Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet ippi
|
|
- Marianne Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi
2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.
3 Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi Åke Dahlberg Hjälpmedelsinstitutet
4
5 Förord Hjälpmedelsinstitutet har sedan 2007 haft regeringens uppdrag att driva programmet Teknik för äldre. Syftet har varit att stödja utvecklingen av nya och bra produkter och tjänster för äldre som kan bidra till ett tryggt kvarboende och ökad livskvalitet. Bakgrunden är den demografiska utvecklingen som innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår finns en tilltro till att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som verkligen kräver mänskliga kontakter. Mot den bakgrunden beviljades utvecklingsstöd till projektet Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar kontakten med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. Att ippi underlättar kontakter och därmed ökar livskvalitet och delaktighet hos användaren finns dokumenterat i flera andra projekt inom ramen för Teknik för äldre. Denna studie har fokuserat på frågan om ippi även är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna studie bygger på ett 50-tal intervjuer av användare och tjänstemän från ett flertal kommuner och ekonomiska antaganden om ippis positiva effekter. Resultatet visar att ippi är klart lönsamt för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort både vid användning inom särskilda boenden och inom ordinärt boende. Förhoppningsvis kan denna rapport bidra till att sprida kunskap om att införande av välfärdsteknologi har potential att både öka livskvalitet och delaktighet hos de användare som får tillgång till teknologin men även att det är lönsamt också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sundbyberg, december 2012 Hjälpmedelsinstitutet Raymond Dahlberg FoU-samordnare, Teknik för äldre 5
6 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Uppdrag och syfte Uppläggning och genomförande Något om samhällsekonomiska analyser Utvecklingen av IKT-tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Ippi Tidigare studier inom området Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Nyttokostnadsbedömning av ippi Referenser
7 Sammanfattning Uppdrag, syfte och uppläggning Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre har medel beviljats för en studie om nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi med särskild tillämpning på exemplet ippi. Syftet med analysen är att förbättra beslutsunderlaget vid införande av välfärdsteknologi inom kommunal vård och omsorg. En bedömning har gjorts av nytta och kostnad av ippi, baserad på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur den fungerar. Intervjuer har gjorts med närmare 50 personer, i flertalet fall per telefon. Av dessa var ett dussintal användare och ett tjugotal personer kom från kommuner och hade direkt erfarenhet av hur ippi fungerat i verksamheten. Genomgående har de antaganden som gjorts om ippis positiva effekter präglats av en försiktighetsprincip. Nyttokostnadsstudier kan sägas vara en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. Fördelen med att betrakta analyserna på detta sätt är att det finns en teoretisk referensram för samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. I en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ingår inte bara strikta ekonomiska variabler, utan även mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och självförtroende. Den demografiska utvecklingen i Sverige kommer att leda till en betydande ökning av antalet i de äldsta grupperna. Många i denna grupp, även tidigare användare, kommer inte att kunna använda vare sig datorer eller smarta telefoner. Antalet personer över 75 år kommer att öka från ca i dag till drygt 1,3 miljoner år 2030, dvs. med över 60 procent (SCB 2009). Behovet av enklare former av IKT 1 -stöd kommer att öka, även om en större andel av de äldre i framtiden tidigare använt datorer och smarta telefoner. Ett exempel på en sådan produkt är ippi. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. För vård- och omsorgsgivare innebär ippi att man kan nå ut med information och frågor till äldre och personer med funktionsnedsättning som saknar digital utrustning. Genom att ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till alla datorer och mobiltelefoner. 1 IKT = Informations- och kommunikationsteknik 7
8 Tidigare studier Antalet studier av ippi är begränsat av naturliga skäl, eftersom ippi bara funnits i några år. I de utvärderingar som gjorts har framkommit att ippi uppskatts av brukarna inom hemtjänsten bl.a. när det gäller att veta vem som kommer från hemtjänsten och få en bild på den personen. Bilder från anhöriga uppskattades också mycket, liksom dagens datum och spel. När ippi använts i anslutning till olika träffpunkter är slutsatsen att ippi använts och fungerat bäst när det gäller sociala kontakter. Samma slutsats gäller vid användning i vård- och omsorgsboenden. Personalen har i huvudsak varit positiv till ippi. Det har blivit mindre frågor från brukarna om vem som jobbar, tidpunkter för olika aktiviteter m.m. På den negativa sidan uppges tidsbrist och svårigheter att hinna med att sköta ippin. Vissa delar av personalen har dock visat viss tveksamhet möjligen som ett uttryck för teknikrädsla. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Närmare personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november Det motsvarar 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre hade 37 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. De drygt personer som bodde i särskilda boendeformer motsvarar ca 5 procent av befolkningen i åldersgruppen. Motsvarande andel för personer 80 år och äldre var 14 procent. Nära personer 65 år och äldre bodde i ordinärt boende med hemtjänst, motsvarande 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre var motsvarande andel 23 procent. Ungefär en tredjedel av alla med hemtjänst var beviljade mellan 1 och 9 timmar per månad och drygt en femtedel mellan 10 och 25 timmar. Andelen med mera än 80 timmar per månad var ca 10 procent. Äldre med hemtjänst möter i genomsnitt 13 olika personer från hemtjänsten under en tvåveckorsperiod. För hemtjänst är genomsnittskostnaden ca kr per person och år i kommunerna. För särskilt boende är genomsnittskostnaden kr. Nyttokostnadsbedömning av ippi Vid intervjuerna har frågor ställts till bl.a. vård- och omsorgsgivarna. Enligt dem är de vanligaste användningsområdena för ippi sociala kontakter och information om olika aktiviteter. Men även rehab och sjukgymnastik, vilken 8
9 personal som tjänstgör, påminnelser, frågor och gåtor, spel och matsedel har varit relativt vanliga områden. De effekter av ippi som personalen främst identifierat hos brukarna är ökad livskvalitet och trygghet. Flera pekar också på att brukarna blir piggare och orkar mera. För rehab och träning anses ippi medföra att det blir bättre övningar och att man minskar risken för att göra sådana fel som kan förlänga rebabtiden. Men ippi uppges inte haft så stora effekter på personalbehovet. Många framhåller att motivet för att prova ippi inte var besparing, utan att höja livskvaliteten för användarna. Men några pekar ändå på att ippi kan medföra en viss minskning av personalbehovet. Genom att man informerar om t.ex. vilken personal som jobbar eller vilka aktiviteter som är aktuella, slipper man få en rad frågor om detta. Även när ippi använts inom hemtjänsten har man kunnat peka på en viss minskning av personalbehovet och resekostnaderna. Ippi anses av huvuddelen av de intervjuade öka möjligheterna att bo kvar hemma för personer med hemtjänst. De flesta (ca 70 procent) brukare som börjat använda ippi fortsätter. Bland de hinder som nämnts för ökad spridning av ippi kan nämnas personalens tveksamhet. Det är inte minst viktigt att cheferna är med och det behövs ibland eldsjälar som driver på. Huvuddelen av personalen är positiv till ippi. Men bland en del av personalen, främst äldre personer, finns en viss teknikrädsla, men också rädsla för att bli av med jobbet. Flera pekar också på tidsbrist inom omvårdnadssektorn. Vissa tekniska problem tas också upp, men största delen av personalen gör bedömningen att ippi är lätt att använda för brukarna. Alla intervjuade brukare anser att det är lätt att använda ippi. Det man uppskattar mest med ippi är att den underlättar kontakter med anhöriga och vänner, bl.a. med hjälp av stora fina bilder som man får på TV-skärmen. Flera intervjuade uppger att de känner sig tryggare genom att de har ippi. De anser också att ippi gör det lättare att bo kvar hemma. De samhällsekonomiska kostnaderna för en ippi består av kapitalkostnad, abonnemangskostnad, utbildningskostnader för personal, utbildning och stöd till brukare samt utsändning av meddelanden m.m. De beräknas uppgå till kr per år. När det gäller nyttan från samhällsekonomisk synpunkt har följande positiva effekter identifierats inom särskilda boenden: höjd livskvalitet för de boende, minskade vårdkostnader till följd av att de äldre blir mera aktiverade, tidsbesparing genom att det blir färre frågor till personalen om bl.a. vilka som arbetar olika tider och vilken mat som serveras, tidsbesparing genom att skicka ut information via ippi om gemensamma aktiviter, läkartider etc. i stället för att gå runt och knacka på dörrarna till de äldres rum samt positiva effekter 9
10 för anhöriga och vänner som dessutom kanske kan glesa ut de personliga besöken något. Av dessa effekter går det att göra rimliga antaganden om tidsbesparingarna, men underlag saknas för att kvantifiera de övriga effekterna. Om man försiktigtvis antar att tidsbesparingarna blir 10 minuter per vecka per ippi-enhet (vissa enheter betjänar flera brukare) blir besparingen ca kr per år. Nästan 40 procent av årskostnaden för ippi täcks enbart av denna effekt. Den största effekten är emellertid enligt både intervjuer i denna studie och i andra studier höjd livskvalitet för de boende. Minskade vårdkostnader på sikt och positiva externa effekter för anhöriga och vänner samt personal har inte heller kunnat kvantifieras. Slutsatsen av detta resonemang är rimligen att nyttan av ippi med stor marginal överstiger kostnaderna för personer i särskilt boende och att ippi framstår som klart samhällsekonomiskt motiverad i särskilda boenden. När det gäller ippis användning inom hemtjänsten är effekterna ganska likartade med användningen inom särskilda boenden. Men på en punkt finns en betydande skillnad. Om ippi fördröjer övergången från eget boende med hemtjänst till särskilt boende kan betydande ekonomiska effekter uppstå. Värdet på de tidsbesparingar som bedöms uppstå genom att ippi kan minska utskick av brev, telefonsamtal och besök från hemtjänsten m.fl. uppskattas till kr per år. Ippis effekt på kvarboendet för personer med eget boende antas beröra var tredje person och ha en varaktighet på ett år. Ett annat sätt att uttrycka motsvarande förhållande är att ippi i genomsnitt förlänger kvarboendet med fyra månader. Detta medför en besparing för kommunen på ca kr per ippi i genomsnitt. En viss reduktion (med 30 procent) av intäkterna ska dock göras med avseende på ippi-enheter som delats ut till brukare, men inte använts nämnvärt. Med en 5-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna kr och intäkterna kr. Med en 3-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna kr och intäkterna kr. Förutom dessa kvantifierade intäkter ska övriga effekter beaktas, bl.a. höjd livskvalitet för brukarna som får betraktas som den viktigaste effekten. Slutsatsen blir att ippi är klart lönsam för samhällsekonomin vid användning inom hemtjänsten. Samlad bedömning De ekonomiska bedömningar som gjorts i de tidigare avsnitten avser samhällsekonomiska effekter. För en kommun är det ännu mera relevant att få information om de kommunalekonomiska effekterna. De poster som kvantifierats är emellertid uteslutande kommunalekonomiska. 10
11 Slutsatsen är därför att ippi är klart lönsam för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort både vid användning inom särskilda boenden och hemtjänsten. Ippi har sannolikt förutsättningar att även bli en vanlig konsumentprodukt och säljs också numera på öppna marknaden. Huvuddelen av de allra äldsta har ingen kommunal omsorg. Nära två tredjedelar av alla personer över 80 år har varken hemtjänst eller särskilt boende. Den typ av ippi som varit underlag för studien är dagens ippi (ippi 1.0). En ny version av ippi har utvecklats (ippi 2.0) och utvärderas nu. Den gör det bl.a. möjligt att nå olika webbtjänster, t.ex. banktjänster, tjänster från matleverantörer och apotek. Den demografiska utvecklingen medför att antalet personer över 75 år kommer att öka med 60 procent eller en halv miljon fram till Det framstår inte minst mot denna bakgrund angeläget för kommuner och landsting att utnyttja de IKT-lösningar som finns för att man ska klara av att uppfylla sina lagstadgade vård- och omsorgsuppgifter. Många av dessa lösningar, bl.a. ippi, är dessutom klart lönsamma såväl på kommunal- som på samhällsekonomisk nivå och medför dessutom höjd livskvalitet för brukarna. 11
12 Uppdrag och syfte Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre har medel beviljats för en studie om nyttokostnadsanalys vid införande av IKT-stöd, med särskild tillämpning på två exempel, ippi och Posifon. Syftet med analysen är att förbättra beslutsunderlaget vid införande av IKTstöd inom kommunal vård och omsorg. Nyttokostnadsanalysen görs på individ-, kommunal- och samhällsekonomisk nivå. Analysen kommer att vara generellt applicerbar på olika IKT- lösningar, men kommer inom ramen för denna rapport att bygga på erfarenheter av ippi-lösningen. Uppläggning och genomförande Av tids- och resursskäl har det inte varit möjligt att genomföra en omfattande empirisk studie av en grupp brukare och en kontrollgrupp av personer som inte haft tillgång till ippi. I stället har en bedömning gjorts av nytta och kostnad av ippi, baserad på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur den fungerar. Genomgående har de antaganden som gjorts om ippis positiva effekter präglats av en försiktighetsprincip. Intervjuer har gjorts med närmare 50 personer, i flertalet fall per telefon. Av dessa var ett dussintal användare och ett tjugotal personer kom från kommuner och hade direkt erfarenhet av hur ippi fungerat i verksamheten. Dessa intervjuade kommer från en rad kommuner: Göteborg, Värnamo, Vänersborg, Nyköping, Katrineholm, Stockholm, Täby, Vallentuna, Sigtuna, Enköping, Falun och Berg. De återstående intervjuade representerade olika myndigheter, företag och organisationer, t.ex. PTS, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet, universitet och Anhörigas riksförbund. 12
13 Något om samhällsekonomiska analyser Nyttokostnadsstudier kan sägas vara en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. En kortfattad, principiell beskrivning av sådana analyser och effektanalyser redovisas i detta avsnitt. Fördelen med att betrakta analyserna på detta sätt är att det finns en teoretisk referensram för samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. I en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ingår inte bara strikta ekonomiska variabler, utan även mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och självförtroende. De direkta samhällsekonomiska kostnader och intäkter som uppstår i ett projekt (eller till följd av en specifik åtgärd) avser förbrukning resp. tillskott av reala resurser. Samhällsekonomiska kostnader utgörs av de reala resurser som förbrukas i ett projekt i form av personal, utrustning, lokaler etc. Däremot ingår inte finansiella resurser som försörjningsstöd eller arbetslöshetsersättning. Finansiella poster av detta slag handlar om överföring mellan olika delar av samhällsekonomin (bidrag till vissa individer från gruppen övriga individer ). Att resurser är reala innebär också att de har en alternativ användning. Om man i ett projekt tar i anspråk t.ex. arbetskraft som i alternativfallet skulle ha varit arbetslös, uppkommer i princip ingen samhällsekonomisk kostnad. På samma sätt förhåller det sig med lokaler, utrustning etc. som i alternativfallet inte skulle ha använts. De samhällsekonomiska intäkterna utgörs av det tillskott av produktion som uppkommer till följd av ett projekt. Värdet av detta tillskott mäts ofta med utgångspunkt från de löneökningar som ett projekt genererar för de berörda individerna. Det handlar åter om en jämförelse mellan vad som skulle ha inträffat i alternativfallet och vad som de facto inträffar under och efter projektet. Ofta uppkommer effekter som inte låter sig mätas på detta förhållandevis enkla sätt. Det kan gälla en förbättring av hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Vissa möjligheter finns att kvantifiera sådana effekter med hjälp av frågor om betalningsvillighet för olika insatser. Ofta tvingas man dock begränsa ambitionsnivån till att redovisa effekterna och låta politiker och andra beslutsfattare värdera dem. De samhällsekonomiska effekterna fördelas i ekonomin på olika grupper och sektorer. En del av intäkterna och kostnaderna berör staten, en del kommunen (inklusive landstinget) och en del projektets deltagare. För att göra en 13
14 bedömning av utfallet av denna fördelning måste den reala analysen i föregående avsnitt kompletteras med en finansiell analys, där bl.a. skatter och transfereringar (försörjningsstöd, sjukpenning, sjukersättning, arbetslöshetsersättning m.m.) ingår. För att bedöma effekterna av ett projekt måste en analys göras av vad som skulle ha inträffat i alternativfallet. Då behövs någon form av jämförelsegrupp (kontrollgrupp). Idealet är om ett projekt utformas som ett experiment, där man i en större grupp genom lottning bestämmer vilka personer som ska delta i projektet (eller få del av en viss åtgärd) och vilka som ska bilda jämförelsegrupp. Denna typ av experiment är emellertid av etiska och andra skäl svår att genomföra. Man får därför ofta nöja sig med att på annat sätt söka finna en kontrollgrupp av personer som är så lika projektgruppen som möjligt. Vissa skillnader kommer ändå att finnas beträffande t.ex. ålder, utbildning och tidigare yrkeserfarenhet. Sådana skillnader kan relativt lätt beaktas med ekonometriska metoder. Däremot är det svårare att ta hänsyn till skillnader i motivation och allmän duglighet. Det är väl beskrivet i utvärderingslitteraturen att projekt som bygger på frivillighet ofta lockar till sig personer som är mera motiverade att arbeta och som är mera initiativrika och drivande. Sådana skillnader mellan grupperna kan numera beaktas, men det är mera komplicerat och kräver betydande resurser, bl.a. en stor jämförelsegrupp för att kunna matcha fram den relevanta kontrollgruppen (propensity score matching). Något förenklat kan man säga att man söker efter tvillingar (eller snarare trillingar och mera) till deltagarna i projektet. Den metodik som numera används vid forskningsinriktade samhällsekonomiska utvärderingar av social- och hälsopolitiska åtgärder ställer sålunda stora krav på empiriska data och bearbetningen av dessa data för att kunna identifiera de personer i kontrollgruppen som liknar personerna i deltagargruppen i så många relevanta avseenden som möjligt. Att man inte kan påvisa positiva effekter av vissa åtgärder behöver inte betyda att dessa åtgärder är ineffektiva, utan kan också ha att göra med svårigheterna att få fram data för relevanta jämförelsegrupper. Resurserna för utvärderingar av olika projekt och insatser är dock begränsade och medger inte så ofta denna metodik. Man får därför vanligen begränsa ambitionen vad gäller datainsamling och söka konstruera jämförelsegrupper på statistisk väg. Detta angreppssätt kan sedan kombineras med analyser av statistik, process- och resultatutvärderingar och beteendevetenskapliga metoder. 14
15 Utvecklingen av IKT-tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättningar Utvecklingen av informationsteknologin har varit snabb och revolutionerande särskilt när det gäller Internet-tjänster. Även bland äldre har andelen Internet-användare ökat påtagligt, men den är lägre än för den övriga befolkningen, inte minst bland de äldsta över 75 år. Mindre än var tredje person över 75 år har tillgång till Internet och använder dessutom Internet i betydligt mindre utsträckning än yngre personer (Findahl 2010). En del äldre som tidigare använt Internet gör det inte längre av hälso- och andra skäl. Det sammanhänger bl.a. med att tekniken inte är så väl anpassad till gruppen äldre. Man klarar inte av att gå in på nätet när hälsan försämras och minnet sviker. En viss anpassning av Internet-tjänsterna har dock gjorts och nya tjänster har utvecklats som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning (Dahlberg 2011). Även när det gäller smarta telefoner finns produkter (Doro) som i viss mån är anpassade till äldre och personer med funktionsnedsättning. Produkter som inte är kopplade till Internet har också utvecklats i avsikt att kunna användas av äldre och personer med funktionsnedsättning. Men den demografiska utvecklingen kommer att leda till en betydande ökning av antalet i de äldsta grupperna. Många i denna grupp, även tidigare användare, kommer inte att kunna använda vare sig datorer eller smarta telefoner. Antalet personer över 75 år kommer att öka från ca i dag till drygt 1,3 miljoner år 2030, dvs. med över 60 procent (SCB 2009). Behovet av enklare former av IKT-stöd kommer att öka, även om en större andel av de äldre i framtiden tidigare använt datorer och smarta telefoner. Ett exempel på en sådan produkt är ippi. 15
16 Ippi Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. För vård- och omsorgsgivare innebär ippi att man kan nå ut med information och frågor till äldre och personer med funktionsnedsättning som saknar digital utrustning. Informationen kan röra påminnelser om vem som jobbar, om läkarbesök, aktiviteter m.m. Men det kan också vara stöd till egenvård, t.ex. scheman för rehabilitering av personer som genomgått en höftoperation. Rent tekniskt består ippi av en dosa som kopplas med en scart-sladd till TV och en fjärrkontroll med tre knappar och ett vred. Genom att ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till alla datorer och mobiltelefoner. Kommunikationen sker via mobilnätet och det krävs inga krångliga installationer eller bredband. Ippi kan sägas fungera som en brevlåda till TV som man kan ta emot och skicka post från. På startsidan finns ikoner för bl.a. inkorg, skicka, album och spel. Spelen syftar bl.a. till att stimulera den kognitiva förmågan. När ett meddelande kommer till ippi blinkar och piper den till om man önskar det. Meddelandet öppnas och kommer på TV-skärmen genom att man trycker på fjärrkontrollens stora vred. Enklaste sättet att svara är genom att trycka på svara-knappen och prata in ett röstmeddelande som då går tillbaka till den avsändande datorn eller mobiltelefonen. Det går även att skriva ett svar med bild och text. Ippi anses inte vara svårare att använda än en telefonsvarare eller ett trygghetslarm. Ippi används för närvarande av ett 25-tal vårdgivare (kommuner, privata aktörer och stiftelser) samt av ett antal privatpersoner. I huvudsak bedrivs verksamheten i projektform och avser vård- och omsorgsboenden, gruppboenden, hemtjänst, daglig verksamhet m.m. Enköpings kommun har under våren 2012 fattat ett inriktningsbeslut om att den som ansöker om ippi och bedöms ha behov av den ska erbjudas en sådan lösning. 16
17 Tidigare studier inom området Antalet studier av ippi är begränsat av naturliga skäl, eftersom ippi bara funnits i några år. Det har dock i anslutning till olika projekt, där ippi testats, gjorts några uppföljnings- och utvärderingsstudier. Inom ramen för ett projekt finansierat av Vinnova rörande kommunikationstjänster inom äldreomsorgen har ippi testats under 2009 och 2010 i fyra kommuner. I Södertälje har ippi testats inom hemtjänsten av ett tiotal användare. Den tidigare fysiska hemtjänstpärmen har också digitaliserats och kunnat hanteras på TV:n hos brukarna. I Bergs kommun har ippi använts i ett projekt för att bryta isoleringen för äldre personer i glesbygd, genom att utveckla både den lokala servicen och social verksamhet. Man har skapat mötesplatser för äldre med information och social samvaro. Ippi har använts bl.a. för utskick och inbjudningar till möten samt för återkoppling efter träffarna. Täby kommun har använt ippi för att stötta äldres egen kommunikation och öka deras möjligheter att vara aktiva informationsanvändare. Ippi har använts för aktiva seniorer som besökt servicecenters träffpunkt. Vallentunaprojektet har varit knutet till ett vård- och omsorgsboende, där ippi placerats ut, dels hos några boende, dels i gemensamma utrymmen. I samlingsrummet ordnades veckovisa visningar där foton och meddelanden till boende kunde visas för intresserade eller där man i grupp kunde lösa gåtor och svara på frågor. I den utvärdering som gjorts av Seniorum (Scandurra 2011) framkommer bl.a. att ippi uppskatts av brukarna inom hemtjänsten bl.a. när det gäller att få besked om vem som kommer från hemtjänsten och få en bild på den personen. Bilder från anhöriga uppskattades också mycket, liksom dagens datum och spel. Ytterligare förenklingar av ippi efterlyses vid användning inom hemtjänsten, eftersom målgruppen är så bred. Ippi har successivt utvecklat tre användarlägen anpassade till brukarnas förmåga att hantera tekniken. Det första och enklaste handlar om att ta emot meddelanden och svara med tal. Det andra innebär även att man kan svara med text och det tredje innehåller alla funktioner. När ippi använts i anslutning till olika träffpunkter är slutsatsen i rapporten att ippi använts och fungerat bäst när det gäller sociala kontakter. Barn och barnbarns bilder är viktiga. Men även för utskick av inbjudningar till aktiviteter, information, gympaövningar, spel m.m. har ippi varit uppskattad. 17
18 Vid användning av ippi i vård- och omsorgsboendet är åter slutsatsen att framgången med ippi beror på om det finns en strid ström av meddelanden från anhöriga och andra som på det personliga planet gör det roligt och intressant att få information från. Ippi har också på ett lyckat sätt använts i grupp, genom veckovisa träffar där boendens meddelanden och bilder kunde visas för intresserade och där man kunde utföra vissa aktiviteter gemensamt, t.ex. lösa gåtor. En utvärdering har också gjorts av ippis användning i Nyköping på ett gruppboende/serviceboende (Ehrlund & Holmberg 2011). Ippi har använts för bl.a. meddelanden om vilken personal som jobbar, aktiviteter, påminnelser om läkartider m.m., matsedel och olika spontana meddelanden. Givetvis har ippi också använts individuellt för sociala kontakter m.m. Alla brukare har upplevt ippi positivt, efter en viss tveksamhet i början. Meddelanden om vem som arbetar har skapat trygghet. Mest positivt har varit meddelanden från anhöriga. För vissa har det dock varit svårt att klara av alla funktioner och man har mest tagit emot meddelanden. Vissa tekniska problem har också förekommit, i huvudsak inledningsvis. Personalen har genomgående varit positiv till ippi. Det har också blivit mindre frågor från brukarna om vem som jobbar, tidpunkter för olika aktiviteter m.m. På den negativa sidan uppges tidsbrist och svårigheter att hinna med att sköta ippin. En tredje utvärdering handlar om hur ippi använts för att skapa och stärka sociala och stödjande nätverk för anhörigvård (Sjölinder & Nylander 2010). Tre fjärdedelar av all vård i Sverige bedrivs av anhöriga. Ett tiotal familjer med varierande problematik har deltagit i projektet, som syftat till att uppnå förhöjd livskvalitet för den anhörige och den närstående. Ippi har främst använts för envägskommunikation i form av personliga hälsningar och vykort från vardagen. Det har främst varit en social aktivitet som medfört ökad kommunikation även över generationsgränser. Kommunikationsformen med bild och ljud har fungerat väl för dementa. Bekanta motiv och röster uppskattas mycket av en dement användare. Ippi-lösningens ansats med flera användarlägen underlättar användningen för äldre personer. 18
19 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Eftersom ippi kan förväntas ha störst användning för äldre med någon form av kommunal service från kommunen enligt socialtjänstlagen (SOL), redovisas i detta avsnitt några basfakta om omfattningen av de kommunala insatserna (Tabell 1). Tabell 1. Antal personer 65 år och äldre som var beviljade insats den 1 november 2010 fördelade efter typ av insats, ålder och kön). Kvinnor Män Summa Särskilt boende Hemtjänst Trygghetslarm i ordinärt boende Boendestöd Dagverksamhet Korttidsvård/ korttidsboende Kontaktfam./ kontaktperson Annat bistånd Källa: Socialstyrelsen Närmare personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november Det motsvarar 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre hade 37 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. I jämförelse med 2008, som var första gången kommunerna rapporterade in personbaserade uppgifter på samma sätt som redovisas här, har antalet personer i särskilda boendeformer minskat, medan antalet med hemtjänst ökat. De ca personer som bodde i särskilda boendeformer motsvarar ca 5 procent av befolkningen i åldersgruppen. Personer 80 år och äldre svarar för ca 80 procent av de boende i dessa former och utgör 14 procent av 19
Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad
Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den
Läs merAnor från 1700-talet
Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merNyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet Posifon
Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet Posifon Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI URN:NBN:se:hi-2013-13309-pdf
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Läs merBo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se
Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merTeknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet
Teknik i välfärdens tjänst Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet 2 Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Allmännyttig ideell förening Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merDemensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen
Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka
Läs merHär kan du ta del av. enkätens resultat
Här kan du ta del av enkätens resultat Bakgrund till enkäten Utvecklingsplanen för äldreomsorgen år 2013-2018 i Kungsör utgår. I september 2018 påbörjades ett projekt med syfte att färdigställa ett nytt
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merPTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs merMobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre
Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs merOmsorgsförvaltningen - nyckeltal
Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad
Läs merSka man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige
Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst
Läs merStöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merBra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?
Läs merVälfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merNyckeltal. Omsorgsförvaltningen
Nyckeltal Omsorgsförvaltningen Invånare 65-79 år, andel (%) (N1812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. Invånare 8+ andel (%) Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet
Läs merHållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra
Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Hållbara
Läs merAvgifter för service, stöd och vård inom funktionshinder 2019
Avgifter för service, stöd och vård inom funktionshinder 2019 Insatser enligt socialtjänstlagen SoL För dig som är 64 år eller yngre, är bosatt i Göteborgs Stad och har trygghetslarm, hemtjänst, dagverksamhet,
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merTjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS
Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan
Läs merTolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående
Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merEN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 10.2 2018-05-25 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av
Läs merRiktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen
Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig
Läs merStöd och hjälp i det egna boendet
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Trygg hemgång Övriga insatser Stöd och hjälp i det egna boendet VI VILL GE äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda och trygga
Läs merOm du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merService- och värdighetsgarantier
1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig
Läs merDigital teknik som social stimulans för äldre
Digital teknik som social stimulans för äldre Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter Bakgrund Bättre kunskap behövs om äldres psykiska ohälsa 3 uppdrag/projekt under Rådet för statlig styrning
Läs merUppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden
Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merKostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst
Sociala nämndernas stab Behovsstyrt IKT-stöd Projekt Behovsstyrt IKT-stöd Prognos aug 0 Kostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst Mats Rundkvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... Metod...
Läs merOmsorgsförvaltningennyckeltal
Omsorgsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,5 5,5 4,7 4,2 3,7 5,9 4,3 4,4 4,3
Läs merBrukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd
sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merUtredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera
Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merDialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser
Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser Leif Sandsjö Tekn Dr, Forskare Människan i vården Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås & MedTech West, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merInsatser som kan beviljas av biståndshandläggare
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd
Läs merFramtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Läs merInitiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst
Tjänsteskrivelse 2018-03 - 13 Handläggare Susanne Hillberg Biståndsavdelningen Vård - och omsorgsnämnden Initiativ (Alliansen, MP, S, V) till VON: Uppdrag hemtjänst Förslag till beslut 1. Vård - och o
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merKommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på
1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service
Läs merAvgifter för äldreomsorg 2019
Avgifter för äldreomsorg 2019 För dig som är 65 år och äldre, är bosatt i Göteborgs Stad och har trygghetslarm, hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvistelse eller bor på äldreboende. www.goteborg.se Vad
Läs mer- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna
- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Projekt: Hållbara
Läs merFörklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86)
Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86) Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen (1981:1370)
Läs merMan måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv
Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merServicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merHjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning
Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Redigering av text: Annie Persson Ansvarig informatör: Johanna
Läs merVård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor
Vård och omsorg om äldre Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Innehåll Detta gör Socialstyrelsen Aktuell utveckling Öppna jämförelser Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Läs merRiktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.22 Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-12, 83 Gäller från beslutsdatum Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Inledning Insatser från kommunen ska i första
Läs merAndelen hörselskadade ökar med stigande ålder
Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt
Läs merPRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle
PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer Söder Gävle Omvårdnad Gävle Föreningen NIX-Telefon Omvårdnad Gävle har ansvar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merVälfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre
Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet erfarenheter från Teknik för äldre Foto: Håkan Edvardsson Anhörig och mitt i livet Anhöriga spelar en allt större roll för att göra det möjligt för äldre
Läs merE-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar
E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar Sammanfattning Västerås stads föregångssatsning på att införa e-hemtjänst som stöd till personer som beviljats hemtjänst eller boendestöd har
Läs mer1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011
1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings
Läs merInsatser enligt Socialtjänstlagen
SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3
Läs merHÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning
HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merMedborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad och gruppbostad
Medborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad och gruppbostad I november bjöd socialnämnden in till medborgardialog om beskrivningar av insatser för boendestöd, servicebostad
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merSamhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk
Läs merSAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST
TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merDialog Insatser av god kvalitet
Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt socialtjänstlagen (SoL) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17 80 00 till Gävle kommuns kundtjänst.
Läs merGruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Läs merUtredning av IKT-tjänster i Järfälla kommun
Utredning av IKT-tjänster i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Februari 2012 2012-02-08 1 (23) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1. ACTION... 4
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merRutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig
2016-03-14 1 [5] Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig Enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska den kommun där den enskilde är
Läs merInformation om uppsökande verksamhet för 80-åringar
1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för
Läs merGruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merOptimismen fortsatt god men krymper
Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare
Läs merUtredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Pierre Börjesson 2017-05-11 ON 2017/0020 52545 Omsorgsnämnden Utredning om boende för yngre personer med demenssjukdom eller demensliknande symtom Förslag
Läs merDigitala Trygghetslarm
ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholms Trygghetsjour Tjänsteutlåtande DNR 330-170/2014 Sida 1 (6) 2014-05-02 Handläggare Annelie Svensson: 08-508 36 277/ Patrik Simonsson: 08-508 36 250 Till Äldrenämnden 2014-05-20
Läs merINRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178
1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen
Läs merHemtjänst i Båstads kommun
Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt
Läs mer