Granskning av kostverksamheterna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av kostverksamheterna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av kostverksamheterna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner 9 september 2009 Eva Gustafsson Silja Savela

2 Pär Sturesson Eva Gustafsson

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod Iakttagelser Organisation och verksamhet Avtal Transporter Upphandling Näringsvärde Omfattning Planering för förändrat brukarunderlag Mål för verksamheten Ekonomi Budget 2008 och 2009 samt utfall Kostnader Jämförelse av portionskostnader Prissättning Subvention av måltider Rutiner för ekonomisk uppföljning Kvalitet samt resultat av intervjuer med kunderna Kvalitetsuppföljning Egenkontroll Resultat av intervjuer med köpare Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna Svar på revisionsfrågorna...14 Har kommunerna en ändamålsenlig organisation i form av produktions- och mottagningskök?...14 Vilka mål finns fastställda för verksamheten?...15 Hur sker prissättningen per portion och finns det en tillfredsställande uppföljning av ekonomin?...15 Hur är kostnaderna per portion vid jämförelser mellan kommunerna?...16

4 Subventionerar socialnämnderna kosten till brukarna inom äldre- och handikappomsorgen och i så fall med hur mycket per månad/portion?...16 Fungerar distributionen av mat och är tidsåtgången från produktion till servering tillfredsställande?...16 Finns det någon planering för om brukarunderlaget minskar?...17 Görs uppföljning av kvalitén på den mat som serveras och hur uppfattas i så fall kvalitén?...17 Hur är näringsvärdet på mat?...17 Hur sker upphandlingen av livsmedel i avseende på t.ex. närproducerat och ekologiskt odlade varor? Revisionell bedömning

5 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod Revisorerna i Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner har beslutat göra en gemensam granskning av de tre kommunernas respektive kostverksamhet. Revisionsfrågorna är om verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande. Följande kontrollfrågor ingår i granskningen: Har kommunerna en ändamålsenlig organisation i form av produktions- och mottagningskök? Vilka mål finns fastställda för verksamheten? Hur sker prissättningen per portion och finns det en tillfredsställande uppföljning av ekonomin? Hur är kostnaderna per portion vid jämförelser mellan kommunerna? Subventionerar socialnämnderna kosten till brukarna inom äldre- och handikappomsorgen och i så fall med hur mycket per månad/portion? Fungerar distributionen av mat och är tidsåtgången från produktion till servering tillfredsställande? Finns det någon planering för om brukarunderlaget minskar? Görs uppföljning av kvalitén på den mat som serveras och hur uppfattas i så fall kvalitén? Hur är näringsvärdet på mat? Hur sker upphandlingen av livsmedel i avseende t.ex. närproducerat och ekologiskt odlade varor? Granskningen har genomförts av Eva Gustafsson (Emmaboda och Uppvidinge) och Silja Savela (Emmaboda och Lessebo) på Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Vi har granskat den kostverksamheten som bedrivs i egen regi. I respektive kommun har vi intervjuat förvaltningschefer inom kostverksamheten (med undantag för Uppvidinge kommun där vi intervjuat den som hade ansvaret för verksamheten före 1 juli 2009), äldreoch handikappomsorgen samt utbildningsverksamheten. Vidare har vi intervjuat kostchef/samordnare, ekonomer på respektive förvaltning samt enhetschefer som representerar köpare. I Uppvidinge och Lessebo kommuner har externa utredningar om kostverksamheten genomförts. I Uppvidinge har företaget Care Catering Consultants Group AB under 2007 och 2008 genomfört utredningar avseende kostverksamheten, med bland annat en analys av de förhöjda livsmedelskostnaderna. I Lessebo kommun har Dining Development AB genomfört en utredning om kostverksamheten under våren Utredningsuppdragets 2

6 syfte har varit att klarlägga och beskriva nuvarande kostorganisation och att visa förslag på framtida organisation. Vi har tagit del av dessa utredningar. I övrigt har vi tagit del av bland annat kommunernas årsredovisningar, budget och utfall för åren 2008 och 2009, prislistor och taxor, avtal mellan kostenhet och köpare i de kommuner där avtal har tecknats med mera. Rapporten är faktaavstämd med respektive kommuns förvaltningschef för kostverksamhet, socialförvaltning samt skola/barnomsorg 2 Iakttagelser 2.1 Organisation och verksamhet I Emmaboda kommun bedrivs kostverksamheten både i egen regi och på entreprenad. Den egna verksamheten sker i tre tillagningskök samt i ett mottagningskök i kommunens ytterområden och teknik- och fritidsnämnden har ansvaret. Den tekniske chefen har det övergripande ansvaret för verksamheten som leds av en kostchef. I verksamheten finns ytterligare 10,6 årsarbetare. Tillagningsköken finns på de särskilda boendena i Långasjö, Vissefjärda och Algutsboda och mottagningsköket på skolan i Johansfors. Barnen i Långasjö och Vissefjärda äter på respektive särskilt boende. I Emmaboda- och Lindåsområdet är kostverksamheten utlagd på entreprenad. De senaste fyra åren har kommunen haft avtal med Sodexo AB. I januari 2009 beslutade kommunstyrelsen att från och med 1 januari 2010 driva verksamheten i egen regi. Både den egna verksamheten och Sodexo AB levererar måltider till skolan, barn-, äldre och handikappomsorgen. Inom bildningsnämnden finns dessutom en förskola som tillagar samtliga måltider själv. I Lessebo kommun är kostverksamheten organiserad under tekniska nämnden. Kostverksamheten levererar måltider till skolan, barn-, äldre och handikappomsorgen. Tekniske chefen har det övergripande ansvaret för verksamheten. I verksamheten finns en kostsamordnare motsvarande 20 % av en heltidstjänst samt ytterligare 33 årsarbetare. Totalt finns i kommunen fyra produktionskök och 12 mottagningskök. Produktionsköken finns i skollokalerna i Lessebo och Hovmantorp och på de särskilda boendena i Kosta och Skruv. Mottagningsköken finns inom skolan, förskolan och äldreomsorgen. Respektive produktionskök levererar till mottagningskök inom sitt geografiska område. I Uppvidinge kommun är kostverksamheten organiserad under kommunstyrelsen och levererar måltider till skolan, barn-, äldre och handikappomsorgen. Planeringschefen har fram till sommaren haft det övergripande ansvaret för verksamheten, därefter har kommundirektören det övergripande ansvaret. I verksamheten finns en kostchef på 50 % av en heltidstjänst samt ytterligare 32,76 årsarbetare. Totalt finns i kommunen fyra produktions- 3

7 kök och fem mottagningskök. Produktionsköken finns på de särskilda boendena i Åseda, Lenhovda, Norrhult och Älghult. Mottagningsköken finns på skolorna. Förutom tillagning och leverans av måltider enligt ovan säljs även råvaror till olika interna enheter. I samtliga tre kommuner levereras måltider även till externa kunder, som exempelvis till Migrationsverket (Lessebo), friskolor och föräldrakooperativ (Uppvidinge) samt till Vida Timber (Emmaboda). Gemensam matsedel för skola och förskola finns i samtliga kommuner, likaså för äldreoch handikappomsorgen. I Emmaboda finns dagligen två rätter att välja på. I samtliga kommuner finns möjlighet att få vegetarisk mat och specialkost efter behovsprövning Avtal I Emmaboda har avtal tecknats mellan kommunen och den externa leverantören Sodexo. Tekniska kontoret har upprättat ett avtalsförslag med bildningsnämnden, , som bygger på avtalskonstruktionen med Sodexo. Förslaget reglerar kostenhetens åtaganden och priser. Förslaget har inte undertecknats, dock tillämpas prissättningen enligt förslaget. Något avtal mellan tekniska förvaltningen och socialförvaltningen har inte upprättats. Enligt uppgift tillämpas samma principer som i avtalet med den externa leverantören även med socialförvaltningen. I Lessebo finns inget avtal mellan kostenheten och respektive köpare. I Uppvidinge finns kostavtal mellan kostenhet och respektive barn- och utbildningsområden. Mellan socialförvaltningen och kostenheten finns inget avtal Transporter Emmaboda köper transporterna av två olika taxiföretag, ett företag sköter transporterna i Algutsboda-området och ett i Långasjö/Vissefjärda-området. Lessebo köper transporterna av ett taxiföretag. I Uppvidinge äger/leasar kostenheten transportfordonen. Kommunens fastighetsbolag sköter transporterna mot ersättning för personaltid. I samtliga kommuner ansvarar och genomför äldreomsorgens personal matdistribution till enskilda. 4

8 2.1.3 Upphandling Samtliga kommuner upphandlar livsmedel via de centrala upphandlingar som genomförs i respektive län. Ekologiska varor ingår i respektive upphandling, där varje kommun kan bestämma hur mycket ekologiska varor som ska inköpas. Närproducerade varor finns inte upphandlade i någon kommun Näringsvärde I samtliga kommuner uppges att Livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller näringsvärdet tillämpas. Dock finns inget datorbaserat system för beräkning av, eller dokumenterad uppföljning av näringsvärden, vilket gör att det enligt uppgift inte finns någon garanti för att dessa värden uppnås Omfattning Nedan redovisas antal producerade portioner år 2008 för respektive kommun. I Emmaboda sammanställs regelbundet antal levererade portioner. Dessa uppgifter redovisas nedan. I Lessebo kommun redovisas uppgifterna på antalet producerade portioner av respektive kök månadsvis till debiteringssystemet. Ingen sammanställning eller uppföljning av produktionen sker. I Uppvidinge redovisas produktionen från varje kök månatligen och uppgifterna lämnas till den verksamhetsansvarige. Statistiken sammanställs däremot inte. I Lessebo har vi använt oss av underlag ur debiteringsrutinen för att beräkna antalet portioner. I Uppvidinge har vi använt oss av konsultrapportens beräkning av produktionen av frukost, lunch och kvällsmat, som bygger på mars månads produktion Uppgifterna på antal producerade mellanmål i Uppvidinge har lämnats av kostenheten. Antal portioner 2008 Emmaboda Lessebo Uppvidinge Antal % Antal % Antal % Frukost Lunch* Mellanmål Kvällsmat Total *Varav ÄO/HO *Varav skola/bo I Emmaboda avser redovisningen produktion i egen regi. I Emmaboda kommun redovisas inga mellanmål, men det sker försäljning av råvaror till förskolor och caféer på de särskilda boendena, där sedan servering och försäljning av mellanmål sker. Andelen lunchportioner till skola och barnomsorg är låg i Emmaboda i jämförelse med Lessebo och Uppvidinge kommuner. Detta beror på att kostenheten i Emmaboda levererar till ytterområdena i 5

9 kommunen, där enbart låg- och mellanstadie finns. Högstadiet och gymnasiet finns i Emmaboda tätort och måltider dit levereras av den externa leverantören. Antalet levererade portioner från Sodexo uppskattas till för år Planering för förändrat brukarunderlag I samtliga kommuner arbetas med någon typ av basbeställning som ligger till grund för kostenhetens planering inom de närmaste månaderna/året. Eftersom antalet portioner varierar från dag till dag, finns i samtliga kommuner även rutiner för avbeställning/tillägg vid förändringar från basbeställningen. Någon flerårig planering som utgår ifrån befolkningsprognoser tillämpas inte i någon av kommunerna. I Uppvidinge rapporteras befolkningsprognoser både när det gäller barn och äldre regelbundet till kostverksamheten, som noga följer vad som händer inom skolan och äldreomsorgen. Kostenheten i Emmaboda får del av prognoserna från bildningsnämnden för de kommande tre åren. 2.2 Mål för verksamheten I Emmaboda kommun har kommunfullmäktige beslutat om inriktningsmål för kommunens verksamhet under , den 28 januari Teknik- och fritidsnämnden har beslutat anta inriktningsmål för nämnden den 10 september 2008 och den 11 februari 2009 beslutade nämnden anta de mätbara detaljerade målen och att verksamheten ska arbeta med och följa upp dessa. De detaljerade målen som omfattar kostverksamheten är: Att arbeta aktivt och kontinuerligt med egenkontroller för att uppfylla gällande krav för säker verksamhet inom kostenheten. Detta ska uppnås genom rätt utbildning och kontinuerlig egenkontroll. Att inom kostenheten bör 25 % av livsmedelsinköpen vara ekologiska år Detta ska mätas genom antal procent som är ekologiskt av inköpssumman. Av kostenhetens verksamhetsberättelse framgår det att enheten under 2008 har ökat inköpen av ekologiska livsmedel till 10 %, samt att de tre sista kvartalen 2008 har inköpen av ekologiska livsmedel varit 14 %. I Lessebo och Uppvidinge kommuner finns inga fastställda mål för kostverksamheten. 6

10 2.3 Ekonomi Budget 2008 och 2009 samt utfall 2008 I nedanstående tabeller redovisas budget för år 2008 och 2009 samt utfall 2008 för respektive kommuner. Emmaboda Budget 2008 Utfall 2008 Budget 2009 Intäkter Kostnader Netto I Emmaboda tillämpas nollbudget, vilket innebär att samtliga kostnader ska finansieras med försäljningsintäkter. Lokal- och kapitaltjänstkostnader ingår inte i redovisningen ovan. Kostverksamheten redovisar ett överskott på 87 tkr för 2008, men då har en återbetalning skett till bildningsnämnden på 63 tkr enligt en muntlig överenskommelse. Både intäkts- och kostnadsbudgeten för 2009 är uppräknad med 178 tkr, motsvarande 2,4 %. Kommunen har under år 2008 betalat totalt tkr till Sodexo för levererade portioner till Emmaboda- och Lindåsområdet. Lessebo Budget 2008 Utfall 2008 Budget 2009 Intäkter Kostnader Netto I Lessebo tillämpas nollbudget. Kostverksamheten redovisar ett underskott på 355 tkr för Både intäkts- och kostnadsbudgeten för 2009 är uppräknad med 692 tkr, motsvarande 3,2 %. Av årsredovisningen 2008 framgår att ökade råvarukostnader har gjort att budgeten har överskridits. Uppvidinge Budget 2008 Utfall 2008 Budget 2009 Intäkter Kostnader Netto I Uppvidinge översteg kostnaderna intäkterna med 165 tkr i budget 2008, utfallet blev 594 tkr sämre än budget. För år 2009 tillämpas nollbudget, kostnaderna beräknas öka med 689 tkr (3,4 %) i förhållande till budget 2008 och intäkterna med 854 tkr (4,3 %). Av årsredovisningen 2008 framgår att underskottet beror på ökade råvarukostnader samt högre personalkostnader än budgeterat. 7

11 Vår kommentar Vi noterar att det finns en stor positiv avvikelse på intäktssida i Uppvidinge kommun, 1,3 mnkr. Någon analys av orsaken framgår inte av årsredovisningen Kostnader I nedanstående tabell redovisas bruttokostnaderna för respektive kommuns kostverksamhet fördelat på olika typer av kostnader. Emmaboda Lessebo Uppvidinge Bruttokostnader 2008 tkr % tkr % Tkr % Personalkostnader Livsmedel Lokaler Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa kostnader exkl. lokaler och kapitaltjänst Källa: utdrag ur kommunernas redovisning, avser kostnader som är redovisade på kostenhet För att få siffrorna mer jämförbara har vi räknat bort kostnader för lokaler och kapitaltjänst i Lessebo och Uppvidinge. Då blir den procentuella fördelningen följande för Lessebo personalkostnader 67 %, livsmedel 26 %, övrigt 7 % och för Uppvidinge - personalkostnader 63 %, livsmedel 32 %, övrigt 5 %. I Emmabodas övriga kostnader ingår bland annat transporter med 218 tkr, fördelade gemensamma förvaltningskostnader, 65 tkr samt inköp av förbrukningsmaterial med mera. I Lessebos övriga kostnader ingår bland annat transporter med ca 700 tkr, kostnader för egenkontroll ca 110 tkr, samt inköp av förbrukningsmaterial med mera. Några förvaltningsgemensamma kostnader fördelas inte på kostverksamheten. I Uppvidinges övriga kostnader ingår bland annat transporter med ca 500 tkr samt inköp av förbrukningsmaterial. Några förvaltningsgemensamma kostnader fördelas inte på kostverksamheten. 8

12 2.3.3 Jämförelse av portionskostnader Kronor per portion, år 2008 Emmaboda Lessebo Uppvidinge Antal portioner Total kostnad 2008, tkr Avgår kostnad för mellanmål, tkr Avgår kostnad för råvaruförsäljning, tkr Kostnad som används vid beräkning, tkr Kostnad per portion, kronor 43,7 43,4 35,9 Kostnad per portion exkl. lokal- och kapitaltjänstkostnader 43,7 37,1 32,6 Personalkostnad per portion, kronor Livsmedelskostnad per portion, kronor (Kostnad per portion Sodexo 25,4) Vid beräkning av kostnad per portion har vi uteslutit mellanmål eftersom omfattning och redovisning av dessa varierar stort mellan kommunerna. Den kostnad som vi använder i beräkningen är total bruttokostnad för kostverksamheten år 2008 exklusive den beräknade kostnaden för mellanmål samt kostnader för sålda råvaror i respektive kommun. När vi har räknat fram kostnad per portion för leveranserna från Sodexo till Emmaboda kommun har vi dividerat den kostnad som kommunen uppgett att den haft för år 2008 med det uppskattade antalet portioner som levererats. (5 075 tkr : portioner) Den totala kostnaden per portion är högst i Emmaboda och lägst i Uppvidinge. Detta trots att i Emmaboda belastas verksamheten inte med lokal- eller kapitaltjänstkostnader. Även personalkostnad och livsmedelskostnad per portion är högst i Emmaboda och lägst i Uppvidinge. Det som till viss del förklarar Emmabodas högre kostnader är att enheterna är små, vilket gör att kostnaderna inte fördelas ut på lika många portioner. En större andel portioner till äldre- och handikappomsorgen finns också i Emmaboda, vilket påverkar både livsmedelsoch personalkostnad. I Emmaboda finns också ett mål att 25 % av livsmedlen ska vara ekologiskt odlade, vilket innebär en fördyring. De sista kvartalen år 2008 var denna siffra 14 %. Antal portioner per årsarbetare Emmaboda Lessebo Uppvidinge Exklusive kostchef/samordnare Tabellen avser samtliga producerade portioner 9

13 Antal producerade portioner per budgeterad årsarbetare varierar mellan kommunerna. I Uppvidinge producerar varje årsarbetare ca fler portioner än i Emmaboda och ca fler portioner än i Lessebo. Av kostutredningen som under året genomförts i Lessebo kommun framgår att något av köken har för mycket personal i förhållande till produktionen. Av intervjuerna framgår att ett arbete med anpassning av personalstyrkan har påbörjats. Personalkostnad per årsarbetare, tkr Emmaboda Lessebo Uppvidinge Budget ,7 380,2 365,1 Utfall ,4 388,2 377,9 Inklusive kostchef/samordnare Vår kommentar Både budget och utfall per årsarbetare skiljer mellan kommunerna. Vid jämförelse av lönenivåerna i personalbudgeten kan vi däremot inte se några större skillnader mellan kommunerna Prissättning Prisjämförelsen nedan avser priset som kostverksamheten tar ut för frukost, lunch och kvällsmål för äldre- och handikappomsorg samt skollunch för barn. Portionspriser 2009 exkl.moms Emmaboda Lessebo Uppvidinge Äldre- och handikappomsorg Frukost 42,18 33,00 25,50 Lunch 64,08 60,00 51,00 Kvällsmat 42,18 48,00 38,50 Helinackordering per dag * 133,00 Skola/förskola Lunch barn (år 3 6) 30,50 33,00 40,30 Sodexo Lunch Bjurbäcksgården 41,62 Lunch övriga 49,40 Frukost 25,20 Kvällsmat 31,77 Lunch barn (år 3 6) 22:35 * I priset för helinackordering ingår även tillgång till mellanmål som finns tillgängligt i särskilda kylskåp 10

14 I Emmaboda kommun är priserna för skol-/förskolelunch olika beroende på årskurs. I Emmaboda ingår transporten inte i priset som kostenheten debiterar för skol- /förskolelunch. Transporten debiteras separat från kostenhet till bildningsförvaltning. I Emmaboda råder det oklarhet om hur priserna för de olika portionerna har beräknats. Vi har inte fått fram något underlag för hur prissättningen mellan de olika portionstyperna har räknats fram. I samband med att kostverksamheten i Uppvidinge organiserades under kommunstyrelsen, gjordes en beräkning av priserna för de olika portionstyperna. Vi har inte fått ta del av det underlaget. Den utredning som under 2008 genomfördes av den externa konsulten visade att kostnadsfördelningen mellan de två stora kunderna, social- samt barn- och utbildningsförvaltningen inte varit rättvisande. Därför har kommunfullmäktige i mars 2009 beslutat om en justering av taxorna, där barn- och utbildningsförvaltningen (med undantag för friskolan i Älghult och skolan i Alstermo som får en högre prishöjning) får en lägre prishöjning än socialförvaltningen. I Lessebo har nya priser beräknats från och med En tydlig modell som visar hur prissättningen har gjorts har redovisats till oss. Hänsyn har tagits till tidsåtgång för tillagning samt råvarukostnader för de olika portionstyperna. Fasta kostnader såsom lokalkostnader med mera har fördelats ut i proportion till antalet budgeterade portioner. Fördyrande kostnader inom äldre- och handikappomsorgen såsom efterrätt samt ob-tillägg vid kvällsoch helgarbete finns med i beräkningen. Även en rimlighetsbedömning av priset för de olika portionstyperna har påverkat priserna Subvention av måltider I samtliga kommuner subventioneras måltider inom äldre- och handikappomsorgen. Priset som socialnämnden betalar till kostenheten är högre än vad brukaren betalar. I tabellen nedan redovisas vilken kostnad socialnämnderna får finansiera per portion: Subvention per portion/dag, kronor Emmaboda Lessebo Uppvidinge Frukost per portion 19,18 13,00 0,00 Lunch per portion 19,08 16,00 0,00 Kvällsmat per portion 19,18 28,00 0,00 Helabonnemang per dygn 37,00 Vid samtliga måltider, per dygn 57,44 57,00 37,00 11

15 Vi har beräknat subventionen genom att jämföra priset som socialnämnden betalar till kostenheten med de taxor som kommunen har fastställt för äldre- och handikappomsorgen. I Uppvidinge kommun subventioneras inte enstaka portioner. Det är personer med heleller halvabonnemang som får en subvention. Vid helabonnemang subventioneras måltiderna med kronor per månad. I tabellen ovan har vi räknat om beloppet till subvention per dygn, vid 30 dagar per månad Rutiner för ekonomisk uppföljning I Emmaboda görs den ekonomiska uppföljningen av kostchefen via månatliga rapporter ur redovisningssystemet. Avvikelser analyseras och rapporteras till tekniske chefen. Respektive kök får information om det ekonomiska läget vid arbetsplatsträffar. I Uppvidinge görs den ekonomiska uppföljningen månadsvis av respektive köksföreståndare. En rapport som visar utfall per månad för olika kostnads- och intäktsslag sammanställs månatligen. Utfallet jämförs i förhållande till riktvärden. Avvikelser analyseras och rapporteras till kostchefen som i sin tur rapporterar vidare till förvaltningschef. Respektive kök får information om det ekonomiska läget vid arbetsplatsträffar. I Lessebo görs den ekonomiska uppföljningen av respektive köksföreståndare. Varje månad sammanställs ett stapeldiagram per kök med periodiserad budget och periodiserat utfall för periodens kostnader, fördelat på olika kostnadsslag, exempelvis personal, transporter, råvaror med mera. På arbetsplatsträffar i respektive kök diskuteras det ekonomiska läget. Avvikelser analyseras och rapporteras till tekniske chefen. 3 Kvalitet samt resultat av intervjuer med kunderna 3.1 Kvalitetsuppföljning Någon regelbunden uppföljning av kvaliteten görs inte av kostorganisationerna i någon av kommunerna. Det finns olika forum där bland annat kvalitet diskuteras i samtliga kommuner. I en del av kommunerna har de stora kunderna gjort kvalitetsenkät till brukare och då haft en del frågor om kosten. I samtliga kommuner finns kostråd inom skolan där även elever är med och diskuterar kostfrågor. Inom äldreomsorgen genomförs regelbundna träffar med kostorganisationen i Uppvidinge där även brukare deltar. I Emmaboda genomförs inga regelbundna träffar mellan kostorganisationen och socialförvaltningen. I Lessebo kommun träffar respektive kök representanter från äldreomsorgen inom det geografiska området. 12

16 I Lessebo har under året genomförts brukar/föräldraenkät inom äldreomsorgen och förskolan där även frågor om kosten har funnits med. Resultatet av förskolans enkäter visar att föräldrarna till förskolebarnen är nöjda med maten som serveras. Inom äldreomsorgen varierade resultatet mellan olika områden. I fråga om bemötande fick ett område ett resultat som inte klassas som god eller mycket god kvalitet och i fråga om matens kvalitet fick två områden ett resultat som inte klassas som god eller mycket god kvalitet. 3.2 Egenkontroll Enligt gällande regler är kostverksamheterna ansvariga för egenkontroll, d.v.s. ansvarig för att identifiera de faktorer i verksamheten som utgör riskmoment för livsmedlens trygghet och ser till att riskfaktorerna är under kontroll. Tillsynsmyndighet är i första hand kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. I varje kök ska ett program finnas som styr upp rutiner för egenkontrollen och ansvarig i köket ska se till att detta regelbundet efterföljs. I Emmaboda finns dokumenterade rutiner för respektive kök enligt reglerna för egenkontroll. I Lessebo och Uppvidinge har ett externt företag anlitats för att ta fram rutiner för egenkontrollerna. Respektive kök genomför och dokumenterar sedan kontrollerna. 3.3 Resultat av intervjuer med köpare Kvalitet Samtliga intervjuade anser att maten håller en bra kvalitet. I Uppvidinge finns från skolans sida synpunkter på portionsstorlekarna. Enligt uppgift köper förvaltningen fler portioner än antalet ätande på grund av att portionerna är för små. I Lessebo finns synpunkter på miljön i matsalarna inom äldreomsorgen, en mer restaurangliknande miljö med exempelvis bättre dukning, ljuddämpning, fler rätter att välja mellan med mera efterfrågas. I samtliga kommuner efterfrågas regelbundna kvalitetsuppföljningar. Priset Priset för maten diskuteras i samtliga kommuner. I Emmaboda ifrågasätts den stora prisskillnaden mellan portionerna som tillverkas i egen regi och av extern leverantör. I Lessebo anses priset för högt för mellanmål inom barn- och utbildningsförvaltningen och priset för kvällsmål inom äldreomsorgen i förhållande till vad som serveras. Exempelvis pulverkräm och en smörgås för 48 kronor. I Emmaboda finns synpunkter på att kostenheten inte kan presentera hur priserna för de olika portionstyperna har beräknats. Priset är en fråga där bildningsnämnden och kostenheten inte är överens och frågan kommer att lyftas till kommunstyrelsen. 13

17 Bemötande Uppfattningen om bemötandet i matsalen och kontakten med kostenheten varierar mellan kommunerna och inom olika områden i kommunerna. I Emmaboda upplevs kontakten och bemötandet bra. Generellt upplevs kontakten med kostenheten bra i både Lessebo och Uppvidinge, dock upplevs bemötandet olika inom olika områden. Enligt uppgift är det ofta fråga om vilka personer som arbetar i respektive kök. Tillgänglighet I Emmaboda finns synpunkter på kökets öppettider på eftermiddagarna. I Lessebo påtalar någon att kostpersonalen tar rast mitt under frukostserveringen. Kundanpassning I samtliga kommuner anser man att kostpersonalen inte alltid har kunden i fokus. Avtal I Uppvidinge och Lessebo ses avsaknaden av avtal som en stor brist. Det uppstår ofta frågor om vem som har ansvaret för olika uppgifter. Exempelvis ansvaret för serveringen av maten och vem som bestämmer hur mycket personal som ska finnas i serveringslokalerna. Distribution I Uppvidinge påtalas problem med varmhållningen av mat som levereras till skolan i Alstermo. I Emmaboda förekommer det vid enstaka tillfällen att maten som levereras till Johansfors skola inte håller rätt temperatur. I Emmaboda och Lessebo förekommer det att leveranser inom matdistributionen till hemtjänsten inte alltid håller rätt temperatur. Övrigt I både Uppvidinge och Lessebo påtalas behov att ha en kostchef/samordnare på heltid. I Lessebo planeras rekrytering av kostchef på deltid. 4 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna 4.1 Svar på revisionsfrågorna Har kommunerna en ändamålsenlig organisation i form av produktions- och mottagningskök? Samtliga kommuner har valt att producera och distribuera varm mat. Den lagstadgade varmhållningstiden, minst +60 grader under maximalt två timmar från det att den tillagade komponenten är producerad fram till serveringstillfället, gör att avståndet från tillagningsköken till mottagnings- och serveringsköken inte får vara för långt. I samtliga kommuner finns ett antal tillagningskök som levererar måltider inom sina geografiska områden. 14

18 Produktionsvolymen per årsarbetare varierar mellan kommunerna och även inom de olika köken i kommunerna. Ett arbete har påbörjats i Lessebo för att effektivisera kostens verksamhet. I Emmaboda har kommunstyrelsen beslutat att ta över den kostverksamhet som idag bedrivs på entreprenad. I Uppvidinge har anpassning av bemanningen till minskat kundunderlag pågått under en period. Vi bedömer att med den valda produktionstekniken, är dagens organisation med produktions- och mottagningskök ändamålsenlig, men att en regelbunden uppföljning av produktionsvolymer, framtida kundunderlag, eventuella investeringsbehov bör införas i kommunerna för att kontinuerligt anpassa bemanningen och antalet kök. Användandet av gemensamma matsalar inom äldreomsorgen och skola/barnomsorg i Emmaboda ser vi som positivt, både ur ekonomisk synvinkel och för att det ger tillfällen till möten mellan olika generationer. Vilka mål finns fastställda för verksamheten? I Emmaboda har kommunfullmäktige fastställt inriktningsmål för kommunens verksamhet under Teknik- och fritidsnämnden har antagit inriktningsmål samt mätbara detaljerade mål för verksamheten. Två av de beslutade detaljmålen avser kostenheten. I Lessebo och Uppvidinge finns inga fastställda mål för kostverksamheten. Hur sker prissättningen per portion och finns det en tillfredsställande uppföljning av ekonomin? I samtliga kommuner tillämpas nollfinansierad budget för kostverksamheterna, vilket innebär att kostnaderna ska täckas av intäkter för sålda portioner/råvaror. Den ekonomiska uppföljningen sker månatligen och avvikelser analyseras, däremot saknar vi en tydlig koppling mellan det ekonomiska utfallet och antalet producerade portioner. Några egna nyckeltal, såsom kostnad per portion med mera har inte tagits fram i någon av kommunerna. I Emmaboda har vi inte kunnat få fram underlag för hur prissättningen per portion sker. I Uppvidinge finns en konsultutredning som visar att kostnadsfördelningen inte varit rättvis. Utifrån denna utredning har taxorna justerats under år I Lessebo har prissättningen setts över inför år Det finns ett tydligt underlag som visar hur prissättningen har skett. Hänsyn har tagits till tidsåtgång för tillagning, råvarukostnader, fasta kostnader, fördyrande omständigheter för olika portionstyper samt rimligheten i priserna. 15

19 Hur är kostnaderna per portion vid jämförelser mellan kommunerna? Kostnaderna per portion varierar mellan kommunerna. I nedanstående tabell redovisas kostnaden per portion i respektive kommun år Kronor per portion, år 2008 Emmaboda Lessebo Uppvidinge Kostnad per portion, kronor 43,7 43,4 35,9 Kostnad per portion exkl. lokal- och kapitaltjänstkostnader 43,7 37,1 32,6 Personalkostnad per portion, kronor Livsmedelskostnad per portion, kronor Emmaboda har den högsta kostnader per portion, 43,7, trots att verksamheten inte belastas med lokal- eller kapitaltjänstkostnader. Om vi exkluderar dessa kostnader framgår detta tydligare. Små enheter samt en hög andel portioner till äldreomsorgen påverkar kostnadsnivån. Även möjligheten till två olika rätter dagligen och målsättningen att 25 % av livsmedlen ska vara ekologiskt odlade påverkar livsmedelskostnaden. Lessebos kostnader per portion är lägre än Emmabodas och högre än Uppvidinges. Personalkostnaderna per portion är högre än Uppvidinges medan råvarukostnaden per portion är lägre än Uppvidinges. En minskning av bemanningen har påbörjats i kommunen. Uppvidinge har den lägsta kostnaden per portion i jämförelse med de andra kommunerna. Subventionerar socialnämnderna kosten till brukarna inom äldre- och handikappomsorgen och i så fall med hur mycket per månad/portion? Emmaboda subventionerar frukost, lunch och kvällsmat med 19,18, 19,08 respektive 19,18 kronor per portion. Lessebo subventionerar frukost, lunch och kvällsmat med 13, 16 respektive 28 kronor per portion. Uppvidinge subventionerar inte enstaka portioner. Personer med hel- eller halvabonnemang får en subvention på respektive 300 kronor per månad. Fungerar distributionen av mat och är tidsåtgången från produktion till servering tillfredsställande? I samtliga kommuner fungerar distributionen av maten bra. Tidsåtgången från produktion till servering är i stort tillfredsställande, men på vissa håll påtalas det att maten inte alltid håller rätt temperatur. 16

20 Finns det någon planering för om brukarunderlaget minskar? I samtliga kommuner arbetas med någon typ av basbeställning som ligger till grund för kostenhetens planering inom de närmaste månaderna/året. Eftersom antalet portioner varierar från dag till dag, finns i samtliga kommuner även rutiner för avbeställning/tillägg vid förändringar från basbeställningen. Någon flerårig planering som utgår ifrån befolkningsprognoser tillämpas inte regelbundet i någon av kommunerna. I Uppvidinge följer kostverksamheten noga vad som händer inom skolan och äldreomsorgen när det gäller befolkningsprognoserna. Även i Emmaboda kommun får kostverksamheten del av prognoserna på antalet barn inom en treårsperiod. Görs uppföljning av kvalitén på den mat som serveras och hur uppfattas i så fall kvalitén? Inom kostverksamheterna görs ingen uppföljning av kvalitén på den mat som serveras. I Lessebo och i Uppvidinge har det inom äldreomsorgen och barnomsorgen gjorts egna kvalitetsundersökningar. Hur är näringsvärdet på mat? Samtliga kommuner uppger att de använder sig av Livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller näringsvärdet. Dock finns inget datorbaserat system för beräkning av, eller dokumenterad uppföljning av näringsvärden, vilket gör att vi inte kan uttala oss om hur näringsvärdet är. Hur sker upphandlingen av livsmedel i avseende på t.ex. närproducerat och ekologiskt odlade varor? Samtliga kommuner upphandlar livsmedel via de centrala upphandlingar som genomförs i respektive län. Ekologiska varor ingår i respektive upphandling, där varje kommun kan bestämma hur mycket ekologiska varor som ska inköpas. I upphandlingen ingår inte närproducerade varor. Emmaboda har en målsättning att 25 % av livsmedelsinköpen år 2010 ska vara ekologiska. I Uppvidinge finns kommunstyrelsebeslut om att inköp av mjölk och kaffe ska vara ekologiska. I Lessebo finns ingen uttalad målsättning om att ekologiska livsmedel ska inköpas. 17

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden.

Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Sida 1 (6) Anbudsinbjudan avseende drift av Alingsås kommuns kostverksamhet inom barnomsorg, skolbarnomsorg, grundskolor, gymnasium och äldreboenden. Alingsås kommun inbjuder Er att lämna skriftligt anbud

Läs mer

2015-03-04. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera

2015-03-04. värdefullt vore att nämnden för vart och ett av kostpolicyns skrivningar och mål anger hur man årligen avser att mäta och/eller värdera Falköpings Kommun Revisorerna 2015-03-04 FALKÖPINGS Ko KommunstyrelS' 2015-03- 1 1 Tekniska nämnden Diarienr Planbet Kommunfullmäktige, för kännedom Granskning kostverksamhet Kommunens revisorer har, med

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Kartläggning av kostorganisationen 2013-12-13 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Definitioner...4

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen

Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen 2015-04-10 Dnr 2015.008 Serviceförvaltningen Servicenämnden Förslag på besparingsbeting i kostorganisationen Uppdrag Kostchef Kristin Emilsson och förvaltningsekonom Jonas Svensson har fått i uppdrag av

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun

Information Dialog 2008-11-26. Den framtida kosten i Tingsryds kommun Information Dialog 2008-11-26 Den framtida kosten i Tingsryds kommun Tingsryds kommun hade denna kväll inbjudit allmänheten till information om den kostutredning som genomförts under året. Utredningen

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Uppföljning av granskningen av den interna. mobiltelefoner och kassor

Uppföljning av granskningen av den interna. mobiltelefoner och kassor Revisionsrapport Uppföljning av granskningen av den interna kontrollen av betalkort, drivmedelskort, mobiltelefoner och kassor Uppvidinge kommun 13 mars 2009 Eva Gustafsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomichef Agneta Sjölund, kommunledningskontoret

Ekonomichef Agneta Sjölund, kommunledningskontoret Lars Niklasson Konsult AB Kostorganisationen i Trelleborg Bakgrund Lars Niklasson har fått i uppdrag att utreda förändring inom serviceförvaltningens måltidsverksamhet sedan den sammanförts i en kostenhet

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Remiss Kostutredning 13-10-17

Remiss Kostutredning 13-10-17 Remiss Kostutredning 13-10-17 Svar från Moderata Samlingspartiet i Ljusnarsberg 13-09-25 beslutade KS (KS 191) att en kompletterad kostutredning skulle sändas på remiss till kommunens politiska partier

Läs mer

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor.

Vi vill servera näringsriktiga och lustfyllda måltider som ska ligga till grund för framtida goda matvanor. Verksamhetsplan 2014-10-02 Kostenheten 2014 SAMMANFATTNING Kostenheten består av skolrestauranger, äldrekök och Sandbyhovs vaktmästeri. Enheten planerar, tillagar, transporterar och serverar mat till förskolan,

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

och sammanboende. För år 2014 motsvarar det 5 012 respektive 4 235 per månad.

och sammanboende. För år 2014 motsvarar det 5 012 respektive 4 235 per månad. 1(7) Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala serviceförvaltningen Börje Klintbo Dnr BAS 2014/150 Avgifter och taxor inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Bakgrund Bas-förvaltningen

Läs mer

Granskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen

Granskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen Revisionsrapport Granskning av kommunens matdistributionssystem inom äldreomsorgen Mora kommun December 2007 Louise Cedemar Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...4 2.1 Bakgrund och

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner

Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Revisionsrapport Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Solna stad April 2010 Josefin Loqvist 2010-04 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Revisionsrapport Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Vara kommun Charlotte Karlsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och förslag... 1 2. Inledning... 2 2.1

Läs mer

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län

Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Landstingsstyrelsens förvaltning PM 1 (7) Fakta om maten på sjukhus i Stockholms län Utgångspunkter Följande beskrivning gäller kostupphandlingens fas ett, som berör kostförsörjningen vid Karolinska i

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. (AU 64) KS 2013-399

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. (AU 64) KS 2013-399 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 74 Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. KS 2013-399

Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution. KS 2013-399 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-02-25 64 Medborgarförslag om att låta Ängens förskola ha kvar sin kock samt utnyttja kökets kapacitet för matdistribution.

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Årsprognos 106 898,0-9 506,6 7 089,6 500

Årsprognos 106 898,0-9 506,6 7 089,6 500 Prognos maj 2015 Årsbudget Årsprognos Avv_årsb_årsp Totalt 97 391,4 106 898,0-9 506,6 101 EKONOM ICHEF 7 589,6 7 089,6 500 Vakant ekonomtjänst. Tjänst som utredare blir vakant från och med 1 september.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Sammanträde i Nämnden för Kostsamverkan

Sammanträde i Nämnden för Kostsamverkan DAGORDNING Landstingsservice Sammanträde 2015-05-28 Sida 1 (6) Sammanträde i Ordförande kallar till sammanträde. Tid: 2015-05-28 13.00-15.00 Plats: KS-salen Mora Kommun Dessa handlingar finns att tillgå

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017 Sidan 1 av 6 Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid Er referens: Vår referens: Eva Albihn Direkttel: 040-641 13 06 Direktfax: 040-641 13 03 E-postadress: eva.albihn@lomma.se Diarienr: Barn-

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Intern kontroll Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram

Maten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv

Läs mer

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun?

Motion om Arvikamodellen Kommunal upphandling av livsmedel till småkök. Något för Luleå kommun? Kommunfullmäktige 2006-01-30 28 73 2006-11-27 225 512 Kommunstyrelsen 2006-11-13 206 500 Arbets- och personalutskottet 2006-10-30 211 456 Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, ekonomikontoret 06.27

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Granskning av kommunens leasingbilar

Granskning av kommunens leasingbilar www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av kommunens leasingbilar Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1.

Läs mer

Måltider Landstinget Kronoberg

Måltider Landstinget Kronoberg Måltider Landstinget Kronoberg Doris Johansson Susann Ask Centrallasarettet i Växjö tilldelas en delad andra placering i tävlingen Sveriges bästa sjukhusmat till sista steget Hedersomnämnande för en välfungerande

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

PM 2009-05-19 Uppföljning av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet

PM 2009-05-19 Uppföljning av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet PM 2009-05-19 av internkontroll inom hotell- och restaurangprogrammet Bakgrund och uppdrag Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskade under 2007 intern kontroll vid hotell- och restaurangprogrammet

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Socialnämnden Katrineholms kommun Januari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25

Vimmerby Kommuns Kostenhet. Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3. Kostenheten 2013 02 25 Vimmerby Kommuns Kostenhet Information kring nya produktionslösningar Uppdaterad med Alt 3 Kostenheten 2013 02 25 1 VARFÖR FÖRÄNDRA? Anledningen är att avlasta Vimarköket den överbelastning som är idag.

Läs mer

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013

Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 SAMMANTRADESDATUM KALIXKOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sidan 12 av 78 174 Dnr 830/10-30 Kostpolitiskt program - revideringar för år 2013 Beslut beslutar revidera kostpolitiska programmet inför 2013 med nedan

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Plats och tid Kommunkontoret, Stora Lee, tisdag 25 augusti 2009 kl 8.30-11.30

Plats och tid Kommunkontoret, Stora Lee, tisdag 25 augusti 2009 kl 8.30-11.30 DALS-EDS KOMMUN Socialnämnden 2009-08-25 Plats och tid Kommunkontoret, Stora Lee, tisdag 25 augusti 2009 kl 8.30-11.30 Beslutande Yvonne Simonsson (s) ordf Görsev Kaymaz (c) vice ordf Kerstin Sandqvist

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist

Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda. Vänersborgs kommun. Revisionsrapport. Datum 2011-01-27. Författare Hans-Lennart Stenqvist Nämndens insyn och kontroll av vårdentreprenad i Brålanda Vänersborgs kommun Revisionsrapport Datum 2011-01-27 Författare Hans-Lennart Stenqvist Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Vänersborgs kommun Revisionsrapport Juli 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 Förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund

Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund Revisionsrapport Granskning av föreningsbidrag och bidrag till studieförbund Motala kommun Maj 2009 Karin Jäderbrink 2009-05-18 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholms kommun. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn

Revisionsrapport. Granskning av inköpsrutinen. mot leverantörer. Borgholms kommun. Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Revisionsrapport Granskning av inköpsrutinen och köptrohet mot leverantörer Borgholms kommun Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 7 februari 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Revisionsfråga

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00

Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 2013-04-08 1(10) Plats och tid Beslutande Stora sammanträdesrummet, Kommunkontoret, Vindeln, måndagen den 8 april 2013, kl 08.30-15.00 Ewa-May karlsson, (c), ordförande Tomas Nilssson, (m) Mathias Haglund,

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer