TP #4. lathund - köplagen

Transkript

1 TP #4 Foto: Jessica Gow/TT LATHUND - KÖPLAGEN Köplagen är en av de viktigaste lagarna i det svenska affärslivet. Även om många företag skriver egna avancerade avtal så har köplagen dels en utfyllande funktion och dels sätter köplagen ett slags standard på marknaden. Det är därför en mycket viktig lag som reglerar köparens och säljarens rättigheter och skyldigheter. Innehåll: - Allmänt om köplagen - När gäller köplagen? - När uppstår ett köp? - Avlämnande och risk - Säljarens skyldigheter - Köparens skyldigheter - Befarat avtalsbrott - Övrigt Allt om Juridik ( och Blendow Publishing AB ( ) ansvarar på intet sätt för eventuella fel och/eller brister i Allt om Juridiks material och eventuella skador som kan uppstå direkt eller indirekt till följd av användandet av detta. Användandet av lathunden sker helt på egen risk.

2 Sida2 ALLMÄNT OM KÖPLAGEN Köplagen behandlar rättigheter och skyldigheter mellan köpare och säljare avseende den aktuella varan. Att säljaren i sin tur har en leverantör av den aktuella varan beaktas inte här, det är ett annat avtal och andra parter. Köplagen reglerar inte köparens skydd mot säljarens borgenärer. Exempel: I händelse av att exempelvis samma vara säljs två gånger kommer enligt köplagen båda köparna ha rätt till varan. Vem får då själva saken? Detta avgörs av exempelvis lagen om godtrosförvärv av lösöre och rättspraxis köplagen täcker alltså inte sådana situationer. Köplagen är inte tvingande, utan är dispositiv. Med detta menas att om köparen och säljaren avtalar om andra villkor än vad som anges i köplagen så gäller dessa (oftast, ibland kan oskäliga villkor åsidosättas eller jämkas). På så vis finns köplagen som en back up till den annars gällande avtalsfriheten. Exempel: Köparen och säljaren avtalar om att säljaren inte under några omständigheter har ett skadeståndsansvar för köparens ekonomiska förluster. NÄR GÄLLER KÖPLGEN? konsument finns en speciallag konsumentköplagen, som ger konsumenten starkare skydd än köplagen. I övrigt är lagarna mycket lika. Exempel: När en privatperson handlar i matbutiken gäller konsumentköplagen, medan om privatpersonen köper en cykel av grannen gäller köplagen. Om en konsument däremot köper aktier av ett företag gäller ändå köplagen, eftersom aktier inte är en lös sak. Om det rör sig om en tjänst eller ett avtal med blandad karaktär kan köplagen inte tillämpas direkt, men ofta bedömer en domstol avtalet i linje med köplagen. Om huvuddelen av avtalet, både ekonomiskt och sett till arbetsinsatsen, hänför sig till varan betraktas det i regel som ett köp enligt köplagen. Om däremot varans kostnad är mindre än kostnaden för installation eller uppförande brukar köplagen inte anses direkt tillämplig, eftersom det då till större del rör sig om en tjänst än ett köp. Exempel: Du köper ett kylskåp till företaget samt installation. Det bör då röra sig om ett köp, varpå köplagen tillämpas. Om du däremot låter renovera företagets kök och det är arbetskostnaden som är den stora utgiften, så är inte köplagen direkt tillämplig. Vid uppförande av byggnad gäller inte köplagen, utan diverse olika entreprenadrättsliga standardavtal. Internationella köp omfattas inte av köplagen. Köplagen omfattar endast lös egendom. Lagtexten tar dock sikte på lösa föremål, vilket är en snävare krets av lös egendom. Detta gör att vissa bestämmelser ibland kan framstå som lite knepiga att applicera på exempelvis fordringar eller bostadsrätter. Det finns också en del typer av egendom som trots att de är lös egendom är undantagna köplagen. Exempel på sådant som omfattas av köplagen: lösa saker, vissa regler kring byggnader på annans mark, hyresrätter, bostadsrätter, fordringar, skuldebrev, aktier och andra värdepapper. Exempel på sådant som inte omfattas av köplagen: fastigheter (jordabalken gäller då), påföljdsreglerna kring byggnader på annans mark, tomträtter. Foto: Fredrik Sandberg/TT Vid försäljning av lösa saker (alltså inte bostadsrätter, skuldebrev och byggnader) mellan näringsidkare och

3 Sida3 AVLÄMNANDE & RISK Var ska varan avlämnas? Huvudregeln är att köpet är ett s.k. hämtningsköp, alltså att varan avlämnas där säljaren vid köptillfället hade sitt affärsställe i butiken helt enkelt. Om inget annat avtalas ska alltså köparen hämta varan hos säljaren. Varan anses avlämnad när köparen tagit hand om varan. Vid transportköp har parterna genom avtalet, handelsbruk eller annan sedvänja kommit överens om att säljaren levererar varan till kunden. Foto: Anders Wiklund/TT NÄR UPPSTÅR ETT KÖP? Rent teoretiskt uppstår ett köp så fort ett avtal om köp uppkommit. Här gäller alltså avtalsrättens regler om avtalsbindning. Kort sagt kan man säga att så snart köpare och säljare är överens om villkor för köpet och har manifesterat detta till varandra så finns ett köpavtal. Det finns inga formkrav, vilket gör att även muntliga köpavtal räknas, även om de är svåra att bevisa. Fastighetsköp har däremot strikta formkrav. Exempel: Efter några glas vin bestämmer du dig för att sälja din bil till din kompis. I formell mening är köpet bindande trots att ni inte skrivit något avtal. Mot tredje man är du i princip inte skyddad vid ett köp förrän du fått kontroll över varan. Köparen är alltså inte skyddad mot säljarens borgenärer. Exempel: Du handlar på internet och köper en kontorsstol åt företaget. Du för över pengar. Innan du hinner få stolen går säljaren i konkurs. Har du då rätt att få ut stolen? Nej. Du kommer bli en av många oprioriterade borgenärer och på så vis riskera att gå lottlös i konkursen. Exempel: Du letar efter en cykel på Blocket. Du kommer överens med en säljare om att du ska köpa cykeln, ni har ett avtal. När du väl kommer dit har säljaren redan sålt cykeln. Har du rätt till cykeln? Nej. Du avtalade först, men trots detta har du inte rätt till cykeln, utan den som först får kontroll över cykeln vinner. Du kan däremot kräva skadestånd. Om transporten rör sig inom samma ort kallas det platsköp, om det avser en transport från en ort till en annan klassas det som distansköp. Vid platsköp anses varan överlämnad först när kunden verkligen mottagit varan. Vid distansköp anses däremot varan överlämnad till köparen när transportören mottar varan. Detta gäller även om det är en extern speditör. Det går givetvis att avtala om att platsköpsreglerna ska tillämpas även på distansköp - lagen är ju inte tvingande. När ska varan avlämnas? I regel brukar säljaren och köparen komma överens om när leverans ska ske. Men vad gäller om inget sägs? Då gäller att varan ska avlämnas inom skälig tid efter köpet. Vad som är skälig tid beror på omständigheterna, varans art och karaktär och en rad andra faktorer. Ska varan tillverkas efter köpet tar det givetvis längre tid. Vad som är skäligt kan inte fastslås enkelt, utan blir ytterst en bedömningsfråga för domstol. För att slippa hamna i tvist är det därför bäst att tydligt avtala om leveranstid. Rätt att hålla inne varan? Huvudregeln i köplagen är att köpet är ett s.k. kontantköp, alltså att prestationerna utförs samtidigt. Köparen betalar, säljaren levererar.

4 Sida4 Om köparen inte betalar har därmed säljaren rätt att hålla inne varan. Om säljaren inte har varan klar behöver inte köparen betala enligt huvudregeln. Detta kallas detentionsrätt. Vid distansköp måste säljaren sända ut varan, men har rätt att stoppa leveransen om inte köparen betalar. Vem bär risken för varan? Före köpet äger säljaren varan och står därmed risken. Efter köpet har äganderätten övergått till köparen och köparen står naturligtvis risken. Men vad gäller från köpavtalets ingående tills dess att köparen mottagit varan om det skulle ske en olycka? Risken för varan övergår vid den tidpunkt som varan anses avlämnad (se ovan). Detta gäller under förutsättning att inget annat avtalas. Exempel: Det är fråga om ett distansköp (se ovan) och transportfirman skadar varan under leveransen. Köparen måste ändå betala fullt pris till säljaren eftersom risken redan övergått. Köparen kan dock möjligen kräva transportören på ersättning i en separat process. Om avlämnandet blir försenat på grund av köparen kan risken ändå övergå på köparen om säljaren gjort vad denne kunnat för att leverera. Exempel: Köparen och säljaren kommer överens om att bostadsrätten ska överlämnas 1 april. Köparen får förhinder och skjuter på överlämnandet till 1 maj. I mitten av april får lägenheten fuktgenomslag. I ett sådant läge kan ändå köparen stå risken i den aktuella situationen. Om varan ska hämtas av köparen på annan plats än hos säljaren övergår risken för varan från dess att varan är klar att hämtas och köparen fått veta detta. Exempel: Enligt avtalet ska varan hämtas den 1 augusti på platsen X. 20 juli ringer säljaren till köparen och berättar att varan är klar för avlämning. Redan då övergår risken på köparen. Om säljaren givit öppet köp bär köparen risken när varan avlämnats till dess att köparen lämnat tillbaka varan. SÄLJARENS SKYLDIGHETER Säljaren kan i princip begå två typer av avtalsbrott vid köp antingen att varan inte levereras i tid, dröjsmål, eller att det är fel i varan att varan inte motsvarar vad köpeavtalet säger. När är säljaren i dröjsmål? Säljaren är i dröjsmål om varan inte avlämnats alls, eller för sent och detta inte beror på köparen. Exempel: Du köper en diskmaskin på Blocket som ska hemlevereras på onsdagen. Du tar ledigt från jobbet för att motta leveransen. Säljaren dyker inte upp. Det är då tänkbart att det rör sig om ett kontraktsbrott och att du därmed kanske kan kräva skadestånd för den skada du kan tänkas ha lidit (förlorad inkomst). Säljaren ska så fort som möjligt meddela köparen om säljaren befarar att leverans inte kommer att ske i tid. På så vis kan köparen minimiera eventuell skada som kan uppstå till följd av avtalsbrottet. Vad har köparen rätt att göra om säljaren är i dröjsmål? Kräva fullgörelse. Huvudregeln är att köparen först och främst har rätt att kräva fullgörelse. Köparen måste dock meddela kravet på fullgörelse inom rimlig tid. Undantaget från fullgörelseregeln är om det finns omständigheter som gör det omöjligt eller extremt dyrt för säljaren att leverera. Exempel på undantaget: Säljaren levererar inte en vara i tid eftersom säljarens leverantör dragit in produkten. Det är ganska svårt för säljaren att fullgöra då. Häva köpet. Om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse får köparen häva köpet redan när säljaren är i dröjsmål om säljaren insett eller borde ha insett hur viktigt det var att leveransen kom i tid. Vid köp av varor som är specialtillverkade för kunden är bedömningen lite hårdare än vid massproducerade varor som säljaren enkelt kan sälja till någon annan.

5 Sida5 Exempel: Ditt företag beställer in mat från en cateringfirma till ett event. Maten kommer inte, så ni tvingas springa ner till närmsta restaurang och ordna en nödlösning. Eftersom det var av väsentlig betydelse att maten kom i tid har ni troligen rätt att häva köpet även om maten bara var en timme försenad. Kräva skadestånd. Den skada som uppkommer till följd av säljarens dröjsmål kan köparen normalt kräva i skadestånd, såvida inte dröjsmålet berott på något utanför säljarens kontroll. Det måste dock ha uppstått en faktiskt skada till följd av dröjsmålet. Vilka slags skador som täcks anges i slutet av denna lathund. Indirekta skador omfattas inte. Fortsättning på exemplet ovan: Nödlösningen blev dubbelt så dyr som cateringalternativet eftersom ni beställde så sent. Denna merkostnad skulle kunna krävas i skadestånd från cateringfirman om det kan visas att det faktiskt inneburit skada. Exempel: Dina löparskor blir en dag försenade, varpå du missar ett träningspass med din kompis. Detta lidande klassas troligen inte som en sådan skada som du kan kräva någon ersättning för. Varan ska stämma överens med avtalet/praxis. Varan ska gällande kvalitet, art, mängd, funktion och liknande överensstämma med avtalet. Om inga specifika detaljer har avtalats faller man tillbaka på rimlighetsbedömningar utifrån typen av vara och andra omständigheter. Exempel: Du köper en dator till kontoret, men det visar sig att datorn saknar ramminne. Ni har inte i avtalet specificerat vad datorn ska innehålla. Typiskt sett förväntas dock datorer innehålla ramminne, varpå det lär anses som fel i varan. Varan ska stämma överens med marknadsföringen. Varan måste dessutom stämma överens med hur den har marknadsförts före köpet, både av säljaren och andra säljled som säljaren borde känt till. Kom ihåg att även lovordande och beskrivningar av säljpersonal inne i butiken omfattas här. Om en felaktig uppgift lämnas, men rättas, undgår säljaren ansvar för den felaktiga informationen. Exempel: Säljaren i butiken berättar för kunden att plagget tål att tvättas i 50 grader. I tvättråden står det dock 30 grader. Om köparen tvättat plagget i 50 grader och plagget skadats kan det då anses vara fel i varan. Befintligt skick används ofta, i synnerhet vid försäljning av begagnade varor. Trots detta kan varan anses felaktig om säljaren givit sken av att varan är bättre än vad den visar sig vara, eller om varan bara helt enkelt är i väsentligt sämre skick än köparen med fog kunnat förutsätta utifrån priset och andra omständigheter. Hålla inne betalningen. Om köparen ännu inte betalat kan denne hålla inne betalningen när säljaren är i dröjsmål. När anses det vara fel i varan? Foto: Linus Sundahl-Djerf/TT Exempel: Du köper en bil på Blocket. Bilen säljs i befintligt skick för kronor och säljaren säger att bilen är lite sliten. Det visar sig efter några timmars körning att bilen knappt är körbar. Troligen räknas då detta som ett fel i varan. Köparens undersökningsplikt. Köparen får inte åberopa sådant som borde ha upptäckts vid en ordentlig undersökning före köpet. Exempel: Du köper en cykel utan att provcykla den. Efter köpet inser du att bromsarna är dåliga. Du kan troligen inte åberopa detta fel eftersom det är ett fel du borde ha upptäckt om du fullgjort undersökningsplikten.

6 Sida6 Exempel: Bostadsrätten du köpt har fuktskador under köksbänken. Du såg inte detta på visningen. Du har dock i regel skyldighet att undersöka sådant och kan därför inte kräva någon ersättning. Felet ska ha förelegat vid tidpunkten då risken övergår på köparen. Dock gäller att fel som funnits innan, men först visat sig efter köpet ändå, omfattas. Reklamation. Köparen måste reklamera felet inom skälig tid efter att felet upptäckts. Om inte detta görs kan rätten att åberopa felet förfalla. Reklamation kan göras muntligen och skriftligen. Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet, men maxgränsen 2 år finns inskriven i lagen, såvida inte längre garantier har lämnats av säljaren. Om fel i varan är konstaterat - vad har köparen rätt att göra? Kräva avhjälpande. Om det är fel i varan har köparen alltid rätt att utan extra kostnad kräva att säljaren avhjälper felet, exempelvis genom att laga den trasiga produkten. Om avhjälpandet skulle bli onödigt dyrt för säljaren kan säljaren välja att leverera en ny vara istället. Omleverans används i andra hand. Köparen kan kräva att få en ny vara om det rör sig om ett fel som är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insett eller borde ha insett detta. Säljaren kan självmant välja omleverans istället för avhjälpande. Exempel: Du införskaffar en mobiltelefon till företaget. Mobiltelefonens laddare visar sig vara trasig. Säljaren kan troligen inte kräva att få laga laddaren under en veckas tid, eftersom du då inte kan ladda din telefon och därmed använda den. Istället har du troligen rätt att få en ny laddare. Häva köpet. Om det rör sig om ett objektivt allvarligt fel har köparen rätt att häva köpet. Köpet ska ha haft väsentlig betydelse för köparen och säljaren ska ha insett detta, eller åtminstone borde ha insett detta. Exempel: Du köper in catering till en konferens. Maten visar sig vara möglig och inte går att äta. Felet är i en sådan situation mycket troligt av sådan väsentlig betydelse att du har hävningsrätt. Skadestånd. Skada som uppkommer till följd av avtalsbrottet (felet) kan köparen kräva skadestånd för, så länge skadeståndskravet framställs inom två år från varans mottagande. Indirekt skada ersätts inte vid fel i varan. Vad för slags skador som täcks anges i 67 köplagen, se slutet av lathunden. Övrigt vid säljarens dröjsmål eller fel i varan Köparen har alltid rätt att hålla inne betalningen. Om säljaren inte har presterat i enlighet med avtalet, kan köparen avvakta med sin prestation. Är endast en del av leveransen försenad eller felaktig delas leveransen upp i juridisk mening. Köparen är alltså skyldig att betala för den del som levererats enligt avtalet. Om leveransen inte enkelt kan delas upp, eller helheten är av väsentlig betydelse för köparen, räknas dock hela leveransen som i dröjsmål eller felaktig. Om köpet ska dellevereras och några leveranser är försenade och det finns starka skäl att tro att även kommande leveranser ska bli försenade får köparen häva köpet avseende de kommande leveranserna om hävningen framställs inom skälig tid. Prisavdrag. Vissa typer av varor är svåra att laga eller omleverera. Då kan köparen ha rätt till prisavdrag på köpeskillingen. Detta gäller också om avhjälpande eller omleverans inte genomförs inom skälig tid från det att köparen reklamerat varan. Exempel: Bostadsrätten du köpt visar sig sakna egenskaper som du kunnat förutsätta vid köpet. Det konstateras att det rör sig om fel i varan. Eftersom det är svårt för säljaren att avhjälpa felet på ett enkelt sätt, och snudd på omöjligt att leverera en ny exakt likadan bostadsrätt, så har du istället rätt till ett rimligt prisavdrag. Foto: Fredrik Sandberg/TT

7 Sida7 KÖPARENS SKYLDIGHETER Vilket pris gäller? Om inget pris bestämts. Priset avtalas i regel på förhand. Om pris dock inte avtalas ska köparen betala vad som är skäligt utifrån varans karaktär, normalt pris för produkten i fråga och omständigheterna i övrigt. Exempel: Du är på jobbkonferens och ska ha affärsmöte med en potentiell kund. Du beställer in ett antal gin & tonic i baren på ett ställe du inte besökt tidigare. Det finns ingen prislista. Drinken kostar 600 kronor styck. Då kan du (troligen) hävda att priset är för högt och få priset nedsatt till en skälig nivå. Räkning. Om köparen får en räkning blir köparen bunden av priset som anges i räkningen såvida inte; 1) köparen snabbt invänder mot priset, 2) köpeavtalet anger ett lägre pris, 3) beloppet är oskäligt högt. Köparen måste medverka till köpet Köparens sista skyldighet är att medverka till köpet genom att exempelvis infinna sig för betalning och att hämta eller ta emot varan. Om köparen inte uppfyller sina skyldigheter - vad har säljaren rätt att göra? Kräva betalning. Den naturliga konsekvensen är givetvis att säljaren kräver att köparen fullgör sin avtalsskyldighet alltså att köparen betalar. Om köpet avser en vara som specialtillverkas för köparen får säljaren inte som säkerhet/påtryckningsmedel tillverka varan ändå, trots att köparen är i dröjsmål med betalningen. Säljaren har ju i regel inte lidit någon förlust, eftersom produkten ännu inte är tillverkad. Om säljaren faktiskt skulle lida skada eller avbeställningen skulle medföra en väsentlig olägenhet, gäller dock inte detta undantag. Exempel: Du ska sälja en specialtillverkad produkt till en kund, som ska betala halva köpeskillingen i förskott. Inbetalningen dröjer. Du får då alltså inte utan vidare börja tillverka produkten i syfte att skapa påtryckningsmedel för köpet. Kräva medverkan. Om köparen inte medverkar till köpet kan säljaren givetvis kräva fullgörelse i den delen. Vad gäller för betalningen? Foto: Fredrik Sandberg/TT Var? Betalningen sker i regel hos säljaren eller där utväxlingen vara/betalning görs. Vid kreditköp gäller andra regler och betalningen är något som parterna då avtalar om. När? Om parterna i avtalet inte reglerat när betalning ska ske måste köparen betala när säljaren så kräver. Detta föresätter givetvis att säljaren inte är i dröjsmål med leverans eller liknande. Köparen är inte skyldig att betala förrän varan hålls till handa eller översänds. Häva p.g.a. dröjsmål. Om köparens dröjsmål medför ett väsentligt avtalsbrott får säljaren häva köpet. Vad som är väsentligt beror på en rad faktorer, såsom varans art och omständigheterna i övrigt. Om köparen redan mottagit varan, men ännu inte betalat krävs att säljaren i avtalsvillkoren ställt upp ett hävningsförbehåll/återtagandeförbehåll/äganderättsförbehåll för att ha rätt att få tillbaka varan. Om säljaren har gett köparen en tilläggstid inom vilken köparen måste betala får inte säljaren häva köpet förrän denna tilläggstid gått ut. Undantaget är givetvis om köparen meddelar att betalning inte kommer ske heller inom tilläggstiden.

8 Sida8 Exempel: Du säljer en vara till en grossist. Grossisten har dåligt med likvida medel och meddelar att betalning inte kommer att kunna ske i tid. Du meddelar att grossisten kan få uppskov med betalningen en vecka. Efter tre dagar tröttnar du dock och häver köpet. Detta är alltså inte tillåtet enligt köplagen. Häva p.g.a. bristande medverkan. Under vissa förutsättningar får säljaren häva köpet när köparen inte medverkar, exempelvis genom att inte hämta varan. Exempel: Du avtalar med en kund om att sälja en viss bil till kunden via Blocket. Kunden dyker dock inte upp på flera veckor för att hämta bilen. Tiden går. Du vill bli av med bilen, men vill inte riskera skadestånd till kvinnan. Köplagen medger i detta läge att du häver köpet du ska ju inte behöva hålla inne en bil i onödan, utan kan sälja den till någon annan. Skadestånd. Om säljaren lider skada till följd av köparens avtalsbrott kan säljaren kräva skadestånd. Det kan dels röra sig om dröjsmål med betalningen eller att köparen inte medverkat till köpet. Det krävs dock att det faktiskt uppkommit en skada till följd av avtalsbrottet. Indirekta skador ersätts inte, jämför slutet av lathunden, 67 köplagen. Hålla inne varan. Precis som att köparen kan hålla inne sin betalning som säkerhet kan givetvis säljaren hålla inne varan om köparen begår ett avtalsbrott. Kräva ränta. Precis som vid alla fordringar gäller räntelagen om inget annat avtalats. Säljaren kan därmed kräva dröjsmålsränta från den dag betalningen skulle ha skett. Räntesatsen varierar utifrån den aktuella räntan enligt Riksbanken. Bestämmelsen som aktualiseras är 6 räntelagen. BEFARAT, ÄNNU INTE KONSTATERAT AVTALS- BROTT medverkan, etc. Stoppningsrätt. Om det efter att köpavtalet ingåtts visar sig att säljarens eller köparens ekonomi eller agerande i övrigt ger starka skäl att tro att denne inte kommer att klara att uppfylla en väsentlig del av avtalet får motparten hålla inne sin prestation. Detta gäller även om säljaren redan skickat iväg en produkt med en speditör. Säljaren får alltså hindra köparen från att ta emot varan, även om varan finns hos en transportör. Så fort motparten fullgör sin del upphör stoppningsrätten som en naturlig konsekvens. Exempel: Du säljer ett parti varor till ett grossistföretag. Efter att du skickat iväg beställningen med transportfirman nås du av nyheten att bolaget är försatt i tvångslikvidation. Du inser att en konkurs kan vara nära förestående, så du ringer snabbt upp transportören och stoppar leveransen, eftersom du inser att det finns en stor risk att köparen försätts i konkurs och i en konkurs kommer du ju inte att få en prioriterad fordran. Hävningsrätt. Står det klart om det alltså är alltså säkert att motparten inte kommer att kunna utföra sin avtalsförpliktelse är det tillåtet att häva avtalet, även om fullgörelsetidpunkten inte har inträffat ännu. Det krävs dock att avtalsbrottet är sådant att hävning är tillåtet. Exempel: Du köper in kontorsmaterial på faktura. Några dagar före förfallodagen ringer säljaren upp och berättar att de inte kommer leverera, då de slutat tillverka produkten. Du har då givetvis rätt att häva avtalet och inte betala fakturan. Motparten i konkurs. Om motparten går i konkurs kan konkursboet istället välja att inträda i avtalet och då gäller avtalet fortsatt, fast med konkursboet som motpart. Vad har jag rätt att göra om jag befarar att motparten kommer att begå avtalsbrott? I köplagen finns ett avsnitt med ett antal paragrafer om befarat avtalsbrott. Avtalsbrott har alltså inte inträffat, men kan förväntas inträffa. Alla slags avtalsbrott omfattas - dröjsmål, utebliven betalning, fel i varan, bristande

9 Sida9 ÖVRIGT Nytta av varan före hävning. Om avtalet av någon anledning hävs och prestationerna går åter men köparen redan kunnat nyttja varan och ha viss glädje av den så ska köparen också betala tillbaka eventuell avkastning som varan gett, samt betala ersättning för den nytta som köparen trots allt haft av varan. Exempel: Du säljer aktier till en vän och avtalar om en köpeskilling på kronor med betalningsfristen tio dagar. Vid den tionde dagen berättar din vän att hen inte kommer att kunna betala för aktierna, varpå du häver köpet. Under de tio dagarna hade dock din kompis tjänat 400 kronor i avkastning på aktieposten. Denna ska nu också återbetalas. Vårdplikt. Både köpare och säljare har vårdplikt, även om varan egentligen i slutändan ska till motparten. Exempel: Säljaren råkar göra fel i leveransen och skickar fel vara en kavaj istället för ett par skor - till köparen. Köparen vill avvisa varan en kavaj ingick ju aldrig i avtalet och kan givetvis göra det. Däremot har köparen fortfarande skyldighet att vårda kavajen och se till att den inte skadas. Exempel: Du har sålt en bukett rosor till en advokatbyrå längre ned på gatan. De sade i telefon att de skulle hämta buketten klockan 14. Klockan 17 har fortfarande inte någon hämtat blommorna. Trots detta har säljaren fortsatt vårdplikt avseende varan. SKADESTÅNDSREGELN 67 köplagen Paragrafen definierar skadestånd. Däremot anges på andra ställen vad som gäller för skadestånd i respektive situation. I huvudsak ersätts aldrig sådana indirekta förluster som anges i 67 andra stycket. Skadestånd på grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med anledning av avtalsbrottet. Skadestånd enligt denna lag omfattar dock inte ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan. Som indirekt förlust anses 1. förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning, 2. annan förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt, 3. utebliven vinst till följd av att ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt uppfyllt, och 4. annan liknande förlust, om den varit svår att förutse. Som indirekt förlust enligt andra stycket anses dock inte en sådan förlust som den skadelidande har haft för att begränsa en förlust av annat slag än som anges i andra stycket. Foto: Aleksander Andersen/TT