Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet ippi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet ippi"

Transkript

1 Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi Åke Dahlberg Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Förord Hjälpmedelsinstitutet har sedan 2007 haft regeringens uppdrag att driva programmet Teknik för äldre. Syftet har varit att stödja utvecklingen av nya och bra produkter och tjänster för äldre som kan bidra till ett tryggt kvarboende och ökad livskvalitet. Bakgrunden är den demografiska utvecklingen som innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det i framtiden kommer att bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. I det gap som uppstår finns en tilltro till att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som verkligen kräver mänskliga kontakter. Mot den bakgrunden beviljades utvecklingsstöd till projektet Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar kontakten med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. Att ippi underlättar kontakter och därmed ökar livskvalitet och delaktighet hos användaren finns dokumenterat i flera andra projekt inom ramen för Teknik för äldre. Denna studie har fokuserat på frågan om ippi även är samhällsekonomiskt lönsamt. Denna studie bygger på ett 50-tal intervjuer av användare och tjänstemän från ett flertal kommuner och ekonomiska antaganden om ippis positiva effekter. Resultatet visar att ippi är klart lönsamt för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort både vid användning inom särskilda boenden och inom ordinärt boende. Förhoppningsvis kan denna rapport bidra till att sprida kunskap om att införande av välfärdsteknologi har potential att både öka livskvalitet och delaktighet hos de användare som får tillgång till teknologin men även att det är lönsamt också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Sundbyberg, december 2012 Hjälpmedelsinstitutet Raymond Dahlberg FoU-samordnare, Teknik för äldre 5

6 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 7 Uppdrag och syfte Uppläggning och genomförande Något om samhällsekonomiska analyser Utvecklingen av IKT-tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Ippi Tidigare studier inom området Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Nyttokostnadsbedömning av ippi Referenser

7 Sammanfattning Uppdrag, syfte och uppläggning Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre har medel beviljats för en studie om nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi med särskild tillämpning på exemplet ippi. Syftet med analysen är att förbättra beslutsunderlaget vid införande av välfärdsteknologi inom kommunal vård och omsorg. En bedömning har gjorts av nytta och kostnad av ippi, baserad på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur den fungerar. Intervjuer har gjorts med närmare 50 personer, i flertalet fall per telefon. Av dessa var ett dussintal användare och ett tjugotal personer kom från kommuner och hade direkt erfarenhet av hur ippi fungerat i verksamheten. Genomgående har de antaganden som gjorts om ippis positiva effekter präglats av en försiktighetsprincip. Nyttokostnadsstudier kan sägas vara en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. Fördelen med att betrakta analyserna på detta sätt är att det finns en teoretisk referensram för samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. I en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ingår inte bara strikta ekonomiska variabler, utan även mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och självförtroende. Den demografiska utvecklingen i Sverige kommer att leda till en betydande ökning av antalet i de äldsta grupperna. Många i denna grupp, även tidigare användare, kommer inte att kunna använda vare sig datorer eller smarta telefoner. Antalet personer över 75 år kommer att öka från ca i dag till drygt 1,3 miljoner år 2030, dvs. med över 60 procent (SCB 2009). Behovet av enklare former av IKT 1 -stöd kommer att öka, även om en större andel av de äldre i framtiden tidigare använt datorer och smarta telefoner. Ett exempel på en sådan produkt är ippi. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. För vård- och omsorgsgivare innebär ippi att man kan nå ut med information och frågor till äldre och personer med funktionsnedsättning som saknar digital utrustning. Genom att ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till alla datorer och mobiltelefoner. 1 IKT = Informations- och kommunikationsteknik 7

8 Tidigare studier Antalet studier av ippi är begränsat av naturliga skäl, eftersom ippi bara funnits i några år. I de utvärderingar som gjorts har framkommit att ippi uppskatts av brukarna inom hemtjänsten bl.a. när det gäller att veta vem som kommer från hemtjänsten och få en bild på den personen. Bilder från anhöriga uppskattades också mycket, liksom dagens datum och spel. När ippi använts i anslutning till olika träffpunkter är slutsatsen att ippi använts och fungerat bäst när det gäller sociala kontakter. Samma slutsats gäller vid användning i vård- och omsorgsboenden. Personalen har i huvudsak varit positiv till ippi. Det har blivit mindre frågor från brukarna om vem som jobbar, tidpunkter för olika aktiviteter m.m. På den negativa sidan uppges tidsbrist och svårigheter att hinna med att sköta ippin. Vissa delar av personalen har dock visat viss tveksamhet möjligen som ett uttryck för teknikrädsla. Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Närmare personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november Det motsvarar 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre hade 37 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. De drygt personer som bodde i särskilda boendeformer motsvarar ca 5 procent av befolkningen i åldersgruppen. Motsvarande andel för personer 80 år och äldre var 14 procent. Nära personer 65 år och äldre bodde i ordinärt boende med hemtjänst, motsvarande 9 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre var motsvarande andel 23 procent. Ungefär en tredjedel av alla med hemtjänst var beviljade mellan 1 och 9 timmar per månad och drygt en femtedel mellan 10 och 25 timmar. Andelen med mera än 80 timmar per månad var ca 10 procent. Äldre med hemtjänst möter i genomsnitt 13 olika personer från hemtjänsten under en tvåveckorsperiod. För hemtjänst är genomsnittskostnaden ca kr per person och år i kommunerna. För särskilt boende är genomsnittskostnaden kr. Nyttokostnadsbedömning av ippi Vid intervjuerna har frågor ställts till bl.a. vård- och omsorgsgivarna. Enligt dem är de vanligaste användningsområdena för ippi sociala kontakter och information om olika aktiviteter. Men även rehab och sjukgymnastik, vilken 8

9 personal som tjänstgör, påminnelser, frågor och gåtor, spel och matsedel har varit relativt vanliga områden. De effekter av ippi som personalen främst identifierat hos brukarna är ökad livskvalitet och trygghet. Flera pekar också på att brukarna blir piggare och orkar mera. För rehab och träning anses ippi medföra att det blir bättre övningar och att man minskar risken för att göra sådana fel som kan förlänga rebabtiden. Men ippi uppges inte haft så stora effekter på personalbehovet. Många framhåller att motivet för att prova ippi inte var besparing, utan att höja livskvaliteten för användarna. Men några pekar ändå på att ippi kan medföra en viss minskning av personalbehovet. Genom att man informerar om t.ex. vilken personal som jobbar eller vilka aktiviteter som är aktuella, slipper man få en rad frågor om detta. Även när ippi använts inom hemtjänsten har man kunnat peka på en viss minskning av personalbehovet och resekostnaderna. Ippi anses av huvuddelen av de intervjuade öka möjligheterna att bo kvar hemma för personer med hemtjänst. De flesta (ca 70 procent) brukare som börjat använda ippi fortsätter. Bland de hinder som nämnts för ökad spridning av ippi kan nämnas personalens tveksamhet. Det är inte minst viktigt att cheferna är med och det behövs ibland eldsjälar som driver på. Huvuddelen av personalen är positiv till ippi. Men bland en del av personalen, främst äldre personer, finns en viss teknikrädsla, men också rädsla för att bli av med jobbet. Flera pekar också på tidsbrist inom omvårdnadssektorn. Vissa tekniska problem tas också upp, men största delen av personalen gör bedömningen att ippi är lätt att använda för brukarna. Alla intervjuade brukare anser att det är lätt att använda ippi. Det man uppskattar mest med ippi är att den underlättar kontakter med anhöriga och vänner, bl.a. med hjälp av stora fina bilder som man får på TV-skärmen. Flera intervjuade uppger att de känner sig tryggare genom att de har ippi. De anser också att ippi gör det lättare att bo kvar hemma. De samhällsekonomiska kostnaderna för en ippi består av kapitalkostnad, abonnemangskostnad, utbildningskostnader för personal, utbildning och stöd till brukare samt utsändning av meddelanden m.m. De beräknas uppgå till kr per år. När det gäller nyttan från samhällsekonomisk synpunkt har följande positiva effekter identifierats inom särskilda boenden: höjd livskvalitet för de boende, minskade vårdkostnader till följd av att de äldre blir mera aktiverade, tidsbesparing genom att det blir färre frågor till personalen om bl.a. vilka som arbetar olika tider och vilken mat som serveras, tidsbesparing genom att skicka ut information via ippi om gemensamma aktiviter, läkartider etc. i stället för att gå runt och knacka på dörrarna till de äldres rum samt positiva effekter 9

10 för anhöriga och vänner som dessutom kanske kan glesa ut de personliga besöken något. Av dessa effekter går det att göra rimliga antaganden om tidsbesparingarna, men underlag saknas för att kvantifiera de övriga effekterna. Om man försiktigtvis antar att tidsbesparingarna blir 10 minuter per vecka per ippi-enhet (vissa enheter betjänar flera brukare) blir besparingen ca kr per år. Nästan 40 procent av årskostnaden för ippi täcks enbart av denna effekt. Den största effekten är emellertid enligt både intervjuer i denna studie och i andra studier höjd livskvalitet för de boende. Minskade vårdkostnader på sikt och positiva externa effekter för anhöriga och vänner samt personal har inte heller kunnat kvantifieras. Slutsatsen av detta resonemang är rimligen att nyttan av ippi med stor marginal överstiger kostnaderna för personer i särskilt boende och att ippi framstår som klart samhällsekonomiskt motiverad i särskilda boenden. När det gäller ippis användning inom hemtjänsten är effekterna ganska likartade med användningen inom särskilda boenden. Men på en punkt finns en betydande skillnad. Om ippi fördröjer övergången från eget boende med hemtjänst till särskilt boende kan betydande ekonomiska effekter uppstå. Värdet på de tidsbesparingar som bedöms uppstå genom att ippi kan minska utskick av brev, telefonsamtal och besök från hemtjänsten m.fl. uppskattas till kr per år. Ippis effekt på kvarboendet för personer med eget boende antas beröra var tredje person och ha en varaktighet på ett år. Ett annat sätt att uttrycka motsvarande förhållande är att ippi i genomsnitt förlänger kvarboendet med fyra månader. Detta medför en besparing för kommunen på ca kr per ippi i genomsnitt. En viss reduktion (med 30 procent) av intäkterna ska dock göras med avseende på ippi-enheter som delats ut till brukare, men inte använts nämnvärt. Med en 5-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna kr och intäkterna kr. Med en 3-årig kalkylperiod blir nuvärdet av kostnaderna kr och intäkterna kr. Förutom dessa kvantifierade intäkter ska övriga effekter beaktas, bl.a. höjd livskvalitet för brukarna som får betraktas som den viktigaste effekten. Slutsatsen blir att ippi är klart lönsam för samhällsekonomin vid användning inom hemtjänsten. Samlad bedömning De ekonomiska bedömningar som gjorts i de tidigare avsnitten avser samhällsekonomiska effekter. För en kommun är det ännu mera relevant att få information om de kommunalekonomiska effekterna. De poster som kvantifierats är emellertid uteslutande kommunalekonomiska. 10

11 Slutsatsen är därför att ippi är klart lönsam för såväl en kommun som för samhällsekonomin i stort både vid användning inom särskilda boenden och hemtjänsten. Ippi har sannolikt förutsättningar att även bli en vanlig konsumentprodukt och säljs också numera på öppna marknaden. Huvuddelen av de allra äldsta har ingen kommunal omsorg. Nära två tredjedelar av alla personer över 80 år har varken hemtjänst eller särskilt boende. Den typ av ippi som varit underlag för studien är dagens ippi (ippi 1.0). En ny version av ippi har utvecklats (ippi 2.0) och utvärderas nu. Den gör det bl.a. möjligt att nå olika webbtjänster, t.ex. banktjänster, tjänster från matleverantörer och apotek. Den demografiska utvecklingen medför att antalet personer över 75 år kommer att öka med 60 procent eller en halv miljon fram till Det framstår inte minst mot denna bakgrund angeläget för kommuner och landsting att utnyttja de IKT-lösningar som finns för att man ska klara av att uppfylla sina lagstadgade vård- och omsorgsuppgifter. Många av dessa lösningar, bl.a. ippi, är dessutom klart lönsamma såväl på kommunal- som på samhällsekonomisk nivå och medför dessutom höjd livskvalitet för brukarna. 11

12 Uppdrag och syfte Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik för äldre har medel beviljats för en studie om nyttokostnadsanalys vid införande av IKT-stöd, med särskild tillämpning på två exempel, ippi och Posifon. Syftet med analysen är att förbättra beslutsunderlaget vid införande av IKTstöd inom kommunal vård och omsorg. Nyttokostnadsanalysen görs på individ-, kommunal- och samhällsekonomisk nivå. Analysen kommer att vara generellt applicerbar på olika IKT- lösningar, men kommer inom ramen för denna rapport att bygga på erfarenheter av ippi-lösningen. Uppläggning och genomförande Av tids- och resursskäl har det inte varit möjligt att genomföra en omfattande empirisk studie av en grupp brukare och en kontrollgrupp av personer som inte haft tillgång till ippi. I stället har en bedömning gjorts av nytta och kostnad av ippi, baserad på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur den fungerar. Genomgående har de antaganden som gjorts om ippis positiva effekter präglats av en försiktighetsprincip. Intervjuer har gjorts med närmare 50 personer, i flertalet fall per telefon. Av dessa var ett dussintal användare och ett tjugotal personer kom från kommuner och hade direkt erfarenhet av hur ippi fungerat i verksamheten. Dessa intervjuade kommer från en rad kommuner: Göteborg, Värnamo, Vänersborg, Nyköping, Katrineholm, Stockholm, Täby, Vallentuna, Sigtuna, Enköping, Falun och Berg. De återstående intervjuade representerade olika myndigheter, företag och organisationer, t.ex. PTS, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet, universitet och Anhörigas riksförbund. 12

13 Något om samhällsekonomiska analyser Nyttokostnadsstudier kan sägas vara en form av samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. En kortfattad, principiell beskrivning av sådana analyser och effektanalyser redovisas i detta avsnitt. Fördelen med att betrakta analyserna på detta sätt är att det finns en teoretisk referensram för samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys. I en samhällsekonomisk kostnadsintäktsanalys ingår inte bara strikta ekonomiska variabler, utan även mera svårmätbara effekter som inverkan på hälsa, välbefinnande och självförtroende. De direkta samhällsekonomiska kostnader och intäkter som uppstår i ett projekt (eller till följd av en specifik åtgärd) avser förbrukning resp. tillskott av reala resurser. Samhällsekonomiska kostnader utgörs av de reala resurser som förbrukas i ett projekt i form av personal, utrustning, lokaler etc. Däremot ingår inte finansiella resurser som försörjningsstöd eller arbetslöshetsersättning. Finansiella poster av detta slag handlar om överföring mellan olika delar av samhällsekonomin (bidrag till vissa individer från gruppen övriga individer ). Att resurser är reala innebär också att de har en alternativ användning. Om man i ett projekt tar i anspråk t.ex. arbetskraft som i alternativfallet skulle ha varit arbetslös, uppkommer i princip ingen samhällsekonomisk kostnad. På samma sätt förhåller det sig med lokaler, utrustning etc. som i alternativfallet inte skulle ha använts. De samhällsekonomiska intäkterna utgörs av det tillskott av produktion som uppkommer till följd av ett projekt. Värdet av detta tillskott mäts ofta med utgångspunkt från de löneökningar som ett projekt genererar för de berörda individerna. Det handlar åter om en jämförelse mellan vad som skulle ha inträffat i alternativfallet och vad som de facto inträffar under och efter projektet. Ofta uppkommer effekter som inte låter sig mätas på detta förhållandevis enkla sätt. Det kan gälla en förbättring av hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Vissa möjligheter finns att kvantifiera sådana effekter med hjälp av frågor om betalningsvillighet för olika insatser. Ofta tvingas man dock begränsa ambitionsnivån till att redovisa effekterna och låta politiker och andra beslutsfattare värdera dem. De samhällsekonomiska effekterna fördelas i ekonomin på olika grupper och sektorer. En del av intäkterna och kostnaderna berör staten, en del kommunen (inklusive landstinget) och en del projektets deltagare. För att göra en 13

14 bedömning av utfallet av denna fördelning måste den reala analysen i föregående avsnitt kompletteras med en finansiell analys, där bl.a. skatter och transfereringar (försörjningsstöd, sjukpenning, sjukersättning, arbetslöshetsersättning m.m.) ingår. För att bedöma effekterna av ett projekt måste en analys göras av vad som skulle ha inträffat i alternativfallet. Då behövs någon form av jämförelsegrupp (kontrollgrupp). Idealet är om ett projekt utformas som ett experiment, där man i en större grupp genom lottning bestämmer vilka personer som ska delta i projektet (eller få del av en viss åtgärd) och vilka som ska bilda jämförelsegrupp. Denna typ av experiment är emellertid av etiska och andra skäl svår att genomföra. Man får därför ofta nöja sig med att på annat sätt söka finna en kontrollgrupp av personer som är så lika projektgruppen som möjligt. Vissa skillnader kommer ändå att finnas beträffande t.ex. ålder, utbildning och tidigare yrkeserfarenhet. Sådana skillnader kan relativt lätt beaktas med ekonometriska metoder. Däremot är det svårare att ta hänsyn till skillnader i motivation och allmän duglighet. Det är väl beskrivet i utvärderingslitteraturen att projekt som bygger på frivillighet ofta lockar till sig personer som är mera motiverade att arbeta och som är mera initiativrika och drivande. Sådana skillnader mellan grupperna kan numera beaktas, men det är mera komplicerat och kräver betydande resurser, bl.a. en stor jämförelsegrupp för att kunna matcha fram den relevanta kontrollgruppen (propensity score matching). Något förenklat kan man säga att man söker efter tvillingar (eller snarare trillingar och mera) till deltagarna i projektet. Den metodik som numera används vid forskningsinriktade samhällsekonomiska utvärderingar av social- och hälsopolitiska åtgärder ställer sålunda stora krav på empiriska data och bearbetningen av dessa data för att kunna identifiera de personer i kontrollgruppen som liknar personerna i deltagargruppen i så många relevanta avseenden som möjligt. Att man inte kan påvisa positiva effekter av vissa åtgärder behöver inte betyda att dessa åtgärder är ineffektiva, utan kan också ha att göra med svårigheterna att få fram data för relevanta jämförelsegrupper. Resurserna för utvärderingar av olika projekt och insatser är dock begränsade och medger inte så ofta denna metodik. Man får därför vanligen begränsa ambitionen vad gäller datainsamling och söka konstruera jämförelsegrupper på statistisk väg. Detta angreppssätt kan sedan kombineras med analyser av statistik, process- och resultatutvärderingar och beteendevetenskapliga metoder. 14

15 Utvecklingen av IKT-tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättningar Utvecklingen av informationsteknologin har varit snabb och revolutionerande särskilt när det gäller Internet-tjänster. Även bland äldre har andelen Internet-användare ökat påtagligt, men den är lägre än för den övriga befolkningen, inte minst bland de äldsta över 75 år. Mindre än var tredje person över 75 år har tillgång till Internet och använder dessutom Internet i betydligt mindre utsträckning än yngre personer (Findahl 2010). En del äldre som tidigare använt Internet gör det inte längre av hälso- och andra skäl. Det sammanhänger bl.a. med att tekniken inte är så väl anpassad till gruppen äldre. Man klarar inte av att gå in på nätet när hälsan försämras och minnet sviker. En viss anpassning av Internet-tjänsterna har dock gjorts och nya tjänster har utvecklats som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning (Dahlberg 2011). Även när det gäller smarta telefoner finns produkter (Doro) som i viss mån är anpassade till äldre och personer med funktionsnedsättning. Produkter som inte är kopplade till Internet har också utvecklats i avsikt att kunna användas av äldre och personer med funktionsnedsättning. Men den demografiska utvecklingen kommer att leda till en betydande ökning av antalet i de äldsta grupperna. Många i denna grupp, även tidigare användare, kommer inte att kunna använda vare sig datorer eller smarta telefoner. Antalet personer över 75 år kommer att öka från ca i dag till drygt 1,3 miljoner år 2030, dvs. med över 60 procent (SCB 2009). Behovet av enklare former av IKT-stöd kommer att öka, även om en större andel av de äldre i framtiden tidigare använt datorer och smarta telefoner. Ett exempel på en sådan produkt är ippi. 15

16 Ippi Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. För vård- och omsorgsgivare innebär ippi att man kan nå ut med information och frågor till äldre och personer med funktionsnedsättning som saknar digital utrustning. Informationen kan röra påminnelser om vem som jobbar, om läkarbesök, aktiviteter m.m. Men det kan också vara stöd till egenvård, t.ex. scheman för rehabilitering av personer som genomgått en höftoperation. Rent tekniskt består ippi av en dosa som kopplas med en scart-sladd till TV och en fjärrkontroll med tre knappar och ett vred. Genom att ippi har ett mobiltelefonnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till alla datorer och mobiltelefoner. Kommunikationen sker via mobilnätet och det krävs inga krångliga installationer eller bredband. Ippi kan sägas fungera som en brevlåda till TV som man kan ta emot och skicka post från. På startsidan finns ikoner för bl.a. inkorg, skicka, album och spel. Spelen syftar bl.a. till att stimulera den kognitiva förmågan. När ett meddelande kommer till ippi blinkar och piper den till om man önskar det. Meddelandet öppnas och kommer på TV-skärmen genom att man trycker på fjärrkontrollens stora vred. Enklaste sättet att svara är genom att trycka på svara-knappen och prata in ett röstmeddelande som då går tillbaka till den avsändande datorn eller mobiltelefonen. Det går även att skriva ett svar med bild och text. Ippi anses inte vara svårare att använda än en telefonsvarare eller ett trygghetslarm. Ippi används för närvarande av ett 25-tal vårdgivare (kommuner, privata aktörer och stiftelser) samt av ett antal privatpersoner. I huvudsak bedrivs verksamheten i projektform och avser vård- och omsorgsboenden, gruppboenden, hemtjänst, daglig verksamhet m.m. Enköpings kommun har under våren 2012 fattat ett inriktningsbeslut om att den som ansöker om ippi och bedöms ha behov av den ska erbjudas en sådan lösning. 16

17 Tidigare studier inom området Antalet studier av ippi är begränsat av naturliga skäl, eftersom ippi bara funnits i några år. Det har dock i anslutning till olika projekt, där ippi testats, gjorts några uppföljnings- och utvärderingsstudier. Inom ramen för ett projekt finansierat av Vinnova rörande kommunikationstjänster inom äldreomsorgen har ippi testats under 2009 och 2010 i fyra kommuner. I Södertälje har ippi testats inom hemtjänsten av ett tiotal användare. Den tidigare fysiska hemtjänstpärmen har också digitaliserats och kunnat hanteras på TV:n hos brukarna. I Bergs kommun har ippi använts i ett projekt för att bryta isoleringen för äldre personer i glesbygd, genom att utveckla både den lokala servicen och social verksamhet. Man har skapat mötesplatser för äldre med information och social samvaro. Ippi har använts bl.a. för utskick och inbjudningar till möten samt för återkoppling efter träffarna. Täby kommun har använt ippi för att stötta äldres egen kommunikation och öka deras möjligheter att vara aktiva informationsanvändare. Ippi har använts för aktiva seniorer som besökt servicecenters träffpunkt. Vallentunaprojektet har varit knutet till ett vård- och omsorgsboende, där ippi placerats ut, dels hos några boende, dels i gemensamma utrymmen. I samlingsrummet ordnades veckovisa visningar där foton och meddelanden till boende kunde visas för intresserade eller där man i grupp kunde lösa gåtor och svara på frågor. I den utvärdering som gjorts av Seniorum (Scandurra 2011) framkommer bl.a. att ippi uppskatts av brukarna inom hemtjänsten bl.a. när det gäller att få besked om vem som kommer från hemtjänsten och få en bild på den personen. Bilder från anhöriga uppskattades också mycket, liksom dagens datum och spel. Ytterligare förenklingar av ippi efterlyses vid användning inom hemtjänsten, eftersom målgruppen är så bred. Ippi har successivt utvecklat tre användarlägen anpassade till brukarnas förmåga att hantera tekniken. Det första och enklaste handlar om att ta emot meddelanden och svara med tal. Det andra innebär även att man kan svara med text och det tredje innehåller alla funktioner. När ippi använts i anslutning till olika träffpunkter är slutsatsen i rapporten att ippi använts och fungerat bäst när det gäller sociala kontakter. Barn och barnbarns bilder är viktiga. Men även för utskick av inbjudningar till aktiviteter, information, gympaövningar, spel m.m. har ippi varit uppskattad. 17

18 Vid användning av ippi i vård- och omsorgsboendet är åter slutsatsen att framgången med ippi beror på om det finns en strid ström av meddelanden från anhöriga och andra som på det personliga planet gör det roligt och intressant att få information från. Ippi har också på ett lyckat sätt använts i grupp, genom veckovisa träffar där boendens meddelanden och bilder kunde visas för intresserade och där man kunde utföra vissa aktiviteter gemensamt, t.ex. lösa gåtor. En utvärdering har också gjorts av ippis användning i Nyköping på ett gruppboende/serviceboende (Ehrlund & Holmberg 2011). Ippi har använts för bl.a. meddelanden om vilken personal som jobbar, aktiviteter, påminnelser om läkartider m.m., matsedel och olika spontana meddelanden. Givetvis har ippi också använts individuellt för sociala kontakter m.m. Alla brukare har upplevt ippi positivt, efter en viss tveksamhet i början. Meddelanden om vem som arbetar har skapat trygghet. Mest positivt har varit meddelanden från anhöriga. För vissa har det dock varit svårt att klara av alla funktioner och man har mest tagit emot meddelanden. Vissa tekniska problem har också förekommit, i huvudsak inledningsvis. Personalen har genomgående varit positiv till ippi. Det har också blivit mindre frågor från brukarna om vem som jobbar, tidpunkter för olika aktiviteter m.m. På den negativa sidan uppges tidsbrist och svårigheter att hinna med att sköta ippin. En tredje utvärdering handlar om hur ippi använts för att skapa och stärka sociala och stödjande nätverk för anhörigvård (Sjölinder & Nylander 2010). Tre fjärdedelar av all vård i Sverige bedrivs av anhöriga. Ett tiotal familjer med varierande problematik har deltagit i projektet, som syftat till att uppnå förhöjd livskvalitet för den anhörige och den närstående. Ippi har främst använts för envägskommunikation i form av personliga hälsningar och vykort från vardagen. Det har främst varit en social aktivitet som medfört ökad kommunikation även över generationsgränser. Kommunikationsformen med bild och ljud har fungerat väl för dementa. Bekanta motiv och röster uppskattas mycket av en dement användare. Ippi-lösningens ansats med flera användarlägen underlättar användningen för äldre personer. 18

19 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer Eftersom ippi kan förväntas ha störst användning för äldre med någon form av kommunal service från kommunen enligt socialtjänstlagen (SOL), redovisas i detta avsnitt några basfakta om omfattningen av de kommunala insatserna (Tabell 1). Tabell 1. Antal personer 65 år och äldre som var beviljade insats den 1 november 2010 fördelade efter typ av insats, ålder och kön). Kvinnor Män Summa Särskilt boende Hemtjänst Trygghetslarm i ordinärt boende Boendestöd Dagverksamhet Korttidsvård/ korttidsboende Kontaktfam./ kontaktperson Annat bistånd Källa: Socialstyrelsen Närmare personer 65 år och äldre bodde permanent i särskilda boendeformer eller var beviljade hemtjänst i ordinärt boende den 1 november Det motsvarar 14 procent av befolkningen i åldersgruppen. För personer 80 år och äldre hade 37 procent antingen hemtjänst eller bodde i särskilt boende. I jämförelse med 2008, som var första gången kommunerna rapporterade in personbaserade uppgifter på samma sätt som redovisas här, har antalet personer i särskilda boendeformer minskat, medan antalet med hemtjänst ökat. De ca personer som bodde i särskilda boendeformer motsvarar ca 5 procent av befolkningen i åldersgruppen. Personer 80 år och äldre svarar för ca 80 procent av de boende i dessa former och utgör 14 procent av 19

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Anor från 1700-talet

Anor från 1700-talet Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet Posifon

Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet Posifon Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet Posifon Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI URN:NBN:se:hi-2013-13309-pdf

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet Teknik i välfärdens tjänst Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet 2 Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Allmännyttig ideell förening Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra

Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Hållbara

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet erfarenheter från Teknik för äldre Foto: Håkan Edvardsson Anhörig och mitt i livet Anhöriga spelar en allt större roll för att göra det möjligt för äldre

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna

- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna - ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Projekt: Hållbara

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Kostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst

Kostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst Sociala nämndernas stab Behovsstyrt IKT-stöd Projekt Behovsstyrt IKT-stöd Prognos aug 0 Kostnadsminskningar i samband med införande av ehemtjänst Mats Rundkvist INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... Metod...

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Redigering av text: Annie Persson Ansvarig informatör: Johanna

Läs mer

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv

Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Man måste kämpa mycket äldreomsorgens betydelse för anhörigas välbefinnande och arbetsliv Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Äldreomsorg

Läs mer

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen Nyckeltal Omsorgsförvaltningen Invånare 65-79 år, andel (%) (N1812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. Invånare 8+ andel (%) Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet

Läs mer

Utredning av IKT-tjänster i Järfälla kommun

Utredning av IKT-tjänster i Järfälla kommun Utredning av IKT-tjänster i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Februari 2012 2012-02-08 1 (23) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1. ACTION... 4

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Omsorgsförvaltningennyckeltal

Omsorgsförvaltningennyckeltal Omsorgsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,5 5,5 4,7 4,2 3,7 5,9 4,3 4,4 4,3

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet

Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-05-22 SOVIS15-0053 32 Mobila trygghetslarm med GPS Nämndens för socialtjänst och vård

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer Söder Gävle Omvårdnad Gävle Föreningen NIX-Telefon Omvårdnad Gävle har ansvar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Digitala Trygghetslarm

Digitala Trygghetslarm ÄLDREFÖRVALTNINGEN Stockholms Trygghetsjour Tjänsteutlåtande DNR 330-170/2014 Sida 1 (6) 2014-05-02 Handläggare Annelie Svensson: 08-508 36 277/ Patrik Simonsson: 08-508 36 250 Till Äldrenämnden 2014-05-20

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178

INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1 (7) INRIKTNING FÖR VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE Antagna av KF 2001-09-24 136, dnr 00/KK0601 Reviderat av KF 2003-10-27, 178 1. Bakgrund/förutsättningar 1.1 Antalet äldre-äldre ökar De äldres andel i kommunen

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet

Hjälpmedel- ökad delaktighet och valfrihet Sundbyberg 2012-04-25 Dnr.nr: S2011/10814/FST Vår referens: Mikael Klein Er referens: Lina Pastorek Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Remissvar: Hjälpmedel- ökad delaktighet och

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Hemtjänst kr/brukare

Hemtjänst kr/brukare Hemtjänst kr/brukare Varför så olika? Varför?? Kommunen har så många äldre Kommunen är så stor och vi har glesbygd Det måste vara fel på siffrorna Politiken har beslutat om kvarboendeprincip Brukarna har

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

2011-05-24. Boendestöd utveckling för flera målgrupper sam eventuell upphandling enligt LOV

2011-05-24. Boendestöd utveckling för flera målgrupper sam eventuell upphandling enligt LOV TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2011-05-24 Socialnämnden Boendestöd utveckling för flera målgrupper sam eventuell upphandling enligt LOV Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialförvaltningens

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt socialtjänstlagen (SoL) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17 80 00 till Gävle kommuns kundtjänst.

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar

E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar Sammanfattning Västerås stads föregångssatsning på att införa e-hemtjänst som stöd till personer som beviljats hemtjänst eller boendestöd har

Läs mer