Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010"

Transkript

1 Länsstyrelsen i Stockholms Län Utvärdering av projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010 STOCKHOLM November 2010 Sweco Eurofutures AB Peter Sandén Kajsa Forsberg Markus Burman 1 (24) Sweco Vasagatan 36 Box 415, Stockholm Telefon Telefax Sweco Eurofutures AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Peter Sandén Telefon direkt Mobil

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0. SAMMANFATTNING 3 1. BAKGRUND OCH UPPDRAG UPPDRAGET METOD KONTANTHANTERING I GLESBYGD EN NATIONELL BAKGRUNDSBILD DISPOSITION 9 2 PILOTPROJEKTET, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT HUR TJÄNSTEN TILLHANDAHÅLLITS OCH ANVÄNTS DE MEDVERKANDE FÖRETAGEN FÖRETAGENS SYN PÅ DAGSKASSAHANTERING FÖRETAGARNAS NÖJDHET MED DEN TILLHANDAHÅLLNA TJÄNSTEN KOSTNADER FÖR PROJEKTET 14 3 KONTANTHANTERING I SKÄRGÅRDEN UTAN PROJEKTET FÖRETAGSPROFIL FÖRETAGENS HANTERING AV DAGSKASSOR VARFÖR VALDE FÖRETAGEN ATT INTE ANVÄNDA LOOMIS INTRESSE FÖR EN LIKNANDE TJÄNST I FRAMTIDEN 17 4 FÖRSÖK MED UTTAGSAUTOMAT I SKÄRGÅRDEN 19 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KOSTNADER VID OCH UTAN OFFENTLIG INSATS NÅGRA MÖJLIGA LÖSNINGAR 24 2 (24) 1

3 0. SAMMANFATTNING Under sommaren 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört ett pilotprojekt där man erbjudit företagare i Stockholms skärgård en värdetransporttjänst för att lösa behovet av deponering av dagskassor. Inom ramen för projektet upphandlade länsstyrelsen värdetransportföretaget Loomis för att under sju veckor hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Länsstyrelsen i Stockholms län gav i september 2010 Sweco Eurofutures i uppdrag att utvärdera pilotprojektet. Uppdraget omfattade dels en undersökning av hur det upphandlade värdetransportföretaget Loomis genomfört projektet, dels en undersökning av skärgårdsföretagens faktiska behov av värdetransport. I uppdraget ingick även att följa upp Tillväxtverkets och ICA-bankens försök att under sommaren 2010 tillhandahålla en mobil uttagsautomat i Stockholms skärgård. Utvärderingen baseras i första hand på intervjuer med olika aktörer och en enkät som skickats till drygt 140 skärgårdsföretagare. Sweco Eurofutures övergripande bedömning är att projektet har varit lyckat. Majoriteten av företagen är mycket nöjda med hur tjänsten levererades, när den väl kom igång; däremot riktas en del kritik mot hanteringen i uppstartsskedet, då ett antal företag uppger att man har haft problem och fördröjningar vid avtalstecknandet med Loomis. Utfallet av projektet är att 23 företag har deponerat dagskassor på totalt 11 öar. I genomsnitt har företagen använt tjänsten sex gånger under sommaren. De företag som valt att använda Loomis tjänster under sommaren är oftast små- eller mikroföretag med en nära koppling till besöksnäringen. Samtliga är säsongsorienterade med fokus på sommaren. Enligt Sweco Eurofutures bedömning stödjer Länsstyrelsens insats en ekonomiskt förhållandevis stor och viktig verksamhet av säsongskaraktär inom en avgränsad bransch. Drygt 90 procent av företagarna som helt eller delvis svarat på Swecos enkät anser att deponeringen av dagskassor är ett praktiskt och logistiskt problem, när det hanteras utan ett offentligt stöd. På frågan hur företagen hanterar deponeringen av dagskassor utan ett offentligt stöd svarar drygt 80 procent av företagen att de själva tar sig till en bank eller en servicebox på fastlandet för att deponera sin kassa. Ca 70 procent av de företag som helt eller delvis svarat på Swecos enkät uppger att de har behov av att lämna dagskassor 1-2 gånger i veckan under högsäsong. Närmare 70 procent av dessa företag säger sig vara intresserade av att mot en viss avgift få möjlighet att deponera dagskassor i framtiden. Swecos slutsats är att det finns ett tydligt behov av att få deponera dagskassor under sommaren, som också är större än användningen i pilotprojektet. Säkerhetsaspekten är den faktor som främst lyfts fram som skäl för att man valt att använda Loomis tjänst under sommaren.i andra hand nämns tidsåtgången när företagen självs måste ta sig in till fastlandet för att kunna deponera kassor. Restiderna för detta varierar mellan ett par timmar och upp till en hel dag beroende på var man befinner sig geografiskt. 3 (24) November 2010

4 En del i Swecos uppdrag har också varit att undersöka hur Tillväxtverket och ICA Banks försök med tillfällig uttagsautomat på ICA Utö fallit ut. Satsningen bedöms som lyckad av inblandade parter och även ansvariga på ICA Utö menade att användningen var klart över förväntan. På grund av framför allt lagstiftning men även logistiska hinder ser Sweco i dagsläget inga förutsättningar för att kunna skapa synergier mellan företags dagskassedeponering och mobila uttagsautomater. Swecos slutsats från utvärderingen är att hanteringen av dagskassor i Stockholms skärgård inte kan klaras på marknadsmässiga villkor. Sannolikt blir kostnaden för de enskilda företagen för hög om dagskassehanteringen erbjuds endast till marknadsmässiga priser. Detta kan i sin tur medföra en hög kostnad för samhället som helhet på grund av ökade säkerhetsproblem och försämrade förutsättningar för att driva företag i skärgården. 4 (24) 1

5 1. BAKGRUND OCH UPPDRAG Under sommaren 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört ett pilotprojekt, i vilket man erbjudit företagare i Stockholms skärgård en värdetransporttjänst för att lösa behovet av deponering av dagskassor. Inom ramen för projektet upphandlade länsstyrelsen värdetransportföretaget Loomis för att hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Projektet genomfördes under sju veckor, fr.o.m. vecka 27 - t.o.m. vecka 33. Under denna period använde totalt 23 företag Loomis värdetransporttjänst. 1.1 UPPDRAGET Länsstyrelsen i Stockholms län gav i september 2010 Sweco Eurofutures i uppdrag att utvärdera pilotprojektet kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren Uppdraget omfattade dels en undersökning av hur det upphandlade värdetransportföretaget Loomis genomfört projektet, dels en undersökning av skärgårdsföretagens faktiska behov av värdetransport liksom deras inställning till det genomförda projektet. I uppdraget ingick även att följa upp Tillväxtverkets och ICA-bankens försök att under sommaren 2010 tillhandahålla en mobil uttagsautomat i Stockholms skärgård. I uvärderingen behandlas också företagens behov av och intresse för en framtida lösning av kontanthanteringen. Den modell som legat till grund för uppdragets genomförande redovisas i figuren nedan. Figur 1. Utvärderingsmodell för projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård 5 (24) November 2010

6 Avsikten med utvärderingen är att ge underlag till hur en permanent lösning av dagskassehanteringen i skärgården från och med 2011 ska utformas. Som ett resultat av utvärderingen ska utvärderaren också föreslå en eller flera framtida modeller för hur kontanthanteringen i skärgården ska kunna lösas. De tre horisontella pilraderna i figuren ovan motsvarar de principiellt tre möjliga alternativen för hanteringen att dagskassorna, dvs. att hanteringen av dagskassorna sköts som i projektet, utan insats från det offentliga eller att hanteringen erbjuds genom en alternativ modell. Anledningen till att modellen baseras på en kontrafaktisk analys 1 med fokus på tre alternativ är att relativt få företag har deltagit i projektet men också att insatsen tydligt bör sättas i relation till andra alternativ som föreligger. 1.2 METOD Utvärderingen bygger på en blandning av kvantitativt och kvalitativt insamlat material. För att nå så många berörda företag som möjligt har Sweco Eurofutures skickat en webbaserad enkät till 142 företag i Stockholms skärgård. Urvalet baserades på en förteckning som tillhandahölls av Länsstyrelsen där 146 företagare fanns förtecknade. Av dessa hade 142 gångbara e-postadresser. Enkäten har besvarats av totalt 64 företag, både företag som använt och inte använt tjänsten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 45 procent. De företagare som använt tjänsten fick dock möjlighet att antingen lämna kontaktuppgifter för en telefonintervju eller välja att endast svara på enkäten. Samtliga 23 företag som medverkade i projektet har helt eller delvis besvarat enkäten och fördjupande telefonintervjuer har genomförts med 14 av dessa. Utvärderingen är på det sättet en totalundersökning i relation till de företag som medverkat; alla företag har fått möjlighet att lämna synpunkter. Totalt har också 41 företagare som inte medverkade i projektet besvarat enkäten. Besöks- och/ eller telefonintervjuer har även genomförts med representanter för Loomis, Tillväxtverket, ICA Bank, Ica Utö, SIKO, Företagarna Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län. Sweco har även genomfört en genomgång av skriftligt material. Bland annat har vi här analyserat den tidigare förstudien Modell för hantering av dagskassor, rapporter och utredningar som på olika sätt behandlar kontanthantering i landsbygdsområden men också annat tillhandahållet material som redovisningar, underlag och tidningsartiklar. 1 Ett kontrafaktiskt utfall avser utfallet vid det alternativ som den aktuella åtgärden jämförs med. 6 (24) 1

7 1.3 KONTANTHANTERING I GLESBYGD EN NATIONELL BAKGRUNDSBILD Den 14 juni 2007 fattade riksdagen beslut om att avveckla Svensk Kassaservice AB:s verksamhet och att upphäva lagen om grundläggande kassaservice den 31 december Efter detta har Post- och telestyrelsen upphandlat de grundläggande betaltjänsterna kontantuttag och betalningsförmedling. Betaltjänsten dagskassehantering avstod man dock från att upphandla. Bakgrunden var enligt Post- och telestyrelsen att regeringen i den aktuella propositionen uttalat att utgångspunkten för all näringsverksamhet är att den ska bära sina egna kostnader och att avsaknaden av dagskassehantering ansågs vara ett problem som är begränsat till orter där marknaden inte tillgodoser detta behov. 2 I samband med dessa förändringar har också Länsstyrelserna i landet fått i uppdrag att bedöma om tjänsterna på en ort eller landsbygd minskat i sådan utsträckning att samhällets behov inte längre tillgodoses. Länsstyrelsen i Dalarna har här ett ansvar för att samordna länsstyrelsernas bevakning av de grundläggande betaltjänsterna. Enligt sitt regleringsbrev för 2010 ska också Post- och telestyrelsen främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Detta arbete ska bedrivas i samverkan med företrädare för marknadens aktörer och även berörda länsstyrelser samt andra berörda myndigheter och intressenter. 3 Man skriver vidare att i uppdraget: ryms insatser för att underlätta och stimulera framväxt av frivilliga lösningar som tillhandahålls av marknadens aktörer. Post- och telestyrelsen ska i sitt arbete stödja och främja pågående initiativ av myndigheter, företag och andra berörda intressenter. 4 Syftet med uppdraget är, enligt myndigheten, att vid behov stödja marknadsaktörer, länsstyrelser m.fl. som vill göra insatser för att utveckla frivilliga lösningar för dagskassehantering i glesbygd. Post- och telestyrelsen menar också att efterfrågan på deras medverkan för att främja och stimulera framväxt av marknadsdriven hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar varit begränsad under När Länsstyrelsen i Dalarna redovisade sitt uppdrag för 2009 menade man att: dagskasseproblematiken är stor. Bland annat har marknaden inte tagit sitt fulla ansvar för att hitta kostnadseffektiva lösningar. Därför finns det skäl att Post- och Telestyrelsen tillsammans med länsstyrelserna särskilt tittar på detta. Nya tekniska lösningar behöver 2 Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag, Post- och telestyrelsen Ibid. 4 Ibid. 7 (24) November 2010

8 tas fram som långsiktigt kan lösa problemen för landsbygdsföretagen. I Stockholms skärgård är hanteringen med dagskassor för företagen särskilt problematisk. 5 Man skriver vidare: Regeringen/Näringsdepartementet bör ge Post- och Telestyrelsen i uppdrag att komma med ett nytt förslag till upphandling av företag och föreningars dagskassor. Uppdraget bör särskilt beröra sådana geografiska områden där företag/föreningar får oskäliga merkostnader i sin dagskassehantering. En annan bakgrundsfråga av vikt i sammanhanget berör hur kontanthanteringen i samhället förändrats över tid och vilken efterfrågan man tidigare kunnats se (nationellt och regionalt) avseende dagskasseinsättningar. Här har Sweco inte haft möjlighet att ta fram dagsfärska uppgifter men i Post- och kassaserviceutredningen 2004 konstaterade man bland annat att: 6 Antalet dagskasseinsättningar genom Svensk kassaservice minskade med närmare 10 procent per år under början av talet och under åren innan verksamheten avvecklades År 2003 hanterade Svenska Kassaservice dagskassor i glesbygd (Svensk Kassaservice) 3 procent av Svensk Kassaservice kunder uppgav 2004 att de besökte Svensk Kassaservice för att lämna sin dagskassa. Under perioden 1999 till 2003 minskade det totala antalet transaktioner i bankerna när det gäller dagskassor i omfattning med 12 procent I utredningen konstaterade man också att marknaden för olika former av kontanthantering hela tiden växte. Detta samtidigt som den generella inställningen bland de aktörer som hanterar kontanter (handeln, banker, Riksbanken etc.) var att minimera volymen av kontanter och sin egen medverkan i hanteringen. En stor del av betalningstransaktionerna i samhället sker dock fortfarande med kontanter som betalningsmedel. Utredningen konstaterade också att: då kontanthanteringen alltjämt bedöms utgöra en stor del av småbetalningarna de närmaste åren kvarstår behovet av dagskassehanteringen för vissa grupper av småföretagare, särskilt i glesbygd där få realistiska alternativ till Svensk Kassaservice finns idag. Exempel på sådana företag är lokala handlare och mindre restauranger samt säsongsföretagare i t.ex. fjällen och skärgårdsområdena där det inte är ekonomiskt försvarbart att sluta helhetsavtal med värdeföretagen 5 Årsrapport Länsstyrelsernas bevakning av grundläggande betaltjänster. Rapportnummer 2009:26. Länsstyrelsen i Dalarnas Län. 6 Samhällets behov av betaltjänster. Delbetänkande från Post- och kassaserviceutredningen Stockholm SOU 2004:52. 8 (24) 1

9 Ytterligare en bakgrundsfråga av vikt berör säkerheten vid transporter av dagskassor. Det kan konstateras med utgångspunkt i BRÅ:s rapport Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 att antalet dömda för grova rån har ökat med närmare 60 procent sedan år 1990: Rån är ett allvarligt brott som ökat kraftigt under 1990-talet och sedan under 2000-talet varierat kring en jämn men historiskt sett hög nivå. Framför allt är det dock person- och butiksrån som ökat Bank- och postrånen har däremot minskat sedan mitten av talet och låg år 2007 på den lägsta nivån på tjugo år med 68 anmälda brott. Detta anses främst bero på en ökad teknisk säkerhet, en minskad kontanthantering vid bank- och postkontoren samt allmänt färre kontor. Rån är också vanliga i Stockholms län. Exempelvis anmäls mellan 60 och 70 procent av alla värdetransportrån i Sverige i Stockholms län. Enligt BRÅ är det brottskoden Rån mot värdebefordran som ska användas om affärsidkare blir rånad på väg med dagskassa till banken. Antalet anmälda rån mot värdebefodran år 2009 i Stockholms län var totalt 9 stycken (15 i hela riket). Tabellen nedan visar antalet anmälda rån mot värdebefordran i Stockholms län från 1994 och framåt. Trenden är för denna brottstyp i länet är sakta avtagande. Figur 2. Anmälda rån mot värdebefordran i Stockholms län, antal 1.4 DISPOSITION Förutom detta inledande bakgrundskapitel innehåller rapporten fyra kapitel. I kapitel 2 redovisas resultaten från den analys som gjorts av med avseende på pilotprojektets genomförande. Kapitel 3 belyser dagskassehanteringen i skärgården utanför projektets ramar och kapitel 4 beskriver Tillväxtverkets och ICA Bankens verksamhet med en tillfällig mobil uttagsautomat på Utö. I kapitel 5 presenteras Sweco Eurofutures sammanfattande bedömning av projektets genomförande och en framåtsyftande analys. 9 (24) November 2010

10 2 PILOTPROJEKTET, GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 2.1 HUR TJÄNSTEN TILLHANDAHÅLLITS OCH ANVÄNTS Inom ramen för projektet Kontanthantering i Stockholms skärgård sommaren 2010 upphandlade Länsstyrelsen i Stockholms län värdetransportföretaget Loomis för att hämta dagskassor 1-2 gånger i veckan på ett antal öar. Projektet genomfördes under sju veckor från den 5 juli till den 20 augusti Genom ett brev som gick ut i slutet av juni 2010 informerade Länsstyrelsen cirka 250 företag om möjligheten att använda Loomis tjänster för att deponera sina dagskassor. Företagen fick sedan själva ta kontakt med företaget för att upprätta ett avtal mellan parterna. Under den aktuella perioden kom totalt 23 företag att använda sig av tjänsten. Företagen fick själva stå för kostnaden för uppräkningen 7 av dagskassan. Länsstyrelsen i Stockholms län stod däremot för den totala transportkostnaden. När värdetransporttjänsten upphandlades pekade Länsstyrelsen i Stockholms län i ett första steg ut 28 öar som var tänkta att ingå i upphandlingsrutten, vilket senare kom att begränsas till 15 öar. Efterfrågan från företagen ledde dock slutligen till att upphämtning av dagskassor faktiskt genomfördes på följande 11 öar: Sandhamn, Utö, Arholma, Landsort, Svartsö, Möja, Furusund, Runmarö, Blidö, Grinda och Fejan. Karta 1. Upphämtningsöar i projektet 7 Uppräkning innebär att Loomis räknar samt äkthets- och kvalitetskontrollerar kassan och sätter in denna på angivet konto. Kostnaden för själva uppräkningen varierar mellan 31 kr till 64 kr beroende på kassans storlek. 10 (24) 1

11 På Sandhamn, Utö och Arholma har tre till fyra företag deponerat dagskassor, på Landsort, Svartsö och Möja två företag och på övriga öar har ett företag deponerat dagskassor till Loomis. Kartan visar tydligt att efterfrågan på den aktuella deponeringstjänsten är spridd över hela Stockholms skärgård. Loomis hämtningar har skett med helikopter vilket inneburit att man initialt var tvungna att hitta lämpliga landningsplatser på respektive ö. Varje ö hade även en samlingsplats i en miljö som bedömdes uppfylla Loomis säkerhetskrav dit företagarna fick komma för att lämna sina dagskassor. Av säkerhetsskäl har det inte funnits någon fast tidtabell för hämtningar utan företagarna meddelades dagen innan en hämtning skulle ske, och sedan aviserades en mer exakt upphämtningstid via sms samma dag som upphämtningen skedde. Antalet gånger som Loomis utfört hämtningar per ö har varierat baserat på företagens efterfrågan. I genomsnitt har företagen dock använt tjänsten sex gånger under sommaren. 2.2 DE MEDVERKANDE FÖRETAGEN De företag som valt att använda Loomis tjänster under sommaren är antingen små företag eller mikroföretag (ett par medelstora företag, 50 och 249 anställda, ingår också i projektet) och de har alla en nära koppling till besöksnäringen. En tredjedel av företagen bedriver hotell- och/eller restaurangverksamhet och de övriga driver butiker, kiosker, vandrarhem, uthyrning av kajak och cykel etc. Majoriteten av företagen drivs under hela året men de är samtliga ändå säsongsorienterade med fokus på sommaren, vilket innebär att högsäsongen oftast infaller mellan mitten av juni fram till slutet av augusti. Närmare 70 procent av företagen har mellan 6-30 anställda under högsäsong vilket innebär att det under sommarsäsongen finns närmare 300 tjänster i de aktuella företagen. Totalt 5 av 23 företag har över 20 anställda. 11 (24) November 2010

12 På frågan hur ofta företagarna har behov av att deponera dagskassor uppger samtliga att man har behov av att lämna dagskassor 1-2 gånger i veckan under högsäsong. Under lågsäsong uppger majoriteten att man har behov av deponering 1-2 gånger i månaden eller mer sällan. 2.3 FÖRETAGENS SYN PÅ DAGSKASSAHANTERING Av intervju- och enkätsvaren framkommer det tydligt att de företag som använt tjänsten under sommaren upplever deponering av dagskassor som en viktig fråga och även ett problem i dagsläget. Samtliga av dessa företagare lyfter också fram att kontanthanteringsfrågan är mycket viktig för näringsidkare i skärgården. Drygt 90 procent av företagarna anser att deponeringen av dagskassor är ett praktiskt och logistiskt problem, när det hanteras utan det offentligas stöd. Många är beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig till fastlandet och närmsta servicepunkt såsom en deponeringsbox eller bankkontor, vilket innebär långa restider. Långa transportvägar innebär även ett förhöjt risktagande för den enskilde personen. Säkerhetsaspekten är även den faktor som lyfts fram som den främsta anledningen till varför man valt att använda Loomis deponeringstjänst under sommaren. Flera av respondenterna uttrycker en rädsla för att personligen transportera en kassa som kan omfatta en relativt stor summa i en oskyddad miljö. Flera av respondenterna gör liknande uttalande som följer: Det är främst en säkerhetsfråga att resa så långt med kontanter. Det går att göra en enstaka gång, men man kan inte ha rutiner kring detta. Ännu har jag inte hört talas om att det hänt något, men det känns bara som en tidsfråga. Det är en säkerhetsfråga. Det dröjer inte länge innan folk listar ut att där kommer en med pengar. Och om man inte vill resa med kassor så ofta så lagrar man pengarna vilket ju inte heller är bra. Innan posten lades ned hade vi en enkel hantering. Man lämnade in pengar till ett ombud vid bryggan. Sedan när posten lades ned innebar det att man fick ta på sig ryggsäcken och åka till fastlandet. Men när problemet med hanteringen av dagskassor började uppmärksammas i media etc så känns det olustigt att resa med sin kassa på ryggen. I andra hand nämns tidsåtgången för att själv ta sig in till fastlandet för att kunna deponera kassan. Restiderna för detta varierar mellan ett par timmar och upp till en hel dag beroende på var man befinner sig geografiskt, om man har tillgång till egen transport eller om man måste förlita sig på linje- och kollektivtrafik. Ett par av de medverkande företagarna uttrycker det som att: Alternativet är att vi ska avsätta en person en hel dag för att åka till ett annat inlämningsställe, det är med andra ord dyrt och praktiskt svårt att få iväg pengarna. 12 (24) 1

13 Om vi inte får pengar hämtade så måste vi åka själva med båt 15 minuter och sedan bil 25 minuter för att lämna kassan, det blir mer än en timme i varje riktning och när man är ensamföretagare innebär det ju att man måste stänga verksamheten under tiden. 2.4 FÖRETAGARNAS NÖJDHET MED DEN TILLHANDAHÅLLNA TJÄNSTEN Generellt finns en stor nöjdhet med hur dagskassedeponeringstjänsten levererats av Loomis under sommaren. Drygt 75 procent av företagen är mycket nöjda med hur tjänsten levererades när den väl var igång, däremot riktas en del kritik mot hanteringen i uppstartsskedet då en tredjedel av företagen uppger att man haft problem och fördröjningar vid avtalstecknandet med Loomis. Flera av de medverkande företagen hade kontrakt med Loomis sedan tidigare och för dessa tycks initieringen av tjänsten ha fungerat smidigt. Några av de företag som var tvungna att upprätta nya avtal uppger dock att kontraktskrivningen drog ut på tiden med upp till 2-3 veckor vilket innebar att man inte kunde använda tjänsten under hela den erbjudna perioden. Ett flertal företagare vittnar om ett ostrukturerat bemötande från Loomis, men många lyfter även fram tidsfördröjningen att teckna kontrakt som en informationsfråga. Att upprätta ett avtal tar enligt Loomis vid snabbast möjliga hantering, det vill säga att kontraktet direkt efter en förfrågan från ett företag skickas mellan Loomis och kontraktspartnern med vanlig postgång för undertecknande och registrering, upp till 10 dagar. Flera av företagarna menar att de fick höra talas om möjligheten att använda Loomis endast ett par dagar innan projektet startade varför hämtning först kunde påbörjas efter att kontrakt skrivits en bit in i projektperioden. Majoriteten av de medverkande företagarna upplever dock att kontakterna med Loomis fungerade mycket bra i samband med upphämtningen av dagskassor, vilket illustreras av nedanstående citat: Jag är mycket nöjd, tycker att allt har varit bra med tjänsten och kan inte komma på något som hade kunnat vara bättre. Det fungerade bra. Även om det till en början krävdes en del samordning så fungerade det sedan alldeles utmärkt. Aviseringen av upphämtningstider via sms tycks också ha fungerat väl i de flesta fallen. Ett par företagare påpekar dock att sms-aviseringen kom för sent vid ett par tillfällen. Rutinerna kring sms-avisering skulle med andra ord kunna förbättras för att säkerställa att företagarna får besked i god tid för att kunna ta sig till den aktuella upphämtningsplatsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att man i en eventuell framtida insats bör man lägga större fokus på information. Informationen bör komma tidigt, vara mycket tydlig och enkel. En mer komplett förteckning över företag i Stockholms skärgård bör också upprättas för att säkerställa att man når så många företag som möjligt med information om eventuella erbjudna tjänster. 13 (24) November 2010

14 2.5 KOSTNADER FÖR PROJEKTET Kostnaden för Loomis tjänster har enligt Länsstyrelsen i Stockholms län uppgått till kr. Detta omfattar dock inte pilotprojektets totala kostnad vilken med administration och genomförandet av en pilotstudie etc. har uppgått till drygt 1 miljon kronor. Enligt Sweco Eurofutures uppskattning har de 23 medverkande företagen använt dagskassehanteringstjänsten i genomsnitt 6 gånger under sommaren. Detta ger sammantaget cirka 140 enskilda dagskassehämtningar. Beräknat utifrån Loomis transportkostnader skulle kostnaden för en företagshämtning utifrån detta kunna uppskattas till cirka kr. 14 (24) 1

15 3 KONTANTHANTERING I SKÄRGÅRDEN UTAN PROJEKTET 3.1 FÖRETAGSPROFIL Liksom de företag som medverkat i projektet är de övriga företagen som svarat på Sweco Eurofutures enkät i stor utsträckning små företag med koppling till besöksnäringen. Närmare hälften av företagen har mellan två till fem anställda och en tredjedel av företagen bedriver hotell- och/eller restaurangverksamhet. I företagsgruppen ingår dock även andra branscher som jordbruk, industri och fiskenäring. Majoriteten av företagen bedriver verksamhet året runt, men närmare hälften uppger att man främst bedriver verksamhet under sommarhalvåret. Av de 41 företag som inte använde Loomis tjänst under sommaren och som svarat på enkäten är det drygt hälften som uppger att man har behov av att deponera dagskassor. Under högsäsong säger endast två av dessa företag att de har behov av att deponera dagskassor oftare än 1-2 gånger i veckan och tre företag mer sällan. Under lågsäsong har närmare 80 procent av företagen endast behov av att deponera kassor 1-2 gånger i månaden eller mer sällan. Bilden nedan illustrerar det sammantagna behovet av att deponera dagskassor hos både de företag som medverkat i projektet och de som inte använt Loomis tjänster under sommaren. Figur 3. Företagens behov av att deponera dagskassor under sommaren, i procent (medverkande + icke-medverkande företag) Mer sällan än 1-2 gånger i månaden 1-2 gånger i månaden 1-2 gånger i veckan Varje dag FÖRETAGENS HANTERING AV DAGSKASSOR Även de företagare som inte använt Loomis upphämtningstjänst under sommaren lyfter fram kontant- och dagskassehantering som en mycket viktig eller viktig fråga för före- tagen i skärgården. Däremot är det en lägre andel, endast hälften, som anser att deponering av dagskassor i dagsläget är ett problem eller en säkerhetsrisk för dem personligen. 15 (24) November 2010

16 På frågan hur företagen (de som inte använt tjänsten) hanterar deponeringen av dagskassor svarar drygt 80 procent att de själva tar sig till en bank eller en servicebox på fastlandet för att deponera sin kassa. Ett fåtal företag går ihop med andra företagare för att hjälpas åt och dela på ansvaret att åka till fastlandet för att deponera kassorna på ett bankkontor eller i en servicebox. Ett fåtal företagare har även möjligheten att hantera deponering genom sin roll som betalserviceombud. Inte något av de företag som svarat på enkäten uppger att man hanterar sin dagskassa genom att deponera till en servicebox på en ö i skärgården eller genom att själv köpa en upphämtningstjänst av ett värdetransportföretag. Det framgår därmed tydligt att det vanligaste alternativet är att företagarna själva transporterar sin dagskassa till fastlandet via linje- och eller kollektivtrafik eller med eget transportmedel. 3.3 VARFÖR VALDE FÖRETAGEN ATT INTE ANVÄNDA LOOMIS Samtliga av de företagare som besvarat Sweco Eurofutures enkät uppger att man kände till Länsstyrelsens pilotprojekt. Detta kan tyda på att Länsstyrelsen i Stockholms län har nått ut med information om projektets genomförande; i vilket skede informationen nått mottagarna är dock oklart. Det kan också vara så att man fått informationen via vänner, bekanta, nätverk eller dylikt. Detta är också delvis paradoxalt då den mest förekommande anledningen till att man inte använt Loomis deponeringstjänst (enligt företagen själva) uppges vara bristande information (25 % av företagen). Flera av respondenterna uppger att man inte visste att projektet fanns innan verksamheten redan var igång och att man då uppfattade det som att det var för sent att delta. Andra menar att informationen kom för nära projektstart och att man gjorde bedömningen att det skulle vara för kort tid kvar av perioden, efter det att avtalsskrivningen skulle vara avklarad. Ett exempel på ett sådant svar från de ickemedverkande företagarna följer nedan. Erbjudandet kom för sent. Vi hade redan etablerat rutiner för annat förfarande. Väl inne i säsong finns få eller inga möjligheter att ändra på fastställda rutiner, man mäktar inte med. Om tjänsten erbjuds igen under 2011 vill vi vara med om erbjudandet finns klart redan i april månad. På frågan vilken den främsta anledningen var att man inte valde att använda den tillhandahållna tjänsten via Loomis svarar också ca 20 procent av företagen att man har en så pass liten eller obefintlig hantering av kontanter i sin verksamhet att behovet inte fanns. Figur 3. Motivering till bortval av tjänst, i procent 16 (24) 1

17 Fel öar Mot helikopter Tidsaspekten Informationsbrist Inget behov Problem Loomis Cirka 12 procent av företagen uppger att de valde bort Loomis transporttjänst av den anledningen att man inte kan eller är beredd att anpassa sig till vissa hämtningstider, en inställning som nedanstående citat illustrerar väl: Jag kan inte genom att få ett sms åka 1 mil till uppsamlingsplatsen. Om det är under värsta/bästa tiden på dagen, kan jag inte undvara mig själv eller en anställd den tiden det tar. Jag måste veta innan och själv få bestämma tiden! Loomis hämtningsrutt omfattade ett antal utpekade öar och några av företagen valde att inte använda tjänsten då man ansåg det lika enkelt eller till och med enklare att ta sig till fastlandet istället för till en av upphämtningsöarna i de fall man inte bedriver verksamhet på någon av dessa öar. Några få företagare uttrycker att man är emot helikopter som transportmedel, dels på grund av miljömässiga skäl, dels för att man inte har någon bra landningsplats. Dessutom tycker man att helikopter drar till sig för mycket uppmärksamhet, vilket upplevs påverka säkerhetsaspekten negativt. Ett par av företagen löser också hanteringen via kuponginlösen eller Betalservice och har därmed inte heller behov av tjänsten. Ett par av företagen uppger att man av olika anledningar misslyckats med att upprätta ett avtal med Loomis och att man därför inte kunnat ta del av tjänsten under sommaren. Det har i något fall handlat om att fel avtal skickats mellan parterna. 3.4 INTRESSE FÖR EN LIKNANDE TJÄNST I FRAMTIDEN Tidigare i rapporten har det framkommit att dagskassehantering anses vara en viktig fråga för företagare i skärgården liksom att det finns behov av en deponeringstjänst. I intervjuerna och enkäten har företagen även tillfrågats om man är intresserad av att i 17 (24) November 2010

18 framtiden vara med och medfinansiera en dagskassedeponeringstjänst. Totalt svarar 66 procent av företagen, både de som använt och inte använt Loomis tjänst under sommaren, att man är intresserad av att bidra till en framtida lösning på kontanthanteringen. Andelen företag som är beredda att betala för tjänsten skiljer sig något mellan de företag som använt tjänsten (ca 80 % betalningsvilliga) och de som inte använt tjänsten (ca 60 % betalningsvilliga). Betalningsviljan i termer av hur mycket man är beredd att betala för en framtida lösning är dock låg i relation till vad en hämtning kostar baserat på kostnaden för transporttjänsten under sommaren Figur 4. Betalningsvilja per hämtning, i procent av de som är beredda att medfinansiera < 250 kr kr kr kr > 2500 kr Drygt 80 procent av det totala antalet företag som säger sig vara villiga att medfinansiera en deponeringstjänst är beredda att betala maximalt 250 kr per hämtning. Inom denna grupp varierar betalningsviljan till att röra sig om en summa motsvarande vad det kostar att deponera kassa i en servicebox på fastlandet till de som tycker att 250 kr precis är gränsen för en rimlig kostnad. Endast sex företag säger sig vara beredda att lägga mellan kr per hämtning. Hur mycket man är villig att betala skiljer sig inte nämnbart åt mellan de företag som använt tjänsten och de som inte använt tjänsten. Swecos slutsats är dock här att det finns ett tydligt behov under sommaren att få deponera dagskassor, som också överskrider användningen i pilotprojektet. En eventuell framtida satsning bör också baseras på den bild av efterfrågan som utvärderingen mer specifikt ger. Var, när, hur och vilka efterfrågar? Swecos slutsats är också att det tycks finnas ett marknadsmisslyckande 8 i Stockholms skärgård när det gäller hanteringen av dagskassor. Sannolikt blir kostnaden för den en- 8 Ett marknadsmisslyckade är i neoklassisk och besläktad nationalekonomi en situation där den fria marknaden inte lyckas åstadkomma en optimal resursanvändning i samhället i någon fråga. Marknadsmisslyckandet i det här avseendet kan också kopplas samman med samhällets alternativkostnader om man inte intervenerar. 18 (24) 1

19 skilda företagen för hög att ta om dagskassehanteringen erbjuds endast till marknadsmässiga priser. 4 FÖRSÖK MED UTTAGSAUTOMAT I SKÄRGÅRDEN Som ett led i Swecos uppdrag med denna utvärdering ingick också att undersöka hur Tillväxtverket och ICA Banks försök med en tillfällig uttagsautomat på ICA Utö fallit ut. Bakgrunden till försöket var enligt Tillväxtverket bland annat en rapport som tagits fram om företagens behov av service i gles- och landsbygd. I rapporten undersöktes bland annat vilka former av service som företag i glesbygd efterfrågar och vad man kan se för skillnader i relation till större städer etc. En slutsats var att kontanthanteringen ibland är ett problem i fjällvärld och skärgård men också i andra områden med verksamheter som har en koppling till besöksnäringen. Försöket med en uttagsautomat på Utö har varit ett led i en bredare ansats att testa billig, enkel och mobil kontanthanteringslösning i säsongsorienterade områden och som i sig baseras på ett regeringsuppdrag att testa nya lösningar inom kommersiell och offentlig service. Tillväxtverket skriver på hemsidan: Flera av dessa områden kännetecknas av en växande besöksnäring med högt tryck säsongsvis. Där finns också många små- och microföretag. Dessa har inte alltid råd att installera eller abonnera på kortlösningar, vilket gör att behovet av kontanter är större än i andra områden. Insatsen på Utö inleddes men en upphandling där ICA Bank visade sig kunna leverera det som efterfrågades. En uttagsautomat fanns sedan på plats på Utö från midsommar till november Syftet med satsningen var att stödja det lokala näringslivet och företag som är beroende av kontanter i sin verksamhet. Ett bisyfte var att kunna visa upp ett gott exempel på hur kontanthanteringsproblematiken kan lösas i områden där kortbetalning ännu inte helt kan ersätta kontanter. Projektet syftade således inte till att underlätta företags kontanthantering. För ICA handlaren som hanterat uttagsautomaten har detta dock varit en positiv bieffekt då handlaren kunnat deponera kontanter från försäljningen i butiken i uttagsautomaten. Målgruppen som använt uttagsautomaten har enligt handlaren i stor utsträckning varit utländska turister och personer som inte handlade i butiken. De som handlar i affären med kort erbjuds möjligheten att ta ut pengar över betalbelopp vid inköp varför dessa enligt handlaren inte varit den främsta målgruppen för automaten. Dock handlar ju långt ifrån alla öns besökare i butiken och det ju inte heller säkert att kunderna noterar möjlighet att ta ut kontanter i samband med inköp, varför uttagsautomaten erbjudit öns besökare en bredare service. 19 (24) November 2010

20 Automaten som fanns på plats på Utö från midsommar till november 2010 är mobil och den kommer under vintern att flyttas till en ort i svenska fjällen. Totalt omfattas fyra orter och butiker i Sverige av försöket som fortlöper sommaren Satsningen bedöms som lyckad av de involverade aktörerna, men utan offentlig finansiering blir det ingen fortsättning enligt ICA bank. Detta samtidigt som ICA Utö uttryckt en vilja att ha kvar automaten. Ansvariga på ICA Utö menade att användningen av automaten var klart över förväntan och att man fått mycket positiv feedback på försöket. Vid ett relativt stort antal tillfällen under sommaren tog också pengarna slut i automaten på grund av den stora efterfrågan. Försöket kostar totalt enligt Tillväxtverkets hemsida kronor (sannolikt för samtliga fyrs uppställningsplatser). De kostnader som finns för en sådan här satsning och som nämnts i intervjumaterialet är utöver detta bankavgifter, arbetstid för handlaren, installation och viss mindre ombyggnader men även utbildning. Under intervjun med Sweco bedömde ICA Bank att lösningen med en mobil uttagsautomat saknar marknadsmässiga förutsättningar i skärgården och att automaten inte hade kunnat placeras på Utö utan den offentliga finansieringen. Samtidigt bör detta inte uppfattas som ett slutgiltigt svar på frågan om de marknadsmässiga förutsättningarna för uttagsautomater i skärgården. Olika banker kan mycket väl göra olika bedömningar i detta avseende. Våra intervjuer samt enkäten visar också tydligt att företagen i skärgården anser att det finns ett underlag för fler uttagsautomater under sommaren i skärgården. När frågan ställdes i enkäten menade 73 procent av företagen att det finns ett behov av fler uttagsautomater i skärgården under sommaren. 6 procent menade att det inte fanns ett sådant behov medan 21 procent var neutrala eller ansåg att de inte kunde bedöma frågan. Resonemang om möjligheten till synergier mellan uttagsautomat och dagskassehantering förs i nästa kapitel. Bild 1. ICA Utö 20 (24) 1

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011 Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar Den 15 juni 2011 Bakgrund Staten har sedan länge tagit stort ansvar för att det ska finnas möjligheter att betala räkningar ta emot betalningar tillgången

Läs mer

RAPPORT. ISSN1400-0792 Nr 2010:9. Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län

RAPPORT. ISSN1400-0792 Nr 2010:9. Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län RAPPORT ISSN1400-0792 Nr 2010:9 Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län 2 Titel: Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län Utgivningsår:

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014 Att betala och att ta betalt Vad är grundläggande betaltjänster? Det är tjänster som gör det möjligt för dig att: Ta ut och sätta in kontanter Betala räkningar Sätta in

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster

Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster DATUM VÅR REFERENS 008-0-07 Dnr 07-0977 ERT DATUM ER REFERENS Kravspecifikation, upphandling av grundläggande betaltjänster POSTADRESS Box 5398, 0 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 6 TELEFON

Läs mer

Kravspecifikation. Upphandling av värdetransporter. Post- och telestyrelsen 1

Kravspecifikation. Upphandling av värdetransporter. Post- och telestyrelsen 1 Upphandling av värdetransporter Post- och telestyrelsen 1 Bilaga 1 till förfrågningsunderlag för upphandling av värdetransporter Diarienummer 12-xxxx Författare Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49

Läs mer

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs

Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Framställning till riksdagen 2011/12: RBX Framställning om vissa utredningsbehov med anledning av Panaxias konkurs Sammanfattning I framställningen föreslås att en eller flera utredningar snarast påbörjas

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Kontanthantering via dagligvarubutiker

Kontanthantering via dagligvarubutiker Kontanthantering via dagligvarubutiker Sammanfattning av ett pilotförsök inom programmet Lokala servicelösningar December 2011, Dnr: 2520-2010-002913 Sammanfattning Inom ramen för programmet Lokala servicelösningar

Läs mer

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117 Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien

Tidplan för introduktionen av den nya sedel- och myntserien 2 Protokollsbilaga C Direktionens protokoll 120529, 6 PM DATUM: 2012-05-11 AVDELNING: ADM HANDLÄGGARE: Leif Jacobsson SÄKERHETSKLASS: Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11)

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Remissvar Regional indelning - tre nya län

Remissvar Regional indelning - tre nya län YTTRANDE Datum Vår referens 2016-09-22 Dnr: 16-8055 Aktbilaga 3 Sida 1(5) SA1 Stina Levin 086785658 stina.levin@pts.se Er referens Fi2016/02568/K Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013

REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013 REGIONALT SERVICEPROGRAM (RSP) FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010-2013 1) Målformulering Syftet med programmet. Syftet med verksamheten är att bidra till att uppnå en god tillgänglighet till kommersiell och offentlig

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977

Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 1 Förtydligande av: Anbud grundläggande betaltjänster dnr 07-10977 KI Kuponginlösen AB och ICA Banken AB får härmed med anledning av PTS begäran av den 6 mars 2008 förtydliga vårt anbud avseende rubricerad

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Betaltjänster. Anna Boström. enhetschef på konsumentmarknadsavdelningen. Post- och telestyrelsen

Betaltjänster. Anna Boström. enhetschef på konsumentmarknadsavdelningen. Post- och telestyrelsen Betaltjänster Anna Boström enhetschef på konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Förmiddagens program Kort inledning Presentation av två olika marknadslösningar Banken nära dig Abuni Alternativa

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Rapport 2010:23. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010. Näringslivsenheten

Rapport 2010:23. Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010. Näringslivsenheten Rapport 2010:23 Bevakning av grundläggande betaltjänster Länsstyrelsens årsrapport 2010 Näringslivsenheten Foto: Janne Eriksson. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, november 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta

Rapport 2001:01. Skärgårdsfakta Rapport 2001:01 Skärgårdsfakta Förord Stockholm ska bli världens bästa region att vistas, verka och växa i. Det uppnås genom att människor, företag, kommuner och regioner skapar attraktiva miljöer och

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Tjänsteskrivelse H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andren, förvaltningschef 2014-09-17 HU-HOH14-145 Nämnden för Habilitering och Utbildning Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Bakgrund

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd

Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT

PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT PENNINGTVÄTT UPPLÄGG MED OSANNA FAKTUROR 10 MARS 2016 GEMENSAM RAPPORT FI Dnr 16-3153 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Typologier 7 Beställarbolag 7 Fakturaskrivande bolag 7 Finansiella

Läs mer

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055 PTS-ER-2004:9 Dnr: 03-530/32 Post- och telestyrelsen UNDERSÖKNING AV BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 26 JANUARI 2004 T-25055 Kontaktpersoner: Post- och Mathias Henricson, e-post: mathias.henricson@pts.se,

Läs mer

e-kommunikation i byggbranschen

e-kommunikation i byggbranschen Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se

Läs mer

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Hantering av kontantkassor Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering av kontantkassor Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

Dnr: (9)

Dnr: (9) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-09-30 Dnr: 12-8342-5 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Ellen Källström 08 678 57 39 ellen.kallstrom@pts.se Slutredovisning av uppdrag att fortsatt genomföra särskilda

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

Bilaga 11 Mall för Inbjudan till Förnyad Konkurrensutsättning

Bilaga 11 Mall för Inbjudan till Förnyad Konkurrensutsättning Bilaga 11 Mall för Inbjudan till Förnyad Konkurrensutsättning stockholm.se Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Hantverkargatan 2F 104 22 Stockholm Växel 08-508 33 000 www.stockholm.se

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden Årsberättelse 1(5) Datum Dnr 2016-02-22 Årsberättelse 2015 för E-legitimationsnämnden www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling Kommunal upphandling det möjligas konst Jordbruks och trädgårdskonferens 3 mars, Alnarp Thomas Idermark 2011 03 03 Lagen om offentlig upphandling Gällande lag om offentlig upphandling (2007:1091) I samband

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Granskning Externa intäkter Dnr: Rev 53-2010 Genomförd av: PWC AB Behandlad av Revisorskollegiet den 8 juni 2010 www.pwc.com/se RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Lotta

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet GÄSENE KÖTT Datum: 204-2-23... Journalnummer: Projekttid: Juli December 204. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2005 T

BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2005 T UNDERSÖKNING AV BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 200 23 FEBRUARI 200 T-7 Kontaktpersoner: Post- och Mathias Henricson, e-post: mathias.henricson@pts.se, tel: 08-78 2 telestyrelsen: Temo AB: Cecilia Svärd,

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-03-31 Utbildningsnämnden Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning Förslag till beslut Utbildningsförvaltningens förslag 1 Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011

BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011 Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader Roslagens Destinationsdag 2012 BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011 Enskilda företag

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2013-12-16 TN-295/2012 623 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2012 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Rapport 2001:01 2014:6. Regionalt serviceprogram 2014 2018. för kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd

Rapport 2001:01 2014:6. Regionalt serviceprogram 2014 2018. för kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd Rapport 2001:01 2014:6 Regionalt serviceprogram 2014 2018 för kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygd Rapport 2014:6 Regionalt serviceprogram 2014 2018 för kommersiell och offentlig service

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid telefonförsäljning. Dir. 2013:95. Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Kommittédirektiv Konsumentskydd vid telefonförsäljning Dir. 2013:95 Beslut vid regeringssammanträde den 31 oktober 2013 Sammanfattning Problem i samband med telefonförsäljning av varor och tjänster har

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ett nytt sätt att arbeta

Ett nytt sätt att arbeta Rapportnummer PTS-ER 2012:23 Datum 2012-10-31 Ett nytt sätt att arbeta Regionalisering av insatser inom grundläggande betaltjänster Rapportnummer PTS-ER 2012:23 Diarienummer 12-9349 ISSN 1650-9862 Författare

Läs mer