Kommunerna Fokus påp
|
|
- Maj-Britt Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommunerna Fokus påp partisystem, politiker och relationen kommunförvaltning och kommunpolitik Intro till kommunernas interna politiska arkitektur Vad är r kommunfullmäktige? ktige? Vad är r kommunrevisionen? Vad är kommunstyrelsen? Vad är r kommunala nämnder? n Om de lokala partisystemen Om kommunpolitikernas villkor Relationen mellan politik och förvaltning i kommuner
2 Snabbrepetition från n igår Den management-inriktade reformivern påp 1990-talet Begreppet New Public Management Avveckla nämndorganisationer, n snickrande av nya organisationsidéer Resultatenheter, beställar llar-utförarmodell,, pengsystem, kommundelsreformer Principerna för f r den nyinstitutionella, förklaringen f till reformivern Det finns en tendens till att organisations- och styrformer blir ett mål m l i sig snarare än n ett medel för f att lösa l problem, tillgodose behov och efterfrågan, dvs. det som kan kallas kärnverksamhetenk rnverksamheten (s 124). Identitetsförvaltning, brist påp rationalitet, yttre tryck
3 Snabbrepetition från n igår r (forts) Reformer inriktade mot demokratiförnyelse rnyelse Allmänt medborgarorienterade reformer ; Territoriellt orienterade reformer ; Reformer orienterade mot specifika medborgargrupper ; Funktionellt orienterade reformer Framtidsscenarion för f r lokal demokrati Vitalisering, autonomisering,, de två varianterna av kolonisering samt praktisk arbetsfördelning rdelning
4 De kommunalpolitiska institutionerna: Kommunfullmäktige Varje kommun har ett direktvalt fullmäktige (partierna nominerar) = kan ses som kommunens riksdag Antalet ledamöter varierar beroende påp kommunens storlek (31 i de minsta, 101 i de största) Sammanträder ca. 10 gånger g per år blir allt mer sällan; s resultat av att man delegerat allt mer frågor till nämnder och förvaltningar f (minns gårdagens g förelf reläsning ) Uppgifter KF INTE får f r delegera: Bland annat: Dra upp mål m l & riktlinjer för f r verksamheten; budget & skatt; nämndorganisation n och verksamhetsformer; val av ledamöter till nämnder n & beredningar; ekonomisk ersättning till politiker Kommunala revisionen: viktigt kontrollinstrument för f fullmäktige tre ojäviga revisorer ska granska den kommunala verksamheten under mandatperioden Notera: mycket kritik mot den här h r ordningen; Märk ämnet: Kommunal korruption
5 Liten utvikning: Korruption i Svenska kommuner? Minns: Sahlinaffären 1995, använde nde regeringskortets skattemedel för f r att hyra bilar och handla privat Mängder av kommunala skandaler uppdagas därefter: d Partille, mars 1995: kommunalråd åtalat för f r att ha tagit emot mutor av byggmästare Danderyd, april 1995: KS-ordf ordförande rande avgår r dåd hon begärt för r förlorad f arbetsförtj rtjänst till ett icke-existerande existerande företagf Sandviken, juni 1995: KS-ordf ordförande rande köpt k videokamera, byggmaterial och växthus v för f r av skattebetalarnas pengar Mullsjö,, september 1995: kommunalråd d avgår r efter avslöjandet om ett lån på från n det egna fastighetsbolaget för f r att täcka t skulder Motala, oktober 1995: Ledande politiker och tjänstem nstemän n avslöjas för f att ha åkt med sina fruar till Nice och Berlin påp kommunens bekostnad. Massor av representation och klädesink desinköp; sex politiker och tjänstem nstemän n tvingas avgå Bollnäs, november 1995: fyra kommunföretr reträdare åtalas för f mutbrott dåd de fått f resor, uppehälle och friidrotts VM-biljetter av ett företag som förhandlade f om ett stort byggjobb i kommunen
6 Korruption i svenska kommuner (forts) Hur ska detta förklaras? f Inte vanligare, utan media blivit bättre b påp att avslöja fifflare? Kanske men det finns bättre b hypoteser: Förändringar i offentlig sektor kan vara skurken: Besparingskrav och nedskärningar leder till en tystnadens förvaltning ; ; tjänstem nstemän n vågar v inte slå larm när n r de ser tokigheter högre tjänstem nstemän n och politiker tar sig därfd rför friheter Bolagiseringen av kommunal verksamhet suddar ut gränsen mellan privat företagande f och offentlig förvaltning; f begränsad insyn och snabba beslutsprocesser ökar risken för f maktmissbruk och korruption Överåklagare Christer van der Kwast: Politiker som vill leka näringsliv n har inte förstf rstått tt de grundläggande ggande skillnaderna mellan det offentliga aktiebolaget och företaget f vad man är r till för, f vem som är r uppdragsgivare och vems pengar som riskeras
7 Korruption i svenska kommuner (forts) Återkoppling till kommunrevisionen Ska inte kommunrevisionen kommunens kontrollinstrument upptäcka sådana s här h r saker och hålla korruptionen i schack? Detta är r grundtanken, men kommunerna utför r knappast revisioner värda v namnet (Niklas Ekdal, politisk kommentator) Svensk kommunrevision: lite reglerad och föga f kompetent (f d generaldirektör r Inga-Britt Ahlenius) Kommunrevisionen = Institutionaliserad intressekonflikt då kommunpolitiker, valda av kommunfullmäktige, ktige, ska granska hur kollegorna i KS förvaltar f skattemiljoner Juristerna Lundin och Riberdahl: revisionen kan uppfattas såsom som icke-trov trovärdig förödande för f hela kommunen och det lokaldemokratiska systemet
8 De kommunalpolitiska institutionerna: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen = kommunens regering Dock en samlingsregering Faktisk majoritet resultat av komplexa förhandlingarf Intresserad av detta? Kolla Hanna Bäcks B Explaining Coalitions Viss form av majoritetsstyre: styrande majoritet tillsätter tter ordförande rande och vice-ordf ordföranderande i KS och nämndernan Ska leda och samordna kommunal verksamhet Får r dock ej ingripa i andra nämnders n lagreglerade verksamhet skillnad på p kommunal självstyrelse lvstyrelse och speciallagsreglerad, statsbunden verksamhet Viktigaste uppgifter: Bereda ärenden som beslutas i KF Handha ekonomisk förvaltningf Presentera förslag f till budget och leda budgetarbetet Verkställa KF:s beslut Alltså: : göra g faktiska prioriteringar för f r hur skattemedlen ska användas ndas
9 De kommunalpolitiska institutionerna: Nämnderna De kommunala nämnderna n ska: Följa fullmäktiges beslut Tillämpa den lagstiftning som reglerar den aktuella verksamheten Förr: Vissa nämnder n skulle man bara tvunget ha skolstyrelse, socialnämnd, byggnadsnämnd, samt miljö- och hälsoskyddsnämnd obligatorisk Sedan KL 1991 (minns igår r om de institutionella förändringarna): Kommunernas nämndorganisation n får f r se olika ut Speciallagsreglerad verksamhet måste m dock skötas tas Sköts dåd antingen av KS eller andra nämndern Nämndorganisationen måste m alltså sköta: Grundskola, gymnasium, förebyggande f hälsoskydd, h tillämpning av plan- och bygglagen, tillämpning av socialtjänstlagen
10 De lokala partisystemen Hela vår v r svenska demokrati är r en partidemokrati Förutom experimentet i Svågadalen nomineras kandidater till förtroendeuppdrag f av partierna Partiernas viktigaste uppgifter påp lokal nivå: Förena människor m med samma politiska inställning Nominera kandidater till KF och nämndern Organisera val till kommun och landsting Kontrollera sina representanter Vara ARENA (för r diskussion mellan valda inom samma parti) och AKTÖR R (för r att föra f dialog med andra partier) Vara forum för f r kontakt med medborgarna i samband med val, och naturligtvis också under val
11 De lokala partisystemen (forts) Bekymmer för f r partidemokratin? Det svenska partisystemet har generellt beskrivits som västvärldens mest stabila Samma fem partier tog i princip hand om samtliga riksdagsplatser Väljarna osedvanligt trogna mot de partier som sade sig företräda just deras samhällsgrupp Från n 1970-talet och framåt: Betydligt mer turbulens i partisystemen Minskad partiidentifikation, minskat valdeltagande, allt mer otrogna väljare, allmän n rörlighet r rlighet i väljarkv ljarkårenren Från n att bara ha funnits i var femte kommun efter valet 1973, fanns icke-traditionella s.k. lokala partier i mer än n hälften h av landets kommunfullmäktige ktige efter valet 2002 (mer om det längre l fram)
12 De lokala partisystemen//bekymmer för f r partidemokratin (forts) Tecken påp de etablerade partiernas kris: Partierna upplevs som allt mer toppstyrda Det är r svårt att göra g karriär r och svårt att fåf gehör r för f r nya idéer Särskilt stort politikerförakt /misstroende mot just kommunpolitiker Partierna inte längre l beroende av medlemmar Medlemmarna behövs inte längre l som ambassadörer ;; man når n ut till väljaren v genom TV och större kvällstidningar effektivare Medlemmarna behövs inte längre l som opinionsmätnings- instrument för r att se vad väljarna v tycker; Gallup fixar det Medlemmarna behövs inte av ekonomiska skäl; partierna ökar hela tiden sin finansieringsandel med skattepengar/partistöd Allt färre f vill bli partimedlemmar Vikande medlemssiffror för f r de etablerade partierna Allt fler partier rapporterar om problem med att fåf folk att vilja ställa upp som kandidater påp listor till KF-val
13 De lokala partisystemen//bekymmer för f r partidemokratin Fragmentisering av kommunala partisystem
14 De lokala partisystemen//bekymmer för f r partidemokratin (Bilden påp föregående ende sida): I siffrorna döljs d också framgångar för f r KD, Mp och NyD Tabellen: Symptomatiskt för f r att allt fler lägger l sina röster påp alternativ vid sidan om de etablerade Å ena sidan: partiväsendet vitaliseras, väljaren v får f r fler produkter att välja v mellan Å andra sidan: kan dock innebära jobbiga saker: Efter valet 2002 var lokala partier teoretiska vågmv gmästare i 29 procent av kommunerna Kan tvinga fram märkliga m regnbågskoalitioner Kan göra g det svårt med ansvarsutkrävandet vandet Vissa av partierna företrf reträder icke-rumsrena åsikter
15 Kommunpolitikernas villkor Hur har kommunpolitikernas villkor påverkats p av talets förändringar f (som diskuterats tidigare)? Allt färre f politiker sedan tidigt 1990-tal Allt fler hel- och deltidsengagerade Fritidspolitikerna blir något n färre; f de blir svårare att rekrytera
16 Kommunpolitikernas villkor Allt fler hoppar av i förtid f eller vägrar v fortsätta tta ännu en mandatperiod Klagar påp att det blir mer att göra, g hinner inte med sitt jobb och/eller familj samt att man inte får f r mer ersättning Klagar påp att uppdragen är r meningslösa, sa, att hel- och deltidspolitiker samt tjänstem nstemän ändå har allt inflytande Montin: fritidspolitikernas betydelse i den konkreta vardagspolitiken har minskat att vara fritidspolitiker är r att sitta i sammanträden och ta ställning till förslag f som utarbetats av tjänstem nstemän Drygt hälften h av alla fritidspolitiker anser att kommunalråden har fört f stort inflytande i kommunen Hoten mot enskilda kommunpolitiker har ökat
17 Kommunpolitikernas villkor Representativitet Representativ demokrati kräver ver ja, just representativitet (bl( a SOU 2001:48) Olika grupper har olika kunskaper och erfarenheter som ska tillvaratas (politiken-blir-bättreargumentet) Många gruppers intressen blir inte tillgodosedda om de inte får f r delta i beslutsfattandet (snedfördelnings- argumentet) Demokratins likhetsideal kräver att alla grupper är representerade (rättviseargumentet) Ett effektivt samspel mellan väljare v och valda kräver att alla samhällsgrupper är r representerade (levande- demokratiargumentet)
18 Kommunpolitikernas villkor//representativitet Hur ser det dåd ut? Kvinnorepresentation ökat i KF Från n 11% 1963 till 42 % efter valet 2002 Märk dock tesen om att där r kvinnorna går g r in, där d r går g makten ut Kvinnornas inflytande har inte ökat trots ökad representation Ju högre h upp vi kommer, desto färre f kvinnor Andelen kvinnliga kommunalråd, kommunstyrelse- och nämndordförande rande lågl Ordförandeposter randeposter får f r man påp mjuka områden (exempelvis socialnämnden) Montin: Det råder r en politisk ojämst mställdhet mellan könen. k Kvinnorna är r välkomna v i politiken sålänge de inte driver frågor utanför r sitt sociala kön k (s 97) Märk också: : en del hävdar h att makten också försvinner ut till manliga nätverk, n järntrianglar j och informella möten; m det är r där d de faktiska besluten fattas
19 Kommunpolitikernas villkor//representativitet Hur ser det dåd ut? Hur är r det med annan demografi? Lågutbildade + långinkomsttagare l underrepresenterade 15% av kommunpolitikerna har BARA förgymnasial f utbildning; de utgör r sammanlagt 30% av befolkningen) 16% av politikerna är r låginkomsttagare l (mindre än n /år); de utgör r sammanlagt 40% av befolkningen Alla invandrargrupper är r underrepresenterade Dock mindre underrepresentation för f r sådana s som bor i nordiska länder inom EU:s gränser Jämfört med dem som kommer från n andra ställen llen så ju längre l bort från n Sverige, desto större underrepresentation Siffrorna hämtade h från n Bäck B & Öhrvall (2003): Det nya seklets förtroendevaldaf rtroendevalda
20 Politik och förvaltning f i kommunerna Lite repetition av sådant s vi tjatat om påp kursen: Olika uppfattningar om vad tjänstem nstemännens nnens roll bör b vara Olika uppfattningar om vad tjänstem nstemännens nnens betydelse är r i praktisk utformning av politik Specialfokus påp kommunen och relationen mellan politiker och tjänstem nstemännen nnen just därd Inga tvivel, enligt Montin: I verkligheten är r det sås att förvaltningens f roll som politisk aktör r har stärkts Detta gäller g I SYNNERHET ute i de svenska kommunerna
21 Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Offentlig debatt (hårddraget rddraget ): Tjänstem nstemän: n: politiker lägger l sig i detaljer Politiker: kommunerna är r rena ämbetsmannavälden! lden! Debatten har dock varierat över tid Direkt i början b av välfv lfärdsstatbygget: förvaltningen f ses som positiv kraft i uppbyggnaden av kommunal verksamhet Direkt efter de stora kommunsammanslagningarna: tjänstemannamakt: tjänstemännen, nnen, vars antal ökat medan politikernas minskat, har fått f en allt självst lvständigare maktställning, dels genom sin specialistkompetens, dels genom att de har möjlighet m att lägga ner mycket mer tid än n politikerna under beredningen av varje ärende (Gunnel Gustafsson, 1981)
22 Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Mitten av 1980-talet: tilltro till förvaltningenf Målstyrning,, styrning efter ramar ;; politiker följer f upp och utvärderar för f r att styra/kontrollera Delegera beslut till tjänstem nstemän Tron på p chefen och managementideologin gör g r att man delegerar allt mer ansvar till administrativa enheter (som skolor, äldreboende etcetera): Med företaget f som förebild f har den offentliga tjänsten genomgått en fundamental omvandling. Den traditionelle ämbetsmannen har bytt skepnad och blivit en modern manager (Petersson & Söderlind S 1993: 170)
23 Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Viktigt att komma ihåg: Det finns en tydlig politisk dimension härh Traditionella ställningstaganden: Socialdemokrater vill begränsa förvaltningschefers f befogenheter; Tolkning: en större tilltro till den politiska styrningen och den representativa demokratin Moderater vill ge cheferna befogenheter att just chefa över sin organisation utan politisk inblandning; Tolkning: en större tilltro till expertisen
24 Politik och förvaltning f i kommunerna (forts) Från n 1990-talet och framåt professionaliseringen av den kommunala förvaltningen har lett till en förskjutning f av makt och ansvar Kommunfullmäktige har fortsatt det politiska ansvaret inför r medborgarna Makten över resursanvändning ndning förskjuts f till resultatenheterna och chefstjänstem nstemän Att balansera behov och resurser för f r olika grupper av medborgare brukar betraktas som en politisk uppgift, Successivt har anställda i kommuner i praktiken tagit över dessa uppgifter. Det som kallas för f r avpolitisering blir själva verket politisering av den professionella verksamheten.
25 Allt för f r idag Men det vi diskuterade nu sist återkommer vi indirekt till i eftermiddag överg vergången från government till governance har sannolikt stärkt tjänstem nstemännens nnens politiska makt ytterligare När r allt mer politik utformas och genomförs i nätverk/partnerskap flyttas sannolikt ännu mer makt från n formella, valda församlingar f till enskilda individer
Demokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merNEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap
NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp
Läs merUNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM
UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder
Läs merDen kommunala självstyrelsen
Den kommunala självstyrelsen Elin Wihlborg FD Teknik och Social förändring Professor i Statsvetenskap Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköpings Universitet Agenda Ø Vad är en kommun?
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merKommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning
Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till
Läs merKF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN
KF 2007-01-29 INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN I handlingarna på sida 49-54 redovisar KS sitt förslag till beslut i KF att inrätta en tillfällig beredning med sju ledamöter. Inför handläggningen
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merKommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET
Kommuner och landsting Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET Östnytt igår Föreläsning 1: Affärssystem för företag http://sverigesradio.se/ostergotland/
Läs merLåt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss
Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens
Läs merstyrdokument i botkyrka kommun
styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:
Läs merChecklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter
Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,
Läs merUtredningar och propositioner inom demokratiområdet. Lena Langlet
Utredningar och propositioner inom demokratiområdet Lena Langlet Vital kommunal demokrati -Prop 2013/14:5-1 feb 2014 Fullmäktige Möjlighet att minska antalet ledamöter i de minsta kommunerna Fullmäktiges
Läs merSOU 2016:5; Låt fler forma framtiden Yttrande till regeringen
2016-05-18 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2016/178 Kommunstyrelsen SOU 2016:5; Låt fler forma framtiden Yttrande till regeringen Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget yttrande över SOU 2016:5;
Läs merSvar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet
Läs merOFFENTLIG FÖRVALTNING
OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merMål- och verksamhetsutveckling
Mål- och verksamhetsutveckling 2019-04-02 Emma Lindblad, kommunstrateg MÅL- OCH VERKSAMHETSSTYRNING Politikens uppdrag är att omsätta folkvilja till faktisk handling. Det handlar då om att prioritera samt
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merMODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar
MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar 1 1 Vad är en kommun? VAD GÖR EN KOMMUN Hur styrs den? Självstyrelse? Hur är en kommun organiserad Vem gör vad? 2 Vad tänker ni på
Läs merKommunala pensionärsrådet Christofer Nilsson kommunsekreterare
Kommunala pensionärsrådet 2015-09-11 Christofer Nilsson kommunsekreterare Upplägg: Introduktion Genomgång av den politiska organisationen Ärenden för politiska beslut Lagar som styr oss Kommunallagen Förvaltningslagen
Läs merMotion av Mohamad Hassan (L) om öppna nämndsammanträden
KF 191 12 DECEMBER 2016 Datum 2016-11-24 Diarienummer KSN-2016-0204 Kommunfullmäktige Motion av Mohamad Hassan (L) om öppna nämndsammanträden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merREGLEMENTE FÖR REVISORERNA
Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och
Läs merPolitiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping Axel Danielsson
Politiker beslutar och tjänstemän verkställer!? FSBS Jönköping 2013 Axel Danielsson 1 2 Vad är syftet med enskilda aktiebolag? Vinsten Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte
Läs merÅrsstämman SKYREV 2014 2014-09-19
Kommunala befogenheter Årsstämman SKYREV 2014 2014-09-19 Joakim Eriksson Fullmäktiges befogenheter Fullmäktiges befogenheter begränsas av den kommunala kompetensen, EU-bestämmelser och viss special lagstiftning.
Läs merSå svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research
Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit
Läs merNämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17
Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merPolicy för medborgardialog för Ängelholms kommun
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Läs merDet svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning
Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska
Läs merYttrande angående yrkande angående inrättande av ett Skärgårdsråd under Kommunstyrelsen
Yttrande (D) 12 mars 2019 Yttrande angående yrkande angående inrättande av ett Skärgårdsråd under Yttrandet Alliansen och Socialdemokraterna föreslår i ett gemensamt yrkande att Demokraternas förslag om
Läs merReglemente - Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare
Reglemente - Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Reglemente
Läs merUppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor
Läs merPolitisk Målsättning 3 (8)
2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...
Läs merAntaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.
1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige
Läs merREGLEMENTE. Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare
REGLEMENTE Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare REGLEMENTE 2 1 Sammanfattning: I Håbo kommun finns ett kommunalråd och ett oppositionsråd samt gruppledare för respektive
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merInnehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31
Innehåll Riksdagen...5 Var finns riksdagen?...6 Vad gör riksdagen?...7 Hur arbetar riksdagen?...8 Repetitionsfrågor Riksdagen...11 Regeringen...13 Vad gör regeringen?...14 Hur arbetar regeringen?...15
Läs merArbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar
Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar 2(5) Innehåll 1 Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar i Hällefors, dnr KS 14/00142... 3 1.1 1 De fasta beredningarnas uppgifter... 3 1.2 2 Val
Läs merEn kommunallag för framtiden
En kommunallag för framtiden Lund 2 december 2015 Anna Sandborgh Anna.s@publicpartner.se 070/5494311 Public Partner Hornsgatan 1, 118 46 Stockholm www.publicpartner.se Utredningen En kommunallag för framtiden
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merIntroduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Politisk organisation Förvaltningens organisation och arbetssätt 9 januari 2019 Peter Lönn Kommundirektör sedan januari 2017 HÄRRYDA KOMMUN 1 Härryda i korthet 37 750 invånare
Läs merPolitiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg
Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.
Läs merRevisions- reglemente
Revisions- reglemente Antagen av kommunfullmäktige 2018-11-21 145 Innehållsförteckning Revisionens roll... 1 Revisionsuppgiften... 1 Formell reglering för revisionsverksamheten... 1 Organisation... 2 Uppdragstid...
Läs merRevisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2
Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som
Läs merHEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA
HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA STATISTISKA CENTRALBYRÅN Rapport 2(13) 1. Inledning Svenska Kommunförbundet har sedan år 1971 genomfört undersökningar syftande till att beskriva de kommunalt
Läs merUtredningen om en kommunallag för framtiden
Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv Slutbetänkande
Läs merRegionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag
Regionfullmäktiges ansvarsprövning och Revisorskollegiets uppdrag Revisionens uppdrag Det kommunala ansvarssystemet En väl fungerande revision och ett tydligt ansvarsutkrävande är viktiga delar i den kommunala
Läs merBiblioteket, Vänersborg
2009-02-05 1 (11) Plats Biblioteket, Vänersborg Tid Torsdagen den 5 februari 2009, kl. 15.00 17.00 Beslutande Enligt närvarolista, sid 2 Ersättare Enligt närvarolista, sid 2 Övriga deltagande Enligt närvarolista,
Läs merDatum Finansdepartementet: Betänkandet Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30)
KS 4 5 SEPT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Datum 2012-08-20 Diarienummer KSN-2012-0766 Kommunstyrelsen Finansdepartementet: Betänkandet Vital kommunal demokrati (SOU 2012:30) Förslag
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Titel REVISIONSREGLEMENTE FÖR MELLERUDS KOMMUN
Ersätter KF 11/96 Utbytt den Sign 1:5 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av
Läs merReglemente för revisorerna i Tingsryds kommun
Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige
Läs merÖVERENSKOMMELSE. Valteknisk samverkan vid val till kommunala nämnder och styrelser m m i Kalmar kommun för mandatperioden
ÖVERENSKOMMELSE Mellan Socialdemokraterna i Kalmar, Vänsterpartiet i Kalmar och Miljöpartiet i Kalmar har följande överenskommelse om samverkan under mandatperioden 2011 2014 träffats: Överenskommelsen
Läs merFÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER
1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument
Läs merFör revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.
Författningssamling BKFS 2010:1 Revisionsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2006-10-16, 87 Reviderat 2010-11-15, 120 Träder i kraft 2010-12-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna
Läs merRevisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2
1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den
Läs merFOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015
FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Hallands län?
POLITIKER PER LÄN 2016 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merLåt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)
Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (6) 2016-05-03 Handläggare: Beatriçe Hasani 08 508 18 095 Till Farsta stadsdelsnämnd 2016-05-19 Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Hallands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merRevisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun
Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merkvalitetssäkrad välfärd Ansvarsprövningen i fullmäktige
kvalitetssäkrad välfärd Ansvarsprövningen i fullmäktige Ansvarsprövningen i fullmäktige Upplysningar om innehållet: Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN:
Läs merRiktlinje för stöd- och skyddsinsatser för förtroendevalda
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bertolino Engla Forsell Tommy Datum 2018-05-03 Diarienummer KSN-2018-1381 Kommunstyrelsen Riktlinje för stöd- och skyddsinsatser för förtroendevalda Förslag till beslut
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs mer20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015
20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015 Medverkande: Linda Berg (red) Henrik Oscarsson (red) Olle Folke Per Oleskog Tryggvason Torsten Persson Johanna Rickne Patrik Öhberg WWW.VALFORSKNING.POL.GU.SE
Läs merSCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Läs merReglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78
Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige 2015-06-01, 78 Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp:
Läs merKommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun
Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 58 Dnr KL 2006/273.003 Antaget av KF 2006-11-16, 6 REVISIONSREGLEMENTE Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges
Läs merReglemente för revisorerna i Askersunds kommun
Reglemente för revisorerna i Askersunds kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll
Läs mer12. Reglemente för den samordnade revisionen i Västerviks kommun ändring Dnr 2018/6-003
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 22 (59) 2018-02-26 Kf Ks 27 12. Reglemente för den samordnade revisionen i Västerviks kommun ändring Dnr 2018/6-003 Gällande reglemente för den samordnade revisionen
Läs merRevisionsreglemente för Piteå kommun
Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merKommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269
Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för Kommunfullmäktiges presidium Beredningsledare Kommunstyrelsens presidium Utskottsledarna Nämndernas presidier Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 Stadshuset 442 81 Kungälv 0303-23
Läs merEn kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/
Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/123-100 Ekerö kommuns synpunkter Inledning Ekerö kommun är generellt sett positiv till förslaget
Läs merKommittédirektiv. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Dir. 2014:111
Kommittédirektiv Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet Dir. 2014:111 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merKontaktperson: Malen Wallén,
Kontaktperson: Malen Wallén, malen.wallen@pts.se 1 Sverige är en demokrati med ett parlamentariskt styrelsesätt. Det betyder att den offentliga makten utgår från folket. Svenska folket väljer representanter
Läs merGissur Ó Erlingsson. Förutsättningar för ansvarsutkrävande i svenska kommuner
Gissur Ó Erlingsson Förutsättningar för ansvarsutkrävande i svenska kommuner Decentralisering, självstyre, ansvarsutkrävande Teorin: Att decentralisera uppgifter till självstyrande kommuner -> ett sätt
Läs merGRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN
Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling för Falköpings kommun KS 2016/093 003 KFS 2016:12 Reglemente för kommunrevisionen Antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2016 Gäller från och med 1 april 2016 Innehåll Allmänt
Läs merAtt arbeta och leda i en politiskt styrd organisation. Morgondagens ledare Halland 23 augusti 2018
Att arbeta och leda i en politiskt styrd organisation Morgondagens ledare Halland 23 augusti 2018 Anders Dryselius, Utvecklingsstrateg Hylte kommun 2005 Kommunens ledningsgrupp 2006 Kvalitet, styrning
Läs merSammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Läs merManagementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning
Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära
Läs merKontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialnämndspolitiker. Novus Group
Kontaktperson på SSR: Stina Andersson (070-618 44 87) Undersökning bland socialnämndspolitiker Novus Group 2008-11-24 1 INLEDNING METOD & UTFÖRANDE FAKTARUTA Novus Group Novus Group International AB (publ)
Läs merArbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112
Sida 1 av 4 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Siobhán Górny Datum KS-2015/112 Vik. kommunsekreterare 2014-03-12 Kommunstyrelsen Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112 Förslag
Läs merUtredningen om en kommunallag för framtiden
Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare www.sou.gov.se En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och
Läs merEn kommunallag för framtiden
En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare
Läs merMinnesanteckningar från Demokratiberedningens möte 2012-11-05
Minnesanteckningar 1 (2) Datum 2012-11-05 Demokratiberedningen Minnesanteckningar från Demokratiberedningens möte 2012-11-05 Deltagare: Björn Johansson (MP), Dag Bergentoft (M), Lotta Johnsson-Fornarve
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merReglemente. Reglemente för kommunrevisionen KS-221/2010. Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2011.
Reglemente 2010-12-20 Reglemente för kommunrevisionen KS-221/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2011. Reglementet ersätter det reglemente som beslutades av kommunfullmäktige den 16
Läs mer