Granskning av kostverksamheterna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av kostverksamheterna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av kostverksamheterna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner 9 september 2009 Eva Gustafsson Silja Savela

2 Pär Sturesson Eva Gustafsson

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod Iakttagelser Organisation och verksamhet Avtal Transporter Upphandling Näringsvärde Omfattning Planering för förändrat brukarunderlag Mål för verksamheten Ekonomi Budget 2008 och 2009 samt utfall Kostnader Jämförelse av portionskostnader Prissättning Subvention av måltider Rutiner för ekonomisk uppföljning Kvalitet samt resultat av intervjuer med kunderna Kvalitetsuppföljning Egenkontroll Resultat av intervjuer med köpare Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna Svar på revisionsfrågorna...14 Har kommunerna en ändamålsenlig organisation i form av produktions- och mottagningskök?...14 Vilka mål finns fastställda för verksamheten?...15 Hur sker prissättningen per portion och finns det en tillfredsställande uppföljning av ekonomin?...15 Hur är kostnaderna per portion vid jämförelser mellan kommunerna?...16

4 Subventionerar socialnämnderna kosten till brukarna inom äldre- och handikappomsorgen och i så fall med hur mycket per månad/portion?...16 Fungerar distributionen av mat och är tidsåtgången från produktion till servering tillfredsställande?...16 Finns det någon planering för om brukarunderlaget minskar?...17 Görs uppföljning av kvalitén på den mat som serveras och hur uppfattas i så fall kvalitén?...17 Hur är näringsvärdet på mat?...17 Hur sker upphandlingen av livsmedel i avseende på t.ex. närproducerat och ekologiskt odlade varor? Revisionell bedömning

5 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod Revisorerna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner har beslutat göra en gemensam granskning av de tre kommunernas respektive kostverksamhet. Revisionsfrågorna är om verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande. Följande kontrollfrågor ingår i granskningen: Har kommunerna en ändamålsenlig organisation i form av produktions- och mottagningskök? Vilka mål finns fastställda för verksamheten? Hur sker prissättningen per portion och finns det en tillfredsställande uppföljning av ekonomin? Hur är kostnaderna per portion vid jämförelser mellan kommunerna? Subventionerar socialnämnderna kosten till brukarna inom äldre- och handikappomsorgen och i så fall med hur mycket per månad/portion? Fungerar distributionen av mat och är tidsåtgången från produktion till servering tillfredsställande? Finns det någon planering för om brukarunderlaget minskar? Görs uppföljning av kvalitén på den mat som serveras och hur uppfattas i så fall kvalitén? Hur är näringsvärdet på mat? Hur sker upphandlingen av livsmedel i avseende t.ex. närproducerat och ekologiskt odlade varor? Granskningen har genomförts av Eva Gustafsson (Emmaboda och Uppvidinge) och Silja Savela (Emmaboda och Lessebo) på Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Vi har granskat den kostverksamheten som bedrivs i egen regi. I respektive kommun har vi intervjuat förvaltningschefer inom kostverksamheten (med undantag för Uppvidinge kommun där vi intervjuat den som hade ansvaret för verksamheten före 1 juli 2009), äldreoch handikappomsorgen samt utbildningsverksamheten. Vidare har vi intervjuat kostchef/samordnare, ekonomer på respektive förvaltning samt enhetschefer som representerar köpare. I Uppvidinge och Lessebo kommuner har externa utredningar om kostverksamheten genomförts. I Uppvidinge har företaget Care Catering Consultants Group AB under 2007 och 2008 genomfört utredningar avseende kostverksamheten, med bland annat en analys av de förhöjda livsmedelskostnaderna. I Lessebo kommun har Dining Development AB genomfört en utredning om kostverksamheten under våren Utredningsuppdragets 2

6 syfte har varit att klarlägga och beskriva nuvarande kostorganisation och att visa förslag på framtida organisation. Vi har tagit del av dessa utredningar. I övrigt har vi tagit del av bland annat kommunernas årsredovisningar, budget och utfall för åren 2008 och 2009, prislistor och taxor, avtal mellan kostenhet och köpare i de kommuner där avtal har tecknats med mera. Rapporten är faktaavstämd med respektive kommuns förvaltningschef för kostverksamhet, socialförvaltning samt skola/barnomsorg 2 Iakttagelser 2.1 Organisation och verksamhet I Emmaboda kommun bedrivs kostverksamheten både i egen regi och på entreprenad. Den egna verksamheten sker i tre tillagningskök samt i ett mottagningskök i kommunens ytterområden och teknik- och fritidsnämnden har ansvaret. Den tekniske chefen har det övergripande ansvaret för verksamheten som leds av en kostchef. I verksamheten finns ytterligare 10,6 årsarbetare. Tillagningsköken finns på de särskilda boendena i Långasjö, Vissefjärda och Algutsboda och mottagningsköket på skolan i Johansfors. Barnen i Långasjö och Vissefjärda äter på respektive särskilt boende. I Emmaboda- och Lindåsområdet är kostverksamheten utlagd på entreprenad. De senaste fyra åren har kommunen haft avtal med Sodexo AB. I januari 2009 beslutade kommunstyrelsen att från och med 1 januari 2010 driva verksamheten i egen regi. Både den egna verksamheten och Sodexo AB levererar måltider till skolan, barn-, äldre och handikappomsorgen. Inom bildningsnämnden finns dessutom en förskola som tillagar samtliga måltider själv. I Lessebo kommun är kostverksamheten organiserad under tekniska nämnden. Kostverksamheten levererar måltider till skolan, barn-, äldre och handikappomsorgen. Tekniske chefen har det övergripande ansvaret för verksamheten. I verksamheten finns en kostsamordnare motsvarande 20 % av en heltidstjänst samt ytterligare 33 årsarbetare. Totalt finns i kommunen fyra produktionskök och 12 mottagningskök. Produktionsköken finns i skollokalerna i Lessebo och Hovmantorp och på de särskilda boendena i Kosta och Skruv. Mottagningsköken finns inom skolan, förskolan och äldreomsorgen. Respektive produktionskök levererar till mottagningskök inom sitt geografiska område. I Uppvidinge kommun är kostverksamheten organiserad under kommunstyrelsen och levererar måltider till skolan, barn-, äldre och handikappomsorgen. Planeringschefen har fram till sommaren haft det övergripande ansvaret för verksamheten, därefter har kommundirektören det övergripande ansvaret. I verksamheten finns en kostchef på 50 % av en heltidstjänst samt ytterligare 32,76 årsarbetare. Totalt finns i kommunen fyra produktions- 3

7 kök och fem mottagningskök. Produktionsköken finns på de särskilda boendena i Åseda, Lenhovda, Norrhult och Älghult. Mottagningsköken finns på skolorna. Förutom tillagning och leverans av måltider enligt ovan säljs även råvaror till olika interna enheter. I samtliga tre kommuner levereras måltider även till externa kunder, som exempelvis till Migrationsverket (Lessebo), friskolor och föräldrakooperativ (Uppvidinge) samt till Vida Timber (Emmaboda). Gemensam matsedel för skola och förskola finns i samtliga kommuner, likaså för äldreoch handikappomsorgen. I Emmaboda finns dagligen två rätter att välja på. I samtliga kommuner finns möjlighet att få vegetarisk mat och specialkost efter behovsprövning Avtal I Emmaboda har avtal tecknats mellan kommunen och den externa leverantören Sodexo. Tekniska kontoret har upprättat ett avtalsförslag med bildningsnämnden, , som bygger på avtalskonstruktionen med Sodexo. Förslaget reglerar kostenhetens åtaganden och priser. Förslaget har inte undertecknats, dock tillämpas prissättningen enligt förslaget. Något avtal mellan tekniska förvaltningen och socialförvaltningen har inte upprättats. Enligt uppgift tillämpas samma principer som i avtalet med den externa leverantören även med socialförvaltningen. I Lessebo finns inget avtal mellan kostenheten och respektive köpare. I Uppvidinge finns kostavtal mellan kostenhet och respektive barn- och utbildningsområden. Mellan socialförvaltningen och kostenheten finns inget avtal Transporter Emmaboda köper transporterna av två olika taxiföretag, ett företag sköter transporterna i Algutsboda-området och ett i Långasjö/Vissefjärda-området. Lessebo köper transporterna av ett taxiföretag. I Uppvidinge äger/leasar kostenheten transportfordonen. Kommunens fastighetsbolag sköter transporterna mot ersättning för personaltid. I samtliga kommuner ansvarar och genomför äldreomsorgens personal matdistribution till enskilda. 4

8 2.1.3 Upphandling Samtliga kommuner upphandlar livsmedel via de centrala upphandlingar som genomförs i respektive län. Ekologiska varor ingår i respektive upphandling, där varje kommun kan bestämma hur mycket ekologiska varor som ska inköpas. Närproducerade varor finns inte upphandlade i någon kommun Näringsvärde I samtliga kommuner uppges att Livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller näringsvärdet tillämpas. Dock finns inget datorbaserat system för beräkning av, eller dokumenterad uppföljning av näringsvärden, vilket gör att det enligt uppgift inte finns någon garanti för att dessa värden uppnås Omfattning Nedan redovisas antal producerade portioner år 2008 för respektive kommun. I Emmaboda sammanställs regelbundet antal levererade portioner. Dessa uppgifter redovisas nedan. I Lessebo kommun redovisas uppgifterna på antalet producerade portioner av respektive kök månadsvis till debiteringssystemet. Ingen sammanställning eller uppföljning av produktionen sker. I Uppvidinge redovisas produktionen från varje kök månatligen och uppgifterna lämnas till den verksamhetsansvarige. Statistiken sammanställs däremot inte. I Lessebo har vi använt oss av underlag ur debiteringsrutinen för att beräkna antalet portioner. I Uppvidinge har vi använt oss av konsultrapportens beräkning av produktionen av frukost, lunch och kvällsmat, som bygger på mars månads produktion Uppgifterna på antal producerade mellanmål i Uppvidinge har lämnats av kostenheten. Antal portioner 2008 Emmaboda Lessebo Uppvidinge Antal % Antal % Antal % Frukost Lunch* Mellanmål Kvällsmat Total *Varav ÄO/HO *Varav skola/bo I Emmaboda avser redovisningen produktion i egen regi. I Emmaboda kommun redovisas inga mellanmål, men det sker försäljning av råvaror till förskolor och caféer på de särskilda boendena, där sedan servering och försäljning av mellanmål sker. Andelen lunchportioner till skola och barnomsorg är låg i Emmaboda i jämförelse med Lessebo och Uppvidinge kommuner. Detta beror på att kostenheten i Emmaboda levererar till ytterområdena i 5

9 kommunen, där enbart låg- och mellanstadie finns. Högstadiet och gymnasiet finns i Emmaboda tätort och måltider dit levereras av den externa leverantören. Antalet levererade portioner från Sodexo uppskattas till för år Planering för förändrat brukarunderlag I samtliga kommuner arbetas med någon typ av basbeställning som ligger till grund för kostenhetens planering inom de närmaste månaderna/året. Eftersom antalet portioner varierar från dag till dag, finns i samtliga kommuner även rutiner för avbeställning/tillägg vid förändringar från basbeställningen. Någon flerårig planering som utgår ifrån befolkningsprognoser tillämpas inte i någon av kommunerna. I Uppvidinge rapporteras befolkningsprognoser både när det gäller barn och äldre regelbundet till kostverksamheten, som noga följer vad som händer inom skolan och äldreomsorgen. Kostenheten i Emmaboda får del av prognoserna från bildningsnämnden för de kommande tre åren. 2.2 Mål för verksamheten I Emmaboda kommun har kommunfullmäktige beslutat om inriktningsmål för kommunens verksamhet under , den 28 januari Teknik- och fritidsnämnden har beslutat anta inriktningsmål för nämnden den 10 september 2008 och den 11 februari 2009 beslutade nämnden anta de mätbara detaljerade målen och att verksamheten ska arbeta med och följa upp dessa. De detaljerade målen som omfattar kostverksamheten är: Att arbeta aktivt och kontinuerligt med egenkontroller för att uppfylla gällande krav för säker verksamhet inom kostenheten. Detta ska uppnås genom rätt utbildning och kontinuerlig egenkontroll. Att inom kostenheten bör 25 % av livsmedelsinköpen vara ekologiska år Detta ska mätas genom antal procent som är ekologiskt av inköpssumman. Av kostenhetens verksamhetsberättelse framgår det att enheten under 2008 har ökat inköpen av ekologiska livsmedel till 10 %, samt att de tre sista kvartalen 2008 har inköpen av ekologiska livsmedel varit 14 %. I Lessebo och Uppvidinge kommuner finns inga fastställda mål för kostverksamheten. 6

10 2.3 Ekonomi Budget 2008 och 2009 samt utfall 2008 I nedanstående tabeller redovisas budget för år 2008 och 2009 samt utfall 2008 för respektive kommuner. Emmaboda Budget 2008 Utfall 2008 Budget 2009 Intäkter Kostnader Netto I Emmaboda tillämpas nollbudget, vilket innebär att samtliga kostnader ska finansieras med försäljningsintäkter. Lokal- och kapitaltjänstkostnader ingår inte i redovisningen ovan. Kostverksamheten redovisar ett överskott på 87 tkr för 2008, men då har en återbetalning skett till bildningsnämnden på 63 tkr enligt en muntlig överenskommelse. Både intäkts- och kostnadsbudgeten för 2009 är uppräknad med 178 tkr, motsvarande 2,4 %. Kommunen har under år 2008 betalat totalt tkr till Sodexo för levererade portioner till Emmaboda- och Lindåsområdet. Lessebo Budget 2008 Utfall 2008 Budget 2009 Intäkter Kostnader Netto I Lessebo tillämpas nollbudget. Kostverksamheten redovisar ett underskott på 355 tkr för Både intäkts- och kostnadsbudgeten för 2009 är uppräknad med 692 tkr, motsvarande 3,2 %. Av årsredovisningen 2008 framgår att ökade råvarukostnader har gjort att budgeten har överskridits. Uppvidinge Budget 2008 Utfall 2008 Budget 2009 Intäkter Kostnader Netto I Uppvidinge översteg kostnaderna intäkterna med 165 tkr i budget 2008, utfallet blev 594 tkr sämre än budget. För år 2009 tillämpas nollbudget, kostnaderna beräknas öka med 689 tkr (3,4 %) i förhållande till budget 2008 och intäkterna med 854 tkr (4,3 %). Av årsredovisningen 2008 framgår att underskottet beror på ökade råvarukostnader samt högre personalkostnader än budgeterat. 7

11 Vår kommentar Vi noterar att det finns en stor positiv avvikelse på intäktssida i Uppvidinge kommun, 1,3 mnkr. Någon analys av orsaken framgår inte av årsredovisningen Kostnader I nedanstående tabell redovisas bruttokostnaderna för respektive kommuns kostverksamhet fördelat på olika typer av kostnader. Emmaboda Lessebo Uppvidinge Bruttokostnader 2008 tkr % tkr % Tkr % Personalkostnader Livsmedel Lokaler Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa kostnader exkl. lokaler och kapitaltjänst Källa: utdrag ur kommunernas redovisning, avser kostnader som är redovisade på kostenhet För att få siffrorna mer jämförbara har vi räknat bort kostnader för lokaler och kapitaltjänst i Lessebo och Uppvidinge. Då blir den procentuella fördelningen följande för Lessebo personalkostnader 67 %, livsmedel 26 %, övrigt 7 % och för Uppvidinge - personalkostnader 63 %, livsmedel 32 %, övrigt 5 %. I Emmabodas övriga kostnader ingår bland annat transporter med 218 tkr, fördelade gemensamma förvaltningskostnader, 65 tkr samt inköp av förbrukningsmaterial med mera. I Lessebos övriga kostnader ingår bland annat transporter med ca 700 tkr, kostnader för egenkontroll ca 110 tkr, samt inköp av förbrukningsmaterial med mera. Några förvaltningsgemensamma kostnader fördelas inte på kostverksamheten. I Uppvidinges övriga kostnader ingår bland annat transporter med ca 500 tkr samt inköp av förbrukningsmaterial. Några förvaltningsgemensamma kostnader fördelas inte på kostverksamheten. 8

12 2.3.3 Jämförelse av portionskostnader Kronor per portion, år 2008 Emmaboda Lessebo Uppvidinge Antal portioner Total kostnad 2008, tkr Avgår kostnad för mellanmål, tkr Avgår kostnad för råvaruförsäljning, tkr Kostnad som används vid beräkning, tkr Kostnad per portion, kronor 43,7 43,4 35,9 Kostnad per portion exkl. lokal- och kapitaltjänstkostnader 43,7 37,1 32,6 Personalkostnad per portion, kronor Livsmedelskostnad per portion, kronor (Kostnad per portion Sodexo 25,4) Vid beräkning av kostnad per portion har vi uteslutit mellanmål eftersom omfattning och redovisning av dessa varierar stort mellan kommunerna. Den kostnad som vi använder i beräkningen är total bruttokostnad för kostverksamheten år 2008 exklusive den beräknade kostnaden för mellanmål samt kostnader för sålda råvaror i respektive kommun. När vi har räknat fram kostnad per portion för leveranserna från Sodexo till Emmaboda kommun har vi dividerat den kostnad som kommunen uppgett att den haft för år 2008 med det uppskattade antalet portioner som levererats. (5 075 tkr : portioner) Den totala kostnaden per portion är högst i Emmaboda och lägst i Uppvidinge. Detta trots att i Emmaboda belastas verksamheten inte med lokal- eller kapitaltjänstkostnader. Även personalkostnad och livsmedelskostnad per portion är högst i Emmaboda och lägst i Uppvidinge. Det som till viss del förklarar Emmabodas högre kostnader är att enheterna är små, vilket gör att kostnaderna inte fördelas ut på lika många portioner. En större andel portioner till äldre- och handikappomsorgen finns också i Emmaboda, vilket påverkar både livsmedelsoch personalkostnad. I Emmaboda finns också ett mål att 25 % av livsmedlen ska vara ekologiskt odlade, vilket innebär en fördyring. De sista kvartalen år 2008 var denna siffra 14 %. Antal portioner per årsarbetare Emmaboda Lessebo Uppvidinge Exklusive kostchef/samordnare Tabellen avser samtliga producerade portioner 9

13 Antal producerade portioner per budgeterad årsarbetare varierar mellan kommunerna. I Uppvidinge producerar varje årsarbetare ca fler portioner än i Emmaboda och ca fler portioner än i Lessebo. Av kostutredningen som under året genomförts i Lessebo kommun framgår att något av köken har för mycket personal i förhållande till produktionen. Av intervjuerna framgår att ett arbete med anpassning av personalstyrkan har påbörjats. Personalkostnad per årsarbetare, tkr Emmaboda Lessebo Uppvidinge Budget ,7 380,2 365,1 Utfall ,4 388,2 377,9 Inklusive kostchef/samordnare Vår kommentar Både budget och utfall per årsarbetare skiljer mellan kommunerna. Vid jämförelse av lönenivåerna i personalbudgeten kan vi däremot inte se några större skillnader mellan kommunerna Prissättning Prisjämförelsen nedan avser priset som kostverksamheten tar ut för frukost, lunch och kvällsmål för äldre- och handikappomsorg samt skollunch för barn. Portionspriser 2009 exkl.moms Emmaboda Lessebo Uppvidinge Äldre- och handikappomsorg Frukost 42,18 33,00 25,50 Lunch 64,08 60,00 51,00 Kvällsmat 42,18 48,00 38,50 Helinackordering per dag * 133,00 Skola/förskola Lunch barn (år 3 6) 30,50 33,00 40,30 Sodexo Lunch Bjurbäcksgården 41,62 Lunch övriga 49,40 Frukost 25,20 Kvällsmat 31,77 Lunch barn (år 3 6) 22:35 * I priset för helinackordering ingår även tillgång till mellanmål som finns tillgängligt i särskilda kylskåp 10

14 I Emmaboda kommun är priserna för skol-/förskolelunch olika beroende på årskurs. I Emmaboda ingår transporten inte i priset som kostenheten debiterar för skol- /förskolelunch. Transporten debiteras separat från kostenhet till bildningsförvaltning. I Emmaboda råder det oklarhet om hur priserna för de olika portionerna har beräknats. Vi har inte fått fram något underlag för hur prissättningen mellan de olika portionstyperna har räknats fram. I samband med att kostverksamheten i Uppvidinge organiserades under kommunstyrelsen, gjordes en beräkning av priserna för de olika portionstyperna. Vi har inte fått ta del av det underlaget. Den utredning som under 2008 genomfördes av den externa konsulten visade att kostnadsfördelningen mellan de två stora kunderna, social- samt barn- och utbildningsförvaltningen inte varit rättvisande. Därför har kommunfullmäktige i mars 2009 beslutat om en justering av taxorna, där barn- och utbildningsförvaltningen (med undantag för friskolan i Älghult och skolan i Alstermo som får en högre prishöjning) får en lägre prishöjning än socialförvaltningen. I Lessebo har nya priser beräknats från och med En tydlig modell som visar hur prissättningen har gjorts har redovisats till oss. Hänsyn har tagits till tidsåtgång för tillagning samt råvarukostnader för de olika portionstyperna. Fasta kostnader såsom lokalkostnader med mera har fördelats ut i proportion till antalet budgeterade portioner. Fördyrande kostnader inom äldre- och handikappomsorgen såsom efterrätt samt ob-tillägg vid kvällsoch helgarbete finns med i beräkningen. Även en rimlighetsbedömning av priset för de olika portionstyperna har påverkat priserna Subvention av måltider I samtliga kommuner subventioneras måltider inom äldre- och handikappomsorgen. Priset som socialnämnden betalar till kostenheten är högre än vad brukaren betalar. I tabellen nedan redovisas vilken kostnad socialnämnderna får finansiera per portion: Subvention per portion/dag, kronor Emmaboda Lessebo Uppvidinge Frukost per portion 19,18 13,00 0,00 Lunch per portion 19,08 16,00 0,00 Kvällsmat per portion 19,18 28,00 0,00 Helabonnemang per dygn 37,00 Vid samtliga måltider, per dygn 57,44 57,00 37,00 11

15 Vi har beräknat subventionen genom att jämföra priset som socialnämnden betalar till kostenheten med de taxor som kommunen har fastställt för äldre- och handikappomsorgen. I Uppvidinge kommun subventioneras inte enstaka portioner. Det är personer med heleller halvabonnemang som får en subvention. Vid helabonnemang subventioneras måltiderna med kronor per månad. I tabellen ovan har vi räknat om beloppet till subvention per dygn, vid 30 dagar per månad Rutiner för ekonomisk uppföljning I Emmaboda görs den ekonomiska uppföljningen av kostchefen via månatliga rapporter ur redovisningssystemet. Avvikelser analyseras och rapporteras till tekniske chefen. Respektive kök får information om det ekonomiska läget vid arbetsplatsträffar. I Uppvidinge görs den ekonomiska uppföljningen månadsvis av respektive köksföreståndare. En rapport som visar utfall per månad för olika kostnads- och intäktsslag sammanställs månatligen. Utfallet jämförs i förhållande till riktvärden. Avvikelser analyseras och rapporteras till kostchefen som i sin tur rapporterar vidare till förvaltningschef. Respektive kök får information om det ekonomiska läget vid arbetsplatsträffar. I Lessebo görs den ekonomiska uppföljningen av respektive köksföreståndare. Varje månad sammanställs ett stapeldiagram per kök med periodiserad budget och periodiserat utfall för periodens kostnader, fördelat på olika kostnadsslag, exempelvis personal, transporter, råvaror med mera. På arbetsplatsträffar i respektive kök diskuteras det ekonomiska läget. Avvikelser analyseras och rapporteras till tekniske chefen. 3 Kvalitet samt resultat av intervjuer med kunderna 3.1 Kvalitetsuppföljning Någon regelbunden uppföljning av kvaliteten görs inte av kostorganisationerna i någon av kommunerna. Det finns olika forum där bland annat kvalitet diskuteras i samtliga kommuner. I en del av kommunerna har de stora kunderna gjort kvalitetsenkät till brukare och då haft en del frågor om kosten. I samtliga kommuner finns kostråd inom skolan där även elever är med och diskuterar kostfrågor. Inom äldreomsorgen genomförs regelbundna träffar med kostorganisationen i Uppvidinge där även brukare deltar. I Emmaboda genomförs inga regelbundna träffar mellan kostorganisationen och socialförvaltningen. I Lessebo kommun träffar respektive kök representanter från äldreomsorgen inom det geografiska området. 12

16 I Lessebo har under året genomförts brukar/föräldraenkät inom äldreomsorgen och förskolan där även frågor om kosten har funnits med. Resultatet av förskolans enkäter visar att föräldrarna till förskolebarnen är nöjda med maten som serveras. Inom äldreomsorgen varierade resultatet mellan olika områden. I fråga om bemötande fick ett område ett resultat som inte klassas som god eller mycket god kvalitet och i fråga om matens kvalitet fick två områden ett resultat som inte klassas som god eller mycket god kvalitet. 3.2 Egenkontroll Enligt gällande regler är kostverksamheterna ansvariga för egenkontroll, d.v.s. ansvarig för att identifiera de faktorer i verksamheten som utgör riskmoment för livsmedlens trygghet och ser till att riskfaktorerna är under kontroll. Tillsynsmyndighet är i första hand kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. I varje kök ska ett program finnas som styr upp rutiner för egenkontrollen och ansvarig i köket ska se till att detta regelbundet efterföljs. I Emmaboda finns dokumenterade rutiner för respektive kök enligt reglerna för egenkontroll. I Lessebo och Uppvidinge har ett externt företag anlitats för att ta fram rutiner för egenkontrollerna. Respektive kök genomför och dokumenterar sedan kontrollerna. 3.3 Resultat av intervjuer med köpare Kvalitet Samtliga intervjuade anser att maten håller en bra kvalitet. I Uppvidinge finns från skolans sida synpunkter på portionsstorlekarna. Enligt uppgift köper förvaltningen fler portioner än antalet ätande på grund av att portionerna är för små. I Lessebo finns synpunkter på miljön i matsalarna inom äldreomsorgen, en mer restaurangliknande miljö med exempelvis bättre dukning, ljuddämpning, fler rätter att välja mellan med mera efterfrågas. I samtliga kommuner efterfrågas regelbundna kvalitetsuppföljningar. Priset Priset för maten diskuteras i samtliga kommuner. I Emmaboda ifrågasätts den stora prisskillnaden mellan portionerna som tillverkas i egen regi och av extern leverantör. I Lessebo anses priset för högt för mellanmål inom barn- och utbildningsförvaltningen och priset för kvällsmål inom äldreomsorgen i förhållande till vad som serveras. Exempelvis pulverkräm och en smörgås för 48 kronor. I Emmaboda finns synpunkter på att kostenheten inte kan presentera hur priserna för de olika portionstyperna har beräknats. Priset är en fråga där bildningsnämnden och kostenheten inte är överens och frågan kommer att lyftas till kommunstyrelsen. 13

17 Bemötande Uppfattningen om bemötandet i matsalen och kontakten med kostenheten varierar mellan kommunerna och inom olika områden i kommunerna. I Emmaboda upplevs kontakten och bemötandet bra. Generellt upplevs kontakten med kostenheten bra i både Lessebo och Uppvidinge, dock upplevs bemötandet olika inom olika områden. Enligt uppgift är det ofta fråga om vilka personer som arbetar i respektive kök. Tillgänglighet I Emmaboda finns synpunkter på kökets öppettider på eftermiddagarna. I Lessebo påtalar någon att kostpersonalen tar rast mitt under frukostserveringen. Kundanpassning I samtliga kommuner anser man att kostpersonalen inte alltid har kunden i fokus. Avtal I Uppvidinge och Lessebo ses avsaknaden av avtal som en stor brist. Det uppstår ofta frågor om vem som har ansvaret för olika uppgifter. Exempelvis ansvaret för serveringen av maten och vem som bestämmer hur mycket personal som ska finnas i serveringslokalerna. Distribution I Uppvidinge påtalas problem med varmhållningen av mat som levereras till skolan i Alstermo. I Emmaboda förekommer det vid enstaka tillfällen att maten som levereras till Johansfors skola inte håller rätt temperatur. I Emmaboda och Lessebo förekommer det att leveranser inom matdistributionen till hemtjänsten inte alltid håller rätt temperatur. Övrigt I både Uppvidinge och Lessebo påtalas behov att ha en kostchef/samordnare på heltid. I Lessebo planeras rekrytering av kostchef på deltid. 4 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna 4.1 Svar på revisionsfrågorna Har kommunerna en ändamålsenlig organisation i form av produktions- och mottagningskök? Samtliga kommuner har valt att producera och distribuera varm mat. Den lagstadgade varmhållningstiden, minst +60 grader under maximalt två timmar från det att den tillagade komponenten är producerad fram till serveringstillfället, gör att avståndet från tillagningsköken till mottagnings- och serveringsköken inte får vara för långt. I samtliga kommuner finns ett antal tillagningskök som levererar måltider inom sina geografiska områden. 14

18 Produktionsvolymen per årsarbetare varierar mellan kommunerna och även inom de olika köken i kommunerna. Ett arbete har påbörjats i Lessebo för att effektivisera kostens verksamhet. I Emmaboda har kommunstyrelsen beslutat att ta över den kostverksamhet som idag bedrivs på entreprenad. I Uppvidinge har anpassning av bemanningen till minskat kundunderlag pågått under en period. Vi bedömer att med den valda produktionstekniken, är dagens organisation med produktions- och mottagningskök ändamålsenlig, men att en regelbunden uppföljning av produktionsvolymer, framtida kundunderlag, eventuella investeringsbehov bör införas i kommunerna för att kontinuerligt anpassa bemanningen och antalet kök. Användandet av gemensamma matsalar inom äldreomsorgen och skola/barnomsorg i Emmaboda ser vi som positivt, både ur ekonomisk synvinkel och för att det ger tillfällen till möten mellan olika generationer. Vilka mål finns fastställda för verksamheten? I Emmaboda har kommunfullmäktige fastställt inriktningsmål för kommunens verksamhet under Teknik- och fritidsnämnden har antagit inriktningsmål samt mätbara detaljerade mål för verksamheten. Två av de beslutade detaljmålen avser kostenheten. I Lessebo och Uppvidinge finns inga fastställda mål för kostverksamheten. Hur sker prissättningen per portion och finns det en tillfredsställande uppföljning av ekonomin? I samtliga kommuner tillämpas nollfinansierad budget för kostverksamheterna, vilket innebär att kostnaderna ska täckas av intäkter för sålda portioner/råvaror. Den ekonomiska uppföljningen sker månatligen och avvikelser analyseras, däremot saknar vi en tydlig koppling mellan det ekonomiska utfallet och antalet producerade portioner. Några egna nyckeltal, såsom kostnad per portion med mera har inte tagits fram i någon av kommunerna. I Emmaboda har vi inte kunnat få fram underlag för hur prissättningen per portion sker. I Uppvidinge finns en konsultutredning som visar att kostnadsfördelningen inte varit rättvis. Utifrån denna utredning har taxorna justerats under år I Lessebo har prissättningen setts över inför år Det finns ett tydligt underlag som visar hur prissättningen har skett. Hänsyn har tagits till tidsåtgång för tillagning, råvarukostnader, fasta kostnader, fördyrande omständigheter för olika portionstyper samt rimligheten i priserna. 15

19 Hur är kostnaderna per portion vid jämförelser mellan kommunerna? Kostnaderna per portion varierar mellan kommunerna. I nedanstående tabell redovisas kostnaden per portion i respektive kommun år Kronor per portion, år 2008 Emmaboda Lessebo Uppvidinge Kostnad per portion, kronor 43,7 43,4 35,9 Kostnad per portion exkl. lokal- och kapitaltjänstkostnader 43,7 37,1 32,6 Personalkostnad per portion, kronor Livsmedelskostnad per portion, kronor Emmaboda har den högsta kostnader per portion, 43,7, trots att verksamheten inte belastas med lokal- eller kapitaltjänstkostnader. Om vi exkluderar dessa kostnader framgår detta tydligare. Små enheter samt en hög andel portioner till äldreomsorgen påverkar kostnadsnivån. Även möjligheten till två olika rätter dagligen och målsättningen att 25 % av livsmedlen ska vara ekologiskt odlade påverkar livsmedelskostnaden. Lessebos kostnader per portion är lägre än Emmabodas och högre än Uppvidinges. Personalkostnaderna per portion är högre än Uppvidinges medan råvarukostnaden per portion är lägre än Uppvidinges. En minskning av bemanningen har påbörjats i kommunen. Uppvidinge har den lägsta kostnaden per portion i jämförelse med de andra kommunerna. Subventionerar socialnämnderna kosten till brukarna inom äldre- och handikappomsorgen och i så fall med hur mycket per månad/portion? Emmaboda subventionerar frukost, lunch och kvällsmat med 19,18, 19,08 respektive 19,18 kronor per portion. Lessebo subventionerar frukost, lunch och kvällsmat med 13, 16 respektive 28 kronor per portion. Uppvidinge subventionerar inte enstaka portioner. Personer med hel- eller halvabonnemang får en subvention på respektive 300 kronor per månad. Fungerar distributionen av mat och är tidsåtgången från produktion till servering tillfredsställande? I samtliga kommuner fungerar distributionen av maten bra. Tidsåtgången från produktion till servering är i stort tillfredsställande, men på vissa håll påtalas det att maten inte alltid håller rätt temperatur. 16

20 Finns det någon planering för om brukarunderlaget minskar? I samtliga kommuner arbetas med någon typ av basbeställning som ligger till grund för kostenhetens planering inom de närmaste månaderna/året. Eftersom antalet portioner varierar från dag till dag, finns i samtliga kommuner även rutiner för avbeställning/tillägg vid förändringar från basbeställningen. Någon flerårig planering som utgår ifrån befolkningsprognoser tillämpas inte regelbundet i någon av kommunerna. I Uppvidinge följer kostverksamheten noga vad som händer inom skolan och äldreomsorgen när det gäller befolkningsprognoserna. Även i Emmaboda kommun får kostverksamheten del av prognoserna på antalet barn inom en treårsperiod. Görs uppföljning av kvalitén på den mat som serveras och hur uppfattas i så fall kvalitén? Inom kostverksamheterna görs ingen uppföljning av kvalitén på den mat som serveras. I Lessebo och i Uppvidinge har det inom äldreomsorgen och barnomsorgen gjorts egna kvalitetsundersökningar. Hur är näringsvärdet på mat? Samtliga kommuner uppger att de använder sig av Livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller näringsvärdet. Dock finns inget datorbaserat system för beräkning av, eller dokumenterad uppföljning av näringsvärden, vilket gör att vi inte kan uttala oss om hur näringsvärdet är. Hur sker upphandlingen av livsmedel i avseende på t.ex. närproducerat och ekologiskt odlade varor? Samtliga kommuner upphandlar livsmedel via de centrala upphandlingar som genomförs i respektive län. Ekologiska varor ingår i respektive upphandling, där varje kommun kan bestämma hur mycket ekologiska varor som ska inköpas. I upphandlingen ingår inte närproducerade varor. Emmaboda har en målsättning att 25 % av livsmedelsinköpen år 2010 ska vara ekologiska. I Uppvidinge finns kommunstyrelsebeslut om att inköp av mjölk och kaffe ska vara ekologiska. I Lessebo finns ingen uttalad målsättning om att ekologiska livsmedel ska inköpas. 17

Revisionsrapport. Hultsfreds kommun. Granskning av kostverksamheten. Eva Gustafsson och Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Hultsfreds kommun. Granskning av kostverksamheten. Eva Gustafsson och Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av kostverksamheten Hultsfreds kommun Eva Gustafsson och Caroline Liljebjörn Granskning av kostverksamheten 2011-08-08 Eva Gustafsson Caroline Liljebjörn Hultsfreds kommun Granskning

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 KOSTPOLICY För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom 110914 Reviderad 120509 Bakgrund och syfte Kostenheten inom Förvaltningen för

Läs mer

Revisionsrapport Habo kommun

Revisionsrapport Habo kommun Revisionsrapport Översiktlig granskning av vissa delar av funktionshindersomsorgen Habo kommun Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Habo kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av granskningen av den interna. mobiltelefoner och kassor

Uppföljning av granskningen av den interna. mobiltelefoner och kassor Revisionsrapport Uppföljning av granskningen av den interna kontrollen av betalkort, drivmedelskort, mobiltelefoner och kassor Uppvidinge kommun 13 mars 2009 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden.

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Sida 1 (6) Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Alingsås kommun inbjuder Er att lämna skriftligt anbud

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Granskning av ekonomisk styrning och uppföljning, måltidsverksamheten. Servicenämnden

Granskning av ekonomisk styrning och uppföljning, måltidsverksamheten. Servicenämnden Revisionsrapport Granskning av ekonomisk styrning och uppföljning, måltidsverksamheten. Servicenämnden Halmstads kommun 2009-07-01 Leif Johansson Carl-Magnus Stensson 2009-07-01 Namnförtydligande Namnförtydligande

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Måltidspolicy för Hällefors kommun

Måltidspolicy för Hällefors kommun Måltidspolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll Inledning 3. 1 Bakgrund 3. 2 Syfte 3. 3 Målsättning 4. 4 Måltidsverksamhet 4. 5 Organisation 4. 5.1 Nämnd 4. 5.2 Förvaltningschef 4. 5.2 Verksamhetsansvarig

Läs mer

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Revisionsrapport Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Vara kommun Charlotte Karlsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och förslag... 1 2. Inledning... 2 2.1

Läs mer

Ekonomichef Agneta Sjölund, kommunledningskontoret

Ekonomichef Agneta Sjölund, kommunledningskontoret Lars Niklasson Konsult AB Kostorganisationen i Trelleborg Bakgrund Lars Niklasson har fått i uppdrag att utreda förändring inom serviceförvaltningens måltidsverksamhet sedan den sammanförts i en kostenhet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Kartläggning av kostorganisationen 2013-12-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Definitioner...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

2015-03-04. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera

2015-03-04. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera Falköpings Kommun Revisorerna 2015-03-04 FALKÖPINGS Ko KommunstyrelS' 2015-03- 1 1 Tekniska nämnden Diarienr Planbet Kommunfullmäktige, för kännedom Granskning kostverksamhet Kommunens revisorer har, med

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Regler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan

Regler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan Revisionsrapport Regler och rutiner för internprissättning mellan kulturskolan och grundskolan Lindesbergs kommun 2007-11-30 Annika Hansson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

KOSTPOLICY OCH EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR LYSEKILS KOMMUN

KOSTPOLICY OCH EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR LYSEKILS KOMMUN KOSTPOLICY OCH EKONOMISKA STYRPRINCIPER FÖR LYSEKILS KOMMUN Inledning Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplatser och kulturbärare. Matvanorna har också stor

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen 2015-04-10 Dnr 2015.008 Serviceförvaltningen Servicenämnden Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen Uppdrag Kostchef Kristin Emilsson och förvaltningsekonom Jonas Svensson har fått i uppdrag av

Läs mer

Långsiktigt hållbart lokalutnyttjande med beaktande av verksamhetens kvalitetskrav

Långsiktigt hållbart lokalutnyttjande med beaktande av verksamhetens kvalitetskrav Långsiktigt hållbart lokalutnyttjande med beaktande av verksamhetens kvalitetskrav Delprojekt Tekniska nämndens verksamhet Kostverksamheten 2013-09-24 1. Nulägesbeskrivning 1 1.1 Organisation... 1 1.2

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Revisionsrapport Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Solna stad April 2010 Josefin Loqvist 2010-04 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av kommunens leasingbilar

Granskning av kommunens leasingbilar www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av kommunens leasingbilar Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1.

Läs mer

Den kommunala vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Tekniska nämnden 2009-11-18 1-9 Plats och tid: Kommunkontoret, Lessebo onsdagen den 18 november 2009 kl 14.00 Beslutande Anders Palmengren (s) ordf Rolf Söderberg (s) Örjan Wilhelmsson (s) Jan-Olof Walfridsson

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Remiss Kostutredning 13-10-17

Remiss Kostutredning 13-10-17 Remiss Kostutredning 13-10-17 Svar från Moderata Samlingspartiet i Ljusnarsberg 13-09-25 beslutade KS (KS 191) att en kompletterad kostutredning skulle sändas på remiss till kommunens politiska partier

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Servicenämnden

TRELLEBORGS KOMMUN Servicenämnden Protokollsutdrag 1 (5) Plats och tid Sessionssal 2, Rådhuset kl. 18.00-19.20 Beslutande Gunnar Grafström (M) Thomas Westman (S) Bodil Lindsjö Benrabah (S) Mårten Bönnemark (M) Orvar Espert (M) Stefan Larsson

Läs mer

Granskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen

Granskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen Revisionsrapport Granskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen Mora kommun December 2007 Louise Cedemar Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4 2.1 Bakgrund och

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Ekologiska livsmedel i Stockholms stad

Ekologiska livsmedel i Stockholms stad PM 2006 RI+VIII (Dnr 119-2171/2006) Ekologiska livsmedel i Stockholms stad Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Kommunfullmäktige m.m. anvisas tilläggsanslag med 6 mnkr som

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor.

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor. Verksamhetsplan 2014-10-02 Kostenheten 2014 SAMMANFATTNING Kostenheten består av skolrestauranger, äldrekök och Sandbyhovs vaktmästeri. Enheten planerar, tillagar, transporterar och serverar mat till förskolan,

Läs mer

Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall

Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Revisionsrapport* Granskning av budgetuppföljning, prognos utfall Täby kommun September 2007 Peter Sundström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...4 3 Granskning av

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75

Kostpolicy. för Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75 Kostpolicy för Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-01 75 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte:... 3 Kommunens vision för måltidsverksamheten är:... 4 Inriktningsmål/områden:... 5 1.

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun.

REVISIONSRAPPORT. Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor. Granskning av. Vallentuna kommun. REVISIONSRAPPORT Granskning av Interkommunala ersättningar inom gymnasieverksamheten och ersättning till friskolor Vallentuna kommun Augusti 2003 Carin Markström (1) Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Kostpolicy för Bjuvs kommun Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring

Läs mer

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden

Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden RAPPORT/REDOVISNING Socialkontoret Handläggare Karolina Blomqvist Tel. 0152-29331 Socialnämnden Dnr SN/2015:110-042 2015-03-11 1/7 Månadsrapport februari 2015 för socialnämnden Ekonomi och verksamhet Drift

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2012-05-30 51 (60) Plats och tid Kommunhuset Vingåker, onsdagen den 30 maj 2012, kl. 15.00-16.35 Beslutande Robert Skoglund (S) ordf Lars-Gunnar Karlsson (FP) Övriga deltagande Lena Furén, förvaltningschef

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun Information Dialog 2008-11-26 Den framtida kosten i Tingsryds kommun Tingsryds kommun hade denna kväll inbjudit allmänheten till information om den kostutredning som genomförts under året. Utredningen

Läs mer

Uppföljning av matdistribution inom äldreomsorg och funktionshinder

Uppföljning av matdistribution inom äldreomsorg och funktionshinder Uppföljning av matdistribution inom äldreomsorg och funktionshinder Dnr Son 2013/928 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Stöd- och utvecklingsavdelningen Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Telefon

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Uppföljning. Kultur- och fritidsnämnden

Uppföljning. Kultur- och fritidsnämnden www.pwc.se Uppföljning Jörn Wahlroth Pär Sturesson 20 november 2013 Kultur- och fritidsnämnden Konst, kravrutin och föreningsbidrag Kalmar Kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av tillsynsavgifter Miljöenheten

Granskning av tillsynsavgifter Miljöenheten Revisionsrapport* Granskning av tillsynsavgifter Miljöenheten Hylte kommun 2008-02-08 Leif Johansson Innehållsförteckning 1 Uppdrag...3 2 Syfte och metod...3 3 Allmänt...3 4 Anvisningar för beräkning av

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016 Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-

Läs mer

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda Vänersborgs kommun Revisionsrapport Datum 2011-01-27 Författare Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

PM 2009-05-19 Uppföljning av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet

PM 2009-05-19 Uppföljning av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet PM 2009-05-19 av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet Bakgrund och uppdrag Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskade under 2007 intern kontroll vid hotell- och restaurangprogrammet

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. (AU 64) KS 2013-399

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. (AU 64) KS 2013-399 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 74 Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution.

Läs mer

Kostpolicy i Mullsjö kommun

Kostpolicy i Mullsjö kommun 1(6) Kostpolicy i Mullsjö kommun Fastställd av KF 2016-10-25 100 Kostpolicy Inledning Alla berörda invånare i Mullsjö kommun ska erbjudas en god, vällagad och näringsriktig kost inom de olika verksamheterna

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för förskola gällande perioden 2012-2013

Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för förskola gällande perioden 2012-2013 2012-01-19 Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för förskola gällande perioden 2012-2013 Parter Köpare: Barn och familjenämnden, förskola (BoF) Säljare: Service och Teknik (SoT, Måltid) Avtalsperiod

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Socialnämnden Katrineholms kommun Januari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor

Läs mer

Granskning av kostverksamheten

Granskning av kostverksamheten Revisionsrapport* Granskning av kostverksamheten Östersunds kommun 3 juni 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och förslag till förbättringar...1

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-04-16 Sida 1 (8))

Tjänsteskrivelse 2013-04-16 Sida 1 (8)) Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse 2013-04-16 Sida 1 (8)) Kommunledningsförvaltningen Stab Utvecklingschef Jan Holmberg Telefon 0141-225010 Mobiltelefon 070-5642738 Telefax 0141-57714 e-postadress jan.holmberg@motala.se

Läs mer

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. KS 2013-399

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. KS 2013-399 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 64 Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution.

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer