Patientens väg genom vården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientens väg genom vården"

Transkript

1 Patientens väg genom vården ett regionalt, tvärprofessionellt processorienterat utvecklingsarbete Rapport till SKL från projektet om koloncancer genomförd i Sydöstra sjukvårdsregionen: Kalmar, Jönköping och Östergötlands län Personerna på bilderna har inget direkt samband med innehållet i rapporten. 1

2 Exempel på patienterfarenheter Jag fick veta att det skulle ske en operation men inte vägen dit Koloncancerpatient Tänk vad orden och hur vi uttrycker oss har betydelse. Säg patient jämfört med person med patienterfarenhet. Visst är det skillnad? Skillnad på hur man blir sedd som person. Är jag någon som behöver tas om hand eller är jag en person som har erfarenhet att delge någon annan? När upphör jag att vara patient? Jag tänker att jag upphör att vara det när jag skrivs ut från sjukvården. Samtidigt ska jag gå på uppföljande undersökningar i fyra år till och i det perspektivet kommer jag ju fortsätta att vara patient Projektet har satt fokus på patienten och dess flöde genom vårdkedjan som en linje och inte en passage genom flera boxar på vägen Onkologiska kliniken Färdigbehandlad koloncancerpatient "Om vi skulle göra om koloncancerprojektet skulle vi redan från början ta med mycket mer patienter och utgå från deras frågor redan vid start. Kirurgläkare Har en timma på mig att dricka en liter vatten innan det är dags för undersökning. Toabesök brukar vara prio ett efter avklarad röntgen. Sedan ska jag till labb och till medicin. Effektiv är ordet. Samordning passar också bra och miljö då jag hinner allt detta under en och samma resa istället för tre. Vid senaste operationen fick jag en helt och hållen genomgång av en läkare om mina besvär. Vid de två andra operationerna fick jag aldrig träffa en läkare, visste inte ens om vem som opererat mig Man har konstaterat en tumör på tjocktarmen. Det har gjorts på ett så tidigt stadium att den ännu ej har påverkat aptit eller livskvalitet. Klart att cancer ger upphov till en viss oro, dock ingen ångest. Jag känner mig väl omhändertagen. Har blivit informerad om min sjukdom på ett föredömligt och professionellt sätt av samtliga berörda. Känner stor trygghet Efter avslutad behandling kände jag mig så ensam och utlämnad, utsläppt som en fågel, känner mig övergiven skulle vilja att någon hör av sig Personal berättar "Nu är vi bättre på att hålla koll hela tiden, är mera alerta och på; bevakar så att inte processen ska stanna upp p.g.a. remisser blivit liggande eller papper som läkarna ska signera innan de ska vidare, vi jagar på för att i varje led minska väntetiden för patienten" Kontaktsjuksköterska 2

3 Innehållsförteckning Rapport för SKL:s räkning... 4 Inledning... 4 Cancervården i Sverige är i förändring Fler får cancer... 5 Incitament för förbättringar och försöksverksamhetens tre övergripande frågeställningar... 5 Ett processorienterat angreppsätt... 6 Regionalt Cancercentrums sex löften till regionens medborgare och patienter... 6 Bakgrund- Regionens ansökan till SKL projektstart maj Variation Att ta tillvara det som fungerar och de goda exemplen Organiserande och resurser som möjliggjort arbetet Idékoncept och utgångspunkter i arbetet Partnerskap med patient och närstående i utvecklingsarbete Processorienterat arbetssätt kartläggning av patientens väg genom vården Mäta för att veta och som verktyg för att leda Lärandekoncept Systemkarta och systemsyn Resultat om förbättringar i patientens process När och hur blir man koloncancerpatient? Som att leta efter en nål i en höstack Förbättringsområde 1. Minimera värdelös väntan Förbättringsområde 2. Patient och närståendemedverkan - från patientinvolvering till partnerskap Förbättringsområde 3. Prevention Förbättringsområde 4. Tidig upptäckt fyra modeller Förbättringsområde 5. Utredning, behandling, palliativ vård enligt bästa metod Patient Perspektiv Protokoll (PPP) Följsamhet till Best Practice Medicinska processer på frammarsch Förbättringsområde 6. Multidisciplinär samverkan Multidisciplinära konferenser (MDK) CUUS - Cancerutredningsteam vid Universitetssjukhuset i Linköping Forskning och förnyelse av ansatser Summering av erfarenheter och resultat Tankar tar tid 50 förbättringsområden är påbörjade i 6 löftesområden Detta vet vi Vad har vi lärt oss? Kontakt Referenslista

4 Rapport för SKL:s räkning I Koloncancerprojektet har patienter, närstående, medarbetare, personer med patienterfarenhet eller patientföreningsuppdrag, projektledare, förbättrings- och metodstöd samt forskare tillsammans identifierat och beskrivit gap och förbättringspotentialer. Dessa är projektets utmaning i patientens process från folkhälsa, till prevention, utredning och behandling, till bot och/eller lindring. Den regionala projektledningen för Koloncancerprojektet som på olika sätt utifrån vitt skilda kompetenser och erfarenheter har haft förmånen att samarbeta vill med denna första rapport översiktligt redovisa hur arbetet genomförts men också fånga viktiga framsteg. Här presenteras många bra exempel på möjliga angreppssätt och arbetsmodeller vilka har testats ibland i alla landsting, ibland i ett landsting och ibland på enskilda arbetsplatser. Rapporten försöker fånga hittills uppnådda resultat och koncept som prövats i text, mätningar och tabeller. Underlag till redovisade förbättringsarbeten i rapporten finns att tillgå i bilagor vilka kan rekvireras från projektledningen. Inledning Cancervården i Sverige är i förändring. I den av regeringen initierade utredningen En nationell cancerstrategi, för framtiden (SOU 2009:11) betonas att arbetet ska genomföras utifrån ett helhetsperspektiv och omfatta primär prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, palliativ vård, kunskapsbildning och kunskapsspridning. Frågan om patientperspektivet ska uppmärksammas särskilt. Regeringen vill åstadkomma en nationell och regional samordning av forskning, prevention, vård, utbildning och utveckling inom cancerområdet och idén är att detta ska bäras fram av sex operativa regionala cancercentrum. Idén är att ta ett samlat grepp över cancervårdens utveckling för att systematiskt och samordnat åtgärda uppmärksammade brister och i tid kunna möta framtidens utmaningar. De nationella målen för cancervårdens utveckling är: minska risken att insjukna och dö i cancer förbättra omhändertagandet av patienter med cancer förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos minska regionala skillnader i överlevnad minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad 4

5 Genom olika initiativ bl.a. från Sveriges kommuners och landsting (SKL) är den nationella cancerstrategin på väg att förverkligas. Ett av dessa initiativ är försöksverksamheten utgående från koloncancerprocessen i Sydöstra sjukvårdsregionen (omfattande Östergötland-, Kalmar- och Jönköpings län) omnämnt som Koloncancerprojektet. Fler får cancer Idag vet vi att antalet personer som lever med cancer förväntas fördubblas fram till år Detta beror i första hand på en ökad befolkning och allt fler äldre men också på att behandlingen av vissa cancersjukdomar har gjort stora framsteg att cancer idag kan betraktas som en kronisk sjukdom och där patienter med cancer lever längre. Cancer är i dag också den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige, och den som ökar snabbast. För den äldre befolkningen ligger cancer bakom majoriteten av dödsfallen. Av Sveriges totala sjukvårdskostnader utgör cancervården cirka sju procent och kostnaderna förväntas öka framöver. Den faktiska samhällskostnaden är ännu högre. Om indirekta kostnader som ökad dödlighet, sjukfrånvaro och produktivitetsförluster inkluderas beräknas den totala samhällskostnaden till ca 33 miljarder kronor. Antalet personer som lever med cancer (prevalens) ökar, och fler insjuknar (incidens), samt en längre genomsnittsöverlevnad. Mot bakgrund av ovanstående har sydöstra sjukvårdsregionen från sommaren 2010 till hösten 2012 bedrivit en regional försöksverksamhet med målet att utifrån drygt femtio identifierade förbättringsområden utveckla och pröva nya arbetssätt inom cancervården. Projektet har också fungerat som en arena för regional samverkan, tvärprofessionellt lärande och utveckling. I uppdraget ingår att erfarenheterna och resultaten från försöksverksamheten ska tas tillvara och spridas till övriga cancerprocesser regionalt och nationellt. Se länk till projektets webbsida: Incitament för förbättringar och försöksverksamhetens tre övergripande frågeställningar Jag fick veta att det skulle ske en operation men inte vägen dit - Koloncancerpatient Incitamentet till att starta Koloncancerprojektet var patienternas behov men också förbättringsmöjligheter som uppmärksammats i regionens olika verksamheter vilka lyfts fram och sammanfattats i den nationella cancerstrategin för framtiden. Där betonas 2009 att cancervården är fragmenterad med långa och varierande väntetider och ett centralt problem är allmän avsaknad av patientfokus. Vid granskningar genomförda under 2009 i Sydöstra sjukvårdsregionen uppvisades oönskad variation i både process och resultatmått och luckor i förståelsen för hur delar av processen fungerar inom koloncancervården. Detta resulterade i att ansökan till SKL formulerades utifrån ambitionen att arbeta med tre övergripande frågeställningar: 5

6 A. Hur kan regionen som system åstadkomma bästa möjliga på befolkningsnivå ur patientens samt närståendes perspektiv i hela processen runt en cancersjukdom? B. Hur kan vårdprocessen med avseende på prevention, tidig upptäckt, diagnos, vård och behandling och palliation göras bästa möjliga varje gång i syfte att få bort oönskad variation? C. Vilka generella och specifika lärdomar kan dras från utvecklingsarbetet i vårdprocessen koloncancer om hur vi åstadkommer bästa möjliga hälso- och sjukvård ur ett patient-, närstående- och befolkningsperspektiv under en försöksperiod för regionens cancervård? Ett processorienterat angreppsätt Projektet har genomförts som ett regiongemensamt förbättringsarbete och fokuserat på följande utvecklingsområden vilka redovisas som separata avsnitt här i rapporten: 1) Minimera värdelös väntan 2) Patient- och närstående medverkan 3) Prevention 4) Tidig upptäckt 5) Utredning, behandling, palliativ vård enligt bästa metod samt 6) Multidisciplinär samverkan. Ett viktigt strukturstöd för projektet var att 6 månader efter starten av den regionala försöksverksamheten etablerades Regionalt cancercentrum sydöst (RCCSÖ). En av de första interventionerna som den regionala sjukvårdsledning bad RCCSÖ genomföra var sex löften till medborgare, patienter och deras närstående vilka kommit att bli också koloncancer arbetets gemensamma mål. Med utgångspunkt från dessa har gap identifierats och mål satts. Regionalt Cancercentrums sex löften till regionens medborgare och patienter Medborgaren/patienten erbjuds bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningsprogram Patienten ska få påbörja adekvat behandling inom fyra veckor Patienten (och närstående) är välinformerad/delaktig i hela vårdkedjan Patienten erbjuds diagnostik och behandling enligt bästa metod I livets slutskede ges lika god palliativ vård oavsett bostadsort Regionalt cancercentrum ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Arbetet i projektet har efter hand stämts av mot dessa löften och kontinuerligt prövats i de ovan nämnda förbättringsområdena som pågår och pågått. 6

7 Bakgrund- Regionens ansökan till SKL projektstart maj 2010 Arbetet påbörjades via SKL:s initiativ den 16 november 2009 då alla regioner inbjöds till en satsning kallad Cancervården i Sverige skall förbättras. I januari 2010 samlades landstingsledningarna och experter inom cancerområdet samt forskare i Sydöstra sjukvårdsregionen för att diskutera regionenens nuläge. Målet var att mejsla fram ett övergripande angreppssätt var situationen i Sydöstra sjukvårdsregionen avseende koloncancer att vi på tio år haft fall, varav något fler kvinnor än män. (se tabell 1) endast 4,5 % var under 50 år och 13 % under 60 år. Län Antal fall Kvinnor Män Medianålder Kvinnor Män Antal avlidna Medianålder Jönköping Kalmar Östergötland Totalt Tabell 1. Grunddata koloncancer 2000 till 2009 i den Sydöstra sjukvårdsregionen. Dagen innehöll presentationer om hur stor variationen avseende överlevnad kunde vara på nio sjukhus i Stockholm och att detta ej var resultat av akademi eller storlek (se figur 1). Det fanns ingen som trodde att situationen var annorlunda i Sydöstra sjukvårdsregionen. 7

8 Colon cancer management and outcome in relation to individual hospitals in a defined population A. Sjövall, T. Holm, T. Singnomkiso, F. Granath, B. Iimellus and B. Cedermark Figur 1. visar 10 sjukhus i Stockholms Läns Landsting och Gotland presterar avsevärt bättre avseende kirurgiska insatser och överlevnad. I patientens process identifierade mötet bristen på systemsyn och att fokus historiskt i första hand har varit på diagnos och utredning och mindre på patienternas möjlighet att komma till, ledtider eller uppföljning och palliativa frågor (se figur 2). På basis av detta valde regionledningen att delta i SKL-projektet med en regional gruppering som fick en bred representation från alla tre ingående länen samt med forskare inbjudna från starten. Det fanns en medvetenhet om att regionens cancervård hade stor förbättringspotential och att gapen som identifierades kunde ge drivkraft för förändring. Det fanns också en förståelse för att fokus i cancervården i första hand legat på hur förbättra diagnos och utredning, men om resultaten skulle förbättras behövde vi arbeta i hela cancerområdet, vilket figur 2 illustrerar. 8

9 Figur 2. En pedagogisk illustration som användes i den inledande diskussionen med landstingsledningarna om var kunskapsutvecklingens fokus varit i cancervården. Källa: Paul Batalden. Projektansökan till SKL arbetades fram varpå försöksverksamheten för koloncancer inom Sydöstra sjukvårdsregionen beviljades. 9

10 Variation När projektet startade visade också kartläggningen av koloncancervården på oönskade variationer (se figur 3). Koloncancer 5 års överlevnad Koloncancer fem års överlevnad, kvinnor (%) Län Sverige bästa medelvärde Kronoberg 68,2 Jönköping 68,5 Sörmland 68,2 Jönköping 65,3 68,5 66,9 Kalmar 55,4 59,9 55,3 Östergötland 54,7 52,6 53,8 Koloncancer fem års överlevnad, män (%) Sverige bästa medelvärde Dalarna 64,5 Dalarna 65,6 Västmanland 66,9 Jönköping 51,9 54,1 56,2 Kalmar 56,7 54,4 53,7 Östergötland 54,0 54,2 54,7 Figur 3. Visar olikheter avseende fem årsöverlevnad i de tre landstingen. Data hämtad från Öppna jämförelser. Den regionala projektledningen fick bekräftat och konsensus om att det fanns brister både avseende genomförande av vardagsarbetet och helhetsförståelse för hur hela patientens process fungerar. Gruppen behövde därför skyndsamt tillsammans lära mer om hur patientens väg genom vården upplevs av patient och närstående men också förstå vilka resultat som åstadkoms i arbetet och vilka de viktigaste orsakerna till variation var. En kartläggning av incidens och överlevnad i koloncancer inom Landstinget i Jönköping speglade variationer mellan enheters resultat över tid och vi förstod att ytterligare arbete krävdes för att få ett korrekt underlag. Vi förstod att preventivt arbete i relation till befolkningsgrupper med olika bakgrunder såg olika ut i länet. 10

11 I en kartläggning i regionen av c:a 1000 koloncancerpatienters väg i vården speglades tiden från första läkarbesök på vårdcentral p.g.a. tarmsymtom till dess patienten blev opererad på stora variationer. För vissa patienter kunde tiden vara upp till 83 dagar i Östergötlands län, 70 dagar i Jönköpings län, och 59 dagar i Kalmar län. (se figur 4) 2009 gjordes en stickprovskontroll i Landstinget i Östergötland där den initiala väntetiden minskat till 66 dagar men samtidigt fanns det även i vårdkedjans nästa led, efter operation till besök på onkologisk klinik, betydande väntan: 45 dagar. I ansökan till projektet användes en systembild för att beskriva förståelsen för helhetsperspektiv där vi illustrerade hur olika allvarlighetsgrad av cancer krävde olika angreppssätt. (se figur 4) Figur 4. Projektets första systembild i ansökan 11

12 Att ta tillvara det som fungerar och de goda exemplen Redan innan SKL projektet påbörjades hade regionen erfarenhet av lyckade projekt inom processutveckling. Ett gott exempel som utvecklats i Kalmar Län är SNAPS (snabbutredning av patienter i slutenvård) från södra delen av landstinget i Kalmar. SNAPS modellen är ett sätt att åstadkomma logistisk förbättring av utredningsrutiner för patienter med misstanke på malign sjukdom i mag-tarmkanalen och i detta angreppssätt fann vi avsevärt förbättrade ledtider jämfört med övriga i regionen. Första året fungerade SNAPS som en viktig positiv provokation. Ett annat inspirerande exempel var Esther arbetet i Jönköpings län som bedrivs starkt processinriktat, patientcentrerat och har ett systematiskt förbättringsarbete kopplat till arbetet i vardagen Såväl SNAPS som Esther har visa på hur man kan minska fragmenteringen inom cancer- och äldrevården med horisontell integration på jakt efter Horisontell Best Practice. I båda angreppssätten har också ett bättre samarbete med kommunala företrädare vuxit fram och tidigt visade landstinget Kalmar på dess betydelse. Organiserande och resurser som möjliggjort arbetet Koloncancerprojektet har utifrån en regionalt sammansatt projektledning arbetat parallellt med förbättringsaktiviteter, lärande seminarier, temaområden med expertkompetens och multidisciplinära förbättringsteam på flera nivåer. Kärnan har bestått av regiongemensamma mötesplatser lärseminarier och projektledningens regelbundna möte. Nedan är en schematisk skiss på en struktur för arbetet. Figur 5. Projektsamverkan kring koloncancer 12

13 Projektet har en tvärprofessionellt sammansatt regional projektledning, bestående av: - regional projektledare, Göran Henriks, Landstinget i Jönköpings Län, utvecklingsdirektör - projektledare för Östergötland, Marie Lagerfelt, sjuksköterska - projektledare för Kalmar, Leni Lagerqvist, arbetsterapeut - projektledare för Jönköpings län var inledningsvis Urban Jürgensen gyn.kirurg, senare delen av projekttiden Niklas Zar, kirurg Utöver dessa personer har följande resurser ingått i projektledningen; Mari Bergeling- Thorell, utvecklingsledare Jönköping, Rune Sjödahl, kirurg, Linköping, Ann-Margreth Kvarnefors, utvecklingsledare, Jönköping, resurs för patientmedverkan samt Felicia Gabrielsson-Järhult följeforskare från Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping. Per-Anders Hedman, palliativ doktor process ledare Linköping, Ann-Sofie Togner, Landstinget Kalmar, Anders Wennerberg, radiolog Landstinget Kalmar, Hans Starkhammar, onkolog chef för RCC, Linköping är ytterligare personer som bidragit mycket aktivt. Projektet kan beskrivas utifrån ett antal viktiga händelser. Figur 6 visar ett antal mötesplatser och händelser i regionens cancerarbete och koloncancerprojektet som hänger intimt samman. 13

14 Regionalt koloncancerprojektet Skiss på planerade aktiviteter och yttre faktorer som påverkat och influerat medarbetare och projektets innehåll under resans gång. START 2010 Uppdrag från RSL att starta ett regionalt projekt - koloncancer koloncancerpatienter Gemensamt möte projektledning, landstingsledningar, verksamhetschefer och forskningsföreträdare Lärseminarie uppstart Linköping maj 2010 Förbättringsarbete i stort Start identifiera patientens process hela vårdkedjannuläge Lärseminarie 1 Västervik september 2010 Beslut om att i landet bilda 6 regionala RCC patienter oavsett cancerdiagnos Fortsättning processkartor mot nyläge Lärseminarie 2 Vimmerby oktober 2010 Ta del av varandras processer Skapa en regional påbörjas Lärseminarie 3 Jönköping december 2010 Start av RCC sydöst januari 2011 Löften till cancerpatienter i Sydöstra sjukvårdsregionen skapas Handlingsplan påbörjas Värdekompassen får innehåll Testenkät tas fram Lärseminarie 4 Linköping februari 2011 RCC sydösts ledningsgrupp tar form och flera av oss från koloncancerprojektet får dubbla stolar Värdekompassen visar med olika mått i alla perspektiv Forskningen tydliggörs för projektdeltagarna Kontaktsjuksköterskan hanteras 1:a gången i en workshop Lärseminarie 5 Oskarshamn maj 2011 RCC x 6 påbörjar arbetet med att fram uppdraget kontaktsjuksköterka Utvecklingskraft cancer Jönköping oktober 2011 Utvecklingskraft cancer 29 oktober 2011 Halvägs i projektet! Prevention Patienföreningarna Patientinvolvering Patientenkäten Patientinbjudan Lärseminarie 6 Linköping december 2011 Lärseminarie 7 Oskarshamn 25 april 2012 Patienter, närstående och personal i samverkan Vimmerby 17 sept Processledare rekryteras Patientföreningarna Patientinvolvering Patientenkäten Patientinbjudan Nätverk Kontaktsjuksköterksa Nässjö 13 mars 2012 Processledareutbidlning 18-19sept Lärseminarie 8 Jönköping 4 okt Utvecklingskraft cancer 22 november 2012 Linköping Mål Bättre cancervård för koloncancerpatienter samt ta lärdom erfarenheter och kunna tillämpa för patienter oavsett cancerdiagnos Figur 6. Bilden illustrerar viktiga utvecklingssteg i regionen. Leni L./

15 Idékoncept och utgångspunkter i arbetet A. Hur kan regionen som system åstadkomma bästa möjliga på befolkningsnivå ur patientens samt närståendes perspektiv i hela processen runt en cancersjukdom? I detta avsnitt presenteras ett antal koncept vilka vi använt oss av och som delvis använts i regionens andra cancerprocesser. De redovisas också då de inspirerat vårt arbete och våra angreppssätt och fungerat som en hjälp för ett gemensamt språk vilket bidragit till en ökad förståelse för kulturella olikheter mellan professioner och discipliner. Koncepten fungerar bäst i sina rätta sammanhang och är inte alltid generella för alla situationer eller processer. Följande områden presenteras: - Partnerskap med patient och närstående i utvecklingsarbete - Processorienterat arbetssätt kartläggning av patientens väg - Mäta för att veta och leda - Lärandekoncept - Systemkarta och systemsyn Partnerskap med patient och närstående i utvecklingsarbete När projektet startades 2010 fanns olika erfarenheter i regionen av att aktivt bedriva förbättringsarbete tillsammans med patienter och närstående. En framgång är att vi nu kan genomföra regiongemensamma förbättringsarbeten. Ett viktigt stöd i arbetet var att Socialstyrelsen 2011 kom med riktlinjer i form av en handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. En handbok för vårdgivare, verksamhetschefer. Andra nationella initiativ som påverkat oss är den av regeringen initierade Patientmaktsutredningen som ska redovisas juni Arbetet har utgått från en värdegrund vilken betonar gemensamt lärande mellan professionella, patienter och närstående. vi har dessutom med hjälp av forskare sökt former för hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. Kontinuerligt i utvecklingsarbetet har diskussioner förts om, och hur, vården kommunicerar och agerar i mötet med patienter och närstående. En av effekterna är att innebörden i begrepp som patientinvolvering, delaktighet och partnerskap har förtydligats gemensamt i regionen. Språkkulturen i teamen har förändrats och när ansökan skrevs var begreppet patientinvolvering i fokus. Efter att patientföreträdare påtalat att begreppet patientinvolvering för dem innebar en ojämlik situation har vi övergått till att använda ordet patientmedverkan. Nu omnämns aktiviteter där patienter och närstående är med för medverkan. Allteftersom projektmedarbetarna blivit vana vid detta nya arbetssätt så är patienter och närstående med i arbetet på lika villkor inte som inbjudna gäster. Inledningsvis hade lärseminarierna möten med ett fåtal personer som kunde representera patientoch/eller närståendeperspektivet. Att inta en ny roll där de professionella kan möta patienten och närstående i deras roller som experter på sin livsvärld. Ett gemensamt lärande 15

16 har påbörjats om hur arbetet kan genomföras i ett partnerskap där patientens och närståendes unika förutsättningar sätter agendan för hur vården kan möta deras behov av stöd och åtgärder. Personer med egna erfarenheter som patienter har involverats och dessa har delgett erfarenheter och förbättringsförslag i hela koloncancerprocessen. Det är absolut nödvändigt och värdefullt att ha med personer som befinner sig tidsmässigt i olika skede i relation till vården; allt ifrån patienter och närstående som är i utredningsfas, under behandling inom olika specialiteter, eller som genomgått rehabilitering efter kurativt syftande terapi alternativt lever med en kronisk cancersjukdom. Samarbete med personer som har uppdrag för patientföreningar såsom patientföreträdare och uppbyggandet av ett regionalt nätverk via RCC har också varit en motor i detta arbete. Processorienterat arbetssätt kartläggning av patientens väg genom vården Inledningsvis i projektet arbetade alla lokala team intensivt med att kartlägga sin verksamhet ur sitt perspektiv i patientens process. Allteftersom har det utvecklats en processbeskrivning kallad patientens väg genom vården. Den förståelse som den detaljerade kunskapen om vad som sker i varje steg i koloncancerprocessen möjliggör ett preventivt arbetssätt kring patienter och närståendes behov. Genom att medarbetarnas kompetens ökar om vad som sker över verksamhets- och professionsgränser så stödjer detta ett arbetssätt som medför att patienten vid varje kontakt med vården ska ha rätt kompetens på plats som kan delge den information på det sätt som patient och närstående är mest betjänt av i det läge där hon eller hon befinner sig. Figur 7. Patientcentrerad processkartläggning från förebyggande av hälsoproblem till uppföljning efter avslutad behandling. Processkartan nås i sin helhet via projektets hemsida. 16

17 Mäta för att veta och som verktyg för att leda I en lärande ansats för systematisk uppföljning som använts har gemensamt överenskomna mätetal i värdekompassens fyra dimensioner; a) patient/kundupplevda behov, b) funktionellt status/hälsostatus, c) kliniskt status samt d) resurser/kostnader. Figur 8. Värdekompass framtagen för kontinuerlig återkoppling i fyra perspektiv, presenteras på webbsida. Med hjälp av resultattavlor/diagram som speglar helheten i processen kan vi nu påvisa hur förbättringsarbetet påverkar flera dimensioner i patients vårdkedja. Det har varit full transparens av dessa data i alla team och yrkesgrupper i regionen vilket är första gången något sådant inträffar i cancerområdet. Detta till trots att vi inom regionen från början haft helt olika tradition, kompetens för mätande och uppföljning. Inrapportering till register sker numera snabbare och med bättre frekvens, d.v.s. ökad täckningsgrad, som ett resultat av projektet och förbättringsarbetet har påskyndat förnyelsen av INCA-registrets leverans av data. I verksamheterna har dialoger initierats om värdet att använda kvalitetsregister vilket även medfört förbättrad dialog mellan verksamhetens företrädare och registeransvariga. 17

18 Lärandekoncept Interaktivt lärande Följeforskare har sedan 2011 funnits med i delar av projektet för att bidra med återkopplande analys, teori och metoder under förbättringsarbetets gång. Såväl kvantitativa som kvalitativa data har använts för att identifiera var i patientprocessen problemen förekommer som skapar meningslös väntan. Vidare har vi i projektet arbetat med att identifiera situationer och förutsättningar som kan bidra till i kommunikativa svårigheter såväl mellan professionella från olika discipliner och verksamheter som mellan professionella och patienter och/eller närstående. Gemensamt har vi skapat en ökad förståelse för den komplexitet som cancervårdens aktörer måste tränas i att förhålla sig till om patienters och närståendes behov ska kunna tillgodoses. Figur 9. Modellen beskriver den interaktiva samverkan mellan medverkande aktörer som är grunden för projektets genomförande Multikulturellt lärande kompetensspridning Genom att medarbetarna haft möjlighet vid upprepade tillfällen att få insyn i varandras arbetsvardag och kultur på olika arbetsplatser över både professions- disciplin-, verksamhets- och huvudmannagränser lokalt och regionalt så har de kunnat sprida lyckade exempel men även samtala om problem för att hitta lösningar till förbättringar. En tydlig utveckling har skett där personalens respekt och ödmjukhet inför hur komplext det moderna hälso- och sjukvårdssystemet är idag och vad deras eget agerande i olika situationer får för konsekvenser för den enskilde patienten, närstående och för andra medarbetare/kollegor i processen. När man säger koloncancer så tänker de flesta i första hand på att detta handlar väl om personal från kirurgen och onkologen. I vår kartläggning har vi visat på den vilken bredd av kompetenser som i realiteten behövs för att bedriva en högkvalitativ koloncancervård. Många professioner visade sig vara ovana att mötas, exempelvis har vi i olika lärseminarier utöver de vanligaste professionerna läkare, sjuksköterskor från kirurg och onkologkliniker haft med personal från försäkringskassan, primärvård, radiologen, anestesi, operation, patologen, folkhälsa, kommunal hemsjukvård, rehabiliteringsprofessioner som dietist, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut. Andra specialister som stomi-terapeut, patientföreningsrepresentanter, informatörer, utvecklingsledare, statistiker, forskare med olika bakgrund från medicin och samhällsvetenskap. I alla sammanhang där det har varit möjligt har patienter och närstående varit medaktörer vilket möjliggjort ett kontinuerligt 18

19 lärande av hur de professionellas sätt att kommunicera och agera uppfattas av dem som den är till för. Lärseminarier tid att mötas för förståelse av varandras kompetens och arbetsvardag Vid projektets åtta lär seminarium har personer deltagit vid varje tillfälle. Deltagare vid dessa tillfällen har varit patienter och närstående samt professioner med koppling till alla delar av patientens väg genom vården utifrån prevention, utredning, behandling, rehabilitering och palliativ vård. Lärseminarierna har innehållit workshops utifrån de områden projektet fokuserat på. Alla har på detta sätt fått möjlighet att ta del av och dela med sig av erfarenheter, för att främja utvecklingen av pågående arbeten. Dessa mötesplatser har utvecklat en förståelse och respekt för varandras olika kompetens och erfarenheter. Utifrån vad som framkommit vid lärseminarier har en regional handlingsplan utvecklats, denna har kontinuerligt uppdaterats för att få transparens i hela regionen. Utöver dessa lärseminarier har projektet medverkat i Utvecklingskraft cancer, Jönköping, oktober Lärseminarier regionalt koloncancerprojekt, Regionalt cancercentrum Sydöst Handlingsplan, regionalt koloncancerprojekt, Regionalt cancercentrum Sydöst Systemkarta och systemsyn Kunskapen som våra lärseminarier och processkartläggningen medför har bl.a. resulterat i framtagandet av en regiongemensam övergripande systemkarta som beskriver sambandet mellan huvudverksamhet, stödsystem och ledning. Den illustrerar också olika funktioners relationer till varandra och beskriver den komplexiteten som vård och omsorg utmärker sig för. Att förändra inom ett område påverkar en mängd funktioner som också arbetar med andra cancerprocesser och det går inte att göra olika för alla utan stödsystem och ledning behöver ske på ett någorlunda standardiserat sätt. Systemkartan finns som ett verktyg och underlag för hela RCC:s arbete för att stödja utvecklingsarbetet inom de andra prioriterade cancerprocesserna. 19

20 Systemkarta Regionalt cancercentrum Sydöst. Röda pilar beskriver de regionala processer inom cancervården där koloncancerprojektets erfarenheter fått spridning. Resultat om förbättringar i patientens process Här redovisas resultat som är kopplade till arbetet med projektets andra övergripande frågeställning, fråga B. Hur kan vårdprocessen med avseende på prevention, tidig upptäckt, diagnos, vård och behandling och palliation göras bästa möjliga varje gång i syfte att få bort oönskad variation? När och hur blir man koloncancerpatient? Som att leta efter en nål i en höstack En klinisk utmaning är att finna koloncancern när patienten besöker vårdcentralen. Människor som drabbas av cancer i bukhålan har ofta diffusa och svårtolkade symtom och söker primärvård för dessa besvär och inte primärt för misstanke om cancer. Det är ett mycket litet antal av dessa som senare efter utredning visar sig ha koloncancer. I genomsnitt möter varje distriktsläkare en patient per år som erhåller denna diagnos. Detta är också en av orsakerna till att fler patienter än vad som skulle vara nödvändigt oroar sig för en cancerdiagnos. Mindre väntan och tidig upptäckt borgar för mindre oro och onödigt lidande. Patientgruppen är heterogen och svårbedömd där av att flera modeller för minskade ledtider och tidig diagnostik har kommit att utvecklas och testas i projektet. 20

21 Förbättringsområde 1. Minimera värdelös väntan Förbättringsområde 1 är framlyft av patienterna som ett för dem och deras närstående mycket viktigt förbättringsområde. Det anses känt att patienter i vårt land som drabbas av cancer är nöjda med de medicinska resultaten medan de är missnöjda med väntetider och information. Perioden från symtom till diagnos och behandling av en cancersjukdom präglas av nedsatt livskvalitet på grund av oro och ovisshet varför det är rimligt att den tiden görs så kort och innehållsrik som möjligt. Ledtider, d.v.s. väntetider mellan olika moment i vårdprocessen varierar mellan olika vårdgivare, och möjligen har det betydelse för det slutliga resultatet. Denna kunskap har medfört att arbetet med att reducera onödig, meningslös väntan i patientens process haft hög prioritet i hela regionen. Med hjälp av olika angreppssätt och nytt tänk i verksamheten så kan väntan minskas för patienten, remissen, provet, och återkopplingen. En av de lärdomar vi gjort är att ur patientperspektivet är det oerhört viktigt för upplevelsen av god vård att information ges så patient och närstående upplever sig trygga med vad som ska hända, och att det är tydligt vem som har ansvaret för mitt fall just nu. Att medarbetarna visar att de är kompetenta samarbetspartners så patienten kan fråntas ansvaret att vara sin egen vårdkoordinator och informationsbärare mellan olika specialister. Projektets inledning handlade mycket om att korta ledtider d.v.s. minimera väntan. Det vi lärt är att göra rätt från början. Det är viktigt att avsätta tid i de första mötena för att inhämta fakta och ta ett bra beslut om utredningsgången. Avgörande är att patienten känner sig professionellt omhändertagen och har vetskap om att en utredningsgång och vård som är anpassad planeras. Tidpunkter för undersökning och information bör vara inbyggda i systemet för att minska behov av improvisation och risk för misstag. Inspirerade av Västerviks sjukhus har i projektet ett gemensamt förbättringsarbete genomförts mellan röntgen och kirurgkliniken. Arbetet har lett till dramatiskt bättre process och kortare ledtid från röntgenundersökning till besök med behandlingsbesked till patient har kunnat åstadkommas. Utbildningsinsatser i Jönköpings län har lett till att fler radiologer kan granska CT-kolon och genom ledtidsanalyser har vi kartlagt var förbättringsområden finns. 21

22 Figur10a. Resultat antal dagar från röntgenundersökning till besök med behandlingsbesked i samband med koloncancer. Manuell registrering av ledtider. Figur 10b. Resultat avseende ledtid från remissbeslut till behandlingsstart för planerad koloncanceroperation, manuell rapport ur INCA koloncancerregistret. Ser vi ovanstående beskrivna förändring i perspektivet av andelen CT-kolon av totalt antal kolonundersökningar är interventionen av fler röntgenläkare som gör CT-kolon kraftfull. 22

23 För första gången har sydöstra sjukvårdsregionen företrädare samtliga radiologiska kliniker i ett gemensamt programarbete för att förbättra ledtiderna. Nedanstående figur speglar en lovande utveckling för regionen. Figur 11a och b. 11a visar antal CT-kolon av total radiologiska undersökningar. 11b Ur rapport nr 3 från Kolorektalcancerregistret, perioden januari april, 2012, speglas minskad väntetid. 23

24 1 Planering och genomförande av koloscopi/sigmoidoscopi Läkarschema KBC-tider Planerar för Kolo/Sigmoidoscopi Kirurgkliniken (N) 0 (T) COSMIC Tid för Kolo/ Sigmoscopi Kallelse till Patient Information om tarmrengöring, sövning och fasta Recept Laxering Hälsodeklaration Remiss Ifylld Hälsodeklaration Patient Utför koloscopi eller sigmoscopi [Kirurg, kirurg-ssk, usk, KBC (N) 1-4 v (T) Koloscop, Sigmoidoscop, narkosutrustning, COSMIC Upptäcktes någon Tumör? JA Genomför informationssamtal med patienten (Om tumörfynd samt nästa steg i processen [Kirurg, KBC (N) När patienten vaknar efter koloscopi/ sigmoidoscopi Rosa Lapp Preparat 2 Metastasutredning Hög Risk Riskbedömning Kirurgi Ej hög risk Analyseras av Patolog (T) 2d Provsvar PAD Tidigarelagd Narkoskonsultation Enligt ERAS konceptet Figur 12. Från planering av scopiutredning till riskbedömning och ställningstagande till kompletterande utredning I projektet har vi också arbetat med att ta fram så kallad handlingsgrafer (se bild ovan). Handlingsgrafen har lärt oss att tillsammans förstå hur vi på ett bättre sätt kan skapa förutsättningar som förkortar ledtider i flera steg. Detta har lett till att vi förutom att förkorta ledtider även kan ge patienten direkt besked om tid för att få svar. Utmaningen är att skapa gemensam helhetssyn och möjlighet att se den komplexitet som finns i alla steg i patientens väg genom vården. Detta har lett till att vi förutom att förkorta ledtider även kan ge patienten direkt besked om tid för att få svar. Detta arbetssätt är implementerat i flera verksamheter och får nu spridning i regionen. Förbättringsområde 2. Patient och närståendemedverkan - från patientinvolvering till partnerskap I En nationell cancerstrategi för framtiden påtalas att cancervården har en allmän avsaknad av patientfokus. I koloncancerprojektet har strategin för att förändra detta varit att patienter, närstående, personer med patienterfarenheter samt företrädare för patientföreningar kontinuerligt varit med i utvecklingsarbetet och bidragit vid olika typer av aktiviteter och lärseminarier. I dessa forum har de delgett erfarenheter och värdefulla synpunkter som underlag för gemensamt förbättringsarbete och patientsäkerhetsarbete. Redan i ansökan till Sveriges Kommuner och Landsting involverades cancerpatienter och en av projektledarna har egna erfarenheter av att ha genomgått utredning och behandling för 24

25 koloncancer. Östergötland var tidigt ute och genomförde en riskanalys i samarbete med patienter Likaså enades regionen snabbt om att använda en gemensam enkät med ett antal utvalda frågor från den nationella patientenkäten för att mäta patientens upplevelse av delaktighet och information vid tre tillfällen i vårdprocessen. Figur 13a Känner du dig delaktig i din vård och behandling så mycket som du önskar? Resultat av svar på enkät lämnad till patient i samband med första besök efter diagnosbesked och operation i samband med koloncancer (andel svar 0-3, (0=bästa möjliga livskvalitet, 10=sämsta tänkbara livskvalitet), Sydöstra sjukvårdsregionen,

26 Figur 13b. Patientupplevt livskvalitet vid första besök efter diagnosbesked i samband med koloncancer, resultat av enkätsvar, andel svar 0-3, (0=bästa möjliga livskvalitet, 10=sämsta tänkbara livskvalitet), Sydöstra sjukvårdsregionen, Ett gemensamt lärande har påbörjats om hur arbetet kan genomföras i ett partnerskap där patientens och närståendes unika förutsättningar sätter agendan för hur vården kan möta deras behov av stöd och åtgärder. I projektet har involverats personer som kunnat delge erfarenheter och förbättringsförslag i hela koloncancerprocessen. Vi har även börjat använda termen personer med patienterfarenhet vilket verkar ha fallit väl ut bland de personer som vi kommit i kontakt med som är färdigbehandlade och går på uppföljandekontroller. Vi har funnit att det är absolut nödvändigt och värdefullt att ha med personer som befinner sig tidsmässigt i olika skede i relation till vården; allt ifrån patienter och närstående som är i utredningsfas, under behandling inom olika specialiteter, eller som genomgått rehabilitering efter kurativt syftande terapi alternativt lever med en kronisk cancersjukdom. Samarbete med personer som har uppdrag för patientföreningar som patientföreträdare och uppbygganden av ett regionalt nätverk via RCC har också varit en motor i detta arbete. Vi har arbetat med att ta steget från en vårdkultur för passiva mottagare av vårdens insatser till aktivt partnerskap med delaktiga patienter och närstående som i dialog med verksamheternas personal utvecklar vården. Arbetssätt och modeller för patient och närstående medverkan Nya koncept och tillvägagångssätt har testats kontinuerligt, ett exempel är ett arbete som genomförts tillsammans med patienter där en checklista utvecklats som möter kraven på information och delaktighet. Denna har börjat användas av kontaktsjuksköterskorna i Linköping. En annan checklista benämns Vårdkontrakt vilket för närvarande testas i Norrköping och Linköping. Detta är en svensk variant av informed consent och ska undertecknas av patient och läkare. Här följer ytterligare några exempel på modeller och arbetssätt prövats: Utarbetande av en regiongemensam skriftlig inbjudan riktad till patienter/personer med patienterfarenhet och deras närstående om att få ta del att deras erfarenheter som utgångspunkt för lärande i projektet. Identifierat resurspersoner i vården och för att leda möten tillsammans med patienter/patientföreträdare och närstående Enkäter med frågor till patienter i olika avsnitt av patientens väg genom vården om upplevd delaktighet, information och kännedom om kontaktperson Inbjudit patienter, patientföreträdare och närstående att aktivt bidra med sina berättelser och erfarenheter vid lärseminarier och Utvecklingskraft cancer, 26

27 utvecklingsdagar för personal exempelvis radiologiska kliniken Jönköpings län, riskanalysarbete Linköping Filmat patientberättelser och seminarier där patienter medverkat Samarbete mellan kirurg och personer med patienterfarenhet kring patientsäkerhetsprotokollet (PPT) för att säkerställa att frågor viktiga för patient/närstående ska känna sig välinformerade och trygga. Elektronisk penna möjligheten att med hjälp av en elektronisk penna hjälpa patienten till en bättre förståelse för hela sin vårdkontakt och resa genom vården Forskningsprojektet God Vård, genomförs som samarbete mellan forskare och personal i en interaktiv lärande modell. 13 intervjuer genomförda med patienter och med 6 närstående. Datainsamling pågår till nyår både i Kalmar och i Jönköping. Regionalt lärseminarium enligt metoden Experienced Based Collaborative Design (EBCD), där patienter, närstående och medarbetare tillsammans utvecklar vården. Figur 14. Dokumenterad samtidig information till patient och närstående. Resultat från journalgranskning av koloncancerpatienter diagnosticerade , n=245, sydöstra sjukvårdsregionen (Rune Sjödahl, Per-Anders Hedman) 27

28 Förbättringsområde 3. Prevention En av de aktiviteter som genomförts inom området prevention är framtagandet av en folkhälsoatlas (se figur 14). Folkhälsoatlas koloncancer är en del i arbetet att förbättra hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen. Atlasen är ett underlag för förbättringsarbete och belyser förekomst, risk- och friskfaktorer samt vad hälso- och sjukvården gör och kan göra i preventivt syfte, för att minska förekomsten av koloncancer och att förbättra hälsa, livskvalitet och livslängd efter insjuknande. Denna atlas koncentreras primärt på koloncancer, men beskriver i vissa fall även rektalcancer. En folkhälsoatlas ska spegla befolkningens hälsa ur ett geografiskt perspektiv. Syftet med att kartera ohälsa är att studera ohälsans geografiska utbredning i befolkningen och synliggöra variationer mellan områden. Samtidigt kartläggs faktorer som påverkar hälsan positivt (friskfaktorer) eller negativt (riskfaktorer). Atlasen kan avslöja mönster som inte självklart framgår av aggregerade tabelldata och visa på högriskområden. Därmed kan atlasen användas för att planera och utvärdera folkhälsoarbete och för att styra samhällets alltmer begränsade resurser till områden där de gör mest nytta. Figur15. Incidensen för befolkningen under åren Projektet har initierat dialoger mellan primärvårdsföreträdare i regionen och genomfört en enkät som gått ut till personal i primärvård och specialistvård med frågor kopplade till prevention och koloncancer. Resultat av denna enkät finns sammanställt. En viktig kunskap som framkom via enkäten är att personal saknar informationsmaterial och kompetens till att genomföra preventivt rådgivande samtal. Patienter som deltagit i koloncancerprojektet beskriver att de saknar att de inte under behandling och/eller efter avslutad behandling fått råd och stöd angående livsstilsrelaterade frågor som kost och motion. Kring dessa frågor finns nu ett gemensamt program i regionen. 28

29 Förbättringsområde 4. Tidig upptäckt fyra modeller SNAPS snabb patientutredning i slutenvård (Kalmar) I Sverige utgör primärvården och distriktsläkarna basen i den svenska sjukvården. Man ansvarar för ett visst antal listade patienter per distriktsläkare och vårdcentral. När distriktsläkaren misstänker en elakartad sjukdom hos en patient beställer han/hon blodprover, olika röntgenundersökningar och endoskopiundersökningar, vanligen gastroskopi och koloskopi. Dessa undersökningar görs oftast klara innan patienten remitteras till en kirurg. Vanligen görs undersökningarna stegvis, ibland med återbesök däremellan för information av resultaten. Hela utredningen tar ofta ca tolv veckor, på sina håll upp till sex månader. Hittas en elakartad tumör blir patienten remitterad till kirurgklinik för bedömning och åtgärd. SNAPS-konceptet minskar utredningstiden påtagligt och majoriteten av patienterna kommer inom fem veckor ha vetskap om de har en elakartad sjukdom eller ej. Inom ytterligare fyra veckor har de flesta av patienterna påbörjat behandling för sin sjukdom. Figur 16. Väntetider vid SNAPS utredning 29

30 Diagnostik utifrån NICE kriterier Universitetssjukhuset Linköping (Östergötland) I Östergötland har det inom ramen för Koloncancerprojektet arbetats fram ytterligare ett evidens baserat arbetssätt för tidig diagnostik utifrån en modell benämnd NICE- kriterier. Dessa har modifierats något och är nu definierade enligt följande: blödning från tarmen mer än 6 veckor ändrade tarmvanor mer än 6 veckor anemi palpabel tumör hereditet hos personer under 60 år Vid analys av 100 remisser för DT kolon där frågeställningen var cancer fann vi att 57 % inte uppfyllde något av NICE-kriterierna. Hos 50 patienter med säkerställd koloncancer saknades något NICE-kriterium hos endast 14 %. Cancer upptäcktes hos 4 patienter bland de 100 remisser som skrivits med frågeställningen cancer. Alla hade minst ett NICE-kriterium. Utan selektion av symtom förekommer således cancer hos 40 på 1000 undersökningar. I Östergötland prövar nu fyra vårdcentraler att utgå ifrån dessa kriterier i sina remisser för DT kolon till Röntgenkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Om något av ovanstående modifierade NICE-kriterier förekommer och distal rektalcancer inte påvisas vid palpation är risken för koloncancer ökad och DT kolon ska erbjudas inom 10 dagar. I de fall patienten angivit förekomst av rött blod på toalettpapper har detta bedömts som ett kriterium motsvarande låg risk för koloncancer och i dessa fall då NICE-kriterier eller andra riskfaktorer saknas så rekommenderas att enbart rektalpalpation och rektoskopi genomförs. Anala besvär behandlas och ny kontakt sker efter 6 veckor. Ingen omedelbar indikation föreligger för utredning med DT kolon när något av följande symtom förekommer ensamt: obstipation, smal avföring, positiv F-Hb, buksmärta, viktminskning, trötthet då dessa inte ingår i NICE kriterierna. Om besvären kvarstår efter 6 veckor med behandling av symtom ska nytt ställningstagande tas till kartläggning av kolon. Avsteg ska motiveras. Koncensus kring dessa riktlinjer är en direkt följd av Koloncancerprojektet. Stålhammars index (Jönköping) En primärvårdgrupp med sjuksköterskor och läkare från 4 vårdcentraler i Landstinget i Jönköpings län har inom projektet arbetat med området tidig upptäckt av kolorektal cancer i primärvården. Gruppen utarbetade våren 2011 ett förslag som syftade till att snabbt identifiera, utreda och vidare remittera patienter med hög risk för kolorektal cancer. Förslaget, som var en sammanvägning av nationella och internationella riktlinjer, förankrades i primärvården i regionen och mot kirurgklinik och radiologklinik. En enkel validering har genomförts. För att tydliggöra för telefonrådgivningssjuksköterskor och läkare i primärvården valdes att konstruera ett enkelt poängsystem som döpts till Stålhammars score. Detta innebär att man från gruppen patienter som kanske ska utredas för misstänkt koloncancer identifierar en subgrupp där sannolikheten för cancer bedöms som högre. Det kommer att krävas en mer omfattande validering för att vara säker på att angreppssättet ger det goda resultatet som man funnit vilket är att 1 av 15 identifierade högriskpatienter har kolorektal cancer och att man fångar c:a 80% av alla patienter med kolorektal cancer med 30

31 användandet Stålhammars score. Resultaten är dock så lovande att i Jönköpings Län kommer 200 läkare och 300 sköterskor att erhålla utbildning i angreppssättet. CUUS cancerutredningsteam vid Universitetssjukhuset i Linköping i samverkan med primärvård Ett multidisciplinärt team har startats där specialister vid Universitetssjukhuset i Linköping i samarbete med primärvården utvecklat en gemensam patientcentrerad arbetsmodell för tidig upptäckt. Teamets arbetssätt finns beskrivet under rubriken multidisciplinärsamverkan. Det arbetssätt och förhållningssätt som CUUS-teamet bidrar till är att arbetslaget som prövar det nya angreppssättet fått ingående kunskaper kring systemets otillräcklighet. Gruppens samlade erfarenhet är att det viktigaste för patienten är att få känna sig trygghet och bibehållen autonomi samt uppleva ett positivt omhändertagande. patient och närstående behöver förstå sin resa/process Teamet ser en stor potential att utveckla sitt samarbete med de diagnostiska verksamheterna för att finna nya sätt att vårdplanera på. CUUS projektet har ökat förståelsen för att tider och väntan kan upplevas olika och att patienter med misstanke om cancer är en mycket heterogen grupp. En snabb utredning är inte alltid detsamma som en säker och patientorienterad sådan. I en student uppsats har framkommit att CUUS ger Bättre och tryggar omhändertagande för patienten Möjliggör individualiserad utredning, vilket vi inte kan erbjuda Vi får en samarbetspart kring cancerutredning en ingång Minskad stress Figur 17. Resultat från journalgranskning av 254 patienter som fått diagnosen koloncancer i Sydöstra sjukvårdsregionen under perioden

32 Förbättringsområde 5. Utredning, behandling, palliativ vård enligt bästa metod En lärdom är att patientgruppen med koloncancer är synnerligen heterogen beroende på lokaliserad eller spridd sjukdom, samtidig förekomst av andra sjukdomar (hjärta, lungor, njurar), samt akut eller elektiv (planerad) inläggning på sjukhus, vilket påverkar både prognosen och tiden för handläggning. Exempelvis kan patienter som har levermetastaser redan när diagnosen koloncancer ställs direkt indelas i tre grupper: A) försök till kurativa åtgärder (cirka 50 % lever efter tre år och en del botas), B) försök att föra över tumörsjukdomen till en kronisk sjukdom med hjälp av medicinsk tumörbehandling (handlar om år), C) enbart behandling mot symtom (handlar om månader). Patientsäkerhetsarbete med hjälp av Global Trigger Tool (GTT) I syfte att få en bättre tydlighet i komplikationsregistrering har en regional studie genomförts där 228 journaler har granskats med hjälp av protokollet Global Trigger Tool (GGT). Arbetet är genomfört av en tvärprofessionell grupp utifrån ett urval av fem journaler per sjukhus. I denna studie påvisas skillnader mellan regionens sjukhus avseende patientinvolvering (inklusive anhöriga) skillnader avseende anemi rörande akuta och elektiva patienter. Granskningen genomfördes med tillägg av ett nytt protokoll (Patient Perspektiv Protokoll, beskrivs mer ingående nedan) PPP utarbetat av kirurg emeritus Rune Sjödahl. Studierna visar också på flaskhalsar i våra respektive landstings service system avseende patientens process. Detta väcker frågan hur kan vi lära mellan sjukhusen och av varandra och överföra till andra cancerprocesser? Sammanfattningsvis kan man konstatera att Jönköping skiljer sig på olika sätt från Kalmar och Östergötland avseende konsekvenser av komplikationerna, till exempel finns inga dödsfall och betydligt färre skador/komplikationer i Jönköping: Konsekvenser av olika skador/komplikationer: Ingen skada 61 % Skada som krävde åtgärd 8,9 % Skada som krävde förlängd vårdtid 16,7 % Skada som medförde handikapp 0 % Skada som krävde intensivvård 0,4 % Skada som bidrog till döden 3,3 % Behandling av koloncancer är således associerad med skador/komplikationer hos cirka 40 procent av patienterna i vår region och minst 3 % avlider efter ett kirurgiskt ingrepp. Senare kommer vi att beskriva typen av skador och ge förslag på åtgärder för att förhindra uppkomsten. Detta arbete utförs av en ST-läkare på Kirurgiska kliniken i Kalmar. 32

33 Granskning enligt GTT (Global Trigger Toal) för diagnosticerad koloncancer i Sydöstra sjukvårdsregionen , n=246 Figur 18. Resultat från granskning enligt GTT (Global Trigger Tool), patienter med koloncancer under 2011, Sydöstra sjukvårdsregionen, Rune Sjödahl och Per-Anders Hedman. Patient Perspektiv Protokoll (PPP) PPP är utvecklat med hänsyn till patientperspektivet. Där belyses till exempel antalet dokumenterade kontakter med vården de sex senaste månaderna innan diagnosen koloncancer ställdes, symtom som ledde till diagnos, antal patienter som inlagts via akutmottagning, antal där diagnosen ställts av primärvården, performance status enligt WHO, tid mellan första besök och diagnos, tid mellan diagnos och diagnosbesked, tid mellan diagnosbesked och beslut om behandling, tid mellan beslut om behandling och start av behandling, tid mellan operation och PAD-svar, tid mellan kirurgisk och onkologisk behandling, multidisciplinär konferens, PAD-svar, initial behandling, antal läkare som patienten träffat mellan misstanke på tumörsjukdom och diagnos, antal läkare som patienten träffat från diagnos till senaste journalanteckning, samtidig information till patient och närstående, om patienten är avliden och platsen där patienten i så fall befann sig (sjukhus, eget hem, kommunal boendeform, annan plats), plats där överlevande patienter befinner sig. Följsamhet till Best Practice Tillsammans med företrädare för verksamheten både på regional och nationell nivå har checklistor för Best Practice utarbetats för den kirurgiska, onkologiska och för den palliativa verksamheten vid koloncancer. Den palliativa delen är igång och det finns för närvarande ett 50-tal protokoll ifyllda. Checklistan för kirurgi som både omfattar patienter som inlagts planerat och akut kommer att starta de närmaste veckorna. Onkologidelen kommer däremot sannolikt att påbörjas lite senare. 33

34 Så här sammanfattar en kirurg i regionen situationen för koloncancerprocessen: Det finns omotiverad variation och osäkerhet avseende väntetider/ledtider för patienter som utreds för misstänkt eller konstaterad kolorektal cancer. Även om det är svårt att visa att de medicinska resultaten påverkas av kortare tidsförlopp från diagnos till operation är det uppenbart att patienterna efterfrågar kortare eller åtminstone förutsägbara ledtider. För oss som arbetar med den här patientgruppen ger dessutom mer förutsägbara ledtider möjlighet till effektivare planering av vår verksamhet på mottagningen och operationsavdelningen. Rätt information, i rätt tid och i rätt miljö är en självklarhet för de flesta patienter. Informationstillfället blir ofta det första intrycket av vårt teams verksamhet och kommer att färga patientens upplevelse av hela vårdförloppet. Patienter med spridd, obotbar cancer är en speciellt utsatt grupp och bör ägnas extra omsorg. Utrymme i tid och rum för god patientinformation bör byggas in teamets process så att det sker med automatik. Regionalt införande av ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) Som ett resultat av den regionala samverkan i koloncancerprojektet har tagits beslut om användande av ERAS på regionens samtliga sjukhus vilket är unikt för Sverige. I andra system och på andra sjukhus har detta kunnat innebära en produktivitetsförbättring på mellan 25-50%. Genom detta kvalitetsregister erhåller också teamen en direkt i tid återkoppling om hur arbetsprocesserna fungerar i patientens resa. Erfarenheter från andra sjukhus visar också en betydande minskning i komplikationerna. Med hjälp av ERAS erhåller också verksamheterna helt nya arbetssätt hur man kan ta tillvara IT-kvalitetsregister och förbättringskunskap i samma stund och ögonblick. Figur 19. Ur EIAS, databas för ERAS - dashboard för kontinuerlig resultatåterkoppling för patient som genomgår kolonkirurgi. 34

35 Studie av sent diagnostiserade, stadium IV, koloncancerpatienters process Projektet har också analyserat och kan påvisa behovet av förnyade arbetssätt för cancerpatienter i stadium IV. Av koloncancerpatienterna patienter diagnostiserade i stadium IV lever idag 20 % efter fem år men med en förbättrad individualisering kan den siffran förbättras ytterligare. Projektet har som helhet lett till en förstärkning av den palliativa processen i hela regionen. Hela den palliativa processen i regionen har under försöksperioden stärkts betydligt. Behovet av processledning och ledarskap har tillgodosetts genom konferenser, mötesplatser och identifiering av nya funktioner. Medicinska processer på frammarsch Parallellt med koloncancerprojektet har det utarbetats ett Nationellt vårdprogram i palliativ vård. Palliativ medicin har blivit en medicinsk tilläggsspecialitet och Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd med nationella riktlinjer. SKL har också satsat medel på att palliativa kvalitetsmål ska uppnås. Detta tillsammans har bidragit till att patienternas palliativa vårdbehov har medvetandegjorts i högre utsträckning än tidigare. Behovet av hur den palliativa kompetensen ska tas tillvara tidigt i förloppet prövas i CUUS (se ovan). Detta projekt kommer att möjliggöra en bättre förståelse för hur kompetens i allmän palliativ vård kan spridas till alla som vårdar patienter i livets slutskede. Radiologerna har inom ramen för projektet kommit fram till en regiongemensam konsensus till radiologisk metodik i utredningen av koloncancer samt rutinbeskrivningar för detta. Det har man gjort genom att ta del av erfarenheter, evidens och lära av varandra. Förbättringsområde 6. Multidisciplinär samverkan Multidisciplinära konferenser (MDK) Aktuell cancerforskning betonar vikten av multidisciplinär analys och vårdplanering. Flera artiklar speglar nyttan för vårdprocessen med denna mötesplats. Cancervårdens kvalitetsregister fångar användandet av denna arbetsprocess. Radikal förbättring av frekvens men också volym MDK i såväl preoperativ som postoperativ fas har vi möjliggjort och potentiellt höjt kvaliteten i beslutsfattandet vilket också ökat förståelsen för det gemensamma lärandet över yrkesroller och disciplingränser. Vi har genom att utveckla arbetsprocesserna kring MDK stärkt det tvärprofessionella arbetet och informationen kring patienten. 35

36 Figur 20. Utveckling av genomförda Multi Disciplinära Konferenser efter operation. CUUS - Cancerutredningsteam vid Universitetssjukhuset i Linköping I Landstinget i Östergötland har testats nya arbetsformer för cancerutredning kallat CUUS, Cancerutredning på Universitetssjukhuset. På två vårdcentraler har man samverkat kring aktuella misstänkta koloncancerpatienter med specialister. Arbetssättet möjliggör en individualiserad vårdplanering, stärkta arbetsrelationer mellan primärvård och specialistvård, kortare processtider och leder till en kvalitativare utredning CUUS fokuserar på vikten av specialistkunskap tidigt i utredningen. I sin förlängning kan detta leda till att tumörer upptäcks tidigare. Handläggningen av patienter med okänd primärtumör kan på detta arbetssätt bli kvalitativt bättre. CUUS teamet träffas en kort stund tre gånger per vecka för att gemensamt bedöma inkommande remisser och fördela patientbesöken. Patienten kontaktas nästkommande vardag och patienten tilldelas en kontaktsjuksköterska. I samråd med patient och närstående utformas en individanpassad utredning där tillgänglighet till rådgivning finns dygnet runt. 36

37 Figur 21. Det interdisciplinära teamets roll i vårdkedjan Under projekttiden har fem verktyg utvecklats i syfte att stärka patientens möjlighet att vara väl informerad och delaktig under utredningstiden. 1) Symtomformulär i primärvården där patienten skattar sin hälsa 2) Kriterier för utredning 3) Kontaktsjuksköterska under utredningstiden 4) Uppföljning av symtom och livskvalitet med hjälp av ett frågeformulär som skickas hem 5) Individualiserad utredning där planering sker i samråd med patient Projektet har under våren 2012 följts och utvärderats av tre studenter på det integrerade mastersprogrammet, Hälsouniversitetet i Linköping. Det som tydligt framkommer är patientens upplevelse av närhet och omhändertagande och vikten av en garanterad kontaktperson med vården. Uppföljningen visar också att det nya utredningskonceptet CUUS ger möjlighet till ett gemensamt lärande i samband med det multidisciplinära samarbetet. Det beskrivs som positivt att kollegor får ta del av de problem och svårigheter som uppstår inom den egna disciplinen. Det ökade multidisciplinära samarbetet beskrivs även vara tidseffektivt gällande beslutsfattande och skapa kortare vägar mellan kliniker. 37

38 Multidisciplinär samverkan är ett område som kanske är den starkaste symbolen för det som åstadkommits. Ovanstående figur presenterar området multidisciplinär konferens och hur frekvensen av dessa möten påtagligt förbättrats. Detta är dock inte det ända område där samverkan utvecklats, ytterligare några exempel: - tidigare har omnämnts hur radiologerna i hela regionen föreslagit nya samverkansformer och program för att förbättra ledtiderna där flera funktioner berörs - patientmedverkan och dialoger med patientorganisationer sker tvärprofessionellt - ERAS inför tvärprofessionellt och multidisciplinärt arbetssätt - projektledningen av koloncancerarbetet är tvärprofessionell och multidisciplinär - CUUS och tidig upptäckt/stålhammars index är två koncept som förutsätter bra multidisciplinär samverkan - Palliativa vården i regionen med sin egna regionala processledning Forskning och förnyelse av ansatser Försöksverksamheten hade redan vid ansökan till SKL kontaktat forskare vid Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for the Improvement of Health and Welfare, Futurum Jönköpings län, Kalmar/Växjö Linneuniversitetet samt Linköpings universitet. Samarbetet mellan praktiker och forskare var under det första året trevande innan man funnit former för samarbete som upplevdes som meningsfulla för alla involverade. Resultatet av samarbetet kommer att speglas i ett antal vetenskapliga publikationer och studentuppsatser. Fokus för forskningen har varit ett interaktivt samskapande med aktörerna verksamma i projektet för ett gemensamt lärande kring vad det innebär att använda ett så här omfattande regionalt angreppsätt för att driva processorienterade förbättringar. En metaanalys av projektet kommer att publiceras. Ett kapitel i antologin Sustainably Improving Health Care(Batalden et. al. 2012) och några studentuppsatser på C- nivå är redan publicerade och ytterligare några arbeten på D-nivå är på väg. Fördjupningar har även gjorts kring metoder för att utveckla patient och närstående och implementera medverkan i cancervården och att synliggöra deras erfarenheter och förbättringsförslag. Ett exempel på detta är ett separat forskningsprojekt Implementering av god vård i vårdkedjan för koloncancerpatienter och deras närstående. bedrivs av en grupp forskare och praktiker i Kalmar län. Övergripande syftet för denna studie är att beskriva vad god vård innebär för patienter med koloncancer och deras närstående. Målet är att utifrån en interaktiv lärande modell implementera resultaten i verksamheten. 38

39 Summering av erfarenheter och resultat C. Vilka generella och specifika lärdomar kan dras från utvecklingsarbetet i vårdprocessen koloncancer om hur vi åstadkommer bästa möjliga hälso- och sjukvård ur ett patient-, närstående- och befolkningsperspektiv under en försöksperiod för regionens cancervård? Tankar tar tid 50 förbättringsområden är påbörjade i 6 löftesområden Koloncancerprojektet har bedrivits som ett utvecklingsprojekt. Denna rapport speglar delar av allt det arbete som pågår (se ). Det är inte längre bara ett projekt utan för många involverade en process, ett sätt att tänka och arbeta varje dag. Nyfikenheten att lära tillsammans har stärkts mellan individer, professioner och organisationer vilka alla bär med sig sin förförståelse, sina normer och kulturella värderingar från det sammanhang där man själv är fostrad och verksam. Det som skall ta tid är att skapa samsyn, bygga förtroende och respekt mellan alla aktörer och intressenter. Till vår hjälp att förstå varför vissa förändringar går snabbt och andra är mer tidskrävande har vi återkommande haft nedanstående modell i åtanke. Modellen har tre nivåer, i toppen finns struktur/formellt ledarskap, i mitten delen reaktioner och relationer, informellt ledarskap, ifrågasättande, samt i basen kultur med personens, professionens, och/eller verksamhetens normer & traditioner. Ett linjebeslut av om ett vårdprogram går snabbt men att åstadkomma följsamhet tar längre tid. Utmaningen är att förstå hur vi kan bli bättre på att bli bättre och bygga en lärkultur där det är spännande att finna nya sätt att göra det gamla arbetet på men som i det nya kan göras med ännu bättre kvalitet. 39

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp:

Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Frågor som nämns vid senaste ledningsgrupp: Nya strukturer på flera ställen ex: onkologklinik, kirurgi Prostata cancer nationella riktlinjer kommer Väntetiderna är alldeles för långa Behovet av multid.k.

Läs mer

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Björn Ohlsson Regional patientprocessledare Kolorektal cancer Regionalt cancercentrum syd Fem nationella mål Minska risken för insjuknande

Läs mer

Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)

Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942) Tjänsteskrivelse 1(2) 2015-02-17 RJL 2015/378 Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Nämnden för folkhälsa och sjukvård Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Vårdkvalitet är mer än medicinska resultat

Vårdkvalitet är mer än medicinska resultat RSL 28 maj 2014 Ragnhild Holmberg 2 Vårdkvalitet är mer än medicinska resultat Upplevd kvalitet (kund) Processkvalitet Medicinsk kvalitet Patientens perspektiv 3 Regionalt cancercentrum, RCC Sydöst Vision:

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

RCC sydöst - patientlöften i fokus

RCC sydöst - patientlöften i fokus RCC sydöst - patientlöften i fokus Målbeskrivningar (= Sydöstra regionens sex löften till cancerpatienterna) och exempel på aktuell måluppfyllelse samt presentation av de viktigaste aktiviteterna per löfte

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt

Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning. Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s. koloncancerprojekt Patienters upplevelse av vården vid en cancermottagning Utvärdering av pilotprojektet CUUS i LiÖ:s koloncancerprojekt Moa Yngve Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF

Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF 2017-04-04 Namn Marie Boëthius Koordinator Lokal processledare Kontaktsjuksköterskan Aktiva överlämningar Avgränsning och

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Hudmelanom INNEHÅLL Inledning... 3 Sammanfattande analys... 3 Regionala processledarens kommentar...

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Vi finns för att cancer finns

Vi finns för att cancer finns 2017-08-31 Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Vi finns för att cancer finns Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av cancerfall per år är

Läs mer

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården

Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läs mer

GTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer

GTT. Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer Komplikationer/skador och ledtider vid koloncancer Rune Sjödahl, Carin Carlsson, Urban Jürgensen, J Marina Mellberg, Elin Canslätt, Valborg Helmersson, Sophia Lundström GTT Instrument för f r att identifiera

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning HUDMELANOM INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter

Läs mer

En jämlik cancervård i hela Halland

En jämlik cancervård i hela Halland En jämlik cancervård i hela Halland Strategiska cancerenheten Region Halland Uppdrag: En jämlik cancervård Halland satsar på cancervården för att leva upp till den nationella cancerstrategin. Den strategiska

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionsjukvårdsstaben Leni Lagerqvist 2018-04-23 SVN 2018-12 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi Förslag till beslut Samverkansnämnden

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

- Patientmedverkan i riskanalys

- Patientmedverkan i riskanalys - Patientmedverkan i riskanalys Ny vårdprocess för patienter med misstänkt koloncancer 1 Vad är en riskanalys? En systematisk metod för att: identifiera risker Identifiera orsaker till riskerna föreslå

Läs mer

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning HUDMELANOM

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning HUDMELANOM Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Innehåll Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 4 Vi vill gärna veta vad du tycker!... 6 LÖFTE 1... 7 Alla cancerpatienter i regionen ska

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning URINBLÅSECANCER

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning URINBLÅSECANCER Löften till cancerpatienter Resultatredovisning URINBLÅSECANCER Innehåll Vi vill gärna veta vad du tycker!... 3 Inledning... 4 Regionala processledarens kommentar... 4 LÖFTE 1... 7 Alla cancerpatienter

Läs mer

Hälsa för livet Från IQ till ViQ med AI

Hälsa för livet Från IQ till ViQ med AI Hälsa för livet Från IQ till ViQ med AI Göran Henriks Utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län Mats Bojestig Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Jönköpings län Utvecklingskraft 2016 2016-09-13 Sigge

Läs mer

Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården

Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården Katja Vuollet Carlsson Regional samordnare för kontaktsjuksköterskor 2016-10-06 KSSK uppdrag nationell Fokus på områden där samverkan/samarbete behövs

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen Regionalt Cancercentrum Norr

Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen Regionalt Cancercentrum Norr Långsiktig strategi för cancervården i norra regionen - 2025 Regionalt Cancercentrum Norr Innehållsförteckning 1. Samordning av cancervården... 3 2. Strategi: Vård med patientens fokus... 4 3. Strategi:

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Hudmelanom November 2017 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 6 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling

Läs mer

Filippa Nyberg Verksamhetschef RCC Uppsala Örebro Namn Sammanhang

Filippa Nyberg Verksamhetschef RCC Uppsala Örebro Namn Sammanhang Att integrera forskning och innovation i vårdprocesser och förbättringsarbete: Nationella och regionala exempel Filippa Nyberg Verksamhetschef RCC Uppsala Örebro 2014-03-14 Namn Sammanhang En nationell

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Hudmelanom INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare 2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns

Läs mer

Teamarbete med patienten i centrum 3863

Teamarbete med patienten i centrum 3863 1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Stöd på vägen En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Innehåll Uppdraget och vårt tillvägagångssätt Satsningens bakgrund Våra resultat och slutsatser Våra

Läs mer

Njurcancer ny design efter patientprocessen

Njurcancer ny design efter patientprocessen Njurcancer ny design efter patientprocessen Ingrid Erlandsson Martin Holmström urologienheten, Landstinget i Jönköpings län Morgondagens urologi God Vård SOSFS 2005:12 Patientfokuserad Tillgänglig och

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 LÖFTE 1... 5 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom

Läs mer

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt

Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Slutrapport till RSL projekt Cosmic ledtidsmätning - arbetsnamn canceröversikt Sammanfattning Projektet fick till uppgift att med stöd av befintliga IT-stöd ta fram en regiongemensam mall i syfte att kunna

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning KOLONCANCER

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning KOLONCANCER Löften till cancerpatienter Resultatredovisning November 2017 INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 6 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Inkomna synpunkter till patientnämnden Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning DIAGNOSGEMENSAMT INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling

Läs mer

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2 Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26

Läs mer

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen Samverkansnämnden 2018-11-30 1 1 Om avtalet Detta avtal reglerar samverkan mellan Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland. 2 Grund

Läs mer

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården

Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården Regeringsbeslut I:4 2014-09-04 S2014/6503/FS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer