FINAL. Kommissionens yttrande över Litauens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FINAL. Kommissionens yttrande över Litauens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen"

Transkript

1 FINAL Kommissionens yttrande över Litauens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

2 Innehåll A. INLEDNING a) Förord Ansökan om medlemskap Bakgrund till yttrandet Yttrandets innehåll b) Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Litauen Historiskt och geopolitiskt sammanhang Litauens ståndpunkt beträffande Europeiska unionen Avtalsförbindelser Strategin inför anslutningen Handelsförbindelser Allmän bedömning 1. Politiska kriterier 2 B. KRITERIER FÖR MEDLEMSKAP 1.1 Demokrati och rättsstat Parlamentets och den lagstiftande maktens organisation Bedömning av hur parlamentet fungerar Den verkställande maktens organisation Bedömning av hur den verkställande makten fungerar Den dömande maktens organisation Bedömning av hur den dömande makten fungerar 1.2 Mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Minoriteters rättigheter och skydd 1.3 Allmän bedömning 2. Ekonomiska kriterier 2.1 Den ekonomiska situationen Bakgrund Liberalisering Stabilisering av ekonomin Strukturomvandling Den finansiella sektorn Ekonomisk och social utveckling 2.2 Ekonomin inför medlemskapet Inledning Övergången till fungerande marknadsekonomi Förmåga att hantera konkurrens och marknadskrafter Framtidsutsikter och prioriteringar 2.3 Allmän bedömning

3 3. Förmåga att påta sig skyldigheterna i samband med ett medlemskap 3.1 En gränslös inre marknad De fyra friheterna Den allmänna ramen Fri rörlighet för varor Fri rörlighet för kapital Fri rörlighet för tjänster Fri rörlighet för personer Allmän bedömning Konkurrens 3.2 Ny teknik och framtidsfrågor Informationssamhället Utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor Forskning och teknisk utveckling Telekommunikation Den audiovisuella sektorn 3.3 Ekonomiska och fiskala frågor Den ekonomiska och monetära unionen Beskattning Statistik 3.4 Politiken inom olika sektorer Industri Jordbruk Fiske Energi Transport Små och medelstora företag 3.5 Ekonomisk och social sammanhållning Sysselsättning och sociala frågor Regionalpolitik och sammanhållning 3.6 Miljö och livskvalitet Miljö Konsumentskydd 3.7 Rättsliga och inrikes frågor 3.8 Utrikespolitik Handel och internationella ekonomiska förbindelser Utvecklingssamarbete Tull Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 3.9 Finansiella frågor Finansiell kontroll Budgetkonsekvenser 4. Den offentliga förvaltningens förmåga att tillämpa gemenskapens regelverk 4.1 Den offentliga förvaltningens organisation 4.2 Administrativ och rättslig kapacitet 4.3 Allmän bedömning 3

4 C. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Bilagor Parlamentets sammansättning Den inre marknaden: Åtgärder enligt vitboken Statistik 4

5 A. INLEDNING a) Förord Ansökan om medlemskap Litauen lämnade in sin ansökan om medlemskap i Europeiska unionen den 8 december 1995 och ministerrådet beslutade följaktligen den 29 januari 1996 att tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel O i fördraget, enligt vilken kommissionen skall höras. Mot denna bakgrund avger kommissionen detta yttrande som svar på den begäran som framlades vid Europeiska rådets möte i Madrid i december 1995 om att kommissionen skulle lägga fram sitt yttrande så snart som möjligt efter regeringskonferensen, som inleddes i mars 1996 och avslutades i juni Bakgrund till yttrandet Litauens ansökan om medlemskap behandlas samtidigt med ansökningar från nio andra associerade länder. Litauens anslutning skall ses som ett led i en historisk process i vilken länderna i Central- och Östeuropa efter mer än 40 år förenar sig med resten av kontinenten och ansluter sig till det område av fred, stabilitet och välstånd som unionen utgör. Europeiska rådet drog följande slutsats i Köpenhamn i juni 1993: "De associerade länder i Central- och Östeuropa som så önskar skall bli medlemmar i unionen. Anslutning kommer att äga rum så snart ett land kan påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför och uppfyller de ekonomiska och politiska villkoren. Ett medlemskap förutsätter att kandidatlandet har uppnått en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, det finns en fungerande marknadsekonomi samt förmåga att hantera konkurrens och marknadskrafter inom unionen, landet kan påta sig de skyldigheter som följer med ett medlemskap och ansluta sig till målen för den politiska, ekonomiska och monetära unionen. Unionens förmåga att ta emot nya medlemmar, utan att takten i den europeiska integrationen blir lidande, är också en viktig faktor som ligger i både unionens och kandidatländernas allmänna intresse." I denna förklaring redogjordes i detalj för de politiska och ekonomiska kriterierna för behandlingen av ansökningarna om anslutning från de associerade central- och östeuropeiska länderna. Europeiska rådet hänvisade vid sitt möte i Madrid i december 1995 till behovet av att inom ramen för strategin inför anslutningen "skapa förutsättningar för en gradvis och harmonisk integrering av dessa stater, särskilt genom att utveckla marknadsekonomin, 5

6 anpassa de administrativa strukturerna, och skapa stabila ekonomiska och monetära förhållanden". Kommissionen analyserar i sitt yttrande Litauens ansökan separat men med iakttagande av samma kriterier som tillämpas för de andra ansökningar om vilka den skall avge yttranden samtidigt. Därigenom respekteras den önskan som Europeiska rådet uttryckte i Madrid, nämligen att en likvärdig behandling av alla ansökande länder garanteras. Vid sidan av de enskilda yttrandena lägger kommissionen inom ramen för sitt meddelande "Agenda 2000" för rådet även fram en allmän bedömning av anslutningsansökningarna och sina rekommendationer beträffande en strategi för framgångsrik utvidgning av unionen. Samtidigt lägger den fram en bedömning av utvidgningens konsekvenser för unionens politik. Yttrandets innehåll Yttrandet är upplagt med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Köpenhamn. I yttrandet ingår en beskrivning av förbindelserna mellan Litauen och unionen fram till nu, särskilt inom ramen för associeringsavtalet, en analys av situationen vad gäller de politiska förhållanden som Europeiska rådet nämner (demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter), en bedömning av Litauens situation och framtidsutsikter vad gäller de ekonomiska förhållanden som Europeiska rådet nämner (marknadsekonomi, förmåga att hantera konkurrens), en analys av Litauens förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför, dvs. att anta unionens regelverk i form av fördraget, sekundärrätten och politiken på olika områden, och slutligen en allmän bedömning av Litauens situation och möjligheter att uppfylla villkoren för medlemskap i unionen och en rekommendation beträffande anslutningsförhandlingarna. I samband med bedömningen av Litauen med hänsyn till de ekonomiska kriterierna och till landets förmåga att anta regelverket har kommissionen också gjort en bedömning av framtidsutsikterna: den har försökt uppskatta vilka framsteg som Litauen rimligen kan förväntas göra under de närmaste åren, före anslutningen, med beaktande av att också själva regelverket kommer att fortsätta att utvecklas. Av denna anledning är yttrandet inriktat på ett medellångt tidsperspektiv på omkring fem år, utan att detta innebär en förhandsbedömning av den faktiska tidpunkten för anslutningen. Vid utarbetandet av yttrandet har kommissionen erhållit en mängd upplysningar om Litauens situation från de litauiska myndigheterna, och många andra informationskällor har också använts, däribland medlemsstaterna och ett stort antal internationella organisationer. b) Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Litauen 6

7 Historiskt och geopolitiskt sammanhang Litauen, ett litet land vid Östersjön, har ungefär lika stor befolkning och yta som Irland (3,7 miljoner invånare, km 2 ). Det gränsar mot Ryssland (Kaliningrad), Polen, Vitryssland och Lettland. Litauen har existerat som stat sedan Kungariket Litauen grundades år Under medeltiden utvecklades Litauens ekonomi genom handelsförbindelserna mellan de nordtyska, preussiska och livländska städerna vid Östersjökusten, och landets kontakter med det övriga Europa ökade. Det litauisk-polska samväldet upprättades 1569, men upplöstes 1795, när Ryssland intog hela Litauen. Ryssland behärskade sedan Litauen i över ett århundrade. Den 16 februari 1918 förklarade sig Litauen självständigt, och kämpade sedan både mot sovjetiska och tyska styrkor för att upprätta sin självständighet. Mellan världskrigen var Litauen ett självständigt land som var väl integrerat i världsekonomin annekterades Litauen med våld av Sovjetunionen. Därefter var landet ockuperat av Tyskland mellan 1941 och Sovjetunionen återtog landet år 1944, men detta erkändes inte av de flesta väststaterna. Under den sovjetiska perioden anlades stora industrier i landet, inte minst på grund av Litauens relativt goda infrastruktur och välutbildade arbetskraft. Trots bristen på naturtillgångar var landets energisektor, och särskilt kärnkraften, välutvecklad. Andra viktiga sektorer var jordbruk och livsmedelsindustri. År 1989 tvingades kommunistpartiet, under trycket från allmänheten, att gå med på ett flerpartival. Detta vanns av Sajudis, en nationalistisk rörelse. Litauens högsta råd förklarade landets självständighet återupprättad den 11 mars. Efter våldsamma konfrontationer med sovjetiska trupper under 1990 röstade över 90 % av befolkningen för oberoende vid en folkomröstning i februari I september 1991 erkände Sovjetunionen Litauens självständighet, och de sista sovjetiska trupperna lämnade landet Litauens ståndpunkt beträffande Europeiska unionen Sedan Litauen återvunnit sin självständighet 1990, har landet aktivt strävat efter att stärka de politiska, ekonomiska och sociala förbindelserna med Europeiska unionen, och att förankra sin säkerhet och stabilitet i de transatlantiska säkerhetssystemen. Litauen ansökte om medlemskap i EU den 8 december I juni 1996 ratificerade Litauens parlament en ändring av artikel 47 i konstitutionen, i syfte att ge utlänningar rätt att äga land för kommersiellt bruk. Litauens önskan att uppnå europeisk integration illustreras av president Algirdas Brazauskas tal till EU:s diplomatkår den 19 april 1997: De personer som tog initiativet till Romfördraget övervann därmed följderna av andra världskriget enbart i Europas västra delar. I dag har vi chansen att övervinna följderna av det kalla kriget i ett mycket större område. Litauen strävar efter demokrati, fred och välstånd, något som vi med våld varit berövade under långvariga årtionden i det förflutna. Litauen ser sin framtid i ett enat, säkert och välmående Europa. Fullständigt och oinskränkt medlemskap i Europeiska unionen är ett av våra främsta utrikespolitiska mål. Vi anser att antagandet av nya medlemsstater skulle vara ett första steg mot upphävandet en av de svåraste följderna av andra världskriget och det kalla kriget: Europas delning. Man skulle kunna säga att detta 7

8 skulle vara det avgörande provet på om Europa gjort verkliga framsteg mot enande, och på om vårt tänkande verkligen präglas av den västerländska civilisationens sanna värden, och inte bara av ren pragmatism. Vi är medvetna om att förberedandet av Europa inför det tjugoförsta århundradet inte har med välgörenhet eller altruism att göra. Det är utmärkt att det Europeiska rådet i Köpenhamn fastställde tydliga kriterier för bedömningen av alla kandidatländer. Dessa krav har inte bara betydelse för lösningen av problemen i samband med en anslutning till EU, utan ger oss också en möjlighet att bedöma oss själva i hänseende till framtida utsikter. Avtalsförbindelser Diplomatiska förbindelser mellan Litauen och EU upprättades den 27 augusti Ett handels- och samarbetsavtal slöts den 11 maj 1992 och trädde i kraft år Dagens avtalsförbindelser regeras av ett frihandelsavtal som undertecknades den 18 juli 1994 och trädde i kraft den 1 januari Detta avtal syftar till att under en övergångsperiod på upp till sex år upprätta frihandel mellan EU och Litauen, på asymmetrisk grund. Vissa sektorer (främst textil, jordbruksprodukter och fiskeriprodukter) regleras av särskilda bestämmelser. Avtalet omfattar även bestämmelser om betalningar, konkurrens och tillnärmning av lagstiftning. Ett Europaavtal med Litauen förhandlades fram under första hälften av 1995 och undertecknades den 12 juni Litauen ratificerade avtalet den 5 augusti Det kommer att träda i kraft så snart det ratificerats av alla medlemsstater. Europaavtalet kommer då att ersätta avtalet om handel och samarbete och frihandelsavtalet. Så snart Europaavtalet träder i kraft, kommer det att utgöra den rättsliga grunden för förbindelserna mellan Litauen och unionen. Avtalet skall utgöra en ram för politisk dialog, främja utvecklingen av handelsrelationer och ekonomiska kontakter mellan parterna, utgöra grunden för gemenskapens tekniska och finansiella stöd samt bidra till att stegvis integrera Litauen i unionen. Avtalets institutionella ram tillhandahåller de mekanismer som krävs för att genomföra, förvalta och övervaka alla aspekter av relationerna mellan parterna. Underkommittéer behandlar frågor på teknisk nivå. På högre nivå utgör associationskommittén ett forum för genomgripande diskussioner, som ofta leder till att man finner lösningar på problem som uppkommit i samband med avtalet. Associationsrådet skall övervaka relationernas allmänna art och deras framtidsutsikter, och kan utvärdera Litauens utveckling i fråga om förberedelserna för anslutningen. Under 1996 upprättade regeringen en regeringskommission för Europeisk integration, med premiärministern som ordförande, för att främja den europeiska integrationspolitiken. Samordningen av all verksamhet som berör integrationsfrågor utförs av utrikesministeriets byrå för Europeisk integration upprättades ett nytt ministerium för Europafrågor, som skall övervaka och kontrollera att landets lagförslag är förenliga med EG-rätten. Under början av 1997 upprättades en ministerieövergripande delegation för förhandling och integration i Europeiska unionen. Denna delegation håller för närvarande på att lägga sista handen vid en nationell strategi för Europeisk integration, som omfattar mål och tidsplaner. Strategin inför en anslutning 8

9 Genomförande av frihandelsavtalet Frihandelsavtalet fungerar helt och hållet i enlighet med den avtalade tidsplanen. I väntan på antagandet av ett tilläggsprotokoll (som för närvarande håller på att utarbetas) har autonoma åtgärder antagits för jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, textilier och fiskeriprodukter i syfte att anpassa avtalet till unionens utvidgning och Uruguayrundans resultat. För närvarande utarbetas bestämmelser om företag och statligt stöd. Ett nytt protokoll om ursprungsregler trädde i kraft den 1 april 1997, vilket möjliggör Europaövergripande kumulering av ursprungsregler. För närvarande pågår diskussioner om förlängning av protokoll 1 om textilhandel utöver den 31 december 1997, när protokollet löper ut. I mars 1997 nåddes en överenskommelse om fastställandet av den jordbrukskomponent som skall tillämpas för jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen, i enlighet med protokoll 2. Andra viktiga frågor som diskuteras i samband med avtalet är tillnärmning av lagstiftningen och strategin inför en anslutning, den makroekonomiska utvecklingen, Litauens förbindelser med sina grannar, tillträde till gemenskapens program, tullsamarbete, certifierings- och standardiseringsfrågor, samarbete inom ramen för tredje pelaren samt handelsfrågor. De gemensamma kommittéerna, den interparlamentariska kommittén och de tekniska arbetsgrupperna har sammanträtt regelbundet. I kommissionens vitbok från 1995 om den inre marknaden fastställs den lagstiftning som kandidatländerna måste införliva och genomföra för att kunna tillämpa gemenskapens regelverk, samt nödvändiga förutsättningar för genomförandet av den inre marknaden (de s.k. fas I-åtgärderna) som måste prioriteras. Litauen har gjort stora framsteg på detta område. Tio arbetsgrupper har upprättats i de berörda ministerierna. Dessa skall behandla genomförandet av rekommendationerna i vitboken. I september 1996 ratificerade parlamentet ett nationellt program för harmonisering av lagar, som omfattar tidsplaner för harmonisering av Litauens lagstiftning med EU-rätten. Detta är del av en allmän strategi för tillnärmning av lagstiftningen, som går ut på att EG-rätten om den inre marknaden skall träda i kraft senast På en rad områden, bland annat bankväsen, försäkring, tull, beskattning, transport, miljö och konsumentskydd, har framsteg redan gjorts. Frihandelsavtalet mellan EG och Litauen fungerar väl. Alla problem som uppstått har kunnat lösas smidigt och konstruktivt. Samarbetet inom vissa sektorer går redan längre än vad som avses i avtalet. Detta utgör en god grund för det ökade samarbete och det tilltagande genomförande av EG-lagstiftningen som kommer att krävas inom ramen för Europaavtalet. Den strukturerade dialogen Litauen har deltagit i den strukturerade dialogen sedan Europeiska rådets möte i Cannes Litauen har deltagit aktivt både i den politiska dialogen och i övriga delar av den strukturerade dialogen. Phare EU:s tekniska och finansiella stöd till Litauen inleddes i samband med 1991 års Tacisprogram, och har sedan 1992 genomförts inom ramen för Phare-programmet. Under perioden erhöll landet 179 miljoner ecu från Phare, och för 1997 anslogs 46 miljoner ecu. Reformer av rättsväsende och förvaltning, infrastruktur, omstrukturering 9

10 och privatisering samt frågor rörande tredje pelaren har hört till de viktigaste sektorerna för programverksamheten. Phare har haft särskilt stort inflytande på utvecklingen av små och medelstora företag samt på reformen av skatte- och tullsystemet. I samband med genomförandet av det gränsöverskridande samarbetsprogrammet har över 15 miljoner ecu anslagits sedan 1994, främst för investeringar i infrastruktur och förvaltningen av den östra gränsen med Vitryssland. I fråga om kontraktsslutande och utbetalningar har Litauen visat en hög absorptionsförmåga. Deltagande i gemenskapens program Litauen kommer att få rätt att delta i gemenskapens program så snart Europaavtalet träder i kraft. Landet har redan ansökt om att få delta i Socrates, Leonardo, Media, Ungdom för Europa, Save II, Raphael, Kaleidoscope, Life och Ariane. I sin budget för 1998 har Litauen avsatt medel för att klara de finansiella åtaganden som ett deltagande skulle medföra. Handelsförbindelser Handeln mellan Litauen och unionen har utvecklats raskt. Mellan 1992 och 1994 mer än tredubblades unionens export, till 724 miljoner ecu. Under samma period ökade Litauens export till unionen med 30 %, till 750 miljoner ecu. EU:s viktigaste exportprodukter är maskiner och elektrisk utrustning, jordbruksprodukter och textilier. Litauens främsta exportvaror är mineraler, basprodukter och kemikalier. Litauens handel med f.d. Sovjetunionen är i dag ungefär jämförbar med landets handel med EU. Sedan frihandelsavtalet mellan Litauen, Lettland och Estland trädde i kraft för industriprodukter, i januari 1996, och för jordbruksprodukter, år 1997, väntas handeln mellan dessa tre länder öka avsevärt. Handeln med Polen har ökat markant sedan avtalet om vänskap och samarbete mellan Litauen och Polen och ett frihandelsavtal slöts år Litauen planerar dessutom att gå med i CEFTA under Allmän bedömning Sedan landet återvann sin självständighet har förbindelserna mellan Litauen och unionen utvecklats väl. Inga förseningar väntas i samband med införandet av frihandel senast år 2000, i överensstämmelse med frihandelsavtalet. De olika frågor som behandlats inom ramen för frihandelsavtalet har lösts på ett tillfredsställande sätt. Samarbetet kommer att öka ytterligare när Europaavtalet med Litauen träder i kraft. 10

11 1. Politiska kriterier 11 B. KRITERIER FÖR MEDLEMSKAP Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn fastställdes ett antal "politiska" kriterier för de central- och östeuropeiska kandidatländernas anslutning: länderna skall ha "stabila institutioner som utgör en garanti för demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter". För att kunna utföra den begärda bedömningen har Europeiska kommissionen använt sig av ett flertal informationskällor: de litauiska myndigheternas svar på det frågeformulär som kommissionen skickade ut i april 1996, uppföljning av bilaterala möten, analyser från medlemsstaternas ambassader och kommissionens delegation, bedömningar som gjorts av internationella organisationer (särskilt Europarådet och OSSE), rapporter från ickestatliga organisationer osv. I denna analys görs en systematisk undersökning av de viktigaste aspekterna av statsmakternas organisation och sätt att fungera och av mekanismerna för skydd av de grundläggande rättigheterna. Analysen är inte enbart en rent formell beskrivning utan ett försök att bedöma hur demokratin och rättsstaten i själva verket fungerar. Denna bedömning avser situationen i juni Det görs ingen grundlig genomgång av tidigare förändringar eller förändringar som eventuellt aviserats för framtiden, även om avsikten att reformera en viss sektor oftast har tagits i beaktande vid bedömningen. Läget inom förvaltningen nämns bara kort här och utvecklas vidare i kapitel Demokrati och rättsstat Litauen antog genom folkomröstning i oktober 1992 en ny konstitution som innebar inrättandet av en parlamentarisk demokrati. De litauiska institutionerna fungerar på ett regelrätt sätt, och de olika myndigheterna är angelägna om att hålla sig inom sina kompetensområden och att samarbeta med varandra. Parlamentets och den lagstiftande maktens organisation Parlamentet har en enda kammare, seimas, med 141 ledamöter. De väljs för fyra år i taget genom ett blandat valsystem: 71 ledamöter väljs enligt majoritetsprincipen i enmansvalkretsar i två omgångar, och de resterande 70 genom proportionell fördelning av hela rikets röster med en småpartigräns på 5 % (4 % före 1996). De etniska minoriteterna är inte längre garanterade representation genom speciella regler (före 1996 krävdes bara 2 % av rösterna för att en minoritetslista skulle bli representerad i parlamentet). Seimas kan besluta att anordna nyval om två tredjedelar av ledamöterna så begär. Presidenten kan likaså upplösa parlamentet om det vägrar att godkänna en ny regering, eller om seimas i en förtroendeomröstning begärd av regeringen beslutar att avsätta densamma. En upplösning av parlamentet får inte ske under de sex sista månaderna av presidentens mandattid eller om nyval till parlamentet har ägt rum under de sex senaste månaderna. Parlamentsledamöterna åtnjuter sedvanlig immunitet. Det är vedertaget att oppositionen deltar i de parlamentariska institutionernas verksamhet. Detta deltagande har bland annat

12 tagit sig uttryck i inrättandet av parlamentariska undersökningsutskott där samtliga politiska grupperingar är företrädda. Det stora antalet politiska partier (i det senaste parlamentsvalet i november 1996 ställde 24 partier upp med kandidater) vittnar om att det råder ett reellt flerpartisystem i Litauen. Partierna får inget ekonomiskt stöd från staten, men ett förslag om detta håller för närvarande på att diskuteras i seimas. Seimas utövar den lagstiftande makten men delar sin initiativrätt med presidenten, regeringen och minst väljare, vilka samtliga har rätt att lägga fram lagförslag som seimas är skyldigt att behandla. Regeringen äger rätt att utfärda förordningar, men uteslutande för att trygga tillämpningen av lagarna. Presidenten har makt att vidta de åtgärder som är nödvändiga vid angrepp utifrån eller vid undantagstillstånd, dock med skyldighet att underställa dem seimas nästkommande möte. Folkomröstning kan anordnas på begäran av parlamentet eller av minst väljare "i viktigare frågor för rikets och folkets fortlevnad" (artikel 9 i konstitutionen). Detta förfarande har hittills utnyttjats vid sju tillfällen. Bedömning av hur parlamentet fungerar 1992 och 1996 års val var fria och rättvisa, och båda gångerna skedde en maktväxling (första gången till demokratiska arbetarpartiet och andra gången till en konservativ koalition). Parlamentet fungerar under tillfredsställande förhållanden: dess maktbefogenheter respekteras, och oppositionen deltar på sedvanligt sätt i verksamheten. Den verkställande maktens organisation Presidenten väljs i allmänna och direkta val för en ämbetstid av fem år med möjlighet till återval för ytterligare en period. Om presidenten förklarar seimas upplöst kan det nyvalda parlamentet genom två tredjedelars majoritet av ledamöterna utlysa nyval till presidentämbetet. Presidenten utövar de maktbefogenheter som traditionellt tillkommer en statschef. Regeringen är ansvarig inför seimas och består av en premiärminister och ministrar, vilka tillsätts av presidenten sedan regeringen erhållit parlamentets förtroende. Presidenten kan också, på begäran av premiärministern, avsätta en minister. Ministrarna är individuellt ansvariga inför parlamentet. Deras straffansvar får utredas enbart efter godkännande av seimas eller, vid tidpunkter då parlamentet inte är sammankallat till session, av presidenten. Landets förvaltning är baserat på ett system där den centrala statsförvaltningen har regionala förvaltningar på motsvarande länsnivå (tio stycken). Dessa förvaltningar ansvarar för genomförandet av de beslut och den politik som antagits centralt. Varje sådant län leds av en guvernör som tillsätts av regeringen. Han bistås av en församling av ordförandena och vice ordförandena för kommunfullmäktige i sitt län. I Litauen finns bara en nivå av lokala förvaltningsenheter: kommunerna (56 stycken 12

13 fördelade på 44 landsbygdskommuner och 12 städer). De styrs av kommunfullmäktige, som väljs i allmänna val för en treårsperiod, och av en ordförande, som utses av kommunfullmäktige. Deras verksamhet kontrolleras av en regeringsrepresentant utsedd på länsnivå, men denne står inte under guvernörens makt. De litauiska lokala förvaltningsenheterna har ganska stort självstyre och är ekonomiskt självständiga. För Litauens offentliga förvaltning gäller en lag antagen 1995 som gör åtskillnad mellan tjänstemän utnämnda av den sittande regeringen (vilka saknar anställningsskydd) och fast anställda tjänstemän. Litauen har en offentlighetslag för förvaltningen. Försvarsmakten, de hemliga organen och polisen står under offentlig kontroll. Polisen har omorganiserats för att bättre passa sina nya uppgifter (särskilt i fråga om bekämpandet av den organiserade brottsligheten). Bedömning av hur den verkställande makten fungerar Den verkställande makten fungerar under tillfredsställande förhållanden. De lokala förvaltningsenheterna åtnjuter visst självstyre även om statsförvaltningen på länsnivå tycks förfoga över viktiga befogenheter i fråga om den lokala förvaltningen. Trots att de offentliga tjänstemännen skyddas av en lag, där deras rättigheter och skyldigheter är fastlagda, existerar det än i dag en obalans mellan rättigheterna, som i praktiken har utvidgats, och skyldigheterna, som fortfarande i stor utsträckning är formella. Framför allt saknas en lämplig mekanism för att kunna omsätta de offentliga tjänstemännens ansvar i praktiken, och den omständigheten försvårar ett effektivt bekämpande av korruptionen. Icke desto mindre pågår för närvarande en diskussion i seimas om en etiklag för den offentliga förvaltningen, och regeringen har deklarerat sin avsikt att inrätta kontrollmyndigheter med uppdrag att behandla klagomål som framställs mot myndigheterna. Polisen är sedan början av 1997 indragen i en reformprocess som skall göra den bättre lämpad att genomföra sina traditionella uppgifter och ge den kapacitet att tackla nya (bekämpande av organiserad brottslighet och kontroll av skatteuppbörd). För närvarande håller man på att införa system för utvärdering av polisens verksamhet och metoder för att ställa polismän inför ansvar. Den dömande maktens organisation De litauiska domstolarnas situation är sådan att de kan hävda sitt oberoende. Förvisso använder den verkställande och lagstiftande makten sitt inflytande vid tillsättningen av domarna (för appellationsdomstolen tillsätter presidenten dem med parlamentets samtycke, för distriktsdomstolar och lokala domstolar presidenten ensam och för domarna i högsta domstolen parlamentet på presidentens rekommendation). Dock finns en särskild ämbetsmannanämnd som lägger fram rekommendationer till presidenten för alla beslut som rör domarkåren (tillsättningar, befordringar, förflyttningar eller entlediganden). Ämbetsmännen äger inte rätt att delta i partiers eller politiska organisationers verksamhet. Åklagarväsendet leds av riksåklagaren som tillsätts och avsätts av parlamentet och som är ansvarig inför detta. Åklagarna är ansvariga inför domstolarna för de handlingar de utför 13

14 under loppet av rättegångsprocesserna. I fråga om myndighetsbeslut har, om minst en femtedel av parlamentsledamöterna begär det, författningsdomstolen befogenhet att granska huruvida presidentens och regeringens handlingar är förenliga med konstitutionen. De litauiska myndigheterna håller för närvarande också på att utarbeta en lag om förvaltningens lagöverträdelser och om det administrativa förfarandet slag så att man skall kunna dra den offentliga förvaltningens handlingar inför domstol. Konstitutionen ger också möjlighet att inrätta specialdomstolar för denna typ av mål (artikel 111). Litauen inrättade i mars 1994 parlamentariska ombudsmän (fem "kontrollörer" utnämndes för en fyraårsperiod av seimas i december 1994). De har befogenhet att utreda de klagomål som inlämnats mot förvaltningen, försvarsmakten och kommunerna, och de kan på grundval av sina utredningar ta till rättsliga medel för att begära den anklagade offentliga tjänstemannens avsked. Däremot får ombudsmännen inte anhängiggöra några klagomål beträffande presidenten, regeringen eller domstolarna. Författningsdomstolen, som inrättades 1993, består av nio domare utnämnda för en tid av nio år som inte kan förlängas. Parlamentet utnämner domarna på förslag av presidenten, seimas talman och ordföranden i högsta domstolen (var och en av dessa lämnar förslag på en tredjedel av ledamöterna i domstolen). Författningsdomstolen ansvarar för övervakningen av att fördrag och lagar är förenliga med konstitutionen. Talan vid domstolen kan väckas av presidenten, av regeringen, av en femtedel av parlamentsledamöterna eller av domstolarna. Domstolen prövar också frågor rörande president- och parlamentsval och presidentens eventuella oförmåga att utöva sitt ämbete samt prövar riksrättsåtal (impeachment), som kan riktas mot ledamöter i seimas eller mot andra personer som innehar offentliga ämbeten. Författningsdomstolens beslut är slutgiltiga, utom i fråga om ett internationellt fördrags förenlighet med konstitutionen, i vilket fall seimas kan upphäva domstolens "slutsatser" (artikel 107 tredje stycket i konstitutionen). Bedömning av hur den dömande makten fungerar Det största problemet med det litauiska domstolsväsendet är den långa tid som det tar att avkunna domar. Bristen på kvalificerade jurister liksom 1995 års reform av domstolsväsendet, som ledde till ett system med fyra instanser, är de huvudsakliga anledningarna till denna situation. Situationen är särskilt akut i handelsdomstolarna, där överbelastningen utgör ett hinder bl.a. för behandlingen av konkursmål. Åklagarmyndigheten tycks i dag också vara överbelastad på grund av avsaknaden av en tydlig beskrivning av dess uppgifter. Detta bidrar i sin tur till längre handläggningstider, särskilt i fråga om häktningsbeslut (se nedan). 1.2 Mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter Litauen har infört inhemsk lagstiftning för att säkerställa att mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter respekteras. Dessa rättigheter skyddas också genom internationella konventioner, främst Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt de viktigaste tilläggsprotokollen till denna konvention. Denna konvention med protokoll tillhör gemenskapens regelverk enligt artikel F i Fördraget om Europeiska unionen; varje stat som önskar ansluta sig till 14

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13-05-2003 C(2003)1471fin Ärende: Statligt stöd N 591/2002 - Finland CIRR - system för finansiering av fartyg Herr Minister, (1) Efter att ha granskat de upplysningar

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

För Sveriges Torskfiskares Producentorganisation ekonomisk förening. 1 Firma Föreningens firma är Sveriges Torskfiskares Producentorgansation ek. för.

För Sveriges Torskfiskares Producentorganisation ekonomisk förening. 1 Firma Föreningens firma är Sveriges Torskfiskares Producentorgansation ek. för. STADGAR För Sveriges Torskfiskares Producentorganisation ekonomisk förening KAPITEL 1 Föreningen 1 Firma Föreningens firma är Sveriges Torskfiskares Producentorgansation ek. för. 2 Säte Styrelsen skall

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1.

STADGAR. Riksnätverket Fryshusandan. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. STADGAR Riksnätverket Fryshusandan En ideell förening för utvecklingen av ungdomsverksamheter i Sverige 1 Föreningens namn Föreningens namn är Riksnätverket Fryshusandan 1. 2 Syfte & ändamål Riksnätverket

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19 STADGAR FÖR Sveriges Apoteksförening Antagna vid extra årsmöte 2015-08- 19 Innehållsförteckning 1. UPPGIFTER 2. MEDLEMSKAP 3. INTRÄDE 4. UPPHÖRANDE AV MEDLEMSKAP 5. AVGIFTER 6. ÅRSMÖTE 7. RÖSTRÄTT 8. KALLELSE

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Stockholms läns författningssamling

Stockholms läns författningssamling Stockholms läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Stockholms läns allmänna föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den 18 december 2009 (dnr

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23

STADGAR FÖR. Sveriges Apoteksförening. Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23 STADGAR FÖR Sveriges Apoteksförening Antagna vid medlemsmötet 2011-03- 23 Innehållsförteckning 1. UPPGIFTER 2. MEDLEMSKAP 3. INTRÄDE 4. UPPHÖRANDE AV MEDLEMSKAP 5. AVGIFTER 6. ÅRSMÖTE 7. RÖSTRÄTT 8. KALLELSE

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping

STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping STADGAR för Elevkåren vid Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping antagna den 15/2 1931 och den 22/5 1931 den 11/4 1978 och den 30/5 1978 den 26/2 1986 och den 21/5 1986 samt den 24/2 2009 och den 28/5 2009

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer