Vi sparar medicinkostnader

Transkript

1 Mitt i allt Tidning till varje hem FPA stöd s Kela Benefits s n Hälsan Eu-kortet tryggar sjukvård på resor i Europa s.6 n Studier&Jobb Nyfiken på att jobba eller studera utomlands? Elina och Karolina gör det i London. s.8 n Hem&Familj Mimmomommo har tid för Victoriabarnen s.10 n Pension Undvik obehagliga pensionsöverraskningar s.11 Vi sparar medicinkostnader S. 3 och 6 7

2 2 Aktuellt n 3 Mitt i allt Tidningen Mitt i allt Elämässä är ett offentligt meddelande som delas till varje hem. Nummer 3/2009 delas ut Årgång 37 År 2009 utkommer 4 nummer. Följande nummer utkommer i slutet av november. Utgivare Folkpensionsanstalten (FPA) Ledaren n September 2009 Lovande början med referenspriser Referensprissystemet sänkte medicinpriserna Vi sparade sju miljoner på fyra månader Under de fyra första månaderna med referensprissystemet sparade konsumenterna nästan sju miljoner euro i medicin kostnader tack vare ökad priskonkurrens och sänkta läkemedelspriser. Redaktionen redaktion@fpa.fi eller fornamn.efternamn@fpa.fi tfn (växel) Adress PB 450, HELSINGFORS Redaktionen svarar endast för beställt material. Utdelningen Suomen Suoramainonta Oy. Förfrågningar per telefon (09) eller via internetblanketten Chefredaktör Seija Kauppinen Redaktionssekreterare Tua Kyrklund Sekreterare Christel Stenström Ombrytning Omslagsbild Pietari Posti Taltidningen Mitt i allt kan beställas som taltidning hos Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. Parisgränden 2 A 1, Helsningfors, tfn (09) Upplaga ca 2,7 miljoner Tryckeri Sanomapaino Oy, Vanda ISSN DET känns i plånboken I april tog Finland i bruk ett referensprissystem för läkemedel. De flesta utbytbara läkemedlen omfattas av systemet. Reformen väckte åsikter för och emot. Att spara läkemedelsutgifter välkomnades, men många läkemedelskonsumenter var oroliga att de skulle tvingas avstå från sin bekanta medicin. Rädslan är obefogad, eftersom systemet gör det möjligt att byta till billigare läkemedel, men tvingar inte till det. I praktiken fungerar referensprissystemet så att FPA betalar läkemedelsersättningen för läkemedel i referensprisgrupper utifrån referenspriset. De som vill ha ett dyrare läkemedel får ersättningen från referenspriset och betalar resten själv. Läkare kan förbjuda ett byte av medicinska eller terapeutiska skäl. Om läkaren antecknar förbudet på receptet, får apotekskunden ersättningen utifrån försäljningspriset. Kunden kan också själv, av en eller annan orsak, vilja ha ett dyrare läkemedel, men tvingas då betala mera. Under de fyra första månaderna med referensprissystemet har också patienter som motsatt sig ett byte till billigare läkemedel betalat totalt 3,6 miljoner euro utöver referenspriset. Det är intressant att så många F r å g o r f å r s v a r n De internationella IBAN-kontonumren som numera krävs för ansökan har orsakat kunderna huvudbry. Kontonumret ska numera anges i IBAN-form både i pappersansökan och webbansökan. Många kunderna har undrat vad IBAN-kontonummer är för något och var de hittar sitt kontonummer i IBAN-form. Alla finländska banker övergår till det enhetliga eurobetalningsområdet SEPA före år Det innebär att finländska bankkontonummer alltid ska uppges i internationell form (IBAN). De som ansöker om nya formåner hos FPA ska uppge sitt kontonummer i IBAN-form redan nu. Man hittar sitt eget kontonummer i IBAN-form tillsammans med den internationella bankkoden (BIC eller SWIFT/BIC)i sitt kontoutdrag. I faktiskt är villiga att betala mera än nödvändigt, även om läkaren som ordinerat läkemedlet inte anser det vara nödvändigt. Uppenbarligen är vi våra vanor trogna. Ett bekant läkemedel känns tryggare än ett nytt och främmande, även om den aktiva substansen vore den samma. Det ser ut som om de eftersträvade inbesparingarna kunde nås. I april-juli sparade läkemedelskonsumenterna 6,8 miljoner euro i utgifter för ersättningsgilla läkemedel. Samtidigt sparade FPA närmare 18 miljoner euro i läkemedelsersättningar. Tack vare referensprissystemet var sjukförsäkringens utgifter för läkemedel nästan 4 procent lägre än de hade varit utan priskonkurrensen. Referensprissystemet torde också i fortsättningen öka priskonkurrensen, vilket bidrar till att sänka läkemedelspriser och det märks också i konsumenternas penningbörsar. Liksom direktören för Läkemedelsindustrin rf konstaterar i denna tidning har priskonkurrensen tillsvidare varit försiktigt. Kunden har kunnat byta ut sina läkemedel till billigare parallellpreparat sedan år I och med referensprissystemet har antalet utbytbara läkemedel ökat. Seija Kauppinen elektroniska ansökningar som görs via webbplatsen behöver man inte uppge BIC-koden. Den bildas automatiskt då man fyller i sitt IBAN-kontonummer. IBAN-kontonumret för finländska konton börjar med FI och följs av en nummerserie. I e-tjänsten kan man skriva sitt IBAN-kontonummer antingen i en följd eller med de mellanslag som finns i kontoutdraget. Nummerserien måste knäppas in i e- tjänsten, den kan alltså inte kopieras direkt från e-bankens kontoutdrag. För kunder som har tidigare beviljade förmåner från FPA, ändras kontonumren automatiskt till IBANform. Heini Lehikoinen Å andra sidan betalade de läkemedelskonsumeter som inte ville byta sitt läkemedel till ett billigare alternativ 3,6 miljoner euro utöver referenspriserna. För FPA innebar det nya referensprissystemet att utgifterna för läkemedelsersättningar sjönk med hela 18 miljoner euro under perioden april-juli. Referensprissystemet togs i bruk i april och redan under de två första månaderna hade sjukförsäkringens utgifter för läkemedelsersättningar sjunkit med 4 procent. Om referensprissystemet utfaller hos oss Annika Söderblom på samma sätt som i Tyskland, Holland, Sverige och Australien, kan vi räkna med att medicinpriserna sjunker med procent. Apotekens rådgivarroll har ökat Apotekens lönsamhet sjönk redan då generiska läkemedel blev utbytbara. Referensprissystemet sänker lönsamheten ytterligare, säger Ilkka Harjula, ekonomisk expert vid Finlands Apotekareförbund. Antero aaltonen På apoteken har referensprissystemet inneburit att mera tid än förr går till att berätta för kunderna om utbyte av läkemedel och om referenspriserna, berättar Ilkka Harjula, ekonomisk expert på Finlands Apotekareförbund. Exempelvis personer som använder psykofarmaka vill inte alltid byta ut sina preparat. Om prisskillnaden mellan den medicin man använt sedan tidigare och det förmånligaste alternativet handlar om bara några euro, händer det lätt att kunderna väljer sin välbekanta medicin, konstaterar Harjula. Apotekens omsättning har minskat i och med att priserna på utbytbara läkemedel har sjunkit med en tredjedel. I år kommer nedgången att bli uppskattningsvis 4 5 procent och nästa år 5 6 procent i jämförelse med år På grund av lågkonjunkturen har olika försök till kompenserade åtgärder, exempelvis försäljning av kosmetika, har inte hjälpt. I synnerhet små apotek som säljer mycket receptmediciner har det trångt ekonomiskt. Därför förhandlar Apotekareförbundet med social- och hälsovårdsministeriet om hur situationen kunde rättas till. Marjut Rievilä Jessica Högnabba som lider av astma ställer sig i princip positivt till referensprissystemet. Läkemedelsindustrin och parallepreparatindustrin är ännu försiktiga i sina kommentarer. Sidorna 6 7 I internationella jämförelser har referensprissystemet sänkt läkemedelspriserna procent.

3 4 n Aktuellt Plumpar på pappret Det var egentligen inte jag, utan min kollega Timo Klaukka, som skulle skriva den här kolumnen. Han gick bort, och jag stod som följande i tur att skriva. Jag hade planerat att nästa gång skriva något lättsamt, men i det här läget kändes det helt enkelt inte rätt. Jag tänkte efter vad jag verkligen skulle vilja säga tjugo okända åhörare, inledde en föredragshållare sitt anförande för en tid sedan. Också jag själv började fundera över vad jag verkligen skulle vilja säga ett antal okända läsare. Kanske detta, idag: Jag kan inte säga att jag direkt kände Timo. Vi träffades i korridorerna och hälsade på varandra. Timo var arbetsorienterad och jag befann mig i min egen värld. Inte heller kände jag min farbror, som dog i början av sommaren, särskilt väl. Vi möttes egentligen inte, utom för ett ögonblick på sjukhuset. I ytterlighetssituationer är man mer närvarande. Min farbror var ofta uppretad; han kom aldrig över förlusten av Karelen och sitt hem. På begravningen talade prästen om att komma till himlen; det grämde mig. För mig finns den enda himlen på jorden, eller rättare sagt skulle den finnas här om vi bara tillät oss det i stället för att förbli fångade i de problem och lidanden som vi själva målar upp. Och så sitter vi och kurar i vår mentala cell och låter tankarna mala på i samma banor om och om igen, beskärmande oss över det förflutna och oroande oss över framtiden samtidigt som världen blir till Därför mår vi illa Kolumnen/Tuula Helne Ansvarig forskare vid FPA tuula.helne@fpa.fi inget mer än en återspegling av våra rädslor. I stället borde vi leva den enda tid som existerar: nuet hur än nuet sedan må te sig. Då skulle vi se det som finns och inte det som vi inbillar oss eller är rädda för att finns och acceptera utan att tränga undan eller spjärna emot i samband med de händelser och människor som vi möter. Varför får jag inte nå fram till den stund då jag inte flummar? Miksi en saavuttaa saa, saavuttaa en saa, sitä hetkeä jolloin en elä tolloillen? frågar sig Eppu Normaali och vi andra så kallade normala. Svaret kunde lyda: därför att vi inte når fram till nuet. Och därför mår vi illa. Av statistiken framgår det till exempel att användningen av psykmediciner bland ungdomar och unga vuxna har ökat under det här decenniet. Av detta kan man sluta sig till att mediciner ordineras lätt kanske för lätt? Hur vore det då om man redan i ett tidigt skede skulle börja ge akt på vad var och en själv kan göra till förmån för sitt eget sinne och sitt eget tankelandskap? Och hur vore det om vi började koncentrera oss på hur vi kunde befria oss från tankebojorna och kanske helt och hållet avskaffa dem? (Månadens lästips: Eckhart Tolles Lev livet fullt ut och En ny jord.) För att återknyta till Martti Syrjä, förgrundsfiguren i bandet Eppu Normaali: i våra sinneskärr och dess pölar speglar sig månen mielemme soissa, lätäköissä noissa, kuu heijastuu. (Där kom det: ursprungligen tänkte jag skriva ett öppet kärleksbrev till min idol, som når upp till ett direkt zenistiskt tänkesätt. Martti, håll dig på linjen, du kan ha post att vänta.) Översättning: Kurt Kavander Klagomål till Europadomstolen strandar ofta i startgroparna Finländare klagar oftare till Europadomstolen än alla andra nordbor tillsammans. Oftast handlar dessa klagomål om frågor som inte hör till Europadomstolens verksamhetsområde. Europadomstolen är inte någon förlängning av det finländska rättsväsendet, vilket folk ofta tror, påpekar förvaltningsrådet Matti Pellonpää. I de övriga nordiska länderna hör det i allmänhet till rättegångskulturen att man anlitar en advokat. Då överklagar man inte heller till Europadomstolen utan råd från en advokat. Denna praxis gallrar redan i inledningsfasen bort klagomål i frågor som inte hör till Europadomstolen. På cirka 20 år har finländare anfört nästan klagomål över sådant som de upplevt som kränkning av de mänskliga rättigheterna. Av dem har 90 resulterat i fällande dom. Av de fällande domarna har endast 7 gällt den sociala tryggheten, det vill säga ärenden i vilka försäkringsdomstolen har fattat beslut. Till skillnad från domar som gäller straffprocesser och de allmänna domstolarna har de fällande besluten som gällt social trygghet inte berott på utdragen handläggning, utan på att besvärsinstanserna i Finland har försummat att delge den klagande något dokument. Enligt Europadomstolen har den ändringssökande ovillkorlig rätt att bli hörd i allt externt material som rör hans mål, betonar Pellonpää. Det finländska rättsväsendet har sedermera ändrat sin delgivningspraxis så att den blivit effektivare. De mänskliga rättigheterna garanteras i första hand av Finlands eget rättssystem. Europadomstolen kan komma i fråga när alla inhemska rättsmedel är uttömda. Först då börjar Europadomstolens ansvar för att de mänskliga rättigheterna ska omsättas i praktiken. Konventionen om de mänskliga rättigheterna tryggar inte sociala rättigheter som exempelvis en viss nivå på eller ett visst innehåll i den sociala tryggheten. Exempelvis ett klagomål över ett negativt pensionsbeslut till Europadomstolen strandar redan i den inledande handläggningen, eftersom frågan inte hör till Europadomstolens befogenheter, säger Pellonpää. Europadomstolen granskar närmast det rättsliga förfarandet, till exempel om medborgarna i tillräcklig utsträckning har kunnat delta i behandlingen av sitt eget mål och om godtycke eventuellt har förekommit i processen, konstaterar förvaltningsrådet Matti Pellonpää vid högsta förvaltningsdomstolen. Hilkka Arola Översättning Gunilla Bergström Matti Pellonpää var medlem i europeiska kommissionen åren Åren verkade han som domare i europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Pietari Posti Finland med sedan 1990 Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har från 1950-talet undertecknats av 47 länder. Finland ratificerade konventionen år Europadomstolen (formellt Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) behandlar klagomål som gäller mänskliga rättigheter. Domstolen verkar i Strasbourg i Frankrike. I Finland hör frågor som hänför sig till de mänskliga rättigheterna till utrikesministeriet. Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna garanterar rätt till liv, frihet, säkerhet och rättvis rättegång m.m. för medborgarna i de länder som ratificerat konventionen. Konventionen förbjuder bl.a. tortyr, slaveri, tvångsarbete och diskriminering. Klagomål till Europadomstolen kan formuleras fritt, men domstolen rekommenderar ändå att man använder det speciella formulär som finns på webbadressen Klagomål kan skrivas på svenska. Huvudlössen sprider sig när barnen kommer tillbaka från sina sommarlov. Hälsovårdaren Aila Laitinen i Åbo betonar att huvudlöss alltid har funnits och alltid kommer att finnas. Löss ger ingen orsak till panik, och man bör helst förhålla sig lugnt och sakligt till fenomenet. Huvudlöss är inget att skämmas över; de vittnar till exempel inte Stanna hemma med influensa Subtypen H1N1 av influensavirus A (s.k. svininfluensa) ströks i juli från förteckningen över allmänfarliga smittsamma sjukdomar. och klassificeras nu som vanlig säsonginfluensa. Det betyder att det inte längre är avgiftsfritt för patienterna att bli undersökta och behandlade för sjukdomen. Patienterna betalar normala avgifter för läkarbesök, behandling, läkemedel och eventuell sjukhusvård. FPA ersätter inte hälsovårdscentralavgifter, men nog kostnader för läkemedel som läkare har ordinerat samt kostnader för privatläkartjänster. FPA ersätter också resekostnader till sjukvård, då kostnaderna överstiger självrisken. Risken att smittas av influensa ökar på hösten då semestrarna tagit slut. Om man misstänker influensa, ska man stanna hemma De flesta som insjuknar behöver ingen behandling med läkemedel och ingen sjukhusvård. Hemma är det bra att följa de anvis ningar som getts av Institutet för hälsa och välfärd ( och att vid behov ta kontakt med hälsovårdscentralen per telefon. FPA har liksom andra myndigheter förberett sig så arbetsuppgifterna ska kunna skötas också om en del av de anställda ligger sjuka. Översättning: Gunilla Bergström Hilkka Nakari Finlands Röda Kors frivilliga besvarar allmänna frågor om influensaviruset måndagfredag kl på svenska på nummer Då det gäller det egna hälsotillståndet ska man ringa sin hälsocentral eller företagshälsovården. vesa-matti väärä Johannes, 4 och Julius Henriksson, 2, har lyssnat på de vuxnas lushistorier och letar förgäves löss i varandras hår. Under den kritiska tiden i fjol såg pappan till att pojkarna fick kort hår. Det är stiligt också på hösten, skrattar Heidi Henriksson. Livat i hårbottnen Huvudlusen är en ofarlig, men en smula förtretlig filur. Det är bäst att ta farväl av den prydligt och effektivt. om smutsigt hår. Lössen är inte heller på något sätt farliga eller hälsovådliga, påpekar Laitinen. Viktigt med information Tuija Nieminen, ställföreträdande föreståndare för dagvårdsenheten vid Parolastigen i Åbo anser att föräldrarna har börjat förhålla sig naturligare till huvud- n Symtom: Influensa A(H1N1)-virus ger likadana symptom som andra influensavirus. Till de vanligaste symptomen hör plötslig feber på över 38 grader, ont i halsen, hosta och snuva. Andra möjliga symptom är värk i armar och ben, huvudvärk, frossbrytningar och trötthet är andra möjliga symtom.. Kräkningar och diarré kan också förekomma. Barn kan ha ont i magen. Aktuellt n 5 löss. Detta har åtminstone på Parolastigen bidragit till att lusbestånden har kunnat hållas i schack och förtreten till följd av dem förblivit små. Om föräldrarna påträffar löss i ett barns hår ska de upplysa läraren eller personalen vid daghemsgruppen om det. Personalen underrättar därefter alla andra om att det finns huvudlöss i farten. På så sätt blir alla uppmärksammade på att undersöka barnens hår och sitt eget och problemet kommer inte åt att förvärras obemärkt, säger Nieminen. Aila Laitinen nämner att det vanliga är att lössen smittar vid direkt huvudkontakt när barnen leker med varandra. Lössen kan också byta ägare via till exempel mössor, skärmmössor och kammar, så man ska inte låna ut sådana i onödan. Ett bra sätt är att hålla mössorna i egna fack i garderoben eller i rockärmen. Var noga! Lössen utplånas med hjälp av en lösning eller lusschampo som fås på apotek. Det är viktigt att följa bruksanvisningen. På apoteket kan man med fördel också köpa en tät luskam som är till hjälp i lusjakten. Det är skäl att noggrant undersöka också hårfästet, eftersom lössens ovala, mannagrynsliknande ägg, dvs. gnetterna, fäster sig hårt just där. Levande ägg befinner sig vanligen på kortare avstånd än sex millimeter från hårbottnen, medan ägg som sitter längre ut är döda. Den som är fri från löss ska inte tvätta håret med lusschampo bara för säkerhets skull. Lusobservationer ger inte heller anledning till massiva operationer. Det räcker med att tvätta sängkläderna normalt. Varken sängkläder, mjuka leksaker eller hårsnoddar behöver bastubehandlas eller frysas ner i frysen. Det räcker med att flytta dem åt sidan för ett par dagar. En lus som inte längre finns i håret dör snabbt, berättar Laitinen. Alla lusägg dör nödvändigtvis inte vid den första fördrivningen. Därför är det viktigt att behandlingen upprepas en vecka senare. Ännu efter den andra behandlingen är det skäl att undersöka håret en gång per vecka under ett antal veckor framöver, tipsar Laitinen. Matti Välimäki Översättning: Kurt Kavander Mer information finns på följande webbplatser: GÅ INTE SJUK TILL JOBBET n Gå inte till arbetet eller till skolan om du är sjuk. Sköt inte heller små barn när du är sjuk. Be om möjligt någon annan att handla eller att uträtta dina andra ärenden. n Följ med hur du mår och kontakta hälsovårdscentralen per telefon om så behövs. Om du blir tvungen att besöka läkare ska du täcka mun och näsa med en engångsnäsduk eller använda munnässkydd om du har tillgång till ett sådant.

4 6 n Hälsan Hälsan n 7 Kommuner kan ge servicesedlar Jonas Brunnström Stipendiater får bättre dagpenning Sedan början av augusti har kommunerna kunnat erbjuda sina invånare servicesedlar för alla social- och hälsovårdstjänster utom jourtjänster och ofrivillig vård. Tjänster som man köper med servicesedlarna är jämförbara med kommunala tjänster. Därför ersätter FPA inte exempelvis privatläkarkostnader om patienten betalar arvodet med kommunens servicesedel. Värdet på servicesedeln måstevara tillräckligt så klienten inte själv behöver betala mera än kommunens klientavgifter för de privat producerade tjänsterna. Ett undantag utgör hjälpmedlen för medicinsk rehabilitering. Där får den klient som valt servicesedeln stå för den överstigande delen av kostnaden om han eller hon skaffar ett hjälpmedel som är dyrare än gängse hjälpmedel som motsvarar personens individuella behov. Servicesedlarna ändrar inte kommunernas skyldighet att ordna social- och hälsovård för sina invånare. Klienter kan också vägra att använda servicesedlar och då måste kommunen hänvisa klienten till kommunala tjänster som produceras på annat sätt. Timo Klaukka borta Forskningsprofessor Timo Klaukka, som skrivit omtyckta kolumner i FPA-bladet (numera Mitt i allt) i flera år, avled i maj i en svår sjukdom. Han var då 63 år. Timo Klaukka hade som hobby att popularisera läkarvetenskapen. Denna hobby fick läsarna ta del av i Klaukkas kolumner som behandlade hälsofrågor i lättfattlig form. Tidningens redaktion beklagar förlusten av en empatisk expert som som dessutom ägde en ledig penna. Tolkningstjänster från FPA om ett år Från och med september 2010 börjar FPA koordinera tolkninsgjänsterna för hörsel- och talhandikappade. Ändringen berör cirka 400 personer och klienternas rätt att anlita tolk förblir oförändrad. Årligen beviljas ett 50-tal nya klienter tolkningstjänster. FPA grundar i Åbo en särskild tolkningscentral, som ska ordna tolkningstjänster för behövande och ersätta tolkningskostnader. Få motsätter sig byte till billigare medicin De flesta som ordineras ett utbytbart läkemedel som omfattas av referensprissystemet byter ut det ordinerade läkemedlet till ett billigare alternativ. På det sättet sparade läkemedelskonsumeterna närmare 7 miljoner euro under perioden april-juli. För FPA innebar referensprissystemet 18 miljoner euro mindre läkemedelsersättningar under de fyra första månaderna. I april-juli gjorde vi 8,8 miljoner läkemedelsköp som omfattades utbytbara parallellpreparat inom referensprissystemet. I 74 procent av fallen gällde recepten från början förmånliga läkemedel. I 15 procent av fallen bytte apotekskunden ut det ordinerade läkemedlet ut till ett billigare alternativ. Ett byte förbjöds endast i 11 procent av fallen. Då var det nästan alltid kunden, inte läkaren som förbjöd byte. Referensprissystemet omfattade i början av juli nästan 600 grupper utbytbara läkemedel. Inom dessa grupper fanns det närmare läkemedelsförpackningar på marknaden. Det är nästan hälften av alla läkemedelsförpackningar som är ersättningsgilla enligt sjukförsäkringen. För tillfället är 40 procent av priserna på läkemedelsförpackningarna högre än referenspriset. Som högst kan prisskillnaden inom en referensprissgrupp vara över 225 euro. En del av referenspriserna ändrades i början av juli och de nuvarande referenspriserna är i kraft till Referenspriserna ändras Läkemedelsprisnämnden (HILA), som fungerar under socialoch hälsovårdsministeriet, slår fast referenspriserna fyra gånger i året på basis av läkemedelsföretagens prisanmälningar. En del av referenspriserna på mediciner ändrades i början av juli. Beroende på vad medicinen kostar är referenspriset 1,5 eller 2 euro högre än priset på det förmånligaste läkemedelspreparatet i gruppen. Läkemedelsprisnämnden publicerar referensprisgrupperna på adressen På adressen kan man söka fram de aktuella läkemedelspriserna och referenspriserna samt läkemedelsersättningarna för enskilda läkemedel. Antero Aaltonen Jessica Högnabba tycker att referenspriset borde räknas från den medicin som fungerar bäst på den enskilda patienten, eftersom läkemedelspreparat fungerar olika på olika människor. Ibland betalar jag mera Kronobybon Jessica Högnabba är reserverat positiv till referensprissystemet. Referenspriser startade försiktig priskonkurrens Priskonkurrensen har kommit i gång försiktigt i och med referensprissystemet. Vid utgången av april kostade över hälften av medicinerna lika mycket som innan systemet togs i bruk. Konkurrens har förekommit i fråga om t.ex. blodtrycks- och kolesterolmediciner samt psykofarmaka. Vilka inbesparingar systemet Sirpa Rinta som företräder läkemedelsindustrin tror att vi senare i höst kan bedöma hur stora inbesparingar referensprissystemet ger. Antero Aaltonen Priserna på vissa kolesteroloch blodtrycksmediciner samt psykofarmaka kommer att fortsätta att sjunka, tror Heikki Bothas som är verksamhetsledare på Rinnakkaislääketeollisuus ry. Jessica Högnabba har använt astmamediciner sedan lågstadieåldern. Hennes astma har blivt bättre i takt med att hon blivit äldre, men genom åren har läkare ordinerat henne olika typer av preparat för att lindra symtomen. Orsaken till att jag testat olika mediciner är att jag använder för mycket av min nödmedicin, som vidgar luftrören när de dragit ihop sig och jag har svårt att andas, berättar Jessica Högnabba. Hon har inte hittat något fungerande alternativ. Hon tvingas använda läkemedlet i större mängder än vad som rekommenderas. Hur mycket jag behöver beror på årstid och vilken kondition jag råkar befinna mig i. På våren, när det börjar blomma är det värst. Men vissa riktigt kalla vinterdagar kan också vara svåra, konstaterar Jessica Högnabba. De symtomlindrande medicinerna som hon tar morgon och kväll har dock varierat. Det har handlat om astma-, ansträngningsastma- och allergimediciner. Vissa har fungerat bättre och andra sämre. Att tvingas använda och byta mediciner som ser olika ut, har olika namn och används lite olika har inte stört henne. Medicinerna är dyra och det vore förstås ekonomiskt bäst att använda det billigaste eftersom ersättningen räknas utifrån referenspriset. Men då de billigaste inte alltid fungerar måste jag variera medicin. Det betyder att jag får finna mig att betala mer ibland. Det har också hänt att jag blivit ordinerad mediciner som jag tycker att helt enkelt är för dyra. Jessica Högnabbas nödmedicin hör inte till referensprissystemet. Den har alltid varit densamma och varit den enda som fungerat. Jag anser att referensprisersättningen är skälig om den billigaste medicinen faktiskt fungerar. Men när det gäller mediciner som är nästan identiska kan det hända att ett särskilt preparat, som kan vara dyrare, fungerar bättre på en viss person än de billigare varianterna. Då borde referensprisersättningen räknas från den medicin som fungerar bäst för just den personen och inte den som är billigast, tycker Jessica Högnabba. Marcus Prest medför kan vi bedöma senare i höst, konstaterar Sirpa Rinta, intressebevakningschef för läkemedelsinsdustrin på Lääketeollisuus ry. Innan referensprisssystemet infördes rådde det tvivel att en del läkemedel inom referensprissystemet skulle räcka till. Apoteken har haft svårigheter med att leverera vissa generiska läkemedel, d.v.s. parallellpreparat, som t.ex. antibiotika och kolesterolmediciner, men de har lyckats sköta det så att klagomålen från kunderna blivit få, konstaterar Rinta. Nya parallellpreparat med i priskonkurrensen Merparten av de läkemedel som ingår i referensprissystemet är parallellpreparat. Tidvis har det rått brist på vissa parallellpreparat. tror att Det torde ha berott på att efterfrågan på vissa parallellpreparat varit större än väntat, antar Heikki Bothas, verksamhetsledare på Rinnakkaislääketeollisuus ry. Referenspriserna för läkemedel uppdateras var tredje månad. Senare i höst vet vi mera om hur reformen har ökat priskonkurrensen, säger Bothas. Exempelvis priset på vissa kolesterol- och blodtrycksmediciner samt psykofarmaka fortsätter att sjunka. Att medicinerna hänförs till referensprissystemet medför betydande inbesparingar för både patienterna och samhället, tror Bothas. Marjut Reivilä Översättning Gunilla Bergström Forskare och konstnärer som arbetar med stipendium kan sedan få en bättre sjuk- och föräldradagpenning samt rehabiliteringspenning än hittills. De som har ett minst 4 månader långt stipendium på minst 3 280,47 euro måste ta en obligatorisk pensionsförsäkring hos Lantbruksföretagarnas Pensionsanstalt ( Försäkringen ger en bättre social trygghet och senare i livet arbetspension. Till fördelarna hör också att sjukdagpenningens självrisktid är endast fyra dagar mot den allmänna självrisktiden som är tio dagar. En typisk stipendieperiod är ett år med i medeltal euro/mån eller euro i året. Med den årsinkomsten kan en stipendiat få en föräldra- och sjukdagpenning på 42 euro per dag istället för minimibeloppet 22,04 euro per dag. Stipendieinkomster för ett delår kan omräknas till årsinkomst och användas som grund för dagpenningen, om stipendieinkomsten är minst 20 % större än den i beskattningen fastställda inkomsten. Man får en uppfattning om sina egna dagpenningar på berakningar. Färre kvitton För sjukvårdsersättningarna krävs färre kvitton än tidigare. Om själva ansökan tillsammans med läkarens eller tandläkarens utredning över behandlingen och arvodena innehåller alla uppgifter som krävs för handläggningen, behöver man inte längre bifoga betalningskvitton till sin ansökan. Nya blanketter för reseersättning Ansökningsblanketterna för resor till sjukvård och rehabilitering har ändrats. Då man rest kollektivt ska man använda blankett SV 4. Om man åkt taxi eller andra specialfordon behövs dessutom ett utredning (blankett SV 67) från vårdinrättningen om varför det varit nödvändigt att använda specialfordon. Detta behövs dock inte om patienten har en fullmakt som berättigar att använda taxi, varmed taxiföretagaren ansöker om ersättningen i kundens ställe. Om man själv ansöker om ersättning för resor till offentlig sjukvård eller FPA-rehabilitering ska taxikvittona bifogas till ansökan. För dem som åkt till offentlig sjukvård eller rehabilitering kollektivt eller med räcker egen uppgift om resan.

5 8 n Studier&Jobb Studier&Jobb n 9 Kundpaneler bedömer FPA FPA har inrättat regionala kundpaneler, som är i beredda att inleda sitt arbete. Kundpanelen för barnfamiljer samlas i Sibbo, medan studentpanelen sammankommer i Tammerfors. En kundpanel för handikapp- och rehabiliteringstjänster börjar i Norra Finland, medan Östra Finlands kundpanel koncentrerar sig på arbetslöshetsfrågor. Västra Finlands kundpanele har till uppgift att dryfta FPA:s betjäning i frågor som gäller flyttning till Finland eller utlandet. Panelmedlemmarna ska bedöma FPA:s betjäning och olika former av kundbetjäning ur den egna livssituationens perspektiv. FPA ska ta hänsyn till panelernas utvecklingsförslag då verskamheten utvecklas. FPA ersätter byråer med samservice FPA utvecklar sin kundbetjäning genom att utöka de elektroniska tjänsterna och utveckla telefonservicen. Det har minskat behovet av kundbetjäning på FPA-byråerna. Därför bedömer FPA årligen behovet av betjäning på byråerna. Bedömningen görs på basis av kundernas behov, byråtätheten och tillgången av samservicebyråer. Nästa år stänger FPA 15 byråer och 10 byråer inför förkortade öppettider p.g.a. litet kundunderlag. Vi stänger inte en enda byrå utan att erbjuda ersättande tjänster eller säkra att den närmaste byrån finns på skäligt avstånd. Vi säger inte heller upp anställda p.g.a. förändringarna, säger FPA:s generaldirektör Jorma Huuhtanen. Efter förändringarna har FPA fortfarande 238 byråer på olika håll i landet. På många orter ersätts FPA-byråerna av samservicekontor, där FPA betjänar tillsammans med exempelvis kommunen, polisen, magistraten eller arbets- och näringsybrån. FPA är redan med i 79 samservicekontor. I Södra Finland stängs FPAbyrån i Mårtensdal i Vanda. Den närmaste byrån finns i Myrbacka. Övriga orter som berörs av ändringarna är Elimäki, Itis, Padasjoki, Kärkölä, Villmanstrand och Vederlax, Valtimo, Nakkila, Bjärnå, Vaajakoski, Alahärmä, Jurva och Utajärvi. Hemma i London Att få jobba utomlands är en dröm för många unga finländare. Vi träffas på Finsk-brittiska handelskammaren i stadsdelen Hammersmith där Elina arbetar. Min man och jag ville pröva på att bo utomlands. När han fick möjlighet till en utlandstjänst här följde jag efter och lämnade mitt marknadsföringsjobb i Finland, berättar Elina. Hon hade först ett halvårskontrakt genom CIMO (Centret för internationellt personutbyte), sedan fick hon en fast tjänst. I sitt arbete med att främja handelskontakter mellan Finland och Storbritannien har hon lagt märke till kulturskillnader. Här är det mer hierarkiskt och konservativt. Man kan inte tilltala chefen med förnamn eller gå klädd i jeans på jobbet, berättar Elina. Hon uppskattar britternas artighet men ogillar byråkratin. Allt från att få ett socialförsäkringsnummer till att öppna ett bankkonto har varit krångligt. Något som Elina tycker fungerat bra är däremot sjukvården som hon fått anlita rätt ofta. I Finland var jag frisk som en nötkärna men här har jag drabbats av både bihåleinflammation och angina. Alla förkylningsvirus slår ju till när man är i en ny miljö. Karolina Ginman har åkt in till stan från förorten där hon bor med finske musikersambon Aki och sonen Benjamin. Hon kom till London för att studera modern dans och har också jobbat som koreografassistent och med egna projekt. Nu när mammaledigheten lider mot sitt slut har hon börjat söka jobb igen. Dansvärlden är rätt tuff och man förväntas ofta jobba nästan gratis för att alls få in en fot. Samtidigt har både jag och Aki fått kontakter här så vi vill gärna stanna några år till, säger Karolina. Elina och hennes man återvänder däremot till Finland nu på hösten. Arbetsmarknaden har försämrats och många finska vänner har redan flyttat tillbaka. Till dem som ändå vill försöka trotsa lågkonjunkturen och flytta till London ger Elina rådet att söka bostad och arbete på plats. Här får man ofta jobb genom rekryteringsföretag, så det lönar sig att kontakta dem. Det är ganska lätt att hitta en bostad men det är dyrt och standarden är ofta låg. Petra Ljung Karolina Ginman och Elina Seppänen rör sig hemtamt i världsstaden London. Tessa oksanen För finländare utomlands FPA:s utlandsenhet betjänar finländare som bor, arbetar eller studerar utomlands längre än ett år. Till utlandsenhetens kunder hör bl.a. utsända arbetstagare, studerande, forskare, tjänstemän samt pensionärer som bor utomlands. Utlandsenheten betjänar per telefon måndag-fredag k i pensionsfrågor på numret och i frågor om försäkringstillhörighet och förmåner på numret Utlandsenhetens e-postadress är inter.helsinki@kela.fi. Information om försäkringstillhörighet när man flyttar utomlands på FPA:s webbplats > Flyttning > Flyttning utomlands. Läs mera om Utlandsenheten på sidan 14 under vinjetten Ett jobb på FPA Håll koll på din sociala trygghet n Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO hjälper bl.a. unga ordna utlandspraktik inom den egna branschen. Nyttig information n De europeiska arbetskraftmyndigheternas EURES-nätverk har en platsbank med lediga arbetsplatser och information om arbetsmöjligheter i Europa. EURES-rådgivare finns även på de största arbetsoch näringsbyråerna i Finland. ec.europa.eu/eures När man ska åka utomlands och stanna för längre tid än en normal turistresa är det skäl att hos FPA ta reda på om resan medför ändringar i hur man omfattas av den finländska sociala tryggheten. Man ska alltid meddela FPA när man har för avsikt att åka utomlands för en längre tid. En lagstadgad flyttningsanmälan måste alltid göras till magistraten när man flyttar från en bostad till en annan för mer än tre månader. Anmälningsskyldigheten gäller också när man ger sig av utomlands. I anmälan ska man också uppge det datum då man tänker återvända. När man lämnar Finland förlorar man i allmänhet den finländska sociala tryggheten. Men den regeln har också undantag. Varifrån man får sin sociala trygghet beror bl.a. på hur länge man stannar utmlands, till vilket land man flyttar, om man åker för att arbeta eller studera utomlands. Särskilda bestämmelser om vilken social trygghet man omfattas av har först och främst EU- och EES-länderna samt Schweiz och ytterligare de länder med vilka Finland har ingått avtal om social trygghet. Författningar av en tredje sort gäller de länder eller situationer för vilka inga avtal har ingåtts. En utlandsvistelse som är avsedd att vara kortare tid än ett år gör vanligen inte att man förlorar rätten till finländsk social trygghet. Det viktigaste undantaget här är arbete i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Den huvudregel som då gäller är att man omfattas av den sociala tryggheten i det land där man arbetar också om vistelsen är kortvarig. Mera långvarig rätt till finländsk social trygghet utomlands kan beviljas bl.a. personer som är studerande, forskare, missionärer och biståndsarbetare samt familjemedlemmar som följer med dem. Rätten måste man Meddela när du åker n På skatteförvaltningens sidor finns regler om hur arbete utomlands beskattas. ansöka om hos FPA. Ansökningstiden är ett år. Om en person sänds ut i arbete till ett annat EU-/ EES-land, Schweiz eller till ett land med vilket Finland har avtal om social trygghet, ska personen hos Pensionsskyddscentralen ansöka om intyg om utsändning. Det är ett bevis på att man fortfarande omfattas av den finländska sociala tryggheten. När man åker till ett annat land för att arbeta är det bra att hos landets organ för social trygghet reda ut på vilka villkor man kan ansluta sig till det nya landets socialförsäkring. Varje land bestämmer självt villkoren för anslutning och storleken på socialskyddsavgifterna. Översättning Gunilla Bergström n Arbetssökande som söker arbete i ett annat EU-/EESland kan i vissa fall behålla sin arbetslöshetsersättning i tre månader. Föräldrarnas inkomster i stödbeslutet? Föräldrar har frågat varför deras inkomster syns i barnets studiestödsbeslut. Uppgifterna finns med om föräldrarnas inkomster kan höja, sänka eller utesluta studiestödet för studerande under 20 år som studerar på andra stadiet. Detsamma gäller bostadstillägget för studerande under 18 år som studerar på andra stadiet. För övriga studerande är föräldrarnas inkomster med i beslutet endast om den studerande bor hos sina föräldrar och på grund av föräldrarnas låga inkomster är berättigad till förhöjd studiepenning. Föräldrarnas inkomster enligt senast verkställda beskattning behövs i beslutet för att den studerande som ansökt om studiestöd ska kunna kontrollera att uppgifterna som legat till grund för studiestödsbeslutet är korrekta. Det tryggar rättssäkerheten för studiestödtagaren samtidigt som det uppfyller förvaltningslagens motiveringskrav. Om föräldrarnas sammanlagda inkomster har sjunkit med minst 20 % kan den studerande meddela att föräldrarnas inkomster har minskat. Då beaktas de lägre inkomsterna när stödet beviljas. Offentliga uppgifter Föräldrarnas intimitetsskydd hotas inte, för uppgifterna om totalbeloppen av de förvärvsoch kapitalinkomster som fastställts i beskattningen är enligt gällande lagstiftning offentliga. Också dataombudsmannen och riksdagens justitieombudsman har godkänt FPA:s förfarande om hur föräldrarnas inkomstuppgifter används i studiestödet. Jouni Parkkonen Översättning Gunilla Bergström Utvidgat omställningsskydd Från och med juli har omställningsskyddet även omfattat permitterade och visstidsanställda. Omställningsskyddet ska göra det lättare för arbetstagare som hotas av uppsägning eller som blivit uppsagda att snabbt bli sysselsatta på nytt. Ändringen i lagen om offentlig arbetskraftsservice hör till regeringens stimulansåtgärder. Närmare information på www. mol.fi, och per telefon på Jobblinjen

6 10 n Hem&Familj 76 % av oss bor i familj I slutet av i fjol fanns det 1,4 miljoner familjer i Finland. Av befolkningen hörde 76 procent eller drygt 4,5 miljoner till en familj. En dryg miljon bodde ensamt. Cirka 75 procent av familjerna var familjer med äkta makar, 21 procent sambofamiljer och 12 procent familjer med en förälder. Det fanns familjer med registrerade par av samma kön. Av befolkningen hörde 41 procent eller familjer till kategorin barnfamiljer med minderåriga barn. Antalet har minskat med familjer jämfört med år Barnfamiljerna består i allmänhet av äkta par med barn (62 %). Gruppen barnfamiljer med sambopar (18 %) är nästan lika stor gruppen barnfamiljer med ensamförsörjandemödrar (17 %). I slutet av år 2008 fanns det nästan ombildade familjer och antalet hade ökat med 200 på ett år. I en ombildad familj finns det åtminstone ett barn under 18 år som inte är barn till en av föräldrarna i familjen. Omkring hälften av föräldrarna i de ombildade familjerna var sambor och hälften gifta. Det är fortfarande ovanligt med ensamförsörjande fäder (knappa 3 %). Barnfamiljer där föräldrar av samma kön har registrerat sitt parförhållande är ännu mycket sällsynt (1 187 familjer). I slutet av år 2008 hade barnfamiljerna i medeltal 1,83 barn. Det slutliga barnantalet i nuvarande barnfamiljer torde vara omkring 2,4 barn. Källa: Familjer 2008, Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen Registrerat par får adoptera den andras barn Personer som lever i ett registrerat parförhållande kan från och med september adoptera varandras barn. Hittills har endast äkta par fått adoptera inom familjen. Kommunernas adoptionsrådgivningar tog redan under sommaren emot tiotals ansökningar om intern adoption av registrerade par. Efter intern adoption betraktas det adopterade barnet som parets gemensamma barn, vilket förbättrar barnets rättsliga ställning. Barnets förhållande till adoptivföräldern blir helt jämförbart med dess förhållande till den biologiska föräldern bl.a. i frågor som gäller vårdnad och umgängesrätt samt underhållsskyldighet och arvsrätt. Mimmomommo ger dagisbarnen sin tid Varför blir du inte invandrarmormor, du som kan så många språk? Nej, det kan jag inte bli, för jag vet inte hur många år jag kan ställa upp och ibland är jag ute och reser. En mormor i en familj kan inte bara försvinna, istället blir jag dagismormor. Det är helsingforsaren Marja-Lisa Stormbom som berättar om hur hon blev reservmormor på daghemmet Victoria i Sandviken. Jag är Mimmomommo med famnen full hela tiden. Det fina med daghemmet Victoria är att Marja-Lisa får uppleva hur personalen och barnen trivs med varandra. Barngrupperna är stora men stämningen är god. Det blev onsdagar för Mimmomommo för då är alla barn där och hon behövs för att läsa sagor och spela spel under sovstunden då en del av barnen är vakna. Personalen får på det här sättet en gemensam stund i kafferummet. Under timmarna mellan nio och tre får hon vara med om allt det som barn gör på dagis utekläderna på för att gå till lekparken, lunch, sovstund och lek. Mimmomommo är sportig och njuter av att vara utomhus. Vaula Aunola Marja-Lisa Stormbom ser sällan sina egna barnbarn, därför valde hon att ställa upp för dagisbarnen. Här är Einar och Kristian i turen. n Folkhälsan erbjuder seniorer möjligheten att ställa upp som reservmormor eller reservmorfar på daghem, skolor eller i familjer. På dagiset bråkar barnen inte. Tanterna uppmuntrar och berömmer barnen. Personkemin fungerar. Marja-Liisa är pensionerad fysioterapeut och har jobbat mycket med barnpatienter. Egna barnbarn har hon också, men de bor i Sverige. Jag är lyckligt lottad som fått Victoria-barnen! Hon upplever dagismiljön som idealisk för samvaro med barnen, hon behöver inte stå i köket och laga mat. De gemensamma måltiderna är efterlängade och trevliga. Alla tackar för maten, ingen springer omkring. Också om barnen är bråkiga hemma går det disciplinerat till på dagis. De lär sig följa regler som att själva städa undan efter leken. Barnen visar sina känslor: Nu får du vara min mormor på riktigt! Det säger barnen fastän de kan ha till och med två mormödrar. Hon får höra om bytesveckor och allt annat som hör barnens vardag till. Det är roligt när barn och föräldrar känner igen mig på stan: Mimmomommo! Sunniva Ekbom Bli reservmormor eller -morfar? n Kom överens om en träff och uttryck dina önskemål t.ex.. om i vilket daghem du vill hjälpa till. Tillsammans besöker ni daghemmet och diskuterar samarbetet. Idealet är att ställa upp en dag i veckan, hel- eller halvdag. Efter prövotiden vet du om du vill fortsätta. n Kontakt: Gun-Britt Aminoff, tfn (09) / , gun-britt.aminoff@folkhalsan.fi Pensionsförsäkringar marknadsförs ibland som ett sätt att kunna gå i pension tidigare. Ta reda på vad som gäller, så du slipper sluta dina dagar som fattigpensionär när den tidsbundna pensionen tagit slut. Tyvärr finns det fortfarande en stor okunskap kring denna sparform både bland allmänheten och bland tjänstemän, säger Veronica Fellman som är verksamhetsledare på Svenska pensionärsförbundet. Hon konstaterar att privat pensionssparande ännu inte är så vanligt i Finland i större skala. Cirka 12 procent av befolkningen har en frivillig pensionsförsäkring och andelen individuella pensionsbesparingar uppgår till fem procent av hushållens sammanlagda sparmedel. En av pensionärsförbundets medlemmar som tecknade en sådan här pensionsförsäkring har nu svårt att få det att gå ihop efter att ha gått i förtida pension vid 60 års ålder. Mannen, som vill vara anonym, kunde i fem års tid leva relativt gott på utbetalningar ur pensionsförsäkringen plus folkpension. Men när de privata pensionspengarna var slut kom den otrevliga överraskningen. Jag trodde att jag skulle få full folkpension när jag fyllde 65. Men nu får jag klara mig på 525 euro per månad i sammanlagd folk- och arbetspension. Det känns lite bittert att inte ha råd att unna sig mer än det allra nödvändigaste när man jobbat och betalat skatt ända sedan man var 15 år, säger mannen. Vaula Aunola Frivilliga pensionsförsäkringar: Okunskap kan ge en shock Veronica Fellman efterlyser en instans som kunde ge information om alla pensionsformer. Vart tog andra halvan vägen? Om man gått i pension i förtid med hjäp av en frivillig pensionsförsäkring kan man stöta på en otrevlig överraskning i pensionsåldern - om man inte är insatt i försäkringsvillkoren. Veronica Fellman konstaterar att folk ofta inte känner till hur länge en privat pensionsförsäkring utbetalas, hur den påverkar folkpensionens storlek eller hur mycket skatt man måste betala för utbetalningarna. En frivillig pensionsförsäkring är en ypperlig investering för den som vill komplettera sin arbets- eller folkpension. Men det bästa rådet är ändå att jobba så länge man kan. Om man vill gå i pension tidigare måste man noga ta reda på vad som gäller. Annars riskerar man att i värsta fall inte ens få ut full folkpension senare. Situationen kompliceras av att information måste skaffas från flera olika instanser. FPA har hand om folkpensionen och Pensionsskyddscentralen arbetspensionen (förutom för stats- och kommunalanställda) medan de frivilliga pensionsförsäkringarna sköts av finansbolag. Skattemyndigheten ansvarar för frågor kring beskattningen. Ibland kunde pensionsförsäkringsbolagen vara mer tydliga med vilka villkor som gäller när man tar ut en pensionsförsäkring. Samtidigt måste man komma ihåg att de för sina besked är beroende av de uppgifter som försäkringstagaren ger dem, betonar Veronica Fellman. Petra Ljung Pension n 11 Folkpensionerna kontrolleras igen I höst kontrollerar FPA åter, att folkpensionerna utbetalas till rätt belopp i förhållande till andra pensioner och förmåner. Kontroller kräver inga åtgärder av pensionstagarna, om inte de blir kontaktade av FPA. FPA gör denna jämförande datakörning varje år. I datakörningen ingår nu även de pensionstagare som börjat få folkpension efter förra höstens datakörning, men också de vars pensionsuppgifter har ändrats sedan dess. Om det visar sig att folkpensionsuppgifterna inte stämmer med övriga förmåns- och pensionsuppgifter inleder FPA-byråerna närmare utredningar för att ta reda på vad skillnaderna beror på. FPA kontaktar pensionstagarna endast i fall folkpensionsbeloppet borde höjas eller sänkas. Folkpensionerna tryggas Folkpensionerna och andra förmåner som är bundna till folkpensionsindex ska inte sjunka nästa år, har regeringen lovat se till. Utöver folkpensionerna är FPA:s handikappbidrag, arbetslöshetsdagpenningar och familjepensioner bundna till folkpensionsindex. Folkpensionsindex räknas utgående från Statistikcentralens levnadskostnadsindex, som i sin tur följer konsumentprisindex. Flera e-tjänster för pensionärer Nu kan man ansöka om ålderspension, vårdbidrag för pensionstagare och bostadsbidrag för pensionstagare elekroniskt via e-tjänsten på FPA:s webbplats E-ansökan är enklare än pappersansökan eftersom e-tjänsten automatiskt kan söka fram basuppgifter om den bostad man bor i. E-tjänsten vägleder användaren i ansökan. Man loggar in till e-tjänsten med sina nätbankskoder. På finns också beräkningsprogram som hjälper en att bedöma om man på basis av sina inkomster har möjlighet till bostadsbidrag och hur mycket.

7 12 nn nn Stöd Stöd nn nn 13 Stöd för olika livssituationer Du får närmare information om fpa:s förmåner i broschyrerna och på webbplatsen Hälsan Broschyrerna När du blir sjuk, Företagshälsovård, Rehabilitering FPA-kort n Alla som omfattas av den sociala tryggheten i Finland får ett FPAkort. Du behöver kortet bl.a. på apotek och läkarmottagningar för att få din FPA-ersättning direkt avdragen från läkemedelspriset eller privatläkararvodet. n När du flyttar till Finland ska du anmäla dig till FPA-byrån och ansöka om rätt till social trygghet i Finland. Europeiska sjukvårdskort n Om du har ett FPA-kort kan du också beställa ett europeiskt sjukvårdskort. Du kan behöva kortet om du insjuknar under tillfällig vistelse i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz. Det europeiska sjukvårdskortet berättigar till medicinskt nödvändig sjukvård på samma villkor som vistelselandets egen befolkning. Kortet är giltigt 2 år i taget. Det ersätter inte FPA-kortet som endast gäller i Finland. Sjukvårdsersättningar n FPA ersätter en del av privatläkararvodena (60 % av FPA-taxan) samt kostnader för undersökning och behandling (75 % av FPA-taxan efter en självriskandel på 13,46 euro). I praktiken är ersättningen ca % av de verkliga kostnaderna. n Du hittar taxorna på taxa (på finska) och FPA-byråerna. Direktersättning n I allmänhet får du FPA-ersättningen direkt på läkarmottagningen när du visar upp ditt FPA-kort och betalar räkningen. Då betalar du endast din egen andel. Om du inte får ersättningen direkt kan du ansöka om den inom 6 månader. Tandvårdsersättningar n FPA ersätter en del av dina tandläkarkostnader. Ersättningen är 60 % av FPA-taxan, men i praktiken ca 40 % av arvodet. Tandgranskningar ersätts en gång per år. n Veteraner som har veterantecken eller minröjarintyg får högre ersättningar. Endast veteraner får ersättning för kostnaderna för protetiska åtgärder. Tandvårdsersättningen Hitta rätt direkt Direktadresser gör det lättare att hitta rätt på Inloggningssidan till e-tjänsten Blanketter i utskriftsversion Beräkningsprogram för dagpenningar och andra förmåner Sjukvårdsersättningstaxorna (på finska) Sökfunktion för läkemedel, priser och ersättningar Sökfunktion för FPA-rehabiliteringskurser Kontaktuppgifter till FPA Broschyrer och andra publikationer FPA som arbetsgivare, lediga platser Viktig information till arbetsgivare om bl.a. dagpenningar och företagshälsovård Tidningen Mitt i allt (tidigare FPA-bladet) i pdf-version. Tidningen Elämässä (tidigare Kelan sanomat) och det engelska Benefits-uppslaget i pdf-version. FPA:s statistik över den sociala tryggheten FPA:s forskningsprojekt och -rapporter för veteraner är 100 % av FPA-taxan för granskning av mun och tänder, förebyggande tandvård samt kliniskt arbete som görs av privattandläkare eller specialtandtekniker i samband med protetik. För tekniskt protetiskt arbete är ersättningen 50 % av FPA-taxan. För övrig tandvård är ersättningen 60 % av taxan. Läkemedelsersättningar n FPA ersätter en del av dina kostnader för läkemedel som ordinerats för behandling av sjukdom. Ersättningen är 42 %, 72 % eller 100 % av referenspriset (då läkemedlet hör till en referensprisgrupp) eller läkemedlets pris. I 100 % -gruppen betalar du alltid minst en självrisk på 3 euro per läkemedel och köp. Pekka Kiirala Vanligen får du ersättningen redan på apoteket då du visar upp ditt FPA-kort. n Om dina läkemedelsutgifter med beaktande av referenspriser år 2009 överstiger 672,70 euro har du rätt till tilläggsersättning. Då du väljer läkemedel som inte kostar mer än referenspriset betalar du resten av året endast 1,50 e/preparat. Om du väljer dyrare läkemedel måste du själv betala skillnaden mellan försäljnings- och referenspriset. När dina kostnader nått årssjälvrisken får du hem ett brev från FPA. Med brevet får du ett Meddelande för apoteket, som du ska ha med dig när du köper årets resterande läkemedel. För tilläggsersättningen är det skäl att spara läkemedelskvitton eller låta apoteket anteckna köpen i en Minusbok. Reseersättningen n FPA ersätter dina resekostnader till närmaste sjukvårdsenhet eller till rehabilitering, då resekostnaden enligt billigaste färdsätt i en riktning överstiger självrisken 9,25 e. För bruk av egen bil kan FPA ersätta 0,20 e/km efter självrisken. n Trafikidkare som har avtal med FPA, kan dra av reseersättningen direkt från räkningen. n Om dina resekostnader överstiger 157,25 e betalar FPA de överstigande kostnaderna i sin helhet. Du får då hem ett årssjälvriskkort. n Om du för undersökningar eller behandlingar blir tvungen att övernatta på annan ort kan du få en övernattningspenning på högst 20,18 e/natt. Sjukdagpenning n Om du är år och på grund av sjukdom blir oförmögen att sköta ditt arbete kan du få sjukdagpenning när du varit sjukskriven insjukningsdagen plus 9 därpå följande vardagar. Om du får lön betalar FPA dagpenningen till din arbetsgivare. Dagpenningen är skattepliktig inkomst. n Företagare med FöPL- eller LFöPL-försäkring får sjukdagpenning då arbetsoförmågan pågått 3 vardagar efter insjukningsdagen. Dagpenningen beräknas då utgående enligt den i beskattningen fastställda inkomst som varit som grund för FöPL- eller LFöPL-försäkringen. n Arbetslösa kan få en sjukdagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen. Studerande får en sjukdagpenning som är minst lika stor som studiestödet. n De som helt saknar eller endast har små inkomster kan efter 55 dagars arbetsoförmåga som pågått i en följd få en minimidagpenning på 22,04 e/vardag. Partiell sjukdagpenning n Du kan få partiell sjukdagpenning om du varit arbetsoförmögen och fått sjukdagpenning minst 60 vardagar i följd och inte ännu är återställd, men återvänder till ditt arbete på deltid. Partiell sjukdagpenning förutsätter att du blir sjukskriven på deltid och har avtalat med din arbetsgivare att din arbetstid och lön minskar från % jämfört med heltidsarbetet. Den partiella sjukdagpenningen är hälften av egentlig sjukdagpenning. Rehabilitering n FPA har skyldighet att ordna yrkesinriktad rehabilitering för funktionshindrade samt medicinsk rehabilitering för under 65-åringar med grava handikapp. n Dessutom beviljar FPA efter prövning yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering med medel som riksdagen beviljar skilt för varje år. Denna rehabilitering omfattar bl.a. familjerehabilitering för barn och psykoterapi för vuxna. n FPA utreder rehabiliteringsbehov senast då en arbetsoförmögen person fått sjukdagpenning för 60 vardagar och senare då personen ansöker om sjukpension. n Du hittar FPA:s rehabiliteringskurser på För ungdomar med handikapp n För att undvika att åriga ungdomar som lider av något handikapp ska bli sjukpensionerade hänvisas de i första hand till aktiv yrkesinriktad rehabilitering eller utbildning istället för sjukpension. Under den aktiva rehabiliteringen får de en rehabiliteringspenning som är minst 22,04 e/vardag. Under mellanperioderna är rehabiliteringspenningen 20 % lägre. Ungdomar kan samtidigt få handikappbidrag. Rehabiliteringspenning n Rehabiliteringspenningen är avsedd för åringar som deltar i heldagsrehabilitering för att kunna stanna, återvända eller komma in i arbetslivet. Rehabiliteringen kan t.ex. ordnas av FPA, hälsovården eller företagshälsovården. Även läroavtalsutbildning kan berättiga till rehabiliteringspenning. n Rehabiliteringspenningen motsvarar vanligen sjukdagpenningens belopp och är minst 22,04 e/vardag. n Om klienten efter rehabiliteringen deltar i arbetsträning eller utför arbete med kännbart lägre lön än vanligt kan FPA bevilja rehabiliteringsstöd enligt prövning. Handikapp- och vårdbidrag n Handikappbidraget för personer under 16 år ska stöda hemvården av ett barn, som p.g.a. sjukdom eller handikapp i minst 6 månader behöver omvårdnad och rehabilitering i sådan omfattning att det belastar familjen mera än ett friskt barn i samma ålder. n Handikappbidraget för personer över 16 år är avsett för personer vars funktionsförmåga är nedsatt i minst 1 år p.g.a. sjukdom eller handkapp och som inte har rätt till sjuk- eller ålderspension. Bidraget är en ekonomisk ersättning för anskaffning av vård, hjälp eller tjänster eller ersätta extra kostnader som handikappet orsakar. n Grundbeloppet är 85,59 e/mån, det förhöjda handikappbidraget är 199,71 e/mån och handikappbidraget till högsta belopp 387,26 e/ mån. Bidraget är skattefritt. Vårdbidrag för pensionstagare n Vårdbidraget är avsett för pensionstagare som p.g.a. sjukdom eller handikapp har nedsatt funktionsförmåga i minst 1 år. Bidragstagaren måste bo i Finland och dessutom ha antingen sjuk-/ invalidpension, ålderspension eller särskilt stöd för invandrare. Det lägsta vårdbidraget är 57,32 e, det förhöjda vårdbidraget 142,70 e och specialvårdbidraget 301,75 e/mån. Kostersättning n Om du har korrekt diagnostiserad celiaki och är över 16 år kan du få en kostersättning på 21 e/mån. Stöd till företagshälsovården n FPA ersätter arbetsgivare och företagare ungefär hälften av deras kostnader för företagshälsovård. För förebyggande verksamhet är ersättningen 60 %. Arbetsgivare och företagare kan på frivillig basis även ordna med sjukvårdstjänster inom ramen för företagshälsovården. Studier&jobb Broschyrerna När du studerar, När du blir arbetslös Studiestöd n Studiestödet kan bestå av studiepenning, bostadstillägg och statsborgen för studielån samt räntebidrag. Studiepenningen kan beviljas 17 år fyllda studerande, bostadstilllägg till studerande som inte har egna barn och som bor på hyra eller studerar utomlands. Dessutom kan FPA bevilja statsborgen för studielån samt räntebidrag efter examen. n Studiepenningen är e/ mån. Den är beskattningsbar inkomst. Beloppet är beroende av dina studier, din ålder, boendeform, familjeförhållandena och dina inkomster. Om du är under 20 år och yrkes- eller gymnasiestuderande utan egen familj, är din studiepenning beroende av dina föräldrars inkomster, som kan utesluta eller sänka, men också höja din studiepenning. n Bostadstillägget är högst 80 % av hyran, men boendekostnader över 252 euro beaktas inte. Bostadstillägget är 26,90 201,60 e/ mån. Om du hyr din bostad av dina egna föräldrar får du högst 58,87 euro i bostadstillägg. Bostadstillägget är beroende av dina egna inkomster. Om du är under 18 år och studerar på andra stadiet är ditt bostadstillägg beroende av dina föräldrars inkomster. Om du har egna barn kan du få allmänt bostadsbidrag. n År 2009 gäller tumregeln att du får förtjäna 660 e/mån de månader du tar studiestöd och e/mån de månader du inte lyfter studiestöd. E-tjänsten på adressen www. fpa.fi/etjanst hjälper dig att hålla studiestödet och inkomsterna i balans. Där kan du också annullera och återbetala studiestöd. n Om du har låga inkomster när du är färdig med studierna kan du få räntebidrag för studielånet i fem halvårsperioder. n Åland har ett eget studiestödsystem. Skolresestöd n Du kan få skolresestöd när du studerar på heltid vid gymnasium eller yrkesskola och avståndet mellan din bostad och skolan är minst 10 kilometer. Det förutsätter att dina kostnader för skolresan överstiger 54 e/mån. Du betalar själv minst 43 e/mån. Militärunderstöd n Militärunderstödet tryggar familjens utkomst under militär- eller civiltjänstgöringen. Den värnpliktiga kan själv få bostadsunderstöd samt räntebidrag för studielån som förfaller under tjänstgöringen. Som anhöriga i familjen betraktas den värnpliktigas maka, make eller sambo och gemensamma barn. n Militärunderstödets grundunderstöd motsvarar full folkpension. Barn höjer grundunderstödet. Familjens disponibla inkomster efter skatt sänker stödet. n Bostadsunderstödet ersätter även sådana boendeutgifter för vilka bostadsbidrag inte beviljas. n Särskilt understöd kan beviljas t.ex. för utgifter för utrustning till barnen och barnets underhållsutgifter som den värnpliktiga borde betala under värnpliktstiden. Alterneringsledig n När du varit minst 10 år i arbetslivet och minst ett år hos din nuvarande arbetsgivare kan du bli alterneringsledigt förutsatt att din arbetsgivare går med på det. Alterneringsledigheten ska alltid vara minst 90 och högst 359 kalenderdagar och din arbetsgivare förbinda sig att för samma tid anställa en arbetslös person via arbetsförmedlingen. Det är en förutsättning för att du ska få en alterneringsersättning. n Alterneringsersättningen är 70 % eller 80 % av arbetslöshetsdagpenningen (utan barntillägg). Om du hör till en arbetslöshetskassa ansöker du om alterneringsersättningen hos din kassa, övriga ansöker om ersättningen hos FPA. Grundtrygghet för arbetslösa n Om du är arbetslös och i åldern år och inte får inkomstrelaterad dagpenning från en arbetslöshetskassa, kan du från FPA få grunddagpenning för högst 500 dagar eller arbetsmarknadsstöd (om du inte uppfyller arbetsvillkoret eller om du redan fått dagpenning från FPA eller arbetslöshetskassan den längsta möjliga tiden). n Arbetsmarknadsstödet är behovsprövat och beloppet påverkas av nästan alla egna men också makens/makans/sambons inkomster och sociala förmåner. FPA kan också bevilja jämkad arbetslöshetstrygghet om den arbetssökande arbetar på deltid eller sporadiskt. n Utbildningsstöd kan beviljas då en arbetslös person deltar i utbildning som arbetskraftsbyrån har köpt. FPA betalar utbildningsstödet som grundunderstöd, arbetslöshetskassan som förtjänststöd. Den som deltar i utbildningen kan även få stöd för uppehälle. n Den skattepliktiga grunddagpenningen, utbildningsstödet och arbetsmarknadsstödet är som högst 25,63 e/dag. Barnförhöjningen är för ett barn 4,86 e, för två 7,13 e och för tre eller flera barn 9,19 e/ dag. Du kan ansöka om arbetslöshetstrygghet när du anmäler dig till arbetsförmedlingen som arbetslös arbetssökande. n På Åland har arbetsförmedlingen hand om arbetslöshetstryggheten. Omställningsskydd vid uppsägning n Om du blir uppsagd på ekonomiska eller produktionsrelaterade grunder kan du få ett tillägg för sysselsättningsplan eller alternativt en förhöjningsdel till grunddagpenningen eller utbildningsstödet. Både förhöjningsdelens och tilläggets fulla belopp är 4,41 e/dag, men du kan inte få båda samtidigt. Sedan kan även permitterade och visstidsanställda omfattas av omställningsskyddet. Resestöd för att inleda arbete n Om du är arbetslös med rätt till arbetsmarknadsstöd och får ett arbete utanför din pendlingsregion kan du utöver din lön få ett resestöd för att kunna inleda arbetet. Stödet, som motsvarar arbetsmarknadsstödet, förutsätter att ditt arbete pågår i minst 2 månader. Stödet betalas ut för högst 4 månader. Arbets- och näringsbyrån kan dessutom bevilja ett behovsprövat rörlighetsunderstöd på högst 700 e Utbildningsdagpenning n Om du är arbetslös efter en lång tid i yrkeslivet kan du få utbildningsdagpenning för frivilliga heltidsstudier. Du ansöker då om grunddagpenningen hos FPA och förtjänststödet från din arbetslöshetskassa. Integrationsstöd för invandrare n Invandrare och flyktingar kan få integrationsstöd under den tid som de integreras i Finland. Stödet motsvarar arbetsmarknadsstöd. Även utkomststöd, som kommunerna beviljar, kan höra ihop med integrationsstödet. Ansökan om integrationsstöd riktas till arbetskraftsbyrån som gör upp en integrationsplan tillsammans med invandraren/ flyktingen. FPA betalar ut stödet. Hem&Familj Broschyrerna När du flyttar till Finland, När du flyttar utomlands, Förälder, Stöd för boende, Flyttning till eller från Finland n Du ska alltid anmäla FPA om du flyttar utomlands eller återvänder till Finland. n Om du flyttar utomlands för kortare tid än ett år tillhör du i allmänhet fortfarande den finländska sociala tryggheten. Meddela magistraten om du flyttar för över tre månader. n I EU, EES-länderna och i Schweiz är det dock i allmänhet arbetslandet som avgör varifrån man får sin sociala trygghet. n Om du flyttar till Finland för att stanna kan du börja tillhöra den finländska sociala tryggheten från och med flyttningen. Du kan anses ha flyttat permanent om du är återflyttare eller om du i minst två år arbetar eller lever i äktenskap med en person som är fast bosatt i Finland. n Kortare än två års bosättning i Finland berättigar i allmänhet inte till den sociala tryggheten, men undantag gäller t.ex. utsända arbetstagare, tjänstemän, studerande och familjemedlemmar. Särskilda regler gäller även personer som flyttar inom Norden eller mellan länder som slutit sociala trygghetsavtal. n Närmare information på www. fpa.fi ->Flyttning Bostadsbidrag n Om du har små inkomster kan du få bostadsbidrag för dina boendeutgifter. Bostadsbidragen är allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare och bostadstillägg för studerande samt bostadsstöd för värnpliktiga. n Allmänt bostadsbidrag är avsett för hushåll med små inkomster. Statsrådet fastställer varje år självriskgränserna enligt familjestorlek, hemort och inkomster. n Bostadsbidrag för pensionstagare kan beviljas personer som fyllt 65 år samt yngre pensionstagare som har sjuk, invalid-, arbets- eller familjepension eller särskilt stöd till invandrare. Om du har deltidspension, tidigarelagd ålderspension eller ålderspension före 65 år kan du få allmänt bostadsbidrag. Moderskapsunderstöd n En blivande mamma kan välja mellan en moderskapsförpackning med babykläder och barnavårdsprodukter och 140 e skattefritt. Även adoptivföräldrar har rätt till moderskapsunderstöd. Adoptionsbidrag n FPA kan betala ett skattefritt adoptionsbidrag till adoptivföräldrar som adopterar barn under 18 år via internationella adoptionstjänster. För barn som adopteras år 2009 är adoptionsbidraget beroende på barnets hemland e. Föräldradagpenningarna n Mammor och pappor har rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt utan att deras anställningsförhållanden bryts. Under dessa familjeledigheter betalar FPA föräldradagpenningar. De är moderskapspenning till mamman (ca 4 månader), eventuellt särskild moderskapspenning om mammans arbete under graviditeten utgör en hälsorisk för barnet, faderskapspenning (1 18 vardagar under moderskaps- eller föräldrapenningperioden), pappamånadens dagpenningar samt föräldrapenning till mamman eller pappan (ca 6 månader). n Pappamånaden består av de 12

8 14 nn nn Stöd Bryderi n 15 sista dagarna av föräldrapenningperioden, som pappan tar ut istället för mamman och 1 12 vardagar extra pappaledighet med dagpenning som en direkt fortsättning. Pappaledigheten måste användas inom 6 månader efter den egentliga föräldrapenningperioden. Någondera föräldern måste sköta barnet hemma fram till pappamånadens början. n Adoptivföräldrar får faderskapsoch föräldrapenning om adoptivbarnet är under 7 år då det tas i vård. Adoptivföräldrar får föräldrapenning i högst 200 vardagar (ca 9 månader). n Föräldradagpenningarna beräknas vanligen på basis av de i beskattningen konstaterade inkomsterna enligt samma principer som sjukdagpenningarna. Dagpenningarna är skattepliktig inkomst. n Föräldrapenningen är minst 22,04 e/vardag. Arbetslösa får en dagpenning som är minst lika stor som arbetslöshetsersättningen och studerande en dagpenning minst lika stor som studiestödet. n Om båda föräldrarna arbetar på deltid och kan ta hand om sitt barn olika tider, kan båda få partiell föräldrapenning, som är hälften av den vanliga föräldrapenningen. Barnbidrag n FPA betalar ett skattefritt barnbidrag för barn som bor i Finland tills de fyller 17 år. n För äldsta barnet är barnbidraget 100 euro i månaden, för det andra 110,50 e, för det tredje 141 e, för det fjärde 161,50 e och för det femte samt varje därpå följande barn 182 e/barn. Ensamförsörjare får ett tillägg på 46,60 e/månad. n På Åland besluter landskapsstyrelsen om barnbidragen. Där är motsvarande belopp 110, 143, 185 och 214 och 259 e/mån. Det åländska ensamförsörjartillägget är 50 euro. Stöd för barnavården n Efter föräldraledigheten har barn rätt till kommunal dagvård tills barnet blir läropliktigt. Alternativt kan föräldrarna välja stöd för hemvård eller stöd för privat vård från FPA. n När barnet inte har en kommunal dagvårdsplats kan familjen få stöd för hemvård tills barnet fyller 3 år. Det omfattar en vårdpenning, som för ett barn under 3 år är 314,28 e/ mån. För övriga barn under 3 år är vårdpenningen 94,09 e och för barn under skolåldern 60,46 e/mån. Familjen kan dessutom få ett inkomstbundet vårdtillägg på högst 168,19 e/mån. n Adoptivföräldrar kan få hemvårdsstöd tills adoptivbarnet börjar skolan. n Stöd för privat vård av barn kan beviljas till skolstarten då barnet har privat dagvård. Privatvårdsstödets vårdpenning är 160 e/mån/ Ett jobb på FPA För dem som bor och jobbar utomlands FPA:s Utlandsenhet finns till för de finländare som bor utomlands. Till kundkretsen hör pensionärer som flyttat till Spanien och finländare som flyttat utomlands för att arbeta eller studera och dessutom Sverigefinländare. Minna Strömgård-Brusas (t.h. på bilden) har jobbat på Utlandsenheten i 15 år och avancerat från kundrådgivare till kundsekreterare, försäkringssekreterare, teamchef och biträdande chef, som hon är idag. Utlandsenhetens specialområde är mycket omfattande. Man blir inte fullärd efter ett eller ens fem år. Jobbet kräver att man är beredd att hela tiden lära sig nytt och ta utmaningar. De anställda har oftast studentexamen och någon examen till. De flesta är tradenomer. Vi utbildar våra anställda till arbetsuppgifterna. Man ska lära sig tillämpa både nationell och EU-lagstiftning med alla undantag; lite som tyska grammatiken. Våra kunder har ju inte levt precis enligt lagstifningens utgångspunkter. Därför måste man ha en god omdömesförmåga och man ska också våga tillämpa lagarna. Arbetet kräver också en viss stresstålighet och prioriteringsförmåga, för dagarna går inte alltid som planerat, konstaterar Strömgård-Brusas. Sverigefinländarna är utlandsenhetens största kundkrupp i pensionsfrågor, så man måste klara av att kommunicera i tal och skrift på både finska och svenska. Bland personalen finns och behövs dessutom kunskaper i engelska, tyska, franska, spanska, ryska, estniska och grekiska. Jag tycker att det bästa med arbetet här är att man kan fördjupa sig i det hur långt som helst. Det blir aldrig tråkigt. Vi är 90 stycken på Utlandsenheten och vi har också en fin arbetsgemenskap som vi är mycket måna om, intygar Minna Strömgård-Brusas. Men, om man drömmer om ett arbete där man själv får resa utomlands, är Utlandsenheten, i Sockenbacka i Helsingfors, inte den rätta arbetsplatsen. Tua Kyrklund Intresserad av FPA som arbetsplats? Se barn. Dessutom kan familjen beroende på inkomsterna få ett vårdtilllägg som är höst 134,55 e/barn i månaden. Familjen ska själv ansöka om stödet, men FPA betalar det direkt till dagvårdsproducenten. n Ålänningar söker barnavårdsstöd hos hemkommunen. jonas brunnström Partiell vårdpenning n En förälder som för att ha mera tid för sitt barn väljer att arbeta högst 30 timmar i veckan kan få partiell vårdpenning då barnet är under 3 år och då barnet går i skolans lägsta klasser. Den partiella vårdpenningen är 70 e/mån. n Åland har eget stödsystem för vård av små barn som sköts av kommunerna. Underhållsstöd n FPA beviljar och utbetalar underhållsstöd för minderåriga barn då en underhållsskyldig förälder låtit bli att betala underhållsbidrag eller då bidraget p.g.a. den underhållskyldigas ekonomiska situation har fastställts till ett lägre belopp. FPA driver också in obetalda underhållsbidrag. n Underhållstöd kan även betalas till barn som är födda utom äktenskap då faderskapet inte är fastställt och då en adoptivförälder ensamt har adopterat ett barn. n Underhållsstödets fulla belopp är 136,41 e/mån/barn. Specialvårdspenning n Föräldrar som deltar i sjukvården eller rehabilitering av sitt under 16-åriga barn kan få specialvårdspenning som ersättning för kortvarigt utebliven inkomst då barnet är på sjukhus eller poliklinik eller även till dessa ansluten vård hemma eller på rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs. n Om barnet är 7-15 år betalar FPA specialvårdspenning endast om barnet har en svår sjukdom och vårdas på sjukhus eller poliklinik. n Specialvårdspenningen beräknas enligt inkomsten som sjukdagpenning. Föräldrar som saknar eller har små inkomster kan ändå få 22,04 e/vardag. Arbetslösa och studerande får en dagpenning som är minst lika stor som den föregående arbetslöshetsersättningen eller studiestödet. Pension Broschyrerna: När du blir pensionär och Familjepensioner Folkpension n Arbetspensionen är den primära pensionen. De som saknar eller endast har liten arbetspension kan få fokpension. n Till folkpensionerna hör sjukpension för åringar, arbetslöshetspension för personer födda senast år 1949 samt ålderspension fr.o.m. 65 års ålder. Ålderspensionen kan tas ut redan vid 62. n Barnförhöjningen för barn under 16 år är 20,37 e/barn/månad. n Folkpensionen är högst 584,13 e/ mån för ensamstående och 518,12 e/mån och för gifta och sambon. Beloppet minskar an efter som arbetspensionen före skatt överstiger 51,54 e/mån. Folkpensionen är skattepliktig inkomst. FPA betalar ingen folkpension då arbetspensionen före skatt för ensamstående är 1 207,38 e/mån eller mera och för gifta eller sambor 1 075,30 e/mån. n För dem som bott utomlands eller tidigarelagt sin folkpension, kan pensionen kan vara lägre. Rehabiliteringsstöd n Rehabiliteringsstödet är en tillfällig sjukpension som FPA beviljar på viss tid för att möjliggöra återgång till arbetslivet.. Stödet förutsätter en behandlings- och rehabiliteringsplan. Fronttillägg n Män och kvinnor som är bosatta i Finland och som har frontmannatecken, fronttjänsttecken, fronttecken eller veterantecken kan få ett skattefritt fronttillägg på 45,64 e/mån. Minröjare har rätt till ett tillägg motsvarande fronttillägget, men inte till extra fronttillägg. Fronttillägg kan även betalas veteraner som bor utomlands. Särskilt stöd till invandrare n Invandrare som är arbetsoförmögna eller över 65 år kan oberoende av nationalitet få särskilt stöd till invandrare efter 5 års bosättning i Finland. Stödet motsvarar full folkpension, men nästan alla egna disponibla inkomster samt av en del av makens/makans/sambons inkomster sänker beloppet. Pensionsstöd n Långtidsarbetslösa födda åren kan på vissa villkor få pensionsstöd från FPA fram till 62 års ålder då pensionsstödet övergår till pension utan förtidsminskning. Familjepension n Familjepensionerna är efterlevandepensioner till änkor och änklingar under 65 år samt till barn under 18 år. Även åringar som studerar kan får barnpension. n Till FPA:s efterlevandepension hör en begynnelsepension i 6 månader efter makens/makans död. Därefter kan FPA, beroende på familjeförhållandena och inkomsterna, betala en fortsättningspension. Efterlevandepensionen motsvarar folkpension, men övriga pensioner och inkomster minskar beloppet. n Barnpensionen är oberoende av inkomsterna. Grundbeloppet är 55,43 e/mån. Ett barn under 18-år kan beroende på barnets övriga familje- och försörjningspensioner även få ett kompletteringsbelopp på högst 83,84 e/mån. Föräldralösa barn har rätt till två grundbelopp och kompletteringsbelopp. bilden: nana uitto Bildkryss 3/09 Skicka din bildkrysslösning senast till adressen Mitt i allt/fpa, PB 450, Helsingfors. Märk kuvertet Bildkryss 3. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med 25 euro, 20 euro och tre pris på 15 euro. 1. Hur stor är den fulla folkpensionen för en ensamstående? a) cirka 800 euro/mån b) cirka 600 euro/mån c) cirka 400 för evigt 2. Hur länge kan man vistas utomlands utan att förlora den sociala tryggheten i Finland? a) under ett år b) 1-2 år c) 3-5 år Namn Adress E-post och telefon Bildkryss 2/2009, pristagare: Ruth Wiberg, Kasnäs, Rafael Sjöberg, Jakobstad, Gun Rosenqvist, Eckerö, Helena Lindh-Mäntylä, Vanda, Siv Järvenkylä, Skuru 10 frågor om social trygghet 3. FPA:s 13 svenska servicenumren har betjänat hela landet sedan a) år 2008 b) år 2005 c) år Hur många besvär behandlades i Besvärsnämnden för social trygghet år 2008? a) b) c) Vilket år ratificerade Finland den europeiska människorättskonventionen? a) år 1870 b) år 1945 c) år Vad heter kundtidningen som FPA har gett ut fr.om. år 2009? a) Mitt i allt - Elämässä b) FPA-bladet c) Kelan sanomat Bildkryss 2/09 rätt lösning Testa också dina kunskaper i FPA-spelet på 7. Hur mycket sparade läkemedelskonsumenterna med referensprissystemet under april-juli? a) under två miljoner euro b) nästan sju miljoner c) över fem miljoner euro 8. I hur många samservicekontor är FPA med? a) 100 b) 79 c) 25 De rätta svaren hittar du här: 9. Vilken FPA-förmån kan stipendiater få på basis av sina stipendieinkomster? a) moderskapspenning b) morföräldersdagpenning c) inaktivitetspension 10. För hur gamla barn kan FPA betala underhållsstöd? a) endast 1 5-åringar b) under 18-åringar c) över 18-åringar 1 b), 2 a), 3 b), 4 c), 5 c), 6 a), 7b), 8b), 9 a), 10 b)