JAK-boken. om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt. Ann-Marie Svensson

Transkript

1 JAK-boken om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt Ann-Marie Svensson

2

3 JAK-boken om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt Ann-Marie Svensson i samarbete med aktiva JAK-medlemmar 1

4 2 JAK Medlemsbank 2015 Text: Ann-Marie Svensson Illustrationer: Christina Jonsson Form och tryck: Stuart Print AB ISBN:

5 Innehåll Förord Varför finns JAK Medlemsbank? Vilka ekonomiska spelregler ska vi ha i samhället? Skulder och tillgångar ökar Svenska statens skuld och räntor Den globala skuldkrisen Räntan ett problem? Vanliga argument för och emot ränta Ränta ger kortsiktighet Ekonomisk tillväxt Pengar Var finns ditt sparande? En jämförelse mellan JAK och traditionell bank Religiösa skrifter om ränta Räntefrihet är inte nytt Folkrörelse och folkbildning Ordförklaringar Litteraturlista

6 4

7 Förord Folkbildning. Det låter ålderdomligt på något vis. Som en rest av ett 1900-tal som redan känns avlägset. Människor som på eget bevåg tillsammans lärde sig om världen och ifrågasatte den rådande ordningen: frikyrkorna, nykterhetsrörelsen och facket. Det är lätt att avfärda denna bildningstradition i vår globaliserade och digitaliserade värld där TED-talks och Wikipedia aldrig är mer än ett knapptryck bort. Under de senaste fyrtio åren har den finansiella sektorn vuxit kraftigt. Den finansiella expansionen har skett såväl i Sverige som internationellt och proces sen påverkar samhällsekonomin på alla nivåer. Den beskär demo kratin, genom idén om självständiga centralbanker. Den skapar osäker het och oro, genom att medborgarna inte längre kan överblicka sin privat ekonomi på grund av en alltmer svårbegriplig finansmarknad. Den upprätthåller ojämlikheten i världen, genom att kapitalinkomsterna ökar inkomstklyftor i världen. Man ska dock akta sig för att hemfalla åt nostalgi. Allt var inte bättre förr och den finansiella sektorn är inte roten till allt ont. Men om vi ska lyckas med att bygga en samhällsekonomi som är schysst och långsiktigt hållbar måste vi fundera mer på finansiella frågor och vi måste göra det tillsammans. Vi kan inte överlåta den processen åt några matematiskt begåvade ekonomer. JAK har här en viktig roll att fylla genom att kombinera praktik och teori. JAK-boken har genom åren fyllt en viktig roll i denna folkbildningstradition och det är därför extra roligt att den nu kommer i en utvidgad och omarbetad utgåva. Inte för att den ger alla svaren. Men för att den öppnar dörren till en rad viktiga områden: pengar, tillväxt, ränta, skulder... Men kanske allra mest för att boken understryker att det som styr vår ekonomi inte är naturlagar. Det är gemensamt överrenskomna spelregler. Jag skulle vilja ta resonemanget ytterligare ett steg. Spelregler uppfattas lätt som givna. Det står i regelhäftet vad som gäller och hur man vinner i Monopol. Men den verkliga världen är snarare en lek. Där vi förhandlar fram både reglerna och spelets mening deltagarna emellan. JAK-boken är en god utgångspunkt för att börja leka folkbildning och därmed ta de finansiella frågorna på största allvar. Oskar Broberg 5

8 6

9 1 Varför finns JAK Medlemsbank? Några få eldsjälar satte igång en folkrörelse som kom att utveckla sig till en professionell bank med tusentals medlemmar uppburen av en ideell kraft. Här tittar vi kort på historien och den drivande idén. Jord Arbete Kapital År 1965 grundades Jord Arbete Kapital riksförening för ekonomisk upplysning, sedan kallad JAK Riksförening. Föreningen hämtade sina idéer från en liknande rörelse i Danmark, grundad Föreningens ändamål var att sprida kännedom om räntans skadeverkningar på samhället och att främja ekonomiskt samarbete för genomförandet av räntefri finansiering. I detta syfte utvecklades en sparlåneverksamhet under beteckningen JAKs fördelningssystem kunde föreningen lämna sitt första lån talet finanskris och banktillstånd Allmänhetens intresse för JAK ökade kraftigt under finanskrisen i början av 1990-talet och under loppet av några år flerdubblades medlemsantalet i föreningen. Efter organisatoriska överväganden beslöts att överföra verksamheten till en för ändamålet nybildad ekonomisk förening. JAK ekonomisk förening övertog hela verksamheten under I december 1997 godkände regeringen JAKs ansökan om att bli medlemsbank. En medlemsbank är en kooperativ bank och ägs av sina medlemmar. Syftet med JAK Medlemsbank är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund och sprida information om räntefri ekonomi. JAK Medlemsbank är partipolitiskt och religiöst obunden. Den demokratiska formen och det ideella arbetet är väsentliga inslag i verksamheten. 7

10 Folkbildning och ideell kraft Under 1990-talet började JAK att satsa på folkbildning för medlemmar och allmänhet genom att ordna kurser. Antalet ideellt aktiva medlemmar växte och de organiserade sig i lokalavdelningar, som tog ansvar för att sprida kännedom om JAK i deras respektive områden. Under 2000-talet påbörjades en ungdomssatsning som har resulterat i att det finns många unga medlemmar i JAK som vill vara med och väcka intresse för JAKs grundidé. Strax efter det startade en internationell satsning som väckt intresse för JAK i över hundra länder. JAKs syn på ekonomi Ekonomi handlar i grunden om hur människor fördelar tillgångar mellan sig hur man använder olika resurser, till vilka och till vad. Ekonomin kan vara ett medel för att sko sig på andras bekostnad, men kan också skapa ömse sidig nytta. För JAKs del handlar det om att utveckla ekonomiska möjlig heter för att främja rättvisa och solidaritet. Vi tycker inte att man ska tjäna pengar på passivt ägande, utan genom aktivt arbete. Den som lånar pengar ska inte betala ränta till den som lånar ut. Däremot ska naturligtvis lånets administrativa kostnader betalas. Dess- Ingen tjänar på andras lån. Var och en svarar själv för sitt sparande och lånande. Det anser vi vara rättvist. Den som vill hjälpa någon att få lån till goda villkor kan spara pengar i JAK Medlemsbank och låta denne dra nytta av sparprestationen. Det kallar vi för solidaritet. 8

11 utom krävs att den som lånar också sparar. I annat fall finns det inga pengar att låna ut. Sparandet behöver inte ske samtidigt som man lånar, men någon gång ska in- och utlåning balanseras. Ingen tjänar på andras lån. Var och en svarar själv för sitt sparande och lånande. Det anser vi vara rättvist. Den som vill hjälpa någon att få lån till goda villkor kan spara pengar i JAK Medlemsbank och låta denne dra nytta av sparprestationen. Det kallar vi för solidaritet. Den lokala ekonomin är viktig och intressant Ofta diskuteras ekonomi som om den vore likadan överallt. De ekonomiska nyheterna t.ex. gäller oftast hela världen. Det lokala perspektivet försummas. Ändå är de ekonomiska förhållandena helt olika från plats till plats. Därför lägger JAK Medlemsbank stor vikt vid att arbeta med lokala ekonomiska frågor. Vad som är önskvärt, värdefullt eller lönsamt lokalt kanske inte ens noteras om man ser till nationell eller global ekonomi. JAK Medlemsbank är till för medlemmarna, deras verksamheter och samhällen, inte för vinst eller makt. Därför försöker vi lösa uppgifterna så praktiskt som möjligt inom ramen för den lokala verkligheten. 9

12 Skapar trygga system JAK Medlemsbanks grundsyn är att ekonomin ska baseras på en uthållig avkastning från användningen av det reala kapitalet. Vi tror alltså inte på mer eller mindre realistiska förväntningar om att finansiellt kapital ska växa av sig självt och på ekonomiska klipp. I stället skapar vi trygga system och bidrar till verklig uthållighet. JAKs medlemmar kan med hjälp av sitt sparlånesystem planera sin ekonomi och till slut bli av med sina skulder. JAK Medlemsbank är på så sätt ett verktyg för ett långsiktigt skapande av riktiga värden. Detta stämmer väl överens med den nödvändiga utvecklingen mot uthållighet i världen. En uthållighet som har ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella inslag. SAMMANFATTNING JAK bildades som en ideell förening 1965 efter influenser av en liknande rörelse i Danmark. JAK fick banktillstånd 1997 och blev då medlemsbank. Det är medlemmarna som äger banken och bestämmer hur banken ska utvecklas. Bankens syfte är att vara till ekonomisk nytta för sina medlemmar samt sprida information om räntefri ekonomi. Utlåning sker på räntefri grund eftersom inlåningen är räntefri. Bankens verksamhet grundar sig på rättvisa och solidaritet och jobbar för en livlig lokal ekonomi som kan skapa trygghet och långsiktighet. Medlemmar engagerar sig ideellt för att väcka intresse för JAK och räntefri ekonomi genom folkbildande aktiviteter. ATT PRATA OM Vad tycker du om JAKs utveckling fram till idag? Är det någon skillnad på behoven på 60-talet och behoven nu? 10

13 11

14 12

15 2 Vilka ekonomiska spelregler ska vi ha i samhället? Det här kapitlet handlar om ekonomins olika spelregler. Vi tittar närmare på den neoklassiska teorin som är den dominerande skolan idag. Vi tittar också närmare på vad marknadsekonomi egentligen är och hur en oreglerad marknad resulterar i en planekonomi styrd av några få företag. Vi tar upp hur värderingar ligger till grund för de ekonomiska spelregler vi har och möjligheten att faktiskt ändra spelreglerna. Att våga fråga och lyssna Många känner på sig att det finns brister i de nuvarande ekonomiska spelreglerna i samhället. Ibland är de ekonomiska termerna och även själva resone manget svårt att sätta sig in i. Då ligger det nära till hands att distansera sig. Att fråga och lyssna är en bra början för att finna sin egen hållning i ekonomiska frågor. Det finns inga dumma frågor möjligen dumma svar! Hur kommer det sig att somliga inte är nöjda med dagens ekonomi? Vad är det många tycker är fel och orättvist? Finns det spelregler och funktioner som gör att en del får stor ekonomisk makt på andras bekostnad? Det är bättre att fråga och verka dum än att inte fråga och förbli dum. 13

16 Det finns inga dumma frågor möjligen dumma svar! Ekonomi värderingar spelregler Grekiskans oikos betyder hus och det är därifrån eko kommer som är början på de båda orden ekologi och ekonomi. Logi kommer från det grekiska ordet logos som betyder förnuft, kunskap. Nomi i ekonomi kommer av det grekiska ordet nemeia som betyder ordna eller förvalta. Ekologi är läran om huset vi bor i, d.v.s. samspelet i naturen. Ekonomi betyder hushållning, d.v.s. att ordna och förvalta huset vi bor i, naturen. Det handlar alltså inte bara om att förvalta pengar utan hela naturen. Det handlar om att förvalta minsta lilla bakterie, mygga och mossa, likväl som de vilda djuren och allt som hör naturen till. En ekonomi som bidrar till utrotning av arter är inte ekonomisk på sikt. Ju mer livets väv av arter trasas sönder desto sämre blir existensunderlaget för kommande generationer som ska leva på vårt jordklot. Nationalekonomi, eller samhällsekonomi, är vetenskap om samhällets ekonomiska förhållanden. Det handlar alltså om hushållning i det hus som samhället befinner sig i, d.v.s. naturen. Men vart tog hushållningen vägen? Nationalekonomi, som borde handla om att hushålla med samhällets och naturens resurser, ser idag ut att handla om att tjäna så mycket pengar som möjligt och att ha en ständig ekonomisk tillväxt. Vetenskapen nationalekonomi förmodas alltså visa på hur vi ska kunna hushålla med allt som det är ont om, samtidigt som vi, människor, ska ha det som behövs. Vad är det ont om? Vad är det som behövs? borde då vara naturliga frågor inom området ekonomi. I den senare frågan lägger vi in 14

17 Det handlar alltså om hushållning i det hus som samhället befinner sig i, d.v.s. naturen. Men vart tog hushållningen vägen? Nationalekonomi, som borde handla om att hushålla med samhällets och naturens resurser, ser idag ut att handla om att tjäna så mycket pengar som möjligt och att ha en ständig ekonomisk tillväxt. våra värderingar. Svaret skiftar från person till person. Vad är en rättvis fördelning av resurser? Ska det vara rättvist? Här är det också värderingar som kommer in. En ekonomi som inte har som sin huvuduppgift att värna om sitt samhälles existensunderlag förbereder sin egen och samhällets undergång. 1 Ekonomi handlar väl om att göra de ekonomiska spelreglerna sådana att man ordnar och förvaltar huset på bästa möjliga sätt? Kan målet med ekonomin vara att mänskliga behov ska bli så väl tillgodosedda som möjligt utan att existensunderlaget undermineras? I så fall måste spelreglerna ändras! Spelreglerna inom ekonomins område sätts av oss människor. 1 (Olsson, 1992) 15

18 Oikonomia och krematism 2 Redan Aristoteles funderade på skillnaden mellan, som han kallade det, oikonomia och krematism. Den amerikanske ekonomen Herman Daly har i sin bok For the Common Good skrivit om hur han uppfattar Aristoteles uppdelning. Oikonomia, ursprunget för ordet ekonomi, står för hushållning som har till syfte att öka hushållets långsiktiga bruksvärde för alla sina medlemmar. Krematism däremot handlar om hur tillgångar och förmögenhet manipuleras för att maximera det kortsiktiga monetära (som har med pengar att göra) bytesvärdet (marknadsvärdet). Krematism varför införa ett nytt ord? Om man sätter namn på trollen blir de inte så obegripliga och farliga. Bo Lundstein, medlem i JAK Bruksvärdet bestäms av föremålets nyttighet för brukaren medan bytesvärdet är det värde man kan få vid ett byte. Bruksvärdet är något påtagligt och motsvarar ett behov som vid en viss nivå är mättat. (Man kan inte äta sig mer än mätt.) För bytesvärdet, däremot, finns ingen mättnadsgräns. (Den som tjänar mycket pengar vill gärna tjäna mer.) Daly pekar på tre skillnader mellan oikonomia och krematism. Oikonomia är när man är långsiktig, tar hänsyn till hela hushållets (eller samhällets, om man så vill) kostnader och intäkter inte bara parternas, samt är inriktad på det konkreta bruksvärdet där det finns en naturlig mättnadsgräns. Krematism, å andra sidan, är när man är kortsiktig, endast tar hänsyn till parternas kostnader och intäkter samt är inriktad på bytesvärdet som inte direkt motsvarar ett verkligt behov, vilket gör att det inte finns en naturlig mättnadsgräns. Nöthjordar vet när nog de fått och går från gräset bort men ovis man aldrig vet vad hans mage mäktar Ur Havamal 16 2 Oikonomia och krematism; orden finns inte på svenska. På engelska heter det economics and chrematistics

19 Krematistens mål är en anhopning av kapital utan gräns. Den som är ekonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där han är nöjd men för krematisten är det alltid bättre att få mer. Krematistens mål är en anhopning av kapital utan gräns. Den som är ekonomisk i Aristoteles bemärkelse når en nivå där han är nöjd men för krematisten är det alltid bättre att få mer. Klassisk ekonomi ursprunget till initialerna J A K Klassisk ekonomisk teori uppkom som teori redan för 250 år sedan, när man funderade över nationens förmögenhet. Då handlade det om hushållning med den fysiska verkligheten, som man delade upp i jord, arbete och kapital. Härifrån kommer initialerna JAK, som just står för jord, arbete och kapital. Jord är alla våra naturresurser. Idag vet de flesta att det är betydelsefullt att dela upp naturresurserna i förnybara naturresurser och icke förnybara naturresurser. Till jord hör även alla de levnadsbetingelser som för 200 år sedan inte behövde ordas så mycket om, men som idag är hotade. Exempel på levnadsbetingelser är ren luft, rent vatten, frisk matjord, friska växter, klimatstabilitet och ozonlagret i atmosfären. Arbete står för det vi människor bidrar med i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga. Kapital är i detta avseende produkten av jord och arbete, d.v.s. byggnader, redskap, mat, kläder, pengar m.m. Man kan också säga att kapital är allt som bidrar till att nyttigheter produceras. 17

20 Danska JAK har en gång formulerat Kapital så här: Realkapital eller äkta kapital är resultat av mänskligt arbete med naturresurser och produktionsmedel samt kunskap om hur de används. T.ex. maskiner, byggnader, transportmedel, vägar, broar, energianläggningar, datasystem, mark. Falskt kapital är däremot den del av det finansiella kapitalet som används för spekulation och som det krävs ränta på. Ordet kapital hör till de mest mångtydiga och omtvistade i nationalekonomin. 3 Neoklassisk ekonomi ohållbara antaganden? Den nu dominerande nationalekonomiska teorin är den neoklassiska. 4 Denna teori kom för drygt 100 år sedan och innebar ett nytt ekonomiskt tänkande. De ekonomiska problemen flyttades, av de neoklassiska ekonomerna, från samhällets materiella försörjning till äganderättsöver låtelser (Dickson, 1992) 4 Den finns bra beskriven i Klas Eklunds bok Vår ekonomi en introduktion till samhällsekonomi 5 Bergström, Sören, Skånberg, Kristian m.fl., Hållbar ekonomi, Sveriges Utbildnings radio AB, sid. 54

21 Priser och balansvillkor på konkurrensmarknader ansågs nu vara vik tigare. Ekonomi blev inte längre en fråga om hushållning med knappa resurser utan endast hushållning med pengar. Ekonomer som anslöt sig till den neoklassiska teorin antog hädanefter att allt kunde bytas ut mot pengar. Alla har behov, men efterfrågan kan bara uttryckas av den som har pengar. Kåre Olsson, f.d. ordförande i JAK Medlemsbank Den neoklassiska ekonomiska teorin, som alltså används än idag, verkar bygga på värderingar och antaganden som känns mycket ohållbara. T.ex. att allt är utbytbart Varje resurs kan bytas ut mot någon annan resurs. Oljeeldning kan bytas mot elpatron, fysiska träffar mot videosamtal, badsjöar mot äventyrsbad inomhus, anställda mot robotar och så vidare. Om man bara har pengar kan den resurs som bäst passar ens förutsättningar kommenderas fram. Antagandet är ohållbart därför att många resursbyten ger följder för naturen eller enbart människan. Allt är inte utbytbart i naturen. En art som är utrotad kan inte bytas ut. En fjällnära skog kan inte ersättas. Luften som vi andas kan inte bytas ut. Äventyrsbadet håller kanske en bättre temperatur än badsjön i skogen, men kan inte mäta sig med naturupplevelsen eller livsutrymmet för fiskar och andra som lever i sjön. Vi har bara en planet och den är inte utbytbar. allt kan prissättas Dagens ekonomer har verktyg för att sätta pris på allt, så att det blir siffror istället för ord i beslutsunderlagen. De försöker sätta pris på en hotad art, en förstörd matjord, en urskog, en människas liv o.s.v. Antagandet är ohållbart bland annat därför att det är etiskt omöjligt att sätta pris på något man aldrig kan få igen. Vem ska prissätta? Vi vet inte hur framtida generationer värderar t.ex. matjorden och urskogen. Sätter man ett pris i pengar går det dessutom att köpa. Dessutom är kunskapen om vår jord och livets väv alldeles för ofullständig för att någon ska kunna sätta korrekta pengavärden på alla dess delar. 19

22 jordens resurser är obegränsade En resurs tar aldrig slut utan den blir mer och mer svåråtkomlig. Därmed blir resursen dyrare att utvinna och efterfrågan minskar. Det enda som begränsar är tillgången på pengar. Har exploatören pengar kan han utvinna mer. Har köparen pengar så finns det efterfrågan. Antagandet är ohållbart. Om det i framtiden blir en bristvara av något, ses detta inte som ett allvarligt problem i neoklassisk teori då stiger priset och efterfrågan minskar. Men det kan ju faktiskt vara så att resursen som det blir brist på är livsviktig för våra barnbarn oavsett om de har pengar eller inte. Med vilken rätt kan nuvarande generationer göra slut på sådant som inte går att återskapa? En utrotad art kan aldrig komma igen. Det komplicerade samspelet mellan jordens växt- och djurarter gör att vi inte vet hur många arter som dessutom dras med mot utrotningsbranten eftersom allt ingår i ett samspel. Det är oansvarigt att göra slut på allt som inte är förnyelsebart. Detta för att vi fördärvar framtida generationers möjlighet till välfärd, eller rentav överlevnad. Om vi nu gör slut på all åtkomlig olja så har de efterkommande en valmöjlighet mindre de kan inte använda oljan. Detsamma gäller uran och andra icke förnybara resurser. Dessutom gör vår användning av fossila bränslen hittills att vi får klimatförändringar som de efterkommande generationerna inte alls önskat. I vissa fall ökar efterfrågan när utbudet minskar eftersom sällsynta varor kan vara attraktivare än varor som är vanliga. Dessa alltmer sällsynta varor 20

23 Ett annat exempel är ägg från utrotningshotade fåglar. Ett ägg från en sällsynt fågel blir dyrt just på grund av att fågelarten är sällsynt. Ju fler ägg som stjäls och säljs desto mer sällsynt blir fågeln och rätt som det är, är den utrotad. Den går aldrig att återskapa. får då ett stigande marknadspris (bytesvärde) vilket kan påskynda bristen. Exempel på detta är strandtomter. I attraktiva områden har strandtomter blivit dyra och de bebos numera av personer som inte lever på fiske. Lokala fiskare som bedrivit verksamhet där i flera generationer har fått flytta på sig. Strandtomten finns förvisso kvar men kunskapen om hur man bedriver en ekonomisk verksamhet för att kunna överleva just där, har gått till spillo. Ett annat exempel är ägg från utrotningshotade fåglar. Ett ägg från en sällsynt fågel blir dyrt just på grund av att fågelarten är sällsynt. Ju fler ägg som stjäls och säljs desto mer sällsynt blir fågeln och rätt som det är, är den utrotad. Den går aldrig att återskapa. Natursynen att människan har en självklar rätt att exploatera alla jordens resurser på ett sätt som orsakar miljöförstöring, utrotning av arter och försvårar för efterkommande generationer är inte accepterad av alla människor i världen. Det finns en annan natursyn där det är lika självklart att människan ses som en del av naturen och att andra arter har rätt att finnas till likväl som människan. Vi har inte rätt att exploatera allt. Den senare natursynen verkar inte ligga till grund för de ekonomer som praktiserar den neoklassiska teorin. framtiden är mindre värd än nuet I många ekonomiska kalkyler där man räknar på olika investeringsval tillämpas diskontering. I kalkylen får då framtida resurser ett mindre värde än dagens resurser. Detta bygger på ett resonemang som säger att framtida generationer kommer att konsumera mer än vad vi gör idag, p.g.a. teknisk utveckling, större resurstillgänglighet och ekonomisk tillväxt. Ämnet utvecklas i ett senare kapitel. 21

24 Antagandet är ohållbart därför att framtida generationer troligtvis inte kommer att kunna konsumera mer än vad vi gör. Miljöproblemen minskar resurstillgången och den tekniska utvecklingen kan inte kompensera detta. Även om framtida generationer hade möjlighet att konsumera mer än vår generation varför skulle de göra det? vi är alla nyttomaximerare En nyttomaximerare handlar endast efter vad som är bäst för henne själv. När alla gör vad som är bäst för dem själva får vi effektivitet i ekonomin. Här handlar det om vilken människosyn man har. Att begränsa människan till en nyttomaximerare eller vinstmaximerare känns ganska futtigt. Dessutom finns det många som tycker att egoistiskt handlande är oetiskt. Ofta visar det sig också att samarbete är mer effektivt och ekonomiskt för alla parter än när var och en endast ser till sitt eget bästa. De som tänker på efterföljande generationer och försöker handla efter vad som är bäst för dem kanske låter sin egen efterfrågan stå tillbaka. perfekt konkurrens råder Detta stämmer inte eftersom de stora företagen hela tiden strävar efter att minska eller utplåna den perfekta konkurrensen. (Se avsnittet Fungerar marknaden?) Alla dessa exempel på ohållbara antaganden gör att de värderingar den neoklassiska teorin förmodligen är ett resultat av, känns föråldrade och inte alls verklighetsförankrade. Fungerar marknaden? Vi människor, som har behov och betalningsmedel, är marknaden och vår efterfrågan ska styra vad som ska produceras. Motsatsen är planekonomi där produktionen centralt styrs i detalj. Önskebilden av en fungerande marknadsekonomi är kanske att vi människor handlar med varandra på jämlika villkor och utan inblandning av någon ovanifrån. Det låter ju bra. Men varför ser det då inte ut så i de områden där marknadsekonomi tillämpas? Varför får vi transnationella företag som i namnet av marknadsekonomi beter sig som planekonomier? Varför får vi storföretag som detaljstyr produktionen åt de konsumenter som har råd att betala? Varför utnyttjas de övriga människorna som billig arbetskraft mot undermålig lön och på arbetsvillkor som är rent omänskliga? 22

25 Vad är då marknadsekonomi? Inom vilka områden kan vi tillämpa marknadsekonomi? Teorin säger att om marknadsekonomins prismekanism ska fungera perfekt, måste följande förutsättningar vara uppfyllda: 6 antalet köpare och säljare på marknaden måste vara så stort att ingen av dem på egen hand kan påverka priset Ja det vore ju bra, men idag är det ju inte så. De stora företagen har alltid fördelar på de små företagens bekostnad. Sammanslagningar gör att de stora hela tiden blir större och slår ut de mindre. Oligopol (några få) och monopol (en enda) uppstår och de stora företagen bestämmer själva priserna. Behöver marknaden regleras så att det blir många små företag istället för få stora? inga säljare och inga köpare får samverka med varandra Ett litet antal personer, VD:ar och styrelseproffs, sitter i styrelserna för de ganska få stora företag som dominerar den svenska marknaden. Detta ger idealiska förutsättningar att samverka på högsta nivå. De stora före tagen har även stora resurser till lobbying och liknande. Media- och förlagsbranscherna är en del av detta nätverk av stora företag och delar deras intressen och värderingar. Makten är mycket koncentrerad i Sverige. De stora företagen har alltid fördelar på de små företagens bekostnad. Sammanslagningar gör att de stora hela tiden blir större och slår ut de mindre. 6 Klas Eklund, Vår ekonomi en introduktion till samhällsekonomin, Prisma 2004, sid

26 varorna måste vara enkla och homogena, så att de verkligen kan köpas och säljas i många olika kvantiteter Hur många av våra produkter är enkla och homogena, d.v.s. likvärdiga? Reklamen är alltid inriktad på att framställa varan som unik, helt enastående och mycket annorlunda jämfört med konkurrenternas varor. Mängdrabatterna gör att det är svårt för små företag att klara sig, då inköpen blir för dyra. konsumenterna ska ha fullständig information om vad som händer på marknaden Dagens globala produktionskedjor gör att konsument och producent kommer långt ifrån varandra. Det är svårt att få en överblick och veta konsekvenserna. Konsumenten får sällan fullständig information om varan. Hur odlas och tillverkas varan? Används bekämpningsmedel eller andra kemikalier som förstör jord, vatten eller luft? Hur mår de anställda som till verkar varan? Bygger tillverkningen på barnarbete eller annat slavarbete? Vad händer när varan hamnar i soporna? Idag är det ju den här informationen vi behöver, för att veta om varan är bra eller inte. Säljarna tillhandahåller sällan den informationen utan istället förskönad reklam. Vem ska ta ansvaret och kostnaden för den fullständiga informationen? det ska vara möjligt för nya företag att fritt och snabbt ta sig in på marknaderna De stora transnationella företagen kontrollerar sina marknader på olika sätt. Hur lätt är det för ett litet företag att ta sig in på en marknad egentligen? det får inte finnas stordriftsfördelar som gör att tillverkningen blir billigare och billigare ju mer man producerar. Då slås småföretagen ut, vilket driver fram monopol (det vill säga att ett storföretag kontrollerar marknaden) eller oligopol (att marknaden kontrolleras av ett litet antal företag). Det finns en mängd stordriftsfördelar! De stora företagen driver utvecklingen mot stordrift för massproduktion. Priset per styck blir lägre. anpassningen till de nya villkoren måste gå mycket snabbt Är stora företag beredda på nya villkor? Gör de inte allt för att de själva ska få diktera villkoren? förutsättningen för att de olika hushållen och individerna alla ska kunna ha en stark ställning på marknaden, är att fördelningen av in- 24

27 komster är någorlunda jämn, och att inte marknadskrafterna sätts ur spel av politiskt eller klassmässigt förtryck Vi kan bara konstatera att fördelningen av inkomster är ojämn både i Sverige och i världen. inga kollektiva varor Ett nationellt försvar är ett exempel på en kollektiv vara. Den går inte att sätta pris på utan måste finansieras via skatter. Man kan tycka att sjukvård och utbildning är kollektiva varor. Andra kollektiva varor kan vara allemansrätten, rent vatten och frisk luft. inga externa effekter En mängd varor ger idag externa effekter, d.v.s. att andra än köparen och säljaren råkar ut för effekter hen inte vill ha. T.ex. ger många varor som vi köper idag effekter på miljön som på något sätt orsakar kostnader för framtida generationer. Hur får vi ovanstående förutsättningar i kursiv stil att gälla? Hur rättar vi till de svårartade brister som dagens så kallade marknadsekonomi har? Antagligen måste marknadsekonomin regleras för att det ska bli en äkta marknadsekonomi. Det verkar som om en fri marknadsekonomi leder till planekonomi, styrd av de största. Värderingar till grund inför valet av ekonomiska spelregler Ovan beskrivna ekonomiska teorier tillämpas i västvärlden. I andra världsdelar gäller andra ekonomiska modeller och spelregler som vuxit fram beroende på vilka värderingar som är och har varit viktiga. I områden där Koranen har varit en viktig värderingskälla är företeelsen ränta olaglig. Därför har det där utvecklats andra modeller för hur ekonomin ska organiseras. Därmed är det inte sagt att spelreglerna där inte uppvisar en del av de nackdelar som räntan medför, t.ex. att vissa skor sig på andras arbete. I Afrika och Asien finns, eller har funnits, en mängd olika sätt att organisera ekonomin baserat på deras religioner och grundvärderingar. Tyvärr verkar det som om västerländska modeller för att organisera ekonomin tränger ut gamla ekonomiska system som dittills fungerat mycket effektivt. Det har inom vissa områden varit brukligt att hjälpas åt i en by att bygga ett hus till de nygifta. I västerländska ekonomier har detta samarbete blivit mycket svårare, kanske rentav omöjligt. Våra västerländska ekonomiska teorier är anpassade till ett kolonialis- 25

28 tiskt tänkande, som inneburit en självklar rätt att utnyttja andra människor och naturen för våra egna syften. Följden har blivit att vår nuvarande ekonomiska teori är inställd på att konkurrens, kamp, strid och hemligheter ska ge ekonomisk effektivitet istället för samarbete, öppenhet och en självklar rätt att få veta allt. Varför kan vi inte ha ekonomiska modeller och spelregler som passar in i verkligheten och som uppfyller våra mål? Varför kan inte bakomliggande värderingar göras tydliga? Det finns inga objektiva ekonomiska modeller. Bakom varje ekonomisk teori, modell och spelregel finns en värdering. Varför inte lyfta fram dem i ljuset så att vi ser dem och kan ta ställning till dem? Den neoklassiska ekonomiska teorin kan användas för att legitimera dagens utveckling där den ekonomiska makten blir alltmer snedfördelad, där det hela tiden sker en omfördelning från dem som har lite till dem som har mycket. Men anser vi verkligen att denna utveckling är önskvärd? För det är väl ändå så att det ska vara våra värderingar och de ekologiska ramarna som ska styra utformningen av ekonomiska modeller? Ekonomiska spelregler måste kunna ifrågasättas och ändras. Det är inga naturlagar, det är endast regler som människor själva hittat på....visst kan man tycka att kapitalplacerarna agerar kortsiktigt, omänskligt och utan kunskap. Men sådana är spelreglerna... Villy Bergström, Dala-Demokratens ledare, (s), den 5 mars 1997, f.d. vice riksbankschef Ekologisk ekonomi hållbar ekonomi uthållig utveckling Nya ekonomiska modeller tar hänsyn till jordens verkliga resurser inte bara till pengar. Jordklotet kan inte växa. Ingenting försvinner allting sprids. 26

29 Carl von Linné kandiderade till professuren i ekonomi ca Han betonade betydelsen av botanik, zoologi och geologi i ekonomiämnet. Hans grundtanke var att Gud hade skapat naturens egna ekonomiska system Oeconomia naturae i vilken alla varelser inklusive människan måste anpassa sig. Fler och fler inser nu att vi alla måste börja hushålla med jordens knappa resurser = vara ekonomiska i dess rätta bemärkelse. Därför kan inte ekonomi och t.ex. ekologi vara två vetenskaper utan samröre. Ekonomi och ekologi kopplas ihop av de ekologiska ekonomerna. Vetenskaperna är mycket olika då man på natursidan tittar efter och försöker förstå hur det ekologiska systemet fungerar medan ekonomerna sysslar med de spelregler människan hittat på som finns i det ekonomiska systemet. Och eftersom de ekologiska lagarna inte går att ändra måste följaktligen de ekonomiska spelreglerna ändras om det hela ska gå ihop. Det svåraste att ändra inom ekonomin sitter i våra medvetanden, hur vi tänker. Carl von Linné kandiderade till professuren i ekonomi ca Han betonade betydelsen av botanik, zoologi och geologi i ekonomi ämnet. Hans grundtanke var att Gud hade skapat naturens egna ekonomiska system Oeconomia naturae i vilken alla varelser inklusive människan måste anpassa sig. 7 Om vi har en produktion av varor och tjänster som är anpassad till vad naturen orkar med och till gemensam nytta, handlar det om ekologisk ekonomi. Sparande är en viktig beståndsdel i ekologisk ekonomi för att kunna satsa långsiktigt på bra teknik. Hur ser ett sparande ut för att kunna platsa i en ekologisk ekonomi? Tänk om ekonomin skulle bygga på öppen information och kvalitet i stället för vilseledande reklam. Vilka beslut skulle gå igenom 7 (Lönnroth, 1993) 27

30 om varje väsentlig fråga inom ekonomin underställdes ekologisk och social prövning? Att styra genom skatter, t.ex. beskattning av energi och ändliga resurser istället för arbetskraft, skulle kunna vara ett kraftfullt redskap för att få en mer ekologisk ekonomi. Andra måttstockar än BNP kan användas för att uttrycka välfärd. Måttstockar som istället uttrycker sociala förhållanden, miljöpåverkan, energikonsumtion, avfallshantering m.m. Vad skulle en räntefri ekonomi ge för positiva effekter? Det finns mycket att göra och mycket att tänka om i. Vad kan vi, som ser att dagens ekonomiska system inte är hållbart, göra? Vi kan så klart förändra. Vi kan lära oss mer. Vi kan engagera oss politiskt. Vi kan vara tydliga med våra värderingar. Vi kan tillsammans med andra diskutera vilka värderingar som ska ligga till grund för de ekonomiska spelreglerna. Folkbildning är jätteviktigt! Vi kan fråga efter ekonomer med socialt ansvar och ekologisk kunskap eller själva utbilda oss till det. Vi kan påverka spelreglerna i ekonomin. Som konsumenter kan vi använda våra pengar som styrmedel. Om jag väljer att köpa miljömärkta varor så visar jag att jag vill ha en ekologisk hållbar framtid. Om jag dessutom väljer att köpa Rättvisemärkta produkter så visar jag solidaritet med andra. Om jag styr mitt sparande till investeringar i det jag tror är bra för framtiden så är jag med och styr mot en bättre framtid. Jag kan tillsammans med andra starta ekonomiska föreningar, kooperativ. I JAK Medlemsbank försöker vi medlemmar tillsammas driva och utveckla en bank med spelregler som vi tycker är riktiga, samtidigt som vi vill påverka spelreglerna i samhället. SAMMANFATTNING Initialerna J A K i JAK Medlemsbank har sitt ursprung i den klassiska ekonomin. Idag råder den neoklassiska teorin där man har släppt en del kopplingar till naturen och att planeten är begränsad. Hur vi beter oss inom ekonomin beror på vilka ekonomiska spelregler vi har kommit överens om. Alla ekonomiska spelregler grundar sig på värderingar. Alla spelregler kan ifrågasättas och ändras om vi kommer överens om det. 28

31 ATT PRATA OM Vad tänker du först på när du hör ordet ekonomi? Vad betyder ordet ekonomi för dig? Vilken natursyn har du? Vilken människosyn har du? Är människan i grunden girig? Hur beskriver du välfärd? En ekonomi som inte har som sin huvuduppgift att värna om sitt samhälles existensunderlag förbereder sin egen och samhällets undergång. skriver Kåre Olsson i boken Optimum. Vad betyder existensunderlag för dig? Vad vill du att dina sparade pengar ska användas till? Om vi utgår från att vi vill ha en fungerande marknadsekonomi vilka ekonomiska spelregler behövs för att marknadsekonomin ska fungera bättre? Läs de kursiva punkterna i texten. Vilka antaganden och förutsättningar är rimliga? Vilka regleringar behövs? Vilka ekonomiska spelregler tycker du är bra? Vilka ekonomiska spelregler tycker du ska ändras? 29

32 30

33 3 Skulder och tillgångar ökar Det här kapitlet handlar om skuldökningen i samhället, framför allt i hushållen. Samtidigt ökar tillgångarna. När skulden ökar hos någon, ökar en tillgång hos någon annan. Vem har skulder och vem har tillgångar? Måste skulderna öka hela tiden? Kan skulder som har ökat för mycket i ett samhälle nollställas? Jobbigt för kronofogden Betalningsföreläggandena hopar sig hos kronofogden. Det kommer in över en miljon ansökningar per år. 1 Det är lätt att lockas av reklamerbjudanden om snabba lån. När taket är nått sitter man med skulder som kronofogden får driva in åt fordrings- Hushållens skulder, milj kr Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik, 1 (Kronofogdemyndigheten, 2014) 31

34 ägarna. Skulden ökar snabbt med ränta på ränta. Varje månad dras ett belopp från lönen, som kronofogden vidarebefordrar till fordringsägarna. Beloppet som dras kanske inte ens täcker räntorna, så skulden hos kronofogden kanske ökar hela tiden, trots månatliga inbetalningar. Men också de som tagit planerade lån kan råka illa ut. Om räntan plötsligt stiger eller det blir lågkonjunktur med arbetslöshet spricker kalkylen. Människor som hittills klarat av sin ekonomi kan bli ett fall för kronofogden. I Sverige är de allra flesta hushåll och företag skuldsatta. Svenska hushålls skuldbörda ligger högt i en internationell jämförelse. Den ekonomiska tillväxten har varit stark, vilket gjort att kakan för varje år har blivit större och vi har tillsammans tjänat mer pengar än någonsin. Varför ska då egentligen skulderna samtidigt öka? Eller är det så att den ekonomiska tillväxten är beroende av att skulderna ökar? Betalningsföreläggandena hopar sig hos kronofogden. Det kommer in över en miljon ansökningar per år. 32

35 Skulderna och skuldräntorna i ekonomin ökar således snabbare än inkomsterna, vilket förr eller senare måste leda till ett sammanbrott, till och med i de industrialiserade länderna. Om ett barns kropp mellan dess andra och tionde levnadsår växer fyra gånger, samtidigt som dess fötter eller dess lungor växer fjorton gånger under samma tid, skulle vi beteckna det som sjukt. Problemet är att bara mycket få människor kan diagnostisera sjukdomssymptomen i det monetära systemet och ännu färre känner till något botemedel. Hittills har näm ligen ingen varit i stånd till att utveckla ett sunt penningsystem, som kunnat bestå. 2 Margrit Kennedy Skulderna ökar Analysen visar bland annat att hushållen överlag är högt skuldsatta om man ser till deras inkomster det gäller framför allt låg- och medelinkomsttagare. Resultaten motsäger alltså bilden av att det enbart är hushåll med höga inkomster som har de högsta skuldkvoterna. Skulderna är också spridda över hela landet. Analysen visar dessutom att fyra av tio låntagare inte minskar sin skuld och att de som gör det minskar den mycket långsamt. Riksbankens rapport om hushållens skulder 3 2 (Kennedy, Pengar utan ränta och inflation ett bytesmedel som tjänar alla, 991) 3 (Winstrand, 2014) 33

36 Någon gång skedde en vändning. Från att till vardags ha levt efter måttot spara först och köpa sedan övergick man till att låna till köpet och betala sedan. Att låna pengar gällde tidigare affärsmännen och för hushållen endast vid mycket stora inköp, som exempelvis ett eget hus. Väl inne i konsumtionssamhället, med kraftig ekonomisk tillväxt och en allmän framtidstro på att vi hela tiden skulle kunna öka vår materiella standard och tjäna mera pengar, blev det vanligt att låna till inköpen. Räntechocken 1992 utmynnade i rekordräntor som innebar en katastrof för de hushåll som var mest belånade. Sedan mitten på 1990-talet har trenden varit att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. 4 Det går aldrig att veta i förväg hur räntenivån kommer att se ut. Det är inte lätt att planera för kostnader som kan ändras och räntorna på bostadslånen är en stor post i hushållens totala budget. Har man skulder är man mycket mer känslig för inkomstminskningar och kostnadsökningar. Även företagens skulder har ökat mycket. Samhällets totala skulder har ökat snabbare än den ekonomiska tillväxten. Skulder i samhällets sektorer, milj kr Skulder i samhällets sektorer, milj kr Hushåll Offentlig sekt Företag Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik, 4 (Ekonomifakta, 2014) 34

37 Tillgångarna ökar De finansiella tillgångarna ökar i samma takt som skulderna. Varje lån motsvaras av en fordran, en finansiell tillgång, hos en annan person eller organisation. Banken är en mellanhand. Även om banken kan öka penningmängden genom sin utlåning, kommer lånet att användas som en betalning. Därmed ökar tillgången på kontot hos den som får betalningen. Ökade skulder ger automatiskt ökade tillgångar hos någon annan. Vilka har finansiella tillgångar och vilka är skuldsatta? De finansiella tillgångarna i Sverige är sedlar, mynt, sparande på konto, obligationer, fordringar på lån, aktier och ägarandelar, försäkringssparande m.m. Om man delar in samhället i sektorerna företag, hushåll, ideella organisationer, offentlig sektor och finansiella bolag kan man se att det är företagen som har det största negativa finansnettot. Företagen har stora finansiella tillgångar, men det är också de som är mest belånade. Företagen lånar mycket mer än de sparar. I företag räknas här inte in finansiella bolag. De finansiella bolagen, d.v.s. banker m.m. ligger på höga nivåer eftersom de är mellanhänder, d.v.s. de slussar finansiella tillgångar och skulder från den ena till den andra. De finansiella bolagen har lika stora tillgångar som skulder. Även när bankerna tar initiativ att skapa utlåning hamnar de som finansiella tillgångar hos någon annan. Hushållen är den grupp som har mer finansiella tillgångar än skulder. De är de främsta nettolångivarna gentemot övriga sektorer. Hushållens överskott av finansiella tillgångar återfinns främst som skulder i företagen. I princip är det hushållen som, via finansinstituten, lånar till företagen, vilket är helt i sin ordning. Inom gruppen Hushåll ser det naturligtvis olika ut. De flesta hushåll har mer skulder än finansiella tillgångar. Några få hushåll äger väldigt mycket. 35

38 Finansiella tillgångar och skulder i olika sektorer 2014, milj kr Företag Hushåll Ideella Offentlig sektor Utlandet Finansiella organisationer bolag Finansiella tillgångar Finansiella skulder Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik, Räntan ökar tillgångar och skulder Räntan ökar tillgångarna och på andra sidan skulderna. Om räntan inte konsumeras upp så läggs den till kapitalet och lånas ut igen. Förmögenhetsskatt och skatt på kapitalinkomster motverkar en del men inte helt. Enligt Margrit Kennedy leder detta på sikt till ekonomiska kollapser. 5 Hon menar vidare att kunskapen om detta fenomen har funnits länge. Stora religiösa ledare, oavsett om det är inom judendom, islam eller kristendom, har insett det och försökt att hitta vägar för att undvika eller neutralisera ränta på ränta -problemet. T.ex. är det inom islam förbjudet att ta ränta på lån, i Gamla testamentet beskrivs hur man använder jubelår för att vart sjunde år avskriva alla skulder och under medeltiden bannlystes ränta i det kristna Europa. 5 (Kennedy, 1991) 36

39 Jubelår För länge sedan inträdde jubelår med jämna mellanrum. Under jubelåret blev med ens alla skuldförbindelser verkningslösa. Såväl skulderna som fordringarna försvann. Man fick börja om från början igen. Meningen med jubelår var nog att undvika en alltför sned fördelning av resurserna. I och med avskrivningen av skulder och fordringar så kunde man undvika jättekoncentrationer av förmögenheter och den beroendeställning som låntagarna alltid är i gentemot långivarna. SAMMANFATTNING Skuldökningen i Sverige är oroväckande. Både Riksbanken och Kronofogden signalerar att skuldbördan är för stor. När någon får en skuld motsvaras det av en tillgång hos någon annan. Därför kan man säga att det också varit en väldig tillgångsökning i Sverige. Alla skulder motsvaras av tillgångar. I Sverige är det hushållen som grupp som har mer tillgångar än skulder och företagen som har mer skulder än tillgångar. Hushållen lånar i princip ut till företagen. Inom gruppen hushåll har de flesta mer skulder än finansiella tillgångar. Några få hushåll bidrar till att gruppen i sin helhet är nettolångivare. Finansbolagen är mellanhänder. Långt tillbaka i tiden insåg man att det var bra för hela samhället om skulder skrevs av med jämna mellanrum. ATT PRATA OM Är skuldökningen i samhället ett problem? Är tillgångsökningen i samhället ett problem? Är Jubelår en bra idé? 37

40 38

41 4 Svenska statens skuld och räntor Här tar vi upp utvecklingen av Sveriges statsskuld och vilken roll räntebetalningarna har spelat i Sveriges ekonomi. Kreditvärdiga nationer får bättre lån Nästan alla länder brottas med en statsskuld. En del av landets skatteinkomster används till att betala statsskuldräntor. Alternativt tar staten lån för att betala räntorna vilket leder till att det blir ännu mer räntor som ska betalas nästa år. I Sverige skar vi på 1990-talet ner på medel till sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg m.m. så att skatteinkomsterna skulle räcka till räntor och amorteringar på statsskulden. Skulden hade hastigt ökat och räntenivån var skyhög. Genom att stänga ned behöll Sverige sin kreditvärdighet. Ett kreditvärdigt land har lättare att få lån och kan också få lägre räntesats. Därmed är räntorna på statsskulden relativt låga just nu. Om kreditvärdigheten sjunker kommer svenska staten att få betala en högre räntesats för lånen. Den som är satt i skuld är inte fri var ett argument som fördes fram för att motivera nerdragningarna i den offent liga sektorn. I Sverige skar vi på 1990-talet ner på medel till sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg m.m. så att skatteinkomsterna skulle räcka till räntor och amorteringar på statsskulden. 39

42 Statsskulden vid slutet av kalenderåren , miljarder kr Källa: Riksgäldskontoret, Räntor på statsskulden, miljarder kr Källa: Riksgäldskontoret, Statens bank Riksgälden är statens internbank. Riksgälden tar upp lån och förvaltar eventuell statsskuld. Riksgälden ger även statliga garantier och krediter samt hanterar stöd till banker i kristider. 1 Sveriges statsskuld och statsskuldräntor När räntenivån är låg kostar statens lån inte mycket. 2 Räntekostnaderna var dock uppe i 100 miljarder kr per år under 5 år på 1990-talet, då marknadsräntorna var mycket höga. Under några år motsvarade räntekostnaderna ca 14 % av statens utgifter (Riksgälden, 2013) 2 (Finansdepartementet, 2014)

43 Att låna till ränta eller inte Under åren 1988 till 2013 har vi sammanlagt betalat räntor på stats skulden till ett belopp som uppgår till ca miljarder kronor. Statsskulden uppgår 2013 till miljarder kr. Staten har alltså betalat mer i räntor de senaste 25 åren än vad statsskulden nu uppgår till. Om vi tänker oss att vi redan 1988 hade tillgång till räntefria pengar i Sverige, så hade staten istället för att betala räntor kunnat amortera på statsskulden. Då hade staten inte haft någon statsskuld alls idag och ändå alla dessa tillgångar som har finansierats av statsskulden. Eller så hade staten kunnat behålla lånen och satsa skatteinkomsterna på andra viktiga områden. Det hade funnits en större handlingsfrihet än vad som finns idag. En del av statsskulden är upplånad i utländsk valuta (15 % år 2013), men till största delen är det svenska invånare som lånat ut pengar till staten, varav de största var AP-fonden, försäkringsbolagen och hushållen genom att köpa statsobligationer. Den som köper statsobligationer, får vanligtvis en garanterad avkastning (ränta) i flera år framåt. Denna garanterade ränta verkar vara viktigare att betala än t.ex. kostnader för vår gemensamma välfärd. I kristider uppmanas befolkningen att bita ihop och ta ansvar. Kan man tänka sig att göra obligationsköparna krismedvetna på samma sätt? I kristider blir staten mindre kreditvärdig och räntenivån höjs. Räntorna betalas genom att staten tar nya lån, skär ned kostnader eller ökar skatterna. Om man väljer att ta nya lån ökar skulden och räntorna blir ännu större. Ränteutgiften har länge varit som en gökunge som tränger ut boets ursprungliga fågelungar, d.v.s. statliga utgifter för sjukvård, utbildning, försvar o.s.v. På senare tid har Riksbanken infört minusränta på köp av statsskuldväxlar och obligationer. Det gör att resonemanget blir det omvända. Riks gälden tar betalt för att förvalta pengar, vilket gör att staten inte behöver använda skatteintäkter till räntor. Gökungen är borta. Orsaken till Riksbankens beslut är att man vill få mer snurr på ekonomin i samhället. Det ska åstadkommas genom fler billiga lån och därmed ökad konsumtion. Men redan skuldtyngda företag och hushåll har svårt att låna mer, även om lånen är billiga. Ränteutgiften har länge varit som en gökunge som tränger ut boets ursprungliga fågelungar, d.v.s. statliga utgifter för sjukvård, utbildning, försvar o.s.v. 41