Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet ippi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet ippi"

Transkript

1 Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi Åke Dahlberg Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Förord Hjälpmedelsinstitutet har sedan 2007 haft regeringens uppdrag att driva programmet Teknik för äldre. Syftet har varit att stödja utvecklingen av nya och bra produkter och tjänster för äldre som kan bidra till ett tryggt kvarboende och ökad livskvalitet. Bakgrunden är den demografiska utvecklingen som innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår finns en tilltro till att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som verkligen kräver mänskliga kontakter. Mot den bakgrunden beviljades utvecklingsstöd till projektet Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar kontakten med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. Att ippi underlättar kontakter och därmed ökar livskvalitet och delaktighet hos användaren finns dokumenterat i flera andra projekt inom ramen för Teknik för äldre. Denna studie har fokuserat på frågan om ippi även är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna studie bygger på ett 50-tal intervjuer av användare och tjänstemän från ett flertal kommuner och ekonomiska antaganden om ippis positiva effekter. Resultatet visar att ippi är klart lönsamt för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort både vid användning inom särskilda boenden och inom ordinärt boende. Förhoppningsvis kan denna rapport bidra till att sprida kunskap om att införande av välfärdsteknologi har potential att både öka livskvalitet och delaktighet hos de användare som får tillgång till teknologin men även att det är lönsamt också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sundbyberg, december 2012 Hjälpmedelsinstitutet Raymond Dahlberg FoU-samordnare, Teknik för äldre 5

6 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Uppdrag och syfte Uppläggning och genomförande Något om samhällsekonomiska analyser Utvecklingen av IKT-tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Ippi Tidigare studier inom området Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Nyttokostnadsbedömning av ippi Referenser

7 Sammanfattning Uppdrag, syfte och uppläggning Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre har medel beviljats för en studie om nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi med särskild tillämpning på exemplet ippi. Syftet med analysen är att förbättra beslutsunderlaget vid införande av välfärdsteknologi inom kommunal vård och omsorg. En bedömning har gjorts av nytta och kostnad av ippi, baserad på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur den fungerar. Intervjuer har gjorts med närmare 50 personer, i flertalet fall per telefon. Av dessa var ett dussintal användare och ett tjugotal personer kom från kommuner och hade direkt erfarenhet av hur ippi fungerat i verksamheten. Genomgående har de antaganden som gjorts om ippis positiva effekter präglats av en försiktighetsprincip. Nyttokostnadsstudier kan sägas vara en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. Fördelen med att betrakta analyserna på detta sätt är att det finns en teoretisk referensram för samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. I en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ingår inte bara strikta ekonomiska variabler, utan även mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och självförtroende. Den demografiska utvecklingen i Sverige kommer att leda till en betydande ökning av antalet i de äldsta grupperna. Många i denna grupp, även tidigare användare, kommer inte att kunna använda vare sig datorer eller smarta telefoner. Antalet personer över 75 år kommer att öka från ca i dag till drygt 1,3 miljoner år 2030, dvs. med över 60 procent (SCB 2009). Behovet av enklare former av IKT 1 -stöd kommer att öka, även om en större andel av de äldre i framtiden tidigare använt datorer och smarta telefoner. Ett exempel på en sådan produkt är ippi. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. För vård- och omsorgsgivare innebär ippi att man kan nå ut med information och frågor till äldre och personer med funktionsnedsättning som saknar digital utrustning. Genom att ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till alla datorer och mobiltelefoner. 1 IKT = Informations- och kommunikationsteknik 7

8 Tidigare studier Antalet studier av ippi är begränsat av naturliga skäl, eftersom ippi bara funnits i några år. I de utvärderingar som gjorts har framkommit att ippi uppskatts av brukarna inom hemtjänsten bl.a. när det gäller att veta vem som kommer från hemtjänsten och få en bild på den personen. Bilder från anhöriga uppskattades också mycket, liksom dagens datum och spel. När ippi använts i anslutning till olika träffpunkter är slutsatsen att ippi använts och fungerat bäst när det gäller sociala kontakter. Samma slutsats gäller vid användning i vård- och omsorgsboenden. Personalen har i huvudsak varit positiv till ippi. Det har blivit mindre frågor från brukarna om vem som jobbar, tidpunkter för olika aktiviteter m.m. På den negativa sidan uppges tidsbrist och svårigheter att hinna med att sköta ippin. Vissa delar av personalen har dock visat viss tveksamhet möjligen som ett uttryck för teknikrädsla. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Närmare personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november Det motsvarar 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre hade 37 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. De drygt personer som bodde i särskilda boendeformer motsvarar ca 5 procent av befolkningen i åldersgruppen. Motsvarande andel för personer 80 år och äldre var 14 procent. Nära personer 65 år och äldre bodde i ordinärt boende med hemtjänst, motsvarande 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre var motsvarande andel 23 procent. Ungefär en tredjedel av alla med hemtjänst var beviljade mellan 1 och 9 timmar per månad och drygt en femtedel mellan 10 och 25 timmar. Andelen med mera än 80 timmar per månad var ca 10 procent. Äldre med hemtjänst möter i genomsnitt 13 olika personer från hemtjänsten under en tvåveckorsperiod. För hemtjänst är genomsnittskostnaden ca kr per person och år i kommunerna. För särskilt boende är genomsnittskostnaden kr. Nyttokostnadsbedömning av ippi Vid intervjuerna har frågor ställts till bl.a. vård- och omsorgsgivarna. Enligt dem är de vanligaste användningsområdena för ippi sociala kontakter och information om olika aktiviteter. Men även rehab och sjukgymnastik, vilken 8

9 personal som tjänstgör, påminnelser, frågor och gåtor, spel och matsedel har varit relativt vanliga områden. De effekter av ippi som personalen främst identifierat hos brukarna är ökad livskvalitet och trygghet. Flera pekar också på att brukarna blir piggare och orkar mera. För rehab och träning anses ippi medföra att det blir bättre övningar och att man minskar risken för att göra sådana fel som kan förlänga rebabtiden. Men ippi uppges inte haft så stora effekter på personalbehovet. Många framhåller att motivet för att prova ippi inte var besparing, utan att höja livskvaliteten för användarna. Men några pekar ändå på att ippi kan medföra en viss minskning av personalbehovet. Genom att man informerar om t.ex. vilken personal som jobbar eller vilka aktiviteter som är aktuella, slipper man få en rad frågor om detta. Även när ippi använts inom hemtjänsten har man kunnat peka på en viss minskning av personalbehovet och resekostnaderna. Ippi anses av huvuddelen av de intervjuade öka möjligheterna att bo kvar hemma för personer med hemtjänst. De flesta (ca 70 procent) brukare som börjat använda ippi fortsätter. Bland de hinder som nämnts för ökad spridning av ippi kan nämnas personalens tveksamhet. Det är inte minst viktigt att cheferna är med och det behövs ibland eldsjälar som driver på. Huvuddelen av personalen är positiv till ippi. Men bland en del av personalen, främst äldre personer, finns en viss teknikrädsla, men också rädsla för att bli av med jobbet. Flera pekar också på tidsbrist inom omvårdnadssektorn. Vissa tekniska problem tas också upp, men största delen av personalen gör bedömningen att ippi är lätt att använda för brukarna. Alla intervjuade brukare anser att det är lätt att använda ippi. Det man uppskattar mest med ippi är att den underlättar kontakter med anhöriga och vänner, bl.a. med hjälp av stora fina bilder som man får på TV-skärmen. Flera intervjuade uppger att de känner sig tryggare genom att de har ippi. De anser också att ippi gör det lättare att bo kvar hemma. De samhällsekonomiska kostnaderna för en ippi består av kapitalkostnad, abonnemangskostnad, utbildningskostnader för personal, utbildning och stöd till brukare samt utsändning av meddelanden m.m. De beräknas uppgå till kr per år. När det gäller nyttan från samhällsekonomisk synpunkt har följande positiva effekter identifierats inom särskilda boenden: höjd livskvalitet för de boende, minskade vårdkostnader till följd av att de äldre blir mera aktiverade, tidsbesparing genom att det blir färre frågor till personalen om bl.a. vilka som arbetar olika tider och vilken mat som serveras, tidsbesparing genom att skicka ut information via ippi om gemensamma aktiviter, läkartider etc. i stället för att gå runt och knacka på dörrarna till de äldres rum samt positiva effekter 9

10 för anhöriga och vänner som dessutom kanske kan glesa ut de personliga besöken något. Av dessa effekter går det att göra rimliga antaganden om tidsbesparingarna, men underlag saknas för att kvantifiera de övriga effekterna. Om man försiktigtvis antar att tidsbesparingarna blir 10 minuter per vecka per ippi-enhet (vissa enheter betjänar flera brukare) blir besparingen ca kr per år. Nästan 40 procent av årskostnaden för ippi täcks enbart av denna effekt. Den största effekten är emellertid enligt både intervjuer i denna studie och i andra studier höjd livskvalitet för de boende. Minskade vårdkostnader på sikt och positiva externa effekter för anhöriga och vänner samt personal har inte heller kunnat kvantifieras. Slutsatsen av detta resonemang är rimligen att nyttan av ippi med stor marginal överstiger kostnaderna för personer i särskilt boende och att ippi framstår som klart samhällsekonomiskt motiverad i särskilda boenden. När det gäller ippis användning inom hemtjänsten är effekterna ganska likartade med användningen inom särskilda boenden. Men på en punkt finns en betydande skillnad. Om ippi fördröjer övergången från eget boende med hemtjänst till särskilt boende kan betydande ekonomiska effekter uppstå. Värdet på de tidsbesparingar som bedöms uppstå genom att ippi kan minska utskick av brev, telefonsamtal och besök från hemtjänsten m.fl. uppskattas till kr per år. Ippis effekt på kvarboendet för personer med eget boende antas beröra var tredje person och ha en varaktighet på ett år. Ett annat sätt att uttrycka motsvarande förhållande är att ippi i genomsnitt förlänger kvarboendet med fyra månader. Detta medför en besparing för kommunen på ca kr per ippi i genomsnitt. En viss reduktion (med 30 procent) av intäkterna ska dock göras med avseende på ippi-enheter som delats ut till brukare, men inte använts nämnvärt. Med en 5-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna kr och intäkterna kr. Med en 3-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna kr och intäkterna kr. Förutom dessa kvantifierade intäkter ska övriga effekter beaktas, bl.a. höjd livskvalitet för brukarna som får betraktas som den viktigaste effekten. Slutsatsen blir att ippi är klart lönsam för samhällsekonomin vid användning inom hemtjänsten. Samlad bedömning De ekonomiska bedömningar som gjorts i de tidigare avsnitten avser samhällsekonomiska effekter. För en kommun är det ännu mera relevant att få information om de kommunalekonomiska effekterna. De poster som kvantifierats är emellertid uteslutande kommunalekonomiska. 10

11 Slutsatsen är därför att ippi är klart lönsam för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort både vid användning inom särskilda boenden och hemtjänsten. Ippi har sannolikt förutsättningar att även bli en vanlig konsumentprodukt och säljs också numera på öppna marknaden. Huvuddelen av de allra äldsta har ingen kommunal omsorg. Nära två tredjedelar av alla personer över 80 år har varken hemtjänst eller särskilt boende. Den typ av ippi som varit underlag för studien är dagens ippi (ippi 1.0). En ny version av ippi har utvecklats (ippi 2.0) och utvärderas nu. Den gör det bl.a. möjligt att nå olika webbtjänster, t.ex. banktjänster, tjänster från matleverantörer och apotek. Den demografiska utvecklingen medför att antalet personer över 75 år kommer att öka med 60 procent eller en halv miljon fram till Det framstår inte minst mot denna bakgrund angeläget för kommuner och landsting att utnyttja de IKT-lösningar som finns för att man ska klara av att uppfylla sina lagstadgade vård- och omsorgsuppgifter. Många av dessa lösningar, bl.a. ippi, är dessutom klart lönsamma såväl på kommunal- som på samhällsekonomisk nivå och medför dessutom höjd livskvalitet för brukarna. 11

12 Uppdrag och syfte Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre har medel beviljats för en studie om nyttokostnadsanalys vid införande av IKT-stöd, med särskild tillämpning på två exempel, ippi och Posifon. Syftet med analysen är att förbättra beslutsunderlaget vid införande av IKTstöd inom kommunal vård och omsorg. Nyttokostnadsanalysen görs på individ-, kommunal- och samhällsekonomisk nivå. Analysen kommer att vara generellt applicerbar på olika IKT- lösningar, men kommer inom ramen för denna rapport att bygga på erfarenheter av ippi-lösningen. Uppläggning och genomförande Av tids- och resursskäl har det inte varit möjligt att genomföra en omfattande empirisk studie av en grupp brukare och en kontrollgrupp av personer som inte haft tillgång till ippi. I stället har en bedömning gjorts av nytta och kostnad av ippi, baserad på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur den fungerar. Genomgående har de antaganden som gjorts om ippis positiva effekter präglats av en försiktighetsprincip. Intervjuer har gjorts med närmare 50 personer, i flertalet fall per telefon. Av dessa var ett dussintal användare och ett tjugotal personer kom från kommuner och hade direkt erfarenhet av hur ippi fungerat i verksamheten. Dessa intervjuade kommer från en rad kommuner: Göteborg, Värnamo, Vänersborg, Nyköping, Katrineholm, Stockholm, Täby, Vallentuna, Sigtuna, Enköping, Falun och Berg. De återstående intervjuade representerade olika myndigheter, företag och organisationer, t.ex. PTS, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet, universitet och Anhörigas riksförbund. 12

13 Något om samhällsekonomiska analyser Nyttokostnadsstudier kan sägas vara en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. En kortfattad, principiell beskrivning av sådana analyser och effektanalyser redovisas i detta avsnitt. Fördelen med att betrakta analyserna på detta sätt är att det finns en teoretisk referensram för samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. I en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ingår inte bara strikta ekonomiska variabler, utan även mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och självförtroende. De direkta samhällsekonomiska kostnader och intäkter som uppstår i ett projekt (eller till följd av en specifik åtgärd) avser förbrukning resp. tillskott av reala resurser. Samhällsekonomiska kostnader utgörs av de reala resurser som förbrukas i ett projekt i form av personal, utrustning, lokaler etc. Däremot ingår inte finansiella resurser som försörjningsstöd eller arbetslöshetsersättning. Finansiella poster av detta slag handlar om överföring mellan olika delar av samhällsekonomin (bidrag till vissa individer från gruppen övriga individer ). Att resurser är reala innebär också att de har en alternativ användning. Om man i ett projekt tar i anspråk t.ex. arbetskraft som i alternativfallet skulle ha varit arbetslös, uppkommer i princip ingen samhällsekonomisk kostnad. På samma sätt förhåller det sig med lokaler, utrustning etc. som i alternativfallet inte skulle ha använts. De samhällsekonomiska intäkterna utgörs av det tillskott av produktion som uppkommer till följd av ett projekt. Värdet av detta tillskott mäts ofta med utgångspunkt från de löneökningar som ett projekt genererar för de berörda individerna. Det handlar åter om en jämförelse mellan vad som skulle ha inträffat i alternativfallet och vad som de facto inträffar under och efter projektet. Ofta uppkommer effekter som inte låter sig mätas på detta förhållandevis enkla sätt. Det kan gälla en förbättring av hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Vissa möjligheter finns att kvantifiera sådana effekter med hjälp av frågor om betalningsvillighet för olika insatser. Ofta tvingas man dock begränsa ambitionsnivån till att redovisa effekterna och låta politiker och andra beslutsfattare värdera dem. De samhällsekonomiska effekterna fördelas i ekonomin på olika grupper och sektorer. En del av intäkterna och kostnaderna berör staten, en del kommunen (inklusive landstinget) och en del projektets deltagare. För att göra en 13

14 bedömning av utfallet av denna fördelning måste den reala analysen i föregående avsnitt kompletteras med en finansiell analys, där bl.a. skatter och transfereringar (försörjningsstöd, sjukpenning, sjukersättning, arbetslöshetsersättning m.m.) ingår. För att bedöma effekterna av ett projekt måste en analys göras av vad som skulle ha inträffat i alternativfallet. Då behövs någon form av jämförelsegrupp (kontrollgrupp). Idealet är om ett projekt utformas som ett experiment, där man i en större grupp genom lottning bestämmer vilka personer som ska delta i projektet (eller få del av en viss åtgärd) och vilka som ska bilda jämförelsegrupp. Denna typ av experiment är emellertid av etiska och andra skäl svår att genomföra. Man får därför ofta nöja sig med att på annat sätt söka finna en kontrollgrupp av personer som är så lika projektgruppen som möjligt. Vissa skillnader kommer ändå att finnas beträffande t.ex. ålder, utbildning och tidigare yrkeserfarenhet. Sådana skillnader kan relativt lätt beaktas med ekonometriska metoder. Däremot är det svårare att ta hänsyn till skillnader i motivation och allmän duglighet. Det är väl beskrivet i utvärderingslitteraturen att projekt som bygger på frivillighet ofta lockar till sig personer som är mera motiverade att arbeta och som är mera initiativrika och drivande. Sådana skillnader mellan grupperna kan numera beaktas, men det är mera komplicerat och kräver betydande resurser, bl.a. en stor jämförelsegrupp för att kunna matcha fram den relevanta kontrollgruppen (propensity score matching). Något förenklat kan man säga att man söker efter tvillingar (eller snarare trillingar och mera) till deltagarna i projektet. Den metodik som numera används vid forskningsinriktade samhällsekonomiska utvärderingar av social- och hälsopolitiska åtgärder ställer sålunda stora krav på empiriska data och bearbetningen av dessa data för att kunna identifiera de personer i kontrollgruppen som liknar personerna i deltagargruppen i så många relevanta avseenden som möjligt. Att man inte kan påvisa positiva effekter av vissa åtgärder behöver inte betyda att dessa åtgärder är ineffektiva, utan kan också ha att göra med svårigheterna att få fram data för relevanta jämförelsegrupper. Resurserna för utvärderingar av olika projekt och insatser är dock begränsade och medger inte så ofta denna metodik. Man får därför vanligen begränsa ambitionen vad gäller datainsamling och söka konstruera jämförelsegrupper på statistisk väg. Detta angreppssätt kan sedan kombineras med analyser av statistik, process- och resultatutvärderingar och beteendevetenskapliga metoder. 14

15 Utvecklingen av IKT-tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättningar Utvecklingen av informationsteknologin har varit snabb och revolutionerande särskilt när det gäller Internet-tjänster. Även bland äldre har andelen Internet-användare ökat påtagligt, men den är lägre än för den övriga befolkningen, inte minst bland de äldsta över 75 år. Mindre än var tredje person över 75 år har tillgång till Internet och använder dessutom Internet i betydligt mindre utsträckning än yngre personer (Findahl 2010). En del äldre som tidigare använt Internet gör det inte längre av hälso- och andra skäl. Det sammanhänger bl.a. med att tekniken inte är så väl anpassad till gruppen äldre. Man klarar inte av att gå in på nätet när hälsan försämras och minnet sviker. En viss anpassning av Internet-tjänsterna har dock gjorts och nya tjänster har utvecklats som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning (Dahlberg 2011). Även när det gäller smarta telefoner finns produkter (Doro) som i viss mån är anpassade till äldre och personer med funktionsnedsättning. Produkter som inte är kopplade till Internet har också utvecklats i avsikt att kunna användas av äldre och personer med funktionsnedsättning. Men den demografiska utvecklingen kommer att leda till en betydande ökning av antalet i de äldsta grupperna. Många i denna grupp, även tidigare användare, kommer inte att kunna använda vare sig datorer eller smarta telefoner. Antalet personer över 75 år kommer att öka från ca i dag till drygt 1,3 miljoner år 2030, dvs. med över 60 procent (SCB 2009). Behovet av enklare former av IKT-stöd kommer att öka, även om en större andel av de äldre i framtiden tidigare använt datorer och smarta telefoner. Ett exempel på en sådan produkt är ippi. 15

16 Ippi Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. För vård- och omsorgsgivare innebär ippi att man kan nå ut med information och frågor till äldre och personer med funktionsnedsättning som saknar digital utrustning. Informationen kan röra påminnelser om vem som jobbar, om läkarbesök, aktiviteter m.m. Men det kan också vara stöd till egenvård, t.ex. scheman för rehabilitering av personer som genomgått en höftoperation. Rent tekniskt består ippi av en dosa som kopplas med en scart-sladd till TV och en fjärrkontroll med tre knappar och ett vred. Genom att ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till alla datorer och mobiltelefoner. Kommunikationen sker via mobilnätet och det krävs inga krångliga installationer eller bredband. Ippi kan sägas fungera som en brevlåda till TV som man kan ta emot och skicka post från. På startsidan finns ikoner för bl.a. inkorg, skicka, album och spel. Spelen syftar bl.a. till att stimulera den kognitiva förmågan. När ett meddelande kommer till ippi blinkar och piper den till om man önskar det. Meddelandet öppnas och kommer på TV-skärmen genom att man trycker på fjärrkontrollens stora vred. Enklaste sättet att svara är genom att trycka på svara-knappen och prata in ett röstmeddelande som då går tillbaka till den avsändande datorn eller mobiltelefonen. Det går även att skriva ett svar med bild och text. Ippi anses inte vara svårare att använda än en telefonsvarare eller ett trygghetslarm. Ippi används för närvarande av ett 25-tal vårdgivare (kommuner, privata aktörer och stiftelser) samt av ett antal privatpersoner. I huvudsak bedrivs verksamheten i projektform och avser vård- och omsorgsboenden, gruppboenden, hemtjänst, daglig verksamhet m.m. Enköpings kommun har under våren 2012 fattat ett inriktningsbeslut om att den som ansöker om ippi och bedöms ha behov av den ska erbjudas en sådan lösning. 16

17 Tidigare studier inom området Antalet studier av ippi är begränsat av naturliga skäl, eftersom ippi bara funnits i några år. Det har dock i anslutning till olika projekt, där ippi testats, gjorts några uppföljnings- och utvärderingsstudier. Inom ramen för ett projekt finansierat av Vinnova rörande kommunikationstjänster inom äldreomsorgen har ippi testats under 2009 och 2010 i fyra kommuner. I Södertälje har ippi testats inom hemtjänsten av ett tiotal användare. Den tidigare fysiska hemtjänstpärmen har också digitaliserats och kunnat hanteras på TV:n hos brukarna. I Bergs kommun har ippi använts i ett projekt för att bryta isoleringen för äldre personer i glesbygd, genom att utveckla både den lokala servicen och social verksamhet. Man har skapat mötesplatser för äldre med information och social samvaro. Ippi har använts bl.a. för utskick och inbjudningar till möten samt för återkoppling efter träffarna. Täby kommun har använt ippi för att stötta äldres egen kommunikation och öka deras möjligheter att vara aktiva informationsanvändare. Ippi har använts för aktiva seniorer som besökt servicecenters träffpunkt. Vallentunaprojektet har varit knutet till ett vård- och omsorgsboende, där ippi placerats ut, dels hos några boende, dels i gemensamma utrymmen. I samlingsrummet ordnades veckovisa visningar där foton och meddelanden till boende kunde visas för intresserade eller där man i grupp kunde lösa gåtor och svara på frågor. I den utvärdering som gjorts av Seniorum (Scandurra 2011) framkommer bl.a. att ippi uppskatts av brukarna inom hemtjänsten bl.a. när det gäller att få besked om vem som kommer från hemtjänsten och få en bild på den personen. Bilder från anhöriga uppskattades också mycket, liksom dagens datum och spel. Ytterligare förenklingar av ippi efterlyses vid användning inom hemtjänsten, eftersom målgruppen är så bred. Ippi har successivt utvecklat tre användarlägen anpassade till brukarnas förmåga att hantera tekniken. Det första och enklaste handlar om att ta emot meddelanden och svara med tal. Det andra innebär även att man kan svara med text och det tredje innehåller alla funktioner. När ippi använts i anslutning till olika träffpunkter är slutsatsen i rapporten att ippi använts och fungerat bäst när det gäller sociala kontakter. Barn och barnbarns bilder är viktiga. Men även för utskick av inbjudningar till aktiviteter, information, gympaövningar, spel m.m. har ippi varit uppskattad. 17

18 Vid användning av ippi i vård- och omsorgsboendet är åter slutsatsen att framgången med ippi beror på om det finns en strid ström av meddelanden från anhöriga och andra som på det personliga planet gör det roligt och intressant att få information från. Ippi har också på ett lyckat sätt använts i grupp, genom veckovisa träffar där boendens meddelanden och bilder kunde visas för intresserade och där man kunde utföra vissa aktiviteter gemensamt, t.ex. lösa gåtor. En utvärdering har också gjorts av ippis användning i Nyköping på ett gruppboende/serviceboende (Ehrlund & Holmberg 2011). Ippi har använts för bl.a. meddelanden om vilken personal som jobbar, aktiviteter, påminnelser om läkartider m.m., matsedel och olika spontana meddelanden. Givetvis har ippi också använts individuellt för sociala kontakter m.m. Alla brukare har upplevt ippi positivt, efter en viss tveksamhet i början. Meddelanden om vem som arbetar har skapat trygghet. Mest positivt har varit meddelanden från anhöriga. För vissa har det dock varit svårt att klara av alla funktioner och man har mest tagit emot meddelanden. Vissa tekniska problem har också förekommit, i huvudsak inledningsvis. Personalen har genomgående varit positiv till ippi. Det har också blivit mindre frågor från brukarna om vem som jobbar, tidpunkter för olika aktiviteter m.m. På den negativa sidan uppges tidsbrist och svårigheter att hinna med att sköta ippin. En tredje utvärdering handlar om hur ippi använts för att skapa och stärka sociala och stödjande nätverk för anhörigvård (Sjölinder & Nylander 2010). Tre fjärdedelar av all vård i Sverige bedrivs av anhöriga. Ett tiotal familjer med varierande problematik har deltagit i projektet, som syftat till att uppnå förhöjd livskvalitet för den anhörige och den närstående. Ippi har främst använts för envägskommunikation i form av personliga hälsningar och vykort från vardagen. Det har främst varit en social aktivitet som medfört ökad kommunikation även över generationsgränser. Kommunikationsformen med bild och ljud har fungerat väl för dementa. Bekanta motiv och röster uppskattas mycket av en dement användare. Ippi-lösningens ansats med flera användarlägen underlättar användningen för äldre personer. 18

19 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Eftersom ippi kan förväntas ha störst användning för äldre med någon form av kommunal service från kommunen enligt socialtjänstlagen (SOL), redovisas i detta avsnitt några basfakta om omfattningen av de kommunala insatserna (Tabell 1). Tabell 1. Antal personer 65 år och äldre som var beviljade insats den 1 november 2010 fördelade efter typ av insats, ålder och kön). Kvinnor Män Summa Särskilt boende Hemtjänst Trygghetslarm i ordinärt boende Boendestöd Dagverksamhet Korttidsvård/ korttidsboende Kontaktfam./ kontaktperson Annat bistånd Källa: Socialstyrelsen Närmare personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november Det motsvarar 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre hade 37 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. I jämförelse med 2008, som var första gången kommunerna rapporterade in personbaserade uppgifter på samma sätt som redovisas här, har antalet personer i särskilda boendeformer minskat, medan antalet med hemtjänst ökat. De ca personer som bodde i särskilda boendeformer motsvarar ca 5 procent av befolkningen i åldersgruppen. Personer 80 år och äldre svarar för ca 80 procent av de boende i dessa former och utgör 14 procent av 19

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Anor från 1700-talet

Anor från 1700-talet Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra

Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Hållbara

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna

- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna - ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Projekt: Hållbara

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

En svensk uppfinning

En svensk uppfinning Användarhandbok En svensk uppfinning I början av 000-talet uppfann tekniker på Ericsson möjligheten att låta en vanlig TV kommunicera med hjälp av mobiltelefoninätet. Tanken var att datorn upplevs som

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden 2014-05-05 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739 Social och äldrenämnden Teknikstöd för äldre Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden påbörjar införandet av teknikstöd för äldre under 2015. 2.

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se

Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se 1 (3) 2009-07-13 Tjänsteskrivelse Dnr 09/93 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Samhällsekonomiska nordiska studier inom området välfärdsteknologi. En kartläggning

Samhällsekonomiska nordiska studier inom området välfärdsteknologi. En kartläggning Samhällsekonomiska nordiska studier inom området välfärdsteknologi En kartläggning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Vård- och omsorgstaxa

Vård- och omsorgstaxa Vård- och omsorgstaxa Gäller från och med 1:a januari 2015 1 Innehåll Förutsättningar vid beräkning av avgifter 3 Garanterad levnadsnivå Individuella tillägg på förbehållsbeloppet 4 Avdrag på förbehållsbeloppet

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

Välfärdsteknologi för vård och omsorg. En samhällsekonomisk studie och förslag till åtgärder

Välfärdsteknologi för vård och omsorg. En samhällsekonomisk studie och förslag till åtgärder Välfärdsteknologi för vård och omsorg En samhällsekonomisk studie och förslag till åtgärder 1 2 Förord Regeringen har visat engagemang för att förbättra vård och omsorg, inte minst mot bakgrund av de ekonomiska

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Utvärdering av sociala investeringar Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö Slutrapport Samordningsförbundet

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014 Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

2010-10-04. Dnr 2010/295 Fastställande av avgift för ACTION-tjänsten år 2011. Socialförvaltningens förslag till socialnämnden:

2010-10-04. Dnr 2010/295 Fastställande av avgift för ACTION-tjänsten år 2011. Socialförvaltningens förslag till socialnämnden: TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2010-10-04 Socialnämnden Dnr 2010/295 Fastställande av avgift för ACTION-tjänsten år 2011 Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden: 1. Ingen avgift för

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

GPS-larm ökar tryggheten

GPS-larm ökar tryggheten GPS-larm ökar tryggheten för bärare, anhöriga och samhälle Ett larm kan bli till accessoar Vad är GPS-larm för något? Mobila larm kallas även GPS-larm. GPS är en förkortning för Global Positioning System.

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter

Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer