FINAL. Kommissionens yttrande över Litauens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINAL. Kommissionens yttrande över Litauens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen"

Transkript

1 FINAL Kommissionens yttrande över Litauens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

2 Innehåll A. INLEDNING a) Förord Ansökan om medlemskap Bakgrund till yttrandet Yttrandets innehåll b) Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Litauen Historiskt och geopolitiskt sammanhang Litauens ståndpunkt beträffande Europeiska unionen Avtalsförbindelser Strategin inför anslutningen Handelsförbindelser Allmän bedömning 1. Politiska kriterier 2 B. KRITERIER FÖR MEDLEMSKAP 1.1 Demokrati och rättsstat Parlamentets och den lagstiftande maktens organisation Bedömning av hur parlamentet fungerar Den verkställande maktens organisation Bedömning av hur den verkställande makten fungerar Den dömande maktens organisation Bedömning av hur den dömande makten fungerar 1.2 Mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Minoriteters rättigheter och skydd 1.3 Allmän bedömning 2. Ekonomiska kriterier 2.1 Den ekonomiska situationen Bakgrund Liberalisering Stabilisering av ekonomin Strukturomvandling Den finansiella sektorn Ekonomisk och social utveckling 2.2 Ekonomin inför medlemskapet Inledning Övergången till fungerande marknadsekonomi Förmåga att hantera konkurrens och marknadskrafter Framtidsutsikter och prioriteringar 2.3 Allmän bedömning

3 3. Förmåga att påta sig skyldigheterna i samband med ett medlemskap 3.1 En gränslös inre marknad De fyra friheterna Den allmänna ramen Fri rörlighet för varor Fri rörlighet för kapital Fri rörlighet för tjänster Fri rörlighet för personer Allmän bedömning Konkurrens 3.2 Ny teknik och framtidsfrågor Informationssamhället Utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor Forskning och teknisk utveckling Telekommunikation Den audiovisuella sektorn 3.3 Ekonomiska och fiskala frågor Den ekonomiska och monetära unionen Beskattning Statistik 3.4 Politiken inom olika sektorer Industri Jordbruk Fiske Energi Transport Små och medelstora företag 3.5 Ekonomisk och social sammanhållning Sysselsättning och sociala frågor Regionalpolitik och sammanhållning 3.6 Miljö och livskvalitet Miljö Konsumentskydd 3.7 Rättsliga och inrikes frågor 3.8 Utrikespolitik Handel och internationella ekonomiska förbindelser Utvecklingssamarbete Tull Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 3.9 Finansiella frågor Finansiell kontroll Budgetkonsekvenser 4. Den offentliga förvaltningens förmåga att tillämpa gemenskapens regelverk 4.1 Den offentliga förvaltningens organisation 4.2 Administrativ och rättslig kapacitet 4.3 Allmän bedömning 3

4 C. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Bilagor Parlamentets sammansättning Den inre marknaden: Åtgärder enligt vitboken Statistik 4

5 A. INLEDNING a) Förord Ansökan om medlemskap Litauen lämnade in sin ansökan om medlemskap i Europeiska unionen den 8 december 1995 och ministerrådet beslutade följaktligen den 29 januari 1996 att tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel O i fördraget, enligt vilken kommissionen skall höras. Mot denna bakgrund avger kommissionen detta yttrande som svar på den begäran som framlades vid Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995 om att kommissionen skulle lägga fram sitt yttrande så snart som möjligt efter regeringskonferensen, som inleddes i mars 1996 och avslutades i juni Bakgrund till yttrandet Litauens ansökan om medlemskap behandlas samtidigt med ansökningar från nio andra associerade länder. Litauens anslutning skall ses som ett led i en historisk process i vilken länderna i Central- och Östeuropa efter mer än 40 år förenar sig med resten av kontinenten och ansluter sig till det område av fred, stabilitet och välstånd som unionen utgör. Europeiska rådet drog följande slutsats i Köpenhamn i juni 1993: "De associerade länder i Central- och Östeuropa som så önskar skall bli medlemmar i unionen. Anslutning kommer att äga rum så snart ett land kan påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför och uppfyller de ekonomiska och politiska villkoren. Ett medlemskap förutsätter att kandidatlandet har uppnått en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, det finns en fungerande marknadsekonomi samt förmåga att hantera konkurrens och marknadskrafter inom unionen, landet kan påta sig de skyldigheter som följer med ett medlemskap och ansluta sig till målen för den politiska, ekonomiska och monetära unionen. Unionens förmåga att ta emot nya medlemmar, utan att takten i den europeiska integrationen blir lidande, är också en viktig faktor som ligger i både unionens och kandidatländernas allmänna intresse." I denna förklaring redogjordes i detalj för de politiska och ekonomiska kriterierna för behandlingen av ansökningarna om anslutning från de associerade central- och östeuropeiska länderna. Europeiska rådet hänvisade vid sitt möte i Madrid i december 1995 till behovet av att inom ramen för strategin inför anslutningen "skapa förutsättningar för en gradvis och harmonisk integrering av dessa stater, särskilt genom att utveckla marknadsekonomin, 5

6 anpassa de administrativa strukturerna, och skapa stabila ekonomiska och monetära förhållanden". Kommissionen analyserar i sitt yttrande Litauens ansökan separat men med iakttagande av samma kriterier som tillämpas för de andra ansökningar om vilka den skall avge yttranden samtidigt. Därigenom respekteras den önskan som Europeiska rådet uttryckte i Madrid, nämligen att en likvärdig behandling av alla ansökande länder garanteras. Vid sidan av de enskilda yttrandena lägger kommissionen inom ramen för sitt meddelande "Agenda 2000" för rådet även fram en allmän bedömning av anslutningsansökningarna och sina rekommendationer beträffande en strategi för framgångsrik utvidgning av unionen. Samtidigt lägger den fram en bedömning av utvidgningens konsekvenser för unionens politik. Yttrandets innehåll Yttrandet är upplagt med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Köpenhamn. I yttrandet ingår en beskrivning av förbindelserna mellan Litauen och unionen fram till nu, särskilt inom ramen för associeringsavtalet, en analys av situationen vad gäller de politiska förhållanden som Europeiska rådet nämner (demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter), en bedömning av Litauens situation och framtidsutsikter vad gäller de ekonomiska förhållanden som Europeiska rådet nämner (marknadsekonomi, förmåga att hantera konkurrens), en analys av Litauens förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför, dvs. att anta unionens regelverk i form av fördraget, sekundärrätten och politiken på olika områden, och slutligen en allmän bedömning av Litauens situation och möjligheter att uppfylla villkoren för medlemskap i unionen och en rekommendation beträffande anslutningsförhandlingarna. I samband med bedömningen av Litauen med hänsyn till de ekonomiska kriterierna och till landets förmåga att anta regelverket har kommissionen också gjort en bedömning av framtidsutsikterna: den har försökt uppskatta vilka framsteg som Litauen rimligen kan förväntas göra under de närmaste åren, före anslutningen, med beaktande av att också själva regelverket kommer att fortsätta att utvecklas. Av denna anledning är yttrandet inriktat på ett medellångt tidsperspektiv på omkring fem år, utan att detta innebär en förhandsbedömning av den faktiska tidpunkten för anslutningen. Vid utarbetandet av yttrandet har kommissionen erhållit en mängd upplysningar om Litauens situation från de litauiska myndigheterna, och många andra informationskällor har också använts, däribland medlemsstaterna och ett stort antal internationella organisationer. b) Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Litauen 6

7 Historiskt och geopolitiskt sammanhang Litauen, ett litet land vid Östersjön, har ungefär lika stor befolkning och yta som Irland (3,7 miljoner invånare, km 2 ). Det gränsar mot Ryssland (Kaliningrad), Polen, Vitryssland och Lettland. Litauen har existerat som stat sedan Kungariket Litauen grundades år Under medeltiden utvecklades Litauens ekonomi genom handelsförbindelserna mellan de nordtyska, preussiska och livländska städerna vid Östersjökusten, och landets kontakter med det övriga Europa ökade. Det litauisk-polska samväldet upprättades 1569, men upplöstes 1795, när Ryssland intog hela Litauen. Ryssland behärskade sedan Litauen i över ett århundrade. Den 16 februari 1918 förklarade sig Litauen självständigt, och kämpade sedan både mot sovjetiska och tyska styrkor för att upprätta sin självständighet. Mellan världskrigen var Litauen ett självständigt land som var väl integrerat i världsekonomin annekterades Litauen med våld av Sovjetunionen. Därefter var landet ockuperat av Tyskland mellan 1941 och Sovjetunionen återtog landet år 1944, men detta erkändes inte av de flesta väststaterna. Under den sovjetiska perioden anlades stora industrier i landet, inte minst på grund av Litauens relativt goda infrastruktur och välutbildade arbetskraft. Trots bristen på naturtillgångar var landets energisektor, och särskilt kärnkraften, välutvecklad. Andra viktiga sektorer var jordbruk och livsmedelsindustri. År 1989 tvingades kommunistpartiet, under trycket från allmänheten, att gå med på ett flerpartival. Detta vanns av Sajudis, en nationalistisk rörelse. Litauens högsta råd förklarade landets självständighet återupprättad den 11 mars. Efter våldsamma konfrontationer med sovjetiska trupper under 1990 röstade över 90 % av befolkningen för oberoende vid en folkomröstning i februari I september 1991 erkände Sovjetunionen Litauens självständighet, och de sista sovjetiska trupperna lämnade landet Litauens ståndpunkt beträffande Europeiska unionen Sedan Litauen återvunnit sin självständighet 1990, har landet aktivt strävat efter att stärka de politiska, ekonomiska och sociala förbindelserna med Europeiska unionen, och att förankra sin säkerhet och stabilitet i de transatlantiska säkerhetssystemen. Litauen ansökte om medlemskap i EU den 8 december I juni 1996 ratificerade Litauens parlament en ändring av artikel 47 i konstitutionen, i syfte att ge utlänningar rätt att äga land för kommersiellt bruk. Litauens önskan att uppnå europeisk integration illustreras av president Algirdas Brazauskas tal till EU:s diplomatkår den 19 april 1997: De personer som tog initiativet till Romfördraget övervann därmed följderna av andra världskriget enbart i Europas västra delar. I dag har vi chansen att övervinna följderna av det kalla kriget i ett mycket större område. Litauen strävar efter demokrati, fred och välstånd, något som vi med våld varit berövade under långvariga årtionden i det förflutna. Litauen ser sin framtid i ett enat, säkert och välmående Europa. Fullständigt och oinskränkt medlemskap i Europeiska unionen är ett av våra främsta utrikespolitiska mål. Vi anser att antagandet av nya medlemsstater skulle vara ett första steg mot upphävandet en av de svåraste följderna av andra världskriget och det kalla kriget: Europas delning. Man skulle kunna säga att detta 7

8 skulle vara det avgörande provet på om Europa gjort verkliga framsteg mot enande, och på om vårt tänkande verkligen präglas av den västerländska civilisationens sanna värden, och inte bara av ren pragmatism. Vi är medvetna om att förberedandet av Europa inför det tjugoförsta århundradet inte har med välgörenhet eller altruism att göra. Det är utmärkt att det Europeiska rådet i Köpenhamn fastställde tydliga kriterier för bedömningen av alla kandidatländer. Dessa krav har inte bara betydelse för lösningen av problemen i samband med en anslutning till EU, utan ger oss också en möjlighet att bedöma oss själva i hänseende till framtida utsikter. Avtalsförbindelser Diplomatiska förbindelser mellan Litauen och EU upprättades den 27 augusti Ett handels- och samarbetsavtal slöts den 11 maj 1992 och trädde i kraft år Dagens avtalsförbindelser regeras av ett frihandelsavtal som undertecknades den 18 juli 1994 och trädde i kraft den 1 januari Detta avtal syftar till att under en övergångsperiod på upp till sex år upprätta frihandel mellan EU och Litauen, på asymmetrisk grund. Vissa sektorer (främst textil, jordbruksprodukter och fiskeriprodukter) regleras av särskilda bestämmelser. Avtalet omfattar även bestämmelser om betalningar, konkurrens och tillnärmning av lagstiftning. Ett Europaavtal med Litauen förhandlades fram under första hälften av 1995 och undertecknades den 12 juni Litauen ratificerade avtalet den 5 augusti Det kommer att träda i kraft så snart det ratificerats av alla medlemsstater. Europaavtalet kommer då att ersätta avtalet om handel och samarbete och frihandelsavtalet. Så snart Europaavtalet träder i kraft, kommer det att utgöra den rättsliga grunden för förbindelserna mellan Litauen och unionen. Avtalet skall utgöra en ram för politisk dialog, främja utvecklingen av handelsrelationer och ekonomiska kontakter mellan parterna, utgöra grunden för gemenskapens tekniska och finansiella stöd samt bidra till att stegvis integrera Litauen i unionen. Avtalets institutionella ram tillhandahåller de mekanismer som krävs för att genomföra, förvalta och övervaka alla aspekter av relationerna mellan parterna. Underkommittéer behandlar frågor på teknisk nivå. På högre nivå utgör associationskommittén ett forum för genomgripande diskussioner, som ofta leder till att man finner lösningar på problem som uppkommit i samband med avtalet. Associationsrådet skall övervaka relationernas allmänna art och deras framtidsutsikter, och kan utvärdera Litauens utveckling i fråga om förberedelserna för anslutningen. Under 1996 upprättade regeringen en regeringskommission för Europeisk integration, med premiärministern som ordförande, för att främja den europeiska integrationspolitiken. Samordningen av all verksamhet som berör integrationsfrågor utförs av utrikesministeriets byrå för Europeisk integration upprättades ett nytt ministerium för Europafrågor, som skall övervaka och kontrollera att landets lagförslag är förenliga med EG-rätten. Under början av 1997 upprättades en ministerieövergripande delegation för förhandling och integration i Europeiska unionen. Denna delegation håller för närvarande på att lägga sista handen vid en nationell strategi för Europeisk integration, som omfattar mål och tidsplaner. Strategin inför en anslutning 8

9 Genomförande av frihandelsavtalet Frihandelsavtalet fungerar helt och hållet i enlighet med den avtalade tidsplanen. I väntan på antagandet av ett tilläggsprotokoll (som för närvarande håller på att utarbetas) har autonoma åtgärder antagits för jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, textilier och fiskeriprodukter i syfte att anpassa avtalet till unionens utvidgning och Uruguayrundans resultat. För närvarande utarbetas bestämmelser om företag och statligt stöd. Ett nytt protokoll om ursprungsregler trädde i kraft den 1 april 1997, vilket möjliggör Europaövergripande kumulering av ursprungsregler. För närvarande pågår diskussioner om förlängning av protokoll 1 om textilhandel utöver den 31 december 1997, när protokollet löper ut. I mars 1997 nåddes en överenskommelse om fastställandet av den jordbrukskomponent som skall tillämpas för jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen, i enlighet med protokoll 2. Andra viktiga frågor som diskuteras i samband med avtalet är tillnärmning av lagstiftningen och strategin inför en anslutning, den makroekonomiska utvecklingen, Litauens förbindelser med sina grannar, tillträde till gemenskapens program, tullsamarbete, certifierings- och standardiseringsfrågor, samarbete inom ramen för tredje pelaren samt handelsfrågor. De gemensamma kommittéerna, den interparlamentariska kommittén och de tekniska arbetsgrupperna har sammanträtt regelbundet. I kommissionens vitbok från 1995 om den inre marknaden fastställs den lagstiftning som kandidatländerna måste införliva och genomföra för att kunna tillämpa gemenskapens regelverk, samt nödvändiga förutsättningar för genomförandet av den inre marknaden (de s.k. fas I-åtgärderna) som måste prioriteras. Litauen har gjort stora framsteg på detta område. Tio arbetsgrupper har upprättats i de berörda ministerierna. Dessa skall behandla genomförandet av rekommendationerna i vitboken. I september 1996 ratificerade parlamentet ett nationellt program för harmonisering av lagar, som omfattar tidsplaner för harmonisering av Litauens lagstiftning med EU-rätten. Detta är del av en allmän strategi för tillnärmning av lagstiftningen, som går ut på att EG-rätten om den inre marknaden skall träda i kraft senast På en rad områden, bland annat bankväsen, försäkring, tull, beskattning, transport, miljö och konsumentskydd, har framsteg redan gjorts. Frihandelsavtalet mellan EG och Litauen fungerar väl. Alla problem som uppstått har kunnat lösas smidigt och konstruktivt. Samarbetet inom vissa sektorer går redan längre än vad som avses i avtalet. Detta utgör en god grund för det ökade samarbete och det tilltagande genomförande av EG-lagstiftningen som kommer att krävas inom ramen för Europaavtalet. Den strukturerade dialogen Litauen har deltagit i den strukturerade dialogen sedan Europeiska rådets möte i Cannes Litauen har deltagit aktivt både i den politiska dialogen och i övriga delar av den strukturerade dialogen. Phare EU:s tekniska och finansiella stöd till Litauen inleddes i samband med 1991 års Tacisprogram, och har sedan 1992 genomförts inom ramen för Phare-programmet. Under perioden erhöll landet 179 miljoner ecu från Phare, och för 1997 anslogs 46 miljoner ecu. Reformer av rättsväsende och förvaltning, infrastruktur, omstrukturering 9

10 och privatisering samt frågor rörande tredje pelaren har hört till de viktigaste sektorerna för programverksamheten. Phare har haft särskilt stort inflytande på utvecklingen av små och medelstora företag samt på reformen av skatte- och tullsystemet. I samband med genomförandet av det gränsöverskridande samarbetsprogrammet har över 15 miljoner ecu anslagits sedan 1994, främst för investeringar i infrastruktur och förvaltningen av den östra gränsen med Vitryssland. I fråga om kontraktsslutande och utbetalningar har Litauen visat en hög absorptionsförmåga. Deltagande i gemenskapens program Litauen kommer att få rätt att delta i gemenskapens program så snart Europaavtalet träder i kraft. Landet har redan ansökt om att få delta i Socrates, Leonardo, Media, Ungdom för Europa, Save II, Raphael, Kaleidoscope, Life och Ariane. I sin budget för 1998 har Litauen avsatt medel för att klara de finansiella åtaganden som ett deltagande skulle medföra. Handelsförbindelser Handeln mellan Litauen och unionen har utvecklats raskt. Mellan 1992 och 1994 mer än tredubblades unionens export, till 724 miljoner ecu. Under samma period ökade Litauens export till unionen med 30 %, till 750 miljoner ecu. EU:s viktigaste exportprodukter är maskiner och elektrisk utrustning, jordbruksprodukter och textilier. Litauens främsta exportvaror är mineraler, basprodukter och kemikalier. Litauens handel med f.d. Sovjetunionen är i dag ungefär jämförbar med landets handel med EU. Sedan frihandelsavtalet mellan Litauen, Lettland och Estland trädde i kraft för industriprodukter, i januari 1996, och för jordbruksprodukter, år 1997, väntas handeln mellan dessa tre länder öka avsevärt. Handeln med Polen har ökat markant sedan avtalet om vänskap och samarbete mellan Litauen och Polen och ett frihandelsavtal slöts år Litauen planerar dessutom att gå med i CEFTA under Allmän bedömning Sedan landet återvann sin självständighet har förbindelserna mellan Litauen och unionen utvecklats väl. Inga förseningar väntas i samband med införandet av frihandel senast år 2000, i överensstämmelse med frihandelsavtalet. De olika frågor som behandlats inom ramen för frihandelsavtalet har lösts på ett tillfredsställande sätt. Samarbetet kommer att öka ytterligare när Europaavtalet med Litauen träder i kraft. 10

11 1. Politiska kriterier 11 B. KRITERIER FÖR MEDLEMSKAP Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn fastställdes ett antal "politiska" kriterier för de central- och östeuropeiska kandidatländernas anslutning: länderna skall ha "stabila institutioner som utgör en garanti för demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter". För att kunna utföra den begärda bedömningen har Europeiska kommissionen använt sig av ett flertal informationskällor: de litauiska myndigheternas svar på det frågeformulär som kommissionen skickade ut i april 1996, uppföljning av bilaterala möten, analyser från medlemsstaternas ambassader och kommissionens delegation, bedömningar som gjorts av internationella organisationer (särskilt Europarådet och OSSE), rapporter från ickestatliga organisationer osv. I denna analys görs en systematisk undersökning av de viktigaste aspekterna av statsmakternas organisation och sätt att fungera och av mekanismerna för skydd av de grundläggande rättigheterna. Analysen är inte enbart en rent formell beskrivning utan ett försök att bedöma hur demokratin och rättsstaten i själva verket fungerar. Denna bedömning avser situationen i juni Det görs ingen grundlig genomgång av tidigare förändringar eller förändringar som eventuellt aviserats för framtiden, även om avsikten att reformera en viss sektor oftast har tagits i beaktande vid bedömningen. Läget inom förvaltningen nämns bara kort här och utvecklas vidare i kapitel Demokrati och rättsstat Litauen antog genom folkomröstning i oktober 1992 en ny konstitution som innebar inrättandet av en parlamentarisk demokrati. De litauiska institutionerna fungerar på ett regelrätt sätt, och de olika myndigheterna är angelägna om att hålla sig inom sina kompetensområden och att samarbeta med varandra. Parlamentets och den lagstiftande maktens organisation Parlamentet har en enda kammare, seimas, med 141 ledamöter. De väljs för fyra år i taget genom ett blandat valsystem: 71 ledamöter väljs enligt majoritetsprincipen i enmansvalkretsar i två omgångar, och de resterande 70 genom proportionell fördelning av hela rikets röster med en småpartigräns på 5 % (4 % före 1996). De etniska minoriteterna är inte längre garanterade representation genom speciella regler (före 1996 krävdes bara 2 % av rösterna för att en minoritetslista skulle bli representerad i parlamentet). Seimas kan besluta att anordna nyval om två tredjedelar av ledamöterna så begär. Presidenten kan likaså upplösa parlamentet om det vägrar att godkänna en ny regering, eller om seimas i en förtroendeomröstning begärd av regeringen beslutar att avsätta densamma. En upplösning av parlamentet får inte ske under de sex sista månaderna av presidentens mandattid eller om nyval till parlamentet har ägt rum under de sex senaste månaderna. Parlamentsledamöterna åtnjuter sedvanlig immunitet. Det är vedertaget att oppositionen deltar i de parlamentariska institutionernas verksamhet. Detta deltagande har bland annat

12 tagit sig uttryck i inrättandet av parlamentariska undersökningsutskott där samtliga politiska grupperingar är företrädda. Det stora antalet politiska partier (i det senaste parlamentsvalet i november 1996 ställde 24 partier upp med kandidater) vittnar om att det råder ett reellt flerpartisystem i Litauen. Partierna får inget ekonomiskt stöd från staten, men ett förslag om detta håller för närvarande på att diskuteras i seimas. Seimas utövar den lagstiftande makten men delar sin initiativrätt med presidenten, regeringen och minst väljare, vilka samtliga har rätt att lägga fram lagförslag som seimas är skyldigt att behandla. Regeringen äger rätt att utfärda förordningar, men uteslutande för att trygga tillämpningen av lagarna. Presidenten har makt att vidta de åtgärder som är nödvändiga vid angrepp utifrån eller vid undantagstillstånd, dock med skyldighet att underställa dem seimas nästkommande möte. Folkomröstning kan anordnas på begäran av parlamentet eller av minst väljare "i viktigare frågor för rikets och folkets fortlevnad" (artikel 9 i konstitutionen). Detta förfarande har hittills utnyttjats vid sju tillfällen. Bedömning av hur parlamentet fungerar 1992 och 1996 års val var fria och rättvisa, och båda gångerna skedde en maktväxling (första gången till demokratiska arbetarpartiet och andra gången till en konservativ koalition). Parlamentet fungerar under tillfredsställande förhållanden: dess maktbefogenheter respekteras, och oppositionen deltar på sedvanligt sätt i verksamheten. Den verkställande maktens organisation Presidenten väljs i allmänna och direkta val för en ämbetstid av fem år med möjlighet till återval för ytterligare en period. Om presidenten förklarar seimas upplöst kan det nyvalda parlamentet genom två tredjedelars majoritet av ledamöterna utlysa nyval till presidentämbetet. Presidenten utövar de maktbefogenheter som traditionellt tillkommer en statschef. Regeringen är ansvarig inför seimas och består av en premiärminister och ministrar, vilka tillsätts av presidenten sedan regeringen erhållit parlamentets förtroende. Presidenten kan också, på begäran av premiärministern, avsätta en minister. Ministrarna är individuellt ansvariga inför parlamentet. Deras straffansvar får utredas enbart efter godkännande av seimas eller, vid tidpunkter då parlamentet inte är sammankallat till session, av presidenten. Landets förvaltning är baserat på ett system där den centrala statsförvaltningen har regionala förvaltningar på motsvarande länsnivå (tio stycken). Dessa förvaltningar ansvarar för genomförandet av de beslut och den politik som antagits centralt. Varje sådant län leds av en guvernör som tillsätts av regeringen. Han bistås av en församling av ordförandena och vice ordförandena för kommunfullmäktige i sitt län. I Litauen finns bara en nivå av lokala förvaltningsenheter: kommunerna (56 stycken 12

13 fördelade på 44 landsbygdskommuner och 12 städer). De styrs av kommunfullmäktige, som väljs i allmänna val för en treårsperiod, och av en ordförande, som utses av kommunfullmäktige. Deras verksamhet kontrolleras av en regeringsrepresentant utsedd på länsnivå, men denne står inte under guvernörens makt. De litauiska lokala förvaltningsenheterna har ganska stort självstyre och är ekonomiskt självständiga. För Litauens offentliga förvaltning gäller en lag antagen 1995 som gör åtskillnad mellan tjänstemän utnämnda av den sittande regeringen (vilka saknar anställningsskydd) och fast anställda tjänstemän. Litauen har en offentlighetslag för förvaltningen. Försvarsmakten, de hemliga organen och polisen står under offentlig kontroll. Polisen har omorganiserats för att bättre passa sina nya uppgifter (särskilt i fråga om bekämpandet av den organiserade brottsligheten). Bedömning av hur den verkställande makten fungerar Den verkställande makten fungerar under tillfredsställande förhållanden. De lokala förvaltningsenheterna åtnjuter visst självstyre även om statsförvaltningen på länsnivå tycks förfoga över viktiga befogenheter i fråga om den lokala förvaltningen. Trots att de offentliga tjänstemännen skyddas av en lag, där deras rättigheter och skyldigheter är fastlagda, existerar det än i dag en obalans mellan rättigheterna, som i praktiken har utvidgats, och skyldigheterna, som fortfarande i stor utsträckning är formella. Framför allt saknas en lämplig mekanism för att kunna omsätta de offentliga tjänstemännens ansvar i praktiken, och den omständigheten försvårar ett effektivt bekämpande av korruptionen. Icke desto mindre pågår för närvarande en diskussion i seimas om en etiklag för den offentliga förvaltningen, och regeringen har deklarerat sin avsikt att inrätta kontrollmyndigheter med uppdrag att behandla klagomål som framställs mot myndigheterna. Polisen är sedan början av 1997 indragen i en reformprocess som skall göra den bättre lämpad att genomföra sina traditionella uppgifter och ge den kapacitet att tackla nya (bekämpande av organiserad brottslighet och kontroll av skatteuppbörd). För närvarande håller man på att införa system för utvärdering av polisens verksamhet och metoder för att ställa polismän inför ansvar. Den dömande maktens organisation De litauiska domstolarnas situation är sådan att de kan hävda sitt oberoende. Förvisso använder den verkställande och lagstiftande makten sitt inflytande vid tillsättningen av domarna (för appellationsdomstolen tillsätter presidenten dem med parlamentets samtycke, för distriktsdomstolar och lokala domstolar presidenten ensam och för domarna i högsta domstolen parlamentet på presidentens rekommendation). Dock finns en särskild ämbetsmannanämnd som lägger fram rekommendationer till presidenten för alla beslut som rör domarkåren (tillsättningar, befordringar, förflyttningar eller entlediganden). Ämbetsmännen äger inte rätt att delta i partiers eller politiska organisationers verksamhet. Åklagarväsendet leds av riksåklagaren som tillsätts och avsätts av parlamentet och som är ansvarig inför detta. Åklagarna är ansvariga inför domstolarna för de handlingar de utför 13

14 under loppet av rättegångsprocesserna. I fråga om myndighetsbeslut har, om minst en femtedel av parlamentsledamöterna begär det, författningsdomstolen befogenhet att granska huruvida presidentens och regeringens handlingar är förenliga med konstitutionen. De litauiska myndigheterna håller för närvarande också på att utarbeta en lag om förvaltningens lagöverträdelser och om det administrativa förfarandet slag så att man skall kunna dra den offentliga förvaltningens handlingar inför domstol. Konstitutionen ger också möjlighet att inrätta specialdomstolar för denna typ av mål (artikel 111). Litauen inrättade i mars 1994 parlamentariska ombudsmän (fem "kontrollörer" utnämndes för en fyraårsperiod av seimas i december 1994). De har befogenhet att utreda de klagomål som inlämnats mot förvaltningen, försvarsmakten och kommunerna, och de kan på grundval av sina utredningar ta till rättsliga medel för att begära den anklagade offentliga tjänstemannens avsked. Däremot får ombudsmännen inte anhängiggöra några klagomål beträffande presidenten, regeringen eller domstolarna. Författningsdomstolen, som inrättades 1993, består av nio domare utnämnda för en tid av nio år som inte kan förlängas. Parlamentet utnämner domarna på förslag av presidenten, seimas talman och ordföranden i högsta domstolen (var och en av dessa lämnar förslag på en tredjedel av ledamöterna i domstolen). Författningsdomstolen ansvarar för övervakningen av att fördrag och lagar är förenliga med konstitutionen. Talan vid domstolen kan väckas av presidenten, av regeringen, av en femtedel av parlamentsledamöterna eller av domstolarna. Domstolen prövar också frågor rörande president- och parlamentsval och presidentens eventuella oförmåga att utöva sitt ämbete samt prövar riksrättsåtal (impeachment), som kan riktas mot ledamöter i seimas eller mot andra personer som innehar offentliga ämbeten. Författningsdomstolens beslut är slutgiltiga, utom i fråga om ett internationellt fördrags förenlighet med konstitutionen, i vilket fall seimas kan upphäva domstolens "slutsatser" (artikel 107 tredje stycket i konstitutionen). Bedömning av hur den dömande makten fungerar Det största problemet med det litauiska domstolsväsendet är den långa tid som det tar att avkunna domar. Bristen på kvalificerade jurister liksom 1995 års reform av domstolsväsendet, som ledde till ett system med fyra instanser, är de huvudsakliga anledningarna till denna situation. Situationen är särskilt akut i handelsdomstolarna, där överbelastningen utgör ett hinder bl.a. för behandlingen av konkursmål. Åklagarmyndigheten tycks i dag också vara överbelastad på grund av avsaknaden av en tydlig beskrivning av dess uppgifter. Detta bidrar i sin tur till längre handläggningstider, särskilt i fråga om häktningsbeslut (se nedan). 1.2 Mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter Litauen har infört inhemsk lagstiftning för att säkerställa att mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter respekteras. Dessa rättigheter skyddas också genom internationella konventioner, främst Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt de viktigaste tilläggsprotokollen till denna konvention. Denna konvention med protokoll tillhör gemenskapens regelverk enligt artikel F i Fördraget om Europeiska unionen; varje stat som önskar ansluta sig till 14

FINAL. Kommissionens yttrande över Lettlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

FINAL. Kommissionens yttrande över Lettlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen FINAL Kommissionens yttrande över Lettlands ansökan om medlemskap i Europeiska unionen Innehåll A. INLEDNING a) Förord Ansökan om medlemskap Bakgrund till yttrandet Yttrandets innehåll b) Förbindelserna

Läs mer

Kommissionens yttrande. över Rumäniens ansökan. om medlemskap i Europeiska unionen

Kommissionens yttrande. över Rumäniens ansökan. om medlemskap i Europeiska unionen FINAL Kommissionens yttrande över Rumäniens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen Innehåll A. INLEDNING a) Förord Ansökan om medlemskap Bakgrund till yttrandet Yttrandets innehåll b) Förbindelserna

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0188/6. Ändringsförslag. György Schöpflin för PPE-gruppen 26.3.2012 B7-0188/6 6 Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAM FÖRKLARING OM SAMTIDIG UTVIDGNING AV EUROPEISKA UNIONEN OCH EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET De avtalsslutande parterna

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 17 final 2016/0006 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om samarbete och ömsesidigt

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT

Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final 2011/0103 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas förenta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.3.2016 COM(2016) 149 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA 404 der Beilagen XXII. GP - Staatsvertrag - S-Erklärung Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 13 GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR TILL AVTALET AV DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA GEMENSAM FÖRKLARING OM SAMTIDIG UTVIDGNING

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2011 KOM(2011) 42 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Studie rörande artikel 45.2 i tjänsteföreskrifterna SV SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2013 COM(2013) 678 final 2013/0325 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den 3.9.2015

KOMMISSIONENS YTTRANDE. av den 3.9.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.9.2015 C(2015) 6197 final KOMMISSIONENS YTTRANDE av den 3.9.2015 enligt artikel 3.1 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 10 i direktiv 2009/72/EG Finland (Åland)

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.10.2016 COM(2016) 648 final 2016/0316 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken

Läs mer

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION

Konstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION Läsarvänlig version med nyckelbegrepp, marginalanmärkningar och ett omfattade ordregister för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. INLEDNING Detta är utkastet

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 6.12.2012 2012/2307(BUD) Par1 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 Alla avsnitt

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om internationellt samarbete; Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2016:6 ÅFS 2007:12 Konsoliderad version Åklagarmyndigheten

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR

ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR CT/CA-012/2004/01sv ÖVERSÄTTNINGSCENTRUMETS BESLUT OM GENOMFÖRANDET AV FÖRORDNING (EG) NR 1049/2001 OM ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL HANDLINGAR STYRELSEN HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av rådets förordning

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2014 COM(2014) 518 final 2014/0238 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Artikel 1. Artikel 2 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

Artikel 1. Artikel 2 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE 1 Rådets beslut av den 18 juli 2005 om ingående av Europa Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Demokratiska folkrepubliken

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81 EU:s stödprogram för rymdövervakning Utbildningsdepartementet 2013-04-05 Dokumentbeteckning KOM (2013) 107 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdesdokument 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdesdokument 2009 3.4.2008 B6-.../2008 FÖRSLAG TILL RESOLUTION enligt artikel 81.4 b i arbetsordningen av Guido Sacconi för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 15.12.2015 COM(2015) 677 final 2015/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av provisoriska åtgärder på området för internationellt skydd till förmån

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM25

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM25 Regeringskansliet Faktapromemoria Partnerskap för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) Utbildningsdepartementet 2016-11-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 622 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.2.2016 COM(2016) 84 final 2016/0051 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av avtalet mellan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer