Status och framåtblick på el- och bränslepriser

Transkript

1 Status och framåtblick på el- och bränslepriser är dagens låga priser rimliga? Elpriset för vår och sommar är de rimliga? Terminspriserna för vår och sommarkontrakten är mycket låga. Frågan är om priserna är rimliga? Vi tittar lite mer detaljerat på Q2-16, samma resonemang gäller även för det tredje kvartalet. Kontraktet handlas nu nära 6 euro lägre än spotprisutfallet förra året för samma period. Det finns några anledningar till att det kan vara något för lågt. Det hydrologiska läget är i dagsläget inte så mycket bättre än förra året utan det ligger på ungefär samma nivå. Vi kommer dessutom under det andra kvartalet i år att ha mindre kärnkraft än förra året. Då Ringhals 2 är försenad fram till hösten (minst) så kommer vi under vissa dagar i framförallt maj/juni ha under 4000 MW tillgänglig kapacitet, att jämföra med förra året då vi hade som lägst ca 5000 MW (se diagram nedan). Q Q Det finns dock andra anledningar till att det ändå är rimligt att Q2-16 handlas ca 6 euro lägre än utfallet förra året. Det är att bränslepriserna, som fungerar som ett slags tak, är så mycket lägre än förra året. Marginalkostnaden för kolkraftverk ligger nu strax under 20/MWh medan det låg 6 euro högre förra året. Det blir mer rimligt att istället jämföra med de tyska elpriserna. Skillnaden mellan terminspriset på tysk el för Q2-16 och terminspriset på nordisk el för samma kvartal är nu ca 7 euro. Det är ungefär samma som under kvartal 2 förra året. De tyska elpriserna har också fallit kraftigt till följd av bränslemarknadernas nedgång. Relativt med tyska elpriser och bränslepriser så ligger marknadspriserna alltså ganska rätt. Sammanfattningsvis så är de nordiska elpriserna för Q2-16 relativt rätt prissatta i förhållande till tyska elpriser och bränslepriser. Vi har ett positivt hydrologiskt läge och producenter kommer vilja fortsätta köra för fullt då det inte finns några incitament att spara. Vid ett blött väderläge framöver då vi kommer upp mot 10 TWh i överskott så finns till och med risk att priserna kan gå ner ytterligare någon euro från dagens marknadspris. Vid normalt väder framöver finns dock ändå viss uppsida. Vi räknar med fortsatt bra kontroll från vattenproducenters sida och det krävs ytterligare 8-10 TWh i hydrobalans för att det ska bli någon riktig press på priserna i vår. Detta, tillsammas med tidvis mycket låg kärnkraftsproduktion och

2 exporten till Litauen, gör att vi under Q2-16 kan komma något närmare de tyska elpriserna för samma kvartal och därmed finns uppsida på ca 2-4 euro vid fortsatt normalt väder. Vidare är det en stor risk för högre priser i de svenska områdena, speciellt i SE4. NordBalt testas för närvarande och kommer troligen igång till i mars. Detta gör att vi kan exportera 700 MW från SE4 till det högt prissatta området Litauen. Dessutom är Sydlänken försenad vilket gör att kraften norrifrån blir knapp vid låg vind. Mars/april är månader med risk för högre priser i SE4. Under maj/juni är risken hög för att hela Sverige ska prissättas högre än systempriset. Under denna period är nämligen kärnkraftsproduktionen extremt låg. Revisionsperioden ställer även normalt till med en del prisskillnader och i år är situationen alltså ännu värre med ytterligare mindre kärnkraft samt exporten till Litauen. Från juli ska sedan första delen av Sydlänken vara igång så då är detta inte ett problem längre. Prisutveckling resterande 2016 och nästkommande år För att bilda oss en uppfattning om priset på lite längre sikt bör vi titta närmare på framförallt Tyskland, bränslepriserna och priset på utsläppsrätter. Tyskland En relativt mild vinter även på kontintenten har lett till lägre förbrukning i Tyskland vilket har dragit ner spotpriser och kortare kontrakt. Det, tillsammans med fallande bränslepriser, har fått elpriserna i Tyskland att stadigt gå ner. Vad händer mer och hur ser utsikterna ut? Industritillväxten i Tyskland är svag vilket har dragit ner förbrukningen med 4,5 % jämfört med tidigare år (väderkorrigerat). Den energikrävande stålindustrin har fallit med ca 8 % och även kemiindustrin försämras. Detta trots kraftigt fallande bränslepriser som minskar kostnaderna för bolagen. Förbrukningsmässigt är det svårt att se en större uppgång de närmaste åren även om det till viss del bör stödjas av låga el- och bränslepriser samt ECB:s planer på ytterligare åtgärder. När det gäller elproduktion så ökade vindkapaciteten med totalt 5,8 GW under 2015 varav 3,5 GW var landbaserat och resten havsbaserat. Prognoser visar en fortsatt tro på kraftigt expansion, framförallt till havs. Solcellsinstallationer ökade med 0,9 GW under 2015 vilket är en försämring jämfört med året före. Totalt sett ser vi alltså en fortsatt ökning av förnybar produktion i Tyskland. Under 2017 planeras 1,3 GW kärnkraft att stängas ner. Detta kan dock komma att tidigareläggas, framförallt vid eventuellt behov av reparationer eller vid fortsatt mycket låga elpriser. Intressant att följa just nu är lönsamheten för koleldade kraftverk och för gaseldade kraftverk. Under en längre tid har kolkraftverk varit lönsamma d.v.s. haft en positiv dark spread (=elpris minus marginalkostad) medan gaskraftverk har varit olönsamma d.v.s. haft en negativ spark spread (= elpris minus marginalkostnad). De kraftigt fallande gaspriserna gör att en ökad s.k. fuel switch kommer ske under nästkommande år. Upp till 50 TWh/år är enligt våra källor troligt under 2016 och 2017, att jämföra med 32 TWh förra året. Det finns dock potential till ytterligare mer. Detta kan på sikt leda till minskad efterfråga på kol 2

3 och därmed ytterligare lägre priser (eller längre tid till återhämtning). I England har redan denna fuel-switch skett under en period, det beror på att de har ett prisgolv på utsläppsrätter på drygt 20 euro vilket höjer marginalkostnaden för koleldade kraftverk betydligt. Krysset i grafen bredvid visar produktionen i början av detta år i kol- resp. gaseldade kraftverk. Man ser tydligt att kolanvändningen minskat till förmån för gas. Fallande elpriser har gjort att flera lågeffektiva kolkraftverk nu är olönsamma men produktion kan ändå komma att upprätthållas under sommaren då produktionen redan i säkrad och insatsvaror inköpta. Dessutom gör de fallande bränslepriserna att lägre elpris kan tas. Det bidrar till produktionsöverskott och ytterligare nedsida på elpriserna. År-17 handlas just nu på 21,20/MWh och det finns fortfarande ett par euros nedsida för År-17 kontraktet om gas- och kolpriserna faller ytterligare några euro vilket absolut inte är omöjligt. Så låga elpriser under en längre period bör dock leda till snabbare nedstängningar vilket i sin tur kan leda till relativt snabba prisuppgångar. Under kommande år ska dessutom resterande kärnkraftverk i Tyskland stängas ner, bränslemarknaderna bör se en viss stabilisering på sikt och marknaden för utsläppsrätterna kommer tightas åt från år Oljemarknaden Oljepriset styr inte direkt elpriserna men har ändå en indirekt påverkan då de påverkar övriga bränslen som gas (direkt genom oljeindexerade kontrakt) och kol (mer indirekt genom att vara insatsvara i tillverkning samt direkt genom att vara ersättningssvara i vissa fall). Just nu är överskottet på olja extremt stort. OPEC har inte velat minska sin produktion då de vill behålla sina marknadsandelar och de har ansett att de kan hålla ut längre än USA med låga priser då de haft betydligt lägre produktionskostnader än USAs nya olja (skifferoljan). Produktionskostnaderna har dock fallit kraftigare, och effektiviteten ökat snabbare, i USA än man väntat sig vilket gör att de amerikanska producenterna kunnat hålla ut längre. Samtidigt har efterfrågan minskat och prognoserna för fortsatt efterfrågan har också gått ner kraftigt i och med Kinas tillväxtminskning. Under de närmaste månaderna väntas överskottet öka ytterligare. Sanktionerna mot Iran har hävts vilket gör att de ökar sin export. Det hävda exportförbudet för råolja i USA har också fått priset på nordsjöoljan Brent att gå ner. Samtidigt väntar vi oss ingen efterfrågeökning den närmaste tiden. De tecken som finns från Asien visar på fortsatt tillväxt men inte i den hastighet man tidigare trott. De låga oljepriserna har orsakat stora budgetunderskott i länder beroende av sin oljeproduktion och export, t.ex. Saudiarabien. Det vi ser nu är att man i dessa länder nu förbereder sig för en längre tid med lägre oljepriser. Man ser till att intäkterna kommer från andra håll genom att t.ex. minska subventioner och höja skatter. Det tyder på att man gör sig beredda att fortsätta marknadskriget. De långa kontrakt som har tecknats nu i början av året har tecknats till priser mellan dollar. 3

4 Flera oljeanalytiker har nu sänkt sin tro på oljepriset för året. Att oljepriset kan gå ner mot 25 dollar eller till och med till 20 dollar (från idag ca 30 dollar) ses som fullt möjligt på kort sikt. Det är dock inte troligt att priset stannar på dessa låga nivåer under flera år. Man ser att investeringstakten har minskat mycket kraftigt, vi har det senaste året sett den snabbaste nedgången på 30 år. Gamla källor sinar betydligt snabbare än nya byggs framöver. Oljebrunnar har ett produktionsbortfall på ca 20 % per år och det krävs ca dollar på sikt för att borra nya och hålla samma produktionsnivå. Under 2016 tror man att man kommer få en bättre balans och priserna bör börja stiga något efter sommaren. Kinas utveckling under året får dock stor betydelse. Om man ser att Asien med Kina i spetsen kommer igenom den här krisen och efterfrågan börjar öka igen så finns risk för en snabb uppgång under åren 2017 och framåt då utbudet kommer minska i och med de färre investeringarna. Ju längre tid med låga oljepriser desto snabbare kan uppgången gå sen. Det är dock få som nu ser högre priser än ca dollar fram till Vissa prognoser ligger dock fortsatt på upp mot dollar inom något år på grund av att lägre priser på sikt leder till konkurser. Kolmarknaden Kolpriserna har fortsatt ner under detta år trots att vi sedan ett pris på 50 dollar har sagt att de flesta kolproducenter inte går med lönsamhet. Sedan dess har oljepriset fallit kraftigt vilket gör att marginalkostnaden för kolproducenter blir lägre och de klarar därmed av att producera ännu lite längre. Den kraftiga nedgången i oljepriset är alltså en orsak. En annan orsak är den ökade kol/gas switchen som vi talat om tidigare och som minskar efterfrågan på kol. Detta sker och ökar i Europa men även i andra ännu mer betydande områden som Asien. Så länge gaspriserna faller kommer denna tendens att öka. Även den kraftiga ökningen av förnybar energi har dragit ner efterfrågan på kol för elproduktion globalt. De senaste veckorna har det dessutom varit mildare i Asien och Kina har firat nyår. Efterfrågan på kol kommer fortsätta att minska. Den förnybara energin ökar kraftigt globalt och det senaste klimatavtalet visar på fortsatta stora satsningar. Gaspriserna kan mycket väl fortsätta ner(se nästa avsnitt) vilket gör att trenden att ersätta kol med gas i elproduktion väntas fortsätta. Kina, som är den största kolanvändaren globalt, ökar sin tillväxt men när det gäller industrin går det sämre. Detta får en dubbeleffekt genom att det både ger en lägre efterfråga på el (och därmed på kol) samt en lägre direkt efterfråga på kol i industriproduktion. I England aviserar fler och fler nedstängningar av kolkraftverk. Om alla nedstängningar blir verklighet så minskar kapacitetet med nära 40 % under detta år. 4

5 Det är dock många kolproducerande länder som kämpar med ekonomin och vi kommer få se neddragningar i produktion vilket bör få upp priserna på sikt. I Kina är det beslutat kring stängningar av 1000 gruvor under 2016 och ytterligare 4300 gruvor under vilket minskar kapaciteten med nära 15 %. Analyser vi har tagit del av prognosticerar viss prisökning av kol redan under andra halvåret 2016 på grund av globala produktionsminskningar samt en viss återhämtning av oljepriserna. Under 2017 spås ökningen blir högre vilket idag inte reflekteras i marknadspriserna. Det är dock svårt att se en kraftig ökning framför sig när efterfrågan fortsätter att falla så kraftigt och utbudet finns där att starta upp igen om det blir lönsamt. Med fortsatt lägre oljepriser än tidigare kan man nog inte heller räkna 50 dollar som prisgolv i fortsättningen utan det kommer snarare kanske ligga runt 45 dollar vilket även bör kunna ses som ett pris vid balans. Gasmarknaden Gaspriserna har fallit under en längre tid. I dagsläget är lagernivåer höga även om säsongen började under normalt. Det beror på att lageruttaget varit så lågt med det milda vinterväder vi haft. Utbudet från Norge och Ryssland har dessutom varit mycket högt. Gaspriserna har även till stor del följt svängningarna i oljepris då de direkt påverkar de längre gaskontrakten och därmed även optimering av flödet. Slutsatserna från vårt tidigare månadsbrev kring just gasmarknaderna gäller fortfarande: Gasmarknadens har gått igenom skiften på flera plan, bl.a. genom: - Utvinningen av skiffergas i USA som femdubblats på drygt fem år och nära halverat gaspriserna för den amerikanska industrin. - Skiftningen från oljeindexerade gaspriser till spotprissättning. - Utbyggnaden av LNG som harmoniserar priser, ökar tillgängligheten av gas globalt och som har bidragit till förändrade lagerhållningsstrategier i Europa. - Rysslands inträde på spotgasmarknaden via spotgasauktioner och ökande export till Europa. - Minskad användning av gas i Europa p.g.a. försämrad lönsamhet i kraftverk gentemot kol och den minskade användningen i industrisektorn. Inför vintern ser vi ett möjligt paradigmskifte med ovanligt låga gaslager i Europa. Konkurrenskraftig norsk och rysk pipe-gas tillsammans med LNG-import från mellanöstern och uppstartad LNG-export från USA förväntas täcka både behov och flexibilitet i vinter. På längre sikt ökar användningen av gas när kolkraft och oljeanvändning fasas ut. Inhemsk europeisk produktion från England, Norge och Holland minskar kommande 5- årsperioden och ersätts av ökat flöde från bl.a. Ryssland och LNG från bl.a. USA och Australien. Ryssland blir mer aktiva på spotgasmarknaden och exporten till Europa kommer öka. Iran med världens näst största gasreserv blir också intressant att följa. Osäkerheten är hög kring globala klimatåtgärder och potential finns för ytterligare efterfrågeökning inom kraftsektorn. Hänsyn måste dock tas till Europas konkurrenskraft för att hindra flykt till t.ex. USA med hälften så höga gaspriser. Det kraftigt ökande utbudet av naturgas kan dra ner priserna till nära hälften till år Ett golv över tid bör dock ligga runt 13-15/MWh (estimerad norsk marginalkostnad för Nordsjöfält) medan ett övre tak sätts runt LNG-priset till Japan/Sydkorea, f.n. runt 21-22/MWh. Modity spår fallande gaspriser fram till år års prisnivåer i reala termer nås inte igen förrän efter år

6 Utsläppsrätter Från år 2019 kommer Market stability reserve tas i bruk och från detta år kommer marknadens nuvarande mycket stora överskott att börja minska. Vi trodde att detta beslut skulle få effekt redan nu då det är fullt möjligt att spara utsläppsrätter mellan år och perioder. Så har dock inte blivit fallet, bl.a. då aktörer valt att inte köpa in rätter i förtid. Det är nu mycket som pekar på att det kommer dröja mycket längre än de flesta trodde innan priserna börjar stiga ordentligt. Vi tror fortsatt att priserna ska stiga ju närmare vi kommer år 2019 men det kommer gå betydligt långsammare än vid tidigare trott och priserna kommer dessutom troligen inte att bli lika höga. Anledningen till att priserna faller, och kommer fortsätta att vara svagare längre, är bl.a: Vädret har varit mildare vilket har lett till lägre kraftproduktion med mindre utsläpp som följd. Fallande gaspriser har minskat (och minskar även fortsatt) användningen av kol vilket nära halverar utsläppen vid elproduktion. Dålig lönsamhet i kolkraftverk leder till stora nedstängningar i England och troligen snart även i resten av Europa. Volymer som ska auktioneras ut under året kommer vara högre än föregående två år då back-loading perioden lider mot sitt slut. Det är inga större politiska beslut som förändrar balansen att vänta kring EU ETS de närmaste åren. Europeisk utsläppskrävande industri går dåligt vilket minskar utsläppen. Grafen till vänster här nedan visar hur mycket av minskade utsläpp inom EU ETS som beror på väder och bränsleförändringar. Grafen till höger visar på en mer långvarig trend. Den visar minskningen av kolanvändning för elproduktion inom EU ETS. Denna trend väntas öka och även användningen av lignite (brunkol) väntas minska framöver. Det finns dock ett ökat tryck på ytterligare politiska åtgärder för att komma tillrätta med överskottet. Senaste förslag är bl.a. att minska antal år per fas samt att öka den procentsats på utsläppsrätter som kan föras in i market stability reserve. Med tanke på längden på dessa politiska processer är det dock inte sannolikt att överenskommelse kring detta kan komma på plats. 6

7 Sammanfattning pristro för nordiskt elpris nästkommande år För nästkommande år (År-17) finns fortsatt nedsida på någon euro då det finns tecken på att gaspriserna fortsätter ner, kolpriserna håller sig svaga en stor del av detta år också och det dröjer längre innan vi ser någon stigning på utsläppsrätterna. Skillnaden mellan tyska och nordiska elpriser är ca 4,5 euro för 2017 och sedan minskande till strax över 3 euro för Vi skrev tidigare att det kan finnas nedsida på ytterligare någon euro för de tyska elpriserna för År-17. Därmed finns också nedsida på det nordiska År-17 på samma nivå om gaspriserna faller ytterligare och kolpriserna håller sig så här låga resterande del av året. På längre sikt finns dock risker på uppsidan. Olje-och kolmarknaderna bör så småningom börja stabilisera sig och priserna stiga, dock till betydligt lägre nivåer än tidigare. Överskottet på utsläppsrätter kommer minska betydligt från år 2019 och därmed bör priserna gå upp inför detta dock betydligt långsammare än vi tidigare trott. Billiga kolkraftverk stängs ner till förmån för gaskraftverk och på grund av klimatåtgärder. Detta gör att elpriserna blir mer känsliga på uppsidan när bränslepriser så småningom stiger. Kärnkraftverk stänger ner både i Tyskland och i Norden runt 2020 och fler kablar planeras mellan länderna vilket kommer minska skillnaden mellan de nordiska och de tyska elpriserna (uppsida för de nordiska priserna). Vi anser fortsatt att åren närmare 2020 är flera euro undervärderade och inte fullt ut tar hänsyn till faktorerna ovan. Författare: Mia Bodin Analytiker mia.bodin@modity.se 7