Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010"

Transkript

1 Länsstyrelsen i Stockholms Län Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010 STOCKHOLM November 2010 Sweco Eurofutures AB Peter Sandén Kajsa Forsberg Markus Burman 1 (24) Sweco Vasagatan 36 Box 415, Stockholm Telefon Telefax Sweco Eurofutures AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Peter Sandén Telefon direkt Mobil

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0. SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND OCH UPPDRAG UPPDRAGET METOD KONTANTHANTERING I GLESBYGD EN NATIONELL BAKGRUNDSBILD DISPOSITION 9 2 PILOTPROJEKTET, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT HUR TJÄNSTEN TILLHANDAHÅLLITS OCH ANVÄNTS DE MEDVERKANDE FÖRETAGEN FÖRETAGENS SYN PÅ DAGSKASSAHANTERING FÖRETAGARNAS NÖJDHET MED DEN TILLHANDAHÅLLNA TJÄNSTEN KOSTNADER FÖR PROJEKTET 14 3 KONTANTHANTERING I SKÄRGÅRDEN UTAN PROJEKTET FÖRETAGSPROFIL FÖRETAGENS HANTERING AV DAGSKASSOR VARFÖR VALDE FÖRETAGEN ATT INTE ANVÄNDA LOOMIS INTRESSE FÖR EN LIKNANDE TJÄNST I FRAMTIDEN 17 4 FÖRSÖK MED UTTAGSAUTOMAT I SKÄRGÅRDEN 19 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KOSTNADER VID OCH UTAN OFFENTLIG INSATS NÅGRA MÖJLIGA LÖSNINGAR 24 2 (24) 1

3 0. SAMMANFATTNING Under sommaren 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört ett pilotprojekt där man erbjudit företagare i Stockholms skärgård en värdetransporttjänst för att lösa behovet av deponering av dagskassor. Inom ramen för projektet upphandlade länsstyrelsen värdetransportföretaget Loomis för att under sju veckor hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Länsstyrelsen i Stockholms län gav i september 2010 Sweco Eurofutures i uppdrag att utvärdera pilotprojektet. Uppdraget omfattade dels en undersökning av hur det upphandlade värdetransportföretaget Loomis genomfört projektet, dels en undersökning av skärgårdsföretagens faktiska behov av värdetransport. I uppdraget ingick även att följa upp Tillväxtverkets och ICA-bankens försök att under sommaren 2010 tillhandahålla en mobil uttagsautomat i Stockholms skärgård. Utvärderingen baseras i första hand på intervjuer med olika aktörer och en enkät som skickats till drygt 140 skärgårdsföretagare. Sweco Eurofutures övergripande bedömning är att projektet har varit lyckat. Majoriteten av företagen är mycket nöjda med hur tjänsten levererades, när den väl kom igång; däremot riktas en del kritik mot hanteringen i uppstartsskedet, då ett antal företag uppger att man har haft problem och fördröjningar vid avtalstecknandet med Loomis. Utfallet av projektet är att 23 företag har deponerat dagskassor på totalt 11 öar. I genomsnitt har företagen använt tjänsten sex gånger under sommaren. De företag som valt att använda Loomis tjänster under sommaren är oftast små- eller mikroföretag med en nära koppling till besöksnäringen. Samtliga är säsongsorienterade med fokus på sommaren. Enligt Sweco Eurofutures bedömning stödjer Länsstyrelsens insats en ekonomiskt förhållandevis stor och viktig verksamhet av säsongskaraktär inom en avgränsad bransch. Drygt 90 procent av företagarna som helt eller delvis svarat på Swecos enkät anser att deponeringen av dagskassor är ett praktiskt och logistiskt problem, när det hanteras utan ett offentligt stöd. På frågan hur företagen hanterar deponeringen av dagskassor utan ett offentligt stöd svarar drygt 80 procent av företagen att de själva tar sig till en bank eller en servicebox på fastlandet för att deponera sin kassa. Ca 70 procent av de företag som helt eller delvis svarat på Swecos enkät uppger att de har behov av att lämna dagskassor 1-2 gånger i veckan under högsäsong. Närmare 70 procent av dessa företag säger sig vara intresserade av att mot en viss avgift få möjlighet att deponera dagskassor i framtiden. Swecos slutsats är att det finns ett tydligt behov av att få deponera dagskassor under sommaren, som också är större än användningen i pilotprojektet. Säkerhetsaspekten är den faktor som främst lyfts fram som skäl för att man valt att använda Loomis tjänst under sommaren.i andra hand nämns tidsåtgången när företagen självs måste ta sig in till fastlandet för att kunna deponera kassor. Restiderna för detta varierar mellan ett par timmar och upp till en hel dag beroende på var man befinner sig geografiskt. 3 (24) November 2010

4 En del i Swecos uppdrag har också varit att undersöka hur Tillväxtverket och ICA Banks försök med tillfällig uttagsautomat på ICA Utö fallit ut. Satsningen bedöms som lyckad av inblandade parter och även ansvariga på ICA Utö menade att användningen var klart över förväntan. På grund av framför allt lagstiftning men även logistiska hinder ser Sweco i dagsläget inga förutsättningar för att kunna skapa synergier mellan företags dagskassedeponering och mobila uttagsautomater. Swecos slutsats från utvärderingen är att hanteringen av dagskassor i Stockholms skärgård inte kan klaras på marknadsmässiga villkor. Sannolikt blir kostnaden för de enskilda företagen för hög om dagskassehanteringen erbjuds endast till marknadsmässiga priser. Detta kan i sin tur medföra en hög kostnad för samhället som helhet på grund av ökade säkerhetsproblem och försämrade förutsättningar för att driva företag i skärgården. 4 (24) 1

5 1. BAKGRUND OCH UPPDRAG Under sommaren 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört ett pilotprojekt, i vilket man erbjudit företagare i Stockholms skärgård en värdetransporttjänst för att lösa behovet av deponering av dagskassor. Inom ramen för projektet upphandlade länsstyrelsen värdetransportföretaget Loomis för att hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Projektet genomfördes under sju veckor, fr.o.m. vecka 27 - t.o.m. vecka 33. Under denna period använde totalt 23 företag Loomis värdetransporttjänst. 1.1 UPPDRAGET Länsstyrelsen i Stockholms län gav i september 2010 Sweco Eurofutures i uppdrag att utvärdera pilotprojektet kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren Uppdraget omfattade dels en undersökning av hur det upphandlade värdetransportföretaget Loomis genomfört projektet, dels en undersökning av skärgårdsföretagens faktiska behov av värdetransport liksom deras inställning till det genomförda projektet. I uppdraget ingick även att följa upp Tillväxtverkets och ICA-bankens försök att under sommaren 2010 tillhandahålla en mobil uttagsautomat i Stockholms skärgård. I uvärderingen behandlas också företagens behov av och intresse för en framtida lösning av kontanthanteringen. Den modell som legat till grund för uppdragets genomförande redovisas i figuren nedan. Figur 1. Utvärderingsmodell för projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård 5 (24) November 2010

6 Avsikten med utvärderingen är att ge underlag till hur en permanent lösning av dagskassehanteringen i skärgården från och med 2011 ska utformas. Som ett resultat av utvärderingen ska utvärderaren också föreslå en eller flera framtida modeller för hur kontanthanteringen i skärgården ska kunna lösas. De tre horisontella pilraderna i figuren ovan motsvarar de principiellt tre möjliga alternativen för hanteringen att dagskassorna, dvs. att hanteringen av dagskassorna sköts som i projektet, utan insats från det offentliga eller att hanteringen erbjuds genom en alternativ modell. Anledningen till att modellen baseras på en kontrafaktisk analys 1 med fokus på tre alternativ är att relativt få företag har deltagit i projektet men också att insatsen tydligt bör sättas i relation till andra alternativ som föreligger. 1.2 METOD Utvärderingen bygger på en blandning av kvantitativt och kvalitativt insamlat material. För att nå så många berörda företag som möjligt har Sweco Eurofutures skickat en webbaserad enkät till 142 företag i Stockholms skärgård. Urvalet baserades på en förteckning som tillhandahölls av Länsstyrelsen där 146 företagare fanns förtecknade. Av dessa hade 142 gångbara e-postadresser. Enkäten har besvarats av totalt 64 företag, både företag som använt och inte använt tjänsten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 45 procent. De företagare som använt tjänsten fick dock möjlighet att antingen lämna kontaktuppgifter för en telefonintervju eller välja att endast svara på enkäten. Samtliga 23 företag som medverkade i projektet har helt eller delvis besvarat enkäten och fördjupande telefonintervjuer har genomförts med 14 av dessa. Utvärderingen är på det sättet en totalundersökning i relation till de företag som medverkat; alla företag har fått möjlighet att lämna synpunkter. Totalt har också 41 företagare som inte medverkade i projektet besvarat enkäten. Besöks- och/ eller telefonintervjuer har även genomförts med representanter för Loomis, Tillväxtverket, ICA Bank, Ica Utö, SIKO, Företagarna Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län. Sweco har även genomfört en genomgång av skriftligt material. Bland annat har vi här analyserat den tidigare förstudien Modell för hantering av dagskassor, rapporter och utredningar som på olika sätt behandlar kontanthantering i landsbygdsområden men också annat tillhandahållet material som redovisningar, underlag och tidningsartiklar. 1 Ett kontrafaktiskt utfall avser utfallet vid det alternativ som den aktuella åtgärden jämförs med. 6 (24) 1

7 1.3 KONTANTHANTERING I GLESBYGD EN NATIONELL BAKGRUNDSBILD Den 14 juni 2007 fattade riksdagen beslut om att avveckla Svensk Kassaservice AB:s verksamhet och att upphäva lagen om grundläggande kassaservice den 31 december Efter detta har Post- och telestyrelsen upphandlat de grundläggande betaltjänsterna kontantuttag och betalningsförmedling. Betaltjänsten dagskassehantering avstod man dock från att upphandla. Bakgrunden var enligt Post- och telestyrelsen att regeringen i den aktuella propositionen uttalat att utgångspunkten för all näringsverksamhet är att den ska bära sina egna kostnader och att avsaknaden av dagskassehantering ansågs vara ett problem som är begränsat till orter där marknaden inte tillgodoser detta behov. 2 I samband med dessa förändringar har också Länsstyrelserna i landet fått i uppdrag att bedöma om tjänsterna på en ort eller landsbygd minskat i sådan utsträckning att samhällets behov inte längre tillgodoses. Länsstyrelsen i Dalarna har här ett ansvar för att samordna länsstyrelsernas bevakning av de grundläggande betaltjänsterna. Enligt sitt regleringsbrev för 2010 ska också Post- och telestyrelsen främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Detta arbete ska bedrivas i samverkan med företrädare för marknadens aktörer och även berörda länsstyrelser samt andra berörda myndigheter och intressenter. 3 Man skriver vidare att i uppdraget: ryms insatser för att underlätta och stimulera framväxt av frivilliga lösningar som tillhandahålls av marknadens aktörer. Post- och telestyrelsen ska i sitt arbete stödja och främja pågående initiativ av myndigheter, företag och andra berörda intressenter. 4 Syftet med uppdraget är, enligt myndigheten, att vid behov stödja marknadsaktörer, länsstyrelser m.fl. som vill göra insatser för att utveckla frivilliga lösningar för dagskassehantering i glesbygd. Post- och telestyrelsen menar också att efterfrågan på deras medverkan för att främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar varit begränsad under När Länsstyrelsen i Dalarna redovisade sitt uppdrag för 2009 menade man att: dagskasseproblematiken är stor. Bland annat har marknaden inte tagit sitt fulla ansvar för att hitta kostnadseffektiva lösningar. Därför finns det skäl att Post- och Telestyrelsen tillsammans med länsstyrelserna särskilt tittar på detta. Nya tekniska lösningar behöver 2 Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag, Post- och telestyrelsen Ibid. 4 Ibid. 7 (24) November 2010

8 tas fram som långsiktigt kan lösa problemen för landsbygdsföretagen. I Stockholms skärgård är hanteringen med dagskassor för företagen särskilt problematisk. 5 Man skriver vidare: Regeringen/Näringsdepartementet bör ge Post- och Telestyrelsen i uppdrag att komma med ett nytt förslag till upphandling av företag och föreningars dagskassor. Uppdraget bör särskilt beröra sådana geografiska områden där företag/föreningar får oskäliga merkostnader i sin dagskassehantering. En annan bakgrundsfråga av vikt i sammanhanget berör hur kontanthanteringen i samhället förändrats över tid och vilken efterfrågan man tidigare kunnats se (nationellt och regionalt) avseende dagskasseinsättningar. Här har Sweco inte haft möjlighet att ta fram dagsfärska uppgifter men i Post- och kassaserviceutredningen 2004 konstaterade man bland annat att: 6 Antalet dagskasseinsättningar genom Svensk kassaservice minskade med närmare 10 procent per år under början av talet och under åren innan verksamheten avvecklades År 2003 hanterade Svenska Kassaservice dagskassor i glesbygd (Svensk Kassaservice) 3 procent av Svensk Kassaservice kunder uppgav 2004 att de besökte Svensk Kassaservice för att lämna sin dagskassa. Under perioden 1999 till 2003 minskade det totala antalet transaktioner i bankerna när det gäller dagskassor i omfattning med 12 procent I utredningen konstaterade man också att marknaden för olika former av kontanthantering hela tiden växte. Detta samtidigt som den generella inställningen bland de aktörer som hanterar kontanter (handeln, banker, Riksbanken etc.) var att minimera volymen av kontanter och sin egen medverkan i hanteringen. En stor del av betalningstransaktionerna i samhället sker dock fortfarande med kontanter som betalningsmedel. Utredningen konstaterade också att: då kontanthanteringen alltjämt bedöms utgöra en stor del av småbetalningarna de närmaste åren kvarstår behovet av dagskassehanteringen för vissa grupper av småföretagare, särskilt i glesbygd där få realistiska alternativ till Svensk Kassaservice finns idag. Exempel på sådana företag är lokala handlare och mindre restauranger samt säsongsföretagare i t.ex. fjällen och skärgårdsområdena där det inte är ekonomiskt försvarbart att sluta helhetsavtal med värdeföretagen 5 Årsrapport Länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betaltjänster. Rapportnummer 2009:26. Länsstyrelsen i Dalarnas Län. 6 Samhällets behov av betaltjänster. Delbetänkande från Post- och kassaserviceutredningen Stockholm SOU 2004:52. 8 (24) 1

9 Ytterligare en bakgrundsfråga av vikt berör säkerheten vid transporter av dagskassor. Det kan konstateras med utgångspunkt i BRÅ:s rapport Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 att antalet dömda för grova rån har ökat med närmare 60 procent sedan år 1990: Rån är ett allvarligt brott som ökat kraftigt under 1990-talet och sedan under 2000-talet varierat kring en jämn men historiskt sett hög nivå. Framför allt är det dock person- och butiksrån som ökat Bank- och postrånen har däremot minskat sedan mitten av talet och låg år 2007 på den lägsta nivån på tjugo år med 68 anmälda brott. Detta anses främst bero på en ökad teknisk säkerhet, en minskad kontanthantering vid bank- och postkontoren samt allmänt färre kontor. Rån är också vanliga i Stockholms län. Exempelvis anmäls mellan 60 och 70 procent av alla värdetransportrån i Sverige i Stockholms län. Enligt BRÅ är det brottskoden Rån mot värdebefordran som ska användas om affärsidkare blir rånad på väg med dagskassa till banken. Antalet anmälda rån mot värdebefodran år 2009 i Stockholms län var totalt 9 stycken (15 i hela riket). Tabellen nedan visar antalet anmälda rån mot värdebefordran i Stockholms län från 1994 och framåt. Trenden är för denna brottstyp i länet är sakta avtagande. Figur 2. Anmälda rån mot värdebefordran i Stockholms län, antal 1.4 DISPOSITION Förutom detta inledande bakgrundskapitel innehåller rapporten fyra kapitel. I kapitel 2 redovisas resultaten från den analys som gjorts av med avseende på pilotprojektets genomförande. Kapitel 3 belyser dagskassehanteringen i skärgården utanför projektets ramar och kapitel 4 beskriver Tillväxtverkets och ICA Bankens verksamhet med en tillfällig mobil uttagsautomat på Utö. I kapitel 5 presenteras Sweco Eurofutures sammanfattande bedömning av projektets genomförande och en framåtsyftande analys. 9 (24) November 2010

10 2 PILOTPROJEKTET, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 2.1 HUR TJÄNSTEN TILLHANDAHÅLLITS OCH ANVÄNTS Inom ramen för projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010 upphandlade Länsstyrelsen i Stockholms län värdetransportföretaget Loomis för att hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Projektet genomfördes under sju veckor från den 5 juli till den 20 augusti Genom ett brev som gick ut i slutet av juni 2010 informerade Länsstyrelsen cirka 250 företag om möjligheten att använda Loomis tjänster för att deponera sina dagskassor. Företagen fick sedan själva ta kontakt med företaget för att upprätta ett avtal mellan parterna. Under den aktuella perioden kom totalt 23 företag att använda sig av tjänsten. Företagen fick själva stå för kostnaden för uppräkningen 7 av dagskassan. Länsstyrelsen i Stockholms län stod däremot för den totala transportkostnaden. När värdetransporttjänsten upphandlades pekade Länsstyrelsen i Stockholms län i ett första steg ut 28 öar som var tänkta att ingå i upphandlingsrutten, vilket senare kom att begränsas till 15 öar. Efterfrågan från företagen ledde dock slutligen till att upphämtning av dagskassor faktiskt genomfördes på följande 11 öar: Sandhamn, Utö, Arholma, Landsort, Svartsö, Möja, Furusund, Runmarö, Blidö, Grinda och Fejan. Karta 1. Upphämtningsöar i projektet 7 Uppräkning innebär att Loomis räknar samt äkthets- och kvalitetskontrollerar kassan och sätter in denna på angivet konto. Kostnaden för själva uppräkningen varierar mellan 31 kr till 64 kr beroende på kassans storlek. 10 (24) 1

11 På Sandhamn, Utö och Arholma har tre till fyra företag deponerat dagskassor, på Landsort, Svartsö och Möja två företag och på övriga öar har ett företag deponerat dagskassor till Loomis. Kartan visar tydligt att efterfrågan på den aktuella deponeringstjänsten är spridd över hela Stockholms skärgård. Loomis hämtningar har skett med helikopter vilket inneburit att man initialt var tvungna att hitta lämpliga landningsplatser på respektive ö. Varje ö hade även en samlingsplats i en miljö som bedömdes uppfylla Loomis säkerhetskrav dit företagarna fick komma för att lämna sina dagskassor. Av säkerhetsskäl har det inte funnits någon fast tidtabell för hämtningar utan företagarna meddelades dagen innan en hämtning skulle ske, och sedan aviserades en mer exakt upphämtningstid via sms samma dag som upphämtningen skedde. Antalet gånger som Loomis utfört hämtningar per ö har varierat baserat på företagens efterfrågan. I genomsnitt har företagen dock använt tjänsten sex gånger under sommaren. 2.2 DE MEDVERKANDE FÖRETAGEN De företag som valt att använda Loomis tjänster under sommaren är antingen små företag eller mikroföretag (ett par medelstora företag, 50 och 249 anställda, ingår också i projektet) och de har alla en nära koppling till besöksnäringen. En tredjedel av företagen bedriver hotell- och/eller restaurangverksamhet och de övriga driver butiker, kiosker, vandrarhem, uthyrning av kajak och cykel etc. Majoriteten av företagen drivs under hela året men de är samtliga ändå säsongsorienterade med fokus på sommaren, vilket innebär att högsäsongen oftast infaller mellan mitten av juni fram till slutet av augusti. Närmare 70 procent av företagen har mellan 6-30 anställda under högsäsong vilket innebär att det under sommarsäsongen finns närmare 300 tjänster i de aktuella företagen. Totalt 5 av 23 företag har över 20 anställda. 11 (24) November 2010

12 På frågan hur ofta företagarna har behov av att deponera dagskassor uppger samtliga att man har behov av att lämna dagskassor 1-2 gånger i veckan under högsäsong. Under lågsäsong uppger majoriteten att man har behov av deponering 1-2 gånger i månaden eller mer sällan. 2.3 FÖRETAGENS SYN PÅ DAGSKASSAHANTERING Av intervju- och enkätsvaren framkommer det tydligt att de företag som använt tjänsten under sommaren upplever deponering av dagskassor som en viktig fråga och även ett problem i dagsläget. Samtliga av dessa företagare lyfter också fram att kontanthanteringsfrågan är mycket viktig för näringsidkare i skärgården. Drygt 90 procent av företagarna anser att deponeringen av dagskassor är ett praktiskt och logistiskt problem, när det hanteras utan det offentligas stöd. Många är beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig till fastlandet och närmsta servicepunkt såsom en deponeringsbox eller bankkontor, vilket innebär långa restider. Långa transportvägar innebär även ett förhöjt risktagande för den enskilde personen. Säkerhetsaspekten är även den faktor som lyfts fram som den främsta anledningen till varför man valt att använda Loomis deponeringstjänst under sommaren. Flera av respondenterna uttrycker en rädsla för att personligen transportera en kassa som kan omfatta en relativt stor summa i en oskyddad miljö. Flera av respondenterna gör liknande uttalande som följer: Det är främst en säkerhetsfråga att resa så långt med kontanter. Det går att göra en enstaka gång, men man kan inte ha rutiner kring detta. Ännu har jag inte hört talas om att det hänt något, men det känns bara som en tidsfråga. Det är en säkerhetsfråga. Det dröjer inte länge innan folk listar ut att där kommer en med pengar. Och om man inte vill resa med kassor så ofta så lagrar man pengarna vilket ju inte heller är bra. Innan posten lades ned hade vi en enkel hantering. Man lämnade in pengar till ett ombud vid bryggan. Sedan när posten lades ned innebar det att man fick ta på sig ryggsäcken och åka till fastlandet. Men när problemet med hanteringen av dagskassor började uppmärksammas i media etc så känns det olustigt att resa med sin kassa på ryggen. I andra hand nämns tidsåtgången för att själv ta sig in till fastlandet för att kunna deponera kassan. Restiderna för detta varierar mellan ett par timmar och upp till en hel dag beroende på var man befinner sig geografiskt, om man har tillgång till egen transport eller om man måste förlita sig på linje- och kollektivtrafik. Ett par av de medverkande företagarna uttrycker det som att: Alternativet är att vi ska avsätta en person en hel dag för att åka till ett annat inlämningsställe, det är med andra ord dyrt och praktiskt svårt att få iväg pengarna. 12 (24) 1

13 Om vi inte får pengar hämtade så måste vi åka själva med båt 15 minuter och sedan bil 25 minuter för att lämna kassan, det blir mer än en timme i varje riktning och när man är ensamföretagare innebär det ju att man måste stänga verksamheten under tiden. 2.4 FÖRETAGARNAS NÖJDHET MED DEN TILLHANDAHÅLLNA TJÄNSTEN Generellt finns en stor nöjdhet med hur dagskassedeponeringstjänsten levererats av Loomis under sommaren. Drygt 75 procent av företagen är mycket nöjda med hur tjänsten levererades när den väl var igång, däremot riktas en del kritik mot hanteringen i uppstartsskedet då en tredjedel av företagen uppger att man haft problem och fördröjningar vid avtalstecknandet med Loomis. Flera av de medverkande företagen hade kontrakt med Loomis sedan tidigare och för dessa tycks initieringen av tjänsten ha fungerat smidigt. Några av de företag som var tvungna att upprätta nya avtal uppger dock att kontraktskrivningen drog ut på tiden med upp till 2-3 veckor vilket innebar att man inte kunde använda tjänsten under hela den erbjudna perioden. Ett flertal företagare vittnar om ett ostrukturerat bemötande från Loomis, men många lyfter även fram tidsfördröjningen att teckna kontrakt som en informationsfråga. Att upprätta ett avtal tar enligt Loomis vid snabbast möjliga hantering, det vill säga att kontraktet direkt efter en förfrågan från ett företag skickas mellan Loomis och kontraktspartnern med vanlig postgång för undertecknande och registrering, upp till 10 dagar. Flera av företagarna menar att de fick höra talas om möjligheten att använda Loomis endast ett par dagar innan projektet startade varför hämtning först kunde påbörjas efter att kontrakt skrivits en bit in i projektperioden. Majoriteten av de medverkande företagarna upplever dock att kontakterna med Loomis fungerade mycket bra i samband med upphämtningen av dagskassor, vilket illustreras av nedanstående citat: Jag är mycket nöjd, tycker att allt har varit bra med tjänsten och kan inte komma på något som hade kunnat vara bättre. Det fungerade bra. Även om det till en början krävdes en del samordning så fungerade det sedan alldeles utmärkt. Aviseringen av upphämtningstider via sms tycks också ha fungerat väl i de flesta fallen. Ett par företagare påpekar dock att sms-aviseringen kom för sent vid ett par tillfällen. Rutinerna kring sms-avisering skulle med andra ord kunna förbättras för att säkerställa att företagarna får besked i god tid för att kunna ta sig till den aktuella upphämtningsplatsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att man i en eventuell framtida insats bör man lägga större fokus på information. Informationen bör komma tidigt, vara mycket tydlig och enkel. En mer komplett förteckning över företag i Stockholms skärgård bör också upprättas för att säkerställa att man når så många företag som möjligt med information om eventuella erbjudna tjänster. 13 (24) November 2010

14 2.5 KOSTNADER FÖR PROJEKTET Kostnaden för Loomis tjänster har enligt Länsstyrelsen i Stockholms län uppgått till kr. Detta omfattar dock inte pilotprojektets totala kostnad vilken med administration och genomförandet av en pilotstudie etc. har uppgått till drygt 1 miljon kronor. Enligt Sweco Eurofutures uppskattning har de 23 medverkande företagen använt dagskassehanteringstjänsten i genomsnitt 6 gånger under sommaren. Detta ger sammantaget cirka 140 enskilda dagskassehämtningar. Beräknat utifrån Loomis transportkostnader skulle kostnaden för en företagshämtning utifrån detta kunna uppskattas till cirka kr. 14 (24) 1

15 3 KONTANTHANTERING I SKÄRGÅRDEN UTAN PROJEKTET 3.1 FÖRETAGSPROFIL Liksom de företag som medverkat i projektet är de övriga företagen som svarat på Sweco Eurofutures enkät i stor utsträckning små företag med koppling till besöksnäringen. Närmare hälften av företagen har mellan två till fem anställda och en tredjedel av företagen bedriver hotell- och/eller restaurangverksamhet. I företagsgruppen ingår dock även andra branscher som jordbruk, industri och fiskenäring. Majoriteten av företagen bedriver verksamhet året runt, men närmare hälften uppger att man främst bedriver verksamhet under sommarhalvåret. Av de 41 företag som inte använde Loomis tjänst under sommaren och som svarat på enkäten är det drygt hälften som uppger att man har behov av att deponera dagskassor. Under högsäsong säger endast två av dessa företag att de har behov av att deponera dagskassor oftare än 1-2 gånger i veckan och tre företag mer sällan. Under lågsäsong har närmare 80 procent av företagen endast behov av att deponera kassor 1-2 gånger i månaden eller mer sällan. Bilden nedan illustrerar det sammantagna behovet av att deponera dagskassor hos både de företag som medverkat i projektet och de som inte använt Loomis tjänster under sommaren. Figur 3. Företagens behov av att deponera dagskassor under sommaren, i procent (medverkande + icke-medverkande företag) Mer sällan än 1-2 gånger i månaden 1-2 gånger i månaden 1-2 gånger i veckan Varje dag FÖRETAGENS HANTERING AV DAGSKASSOR Även de företagare som inte använt Loomis upphämtningstjänst under sommaren lyfter fram kontant- och dagskassehantering som en mycket viktig eller viktig fråga för före- tagen i skärgården. Däremot är det en lägre andel, endast hälften, som anser att deponering av dagskassor i dagsläget är ett problem eller en säkerhetsrisk för dem personligen. 15 (24) November 2010

16 På frågan hur företagen (de som inte använt tjänsten) hanterar deponeringen av dagskassor svarar drygt 80 procent att de själva tar sig till en bank eller en servicebox på fastlandet för att deponera sin kassa. Ett fåtal företag går ihop med andra företagare för att hjälpas åt och dela på ansvaret att åka till fastlandet för att deponera kassorna på ett bankkontor eller i en servicebox. Ett fåtal företagare har även möjligheten att hantera deponering genom sin roll som betalserviceombud. Inte något av de företag som svarat på enkäten uppger att man hanterar sin dagskassa genom att deponera till en servicebox på en ö i skärgården eller genom att själv köpa en upphämtningstjänst av ett värdetransportföretag. Det framgår därmed tydligt att det vanligaste alternativet är att företagarna själva transporterar sin dagskassa till fastlandet via linje- och eller kollektivtrafik eller med eget transportmedel. 3.3 VARFÖR VALDE FÖRETAGEN ATT INTE ANVÄNDA LOOMIS Samtliga av de företagare som besvarat Sweco Eurofutures enkät uppger att man kände till Länsstyrelsens pilotprojekt. Detta kan tyda på att Länsstyrelsen i Stockholms län har nått ut med information om projektets genomförande; i vilket skede informationen nått mottagarna är dock oklart. Det kan också vara så att man fått informationen via vänner, bekanta, nätverk eller dylikt. Detta är också delvis paradoxalt då den mest förekommande anledningen till att man inte använt Loomis deponeringstjänst (enligt företagen själva) uppges vara bristande information (25 % av företagen). Flera av respondenterna uppger att man inte visste att projektet fanns innan verksamheten redan var igång och att man då uppfattade det som att det var för sent att delta. Andra menar att informationen kom för nära projektstart och att man gjorde bedömningen att det skulle vara för kort tid kvar av perioden, efter det att avtalsskrivningen skulle vara avklarad. Ett exempel på ett sådant svar från de ickemedverkande företagarna följer nedan. Erbjudandet kom för sent. Vi hade redan etablerat rutiner för annat förfarande. Väl inne i säsong finns få eller inga möjligheter att ändra på fastställda rutiner, man mäktar inte med. Om tjänsten erbjuds igen under 2011 vill vi vara med om erbjudandet finns klart redan i april månad. På frågan vilken den främsta anledningen var att man inte valde att använda den tillhandahållna tjänsten via Loomis svarar också ca 20 procent av företagen att man har en så pass liten eller obefintlig hantering av kontanter i sin verksamhet att behovet inte fanns. Figur 3. Motivering till bortval av tjänst, i procent 16 (24) 1

17 Fel öar Mot helikopter Tidsaspekten Informationsbrist Inget behov Problem Loomis Cirka 12 procent av företagen uppger att de valde bort Loomis transporttjänst av den anledningen att man inte kan eller är beredd att anpassa sig till vissa hämtningstider, en inställning som nedanstående citat illustrerar väl: Jag kan inte genom att få ett sms åka 1 mil till uppsamlingsplatsen. Om det är under värsta/bästa tiden på dagen, kan jag inte undvara mig själv eller en anställd den tiden det tar. Jag måste veta innan och själv få bestämma tiden! Loomis hämtningsrutt omfattade ett antal utpekade öar och några av företagen valde att inte använda tjänsten då man ansåg det lika enkelt eller till och med enklare att ta sig till fastlandet istället för till en av upphämtningsöarna i de fall man inte bedriver verksamhet på någon av dessa öar. Några få företagare uttrycker att man är emot helikopter som transportmedel, dels på grund av miljömässiga skäl, dels för att man inte har någon bra landningsplats. Dessutom tycker man att helikopter drar till sig för mycket uppmärksamhet, vilket upplevs påverka säkerhetsaspekten negativt. Ett par av företagen löser också hanteringen via kuponginlösen eller Betalservice och har därmed inte heller behov av tjänsten. Ett par av företagen uppger att man av olika anledningar misslyckats med att upprätta ett avtal med Loomis och att man därför inte kunnat ta del av tjänsten under sommaren. Det har i något fall handlat om att fel avtal skickats mellan parterna. 3.4 INTRESSE FÖR EN LIKNANDE TJÄNST I FRAMTIDEN Tidigare i rapporten har det framkommit att dagskassehantering anses vara en viktig fråga för företagare i skärgården liksom att det finns behov av en deponeringstjänst. I intervjuerna och enkäten har företagen även tillfrågats om man är intresserad av att i 17 (24) November 2010

18 framtiden vara med och medfinansiera en dagskassedeponeringstjänst. Totalt svarar 66 procent av företagen, både de som använt och inte använt Loomis tjänst under sommaren, att man är intresserad av att bidra till en framtida lösning på kontanthanteringen. Andelen företag som är beredda att betala för tjänsten skiljer sig något mellan de företag som använt tjänsten (ca 80 % betalningsvilliga) och de som inte använt tjänsten (ca 60 % betalningsvilliga). Betalningsviljan i termer av hur mycket man är beredd att betala för en framtida lösning är dock låg i relation till vad en hämtning kostar baserat på kostnaden för transporttjänsten under sommaren Figur 4. Betalningsvilja per hämtning, i procent av de som är beredda att medfinansiera < 250 kr kr kr kr > 2500 kr Drygt 80 procent av det totala antalet företag som säger sig vara villiga att medfinansiera en deponeringstjänst är beredda att betala maximalt 250 kr per hämtning. Inom denna grupp varierar betalningsviljan till att röra sig om en summa motsvarande vad det kostar att deponera kassa i en servicebox på fastlandet till de som tycker att 250 kr precis är gränsen för en rimlig kostnad. Endast sex företag säger sig vara beredda att lägga mellan kr per hämtning. Hur mycket man är villig att betala skiljer sig inte nämnbart åt mellan de företag som använt tjänsten och de som inte använt tjänsten. Swecos slutsats är dock här att det finns ett tydligt behov under sommaren att få deponera dagskassor, som också överskrider användningen i pilotprojektet. En eventuell framtida satsning bör också baseras på den bild av efterfrågan som utvärderingen mer specifikt ger. Var, när, hur och vilka efterfrågar? Swecos slutsats är också att det tycks finnas ett marknadsmisslyckande 8 i Stockholms skärgård när det gäller hanteringen av dagskassor. Sannolikt blir kostnaden för den en- 8 Ett marknadsmisslyckade är i neoklassisk och besläktad nationalekonomi en situation där den fria marknaden inte lyckas åstadkomma en optimal resursanvändning i samhället i någon fråga. Marknadsmisslyckandet i det här avseendet kan också kopplas samman med samhällets alternativkostnader om man inte intervenerar. 18 (24) 1

19 skilda företagen för hög att ta om dagskassehanteringen erbjuds endast till marknadsmässiga priser. 4 FÖRSÖK MED UTTAGSAUTOMAT I SKÄRGÅRDEN Som ett led i Swecos uppdrag med denna utvärdering ingick också att undersöka hur Tillväxtverket och ICA Banks försök med en tillfällig uttagsautomat på ICA Utö fallit ut. Bakgrunden till försöket var enligt Tillväxtverket bland annat en rapport som tagits fram om företagens behov av service i gles- och landsbygd. I rapporten undersöktes bland annat vilka former av service som företag i glesbygd efterfrågar och vad man kan se för skillnader i relation till större städer etc. En slutsats var att kontanthanteringen ibland är ett problem i fjällvärld och skärgård men också i andra områden med verksamheter som har en koppling till besöksnäringen. Försöket med en uttagsautomat på Utö har varit ett led i en bredare ansats att testa billig, enkel och mobil kontanthanteringslösning i säsongsorienterade områden och som i sig baseras på ett regeringsuppdrag att testa nya lösningar inom kommersiell och offentlig service. Tillväxtverket skriver på hemsidan: Flera av dessa områden kännetecknas av en växande besöksnäring med högt tryck säsongsvis. Där finns också många små- och microföretag. Dessa har inte alltid råd att installera eller abonnera på kortlösningar, vilket gör att behovet av kontanter är större än i andra områden. Insatsen på Utö inleddes men en upphandling där ICA Bank visade sig kunna leverera det som efterfrågades. En uttagsautomat fanns sedan på plats på Utö från midsommar till november Syftet med satsningen var att stödja det lokala näringslivet och företag som är beroende av kontanter i sin verksamhet. Ett bisyfte var att kunna visa upp ett gott exempel på hur kontanthanteringsproblematiken kan lösas i områden där kortbetalning ännu inte helt kan ersätta kontanter. Projektet syftade således inte till att underlätta företags kontanthantering. För ICA handlaren som hanterat uttagsautomaten har detta dock varit en positiv bieffekt då handlaren kunnat deponera kontanter från försäljningen i butiken i uttagsautomaten. Målgruppen som använt uttagsautomaten har enligt handlaren i stor utsträckning varit utländska turister och personer som inte handlade i butiken. De som handlar i affären med kort erbjuds möjligheten att ta ut pengar över betalbelopp vid inköp varför dessa enligt handlaren inte varit den främsta målgruppen för automaten. Dock handlar ju långt ifrån alla öns besökare i butiken och det ju inte heller säkert att kunderna noterar möjlighet att ta ut kontanter i samband med inköp, varför uttagsautomaten erbjudit öns besökare en bredare service. 19 (24) November 2010

20 Automaten som fanns på plats på Utö från midsommar till november 2010 är mobil och den kommer under vintern att flyttas till en ort i svenska fjällen. Totalt omfattas fyra orter och butiker i Sverige av försöket som fortlöper sommaren Satsningen bedöms som lyckad av de involverade aktörerna, men utan offentlig finansiering blir det ingen fortsättning enligt ICA bank. Detta samtidigt som ICA Utö uttryckt en vilja att ha kvar automaten. Ansvariga på ICA Utö menade att användningen av automaten var klart över förväntan och att man fått mycket positiv feedback på försöket. Vid ett relativt stort antal tillfällen under sommaren tog också pengarna slut i automaten på grund av den stora efterfrågan. Försöket kostar totalt enligt Tillväxtverkets hemsida kronor (sannolikt för samtliga fyrs uppställningsplatser). De kostnader som finns för en sådan här satsning och som nämnts i intervjumaterialet är utöver detta bankavgifter, arbetstid för handlaren, installation och viss mindre ombyggnader men även utbildning. Under intervjun med Sweco bedömde ICA Bank att lösningen med en mobil uttagsautomat saknar marknadsmässiga förutsättningar i skärgården och att automaten inte hade kunnat placeras på Utö utan den offentliga finansieringen. Samtidigt bör detta inte uppfattas som ett slutgiltigt svar på frågan om de marknadsmässiga förutsättningarna för uttagsautomater i skärgården. Olika banker kan mycket väl göra olika bedömningar i detta avseende. Våra intervjuer samt enkäten visar också tydligt att företagen i skärgården anser att det finns ett underlag för fler uttagsautomater under sommaren i skärgården. När frågan ställdes i enkäten menade 73 procent av företagen att det finns ett behov av fler uttagsautomater i skärgården under sommaren. 6 procent menade att det inte fanns ett sådant behov medan 21 procent var neutrala eller ansåg att de inte kunde bedöma frågan. Resonemang om möjligheten till synergier mellan uttagsautomat och dagskassehantering förs i nästa kapitel. Bild 1. ICA Utö 20 (24) 1

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011 Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar Den 15 juni 2011 Bakgrund Staten har sedan länge tagit stort ansvar för att det ska finnas möjligheter att betala räkningar ta emot betalningar tillgången

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014 Att betala och att ta betalt Vad är grundläggande betaltjänster? Det är tjänster som gör det möjligt för dig att: Ta ut och sätta in kontanter Betala räkningar Sätta in

Läs mer

Kravspecifikation. Upphandling av värdetransporter. Post- och telestyrelsen 1

Kravspecifikation. Upphandling av värdetransporter. Post- och telestyrelsen 1 Upphandling av värdetransporter Post- och telestyrelsen 1 Bilaga 1 till förfrågningsunderlag för upphandling av värdetransporter Diarienummer 12-xxxx Författare Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49

Läs mer

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster DATUM VÅR REFERENS 008-0-07 Dnr 07-0977 ERT DATUM ER REFERENS Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster POSTADRESS Box 5398, 0 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 6 TELEFON

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Rapport 2010:23. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010. Näringslivsenheten

Rapport 2010:23. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010. Näringslivsenheten Rapport 2010:23 Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010 Näringslivsenheten Foto: Janne Eriksson. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, november 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Grundläggande betaltjänster i förändring

Grundläggande betaltjänster i förändring Rapportnummer PTS-ER-2014:10 Datum 2014-02-28 Grundläggande betaltjänster i förändring Hur påverkas de statliga insatserna? Rapportnummer PTS-ER-2014:10 Diarienummer 14-2018 ISSN 1650-9862 Författare,

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta Rapport 2001:01 Skärgårdsfakta Förord Stockholm ska bli världens bästa region att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och

Läs mer

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011

Dnr 2011-817-ADM. Rapport om kontanthanteringen 2011 Dnr 2011-817-ADM Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 Rapport om kontanthanteringen 2011 DECEMBER 2011 1 2 Innehållsförteckning 1 Ett behov av att sammanställa information... 5 1.1 Riksbanken

Läs mer

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 1 Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 KI Kuponginlösen AB och ICA Banken AB får härmed med anledning av PTS begäran av den 6 mars 2008 förtydliga vårt anbud avseende rubricerad

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Husbilsdestination Sverige. Europas främsta husbilsdestination

Husbilsdestination Sverige. Europas främsta husbilsdestination Husbilsdestination Sverige Europas främsta husbilsdestination Inledning Detta dokument avser i första hand att definiera och konceptualisera begreppet ställplats. Camping på campingplats i Sverige har

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

TOMT - SKÖTTNING - PRIS: 100 000:- PRISIDÉ

TOMT - SKÖTTNING - PRIS: 100 000:- PRISIDÉ TOMT - SKÖTTNING - PRIS: 100 000:- PRISIDÉ Beskrivning På uppdrag av Falköpings kommun utbjudes fastigheten Falköping Sköttning 7:1 till försäljning. Markområdet utgörs till större delen av betesmark,

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Hantering av kontantkassor Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering av kontantkassor Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Agenda Seminarium 6/12

Agenda Seminarium 6/12 Sid 1 Agenda Seminarium 6/12 13:00-13:10 Irene Andersson, projektledare för förstudien Kort presentation, namn och företag Introduktion Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen 13:10-13:45 - Förstudierapporten

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Rapport 2012:19. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2012. Näringslivsenheten

Rapport 2012:19. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2012. Näringslivsenheten Rapport 2012:19 Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsernas årsrapport 2012 Näringslivsenheten Foto: Mostphotos/Ylinphoto Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, november 2012 ISSN: 1654-7691

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag. Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr.

Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag. Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr. Renovering och tillbyggnad med ROT-avdrag Skicka en blankett till kunden så han kan begära skattelättnad själv, precis som förr. En presentation av Plåtslageriernas Riksförbunds ROT-enkät Plåtslageriernas

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Logistikutredning Södermalm

Logistikutredning Södermalm Logistikutredning Södermalm Går det att effektivisera distributionen av livsmedel i stadsdelen genom samlastning? 2011-12-02 Idé: Kortare transporter, färre bilar och mindre utsläpp Utan samlastning: Många

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013

Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16. Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Tillväxtenheten Ledningskontoret 2009-12-16 Regionalt serviceprogram Gotlands län 2009-2013 Innehållsförteckning Inledning och syfte....3 Avgränsning....3 Kopplingar till andra program....3 Bakgrund........4

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Kontantkort för offentlig sektor. Seminarium 2 februari 2010

Kontantkort för offentlig sektor. Seminarium 2 februari 2010 Kontantkort för offentlig sektor Seminarium 2 februari 2010 Agenda 9.30 12.00 9.30 10.15 Riksgälden informerar om Upphandlingen Ramavtalet och avropsavtal 10.15 10.30 Paus Avropsförfrågan avropsdokument

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Motion färdtjänstkort som kan laddas med pengar

Motion färdtjänstkort som kan laddas med pengar 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Björn Johansson Avd.chef kollektivtrafik Regional samhällsplanering Bjorn.k.johansson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2012-09-28 RS120174 Regionstyrelsen Motion

Läs mer

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2010-002 Mellerud Datum: 2011-03-07 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Kontanthantering inom Folkhälsonämndens verksamheter

Kontanthantering inom Folkhälsonämndens verksamheter Tjänsteskrivelse 2013-04-17 FHN 2013.0051 Folkhälsonämnden Kontanthantering inom Folkhälsonämndens verksamheter Sammanfattning Deloitte har på uppdrag av kommunrevisorerna granskat kommunens kontanthantering

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Motioner 2012. Samt föreningsstyrelsens utlåtande

Motioner 2012. Samt föreningsstyrelsens utlåtande Motioner 2012 Samt föreningsstyrelsens utlåtande 1 Motioner till föreningsstämman den 15 maj 2012 Motion nr 1 Modifiera medlemsåterbäringen Jag föreslår att medlemsåterbäringen modifieras så att den blir

Läs mer

Riktlinje för dagskassor med kontanthantering

Riktlinje för dagskassor med kontanthantering Tjänsteskrivelse 2014-03-24 Handläggare: Madelene Hedström Kultur- och föreningsnämnden Riktlinje för dagskassor med kontanthantering Sammanfattning En kommunövergripande riktlinje för Dagskassor med kontanthantering

Läs mer

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster

Årsrapport, 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1(6), 2013, för arbetet med det i Göteborgs Stad prioriterade budgetmålet; Ökad social hänsyn vid upphandlingar av tjänster 1. Inledning Detta är en årsrapport från och över Göteborgs Stad Upphandlings

Läs mer

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till

Munkedals kommun till 99 % landsbygd till Munkedals kommun till 99 % landsbygd 2 Lång tradition av landsbygdsarbete Landsbygdsprogram sedan 1994 9 lokala utvecklingsgrupper Fadderpolitiker Landsbygdsråd Landsbygdsutvecklare Överlevt fem olika

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011

Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek 2011 Diarienummer: Datum: 2011-11-12 Handläggare: Lena Gullmert, Karin Fernström Kundvals- och finansieringsavdelningen Kulturenheten Kultur- och fritidsnämnden Kundundersökning av mötesplatser/ö-bibliotek

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.

Läs mer

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

ANVÄNDARSTUDIE AV UTTAGSAUTOMATER

ANVÄNDARSTUDIE AV UTTAGSAUTOMATER ANVÄNDARSTUDIE AV UTTAGSAUTOMATER TOMA DARIA Sara Sveninge, Daria Toma, Lisa -Stina Eriksson och Kajsa Westman Grupp 3, Industridesign ID01, Kognitionsergonomi Uttagsautomaten vid Knut den Stores torg

Läs mer

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar*

Tabell 1: 10 högsta lönenivåer bland 16-åringar* . Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund SSU genomför årligen en undersökning riktad till alla Sveriges kommuner angående sommarjobb respektive feriepraktik för ungdomar. Undersökningen riktar

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO)

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Bilaga 142 Socialförvaltningen 140930 1 Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Ansvar och roller... 1 Huvudregel... 2 Skriftlig överenskommelse...

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling

Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling Innovatively investing in Europe s Northern Periphery for a sustainable and prosperous future Ånge 2012-04-27 Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling Henric Fuchs Trafiksamordnare

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Motion: Minska kontantanvändningen. Contents

Motion: Minska kontantanvändningen. Contents Motion: Minska kontantanvändningen Användandet av kontanter kostar samhället enorma pengar. Kontanterna ska tryckas, vaktas, transporteras, hämtas ut, räknas om och om igen och sedan samlas in, många gånger

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Grundläggande kassaservice

Grundläggande kassaservice REMISSVAR 2001-08-17 Dnr 2001/1623 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Grundläggande kassaservice (Dnr M2001/6184/ITFoU) 1 Inledande synpunkter Näringsdepartementet föreslår i den remitterade

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten

Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Stockholm 2013-09-10 Gällande Titanias ROT-avdragsmodell vid stambyten Det finns idag möjligheter för bostadsrättsföreningar att utnyttja ROT-avdraget som bostadsrättsinnehavarna har rätt till avseende

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media

ENKÄTUNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND NOVEMBER 2008. Tystade lärare. Om att kunna framföra kritik i media NOVEMBER 2008 Tystade lärare Om att kunna framföra kritik i media Innehåll Sammanfattning... 4 Bakrund och metod... 5 Ett aktuellt fall... 6 Redovisning av enkätundersökning... 7 Analys... 11 2 Förord

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Policy för resor och transporter i tjänsten

Policy för resor och transporter i tjänsten Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30,

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer