Utveckling inom LSS-verksamheten

Transkript

1 Praktiska exempel från verkligheten! Utveckling inom LSS-verksamheten Kvalité Ledarskap Samverkan Bemötande Vad och hur kommunicerar du för önskad effekt? Delaktighetsmodellen - Brukare som aktiva medskapare i verksamhetsutveckling Självbestämmande genom pedagogiskt förhållningssätt Att skapa en god samverkan mellan anhöriga och personal Hur tekniken kan användas för ökad självständighet Rätt kompetens anpassad efter LSS-verksamhetens behov Talare CHRISTINE GUSTAFSSON Mälardalens Högskola JOHN MAGNUS ROOS Göteborgs universitet LASSE NOHRSTEDT författare, fortbildare och pedagog BJÖRN BREIDEGARD Lund Tekniska Högskola ANDERS LINDSTRÖM Eskilstuna kommun INGRID MÖLLBORG utbildningskonsult SUSANNE LARSSON författare, fortbildare LINDA LENGHEDEN forskningsprojekt Ung Livsstil KARIN LÖWENBORG Eskilstuna kommun ANNA THOMSSON Botkyrka kommun ANN-CHRISTINE GULLACKSEN docent i socialt arbete ANN-BRITT OLOFSSON Linköpings kommun ERIK BLENNBERGER Ersta Sköndal högskola MARTIN FALLHAGEN filmskapare ROSEMARIE HEJDEDAL FoU Välfärd, Skåne ULRICA BACKLUND Fyrisgården u Konferens Stockholm September 2015 u Konferens Göteborg oktober

2 Konferensprogram september Stockholm DAG 1 ONSDAG 23 SEPTEMBER 9.00 REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.30 KONFERENSEN INLEDS 9.35 Vägen mot självständighet: Att ta huvudrollen i filmen om sitt eget liv Martin Fallhagen bor i ett gruppboende i Lövstalöt utanför Uppsala. Han har skrivit manus och regisserat filmen om livet i gruppboendet. Jag vill att andra ska få veta hur det är att bo på gruppboende, säger Martin i filmen. Han arbetar för närvarande på sin andra kortfilm som beräknas bli klar i början av MARTIN FALLHAGEN, filmskapare, assistent, Uppsala Chefens viktiga samtal Inom omsorgen har vi fokus på människor människor ses som mål, inte medel. Branschen är lagstyrd, värderingsstyrd och mångfasetterad och som chef är det mycket viktigt att du, förutom att vara en god administratör, är en bra kommunikatör. I denna presentation kommer du att få ett smakprov på hur man kan träna verklighetstrogna samtal innan de ägt rum. Till hjälp har vi skickliga skådespelare som gestaltar dina medarbetare. Genom teori, praktik, återkoppling och andras erfarenheter rustar du dig på ett unikt sätt. Att förmedla ett gott bemötande Våga ta konflikter, ge feedback Vad och hur kommunicerar du för önskad effekt? INGRID MÖLLBORG, socionom, verksamhetsutvecklare inom omsorgen samt utbildningskonsult och handledare LUNCH Filmvisning! Träna med hjälp av skådespelare! Rätt kompetens anpassad efter LSS-verksamhetens behov Att anpassa kompetensen efter de komplexa behov och krav som finns inom LSS-verksamheter är en svår men nödvändig uppgift för dem som leder arbetet. Arbetsinsatserna bör utvecklas, identifieras och planeras med individen i fokus för att bäst komma till nytta. Samtidigt är det viktigt att personalens utbildning har en vetenskaplig grund och att kontinuerliga handlednings- och utbildningstillfällen ges. Stödassistent och stödpedagog vad innebär yrkestitlarna och hur långt har vi kommit i införandet av dem? Hur ser vi på utvecklingen inom området kompetens? ANNA THOMSSON, Sektionschef, Omsorg om personer med funktionsnedsättning, Botkyrka kommun Fritiden så ser den ut för funktionsnedsatta på gruppboenden och så påverkar den hälsan Stockholm stad genomförde 2013/2014 en studie av hur fritiden ser ut för personer som bor på gruppbostad. Syftet med studien var att förbättra utbudet i staden för målgruppen och att undersöka hur stillasittande och aktiviteter ser ut. Vilka aktiviteter har gjorts mest? Hur ser skillnaden ut jämfört med personer som inte bor på gruppbostad? Hur påverkar fritiden hälsan? LINDA LENGHEDEN, sociolog och genusvetare, forskningsprojektet Ung livsstil FIKA Så skapar vi meningsfulla fritidsaktiviteter för alla Föreningen Fyrisgården har 20 års erfarenhet av att skapa en meningsfull fritid för unga och unga vuxna med funktionsnedsättning. Med nytänkande och innovativa lösningar är målet att verka för det goda mötet mellan människor. ATT MÖJLIGGÖRA: Glädje en utvecklingsfaktor Kreativitet ett arbetsverktyg Delaktighet på individens villkor Utmaning för att tänja gränserna ULRICA BACKLUND, verksamhetsutvecklare, Fyrisgården, Uppsala DAGEN AVSLUTAS Forum Carpes generella yrkeskrav- vad innebär de och hur kan de användas? Hur kan vi anpassa kompetens efter behov

3 DAG 2 TORSDAG 24 SEPTEMBER 9.00 KONFERENSEN INLEDS 9.05 Digitala hjälpmedel som möjliggör ett bättre liv Ta del av innovativa lösningarlsom underlättar livet för funktionshindrade så att de kan ta kommando över sina liv. Med hjälp av spännande modern teknik kan exempelvis personer som saknar talförmåga använda alternativa sätt att uttrycka sin vilja och sina önskemål, vilket underlättar självständighet och ökar möjligheterna till nya upplevelser. Vad är Drömmaskiner? Om Drömmaskinen Jag Vill och Drömmaskinen Minimetern Om Drömmaskiner i morgon vad händer i framtiden? Vad önskas? BJÖRN BREIDEGARD, docent vid Certec, Lunds tekniska högskola 9.50 Lust till teknik teknik för ökad självständighet Omsorgskontoret i Linköpings kommun driver arbetet Lust till teknik teknik för ökad självständighet. Arbetet sker i samarbete och dialog med personal, teknikföretag, forskare, fastighetsägare och brukare. Syftet är att med hjälp av teknik hitta nya lösningar för en förbättrad service, ökad självständighet och därigenom en högre livskvalitet för brukarna. Utveckla stöd med hjälp av teknik Upptäcka behoven som finns i verksamheterna Teknikombud hur ser rollen ut? Hur långt har arbetet kommit, är visionen nådd? ANN-BRITT OLOFSSON, planeringsledare, Linköpings kommun Pedagogiskt förhållningssätt ett verktyg för självbestämmande Genom att använda ett pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt i omsorg av personer med intellektuell funktionsnedsättning anpassar du ditt bemötande, ditt förhållningssätt och miljön för personen som har intellektuell funktionsnedsättning. Det är ett ständigt pågående arbete för att skapa en meningsfull tillvaro, utifrån personens egen definition. Vad är PFA Hur kan PFA tillämpas och varför Hur kan metoden knyta an till teorin om salutogenes? CHRISTINE GUSTAFSSON, leg. sjuksköterska och med. dr och universitetslektor, Mälardalens högskola ANDERS LINDSTRÖM och KARIN LÖWENBORG, pedagogiska utvecklare, vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun LUNCH Delaktighetsmodellen-Brukare som aktiva medskapare i verksamhetsutveckling Delaktighetsmodellen är en särskild dialogform, delaktighetsslinga, mellan brukare och personalen med syfte att stärka brukarnas möjligheter till inflytande. Delaktighetsslingorna skapar ett samarbetsklimat mellan samtliga berörda parter; brukare, personal och chef. Teman med anknytning till den verksamhet och insats brukarna är i behov av. Brukare, personal och chef i gemensam diskussion för förbättringar Brukare och personal deltar tillsammans för att genomföra resultaten ANN-CHRISTINE GULLACKSEN, docent i socialt arbete, AC-Konsult ROSEMARIE HEJDEDAL, Projektledare, EBP-projektet, Kommunförbundet, FoU Välfärd, Skåne Man vill ju bara väl om bemötande ur ett anhörigperspektiv Om nödvändigheten av att skapa en god samverkan mellan anhöriga och personal Hur hittar vi en ömsesidig respekt mellan anhöriga och personal? Att inte längre vara den viktigaste personen i sitt vuxna barns liv LASSE NOHRSTEDT, författare, fortbildare FIKA LSS med kvalité hur skapar vi det? En LSS-verksamhet med kvalité kräver tydliga målbilder, delaktig personal och möjlighet för brukare att ta del av och påverka hela organisationen. Viktiga faktorer är för detta är personalens ledarskap, bemötande och arbetssätt. Ett stort brukarinflytande leder till hög måluppfyllnad och stolta verksamheter. Brukares möjlighet att ta del i och påverka sin vardag Meningsfull dokumentation och uppföljning Adekvat lex Sarah-rutin förebygger brister och begränsningsåtgärder Delaktiga medarbetare, samordning och handledning tydlig målstyrning SUSANNE LARSSON, författare, fortbildare och kommundoktorand DAGEN AVSLUTAS

4 Konferensprogram oktober Göteborg DAG 1 ONSDAG 22 OKTOBER 9.00 REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.30 KONFERENSEN INLEDS 9.35 Vägen mot självständighet: Att ta huvudrollen i filmen om sitt eget liv MARTIN FALLHAGEN, filmskapare, assistent, Uppsala* LSS med kvalité hur skapar vi det? SUSANNE LARSSON, författare, fortbildare och kommundoktorand* BENSTRÄCKARE Man vill ju bara väl om bemötande ur ett anhörigperspektiv LASSE NOHRSTEDT, författare, fortbildare och pedagog som skrivit flera fackböcker ur ett anhörigperspektiv som pappa till Martin* LUNCH Lust till teknik teknik för ökad självständighet ANN-BRITT OLOFSSON, planeringsledare, Linköpings kommun* Digitala hjälpmedel som möjliggör ett bättre liv. Drömmaskiner en hjälp i vardagen * BJÖRN BREIDEGARD, docent vid Certec, Lunds tekniska högskola* FIKA Filmvisning! Självbestämmande, ett gott liv och ett bra bemötande LSS-verksamhet ska vara grundad på den enskildes rätt till självbestämmande och goda levnadsvillkor - med samma möjligheter som alla andra att leva ett gott liv. Hur kan man resonera kring dessa begrepp? Vilka etiska problem aktualiseras i verksamheten? Vad innebär ett bra bemötande? ERIK BLENNBERGER, professor, Institutet för organisations- och arbetslivsetik, Ersta Sköndal Högskola DAG 2 ONSDAG 23 OKTOBER 9.00 KONFERENSEN INLEDS 9.05 En fritid som andra? John Magnus Roos är Psykologidoktor, designpsykolog, civilekonom och författare till boken Quality of personal assistance - shaped by governments, markets and corporation och kapitlet En fritid som andra i Brytningstider. Han är lektor och forskare vid Handeslhögkolan vid Göteborgs universitet, Institutionen för hälsa och lärande vid Högskolan i Skövde och Design och Innovationsbyrån Veryday i Stockholm. Hör honom berätta om sin aktuella forskning. Skillnader i fritidsaktiviteter mellan LSS-berättigade och övriga medborgare Skillnader mellan tillgängliga aktiviteter och önskade aktiviteter hos LSS-berättigade Orsaker till uteslutande från önskade aktiviteter för LSS-berättigade JOHN MAGNUS ROOS, Doktor i Psykologi, Göteborg Universitet Delaktighetsmodellen-Brukare som aktiva medskapare i verksamhetsutveckling ANN-CHRISTINE GULLACKSEN, docent i socialt arbete, AC-Konsult ROSEMARIE HEJDEDAL, Projektledare, EBP-projektet, Kommunförbundet, FoU Välfärd, Skåne* LUNCH Chefens viktiga samtal INGRID MÖLLBORG, socionom, verksamhetsutvecklare inom omsorgen samt utbildningskonsult och handledare* FIKA Rätt kompetens inom LSS-verksamheten ANNA THOMSSON, Sektionschef, Omsorg om personer med funktionsnedsättning, Botkyrka kommun* Vi tar 15 minuters paus efter 45 min DAGEN AVSLUTAS *För fullständig programpunkt, se programmet för Stockholmstillfället DAGEN AVSLUTAS

5 Utveckling inom LSS-verksamheten Kvalité Ledarskap Samverkan LSS-verksamheten har som mål att erbjuda en organisation där individens integritet respekteras och där helhetssyn och kontinuitet prioriteras. För att stärka personens förmåga till ett självständigt liv, behöver personal arbeta med en helhetssyn och ett gott bemötande. På denna konferens kommer du att få konkreta verktyg att ta med dig ut till din verksamhet, så att du och övrig personal kan arbeta för en bättre kvalité och ge brukaren större chans att vara delaktig i sin vardag. Vi får höra mer om vikten av en god samverkan mellan personal och anhöriga, hur vi underlättar möjligheterna för meningsfull dokumentation och uppföljning samt vikten av rätt kompetens och rätt personal ute i verksamheterna. Två spännande exempel på hur vi kan arbeta med digital teknik för att underlätta funktionsnedsattas vardag presenteras och vi tar del av tankar och exempel kring hur vi kan skapa meningsfulla fritidsaktiviteter. Varmt välkommen! Sigrid Widén Projektledare & leg. sjuksköterska Teknologisk Institut Lär dig mer om Bemötande Vad och hur kommunicerar du för önskad effekt? Delaktighetsmodellen- Brukare som aktiva medskapare i verksamhetsutveckling Självbestämmande genom pedagogiskt förhållningssätt Att skapa en god samverkan mellan anhöriga och personal Att använda tekniken för ökad självständighet Rätt kompetens anpassad efter LSS-verksamhetens behov

6 Porto betalt Sverige Utveckling inom LSS-verksamheten Kvalité Ledarskap Samverkan Varför ska du gå på konferensen? Se den hyllade filmen om livet i gruppboendet Lär dig att skapa ett samarbetsklimat mellan brukare, personal och chef Skådespelare synliggör hur du kan träna verklighetstrogna samtal på temat bemötande Lär dig hur lex Sarah-rutiner förebygger brister och begränsningsåtgärder Ledarskap, bemötande och arbetssätt som höjer kvalitén på LSS-verksamheten TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! info@teknologiskinstitut.se tel DATUM OCH PLATS Stockholm Konferens september ( A ) Hotel Birger Jarl, Birger jarlsgatan 61 A Stockholm Göteborg Konferens oktober ( A ) Riverton Hotel, Stora Badhusgatan 26, Göteborg PRIS Konferens 5980kr kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Sigrid Widén på SWI@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Framtidens LSS-boende Psykiatri för icke psykiatriker Se för datum och mer information RETURADRESS TEKNOLOGISK INSTITUT, RÅDMANSGATAN 38, STOCKHOLM