för en urholkning av kvaliteten inom den högre utbildningen. Vi pratar ofta om undervisningen som en skyldighet och forskningen mera som en möjlighet. Jag menar att vi borde göra oss av med skyldigheten och istället se undervisningen som en möjlighet att föra ut de rön som forskningen ger oss, tillade Anna Götlind. Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, tog upp den svårighet som engagerar lärare över alla gränser, nämligen att få alla arbets- Universitetslärarnas arbetstid var den stora frågan under arbetstidskonventet. En av deltagarna på konventet var Inger Stenvall från Lärarförbundet. 4 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

5 Ovan: Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, Anna Götlind, ordförande i SULF, och Britta Lejon, förste vice förbundsordförande i ST. Vänster: Drygt 130 företrädare för SULF, Lärarförbundet och fackförbundet ST samlades i början av september till en gemensam utbildningsdag. uppgifter att rymmas inom arbetstidens ramar. Självständigt arbete och delegerat ansvar kommer aldrig att passa för stämpelklocka och tidkort. Britta Lejon, förste vice förbundsordförande i ST, betonade det viktiga i att de tre fackliga organisationerna samlas gemensamt. Utvecklingen för universitet och högskolor har varit enorm under de senaste åren, men med otillräckliga anslag. Där finns också ledningsproblem och den höga andelen visstidsanställningar är en varningssignal som måste tas på allvar. Det är bland annat de som med sina arbets- och anställningstider fått agera gummiband för att högskolan skulle klara av utbyggnaden. Ett 50-tal SULF-medlemmar från hela landet plus delar av kansliet deltog i konventet/utbildningsdagen. Även ST och Lärarförbundet ställde upp med sina lokala förtroendemän inom universitet och högskola. Tillsammans fick de bland annat genomföra en workshop i blandade grupper med gemensamma diskussionsfrågor kring eventuella förhandlingar om de lokala arbetstidsavtalen. Redovisning sker senare. Bland föreläsarna fanns Ann Fritzell, SULF:s chefsutredare, som berättade om högskolans resursfördelningssystem. Annika Vänje, handläggare vid Högskoleverket, redovisade delar av rapporten Frihetens pris, en undersökning av akademikers arbetssituation. Enligt Vi pratar ofta om undervisningen som en skyldighet och forskningen mera som en möjlighet. Jag menar att vi borde göra oss av med skyldigheten och istället se undervisningen som en möjlighet att föra ut de rön som forskningen ger oss Anna Götlind, ordförande i SULF HSV-rapporten är högskolans akademiker lojala, engagerade och stolta. Arbetsvillkoren är problematiska, nya arbetsuppgifter läggs hela tiden på de gamla och arbetstiderna blir därefter. En högskoleadjunkt jobbar i genomsnitt 49,3 timmar per vecka medan lektorn och professorn båda landar kring 57 timmar per vecka. Det är i den verkligheten som eventuella förhandlingar om arbetstidens fördelning ska föras lokalt. Robert Andersson, förhandlingschef på SULF, betonade också att det som är nytt från den 1 oktober i år är att det blir möjligt att säga upp den del av det lokala avtalet som handlar om arbetstidens fördelning, bara den och inget annat. Om inte det sker fortsätter det gamla att gälla precis som tidigare. Efter uppsägning har parterna tre månader på sig att förhandla. Blir man inte överens om ett nytt lokalt avtal avgörs frågan av en skiljenämnd med opartisk ordförande. Bra med facklig samverkan Just att deltagarna i konventet är lokalt folk från hela landet och alla tre organisationerna är jätteviktigt, menade SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping. Det är bra att man nu även lokalt kan diskutera idéerna, de gemensamma grunderna. Kul att studenterna, både Saco Studentråd och SFS fanns med. Det är dem och deras framtid det här handlar om, sade hon. Arbetstiden är den viktigaste frågan för våra medlemmar. Viktigare till och med än lönen. Här hotas nämligen den viktiga yrkesstoltheten. Ett bra arbetstidsavtal måste dessutom innehålla tid för kompetensutveckling, tillade Anna Götlind. I sin slutsummering av dagen konstaterade Britta Lejon, ST, att makten över arbetstiden fortsätter att vara en avgörande fråga. Men också den här dagen har varit viktig. Det är första gången, men som jag innerligt hoppas inte sista som våra tre organisationer samarbetar på det här sättet. Låt oss istället göra det till ett startskott för framtiden. UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009 5

6 Volvochefen räknar med fortsatt intresse för teknik Leif Johansson, ordförande i regeringens Teknikdelegation och chef för Volvokoncernen, bedömer att den ökade tillströmningen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar kommer att hålla i sig. Tiderna kommer inte att se ut som de gjort de senaste tio åren. Jag tror att ungdomar uppfattar detta väldigt snabbt och att det har skett en tillnyktring och blivit en mera realistisk syn på vad det går att försörja sig på, säger han. TEXT: PER-OLOF ELIASSON Regeringens Teknikdelegation har uppdraget att öka ungdomars intresse för naturvetenskap, matematik och teknik och att stärka undervisningen i de ämnena. Teknikdelegationen bildades sommaren 2008 och den ska lämna sitt betänkande 29 april Orsakerna till att så få ungdomar sökt sig till studier i naturvetenskap, matematik och teknik är många. Jag tror att vi i företagen har varit dåliga på att tala om hur breda de naturvetenskapliga, matematiska och ingenjörsmässiga utbildningarna faktiskt är och vilken bredd på arbetsmarknaden de ger, säger Leif Johansson. Den stereotypa bilden är att en ingenjör sitter och konstruerar vid sitt skrivbord ensam dagarna i ända. Vi har kanske inte lagt tillräckligt med kraft för att få bort den bilden. Verkligheten är att vi i bolag som Volvo har en oerhört internationell miljö. I allmänhet är projekten multidimensionella, vi jobbar med omvärldsfrågor och miljövänlig teknik och vi jobbar oerhört sällan ensamma, säger Leif Johansson. I en debattartikel i Svenska Dagbladet nyligen påpekade Teknikdelegationen att den som väljer naturvetenskapligt eller tekniskt program i gymnasieskolan inte automatiskt blir kvalificerad för tekniska och naturvetenskapliga högskolestudier. Detta anser Teknikdelegationen vara direkt olämpligt. Det finns mycket annat som drar i de åldrarna. När jag var år ville jag spela rockgitarr istället för att läsa matematik och fysik. Då hade jag en far som sa till mig att du får spela precis så mycket rockgitarr du vill, men du ska läsa matte och fysik också. Han pekade tydligt med hela handen och det är jag tacksam för nu. Jag tycker att skolan ska peka med hela handen och säga att om man går på naturvetenskaplig eller teknisk linje ska man läsa så mycket matte att man kommer in på sådana program på högskolan. Elever behöver entusiasmeras Ytterligare en orsak är att eleverna i grundskolan möter för få kunniga lärare i naturvetenskap. I de här ämnena finns det för få riktiga ämneslärare som har passion och intresse för ämnet. Sådana bör eleverna möta någonstans i mellanstadiet och definitivt i högstadiet. Det är då eleverna behöver entusiasmeras för det är då de börjar välja bort ämnen de inte är intresserade av. Men har högskolor och universitet själva någon skuld? Jag kan bäst de tekniska utbildningarna och där kunde mottagandet av nya studenter bli bättre när man ska man leverera basmatte och basfysik. Leif Johansson anser att studenterna behöver mycket baskunskaper men högskolorna skulle göra ett bättre jobb genom att koppla ihop baskunskaperna med verkligheten. När jag var student tyckte jag att man skulle ha mycket mera tillämpade ämnen i början. Nu är jag inte lika säker. Jag tror inte det är så mycket fråga om att välja bort basmatte och Jag tillhör inte dem som klagar på svensk utbildningsnivå. De högskolestudenter vi tar emot i industrin, antingen från tekniska sidan eller från naturvetenskap, är det hög klass på välja till exempelvis tillämpad fysik utan att försöka hitta ett sammanhang i pedagogiken. Och de tekniska högskolorna måste bli bättre på att marknadsföra sig. Vi tenderar att beskriva högskoleutbildningar i teknik, matte och fysik som det vore gamla formelsamlingar från Newtons dagar när man i själva verket gör intressant och spännande ny teknik; hur gör man vågkraft, hur får man vindkraftverk att fungera, hur kan man köra en bil på en deciliter milen istället för fem? Men Leif Johansson anser att Sveriges högre utbildning i sig är bra. Jag tillhör inte dem som klagar på svensk utbildningsnivå. De högskolestudenter vi tar emot i industrin, antingen från tekniska sidan eller från naturvetenskap, är det hög klass på. Vi har tagit för givet att den sortens studenter ska finnas och söka sig till 6 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

7 FOTO: VOLVO sådana företag som jag representerar. Men insikten börjar komma att den demografiska situationen med minskande ungdomskullar gör att vi inte längre kan ta det för givet. Har många förslag Teknikdelegationen har en rad preliminära förslag på åtgärder. Den första målgruppen är naturligtvis ungdomarna själva. Då är vi inne på att försöka nå de unga tidigare med positiva upplevelser av naturvetenskap, matematik och ingenjörstekniska ämnen. Det innebär förbättrad undervisning och att göra det på sådant sätt att det blir spännande och roligt. I undersökningar svarar ungdomar Leif Johansson är ordförande i regeringens Teknikdelegation och chef för Volvokoncernen. att de vill göra något meningsfullt med sina liv. Om man med det menar att bidra till ett bättre samhälle, göra något åt klimatfrågan, bidra till renare luft och vatten eller konstruera roliga iphones är de här utbildningarna lämpliga. Men det budskapet måste förmedlas på något sätt. En annan naturlig målgrupp är lärare. Min erfarenhet från det här uppdraget är att lärare är den mest lättstimulerade grupp som finns. Det satsas inte tillräckligt med pengar för vidareutbildning och extern stimulans för någon grupp lärare, inklusive universitetslärare. Alla lärare jag kommit i kontakt med är jätteintresserade av att bli bättre lärare och skulle vi i Teknikdelegationen kunna hjälpa till att få loss medel så vore det mycket bra. Det går åt insatser från statsmakterna men det krävs inte stora pengar att stimulera lärarna. Det finns en rad internationella erfarenheter att lära av. Hela Europa har i stort sett samma problem. Det finns exempel på att det gått att påverka med hjälp av kampanjer i både i Holland, Danmark och Tyskland som på relativt kort tid ändrat söktrycket. Vi håller på att titta på det för att se vad vi kan göra framåt vårkanten. Det finns också exempel på framgångsrika samarbetsformer. Wissensfabrik i Tyskland är ett centrum i snittytan mellan högskola, grundskola och näringsliv där man lokalt byter lärare och där lokala företag fungerar som replipunkt för utbildningen i regionen. I Holland finns Jet-Net som fungerar på ett liknande sätt. En erfarenhet är att där man försökt gå över gränserna för utbildningssystemet och ta kraft från det samhälle som finns runtomkring har man också lyckats väldigt bra. Teknikdelegationen har ju fått draghjälp av lågkonjunkturen, ansökningarna till tekniska utbildningar har ökat kraftigt det senaste året. Jag tror det är ett uttryck för att ungdomar egentligen är väldigt kloka. Ungdomar har uppfattat att det är svårigheter på arbetsmarknaden och de har identifierat att då ska man välja något med naturvetenskap och teknik för det verkar säkrare. I den meningen är krisen bra för det innebär att det har blivit en mera realistisk syn på vad det går att försörja sig på framöver. Men kommer inte studenterna att överge de utbildningarna igen när konjunkturen vänder? Jag tror faktiskt inte det. Vi har de senaste tio åren varit inne i en väldig ekonomisk expansion. Jag tror inte att tiderna framöver kommer att se ut som de gjort de senaste tio åren och att ungdomar uppfattar detta väldigt snabbt. Vi har i Teknikdelegationen diskuterat att vi har varit igenom ett decennium av oerhörd konsumtion, med starka värderingar åt ekonomi och snabbkonsumtion. Men att i en sådan kris som vi nu går igenom kanske värderingarna mera går över till basvärderingar som att vilja bidra till att bygga upp ett bra samhälle, bygga ett miljöriktigt samhälle med energisnål teknik. Det skulle tala för de här utbildningarna. UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009 7

8 Den som inte har koll på läget riskerar missa pensionspengar Slutar du din statliga anställning innan du går i pension kan delar av pensionen frysa inne om du inte är uppmärksam. Du måste själv söka information om vilken pension du är berättigad till i god tid innan 65, uppmanar SULF-ombudsmannen Tommy Bergström. M FOTO: ULRIKA HERSTEDT Pensionssystemet kräver egna initiativ: an kan gå miste om en del av tjänstepensionen om man inte själv ansöker om att få ut den. På SULF:s kansli är man bekymrad över att reglerna för den förmånsbestämda ålderspensionen kan ge upphov till problem och SULF arbetar för att Statens pensionsverk, SPV, ska få ett tydligare uppdrag när det gäller informationsplikten. Tommy Bergström, SULF-ombudsman, och Carina Holm, tillämpningsansvarig vid Statens pensionsverk. Jag har nyligen haft kontakt med en medlem som gått i förtida pension och som missat att han hade rätt till den förmånsbestämda ålderspensionen. När han informerades gjorde han en ansökan om utbetalning. Att SPV då först utlovade retroaktiv utbetalning för att sedan neka retroaktivitet med hänvisning till reglerna skapade förståelig irritation, säger ombudsman Tommy Bergström och tillägger: Regelverket kan verka ogenomträngligt, men ta kontakt med oss i SULF om det blir trassel med pensionen. Normalfallet är att när den anställde FOTO: ANDRÉ BYSTRÖM blir 65 år sköter arbetsgivaren om att SPV får en ansökan om att ta ut den förmånsbestämda ålderspensionen tillsammans med andra delar av pensionen. Men om man slutat sin statliga anställ ning innan man fyllt 65, exempelvis bytt jobb, så finns det ingen sådan automatik. När någon slutar sin statliga anställning innan pensionen ska arbetsgivaren informera SPV om att personen är berättigad till statlig tjänstepension. Det utfärdas då ett så kallat fribrev, som talar om hur mycket förmånsbestämd ålderspension som den anställde tjänat in. Men den informationen har fram till i år inte gått ut till personen i fråga. Enligt pensionsavtalet PA-03 som trädde i kraft och som inne fattar systemet med fribrev har Statens pensionsverk heller ingen skyldighet att informera om detta. Inte förrän i april 2009 skickade SPV på eget initiativ ut information till dem som har fribrev. Att fribrevsbeskedet skickades ut först i april i år beror på en kombination av flera faktorer, men det har alltid varit en prioriterad fråga för SPV. Bland annat har SPV arbetat med att säkerställa anställningshistoriken för att säkert kunna leverera rätt information, säger Carina Holm, tillämpningsansvarig vid Statens pensionsverk. Första beskedet i december Nu kommer SPV att årligen skicka ut besked om fribreven. För den, som i likhet med de flesta TEXT: PER-OLOF ELIASSON av SULF:s medlemmar, fortfarande arbetar i statlig tjänst kommer ett årligt pensionsbesked att sändas ut, det första i december Det ska ses som ett komple ment till det orange kuvertet, säger Carina Holm. Informationsbrevet från SPV kommer enligt planerna successivt att byggas ut med mer information om vad som gäller för den enskildes förmånsbestämda ålderspension. Vad händer om jag missat att jag har ett fribrev och alltså har förmånsbestämd ålderspension att ta ut? Ansöker du inte över huvud taget om pensionen så kommer den inte att betalas ut. Alltså ingen ansökan inga pengar. För den som är välavlönad kan det röra sig om ganska stora belopp. Fullständig tabell och avtal finns på Arbetsgivarverkets hemsida. Vad händer om man efter något år kommer på att man har pension att hämta? När man ansöker om förmånsbestämd ålderspension betalas den ut från den månad som ansökan inkommer till SPV. Du har rätt att skjuta upp uttaget av ditt fribrev så länge som du vill. När du sedan väljer att ta ut ditt fribrev kommer månadsutbetalningarna att bli högre i förhållande till om du hade tagit ut fribrevet vid 65 år. Du förlorar alltså inte någon pension genom att vänta med att ta ut den. Det finns inte möjlighet till retroaktiv utbetalning, det fanns det däremot i det tidigare systemet med livränta. (Enligt det tidigare pensionsavtalet PA-91 fick den som slutade sin statliga anställning i förtid rätt till en livränta, som i stort motsvarar fribrevet i det senare avtalet.) 8 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

9 Vad händer med de pengar som inte betalas ut, behåller SPV dem? Nej, när arbetsgivaren betalar in pensionsavgifterna förs de över till ett konto hos staten, de går alltså in i statsbudgeten. När det blir dags att ta ut pension plockar SPV ut den från ett annat statligt konto. Det finns alltså ingen pengapåse som innehåller den enskildes pension utan de pensionsavgifter som betalas in för den som är yrkesverksam används till pensioner för dem som nu är pensionerade. Vet SPV hur många som inte tagit ut sitt fribrev trots att de är berättigade till det? Nej, en sådan utredning har inte gjorts men mängden torde inte vara ansenlig. Den första åldersgruppen som omfattas av systemet med fribrev är de födda De gick i pension 2008 och fick information om fribrevet i april 2009, säger Carina Holm. Däremot kan det finnas personer födda 1943 (eller senare) som valt att ta ut pension i förtid, exempelvis vid 61 års ålder De kan ha saknat information om fribrevet under flera års tid. Många har inte förstått Men det är inte bara den förmånsbestämda ålderspensionen som kan frysa inne om man inte är uppmärksam. Detta gäller speciellt om man växlat arbete mellan statlig, kommunal och privat sektor. Pensionen kan då bestå av många olika delar som inte faller ut automatiskt när man fyller 65 och som man kanske inte heller får upplysningar om. Det orange kuvertet ger bara en delbild. Vanligt är ju också privata pensionsförsäkringar. Min erfarenhet är att många inte har förstått informationen om pensionens olika delar, säger Carina Holm. Någon instans som har koll på alla delar av pensionen finns inte heller. Många tror att SPV har fullständig information vilket vi inte har. SPV administrerar enbart tjänstepensioner för den statliga sektorn. Så hon riktar en uppmaning till alla som börjar Ansöker du inte över huvudtaget om pensionen så kommer den inte att betalas ut Carina Holm, Statens pensionsverk närma sig pensionsstrecket. Samla i god tid innan pensionen ihop var du jobbat, speciellt om du växlat arbete mellan statlig, kommunal och privat sektor. Var har jag varit anställd och vilka pensionsavtal finns det där och vilka val har jag gjort hur pensionspengarna ska förvaltas? Tommy Bergström på SULF är kritisk till hur Statens pensionsverk skött informationen. Så här får det inte gå till, det kan vara många personer som missat att ta ut en del av sin pension på grund av att SPV inte informerat ordentligt, säger han. Mer om pensioner: Se också under Pensioner på SULF:s hemsida. Under hösten genomför Saco-S en pensionstour i ett 20-tal städer. Ombudsmän från förbunden informerar om pensionsförmåner för akademiker i staten. Se UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009 9

10 Björklund minister för lärarutbildningar LÄRARUTBILDNINGEN VID landets universitet och högskolor har nu fått utbildningsminister Jan Björklund som ansvarig minister. Det var i augusti Jan Björklund tog över området från högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Övertagandet meddelades dock inte i några pressmeddelanden från Utbildningsdepartementet. Jag har Utbildningsminister Jan Björklund har tagit över ansvaret för lärarutbildningen vid universitet och högskolor från högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. tidigare väckt frågan huruvida landets politiker (av precis alla partifärger) verkligen vill att lärarutbildningen ska vara en akademisk utbildning. Det sätt på vilket lärarutbildningen detaljstyrs genom högskoleförordning och genom att utredningar blir styrande förarbeten talar för motsatsen. Nu har vi fått en bekräftelse på detta. Jan Björklund har i Lärarnas tidning sagt att lärarutbildningen är en del av skolreformerna, kommenterar förbundsdirektör Git Claesson Pipping i sin blogg på SULF:s hemsida. Förbundets ordförande Anna Götlind tillägger: Det är mycket bekymmersamt att övertagandet bekräftar synen på lärarutbildningen som en del av en skolreform och inte som ett akademiskt projekt. Det samhället behöver är en lärarutbildning som, precis som andra kvalificerade professionsutbildningar, uppfyller de krav som ställs på akademiska utbildningar, till exempel att de vilar på vetenskaplig grund. FOTO: JANN LIPKA FOTO: PAWEL FLATO Kända förslag i höstbudgeten I regeringens budgetproposition återkommer flera av de nyheter och förslag som är kända sedan tidigare. De sammanfattas i ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Och de är: under 2010 och januari 2010 med cirka 430 kronor i månaden 40 kronor bidrag och 390 kronor lån. denter med cirka kronor. betala en avgift för utbildningen från och med höstterminen Storleken på avgiften bestäms av lärosätena själva. tilldelningssystemet med en del som tilldelar resurser efter kvalitetsutvärderingeringar och återkommer till riksdagen i höst med ett sådant förslag. 30 platser för nybörjare under Totalt innebär den föreslagna ökningen att antalet platser utökats med 264 nybörjarplatser på årsbasis eller en utbyggnad med 26 procent under mandatperioden. Satsa på kvalitet i stället SULF:s ordförande Anna Götlind kommenterar de nya platserna: Det är upprörande att regeringen säger sig satsa på Sverige som kunskapsnation när regeringen satsar på kvantitet i stället för kvalitet och skapar FOTO: ISTOCKPHOTO en mängd nya högskoleplatser utan att tillföra mer resurser än ordinarie studentpeng. Möt krisen med kvalitet i stället. Hon fortsätter: Idag är det många studenter som inte har mer än tre till fem timmars lärarledd undervisning i veckan i stället för att ge dem bättre kvalitet fyller man föreläsningssalarna med ännu fler studenter. Det är naturligtvis intressant att man förespeglar oss ett nytt resurstilldelningssystem, men finns det inte mer resurser att fördela kan man fråga sig hur det ska fungera. Stärka läraryrket I ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet och utbildningsminister Jan Björklund framhålls lärarutbildningen. Regeringen föreslår flera satsningar för landets lärare och för att göra läraryrket mer attraktivt, skriver departementet. Bland annat menar regeringen att 52 miljoner kronor 2011 och 50 miljoner 2012 ska avsättas för att stärka läraryrkets status och utbildningens kvalitet. Regeringen avser att återkomma till detaljer kring denna satsning. Och vidare: I samband med att den nya lärarutbildningen startar, vilket beräknas bli höstterminen 2011, vill regeringen dessutom satsa 19 miljoner kronor på en kampanj för att bland annat väcka ungdomars intresse för läraryrket. För att öka obehöriga lärares möjlighet att komplettera tidigare studier, och på så sätt nå en lärarexamen, föreslår regeringen en satsning på totalt 84 miljoner kronor för perioden UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

11 Inställd klimatkonferens Forskarna har inte tid med alla konferenser Det dåliga gensvaret förbryllar oss, säger Kevin Noone. Uttalandet föranleds av en inställd konferens där klimatforskaren Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Institutionen för tillämpad miljöforskning och Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, sitter i styrkommittén. TEXT: LENA WIKSTRÖM Vår avsikt var att också denna gång sammanföra äldre forskare med unga forskare och vi hade även nu en utomordentligt bra skala av talare, högintressanta spetsforskare inom energi- och klimatforskning. Men vi fick i stort sett inga anmälningar FOTO: BILL YOUNG Professor Kevin Noone, Stockholms universitet. från tongivande länder som Storbritannien, Frankrike, Tyskland. Konferensen skulle hållas i Nynäshamn och vara en uppföljare till den konferens om globala klimatförändringar som hölls i Nynäshamn år 2007, organiserad av European Science Foundation (ESF), Vetenskapsrådet (VR) och forskningsrådet Formas. Den första konferensen drog till sig ett 80-tal internationellt kända forskare. Men intresset för en andra konferens, Global Change Challenges Transforming Energy Systems med temat hållbara energisystem, planerad till den 3 7 oktober i år, blev så klent att de ansvariga blev tvungna att ställa in den. En möjlig förklaring till det bristande intresset skulle enligt Kevin Noone kunna vara det stora utbudet av miljökonferenser och seminarier världen runt inför klimattoppmötet i Köpenhamn i december. Forskarnas tid räcker inte till för alla aktiviteter. Syftet med konferensen i Nynäshamn var att skapa en förståelse för vad en långsiktig förändring av energisystemen skulle innebära för att åstadkomma en hållbar energiproduktion och energianvändning för framtida generationer. Tanken var att avsluta den med en rapport som beslutsfattare kunde använda för framtida beslut, säger Kevin Noone. Stort antal seminarier Vetenskapsrådet är Sveriges största finansiär av grundforskning. År 2008 disponerade man cirka 3,6 miljarder Från Naturforskningsinstitutets fönster i Nuuk på Grönland kan klimatforskare se ut över havet som sträcker sig mellan Grönland och Kanada och dit inlandsisens smältvatten nu rinner i allt stridare strömmar. kronor i statsanslag för forskning och forskningskommunikation. En stor del kom klimatforskningen till del. Har fokus på klimatforskning skapat en situation där det är svårt att ha en tydlig strategi för hur resurserna ska användas? Förvirringen runt det stora antalet seminarier inför mötet i Köpenhamn som exempelvis inställandet av Nynäshamnskonferensen skulle kunna tyda på det, medger Kevin Noone. Villkoren för forskningen inom klimatområdet är svåra att överblicka. Bland oss klimatforskare finns det så gott som ingen oenighet om att vi människor har påverkat jordens klimat. Det som vi bråkar om är inte om utan exakt hur och hur mycket, säger han. Förutom komplexiteten i sakfrågan så finns uppenbarligen olika infallsvinklar för forskare och blivande Fortsättning på sidan 20 FOTO: LENA WIKSTRÖM UNIVERSITETSLÄRAREN 15/

12 Fler frågor än svar om kvalitetsarbete Hur ska kvalitetsarbete för högre utbildning bedrivas och hur ska det utvärderas? Kommer lärosätenas kvalitetsarbete att påverkas när Högskoleverkets granskning av detta upphör? Hur och av vem ska kvalitetsarbetet nu utvärderas? Och hur vet man att förbättrad kvalitet är ett resultat av systematiskt kvalitetsarbete och att det inte beror på insatser av nytillkomna eldsjälar? Hur ofrånkomliga är inslagen av godtycke och subjektiva känslor i samband med utvärdering? TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON FOTO: TORBJÖRN ZADIG Det fanns fler frågor än tvärsäkra svar när Högskoleverket nyligen arrangerade ett seminarium om lärosätenas kvalitetsarbete, ett område där inte bara erfarenheterna varierar, utan också mål och metoder. Det finns inget mönster i de europeiska kvalitetssystemen, det kan det inte heller vara. Det finns inget one size fits all, sade Hanne Smidt från Danmark, verksam bland annat som senior adviser vid EUA, European University Association. Hon talade vidare om att kvalitetsarbete måste relateras till att både världen och kraven förändras och varnade för alltför strama system. Kvalitetssystemen får inte bli ett hinder för nytänkande. Det fungerar inte heller om inte alla är med på vagnen eller om man inte vet hur man ska använda resultatet av kvalitetsarbetet. Det är en situation som kräver ett visionärt ledarskap, det hjälper inte med engagemang på grästrotsnivå, det måste också finnas någon som sköter trädgården. Hanne Smidt nämnde Irland som föredömligt, där de nio universiteten gått samman om gemensamma riktlinjer för kvalitet. Bland annat innebär det att man tar hjälp av utländska examinatörer på alla nivåer, något som självfallet underlättas av att landet är engelskspråkigt. Hon beskrev vidare svensk högre utbildning som fantastisk. Här har det fungerat enligt Bolognaprocessen, utan att ni visste om det I Sverige finns exempelvis livslångt lärande sedan länge. Men det mer flexibla svenska systemet är samtidigt svårare än andra att kvalitetssäkra. Föregångare med problem Widar Hwamb från norska Nokut, Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen, beskrev också han Sverige som något av föregångsland gällande kvalitetsarbete och, precis som Smidt, talade han om en föregångare med vissa problem. När Norge 1994 införde sitt kvalitetssystem var det efter svensk modell, därför är jag förvånad över att Sverige nu inte har bättre resultat. Entusiasm saknas inte, däremot kanske förmåga att utnyttja resultaten, menade han och underströk vikten av att använda kvalitetsarbete som möjlighet till utveckling, snarare än som kontrollfunktion. Widar Hwamb talade om självevalueringens positiva betydelse för lärosätets inre miljö, jämfört med utvärderingar som är anbefallna utifrån. Annika Lundmark, senior advisor vid enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet och tidigare dess chef, instämde med Widar Hwamb. I kvalitetsarbetet finns en lärande- 12 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

13 Debattpanelen på Högskoleverkets seminarium om lärosätenas kvalitetsarbete. Från vänster Hanne Smidt, senior rådgivare från EUA, Aimo Virtanen, kvalitetschef från Helsingfors universitet, Marja- Liisa Saarilammi, senior rådgivare från FINHEEC, The Finnish Higher Education Evaluation Council, Anders Flodström, universitetskansler, Ove Boström, prorektor vid Göteborgs universitet och delordförande i 2008 års kvalitetsarbetsgranskningar (KA), Cecilie A. Mathiesen, senior rådgivare i studiekvalitet från UMD högskolan i Norge (skymd bakom Boström), Widar Hvamb, huvudordförande vid 2008 års KA och Annika Lundmark, senior adviser vid enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet. process för hela lärosätet, förutsatt att metodarbetet utvecklas så att man ser vad som är orsak och verkan. Hwamb varnade vidare för tendensen att låta det interna kvalitetsarbetet resultera i alltför mycket papper På lärosätena samlas många hyllmeter med självevalueringar, men jag skulle vilja säga att ett lärosäte som har behov av att skriva mer än en sida per kvalitetsområde har problem. En annan varning kom från Lillemor Kim, utbildningsforskare, f d rektor och stor anhängare av kvalitetsarbete, som modererade den avslutande paneldebatten. Jag vill gärna citera förre universitetskanslern Stig Hagström, som avrådde från att utifrån utvärderingar säga att man är bäst. Det blir snarare ett sätt att signalera att man är på väg utför, eftersom alla kan bli bättre. Hanne Smidt, själv konsult i den euro peiska utvärderingsbranschen, tyckte inte att svenska lärosäten skulle känna sig låsta vid nationella utvärderare när det kommer till kvalitetsarbete, utan också reflektera över att söka sig utanför nationsgränserna. Fokusera på resultat Och oavsett hur kvalitetsarbete bedrivs och hur systemen ser ut på olika lärosäten var inte minst seminariets publik intresserad av de förändringar som sker i och med att Högskoleverket upphör med granskningen av systemen. Detta eftersom HSV förutsätter att systemen är både uppbyggda och fungerande, att man därför ska fokusera mer på resultat och effekter. Men universitetskansler Anders Flodström stack inte under stol med att denna förändring också sker av ekonomiska skäl: Vi skulle gärna ha fortsatt med systemutvärderingarna parallellt, men till det fattas cirka 40 miljoner, sade han. Lillemor Kim trodde inte att HSV:s förändrade uppdrag skulle ha någon inverkan på lärosätenas kvalitetsarbete och hänvisade till både högskolelag och högskoleförordning. I högskolelagen står att det vid högskolor ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete, som kontinuerligt utsätts för extern granskning och i högskoleförordningen att styrelsen själv ska besluta om riktlinjer. Vilket fick Anders Flodström att påpeka att aldrig så tydliga lagparagrafer kan komma att slopas helt eller åtmin stone skrivas om, exempelvis i samband med en kommande autonomireform. Skulle då mer självständiga lärosäten som inte längre måste förhålla sig till lagen eller till Högskoleverkets systemgranskningar helt enkelt kunna strunta i kvalitetssystem och självutvärdering? Om resurserna är otillräckliga är möjligen frestelsen stor, men Hanne Smidt betonade att autonomi snarare skulle komma att intensifiera kvalitetsarbetet. Det lärosäte som vill vara självständigt och självstyrande måste kunna visa att kvalitetssystemen fungerar. Högskoleprovet allt populärare UNGEFÄR personer har anmält sig till höstens högskoleprov 24 oktober. Det är 40 procent fler än förra hösten, då cirka personer deltog. Ökningen är påtaglig i hela landet. Det osäkra läget på arbetsmarknaden gör sannolikt att fler väljer att skriva provet i höst. Dessutom har vi i dagsläget många i åldrarna år i befolkningen, där majoriteten av provskrivarna brukar finnas, säger Nils Olsson, utredare på Högskoleverket i ett pressmeddelande. 200 miljoner till forskning om ideella sektorn ETT TIO ÅR långt forskningsprogram om det civila samhället ska få 22 miljoner kronor årligen från och med år Forskningsprogrammet ska handla om det civila samhällets roll och villkor, skriver Integrations- och jämställdhetsdepartementet i ett pressmeddelande. I satsningen ingår ett tvärvetenskapligt grundforskningsprogram, tillämpad forskning och spridning av forskningsbaserad kunskap samt insatser för att utveckla statistiken om den ideella sektorn. Det är omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin med grundstenar som allmän och lika rösträtt, jämställdhet och offentlighetsprincipen utan den kamp människor fört utifrån sitt ideella engagemang. Den ideella sektorn är viktig i ett demokratiskt samhälle inte minst när det gäller män niskors möjligheter att påverka såväl sin vardag som samhället i stort, säger integrations- och jämställdhets - minister Nyamko Sabuni. Den här forskningssatsningen är ett viktigt steg för att utveckla den ideella sektorns roll. Hanteringen av framtidens välfärd, den demografiska utvecklingen och integrationen är några frågor som gör det civila samhället mycket intressant som utförare av välfärdstjänster och som arena för entreprenörskap och demokratisk delaktighet, säger hon. Anmälan ska kosta 100 euro VERKET FÖR HÖGSKOLESERVICE (VHS) föreslår en anmälningsavgift på kronor för utomeuropeiska studenter, men föreslår att man ska vänta med att ta ut anmälnings avgifterna till Detta för att kommande studieavgifter för utomeuro peiska studenter väntas införas Vi upplever för närvarande en kraftig ökning av sökande med utländska meriter främst från länder utanför EU/EES. Det är positivt att det finns sådant intresse för svenska universitet och högskolor. Vi fick i år anmälningar från sökande med utländska meriter. Av dem är det hälften som fullföljer sin anmälan med att skicka in sina betyg, säger Anita Johansson, direktör för VHS, i ett pressmeddelande från verket. Anmälningsavgiften på kr kommer i praktiken att bli 100 euro och föreslås alltså införas vid samma tidpunkt som studieavgifter, det vill säga till höstterminen UNIVERSITETSLÄRAREN 15/

14 Arbetet med att ta fram propositioner har förändrats Whiteboarden i Eino Örnfeldts tjänsterum är blank, så när som på ett enda ord, i ena hörnet har han skrivit autonomi. Enligt chefen för Utbildningsdepartements universitets- och högskoleenhet är det ingen slump att det står kvar, snarare ett tecken på att den kommande propositionen om lärosätenas autonomi är ständigt närvarande och utgör grundbulten i UH-enhetens arbete. TEXT: MARIELOUISE SAMUELSSON Ja, vi har väldigt mycket att göra, bland annat eftersom arbetet med att ta fram propositioner har förändrats, säger Eino Örnfeldt. Förr skrevs propositioner relativt snabbt efter ett omfattande utredningsarbete. Nu är det istället så att utredningen sker snabbt, därefter fördjupar vi på departementet oss i betänkandet, i frågor som utredaren, i det här fallet Daniel Tarschys, inte har hunnit ta upp. Hur den kommande propositionen förhåller sig till Tarschys förslag är inget som kan avgöras eller ens kommenteras på tjänstemannanivå, men på frågan om det alls blir någon förändring av hur lärosätena ska styras försäkrar han att det finns en vilja att reformera. När Eino Örnfeldt tillträdde i januari i år kom han närmast från Internationella sekretariatet vid Utbildningsdepartementet. Han har tidigare varit avdelningschef vid Militära underrättelsetjänsten, gruppansvarig vid Försvarsdepartementet och sekreterare i försvarsberedningen. En bakgrund som givit erfaren het av paradigmskiften, eftersom han arbetade med militära frågor och säkerhetspolitik under den tid då det gamla invasionsförsvaret ställdes om till dagerns insatsförsvar. Han ser likheter mellan försvarspolitiken och politiken för högre utbildning och forskning. De internationella aspekterna, liksom att bägge är områden där man söker konsensus, över block- och partigränser, och ekonomin lika med andelen av statsbudgeten är av ungefär samma storleksordning för bägge politik områdena. Förr var det den militära makten som avgjorde en nations ställning i världen. Nu är det ekonomisk makt som gäller och där kommer framgångsrik forskning in, utbildningsfrågor generellt är framtidsfrågor. Ansvar för 40 myndigheter En påtaglig skillnad är att försvarspolitiken är en liten värld, medan högre utbildning och forskning utgör en betydligt större och mer svåröverblickbar arena. Universitets- och högskoleenheten och dess 30 medarbetare har ansvar för 40 myndigheter och 26 procent av alla statligt anställda, vilket alstrar ärenden per år, från proposi tioner till kontakt med enstaka rätts haverister. Det är ett stort område, en stor sektor och jag är ännu inte i närheten av att kunna allt jag vill lära mig, här finns ett stort persongalleri att knyta kontakter med. Det är ett stort område, en stor sektor och jag är ännu inte i närheten av att kunna allt jag vill lära mig, här finns ett stort persongalleri att knyta kontakter med, säger Eino Örnfeldt som har ambitionen att etablera sig som ett namn som sektorn har förtroende för, som en med insikt i och förståelse för sektorns behov. Dessutom har jag ju medarbetare som kan sektorn, som själva kommer ur lärosätesvärlden med vad det innebär av kontaktnät och fingertoppskänsla. Personligen tycker han också att det vore intressant att få en tydligare bild av hur lärosätena styrs och av rektorsrollen, Han är lite förvånad över att företrädare för sektorn märks så lite i debatten, jämfört med om det gäller skolfrågor. Försökt flytta fokus Autonomireformen skulle, bland mycket annat, innebära en förändring för departementet, om lärosätena förvandlades till något annat än statliga myndigheter, som ständigt måste förhålla sig till regeringsbeslut. Ja, det vore välkommet att slippa prata så mycket om förra årets budget, jag tycker nog att vi har försökt att flytta fokus redan nu, till att vara mer framåtriktad. Men oavsett vilken styresform lärosätena har eller kommer att få måste det alltid finnas en ständig dialog mellan dem och departementet. En annan styresform för svenska lärosäten skulle dock knappast minska enhetens arbetsbörda, utan medföra ytterligare uppgifter, som att skriva avtal med universitet och högskolor. Beredskap inför detta finns, i form av att UH-enheten ser över och vässar den juridiska kompetensen. Men ännu mer centralt än avtalskompetens, när det kommer till reformer gällande lärosätenas styrning och huvudmannaskap, är självfallet pengar. Man kan jämföra med att det fanns löntagarfondspengar att använda när Högskolan i Jönköping och Chalmers tekniska högskola etablerades. Vi har fått pengar till nya utbildningsplatser, men det finns hittills inga stora pengar till kommande reformer. Ekonomiska möjligheter att genom- 14 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

15 FOTO: UTBILDNINGSDEPARTEMENTET FOTO: ANNE NILSSON Ny chef för Utbildningsdepartements universitets- och högskoleenhet är sedan i januari i år Eino Örnfeldt. Han kommer närmast från Internationella sekretariatet vid Utbildningsdepartementet. Som chef för enheten är det en utmaning att försöka förhindra att medarbetarnas engagemang leder till utbrändhet. föra en autonomireform hör också ihop med konsten att förankra idéer och propositioner i andra departement och partier. Samtidigt ger förhandlingar inom en regering med flera partier tjänstemännen mer insyn, med ett parti vid makten blir förhandlingarna mer slutna. Anpassa sig till beslut För tjänstemannanivån gäller det sedan att anpassa sig till beslut och förändringar, att lösa det uppdrag man får, utifrån politikernas beslut. Ja, nivån är opolitisk, samtidigt har det i departementens tjänstemannaorganisation skett en perspektivförskjutning från det detalj orienterade, teknokratiska, ett para digmskifte på tjänstemannanivå. Jag har haft anledning att fundera mycket på det. De senaste femton åren har tjänstemän ägnat sig åt ökad reglering, den avreglering som nu sker innebär därför en mental resa för departementstjänstemän, mot ökad policy orientering, mot en policydriven, mer politisk dimension, säger Eino Örnfeldt. Tjänstemän på ett departement kan allmänt sägas kombinera stark lojalitet, i förhållande till sektor och politiska beslut, med ett märkbart engagemang och långa arbetsdagar. Att universitets- och högskoleenheten i princip är dimensionerad för en proposition per år och nu har haft och har en rad stora propositioner att hantera, har knappast minskat arbetsbördan. Som chef för enheten är det en utmaning att försöka förhindra att medarbetarnas engagemang leder till utbrändhet. Men det har ändå skett en förändring genom ett generationsskifte, numera är det möjligt också för departementstjänstemän att ha barn och hämta på dagis, säger Eino Örnfeldt. En exceptionell värld Hur är kontakterna med politikerna? Bra och omfattande. Men jag har aldrig hittills stött på en politiker som funderar på vad departementsorganisationen mäktar med, det är bara att leverera. Och vi är ju inte direkt löneledande, med tanke på hur hårt många arbetar. Ändå finns den där entusiasmen, lojaliteten, tjänstemännen verkar ofta ha roligt på jobbet? Det är en exceptionell värld, både den politiska och tjänstemannavärlden. Som tjänsteman får man del av den politiska pulsen, vara med där det händer, det är stimulerande att få arbeta med allt från budgetdetaljer till övergripande ideologier. UNIVERSITETSLÄRAREN 15/

16 Stämma2009 Var finns läraren i salen eller på skärmen? Universitetslärarrollen i förändring Syftet med denna, liksom med de tidigare stämmorna, är att skapa ett forum där universitetslärare ges möjlighet att diskutera viktiga professionsfrågor. Årets tema är valt för att lyfta de utmaningar universitetslärare har att förhålla sig till när konkurrensen om studenterna ökar och fokus är på studenternas lärande snarare än på lärarnas ambitioner. Detta sker samtidigt som den tekniska utvecklingen inom media och kommunikation skapar förväntningar på lärarna att vara tillgängliga, flexibla och uppdaterade. Hur ska vi som universitetslärare förhålla oss till detta? Årets Universitetslärarstämma har rubriken: Var finns läraren i salen eller på skärmen? Vi vill belysa och diskutera de möjligheter och problem som informations- och kommunikationstekniken (IKT) ger för att inspirera, engagera och utmana studenterna i deras lärande. Vilka är studenterna och vilka är deras mål och motivation för att utbilda sig? Vad betyder lärande i ett informations- och kunskapssamhälle och vilka teorier om lärande och utveckling baserar vi vår pedagogik och undervisning på? Vilka begränsningar är inbyggda i människan som biologisk varelse? Ska samhället ha inflytande över vad studenterna ska lära sig eller är det vårt privilegium som akademiker att avgöra vad studenterna behöver lära sig för att bli bildade, anställningsbara och utvecklas till demokratiska medborgare? Dessa är några av de frågor som behandlas i vårt första tema Hur går lärande till?. Vi behöver ställa oss dessa frågor för att undersöka hur undervisning går till, vilket är vårt andra tema. Ett av målen med den nya Bolognastrukturen är att studenterna ska vara anställningsbara samtidigt som unga vuxna får allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. För många studenter blir lösningen på detta att de vill kunna studera och arbeta samtidigt, vilket utmanar traditionella sätt att organisera och genomföra universitetsutbildning. Blir IKT-verktyg förutsättningar för lärares undervisning och vad kommer detta att betyda för lärares arbetstid, pedagogiska överväganden och tekniska kompetens? Vilken blir lärarens roll, en vägledare, fysisk och/eller virtuell; en koordinator av studenternas arbeten; en examinator? Frågorna är många och utmanande och leder vidare till vårt tredje tema där frågor ställs om vilka etiska dilemman och överväganden som IKT-möjligheterna ställer oss och studenterna inför. Var går gränserna för kreativt informationssökande/samarbete och fusk/plagiat? Hur tillgänglig ska lärare/examinatorer vara och vad betyder detta för lärarnas arbetsmiljö? Vem äger lärarnas undervisningsmaterial? Samtliga dessa frågor kräver utrymme för såväl öppna som initierade möten och samtal där lärarna ges möjlighet att delta. Målet med SULF:s femte Universitetslärarstämma är att inspirera till och skapa utrymme för detta. Vi vill därför att lärosätena ska se Universitetslärarstämman som en del av lärarnas kompetensutveckling och stå för deras kostnader för deltagandet. Även andra yrkeskategorier med intresse för stämmans teman är naturligtvis välkomna. SULF subventionerar konferensavgiften för sina medlemmar ca Kaffe och registrering i foajén på entréplanet Inledning Förbundsordförande Anna Götlind hälsar välkommen Framtidens lärande Doktor Jan-Martin Löwendahl, research director, Gartner P RO Datum: Torsdagen den 19 november Plats: Aula Tema 1: Hur går lärandet till? Universitetspedagogiskt perspektiv Docent Elinor Edvardsson Stiwne, pedagogik, Linköpings universitet Samhälleligt perspektiv Professor Staffan Selander, didaktik, Stockholms universitet Biologiskt perspektiv Professor Martin Ingvar, klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Lunch i foajén Tema 2: Hur går undervisningen till? Tekniska möjligheter Högskoleadjunkt Millan Lundgren, programvaruteknik, Högskolan på Gotland Den akademiska seminarieformen Professor Sverker Sörlin, miljöhistoria, KTH Professionsutbildningens utmaningar undervisning i färdigheter och förmågor Professor Madeleine Abrandt-Dahlgren, universitetspedagogik, Linköpings universitet Kaffepaus Tema 3: Vad behöver vi fundera på? Akademisk hederlighet Professor Per Bauhn, humanvetenskap, Högskolan i Kalmar Upphovsrätt Universitetsadjunkt/doktorand Anneli Carlsson, handelsrätt, Lunds universitet Arbetstid Universitetsadjunkt/doktorand, Annika Blekemo, arbetsrätt, Örebro universitet/stockholms universitet Avslutande paneldebatt Professor Anna Götlind, förbundsordförande SULF, professor Sverker Sörlin, professor Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet och Klas-Herman Lundgren, ordförande SFS Debatten och dagen sammanfattas av moderator Ulf Wickbom Utdelning av SULF-priset för främjande av akademisk frihet Drink och middagsbuffé med mingel på Mezzaninen resp. i foajén (frivilligt) 16 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

17 GRAM Magna (Stockholms universitet) Moderator: Ulf Wickbom Programmet består huvudsakligen av tre teman. Inom varje tema har tre personer som företräder olika perspektiv/ståndpunkter vidtalats att inleda. Sedan inbjuds auditoriet till en diskussion med inledarna och med varandra. Under varje tema anges några tänkbara frågor för diskussionen. I utbildnings- och kursplaner står studentens lärande i centrum, men vem är "studenten" som läraren möter? Vilka är utmaningarna för de akademiska lärarna när studentgrupperna blir mer heterogena, internationella, yrkes- och professionsinriktade och konkurrensen om studenterna hårdnar? Vilka är de biologiska förutsättningarna för lärande i en värld med ett överflöd av information, där valmöjligheterna är oändliga? Vilken kunskap, vilka färdigheter och förhållningssätt premieras i olika kurser och program och vad betyder det för studentens anställningsbarhet och för samhället på kort och lång sikt? Hur ska läraren förhålla sig till individuella studenters krav och förväntningar i relation till regelverk och den egna pedagogiska ideologin och ämnesmässiga kunskapen? Sulf inbjuder till 2009 års Universitetslärarstämma i Aula Magna vid Stockholms universitet den 19 november Många studenter vill, av olika skäl, själva styra över tid och rum under sin studietid för att kunna kombinera studier med arbete, familj mm. Ett ökat krav från studenterna på en flexibel utbildning, ställer nya krav på lärarna och lärandemiljön vid lärosätena och skapar frågor som: Vilka möjligheter och begränsningar ger IKT-stöd för olika undervisnings- och examinationsformer? Hur kan man dra nytta av IKT-baserad undervisning inom en campusbaserad utbildning i t.ex. seminarier, verksamhetsförlagda moment och handledning av uppsatser och examensarbeten? Hur flexibel kan en professionsutbildning vara? Kräver ett seminarium att man är fysiskt närvarande i samma rum? Hur kan en distansutbildning innehålla det personliga mötet mellan läraren och studenten? Vilka är de tekniska möjligheterna och svårigheterna att skapa flexibla lärandemiljöer? Hur säkerställer man aktualiteten och kvaliteten i IKT-baserad undervisning? IKT-baserad undervisning innebär både pedagogiska möjligheter och utmaningar. De etiska dimensionerna av nätanvändning måste uppmärksammas, särskilt från ett akademiskt hederlighetsperspektiv. Här möts kontroll och kreativitet, förtroende och fusk. Vem har egentligen skrivit en text? Hur mycket resurser ska gå åt för att kontrollera en examinationsuppgift? IKT-baserad undervisning har blivit en allt större del av universitetslärarens arbete, men hur bedöms lärarens upphovsrätt? Vem äger de nätkurser en universitetslärare har skapat och hur kan arbetsgivaren disponera över det nätanknutna kursmaterialet. Universitetsläraren har den intellektuella upphovsrätten och ansvaret för kvaliteten, men vad äger arbetsgivaren av produkten? Hur beräknas lärarens arbete för förberedelse, uppdatering och studentkontakter i IKT-baserad undervisning? Anmäl dig till Universitetslärarstämman på SULF-medlemmar får subventionerad konferensavgift och betalar endast 500 kr (exkl moms). Övriga deltagare betalar 1500 kr (exkl moms). Konferensavgiften inkluderar kaffe och lunch. Anmälan är bindande och fakturering sker i samband med bekräftelsen. Avgiften återbetalas ej, dock kan platsen överlåtas på annan person. Anmäl också om du önskar information om hotellbokning, speciella önskemål vad gäller måltider (allergiker eller vegetarian) samt om du önskar delta i kvällsbuffén till självkostnadspris, 450 kr, inkl. vin/öl, exkl moms. Program och anmälningsblankett finns på SULFs hemsida, Anmälningarna registreras i turordning. Välkommen! Om du har frågor kontakta Johanna Kemi, e-post: och tfn eller Maj-Britt Hesselgren, e-post: tfn UNIVERSITETSLÄRAREN 15/

18 Svar till Per Henning Grauers: DEBATT Det finns andra metoder att anställa Med intresse och kanske en smula ironiskt igenkännande läser jag en reaktion av Per Grauers i augusti 2009 (Universitetsläraren nr 12/2009) mot mitt inlägg i april 2009 (Universitetsläraren nr 6/2009), vilket i sin tur går tillbaka till en diskussion 2004 om tillsättningsprocedurerna i den högre utbildningen. Det är fint med kontinuitet även om diskussionen tycks gå med samma hastighet som sakkunnigförfarandet. Historien är lärorik: tidigare var det Kunglig Majestät som tillsatte professorer och andra högre befattningshavare i både skola och på universitet. Kunglig Majestät hade förstås hjälp av sina tjänstemän, som i sin tur hade hjälp av sakkunniga, när det gällde professorer men annars fick man avgöra tjänstetillsättningarna på de dokument som förebars (detta fina gamla obegripliga ord) Kunglig Majestät. Någon kom på att även högskolans lektorer borde tillsättas med hjälp av sakkunniga, det vill säga kolleger från andra lärosäten och eftersom antalet lektorer vuxit till hundrafalt fler än det fåtal professorer som Konungen tillsatte efter konkurrensförfarande blev förstås insatsen av resurser också hundrafalt större. Mitt inlägg ifrågasatte helt enkelt om skillnaden mellan att tillsätta andra statliga befattningar och universitetens lärare och forskare motiverade denna insats av skattemedel, särskilt som de flesta är ense om att en ordentlig sakkunniggranskning kostar kanske upp emot kr minst till exempel för två sakkunnigas heltidsarbete under kanske två veckors tid. De pengarna skulle räcka till att anställa fler vetenskapligt kompetenta lärare i högskolan. Ett mycket stort antal av högskolans lärare är numera adjunkter som tillsätts på det vanliga sättet i arbetslivet, inom och utom offentlig sektor, nämligen av dem som har i uppdrag att leda verksamheten, det vill säga rektorer, prefekter etcetera. De flesta av dessa är vetenskapligt kompetenta personer och har hjälp av handläggande tjänstemän. Kravet att lektorer och professorer inte kan rättssäkert tillsättas utan den dyrbara och i många fall absurt söliga process som sakkunnigförfarandet innebär, ter sig mot denna bakgrund inte särskilt logiskt. Ett mycket större problem är den mycket stora kategori lärare och tjänstemän som tillsätts på lösa grunder och med mycket osäkra anställningsvillkor, under lång tid, ibland direkt lagstridigt, eller i alla fall emot anständighetsregler på arbetsmarknaden. Krångligheten i anställningssystemet har säkert varit en faktor bakom denna typ av rättsosäkerhet. Självfallet måste studentantalet och forskningsresurserna spela en roll för hur många som anställs, men godtycket har varit alltför stort det tror jag de flesta är ense om. Jag är en brinnande anhängare av universitetens frihet, kollegiala beslutsformer och av att universitet och högskolor leds av vetenskapligt kompetenta personer, inte tjänstemän, affärsmän och politiker, och just därför, också själva skall tillsätta sina befattningshavare. Självfallet skall det finnas god insyn, offentlighet och möjligheter till överklagande, men den akademiska världen borde kunna vara tillräckligt hederlig och kompetent för att lärosätena själva, särskilt i en tid av ökad offentlighet, till exempel genom Internet, klarar av denna uppgift på ett både rättssäkert och rationellt sätt. En sund och naturlig oenighet hör till självklarheterna inom den akademiska världen och föreställningen om att det bara finns en enda lämplig eller en absolut bästa innehavare av en lärartjänst vid universitet eller högskolor kan knappast försvaras i en miljö som har kritisk granskning som sitt livsvillkor. Ökat krångel och byråkrati är däremot sedan ett par decennier ett av högskolans värsta gissel och man skulle på åtminstone denna punkt kunna klara av sin uppgift betydligt snabbare och enklare. Tron på att rättssäkerhet är samma som byråkrati, långsamhet och gammaldags procedurer är överdriven. Det finns metoder som kan säkra både kvalitet, klarhet, insyn och rättssäkerhet utan att ta orimliga resurser och tid i anspråk. Jens Cavallin Docent Universitetslektor i medieoch kommunikationsvetenskap Högskolan i Kalmar Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: 18 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

19 Sök bidrag Forskning för hållbar utveckling i fattiga länder Forskningsrådet Formas utlyser tillsammans med Sida ett tvåårigt program med syftet att öka svenska forskares deltagande i forskning rörande hållbar utveckling i fattiga länder. Programmet startar den 1 januari 2010 och avslutas under Formas och Sida bidrar tillsammans med 10 miljoner kronor per år. För mer information om utlysningen Call for research applications on sustainable development in developing countries se Formas hemsida Det går också bra att kontakta Viktoria Halltell, Tfn Sökande ska ha doktorsexamen samt vara anställd vid svenskt universitet/ högskola eller forskningsinstitut samt samarbeta med en disputerad forskare i något utvecklingsland. Sista ansökningsdag 1 december MOSSBERG OCH SUNDSTRÖM VANN KRONOR. ÄR DET DIN TUR NÄSTA ÅR? Vinnarna har korats. En kommande kursbok inom marknadsföring får Kurslitteraturpriset i år. Grattis Lena Mossberg och Malin Sundström! Hederspris: Björn Badersten och Jakob Gustavsson, statsvetenskap Sven-Erik Hansén och Liselott Forsman, allmändidaktik Har du en bra manusidé? Tävla om Kurslitteraturpriset UNIVERSITETSLÄRAREN 15/

20 Fortsättning från sidan 11 forskare. En sådan är helhetsgreppet att arbeta över ämnesområden utan att tumma på djupet i varje enskild disciplin. Det handlar alltmer om att hitta en fruktbärande balans mellan de två arbetssätten, säger han och menar att samarbete över olika disciplingränser på sikt leder till att nya nödvändiga forskarstrukturer kan byggas upp. För honom är det fundamentalt att återhämtningskraften i naturen är möjlig endast genom balans på alla plan, vilket också framgår av namnet på det institut han medarbetar i, Stockholm Resilience Center. De riktigt duktiga forskarna räcker inte till för all den konferensaktivitet som En kvartsfartskurs på avancerad nivå för dig, som vill lära dig skriva akademiska texter på engelska inom ditt forskningsområde för publicering i vetenskapliga tidskrifter. Kursen ges på distans och förutsätter bredband, headset och webbkamera. Sista anmälningsdag: För anmälan gå in på Anmkod: För mer information: eller SWENGLISH? Öka dina chanser att uppmärksammas internationellt! Artiklar, avhandlingar, konferenspapper m.m. förbättras avsevärt av professionell och erfaren språkgranskare med engelska som modersmål. Goda referenser från LU, Mah, UU, KI och andra svenska universitet. 650 kr/tim. Provsida korrigeras kostnadsfritt. Vi erbjuder också tematiska workshops för internationell publicering. Teddy Primack, De riktigt duktiga forskarna räcker inte till för all den konferensaktivitet som just nu pågår världen runt Olle Melander, Polarforskningssekretariatet, Stockholm. just nu pågår världen runt, säger också polarforskaren Olle Melander, Polarforskningssekretariatet, Stockholm, och ser en fara i att antalet klimatkonferenser ökar explosionsartat. Även satsningen på Grönland, där man nyligen öppnat en separat avdelning för klimatforskning i Naturforskningsinstitutet i Nuuk, 199:- ord. hemsidespris 224:- 138 s, hft riskerar att bli ett exempel på överetablering, säger han. Dagens klimatforskare kan ofta inte göra analyser på plats efter fältstudierna. Nätuppkoppling till hemmalaboratoriet är däremot viktig. Det är en kapplöpning som pågår, där den som har bästa maskinen vinner, säger Olle Melander. ERBJUDANDE! NY BOK! Ylva Uggla & Ingemar Elander (red) Global uppvärmning och lokal politik I boken ges ett samhällsvetenskapligt perspektiv på svenska kommuner och deras klimatarbete och visas hur internationell och nationell klimatpolitik definieras och implementeras i kommunerna. Mejla din beställning till: eller ring och ange koden ul0915yu för att få del av erbjudandet. Vi be höver ditt namn, adress och telefonnummer. Vi skickar mot faktura 20 dagar. Moms ingår men frakt tillkommer. Detta erbjudande gäller t.o.m. den 31 december FOTO: TYRONE MARTINSSON 20 UNIVERSITETSLÄRAREN 15/2009

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) 2009-03-30 Rnr 1.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U/2008/7973/UH) En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) Sveriges akademikers centralorganisation har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

MELLAN JOBB. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017

MELLAN JOBB. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017 MELLAN JOBB Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2017 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från

Läs mer

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas

Läs mer

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades

Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes och reviderades Denna vägledning är en revidering av den vägledning för ansökan om alternativt urval som fastställdes 2007-02-20 och reviderades 2007-10-30. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone:

Läs mer

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet 2008-12-18 En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015

FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015 FSAstuds verksamhetsplan för verksamhetsåret 2015 FSAstuds ska under verksamhetsåret 2015 koncentrera verksamheten till tre fokusområden: En starkare studentorganisation En yrkesidentitet redan under studietiden

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

I uppdraget ingår även följande åtgärder.

I uppdraget ingår även följande åtgärder. Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

U2009/3627/UH. Verket för högskoleservice Box STOCKHOLM

U2009/3627/UH. Verket för högskoleservice Box STOCKHOLM Regeringsbeslut II:6 2009-05-28 U2009/3627/UH Utbildningsdepartementet Verket för högskoleservice Box 24070 104 50 STOCKHOLM Uppdrag om anmälningsavgifter och studieavgifter Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Vi är Sveriges Ingenjörer

Vi är Sveriges Ingenjörer Vi är Sveriges Ingenjörer 2 Medan våra medlemmar utvecklar Sverige så utvecklar vi dem Våra ingenjörers visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är deras innovationskraft som löser

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:

Läs mer

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor:

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:57 Diarienr: 2006/1975 Handläggare: Ulla Gummeson Avdelning: Avd för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-08-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för personalfrågor Ansvarig för gymnasiefrågor

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Behovet av att införa möjligheten till separat antagning. Införandet av anmälnings- och studieavgifter

Behovet av att införa möjligheten till separat antagning. Införandet av anmälnings- och studieavgifter Promemoria 2013-07-01 U2013/4281/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Antagning av studieavgiftsskyldiga studenter Inledning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet

Läs mer

Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program

Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program Rektor Lärarhögskolan i Stockholm Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program Anmälan Lärarhögskolans studentkår

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Arbetsgivarrollen och kommunens uppdrag

Arbetsgivarrollen och kommunens uppdrag Arbetsgivarrollen och kommunens uppdrag Nya förskolan Kompetenta medarbetare med ett engagemang som känns och märks av de vi är till för! Agenda Vår personalpolitik, begreppet HR Halmstads kommuns HR-utmaningar

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning ! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm

STADGAR. för INSTITUTET FÖR BIOMEDICINSK LABORATORIEVETENSKAP. antagna år 1995 i Stockholm Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, IBL Besöksadress: Röntgenvägen 3 141 52 Huddinge Fakturaadress: Box 4065 141 04 Huddinge Tel: 08-24 01 30 Epost: kansli@ibl-inst.se Hemsida: http://www.ibl-inst.se

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer