ÅRSREDOVISNING 1996 DEN NYA TIDENS ENERGIFÖRETAG

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 1996 DEN NYA TIDENS ENERGIFÖRETAG

2 DETTA ÄR SYDKRAFT 3 ÅRET I KORTHET 5 KONCERNCHEFEN HAR ORDET 6 EKONOMISK OCH FINANSIELL ÖVERSIKT 9 AFFÄRSOMRÅDE EL 13 AFFÄRSOMRÅDE GAS 17 AFFÄRSOMRÅDE VÄRME 21 AFFÄRSOMRÅDE TJÄNSTER 25 AKTIEN OCH ÄGARNA 28 SYDKRAFTS MARKNADER 30 MEDARBETARNA 33 SYDKRAFTS MILJÖARBETE 34 FORSKNING OCH UTVECKLING 36 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 38 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 41 KONCERNENS BALANSRÄKNING 42 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS 44 MODERBOLAGET 45 BOKSLUTSKOMMENTARER 46 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION OCH REVISIONSBERÄTTELSE 53 DEFINITIONER OCH BEGREPP 54 TIO ÅR I SAMMANDRAG 55 STYRELSE OCH REVISORER 56 KONCERNLEDNING OCH ORGANISATION 58 BOLAGSSTÄMMA 59

3 DETTA ÄR SYDKRAFT DETTA ÄR SYDKRAFT Sydkraftkoncernen är idag organiserad i fyra affärsområden El, Gas, Värme och Tjänster som tillsammans gör Sydkraft till en komplett energikoncern med cirka anställda. I koncernen finns ett 60-tal rörelsedrivande dotterföretag varav ett 30-tal med egen personal som arbetar med elförsäljning, eldistribution, elproduktion, naturgas, gasol, fasta bränslen, data, elinstallationer, mät-, tele- och konsulttjänster. Utöver dessa finns i koncernen ett 20-tal intresseföretag. Sydkraftaktien är sedan 1966 noterad på Stockholms Fondbörs. I januari 1997 hade Sydkraft cirka aktieägare. Expansion har skett dels i befintlig rörelse, dels genom ett antal strategiska förvärv bland vilka kan nämnas energiföretaget Båkab Energi i Norrland, el- och värmeföretaget Malmö Energi samt tjänsteföretaget ElektroSandberg. I januari 1997 förvärvade Sydkraft 12,5 procent av aktierna i det börsnoterade Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW). Därefter har ytterligare 0,8 procent förvärvats. Det senaste förvärvet gjordes i februari 1997 då Sydkraft köpte Örebro Energi och därmed expanderade även i Mellansverige. Ett samarbetsavtal träffades 1991 med det tyska kraftföretaget PreussenElektra. Som ett led i detta samarbete köpte Sydkraft cirka 3,2 procent i PreussenElektras moderföretag VEBA AG, som är ett av de största tyska industriföretagen. I början av 1997 har Sydkraft minskat sitt innehav i VEBA i samband med förvärvet av aktier i HEW. Sydkraft satsade 1996 drygt 250 miljoner kronor på forskning och utveckling. I dessa satsningar ingår bland annat världens första anläggning för trycksatt förgasning av biobränslen i Värnamo, Europas två första kommersiella bränsleceller i Åstorp och Bara, ett program för el- och naturgasdrivna fordon samt världens första havsbaserade vindkraftverk i Nogersund utanför Blekinge. AFFÄRSOMRÅDE AFFÄRSOMRÅDE AFFÄRSOMRÅDE AFFÄRSOMRÅDE EL GAS VÄRME TJÄNSTER BARSEBÄCK KRAFT BÅKAB ENERGI-GRUPPEN KARLSHAMNSVERKETS KRAFTGRUPP MALMÖ ENERGI ELNÄT NISSANS KRAFTFÖRVALTNING OKG SYDKRAFT ELDISTRIBUTION SYDKRAFT ELFÖRSÄLJNING SYDKRAFT GASTURBINER SYDGAS TERMINALGAS BÅKAB ENERGI-GRUPPEN MALMÖ VÄRME-GRUPPEN SYDBRÄNSLE SYDKRAFT VÄRME ÖREBRO ENERGI-GRUPPEN ELEKTROSANDBERG- GRUPPEN ELLIPSDATA NORDKRAFT SERVICE SYDKRAFT FASTIGHETER SYDKRAFT INTERNATIONAL SYDKRAFT KONSULT SYDKRAFT MÄTTEKNIK SYDKRAFT TELECOM SYDKRAFT TJÄNSTER UNITED FUEL YSTAD ELFÖRSÄLJNING ÖREBRO ENERGI-GRUPPEN 3

4

5 ÅRET I KORTHET ÅRET I KORTHET OMSÄTTNING Omsättningen ökade med Mkr eller cirka 12 procent till Mkr. RESULTAT Resultatet efter finansnetto blev Mkr, vilket är i samma nivå som 1995 trots torrår. FINANSIELL STÄLLNING Oförändrad soliditet även efter förvärv om Mkr. SYDKRAFT-AKTIEN Utdelningen per aktie föreslås öka med cirka 7 procent till 4:00 kronor, vilket medför en genomsnittlig utdelningstillväxt på cirka 14 procent under senaste femårsperioden. Koncernen Omsättning Mkr Resultat efter finansnetto Mkr Balansomslutning Mkr Räntabilitet på eget kapital % 11,8 12,6 Soliditet % Andel riskbärande kapital % Resultat per aktie Kr 9:52 9:37 Utdelning per aktie Kr 4:00 1) 3:75 Kassaflöde från rörelsen Mkr Investeringar Mkr Medeltal anställda ) Föreslagen utdelning AFFÄRSOMRÅDE EL Affärsområdets omsättning uppgick till Mkr (9 559), varav Mkr (9 294) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till Mkr (3 016), vilket är en minskning med 291 Mkr. Det lägre resultatet beror på lägre vattenkraftproduktion som fått ersättas med annan dyrare kraft. Elförsäljningen på konsumentmarknaden ökade under året med cirka fem procent. Ökningen beror dels på den väsentligt kallare väderleken jämfört med vintern 1995, dels på en ökad marknadsandel. AFFÄRSOMRÅDE GAS Affärsområdets omsättning uppgick till Mkr (1 081), varav 936 Mkr (831) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 250 Mkr (208). Gasleveranserna uppgick till GWh (7 709), vilket är en ökning med 370 GWh. AFFÄRSOMRÅDE VÄRME Affärsområdets omsättning uppgick till Mkr (1 450), varav Mkr (1 253) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 219 Mkr (226). I 1995 års resultat ingår återbetalning av tidigare inbetalda energiskatter om 36 Mkr. Energileveranserna uppgick till GWh (3 556), varav GWh (3 088) värme och 457 GWh (468) el. AFFÄRSOMRÅDE TJÄNSTER Affärsområdets omsättning uppgick till Mkr (1 739), varav 668 Mkr (756) till kunder utanför koncernen. Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 99 Mkr (50). Resultatförbättringen beror på effekterna av strukturförändringar och kostnadsanpassningar inom främst ElektroSandberg. 5

6 KONCERNCHEFEN HAR ORDET KONCERNCHEFEN HAR ORDET Göran Ahlström KONCERNCHEF Elanvändningen i Sverige ökade något För Sydkrafts del innebar detta en ökad försäljning av el. Även vår försäljning av naturgas, gasol och värme ökade. Samtidigt var 1996 det första året med en avreglerad elmarknad och vi hade ett sällan skådat torrår med mycket små reserver i vattenmagasinen. Sydkrafts omsättning ökade med drygt tio procent till 13,6 miljarder kronor och resultatet trots dyra inköp av ersättningskraft var ett av de bästa genom tiderna. Elförsäljningen ökade med fem procent varav hälften var ökade marknadsandelar. Några av Sydkrafts kunder valde andra leverantörer, men många andra valde oss istället för sin tidigare leverantör. Sydkraft är idag ett rikstäckande företag med kunder från Trelleborg till Umeå och med kontinuerligt förbättrade möjligheter till marknadsbearbetning. Efter vårt förvärv av Örebro Energi och vår etablering i Stockholm är Mellansverige och Mälardalen en ny intressant geografisk marknad. Gasförsäljningen naturgas och gasol ökade också med fem procent. Naturgasen är volymmässigt störst för oss samtidigt som vi är Sveriges tredje största leverantör av gasol. Båda energigaserna är miljömässigt mycket intressanta och kommer naturligt in när kunderna vill ersätta olja och kol i sin energimix. En delvis EU-finansierad utredning, som ska visa om det finns möjlighet att med en naturgasledning förbinda de nordiska länderna med Ryssland, har inletts. Den är viktig eftersom Sverige behöver ha alternativa naturgasleverantörer vid sidan av Danmark. Värmeförsäljningen ökade med nästan tio procent. Nu förbereder vi oss också för att sälja kyla. Intresset för kyla i form av kallt vatten i rör fjärrkyla istället för konventionella luftkonditioneringsanläggningar ökar. Det är främst ägare till kontor och affärslokaler men också fastighetsägare till hyreshus i större tätorter som vill ha behagliga inomhustemperaturer på sommaren. Vi tar nu fram ett helt nytt koncept som bland annat innebär att vi i Malmö kan använda vattenreservoarer, så kallade akviferer, djupt nere i jorden som lager av såväl värme som kyla. Tjänsteförsäljningen i koncernen går hand i hand med energiförsäljningen. Tjänster säljs i ökande utsträckning utanför koncernen. Ett antal av Sydkrafts tjänsteproducerande dotterföretag som Sydkraft Konsult, Sydkraft Tjänster och Sydkraft Mätteknik har också etablerats i norra Sverige, vilket inneburit fler kunder. Vi räknar med att fortsätta expansionen såväl i norra Sverige som i Mellansverige. STRATEGISKA FÖRVÄRV Det senaste året har vi varit offensiva och gjort några mycket intressanta strategiska förvärv: köpet av 20 procent i Graningeverken, 13,3 procent i Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW) och köpet av Örebro Energi. De två senaste i början av det här året. 6

7 KONCERNCHEFEN HAR ORDET Graningeverken är ett välskött och lönsamt företag och vår avsikt är att vara en långsiktig ägare och som sådan bidra till utvecklingen av företaget. Sydkraft har tidigt deltagit i strukturförändringen av den svenska kraftindustrin speciellt i Norrland. Förvärvet av aktier i Graningeverken ska ses som ytterligare ett led i denna utveckling. Örebro Energi passar utmärkt för våra vidare satsningar på den avreglerade svenska elmarknaden. Företaget blir ett starkt fäste för oss i Mellansverige. Vi tror att Örebro-området kan få en liknande utveckling som Sydkrafts verksamhet i södra Sverige och i Mellannorrland och bli Sydkrafts tredje kraftcentrum. Förvärvet av aktierna i HEW ger oss möjlighet att tidigt vara med på den kommande avreglerade elmarknaden i Tyskland. HEW, vars verksamhet inkluderar el, gas, värme, tjänster och sophantering, har mycket kunskap som kan vara betydelsefull för Sydkraft. Vi är övertygade om att vi positivt kan bidra till HEW:s utveckling. HEW har inte enbart verksamhet i Hamburg utan har intressen på flera ställen i norra och östra Tyskland. Sedan tidigare har vi intressen i det nordösttyska eldistributionsföretaget HEVAG i vilket vi har en styrelseplats. Satsningarna i de tre företagen är en investering på cirka sju miljarder kronor, vilken vi har kunnat göra utan att koncernens soliditet sänkts. Finansieringen av aktieförvärvet i HEW har gjorts genom en minskning av Sydkrafts innehav av VEBA-aktier. ENERGIPOLITIKEN I mitten på mars offentliggjordes regeringens förslag angående omställningen av det svenska energisystemet. Regeringen föreslår att kärnkraftverket i Barsebäck stängs med en reaktor före 1 juli 1998 och den andra före 1 juli En förtida avveckling av fungerande reaktorer innebär kapitalförstöring och en kraftigt ökande import av till exempel dansk kolkraft eftersom den produktion som kommer från Barsebäcksverket inte kan ersättas med förnybar ny svensk kraft de närmaste åren. Regeringen har också presenterat ett förslag till ny lag för att kunna stänga svenska kärnkraftverk. Lagförslaget är sedan i februari ute på remiss. Sydkraft kommer att lämna sitt svar senast den 28 april. Om det mot vår vilja och, enligt senaste opinionsundersökningarna, emot en majoritet av svenska folkets vilja blir ett beslut i riksdagen i enlighet med regeringens förslag, förutsätter vi att det fattas i juridiskt riktiga former samt att de båda reaktorerna i Barsebäck beaktas som en enhet. Sydkraft ska kompenseras fullt ut för en förtida avveckling och kompensation ska ske i form av elproduktionskapacitet som ger samma mängd elproduktion som kan produceras vid Barsebäcksverket under idag gällande förutsättningar. För de fall full kompensation inte utgår ska de rättsliga medel användas som krävs för att tillgodose Sydkraft och dess aktieägares intressen. Jag har av en enig och fulltalig styrelse fått i uppdrag att föra en dialog med regeringen om full kompensation, villkorad av Sydkrafts styrelses beslut. Förslaget om att förtidsavveckla reaktorer bedömer jag som mycket extraordinärt och personligen tror jag att en bolagsstämma måste godkänna en eventuell överenskommelse med staten. Representanter för regeringen har när detta skrivs ännu inte kontaktat mig. Enligt den presenterade energiöverenskommelsen ska omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle underlättas. Detta mål kan inte uppfyllas med regeringens förslag då detta till stor del är baserat på subventioner till dagens teknik för att snabbt få igång investeringar och att informationsinsatser ska få ner elkonsumtionen. Det hade varit bättre att satsa mer på grundforskning och långsiktig teknikutveckling. Förslaget syftar också till att begränsa utrikeshandeln till och från en fri nordisk elmarknad, vilket måste strida mot EU:s grundprinciper om ett fritt flöde av varor och tjänster mellan länderna i EU. Genom just en fri handel kommer de sammantagna resurserna inom EU att utnyttjas mer effektivt. Att i förtid av politiska skäl stänga väl fungerande kraftverk och ersätta dem med subventionerade enheter och begränsa utrikeshandeln leder till icke önskvärda effekter på den fria elmarknaden. DEN FRIA ELMARKNADEN För drygt ett år sedan avreglerades den svenska elmarknaden och förenades med de redan avreglerade norska och finska. För första gången i världen skapades en gemensam elmarknad för mer än ett land. Den nordiska elbörsen har snabbt kommit upp i volym med en omsättning på 40 TWh motsvarande miljarder kronor. Sydkraft har agerat offensivt och tagit många nya intressanta kunder, inte minst utanför det traditionella leveransområdet. 7

8 KONCERNCHEFEN HAR ORDET Inom kort avregleras också hushållsmarknaden. Det ser vi fram emot. Förslaget som bland annat innebär timmätning ger oss möjlighet att komplettera produkten el med flexibla kundanpassade produkter och tjänster. För kunden blir det lättare att både kontrollera och påverka sin elanvändning. Den nya situationen på elmarknaden innebär nya möjligheter men också nya risker för Sydkraftkoncernen. Från en monopolmarknad där kunderna varit bundna till en leverantör, öppnas nu möjligheter att såväl öka sina marknadsandelar som att riskera att förlora kunder till konkurrenter. För att möta denna nya situation har vi organiserat koncernens elverksamhet på ett sådant sätt att affärsriskerna minimeras. För att fullt ut utnyttja de nya möjligheterna till finansiell handel med el på de marknadsplatser för el som successivt växer fram, deltar såväl finansstaben som koncerncontrollern aktivt i denna handel. MILJÖARBETET Sydkrafts första miljöpolicy var en av de första i Sverige och dateras Den var offensiv och delar av den håller också idag. Vår nya miljöpolicy från 1996 är än mer offensiv och utgör grunden för det miljöledningssystem som nu införs inom koncernen. Systemet har tagit tre år att sammanställa och genomförs under 1997 i full skala. Det innebär att vi genom ständiga förbättringar ska minska vår miljöpåverkan. Vi får aldrig slå oss till ro med uppnådda mål utan betrakta dem som delmål. Miljöarbetet ska därför vara integrerat i det dagliga arbetet på alla beslutande och operativa nivåer. Verksamheten i linjeorganisationen ska styras av konkreta, mätbara och kommunicerbara mål. I år publicerar vi en separat miljöredovisning som distribueras samtidigt med årsredovisningen. I årsredovisningen beskriver vi kort inriktningen på miljöarbetet och vikten av detta arbete. FORSKNING OCH UTVECKLING Under 1996 satsade vi mer än någonsin på FoU, nämligen cirka 250 Mkr. De största insatserna görs inom biobränsle, bränsleceller, vindkraft, IT och miljövänliga transportsystem. Under året publicerade vi tillsammans med den övriga svenska kraftindustrin en vision som vi kallar Vision Den tar fasta på hur ett förnybart uthålligt elproduktionssystem kan byggas upp. Detta är en vision som kräver ytterligare mycket tankearbete men också att olika teorier prövas i praktiken. Visionen har väckt mycket intresse både internt och externt. TACK FÖR GOTT ARBETE Sydkrafts personal, som numera är personer på över 100 arbetsplatser, gjorde ett mycket gott arbete under Alla ställde verkligen upp. Den avreglerade elmarknaden kräver en annan marknadssyn och betydligt större flexibilitet. Torråret gav 40 procent mindre vattenkraft vilken måste ersättas med annan el. På vårt elinstallationsföretag ElektroSandberg måste ett par hundra personer lämna företaget på grund av omstrukturering av bolaget. De politiska diskussionerna om kärnkraften oroade inte minst personalen vid Barsebäcksverket. Det är inte många om någon som förstår varför regeringen vill lägga ner ett väl fungerande kärnkraftverk. Personalen vid Barsebäcksverket har därför fått en femårig anställningsgaranti som gör dem tryggare i den besvärliga situation som uppstått. UTDELNINGSPOLICY Sydkrafts styrelse har antagit en utdelningspolicy, vilken bland annat innebär att aktiens utdelning och värdetillväxt ska ligga väl i nivå med branschen och över räntan på riskfria, långsiktiga finansiella placeringar. Utdelningen ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av resultatet efter skatt. PROGNOS 1997 har börjat varmare än normalt, vilket inneburit lägre elförsäljning jämfört med förra året då det var mycket kallt. Samtidigt har det fallit mycket nederbörd både som regn och snö, vilket innebär att vattenmagasinen håller på att fyllas på. De är i skrivande stund endast något lägre fyllda jämfört med normalt samtidigt som vi inte vet hur den verkliga vårfloden blir. Försäljning har under 1997 skett av aktier i VEBA, innebärande att vi minskat vårt innehav från 3,2 procent till 1 procent, vilket påverkat resultatet positivt med 2,2 miljarder kronor. Oaktat denna resultatförbättring kommer Sydkrafts resultat för 1997 att bli bättre än 1996 års. 8

9 EKONOMISK OCH FINANSIELL ÖVERSIKT EKONOMISK OCH FINANSIELL ÖVERSIKT EKONOMISK UTVECKLING UNDER TIO ÅR Sydkraft, vars verksamhet historiskt sett huvudsakligen varit inriktad på produktion och försäljning av el, har under de senaste tio åren byggt upp betydande verksamheter inom energiområdet. Sydkraftkoncernen är idag organiserad i fyra affärsområden El, Gas, Värme och Tjänster som tillsammans gör Sydkraft till en komplett energikoncern. Expansion har skett dels i befintlig rörelse, dels genom ett antal strategiska förvärv. Energiförsäljningen har ökat kraftigt under tioårsperioden. Elförsäljningen, som 1996 uppgick till 31,2 TWh, har årligen ökat med i genomsnitt drygt 3 procent, vilket motsvarar cirka 800 GWh. Gasförsäljningen har under perioden byggts upp från grunden till 8,1 TWh. Genom förvärven av främst Malmö Energi och Örebro Energi har koncernen tillförts en betydande värmeförsäljning som nu uppgår till cirka 4,5 TWh. Omsättningen har i löpande penningvärde mer än fördubblats, från 6,0 till 13,6 miljarder kronor. Samtidigt har vinstmarginalen utvecklats positivt och ökat från 11 till 18 procent. Resultat efter finansnetto har därför under perioden ökat från 0,7 till 2,5 miljarder kronor. Balansomslutningen har under tioårsperioden ökat från 18,8 till 42,1 miljarder kronor. Antalet anställda, som 1987 uppgick till 4 000, har inklusive Örebro Energi inte ökat till mer än trots tillkomsten av såväl gas- som värmeverksamheten och betydande volymtillväxt inom el- och tjänsteverksamheten. Detta har varit möjligt tack vare det rationaliserings- och effektiviseringsarbete som bedrivits. Räntabiliteten på eget kapital har ökat från 7 till 12 procent. Koncernens långsiktiga mål är dock fortsatt en räntabilitet på 15 procent. Resultat per aktie har under tioårsperioden ökat från 2:20 till 9:50 kronor. Utdelningstillväxten har i genomsnitt uppgått till 18 procent per år under perioden. INVESTERINGAR OCH FINANSIERING Genom den kraftiga tillväxten de senaste tio åren, till följd av förvärv av nya verksamheter och investeringar i produktions- och distributionsanläggningar, har balansomslutningen ökat till drygt 42 miljarder kronor. Nettoinvesteringarna har till 78 procent kunnat finansieras med kassaflödet från rörelsen. Sydkrafts långsiktiga målsättning är att ha en soliditet på minst 35 procent. Efter en kortvarig nedgång i samband med de stora förvärven under 1992 och 1993 har denna förbättrats och uppgick vid utgången av 1996 till 38 procent. FINANSIELL STRUKTUR Trots de omfattande investeringarna, som under de tio åren uppgått till cirka 32 miljarder kronor, har koncernen kunnat förbättra soliditeten och därmed den finansiella styrkan. Relationen mellan nettolåneskuld och Omsättning Mkr % RESULTAT OCH UTDELNING PER AKTIE Kr OMSÄTTNING OCH RESULTAT Omsättning Resultat efter finansnetto RÄNTABILITET Räntabilitet på sysselsatt kapital Räntabilitet på eget kapital Resultat per aktie Utdelning Resultat Mkr

10 EKONOMISK OCH FINANSIELL ÖVERSIKT % Mkr Mkr Mkr SOLIDITET Andel riskbärande kapital Soliditet SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Övriga skulder Räntebärande skulder INVESTERINGAR Aktier Anläggningar SJÄLVFINANSIERING Nettoinvesteringar Kassaflöde från rörelsen riskbärande kapital har sedan 1993 kunnat sänkas från 1,2 till 0,7. Räntetäckningsgraden för 1996 uppgick till 3,1, vilket är den högsta under hela tioårsperioden. Kassaflödet från rörelsen uppgick för 1996 till 2,7 miljarder kronor. Nettolåneskulden har bland annat på grund av nedan nämnda förvärv av aktier i Graningeverken ökat från 14,2 till 15,4 miljarder kronor. Likvida medel Koncernens likvida medel uppgick till 1,5 miljarder kronor eller cirka 11 procent av omsättningen. Upplåning Den räntebärande låneskulden är huvudsakligen långfristig och uppgick till 16,9 miljarder kronor (15,5). Ökningen med 1,4 miljarder kronor beror bland annat på förvärvet av aktier i Graningeverken för cirka 1,8 miljarder kronor. Under början av 1997 förvärvades Örebro Energi samt 13,3 procent av aktierna i Hamburgische Electricitäts-Werke (HEW) samtidigt som en del av aktieinnehavet i VEBA avyttrades. Dessa transaktioner beskrivs närmare på sidan 39. I enlighet med tidigare fastlagd policy kommer resterande innehav i VEBA samt det nya innehavet i HEW att finansieras i DEM. Detta innebär att de räntebärande skulderna kommer att fördelas på cirka 26 procent partnerfinansiering (se not 16), cirka 52 procent finansiering i SEK och cirka 22 procent finansiering i DEM. FINANSIELL RISKHANTERING Koncernens finansiella risker består av valutarisker, refinansierings- och ränterisker samt kreditrisker. Sydkrafts centrala finansfunktion arbetar aktivt med att identifiera och hantera dessa risker. Valutarisk Koncernens valutaexponering uppkommer i den operativa rörelsen i huvudsak via inköp av bränsle som naturgas, gasol, uran och olja. Koncernen tillämpar en policy att minimera denna flödesrisk genom att täcka inköpsbeloppet på terminsmarknaden. Refinansierings- och räntekänslighet Koncernens förfallande långfristiga lån visas i diagram. Målsättningen är att genom en jämn spridning av låneförfall och en diversifierad låneportfölj minimera koncernens refinansieringsrisk. Koncernens policy är att låneportföljen ska ha en genomsnittlig återstående löptid på två till fyra år. Genom en stark finansiell ställning och därav följande hög kreditvärdighet har koncernen tillgång till ett stort antal kreditmarknader världen över. För långfristig upplåning har Sydkraft av Standard & Poor s erhållit kreditrating AA-. Räntekänsligheten minimeras genom att fördela upplåningen i rörliga och fasta räntor. För närvarande tillämpas att maximalt 15 procent av den räntebärande nettoskulden i svenska kronor får löpa med rörlig ränta. Koncernens likvida medel uppgår normalt till 10 procent av omsättningen och är investerad i räntebärande värdepapper med hög kreditvärdighet och hög likviditet. Med nuvarande finansiella struktur har koncernen en räntekänslighet uppgående till ± cirka 10

11 EKONOMISK OCH FINANSIELL ÖVERSIKT 70 Mkr vid en generell ränteförändring på 1 procent. Kreditrisk Koncernens finansiella kreditrisk utgöres av motpartsrisken i varje transaktion. Placering av likvida medel sker med varierande räntebindningstider i räntebärande värdepapper eller motsvarande, utställda av motparter med K-1 rating samt större svenska affärsbanker. Övriga kreditrisker hänför sig till så kallade derivatprodukter och beskrivs nedan. Derivatprodukter För att uppnå önskad finansiell struktur används derivatprodukter som valuta- och ränteterminer samt ränte- och valutaswappar. Valutaterminer används främst för att täcka flödesexponeringar i samband med inköp av bränsle. Ränteterminer av typ FRA (Forward Rate Agreement) och ränteswappar används för att täcka exponeringar för rörlig ränta eller för att erhålla önskad fördelning mellan fasta och rörliga räntor. Ränte- och valutaswappar används för att omvandla upplåning i utländsk valuta till SEK med önskad räntestruktur. Utestående derivatprodukter uppgick, per balansdagen, brutto till cirka 6,1 miljarder kronor. Koncernens motparter utgörs uteslutande av svenska banker eller sådana med rating uppgående till minst A+ enligt Standard & Poor s kreditbedömning. Koncernens risk i dessa swappar består i att de motparter, mot vilka koncernen har fordringar, ej förmår infria sina kontraktsenliga åtaganden. Förlustrisken kan beräknas till kostnaden för att ersätta dessa swappar på marknadsmässiga villkor och uppskattas på balansdagen till cirka 10 Mkr. För beskrivning av Sydkrafts agerande på kraftderivatmarknaden, se sidan 15. SAMMANLAGD FINANSIERINGSANALYS Mkr Tillförda medel Använda medel 22% 9% 69% Mkr Nettofinansiering Emissioner Kassaflöde från rörelsen Utdelning 11% 89% Nettoinvesteringar NETTOLÅNESKULD/ RISKBÄRANDE KAPITAL Mkr Nettolåneskuld Mkr Riskbärande kapital FÖRFALLANDE LÅN Svenska lån Utländska lån 0, Nettolåneskuld/ riskbärande kapital SEK, partnerfinansiering första återköpstillfälle förutsatt 3% inflation RÄNTEEXPONERAD KAPITALSKULD SEK, fast ränta SEK, rörlig ränta DEM, fast ränta DEM, rörlig ränta SEK, partnerfinansiering första återköpstillfälle förutsatt 3% inflation Ggr 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 11

12

13 AFFÄRSOMRÅDE EL AFFÄRSOMRÅDE EL SKA ERBJUDA MARKNADEN ELPRODUKTER SOM ÖKAR KUNDERNAS KOMFORT OCH KONKURRENSKRAFT Företagen inom Affärsområde El säljer, distribuerar, anskaffar och producerar el. I affärsområdet finns egna produktionsresurser inom såväl vattenkraft och kärnkraft som fossilkraft. I affärsområdet finns ett stort antal företag. AFFÄRSIDÉ Affärsområdet ska erbjuda den nordeuropeiska marknaden elprodukter som ökar kundernas komfort och konkurrenskraft. FÖRUTSÄTTNINGAR Den svenska elmarknaden har varit avreglerad sedan 1 januari Fri konkurrens på elmarknaden driver på utvecklingen och skapar nya affärsmöjligheter både för Sydkraft och våra kunder. Det är bara större elkunder som för närvarande har möjlighet att utnyttja avregleringen. Fördelarna med avregleringen kommer att slå igenom även för mindre kunder på sikt i nuläget finns ett krav på dyr mätutrustning som i praktiken gör det omöjligt för privatkunder och mindre företag att byta leverantör. När mätkostnaderna sänks får vi en helt fri elmarknad i ordets rätta bemärkelse. Regeringen har i mars 1997 presenterat ett förslag att införa ett takpris för mätutrustning om kronor. Sydkrafts strategi är att sälja el för att höja kundernas komfort och konkurrenskraft. Genom att utnyttja koncernens samlade styrka ska Sydkraft vara den leverantör som, totalt sett, ger kunden bäst valuta för pengarna. Sydkraft ska vara nyskapande, bejaka förändringar och sätta kunden i centrum genom att uppnå resultat i partnerskap med kunden. KUNDER Affärsområdet har totalt cirka kunder. Utöver dessa nås ytterligare cirka slutkunder via ett stort antal kommunala energiverk och privata återförsäljare. Den avreglerade elmarknaden inleddes med en kraftig prispress samtidigt som ett antal nya aktörer etablerade sig på marknaden. I början av året valde ett antal stora industrikunder att byta leverantör. En konsekvent mervärdesstrategi har medfört att Sydkraft etablerat samarbete och partnerskap med nya företagskunder. Några exempel är Fundia, Skanska, Orkla samt Saint-Gobain/Gullfiber. Samarbetsavtal har tecknats med ett antal distributörer, till exempel Telge Kraft, Uppsala Energi, MälarBergslagsEnergi (MBE Handel) och Borås Energi. Under 1996 och inledningen av 1997 har ett antal strategiska förvärv gjorts, bland annat Ystad Elförsäljning och Örebro Energi. Ett exempel på Sydkrafts mer- Leif Josefsson AFFÄRSOMRÅDESCHEF OMSÄTTNING: Mkr (9 559) VARAV KONCERNEXTERNT: Mkr (9 294) RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR: Mkr (3 016) INVESTERINGAR: Mkr (1 219) ELFÖRSÄLJNING: 31,2 TWh (30,1) MEDELTAL ANSTÄLLDA: (2 980) 13

14 AFFÄRSOMRÅDE EL KRAFTTILLGÅNGAR MW Kärnkraft 37% Gasturbinkraft 9% Industri Distributörer Producentmarknad Elpannor Privat Företag Producentmarknad Kärnkraft Vattenkraft Vattenkraft 34% Övrig värmekraft 20% ELFÖRSÄLJNING % 1% 11% 10% 19% 51% ELANSKAFFNING % Fossilkraft 2% 52% 21% värdesstrategi är lanseringen av SPEKTRA Bostadsel från Sydkraft. SPEKTRA är elmarknadens första varumärkesbaserade produktsortiment och består av fyra elprodukter som är anpassade till kundens sätt att använda sin el. Sydkraft har också skapat nya elbörsprodukter. ETAGE ger återförsäljare och större industrier, med goda reglermöjligheter, möjlighet att handla el under börsliknande former utan att behöva ta hela den risk som det innebär att själva handla på en elbörs. Idag finns ett halvdussin olika elbörsprodukter inom ETAGE -familjen. Gemensamt för dem är att kunden köper en del av elbehovet basleveransen efter en fast prislista. Den resterande delen toppleveransen kan kunden köpa i olika former på längre och kortare sikt. Produkten EnergiDirigent är ett exempel på hur Sydkraft arbetar för att stödja industri- /företagskunders konkurrenskraft genom insatser på användningssidan. EnergiDirigent ger kunden möjlighet att styra bort viss elanvändning utan att störa driften. Resultatet är att företaget kan sänka den avtalade effekten med upp till 20 procent. Under året har Sydkraft också gett sina kunder ökad valfrihet genom möjligheten att välja vilken typ av elproduktion kunden vill köpa till exempel vindkraft-, vattenkraft- eller kärnkraftel. Sydkraft erbjuder också elleveranser enligt Naturskyddsföreningens Bra Miljövalkriterier. KONKURRENTER I Sverige finns ett tiotal stora elproducenter där Sydkraft med drygt 20 procent av marknaden är näst störst. Med den avreglerade elmarknaden har antalet aktörer ökat, med ett flertal från Norge. Produkten el konkurrerar med olja, gas och fasta bränslen, framför allt inom uppvärmningssektorn och processindustrin. Under 1980-talet tog elen betydande marknadsandelar från olja. Elens starka ställning på uppvärmningsmarknaden har bestått sedan dess. FÖRSÄLJNING Elförsäljningen uppgick till cirka 31,2 TWh (30,1), varav på producentmarknaden cirka 2,6 TWh (2,2). PRODUKTION Sydkraftkoncernen har egna elproduktionsresurser på sammanlagt MW. El produceras Nätförluster 3% ➊➊ KVIBILLE MEJERIER ÄR EN AV AFFÄRSOMRÅDE ELS KUNDER SOM GENOM ➊➊ELANVÄNDNINGSANALYS HAR SÄNKT SINA ENERGIKOSTNADER. 14

15 AFFÄRSOMRÅDE EL vid kärnkraftanläggningarna i Barsebäck och Oskarshamn, ett 40-tal vattenkraftverk i Norrland där 90 procent av koncernens vattenkraft produceras och ett 60-tal vattenkraftverk i Sydsverige. Dessutom produceras el i fossileldade kraftverk som Heleneholmsverket i Malmö och Karlshamnsverket, medan Öresundsverket i Malmö fungerar som långtidsreserv. Genom förvärvet av Örebro Energi tillfördes koncernen 150 MW el i ett fastbränsle- och oljeeldat kraftvärmeverk och cirka 50 GWh vattenkraft. Därutöver finns oljeeldade gasturbinanläggningar vid Öresundsverket, Barsebäcksverket, Oskarshamnsverket, Karlshamnsverket och i Halmstad. Sydkraft äger 100 procent av Barsebäck Kraft och 54,5 procent av OKG. Barsebäck Kraft har två kärnreaktorer och OKG tre. Barsebäck 1 och 2 togs i drift 1975 respektive De tre reaktorerna i Oskarshamn togs i drift 1972, 1974 och DISTRIBUTION Sydkraft bedriver i enlighet med Ellagen handel- och nätverksamheterna i skilda juridiska enheter och koncentrerar den egna bemanningen avseende distributionsverksamheten till kund- och anläggningsnära verksamhet. Nätverksamheten i Sverige prisövervakas av NUTEK. ➊➊ VATTENKRAFTEN STÅR NORMALT FÖR 35 PROCENT AV SYDKRAFTS ➊➊ELPRODUKTION. PRISSÄKRING Den nya situationen på den avreglerade elmarknaden innebär nya möjligheter men också nya risker. För att på ett effektivt sätt hantera dessa nya risker använder Sydkraft de möjligheter att köpa och sälja finansiella elderivat både på den norsksvenska elbörsen Nord Pool och på den bilaterala marknaden som vuxit fram sedan elmarknaden avreglerades. KÄNSLIGHET Den ekonomiska planeringen utgår från ett så kallat normalår, det vill säga normal temperatur och nederbörd samt normal produktionstillgänglighet i kraftverken. Avvikelser från det normala påverkar resultatet olika mycket. Genom att beräkna hur följande händelser, tagna var för sig, påverkar årsresultatet får man en uppfattning om hur känsligt resultatet är för förändrade förutsättningar. En minskning av elleveranser från de hel- och delägda kärnkraftverken med 10 procent medför ökade kostnader med 250 Mkr för att skaffa alternativt producerad el. En avvikelse från normal produktion i vattenkraftverken med ± 10 procent ger en resultatpåverkan på ± 200 Mkr. ➊➊ MED EN ÅRSPRODUKTION PÅ 8 9 TWH TÄCKER KÄRNKRAFTVERKET I BARSEBÄCK ➊➊60 PROCENT AV SKÅNES ELBEHOV. 15

16

17 AFFÄRSOMRÅDE GAS AFFÄRSOMRÅDE GAS SKA MARKNADSFÖRA OCH SÄLJA NATURGAS OCH GASOL FÖR EFFEKTIV OCH MILJÖANPASSAD ENERGIANVÄNDNING Affärsområdet består av företagen Sydgas och Terminalgas som säljer naturgas och gasol främst i södra Sverige. Sydgas ägs till 90 procent av Sydkraft. Terminalgas är ett helägt dotterföretag till Sydkraft. AFFÄRSIDÉ Affärsområdet ska marknadsföra och sälja naturgas och gasol på den svenska marknaden för effektiv och miljöanpassad energianvändning. FÖRUTSÄTTNINGAR Sedan introduktionen av naturgas har naturgasmarknaden vuxit kraftigt och svarar tillsammans med gasolmarknaden för cirka fyra procent av Sveriges totala energiförsörjning, där naturgasen svarar för cirka 9 TWh och gasolen för cirka 6,5 TWh. Naturgasens marknadsandel uppgår till mellan 20 och 25 procent inom det område i sydvästra Sverige där naturgassystemet är utbyggt. Detta är i nivå med de europeiska länder som sedan länge använder naturgas. Många kunder är positiva till gasformiga bränslen och erfarenheterna hittills är att de kunder som väljer gas sällan återgår till ett annat bränsle. Övriga Europa ökar sina satsningar på naturgas av framför allt miljöskäl. Naturgasen ska ersätta andra fossila bränslen som olja och kol. Intresset i våra grannländer är stort. I Sverige har naturgasens fördelar, som effektiv och miljövänlig ersättning till olja och kol inom främst industrin, delvis kommit i skymundan till följd av fokusering på naturgas som kraftverksbränsle. Naturgasen kan verka parallellt med biobränslen, men i konkurrens med andra fossila bränslen. Fortsatt betydande naturgastillväxt förutsätter att verksamheten utökas geografiskt. En geografisk expansion kräver att energigaser som naturgas och gasol skattemässigt tillerkänns de fördelar, som de har med avseende på miljöpåverkan jämfört med andra fossila bränslen. Den skatteomläggning som genomfördes 1991 och 1993 försämrade såväl naturgasens som gasolens konkurrenskraft i förhållande till andra bränslen och dämpar därmed den tidigare expansionstakten. KUNDER Sydgas har sammanlagt cirka kunder i södra Sverige som använder naturgas. De största kunderna är kraftvärme- och värmeverk, bland annat Heleneholmsverket i Malmö, kraftvärmeverken i Lund och Ängelholm samt industrier i regionen, till exempel Danisco Sugar AB, Höganäs AB och Stora Feldmühle Hylte AB. Bland Terminalgas större Tommy Cervin AFFÄRSOMRÅDESCHEF OMSÄTTNING: Mkr (1 081) VARAV KONCERNEXTERNT: 936 Mkr (831) RÖRELSERESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR: 250 Mkr (208) INVESTERINGAR: 32 Mkr (18) GASFÖRSÄLJNING: 8,1 TWh (7,7) MEDELTAL ANSTÄLLDA: 132 (131) 17

18 AFFÄRSOMRÅDE GAS GASFÖRSÄLJNING VOLYM FÖRDELAT PÅ ANVÄNDNINGSOMRÅDE Distributörer 12% Kraft- och fjärrvärme 32% GWh Uppvärmning 14% GASFÖRSÄLJNING Industri 42% kunder kan nämnas Karlshamns Sweden AB, SCA Hygiene Paper AB (Nättraby Bruk), Kalmar Energi AB, Oskarshamn Energi AB och Sydgas. Marknadsföringen inriktas i första hand mot industrikunder, energiverk och större värmeanläggningar. Eftersom gasol till skillnad från naturgas transporteras på landsväg och järnväg finns det inga geografiska begränsningar för försäljningen utöver de rent transportekonomiska. Lokala gasolnät, ägda av koncernen eller kunder, finns på ett flertal ställen i södra Sverige, bland annat i Mönsterås och Älmhult respektive Karlskrona och Markaryd. KONKURRENTER Naturgasen konkurrerar framför allt med olja och kol. Sydgas svarar för 75 procent av den svenska naturgasförsäljningen. På den svenska gasolmarknaden finns idag sex leverantörer, varav de två största tillsammans har nästan 70 procent av den totala marknaden. Terminalgas svarar för 50 procent av gasolförsäljningen i södra Sverige. FÖRSÄLJNING Nuvarande låga expansionstakt gör att naturgas- och gasolleveranserna främst påverkas av konjunktur och temperatur. Den något kallare väderleken under 1996 jämfört med tidigare varma år har bidragit till att gasleveranserna var högre än under Trots lägre tillväxt tecknas nya kontrakt löpande. Under 1996 har drygt 300 nya gasavtal tecknats. Gasleveranserna uppgick till GWh (7 709), vilket är en ökning med 370 GWh. KÄNSLIGHET En förändring av naturgasförsäljningen med ± 10 procent ger en resultateffekt på ± 30 Mkr. ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Naturgasen är genom sina egenskaper ett effektivt bränsle inte bara för uppvärmning utan även ➊➊ ANVÄNDNING AV NATURGAS OCH GASOL DIREKT I PROCESSER GER LÅGA ➊➊INVESTERINGSKOSTNADER OCH HÖG VERKNINGSGRAD. 18

19 AFFÄRSOMRÅDE GAS direkt i olika industriella processer. Användning av naturgas och gasol direkt i processen ger låga investeringskostnader och hög verkningsgrad. Koldioxidgödning i växthus, uppvärmning i stora verkstads- och lagerlokaler med gaseldad infravärme samt skärbränning är exempel på nyare användningsområden. Dess exakta reglerbarhet gör att de används i till exempel tegelbruk för torkning av tegel och i gjuterier. Naturgasens och gasolens renhet är positiv för livsmedelsindustrin. Naturgaseldad kraftvärme kan uppföras som såväl småskaliga anläggningar i bostadsfastigheter som storskaliga anläggningar. Anläggningarna är bränsleeffektiva med ett högt energiutbyte. Naturgas kan också användas i kombination med andra bränslen för att reducera miljöskadliga utsläpp som i kolpulvereldade kraftvärmeverk. Naturgasanvändning inom transportsektorn ökar. Transporterna i Sverige svarar för cirka 20 procent av energianvändningen men för en långt större del av skadliga utsläpp. Med naturgas som drivmedel sker en kraftig reduktion av dessa utsläpp. Kollektivtrafiken i Malmö, Lund och Göteborg har valt att satsa på naturgasbussar. Inom Malmö har den hundrade naturgasbussen satts i trafik under Dessutom finns ett femtiotal naturgasdrivna taxibilar i Malmö liksom de första lätta lastbilarna med naturgasdrift. BRÄNSLEN MED LITEN MILJÖPÅVERKAN Naturgas och gasol är kolväteföreningar. Naturgas består till största delen av metan gasol av propan och butan. Förbränning av naturgas och gasol ger inte ➊➊ I MALMÖ FINNS IDAG ETT FEMTIOTAL NATURGASDRIVNA TAXIBILAR. upphov till utsläpp av svaveldioxid, stoft eller tungmetaller. Kväveoxid- och koldioxidutsläppen är procent lägre än för kol och olja. Ytterligare en miljöfördel för naturgasen är den rörbundna distributionen. Gasbränslenas miljöegenskaper bekräftas årligen i miljöbokslut. Genom användningen av naturgas och gasol i stället för andra fossila bränslen minskade utsläppen av koldioxid i södra Sverige med ton under På motsvarande sätt minskade utsläppen av kväveoxider med ton, svaveldioxid med över ton, stoft och sot med 305 ton och tungmetaller med cirka 280 kilo. FRAMTID Under 1997 kommer Sydgas tillsammans med gasbolag i Sverige, Danmark, Finland och Norge att utreda möjligheterna för ett nordiskt gasnät. EU bidrar med cirka fem Mkr till denna studie. Målsättningen är att utreda förutsättningarna för ett sammanlänkat naturgasnät och en ny transitförbindelse för rysk gas till kontinentala Europa. Ett nordiskt naturgasnät kan även göra det möjligt att utnyttja befintliga naturgaslager i Baltikum. Sydgas planerar ett naturgaslager i Halland. Lagret, som bygger på en helt ny teknik, kommer dels att utjämna belastningstoppar, dels att bidra till ökad leveranssäkerhet. Byggnadslov är beviljat och koncessionsbeslut väntas under Inom nuvarande distributionsområde fortsätter satsningarna på att, i samarbete med kunder, utveckla småskalig kraftvärme. För bättre energiutnyttjande studeras möjligheterna att kombinera naturgas och biobränsle i så kallade hybridanläggningar för kraftvärmeproduktion. Utbyggnaden av ledningsnätet är en långsiktig investering där naturgas kan ses som en bro in i framtiden till förnybara energisystem, vilka inkluderar biogas och på lång sikt vätgas. 19

20