UR DEN KYRKLIGA FOLK DISCIPLINERINGENS HISTORIA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UR DEN KYRKLIGA FOLK DISCIPLINERINGENS HISTORIA"

Transkript

1 " ~edlen:'mar av "Föreni.ng~n fö.r sven,~lc undervisningshistoria" erhålla År~bocker 1 sve.~sk undervjsmpgs}nst~~:ja mot medlemsavgiften: 5 kronor pr ar sa_mt 36 o~ es porto pr argaug Jamt~. eventuellt erforderlig postförskottsavgift (25 ore). Medlemskap och bockar kunna förvärvas genom hänvändelse till Lekto1 B. Rud. Hall, Lund. Ärg. l (1921): l. B. Rud. Hall, Om Sveriges första läroverksstadga. Rör. reformationstidens skola och skolhågor. 166 sidor. Kr. 3: G. A. Frykholrn m. fl., Ur Fl yksände, Upplands-Lana SkuHuna Snavlnnda och Välinge skolhistoria. 78 sidor. Kr. 2: -: ' 3. J. Karlsson, G. F. Lage1 st1 örn, D. Nysll öm, J. G. Sanclg1 en Självbiografier av lärare I-IV. 75 sid. Kr. 1: 60. ' 4. Sveriges allmänna läroverksstadgar I-III: och 1649 års skolordningar i avtryck och översättning. 191 ~id. Kr. 3: 50. Ärg. Il (1922): 5. Johannes Rudbeckii slutdemiska högtidntal, utgivna i översättning från latinet. 156 sid. Kt. 3: Lankasterskolor (i Dala-Husby, Huskvarna, Valleberga Göteborg Hamri\uge, Åsheda, Wallby o. s. v.). 187 sidor. Kr. 3: -'. ' 7. Sveriges allmänna läroverksstadgar IV-VI: och 1807 års skolordningar. 124 sidot. Kr. 3: -. ' Ärg. III (1928): 8. Folkundervisning i Garpenberg, Leve de, Strömsholm, Tådene V. Vingåker, Västerhaninge, Västerljung. 187 s. Kr. 3: -. ' 9. Sveriges allmänna läroverksstadgar VII: sidor. Kr. 3: Till Rudbeckii karakteristik. Urkunder; kommenta1. 96 sidor. Kr. 3:-. Ärg. IV (1924): 11. Sveriges allmänna läroverksstadgar. VIII, IX: 1856 och 1859 års stadgar för elementarlärovet ken. 126 sidor. Pris 3 kronor. 12. Ur Husby-Relcarne. Kroppa, N. Björke, Älvdalens, Silleruds Odensjö Tådene och Gerpenbergs skolhistoria. 156 sidor. Kr. 3: --'. ' 13. Sveriges allmänna folkskolastadgar sidor. Kr. 3: -. Ärg. V (1926) : 14. Ur Växjö stifts folkundervisningshistoria 1795: sidot. Kr. 3: K. F. Krtrlson, K. Thttnctnder, Minnen från Örebro, Ny och Jönköpings läroverk samt Uppsala universitet. 99 sidor, Kr. 3: Ur Malmöhus läns folkuudervisningshistol'ia. 100 sidor. Kr. 3: -. Ärg. VI (1926): 17. Eraami Gylclene Bok, Matthires. adelsskoleböcker. 108 sidor. Kr. 3: Agardh, Fryxell m. fl., Enhetsskoletankar. 156 s. Kr. 3: B. Rud. Hall, Folkdisciplineringens hist. I. 154 s. Kr. 3: -. Ärg. VII (1927): 20. Oskcw I, Geije1 m. fl., Enhetsskoletankar. 140 s. Kr. 3: B. Rud. Ball, Folkdisciplineringens hist. II. Kr. 3: rj) z ~ c.!> l ~ ~ ~ l ~ l ~ p..... J U ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll B.RUD.HALL UR DEN KYRKLIGA FOLK DISCIPLINERINGENS HISTORIA I. 19 lllllllllllllllllllllllllllllluiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiillllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllnlllnlllllllllllllllllluiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiuiiiiiii LUND 19~7 1 AKTIEBOLAGET SKÅNSKA CENTRAL TRYCKERIET UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK II~J~~~~~-j~~~'~ Em-c:k ( p)

2 ÅRSBÖCKER I S VENSK UNDERVISNINGSHISTORIA /[1926) BOKSERIE MED. UNDERSTÖD AV [ÅRG. VIJ FÖRENINGEN FÖR SVENSIC UNDERV lsnin GSHISTORIA [Serievolyml9] UTGIVEN A V B. RUD. HALL [ Årsvolyin 3] B. RUD. HALL UR DEN KYRKLIGA FOLK DISCIPLINERINGENS HISTORIA OTRYCKTA AC~A OC~ SPRIDDA "\0.~~ UNDERSOKNINGAR ~~~~ I. ~ I DISTRIBUTION: C. W. K. G L E E R U P S B O K F Ö R L A G, L U N D Institutionen för Pedagogik Uppsala Universitet

3 Anmärkningar. I) Ordförklaringar etc. givas vid volymens slut. Otydliga eller felskrivna ord tydas i noter å respektive sidor. <:!) Det stora flertalet citat äro nystavade i kommentarerna,. enär dessa äro populärt hållna. 3) Upplösts hava sådana förkortningar, som fordra särskilda tryckerianordningar för att kunna återgivas. Detta gäller två tecken för»etc.» samt sådan dubbelbeteckning av n och m samt halva ord, som i p1anuskriptet funnits angiven genom ett streck över ordet. l Aktiebolaget Skånska Centraltryck e ri et Lnnd 19~7 Den 14 nov Inledning. Med exkurser om lekmannaförpliktelser och om gammallutherska särdrag. Härmed fmmläggas spridda act!t och smärre undersökningar om den viljefost.rings- och bestraffningsverksamhet., som åsyftats, beslutats eller genomförts inom den kristna kyrkan och i synnerhet inom Sveriges kyrka. Urkunder å klassiska (men e.i å moderna) språk återges här på svenska och det för första gåjlgen. :Med ett undantag är o även de Sl'enska källskrifter förut otryckta, som här utges å gammalsvenska.. Däremot. har det ej an setts lämpligt återgiva svenska förut tryckta handlingar, så länge så mycket finn es otryckt. E.i heller utges delar av såclan!t större, outgivna urkunder, vilka synas böra så snart möjligt i sin hell1et bringas till trycket. Såclana äro t. ex. domkapitlens protokollsböcker, prostböckerna, Rudbeckii dag bok samt de ur N edersachsens kyrkoordning 1585 översatta acta, nämligen elen största proststadgan i Sverige och de nya inslagen i 1608 års kyrkoordni.ngsförslag. Såsom litteratur till dessa avtryck må anbefflllas dels de arbeten, som uppräknas i undertecknads snart utkommande mulersökningar om Rudbeckii kyrkadisciplin och om Den kyrkliga folkuppfostrans m spruug, organ och mål - titlamfl. ä.ro ännu e.i fullt bestämda -, dels till själva dessa två undersökningar. I dessa båda :fi1mas flertalet av cle synpunkter utformade och de utvecklingslinjer angivna, vilka i föreligg ande kommentarer och exkm ser påpekas mera sporadiskt, med hänsyn e.i minst till älllre tidevarv samt i vi s anslut u!ng till just de i denna serie Ur den kyrkliga folkdisciplineringens historia avtryckta acta.

4 Under hänvisning till elen framställning om folkuppfostrans -och ej minst kyrkoclisciplinens syfte, som kanuner att lämnas i det sist nämnda arbetet, må här beredas plats åt en framställning om de skylelig-heter varj e lekman hade i förhållande till andra - enligt kyrkans (och andra totalsamftuli:ls) krav. Enär vidare elen svenska kyrkodiscipli.nens guldålder uneler nya ticlen var garnmallutherdomens tid, må slutligen några av dennas karakteristika framlägg as jämförda med den.s. k. ung-lutherdomens. (Såsom typ för den svenska gammallutherdomen väljes Ruclbeckius, som ju så ofta - alltför ofta - prisats såsom elen mest karakteristiske representanten för :äkta svensk lutherdom. F ör övrigt må tilläggas, att föreliggande bok tillkommit uneler förarbetena. till mina två förenämnda arbeten, vilka mer eller mindre handla just om honom Och hans stift.) I hedniska länder, i Israel samt i den kristna antiken,och medeltiden hade ungdomen dag efter dag fått fostras och 'och leva sig in i cle äldres religion och uppgifter samt lära.sig lyda de av ålder nedärvda familj e-, arbets-, samhälls- och rättsorganisationerna. Än utan, än genom religiösa impulser lärde man sig efter hand kärlek till hem, fosterland, moral och kunskaper.. En social, kraftväckande och fril1etsbegänsancle folkuppfostran var siikerlig en redan tidigt verksam och det till -en stor del blott genom mödorna och beroendet, genom sam- -varon och kampen för tillvaron, alltså t. ex. genom det offentliga och enskilda kolonisationsarbetet, krigföringen, skattebetalningen, näring sgemenskapen samt. det utomordentligt intima och alltomfattande samlivet i byarna. 1 ) Individens rättskänsla och det allmänna samarbetet framtvungo efterhand oskrivna... ') Medlemmal'Da i germanska samhällen voro av ålder skyldiga att 1IJalp.a varandm och ansvara för varandra. En gammaltestamentligt, fornnordiskt eller gammalkatolskt färgad samhällstukt, sedestränghet och ungdomsfostran fanns bland dem, fastän deras stamsläktingar och föt fäder st.~llt kristendomens, rättens och kulturens \'ärld inför en katastrof (i Rom). Daremot hade en speciellt kristocentrisk religiositet svårt att förlikas med :nrgerman~kt. kynne. Det torde nämligen varit för fria och blodfulla germaner ohdhgt att böja sig under korsets tuktan - ännu svårare än föt d eras efterkommande t. ex. på R.ndbeckii tid. -5 eller, sedermera, skrivna lagar. Formulerade, skrivna eller ej torde mycket tidigt hava förefunnits oräkneliga motsvarigheter till exempelvis elen stadga, som år 1450 skrevs rörande fiskarlivet på Huvudskä.r och som gav föreskrifter i detalj rörande skadegörelse å andras don, hinder för anclj:a i näringsfånget, lika rätt för alla, samfälld hj älp åt nödställda ka.llll ater, a.llmä.n åtlydnad av hamnfogelens tillsägelser, fiskens behandling med sådan omsorg att fisldä g et ej blev vaury ktat, stillhet nattetid så att.fisken ej skrämdes bort, orätta namn på eller olämpliga uttalanden om fisken så att ödet utmanades osv. Vissa av clem som ej "gjorde lagen" av naturen, för Även i Norden skipade folket självt rätt inbördes, "och konungens hjälp var icke alls nödvändig, ehuru välkommen, niir han ville och kunde göra sig besvär därmed. Den lag, som gällde i Helsingland, var natul liglvis den, som nybyggarna förde med sig från sina förra hem. Men i de nya landskapen uppstodo nya behof, som framkallade ändrade rättssedvänjor i vissa fall, medan åter där hvarjehanda gammalt kunde längre bevaras, so m under tiden afskaffades i moderlandet. - Efter denna lag, som länge förblef oskrifven, dömde emellertid hvarje helsingelands allmoge för sig.... Öfver lagen rådde folket själft i hvarje särskildt land." (En bygds sammanträdande befolkning eller folkrepresentanter hade sålunda av ålder haft eller togo de sig efterhand befogenhet och plikt att förmana, varna, döma och straffa förbryt.are i omnejden). "En dom i gamla tider, vare sig å konungens ell er å allmogens ting [i hednisk eller i kristen tid], förpliktade alla de närvarande tingmännen till de åtgärder, som tarfvades för dess verkställighet. Och enär konungens ämbetsmän därvid ofta måste vara ganska manstarka, så ägde de att äska nödig hjälp af tingsmenigheten... Den som då gjorde länsmannen "följefall", vägrade att jämte honom tränga in i brottslingens gård och framtvinga lydnad mot lagen - han gjorde sig själf saker till tre markers vite." - När kristendomen infördes, var brytningen med det gamla "ej så genomgripande, att folket kände sig tvunget att bortlägga sina mest inrotade fäderneärfda rättsbegrepp och seder. Hedendomen var ingalunda oupplösligen sammanvuxen med det fornsvenska samhället. Å andra sidan visade det sig, att kyrkan icke blott gaf ett väl behöfligt stöd äfven åt lagens helgd och det fredliga arbetets förkofran utan ock erbjöd nya uppgifter för folkets medverkan i allmänna värf." - Där kon~mgen ej t. ex. av dynastisim skäl behövde falla undan för påvens apostoliska maktsträvnnden, där motverkade han dessa men lwnde likväl gynna eller i varje fall tolerera de allmänkyrkliga internationaliseringstendenserna i fråga om dogma, ritns och en statsjuridiken ej föregripande domsakt. -- Citaten om de samhälleliga dom savkunnelserna i äldsta tid enligt H. HJÄRNE Helsingelif (1901) s. 10, 22, 29, 13.

5 G- måddes att följ a elen genom b'ång. Lag satt nämligen ofta i spjutstångs ända även då fråga var om individens skyldigheter gentemot allmän välfärd och gentemot en moral som stod J1ögre än egoismens. Respekt och lydnad voro ytterst grundade på fruktan. Så hade fallet varit i gamla testamentet; så var det ock inom förenänmda, yrkesmässiga arbetsgemenskap. 1) Aven byn, staden, landskapet påverkade "den allmänna opinionen" medelst uppfostran, lagar och straff. Enligt både hednisk och kriston åskådning borde de ju känna ett l'isst medansvar för den allmänna moralen. Den folkliga rättsskipningen tog sig emellertid ej sällan groteska och grymma former samt kunde t. o. m. shmdom bli ett slags TysDingshlandat follmöjc - alldeles såsom t. ex. de nakna yng-jing amas årliga piskande varit det i Sparta och såsom åsynen av avrättningar ända in i sen tid kunde bland den r åa massan ha över sig en anstrykning av fest. Dessemellan hade emellertid foll;:domstolama och deras än clrakoniska, än milda domslut en stadgael follaneniug bakom sig. Också förefmmos av ålder skolade och mera välordnade rättsinstitutioner i samhällena. Hade någon blivit dödad utan att gämingsmaunen upptäcktes, borde mansbot erläggas av medlemmarn a i elen by, inom vars r åmärken liket funnits. Och man skulle tvinga varandra att unelerkasta sig samhällets lagar. Enligt en bonderätt vid Spangenberg borde grannama såhmda tillbomma förbrytarens port, gräva on grav framför elen, stänga hans bakugn, ej låna. honom e] d o. el. ; han skulle därigenom förmås att göra sin samhälleliga eller moraliska plikt. T. ex. i trakten av Mainz 2) r evo grannama eller samhället taket bort för den som felat, ') I Flensbm g hotade sålunda. buntmakarna år 1437 en skråbroder med utestängning om han gifte sig med en viss beryktad kvinna, och uppre}jade gånger framhöllo de skyldigheten att gifta sig blott med ärlja ra kvinnor. Och år 1631 utstöttes en skomakare ur sitt skrå i Helsingör för att han "lånat hus" åt en fallen kvinna, vilken mottog besök av t. ex. hödeln, alltså av den som var tillsatt att vid kåken och på avrä.ttsplat.seu utföra samhällets reuiugsdom. MATTHIESSEN De kagstregne (1919) s ) Jfr G. L. v. MAURER Geschichte der Dorf1 erfassung, KONR. MAURER Vorlesungen i.iber Altuord. Rechtsgeschichte I passim;. MAT THIESSEN De kagstregne s. 107, 115; H. REICHMANN m. fl. Eiu J ahrtausend (1925) I s l. HnoTe ville hysa l lollolll l'ljlancl. sio o Så förkastlig. enä.r c e CJ ' o l 1 skycldn. s1o o o s elen, äkta man (pultron) vara, som ej cunc e o..ansa".. M l t. mmor. pipor ouh flygande fanol t hustruns slag. r ec ru. h. t l t mo t'll b rfoo cle'n anklaga mannen o c n va a ce kunde man tåg-la \...) li: un~l ervisnin g i husbondemyndighet - ett slags lanognp b t.. l t. t l t Rivning en kttncle utehh eller avs anu,t, 0 ch Rlltså l l US.l U U C... ' l. f' n te sig med och t.illfreclsstäucle ma.nnen, Olll hu sfa~ eu~ Ol ~c. clre förhittrade på kvinnan för att vilka tydligtvis vm 0 mm.. för att han kränkt husbonclevä.rdigheten, an på mannen hoo ~ t ;Jli ohestraffat. I Darmstacltst.rakten lät man honom laht i stililet falle genom sam l ; n t lecla en åsna på vilken hustrun u e.,, tt bakfram hållande åsnan l svansen..... sa ' ', å.l t l tt eller i varje fall kunnat ske forutan 1\'Ieclan s c an s ce... o O''.. l f,o bibeln hade denna dels g'lvlt manba t.) dho lllvercan tan '.cc...., xempel " på mo t s', aran. de eller någ ot mildare hostram1lllgs- il l f e... L els aenom J e sus förkunnat helt nya och m c are tillvägagångssätt orm m c b mot felande 1... L. 1) dels låtit liksom fallet J l o c el,, '), t t v n J e församliu-gsmec. 11 e m o c 1 ej minst cle förm ättaäe h.. I.Jorde. ~ '.,..... t verka för sina mot.stå.nclares oc ovnga,))ortlägga sma. bamudtaukar sanb1 t. J. IS fl era o å.no er : Förlika. dig ") "tt: o " det e onar est. o ' o medmänmskors m un., ' O 1. 1 oclet' brvter di o emot så straffa J 1 f" offrandet 1 m c m J l J o ' med dm Jroc er Ole : o l l.. tt s1o sa f" or l a t l noill c1et' S] u o åno-er om da- 10 o o 0 honom, och om lan )a rm '.. f.. l t sj u åuo erfulle broder, som ".. aåno er bor n1an Ol a. a o.. gen, sjuttio ganger SJU o o. J, lla,,a förmanat individerna til l. l E o-ån o- nptlo'jves esns erkänner sm sync. n o' o o.. l l\'f tt (J' fr v.) Luk... 1 t felande broc er. r a,.strängare atgarc er mo, Jfr 3 l\'ios 19 : 15. (Och det är detta bihel- 17: 3; i\latt. 18: 22, '. sås m bevis för kyrkotuktens.ställe de hieral'ldska kyl koma Jdebgen c.atlelrta cpke eller fö o a för att mot tli nrs 1 Jruncr - a sa 1 o.gndomligt-uytes amen ga o o li Ileristens inotipande.).l\'l ecl f.. "tt l eller uao'ou va.n g mec. o tivera en oro ra a c s o.. tt " till rätta (till-rättal ftar J es us, ra a, VIs..,., "straffa ' i detta sa.mau lang as),. li. elen... _ 1 all synuerhet elen pav ga men 1 ä.mväl v1sa). Men luera.rlnen.. l t hanclliug sa som k l. l n otestant1slm - to 11 mr c e 1 ' _gammnlkatols a oc l gam m~ l.... (r' l rlcli o domstol; jfr här senare:.stode det: bestraffa, ställa mfor ratta 'JC. 1 {).. o"] d cle - till synes -. OJ p t: h J oh Rudbecluus aro u an ör försöka rädda eller åtminstone Didaskaha). e u o: 1 få kyrkliga, som fr~mha~a, at~ ~~~~~ n ~ viio Citerande Jesu ord om förhjälpa sin motpar~ m ll~ om~auc.. \se. 01ot(saml. skrlfter I s : likning före off: rgavan papeka.r m~srr~l Bekänner för varandra edra synder! ~lanmb t. ftar h emli g-t skriftermål inför jft , 38o), att J a ~ obs, d li. luerarkien mena, R~) ej,.. sasom en " p.a~ ~ a liave brutit var rtl1nan e mot, s.kole vi bekänna för 1Jrasten, utan nar ' 1 '

6 -8- var bland flertalet andra folk, hemmen uppfostringsorganen. vara de viktigastevar annan och säga: Käre broder a b k". emot clio' D ' k l d. ' J g e ann er att Jag haver o J'ort orätt.,. a s o a e ocksa bed f".,.... b låte clig Gud! Och det ä. d t S JJ ak Obi '..'u annan och saga: Käre broder, för- 1 e a o sao er [5 16] B d f'' I må bliva salio'e" R" "" e er or var annan att. "". ar nr VIssel 1 Igen forsta steget till f"rl'k.... r mg taget av den förfördel d.. o I nmg och hattbliva J u belysta D b t an e, men aven hans motparts skylclio heter essa e onas av R db ki 1 b hibeleclitionen ( d J u e c us 1 Jans observanda i själva VI esu antydda uttaland f" l åll d. Jn öder) där Rudbecl. h "... e om 01'1 an et tlll felande ' uus anv1sar t1ll det här 't d Jesus om "stj-aff" 0 h f" l ' t nyss CJ era e uttalandet av c 01 a e 1 se at felande bröd. (L k 17,J e sus använt ett uttryck so J t d er u : 3 ). Trots det Rudbeckii o"\ ei sa"ttlll'. m Je y er straffa och som både i Luthers och ' ugar av OTtmdte t.. man sålunda detta ord be~eck"" t... x en ovei sattes mec.l "straffa", låter ua. s lavan att fraisa c.. ) f L"ätta. Ett g ott förhålland k il...., sm ovan ' att öra till ' e s u e avao abrmg as 11 l.. och "syndaren" samt l! o' ' me au c en fo rfördelade ' me au c 1 en senare och G l 0 1 det för den förfördelade.. : uc c J sa v1ktigt skulle detta slnllle lyckas :yne va! ta ~tt tfa sm_ mo.tpart omvänd, att han, för att. ' s a nnns one 1 frao a f från skadeersättning och ali "" smal'l'e el böra avstå taude kärlek ' repress, er samt överhölja honom med förlå- Detta mildhetsdrag framgår även därav att R d.. manhang citeru tre au '- J 'J l t"ll u beckius l samma sam-. Ula JJ Je s.a en och det ' d citerades å if.. 0 d. sa ana, som el] est sällan JabavaJ. au e tjder av hard kyrk d'. r l o mest i Rudbeckii sti'ft "D kall t ff.. o ISC!p m, Janl kanske allra u s s ra a d1.. t d lida fö1 hans skull'" "l\'r kall. ' '. 11 uas n, Jla et du icke skall ~an s ' ej utspnch ont 1 l t t med deu det gäller att h.... ' ) c e u an tala därom ' ' an LC 1 "Den som ce mer o or s1o sk lli till.. l "" b Y c g samma förseelse,,.. 01 nvauc el en syndare, frälsar en." l f ' l "d. overträdels e." 3!VI os S. _sj a. ran c 0 en och skyler all ' ' Yl (ha1 citerat nå o- t f".. d J Igt sammauhauo et). Jak ". 19 E U.. b o orau rat, ende av 01.' P etri ~ufö~ d: l;il;e i orcien 1 ~~kee l~~~. 11~ 1 ~~d~~nj t~ s.;~~; ~l e~sa tre som det allmanna prästadömet. Tvdligeu ha. l d Ol OH e _a e u ta u om d J, r Jos ess a o a b l li f.. f t l )a a grupr)eruas förrjlikt'ol... ' / 1 < sej sammansmalt enär l f".. t ga or at are heter egentlige... l ' c en orora tades skylelio-- u a.j o c esamma som varje annan kristens. "' Denna sammaosmältnin O' f". u l " likhetstecken mellan a "".. louu ~c as c ai:av, att kyrkan ideligen sätter,,, ena Sic an s1g och s 1.. t dem Jesus eller i allmänhet hib l.'t ua pras er.och a andra siclan fördelande g enom sitt ljl ott -~ ~- gtn I. ett uppdrag at. Såsom elen för-. avsomu a sw från 1 bl' 't t.jll sin "broder" i l(j J' t' f" li b, oc l IV! veclerdelonmn s 1 orsam no sa ställ l.. dare" fientlig till f". li.. "'' c e sjg- nam 11geu. varje "syn- Olsam ugens overhuvud (Kr' t ) h. lingens medlemmar eller m. a o. till G l Is us oc tlll alla försam- ~arj e församliugsm~cllem var ~~u~å ett s l~~:s o,;:,.~~-a~s ~ ex,~ esentau t, kyrkan. ~Itt.. till för syndarens omvändelse till Kr~s~us ~ l.or. ~ a och borde göra. vanlio Jneuino fo" f" l l l il. ' ' aj e SJg medlemmen \'O re i "" "" l orc e ac e er OJ Patl. h l tt l sådana, vilka hålla med l... l us ac e u a at eu sträng dom över c em som gora det onda. Och i tredje art-ikeln he-!)- Av Henen själv hade ju hemmen, föräldrarna, insatts att-. vara de primära och i främsta rummet ansvariga uppfostrings- organen. Och i avseende å tjänare hade husbönder och mat-. mödrar övertagit de förras förpliktelser. Alla folk på jorden skulle ju varda välsignade i Abraham, enär Gud visste, "att han befaller sina barn och sitt hus efter sig, att de skola hålla Herrens vägar och göra vad rätt och gott är". I bibeln lägges baruens fostran ofta föräldrarna om hjät ta.t; mildare barntuktan anbefalles av J esus och Paulus. Uneler den första kristna tiden voro hemmen av största betyclelse för evangelii bevarande, och både gammallcatol<;ka och påvliga kyrkan verkade livligt för deras andliga sanering. Såsom så ofta elj est göra pseudoapostoliska shifter och tlera kyrka- fäder sådana uttalanden, som gå direkt tillbaka på ganila testa-. mentet och som seelan ganunalprotestantismens stadganelen skulle i viktiga delar efterlikna. 1 ) Resultatet blev emellerticl ofta sådant, att många seloter klaga - väl även i viss mån överdriva i sin klagan. Ej minst bittert klagar Luther t. ex. i stora katekesen, och där angiver han även allmänna bo te- medel. Sålunda yttrar han exempelvis följande. "Både tmga och gamla sakna aktning och vönlnacl för dem de böra hysa aktning och. vör clnacl för. De göra icke" något av vad de böra, om de icke mecl hugg och slag drivas därtill. Så dåraktigt som förälclrarna levat, leva der as barn efter dem. Man lever som om Gud gåve oss barn enelast till vårt nöje eller vårt tidsfördriv, eller som om han gåve oss tjänare för att vi skulle b egagna -dem blott till arbete såsom man begagnar kor och åsnor. Det är som om det ej alls angin ge oss vad de lär a sig eller hur de leva. Ingen vill inse, att det ii.r fråga om en Guds b efallning, vars uppfyllande han str ängt skall övervaka. GLtcl har fördenskull givit oss barn att vi e1liigt hans vilja skola uppfostra och leda dem; annars. tjänade ju honom fäder och mödrar till intet. Vid förlust av Guds nåd är var och en skyldig att fr amför allt fostra sina. l<änn er sig kyrkan vam både helig- och allmännelig. Hennes jordiska herelur och rätta mecllemmar hade därför plikt att bringa varje orätt församl ings-. medl em tillhaka till ett 1 ätt förhållande till Gud och hans försa mli ng. ') Jfr t. ex. de apostoliska koust.itntiouerna IV : 11; VII: ~5.

7 -10- barn till gudsfruktan och till kunskapen om Gud. Till att ut Öva. föräldrars ämbete och myndighet vill Gud icke hava bovar och tyranner. Han har befallt oss älska andra men hedra och vörda våra förälclrar. Det senare vore mycket högre än det förra. Man bör värdera föräldrarna såsom elen dyrbaraste skatt _på jorden, alltid vara hövisk mot dem samt tjäna och _.senare - försörja dem i ödmjukhet. Lydnaden mot dem rill Gud sätta närmast lydnaden mot Hans eget majestät, ty Gud har satt deras stånd främst, ja i sitt ställ e på ;jorden. Denna Guds vilja och hans välbehag bör vara oss bevekelsegrund nog till att villigt och glatt fylla våra plikter emot b::trnen. - Varpå beror det väl, frågar Luther, att det nu finnes så många skälmar, som man dagligen måste häng a., halshugga och rådbråka, om icke på olydnaden? Eniir de icke velat låta uppfostra sig med godo, har det i följd av Guds straff kolllluit med dem därhän, att cle hava bragt olycka och lidande över sig och de sina, ty det hän dm sällan, att sådana gudlösa mä1wiskor dö en rätt och natmlig död. De gudfruktiga och lydiga åter åtnjuta välsignelsen att få leva i god ro och... få se sina ättlingar i tredje och fjärde släktled. Man vet ock :av erfarenheten, att tillvaron av l1ederliga gamla, välbärgade,.barmika släkter beror därpå, att några av dessa blivit viil uppfostrade och haft sina föräldrar för ögonen. Däremot står det skrivet om.-elen gudlöse i Ps. lod : l ::l: Hans framtid Yarde :avskuren; i nästa led vare hans namn utplånat". 1) Till barnen rälmaeles i folkpedagogiskt avseende stundom även tjänstefolket. Ofta ställeles cle båda grupperna Yid var :andras sida. T. ex. Ordspråksboken och Syrales bok anlitades i stor utsträckning i avseende än å ens egna barns upp fostran, än å tjänstefolkets, än å bådaderas. Palma, Ruclbeckii medarbetare, framch og bibelspråk för att påvisa befallningar och sätt rörande barnuppfostran, och han citerar såltmda ay Syrale följ ancl~ på tal om tjänstefolkets 11anclieclning till tukt och kunskap. Asnan bör få sitt foder, sitt gissel och sin börda; :så ock tjänaren sitt bröd, straff och arbete. Håll din tjänare ') Fjärde budet. Såsom å ett och annat ställe dessutom följ es här. 1 stort sett Bensows översättning ill b t a l1aver du ro för honom: låter du honom gå t m e e, s å ill 1 an vara en junker. 1 ) fåf-lno Tollllllar boja 11a 1 S Y sen, l< < o> l 1. böj. a en tj 'inare. Håll cli.n. tjänare så, som vore hugg OCl s ag < < Håll l... l 1 det c u SJ a. v Tv clu behöver honom såsom chtt eget hv. e1 J du l 10110m 1 'll a, sa att < han lör) er bort 1från chg, var vill clu få < söka honom igen?... Det är alltså i el etta såsom i fl era hänseenelen. on fogft J t 1 \.l'ls 1 r us-en b o eller el).. est r eformeracl samhä.llsåskåclnmg, SOlll lio o er bakom gammitlprotestantismens krav å hemuppfostran olo oc t l lisk husag a Därför säo-er ock en ftnnan av Rud- 1 l_.)ft nar ca o.... bedcii vii.nner, växjöbiskopen Petrus J on~e : Curs:~s ~rlsititho-.. "När uno domen icke strftx vitrcler fi1tehgen cla.rtill hållen llls. I< o t l.. l att han av barndomen läror, vad vart och ett s anc m., 1uru det aktas, äras och vördas skall, så följer ett barbariskt leveme i landet och vareler folket o böjligt så länge el~ leva. OC1 J nlc åno a av clem bliva så uti barndomen borts]ca.mda, att 0 < < dem kan ingen seelan föra på vägen igen." Husbonclefollcet borde tillse att tjänstefollcet bekom "aga". Det patriarkaliska förhållanclet mellan husbonc~ efo lk?ch tjänare bottnade nämligen i den gammaltesb~ent~. 1gt- somala.åskådningen, vars kännedom är fundamental for ka.nnedo~ e n om folkuppfostran och folkundervisning fordomdags: Paulmus uttrycker elen kort och väl på f ö~~ an el e sätt:. "Uh vartelera ståndet sitta två slags personer : hogre och lagre. Dem som över äro, haver Gud givit sin stav för att. cl~.rmecl hålla dem, som uneler äro, uti god skicklighet och orclnmg. De skola be: forcha Guds vilja. Med dem som uneler ä.ro, ~lav e : Gt~.d sa skickat, att de skola låta regera sig och bevisa sma ov~rherrar tillbörlig vördnad, hörsamh et och lydnad." I anslubung till denna åskådning göras ju hustavlan och utläggningarn a däröver till en speciell handbok i livsföring för var och en i hans stånd och rörande hans speciella förpliktelser. I ordagrann enlighet med elen ne:lm sachsiska. kyrkoordningen 1585 och i någon likhet med ~~chs~n~ W1ttenbergs, 1\'Ie klenburo -Rostocks och Kmsachsens nagot thhgare statuter samt med Sveriges kp:koorclning och tyå nästföljande kyrka- ') Här i överförd betydelse : fri, självs tämlig, otyglad, o]y(lig.

8 - 12 ordningsförslag kräves därför i en ovanligt ing ående,-isita-. tionsstadga, som torde anbefallts i fl era. svenska stift å IGOOtalet, att barnen skulle vara föräldrama lydiga., gäma låta sig rätta av dem, icke vara föräldrama motsträviga eller neka. bliva i skolan, i tjänster och i hantverk som de blivit satta. till, icke beclriva skallestycken och otukt samt icke upphäva sig emot föräldrarna med svärjande, slående eller annat våld eller neka försörj a sina gamla föräldrar, när de till män av föräldrama hulpna äro. Man borde ej tillstäd j a pigor och dräng al' hålla om nattetid dryckjom, förargliga danser och sådant. straffvärt. 1 ) [Jfr här sechn avtryckta stifts- och visitationss ta tu ter!] Sylll1erligen många hem gåvo tydligtvis en utmärkt, gocl eller åtminstone försvarlig barnuppfostran och bamunderyisnujg; många ktmcle däruti säkerligen vara mönster ä l' en för senare tider. Men alltför ofta stannade haven å hemmen vicl ett principuttalande; alltför ofta tvangs kyrkan att undervisa. och fostra så, som om ingen undervisning och fostran gäves i hemmen. Dessas prestationer' ökades sålunda ej i paritet mecl kyrkans. Denna tvangs av Kristi kärlek cless mer, ju mer- ') K 23 UUB. Bland andra verkar Rndbeckins ej sällan för ökad mildhet emot tjänstefolket - liksom han i viss mån söker förklara och därmed ju i viss mån försvara vissa. av de förseelser, so m de fattiga plä- gade göra. sig skyleliga till. I predikan å 21 sönd. e. tref. ytkade han t. ex.. följande. Av berättelsen om konung-smannens tjänare (Joh. 4) hava bådeherrar och tjänare "till att akta, huruledes de iubördes skola vara till siunes, nämligen alt de glädjas åt vars annars medgång och äro bech övade av vars annars motgång och olycka.... P å det att detta må ske, så. skola de som her mr äro, icke vara såsom lejon och bjömar i deras [=sitt]. hus, att var som får se dem, fruktar och skälver för dem såsom för sin fiende. Utan de skob vam milde och fromme emot deras tjänstafolk, så tmna deras tjänare dem åter allt gott igen och göm dess välvilligare vad dem bliver befallt. o o [Ef. 6, Job 31]. Husbönder skola icke allenast Vll-l'a. milda emot sina tjänare utan såsom konungs ma.unen undervisa dem ut.i deras kristliga tros- och l'eligiousartiklar, så a~t ock de kunna lära. känna Kristus och evinnerligen saliga varda. Tjänare och tjänarinnor åter skola. efterfölja denne. konungsmanuens tjänare och höra, vad den helige Ande säger Kol. 3: [Varen lyrliga...]. Nät så går till, så står vii! till i husregementet och det är Gudi en hehaglig ting." Emellertid skulle det dröja änuu 215 år innan husagan mer eller mindre fullstämligt förbjöds i svensk lag f... tid förmåga eller lust ::ttt fylla f.. "llrarn::t hava og::t ' "Il -elen såg ora. c -.. l. hemmet voro e) sa. an. ft Barnens bre mua.i l l sin höga uppgi tt. l m J cyr l can ge a''. Fo"l äldrar, ' kamrater, ms- diametralt mots a a c e t n unelervisning och tukt, och l" le ofta. de unga u a f'. bönder a.muac. litför ofta fallgrop::tr och snaror Ol de förras exempel vol o a. l som de voltuninös ::t cloms- Den råhet och o mol a ', t l o(le senare..... l". måste ofta h::tva föregat s o c l l 11 n ej sa.llan avs OJa,.. t m proto w e.. b. tfälliaare h emuppfostran an.. o.. åtföljts a.v en annu ns o å l aar bevittna. ll.. -elen v, ra. c abc t. borde lemvet å det a manna I en god hemuppfas l an l.... Både Mo ses fi båcle resonans oc l nanng. J11'iistaclömet kunna lllla an att ingå ett pactum l cle förbjucht memge m, c och Salomo la. ll. tt l ålla med och vittna mec 1 el rrudakti o e el a l ' ttu pc me en o.,. o l E Ii at Ps. 141: 5 skall man il. ringa 1 det onc a. n b l någon stor e et... det O'år dem illa. 1 0 e l l. f' de rättfärc 1ga, nar 0 } allt.icl bec]a or. l" e l g enom elen till synes gans 'a ål l ken vill sporra a.sal l l t Orclspr cs JO till "ttavisar människor, s n -... mina en att den som I a l. clubiosa sal b t.. len som smickrar mec sm l. 1gen ''il. lner mera ynnes an c 1 ttmga. ) t'll 1 1 folket sacle J esus: E' l lott till lärjungarna uta.n l te a... l el t.l.j. l världens ljus. Man borde vane a. e I ä.ren JOrdens salt oc l l '. lt giva och låna åt dem. dl t, t den som s ai' san.andra km Jene a.... erna. välsio na de förbanb.. Man skall a 1 s 1 ca ova.nn '' o l.s om ega.ra.. '. l t l l ed]' 't..,..l mot de 1a anc e, för de försmäclanc e, J. '... n::tncle, gora 'a:. t. Paulus uppmanade hela forsa.muppsöka det forloracle e c. ' l dare - visserligen t.. - t l t mot upp en J ara syn. lingen at o va u c t Pa.uli eller prästens ledibland med men ock flera gånger u a~. t Faren alltid efter h byao en varanuj. a. - ning. "Trösten o c upp o b,.. n t I som ä.ren.. l t o l mot varandra och mot 'ar ma. cc.att gora c e ooc a l t el'. ande den i synd fallne! Ii ätten mecl sa c mo Ig ' l :mule ga, upp1. o. Jå det att mgen av Be er <<Förmanen varandra alla da.,ard,.. -bll "aeri tv vi hava blif.. l.. l l o enom syn ens ec I a., ' J. må varda or uuc ac o _ ll,'. första tillförsikt intill vit delaktiga av Kristus, om Yl hå a 'ai M 23 l o f. Syr. 19: 14; Ordspr. 28: 21, I) 3 Mos. 10: 6 j 19; 17 ; 2 r' os... 'd..s, 'älvständio-het i andliga tiug. 1. l. dock varl e sa an l <> 23 (jfr v. 6). For lluc en va~. k. t T, den som ej lydde prästen, skulle t J emot prasters ap e Y. t). d :som res e stg npj.. llfcl föl' a denne även (och el mms 'l dö. 1\fenighetens ljlikt var att a l l Jl'eli giösa meningsskiljakt.igheter.

9 - 14- iind en." "Låtom oss akta på varancl f'' l l l c r a or att U}J}Jli r e ( oc l goda gä.rnino a.r. r. t'll l l a l Cl.l-1'- ]". <>, Olmanande varandra" «l r. c 1g en partunä.unislca seelan 1 11sa 1från va.macl, vetande, att 'en.: l lo~ e ~.l ~Uer två g ånger blivit.. 1 sac au ar forvån d 0 f.. S.J a v med sin synd " 0 J J k c Ol'f omer sio.. l c 1 a o b framhöll tt l b vane er en syndare f. J.. ' a c en som omf. 1 an 1ans va o s ''il J f.. ran döden och ö ve J l 'b l a, um ra.lsar en s,. 'il r s c y er en my c Je e l t. c Det J å. n w av synder l).... lat P< statts, att ett slao s helt r for forsamlingsarbete t. f". l o n.) a ocll fl'la form er f l ) m O l c e s uneler den all f" t Je en. - Lämnande riktio hete h" < ra ors a. kristna 15 n a.rav obestridd ma '), man c 1 ock ' l 1 ess. 5:11, G 3; lo ; Jak. 5: 20., al. 6: l ; Ebr. 3: 13-14; 10: Tit s 13?.) Jfr HARNACK i Text'e und Untersuch o, ' :.. 7, att det var fö rsamlingen som l tll un.,en II s Han påpekar avvjstt och döma falska lärare f. f s n e upptaga och pröva vanclt areu 01 o elii f" k ' ' ara med profet 1 " o: es l'lfter, ansvam för att. t.. el' oc l 1 aj are eulio t evan - ' 'ltt d t ' ' P 11 Va a str!d,o bete. f" "' '. e ej star vem so m skull d" " l ej orekommo. Vidare tzll fl U.l'nac k s slutsats el". t'.ll" e opa etc Men d e t ma. ' l ' U.l U.V vzss motsa"ttn'. l ao tras tt luo medl em förvisso icke hade full ;:t~ 't;'t. ~J. och en (döpt) fö rs amlino s~ d e ~. roll, prästen och leviten en, a l ~ ~ d:ssa hänseenden Ö l e t't >~"o a reli::,tiouer. De hemska. straffdomm s a~nma._ l~a.ft l bade judiska och hedniska o. a. för sådana. 'brott" l 1, ~ om l srael uttalats Öl er AJ. ous so". I.,. JOIC e va l'! t a.vsl... 1 d..... nez eke hellei' l avseende p å lärotroh t :a.~ mu e aven for urkristendomen. gamla testamentet. P etri ocl p Ii e og denna näntligen avstånd Ii-ån hreven gåvo stöd f'o". b l a.u utta.iaudeu i apostlagärniu o a.ru a l 1 en etydande... t k o' oc 1 avseende å tuktan och avo ift. ~ l~las ma. t, som fann uttryck bl. a. i som hestämdes o euom a U ei. uaruas och blodskändarens o 'l's öde påta lio lik ", pos aruas bannstrålar (A Jo 5 l K.,. u, '. g o het med.i\iirja.ms Korahs D ~o ; or. 5), ha, a en mauga andra folkli<ya. uppror~ - elj. ' h ata.us, Ahu ams, AJ. oussöueruas och "D t l b el ny etsmakares 1 o 1 e o v apostlarnas lära"... till.,am a. testamentet. _ samt prästedio a. och J l ' a.!. stol' del ett uttryck för den o e " b e nna.nuakyrkau D " menl..,) : "Anställ ingen o en. h t t '... en yttrar härom (kapitel 4 l C) 1 J) ".. g e u an stifta fast f 'l ' -, om ratt' Se ej till... ' ' mera l'ic bland de str'd l ' 1 }lej sonen nar dn ti llr" tt. l auc e. e ser!... Bortvisa icke den ljeh" a avisar någon för haus fö rseo.ch säg det ej vara cliu eo e nd o l~~~n~ ~. uta n dela allt med din broder sma. hopålar borcle hall f'' 1.,... at en from vamlt are ville sla ned'. ' c a c r1va sj n n.. c De.n ej ville läm, borde man håll. a.i.~u ~ (ba.utverk) eller lära ett yrke. Kristus. Åt en profet boz cle a ftslg l r~n, ty han sökte viuuino o euom 0 r ma.n e er bon t 1 o "' Ja, peuga.r, kläder 0 d F. es une en ge av sitt bröd vin k ll.. u n u es m o eu. f t (,, s u e man själv o e de!ll ( l'. kt) "' ljl O e att utdela dessa o åvo r) 0 l" c n e at de f t t' AJ "' ' ge Il ande. Evangelium nämnes fl e. a Jga. lt horde göras i el an- Att la <Yano er lao e }Jresbyter er föo a o t l ~ ':. '"' u ej. o' m.n as 1 D1da l ]j 1 ma.ugenstädes avsåg vad vi skulle 1 Il l... ; s ca: a, eau bero på att titeln ca a ljr pprast, medan biskopen nämnes ' därjämte betona., att det säkerligen ännu alltjämt och fram- för allt funnos sådana institutioner och vicltogos sådan a åtgär- der, som förekommit även ibland judarna och grekerna samt varit kända av Jesus. Det nya är vä.l förnämligast, att försmnlingsmedlemmar nu - för en tid - måhända erhöllo mera vidgad e uppgifter än vad fallet kanske varit i hiera.rlciska kyrkor före och efter deras tid. Prästema, diakonerna o. n. församlingslärare och församlingstjänare hade förvisso större inflytande och mera reglerande verksaml1et, än va.cl dåtida stadganelen direkt giva vid handen. De olika. kyrkorna och periodema voro nämligen då liksom alltsedan mera till graden än till arten åtskilda, Ty bibeln, som jämväl giver mångil föreskrifter om prästmakt och organisationer, var rättesnöret för dem alla., och menigheten kunde förvisso ej ännu r edil sig utan ett slags a.nclligt förmynderskap i flertalet hänseenden. Att urkristendom och gammalkatolicism ej voro diametralt motsatta varandra. i fråga om allmänt och ämbetsmässigt prästadöme framgår t. ex. därav, att fl era stora kyrkomän inom. varelera perioden yttra sig på tämligen likartat sätt i fråga om allmänna prä.sta.dö,met. 1 ) Dida.skalia o. a. pseucloapost.osom ofta var den egentliga församlingsherden (ofta sålunda vad vi kalla kyrkoherden): Däremot: Texte u. Unters. X.,'(V s ) I sitt korinterbrev citerar CLEMENS ROMANUS bibelordet, att Herren ville nedlägga. alla Kristi fi ender, dvs. dem, som sa.tte sig up11 emot hans vilja. Låtom oss därför, fortsätter han, själva. göra lu-igstjäust och giva akt på mecl vilken punktlighet, villighet och lydnad våra medkrigare utföra befa.lluiugarua! Ej alla kommendera över alla eller över tusen, hlmdra, femtio osv. Men va.r och en bör }Jå sin plats. utföra det, som på.lägg es ay konung och härförare. De stora kunna. ej undva.ra. de små och de små icke. undvara de stora. Allt är sammansatt av olikheter, och just däri ligger auväuclbarheteu. Lemmama äro olika, men alla. underordna sig samfällt, på det a.tt hela kroppen må bli frälst.. - Arbeten med varandra, kämpen, löpen, liden, vilen, upjlståu med varamlra såsom Guds hushållare, medhjälpare och tjänare"! förmanar IGNATIUS i brevet till PolykaJ:pus. [Jfr J es. 1: och Justinus Martyrens 44:de npolog i! BASILEIOS' ståndpunkt framgår t. ex. av hans shivelse till prästerna i Taa sus (c: a 372), att det hos menigheten ej längre funnes uppbyggelse; ej heller rättade elen felen, hade medlidande med de slu Ö}Jliga eller försv!u ade sina sanna brö der - klagomål, som Rudbeckius o. a. ännu 1000 a 1100 år seua.re höjde

10 - IG- 1iska skrifter skatta församlingen högt: icke såsom blott föremål för prästens missionering, icke såsom hans enbara tiondegivare, såsom stundom fallet blev i katolska kyrkan. t) Au" us ~ tinns tillät lekmän att mottag a både bikt och meddela avlösn~ilw ~ åtminstone då i trängande fall ingen präst var närvarand:.' Detta var emellertid oförenligt med vare sig en ]\'Iose -e~er en bmocentius III:s åskådning. Påvekyrkans u 1 bördes hjälp är av en annan art än den, som nya testamentet och l ' senare, elen unge Luther närmast åsyftade. "De som tillhöra den stridande kyrkan, unelerstödja varanclra g enom olika tjänster av andlig art: av den enas gocla verk bill den andre delaktig, individens förtjänster äro en nådekälla för samfundet liksom han å sin sida har del av dettas nådeg åvor. Den en~ beder för den andre och för kyrkan; denn a beder för indi viden, och honom komma frukterna av de gemensanuna kärleksgäl'llingarua till godo" etc. 2 ) En sådan "hjälp" av eu ~ världsfrånvänd, präststyrd kyrka upptager ju föga ay det all- över förhållandena å sina verksamhetsfält. I inledning-en till sin }Jredikau om askesen liknar Basileios den kristne vid en Ju-igare. Detta har ej, så ~ ~om.. Harnack ~.a. an~agit, sin gr und däl'i att han ristats i krig t. ex. 1 Afi-ika, utan dart att btbeln använt denna bild]. Enlig-t TERTULLIANUS kan vilken god församlingsmecllem som helst :representera församling-en och J esus. Huru livligt ha u önskar samverkan och ~ tror på ett slags allmänt }Jrästadöme, framg-åt av följande uttalande (Om boten 10) : En kropp kan ju icke vara glad, då någ-on av dess lemmar plågas. Nödvändigtvis måste han i sin belhet känna smärta och medverka till tillfrisknande. l både den ene och den andre lever ju kyrkan. Me; 1 k; r kan är Kristus. O m du alltså kastar dig till någ on medbroders fötter, ~ sa _ omfattar du Kristi fötter och am opar honom. Och, omvänt, om medbro?erna fälla tårar över dig, så lider Kristus.och anropar sin Fader. Lätt ernar man städse, vad Sonen beder om. CLEMENS ALEXANDRINUS har i motsvarande hänsee.nde sin tanke ~ fäst icke på ett visst prästerligt ämbete utan på sådnna kristna som äro framstående genom personliga företräden. ORIGENEs har både lekmän och }ll'äster i tankarna och undergräver därmed en ljrästadömets allsmäktio-a au~iori.tet. Prästerna skulle förvalta boten men borde hava personliga f~ utsattrungm:; de skulle hava Kristi ande och el låta sio överväldio-a, l l ". "' ' 31 I e vetets portar. Det hä1 sag-ts om Clemens och Origenes: mest-adels euli<yt -HOLL Enthusiasmus sid "' 1 ) Enligi ACHELIS s. 283, 284 i Texte und Untersuchuugen XXV. 2 ) KOBER Der KirchPnbann (1863) s , jfr _:_.~männa prästerskapets förpliktelser, och dessa voro därför tämliaen okända och ouppfyllda, då reformationen framtvangs för :u befria menige mari ur omyndighetstillståndet De för.blevo det ock sedan i beklaglig utsträckning uneler ännu ett :sekel då ju okunnigheten och hjälplösheten varit så stora. och ~l å d~n unglutherska reformationen mångenstädes snart Övergick till att bliva en gammalprotestantisk reformation, -där prästen bibehöll viktiga delar av sin foma. yttre makt, :sina politiska intressen och sitt gannnaltestamen~hgt betonade _ideal. Luther hade haft för hög tanke om memgheten. Han blev desavuerad och missmodig; optimisten blev tidvis pessilnist.. Calvin hade allt för ringa förtroende till mängelen och gjorde i sin stränghet föga för det allmänna prästadömet. 1 ) Luther hade emellertid visat vägen till J e sus och till bibelns allmänna prästadöme. I sin skrivelse till adeln 1520 ~ tadlar han "påhittet" och "hyckleriet" at.t kalla blott påve, biskopar, präster och munkar det andliga ståncl~t. "Ty i san Juuo äro alla kristna av andligt ståncl.... Euhgt l Kor. 12 äre"' vi alla en lekamen, men varje lem har sin uppg ift, därmed han tjänar elen andra, ty vi hava alla... ett ev~ngelium, en tro... och enelast dessa åvägabringa ett andhgt eller 1 als. tl'. 1g t follc.... Enliot o Petr. 2: l ärc vi ett kungligt präster- :skap, ett heligt folk, och enligt uppenbarelseboken har Jes:ls,genom sitt blod g jort oss till präster och konungar." I s _~l :st01 a katekes (S:de budet) betonar Luther att den ~ne bor bestraffa den anclro för synd. Och i sin konunentar till J o els profetia säger han: "Du har en granne, du käru1 e ~ hans le ~ verne och seder; för din själasörjare äro de antmgen helt -okända eller föga kända, ty huru skulle m~n kunna känna var och en? Om du alltså ser din granne rikta sig genom orättmätio vinst leva osedligt eller vm1sköta sitt familjeliv, så förm:na hoj~ Om först och d et med mildhet, att han tänker på. sin välfänl och undviker förargelse. Vilken helig gäming g ör du icke om du på så sätt kan vinna honom!" Enligt Luther ljorde vi alltid vara varandras hjälp, på det att Herren m~tt~ ~ få ett andligt hus, el. ä. en rätt kristlig församling, varuti n ) Jfr GALL! Kirchenstrafen (1879) s , 29,

11 - 18- alla vore lika uti en tro samt lagda och fogade till varandra, och inneslutna uti varandra genom kärleken, utan all ondska. och skrymteri, hat och förtal. Luther och efter honom t.. ex.. P. Palladins i Danmark, 01. Petri, 1 ) vår kyrkoordning 1571 samt kyrkoordningsförslagen 1608 och 161U 2 ) framhålla de medluistnas skyldigheter och rätt t. ex. att mottaga synda- bekännelse och giva tröst, att sålunda vara lekmannabiträden när som helst i syndanöd, vid bön och vid behov av kristendomsundervisning. Och vissa tyska och nordiska. kyrkastatuter inrymma ett ej ringa inflytande åt menigheten i avseende å församlingens r epresentation, kyrkoekonorni ocll tuktverksamhet 8 ) men tala vanligen föga om le]unäns skyldighet att personligen i enrum påverka varandra i god riktnijlg' 4 ). [Bland dessa ville emellertid ingen utom Martin Luther och 01. Petri giva lelunän rätt att såsom prästerna meddela. syndaförlåtelse; det stred nämligen mot g ammaltesta.mentliga.. intentioner]. 5 ) I en predikan inför sin konung betonar Hudbeckius just - förpliktelsen att påverka: Var och en rättsilmig kristen skall påminna sin medmänniska och varna för Guds onåd; ty fela och synda det är lätt, och det händer med en hast, meil känna sin synd, ångta elen och göra en sairnslcylclig bot före-. kornmer människoma svårt. Därföre behövs det väl, att hon_ bliver straffad och påmind av en annan. Det skall syndaren med största tacksamhet upptaga; elen som sig gärna straffa. låter, han vareler klpk, men den där ostraffad vara vill han bliver en dår e. Alltså kan en människosjäl varda rättad.' hulpen och befallen genom en annan, när hon tillåter en a~nans. ') Samlade skrifter I s ') Kyrkoordniugen s. 62. Förslaget 1619 s ) GALL! Kirchenstrafen s. 67 -G8. 4 ) Därom nämnes iutet t. ex. i det från Nedersachsen lånade tillägget i Sveriges kyrkoordningsförslag 1608 och 1619 ( ~. 518 o. f.) där en mängd bibelspråk citeras "om alla Guds ords åhörares ämbete". Vi~serligen är det där närmast fråga om kyrkohe1 deus in stallation, vadan plik- tel'lla mot denne komma i första rummet. Men det talas ock om åtlydnad mot Guds ord i avseende å försam!ingens och in d i videns egen v ä o- till frälsning, vadan det allmänna prästadömet ock kunde förtjänat påpek;nde._ ") Matt. 16: 19 ; 18: 18 ; Apg. 20: 21-22; - 4 Mos. 16 ; 2 Krön. 26 kap förmaning; hon kan göra bot och bättri11g och därigenom komma till Guds vänskap igen och till en evig salighet. Därtill hjälpe Gud var och en! 1 ) Att de bibliska och lutherska uttalandena om allmänneligt prästadöme r efer eras och inpräglas i t. ex. Ruclbeckii och Laureiii stift (Västerås ), framgår av prosten Gi.i.thraei shiftligen bevarade anförande om kyrkotukten, vilket här (s ) avtryckes i översättning. Han hänvisar till fl ertalet a;v de uttalanden i gamla och nya testamentet samt ay Luther, vilka här ovan citerats, samt tillfogar följ ande: "Kyrkan i dess helhet och var och en i;1om densamrna tillhålles att hava akt icke blott på sig sj ä.l v utan även på amlra., så att nitet för fromhet och goda gäminga.r är levande bland oss.... Det är uppenbart, att en sådan "censm" och tukt [i bibeln J anbefalles alla. gentemot nästan.... O att hänsynsfullhet och Tättrådighet nu r ådd e bland de kristna! Säkert vm e vårt liv angenämare; men nu höra vi intet annat än tadel, falska anklao elser o, il l villigt bedörnande och ömsesidiga beskyllningar. Varje kristen borde tänka på a.tt han har Guds befallning: att förrnana och rätta sin broder. " Sådana på en gång milda och enträgna uttalanden höras hos oss allt oftare i och med det att en mildare strömnin g börjar bli märkbar (blaml annat genom de blivande biskoparna. J oa.nnes Ter serus och,j oh. "Matthi::e) J G37 o. f. Så t. ex. betonar J oh. Nlatthires broder Hans Matthi::e (i sin bo k om kyrkoclisciplinen 1G38 s. B v:o), att "var och en i försam- lingen är skyldig att hava inseende med sin nästa, honom undervisa, t rösta, förmana och straffa, efter som behov kan göras". Att med ord och lämpor vända felande in på ångerns. ' ) 1tiatt. 18: 15-18; Jak. 5: 20; Ordspr. 27:5-6, Beatum regis sceptrum s I predikan på den 21 sönd. eft. tref. yttrar Rudheckius. följande (på tal om Rom: 10: 17 och om konungsmannen i Kapemaum) ~ Tron är ofta i begynnelsen svag. "Dock kan hon sedan genom Guds ords. flitige hörande och betraktande... så bliva stadfäst och förmerad, att en ock andra med sig undervisa och styrlta kan." Och i sin märkliga botpredikan över Dan. 9 (s. D2) maltar han var och en att ej följa ens sin bäste vän till dryckjom utan hellre råda b åde honom och sig självdärifrån.

12 20 - ') Jfr HALL Till Ruclbecldi karakteristik s. 31 o. f. (Årsböcker i svensk lundervi sningshi storia X). <>ch bättringens väg, därtill saknade emellertid församlingsmedlenunarna mestadels nödig kunskap, vana, framställningsförmåga och auktoritet. Ännu unel er h ela eller så gott som J1ela 1500-talet höll nä.mlig en svenska follcet på med att inprägla det minsta minimipensum: lilla katekesens textord, bland vilka de flesta :ju varit föreskrivna redan under tusen.år; uneler större delen av 1600-talet hade man den till synes Jnycket svåra uppgiften. att därjämte. inhämta dessas lilla uttydning och - ännu svårare: - att med något eget ord kunna besvara någon enkel fråga om elen Ju istna tron och :sedeläran. Först uneler seklets senare hälft beg'}'nner ett nä.mjlvärt antal i varj e församling lällllla sitt analfabetstaclium 1). Dii.rj ämte hade det katolska och i betydande mån även det _gammalprotestantiska prästerskapet.:..._ i enlighet med g amla testamentet men i strid med Jestl åskådning - vanligen helt JJ åtagit sig de medkristna fostringsuppg"ifterna. OI. Petri, Rucl.beckius o. a. ändrade visserligen elen av Luther, Laur. Anclrere och 1526 års översättning av nya testamentet använda formulm ingen: Siig det till kyrkan! till att lyda : Säg det till församlingen! Men Rudbeckius och svenska kyrkan hanchar ofta fortfarande så, som om det stode främst och framför allt "pastorn", "biskopen". Ännu lektorn och prosten Giithraeus i Västerås stift yttrar i sin nyssnälllllcla framställning om kyrko -tukten ( G), att mecl församlingen förstås dess styresmän (i Matt. 18: J esu or el om förhållandet till felande bröder). Ovanligt nog åsyftar han här visserligen närmast ett kyrkligt-borgerligt kyrkoråd - något som ju principiellt sett måste innebära ett betydande framsteg utöver t. ex. påvekyrkans vrästvälcle. Men älllln läng e var det så, att prästen vanligen innehade den verkliga makten även i sockenstyrelseu. Inmängda ibland nedärvda institutioner och missförhållanden synas ju här ligga vissa framtidsdugliga uppslag till en allm än uppfostringsreform inifrån samhällets eget innersta djup. Rudbeckius o. a. synas tro på möjligheten av en sådan utveckling i Sverige. Och det är intet tvi ve l, att deras för hoppningar ej lcollllllit fullständigt på skam och att deras åtgöranden för att frammana religiös t-secuig-a insatser av el e förförclelacl e och av clet allmänmt prästadömet varit flera och större än vi känna. Vicl oräkneliga tillfällen (t. ex. vicl en -: skilcla samtal i hem, biktstol och sockenstuga, om vilk\1. källorna just ingenting förmäla), kunna biskoparna och cler as "medhjälpare" hava "uppfostrat uppfostra.re", elvs. verkat för det allmänna prästadömets missionerande insatser i omgivningen. Och det torde ej vara tvivel underkastat, att elen allmänna kyrkliga uppryckningen under slutet av 1500-talet och förra hii.lften av 1600-talet också funnit sitt uttryck i, j ru ä ven en hävstång i just en sådan inre missionsverksamhet bland och av församlingsmecllemmarna. Föga är det bekant därom, enär hithörande insatser ing-ing-o i elen enskilda själavårelen och därför vanligen ej nedtecknades. Detta ä.r dock ska.cla, ty man bringas kanske alltför lätt att tro, att all god påverkan skedde genom prästerskapet och ingen genom någon annan. Dvs., det allmänna prästadömets insatser och de förorättades tilh ä.ttavisning-ssträvanclen (s. 7-9) ställas av hierarkien ~tllt för mycket i skuggan - i kyrkans uttalanelen åtmijlstone. Och i ej ringa mån torde så varit fauet även i levande livet. Särskilt stora likheter i avseende å pril1eiper och kyrkliga Jua.ft resurser förefinnas mellan gamla testamentet, gammalkatolicismen (före 500) och gamm alprotesta.ntismen. 1 )!VIe el sistnämnda, uttryck avses jn de protestantiska kyrkornas mest framträdande karakteristika särskilt 1mcler och 1600-talen. Det är i synne1:het uneler dessa tre "gamm alda gs'~ -p eriod e r, kyrkotukten h aft si na uppg-ångstider och sin kulmen. 1) De hittills antydda likheterna berodde till stor del på motsva.rancle överensstämmelser i kyrkans förebild, bibeln. l\'len denna foreteclcle Jamval påtagliga divergenser i många praktiska häns ee nd~n ~- vidare!_1ade vissa ticler farligare politiskt-kyrkliga konstellationer och darfor aven st ot'!'~!<raftmänniskor än andra tider. Av dessa o. a. skäl funnas betydande ollkheter trots och mitt ibland de här nämnda överensstämmelserna. Om detta och det följande jfr börjau av boken Den kyrldig-a folkuppfostrans msprung, organ och mål.

13 - 22 Denna ganunalpl'otestantism.synes hava l'uxit fram såsom en motvikt dels mot de lutherskt el'angeliska frihetstendenserna, dels - framför allt - mot den katolska motrefonnntioncn. Mnn går tillbaka och hämtar sina ideal från bibelns och de kristna årjnmdradenas uttalajjclen och exempel. J~ mera ser man på exemplen än på läropunktern a, då det g nllde kyrkans pmktiska livsfrågor. Det blev alltså huvudsak J~gen till de historiska böckema, man vände sig, i all synnerhet till gamla testamentets, ävensom till pastoralbreven. De nämnda 1cristna seklen J1ade samma intressen och kraftkänsla. Åskådningen bland prästerliga seloter inom lutherska kyrkan framträder bjärt och med ett våldsamt nit i t. ex. roskildebiskopen P. Pallad.ii Visitatz Bog (c:a 1540 uto iven i tre l't' ' 5 ec I IOner; bäst är Svend Grundtvig s, 1872) samt i den mecklenhur~ ska superintendenten Wigandus arbete Vom Straffampt der Sunden (tryckt 15G4); vidare ock i en män o d statuter d" l E> ' ~n~ c en gammallutherska kyrkans män ej sällan sökte med b1bjiska citat och i förtäckta ordalag hedriva opposition emot de världsliga myndigheter, som ej ville gå i kyrkopolitikens gammaltestamentlig a ledband. 1\Hirkl.iga och tidiga stadganden av kraft och oböjlighet i vårt land förskri va sig i sym1erhet från ). Det förefinnes emellertid ej oväsentlig-r. skillnader mellan dem1a strönming och den evan~ eliska. som J e sus den un o e L u, ' o utber och andra milda reformatorer påyrkat, och det i avs.~endo såväl på kyrkopolitiken och kyrkotukten som på tros Iaran eller predikan. I förstnämnda avseenelen må hänvisas till mina förenämnda m1dersökningnr; i avseende å läran må här blott.följande framhållas. Hos Moses hade egendomsfolkets och individens stä.h ~~~ng. till G ud tillspetsats till att bliva huvudsakligen ett rättsforhallancle. Genom dc reformatoriska profeterna, Döparen, r Jesus och Paulus hade den personlio a sinnesriktnino en sedan o o att gen.omhryta de.inridiska oeh prästerliga skranlcomn. Och ') Många äro referet ade och några tryckta i GULLSTRAND Sockensjälvstyrelsens historia. I Hnndlingar rörande Sveriges historia ingå 1571 års kyrkoordning; ~ova ordinantia (1575); Laurelii, Emporagrii samt 1619, 1682 och 1685 ars kyrkoordningsförslag. Denna deras edition avses här den unge Luther med sina mest reformatoriska lärjungar - bland dorn O l. Petri i Sverige - an slö t sig i elen nya tiden till de sistnämndas personlig-hetsreligiositet. Däremot uppbyggas eller bibehållas de nämnda israelitiska och hedniska skrankoma - vissedigen tmder kristliga former - av Leo I, Greo 01 ius I o ' Innoccntius III o. a. storpåvar samt kyrkofäderna före dessa och gammalprotestautismen efter dem, allt under det de med kraft och nit sträva att förena det gammaltestamentliga och det nytestamentliga goda sålunda, att de_ frä.m;ia en individens personliga hjärteställuing till Gud medelst nulitande av ej blott ny- utan även gammaltestamentliga väckelse-, bot- och frälsningsmedel lviollan dessa män och riktningar föref unnas sålunda många likheter men även mång n motsatser och övergång sformer. De skilja sig i väsentlig mån i fråga om förekomsten av förtolkning ar, maktlystnad, utombibliska nuktoriteter, krav på kyrkans oinskränkta rätt att förfoga över "de båda svä.r den", hänsyn till statliga och lekmannasynpunkter etc. T. e~. a Y 01. Petris "Swar påå tolf spörsmål" (1527) och "Een hten ljoock om Saclcramenten" (1528) framg år elen påvlig a och elen unglutherska uppfattningen i vissa centrala tros- och hotfrågor. Jämte ett referat av dem må här antydas elen gallllll~llutherska kyrkans åskådning och praxis, sådan elen kommer till.synes speciellt i Rudbeckii uttalanden (161D-1G46). Olikhe~~r~a beröra ju vanligen icke frälsningsspörsmålen och ktuma clnrf?r buske för vår tids uppfattning förefalla mindre viktiga. For dåtiden syntes och voro de för visso icke obetydliga. Det rör.sig mestadels om frågor, som voro av utomordentlig räckvidd ej minst i praktiska hänseenelen och som därför voro av störstn vikt i tider, då individens rättsliga ställning var föga skyddad. Påvekyrkan har fört hundraden, kanske tusenelen till an ättsplatsen på grund av mindre meningsskilj aletigheter än dem,.som förefunnas mellan å ena siclan den unge Luther och.å andra sidan biskop Rudbeckius och hans "lutherska" kyrka. Enligt km ians tolkning av Ebr. 5: l skall prästens förnrimligaste uppgift vara "att sae1 era och viga ~år Herres lekamen och offra honom för människorna" - alltsa nattvardsliuissflll... I Illotsättnin2' u härtill frnmhåller den unglutherska

14 -24- riktningen (i 01. Petris formulering), att prästen borde enligt Jesu och Pauli ord framför allt predika. "FörJmnna Guds ord är prästaämbete, såsom smida är smeclsämbete" 1). För elen rudbeckianska riktningen lig ger däremot kyrkans, biskopens. och kyrkoherdens förnämsta uppgift i inspektion och kyrkotukt, i allmänhet sagt i de angelägenheter, som direkt röra. vandeln och församlingslivet 2 ). Och det är i viss likhet med dc påvliga, som Rudbeckius bibehåller strävandet att i praxis: om än ej i teori ställa nattvarelen högre än Guds ord, varav följer ett starkt betonande av kyrkotukten, som kontrollerade att enelast "värdig a" ring o tillträde till nattvardsbordet och vara medlemmar av Guds församling. Däri låg alltså en andlig fränelskap med elen gammalkatolska och - i viss mån - med den påvliga kyrkan och sålunda en viss motsättning till den unge Luther och till 01. Petri. Den senare bemöter nämligen direkt katolicismens påstående, att priisten vore av Kristus befullmäktigad att hava "herradöme", en andlig makt, ett andligt svärd etc. mot alla dem, som voro olydiga mot Guds bud. Den viktig as te delen av det bibelställe, varpå elen patristiska. och den påvliga kyrkan - orättmätigt stödde denna me- ') OL. PETRI Saml. Sh. I s. 239, 250, 241, 357, 359. Jesus hade befallt det med hot om högsta straff (" förmaledielse"). Och Paulus hade sagt: Ve mig, om jag ej pt edikar. l Kor: 9: 16. Det är mig okänt, var Jesus skulle ha utsatt nämnda vite. Möjligen åsyftas Luc. 11:82. Bröderua Petri jämföras i LINDERHOLM Gustav Vasa och reformationen i Sverige ( 1917) sid. 45. ')' Rudbecltius betonar nämligen följande: "Icke är det fömämligan prästeämbete att predika Guds ord efter en bok eller postilla, utdela sakramenten och förkunna enom syndernas förlåtelse efter en annans befall-. niug utan fast mer om lärare rannsaka, döma och befalla, den ena döma värdig att få sakramenten och avlösning och den andre det förhåll a [även. om han icke själv utdelar dem]. 'Den som detta av en laglig kallelse kan göra, han är rätt biskop eller präst; det andra kunna Diacoui och Capel- laner göra." R.udbeckius behåller därvid i stort sett samma uppdelning i tempeltjänaregrader, som kyrkofadern Cyprianus omtalat. Skrivelseförslaget. emot consistorium genet ale THYSELIUS Haudl. rör. sv. kyrkans o. lä1 ov. hist. I s Jfr att R.udbeckius önsk.ade få sin likpredikan hållen över Apg. 14:20 o. f. - Jfr HANs VON SCHUBERT Grundzi.ige der Kirchen- geschichte, Tiibiugen 1919, sid llt utmärkt med större stilslag i ning, har H.uclbeckius specie sin bibeleditiou. 1 ) nl.. o er dejl Med denna prästerskapets ställnmg samma rano t l +-.. Ol Petris bevisföring: om brott mo c yr ~ följande punl~.ten]'jl.. J.o t mecl S'rncl. För sin uppfattning cite- 1' t d o ar ar 1 ev are lo J tt. rga s a o' ', f't l tre bibelord av J e sus och e rade ]J åvekyrkan t. ex. o Jane e... l l l' 'ftla r da. p t D Eder l ror m 1 o Goren ' vac c e s ~u av e rus: en... l V.' t å eller tre äro församlade i mitt o Mos e stol sa o a. ai v l" pa l..... o u ibland dem. Samt: Varen Edra arare namn dar a,r.l ag nu.. 01 f t t ndast. o, l föl' en dem 2)! Därtill svarar master o, a e '. lychoe oc r J. l... r el Ingen prästerlig har makt att brott mot Guds o re ar S) n... '. det b. l. ruelen för brott mot mänmskors bud. ElJest 'or e.. lll~ a l S) l :n.racl lllellan.gud och mä.nniskor eller mellan der as. ] u uro en 0 s CUJ.J ' ' 1 D t.. bucl. Och aven.. 1 Ian s t" oc l er. s'o Lo ' å Kristus och Pan us : e ar Skr. I s. 241 o. f. Diir påvisas även påv~l<yrkaus ') OL. PETRI Sam l. b'b l t" Il e l\'latt. 18: Enligt R.ud- ] t... tolkumg av detta l e s a. o 1541 teuc eu.. 1osa b'b 'b l "Ile. formuleringen fran, 1 d't' n som uforandrat Jl e 1a 1 becku L e e J lo '... d "O lin hroder syndar dig emot, sa K t d "t yttrat fo!jan e. m l. hade ris u s a di"' och honom allena! Hörer han djg, sa gack och straffa honom emellan l\~r l.... han di"' icke så tag ännu f.... t d broder n.en 101 et o ' haver du orvarv a m.. l! l l Il bestå vid tvenne eller trenne med dig en eller tva, pa det a. ksa < ~m.. g det församlingen! Hörer han 1 H" r han dem 1c e sa sa vittnens mun o re ' ec1ning och publikan! Sannerr håll honom sasom en 1. icke försam m ge u, sa. b. l å jonlen, clet sicall vant bundet ~ ligen säg.er Jag eder: Allt ~let t ~nc e~~d P d t skall vara löst i himmeln." O l lit det I Josen pa JOl en, e himmeln.. c l.. a t O. p 1. G Il s pr'a stideal bland au u at genom J Petn el e1 a e ' - I vngt bemo er. p 1 1 Jak ou,åyrka att man bör uppl. t J 1 ugehsterna au us o c l 1 h att en 1g oe, eva ' ' I t "tt. till IJåvekyrkau betouar au f.. b.. f"r 0 varandra mo sa m ng,. d sända or ouer.. r K istus "'ivit löse- och bm e- jämväl, att det är åt hela fotl s~ml lll~~:~er ;lenue ~ch är pliktig (var så 1 1 " att var och en <rls en ft nye te u, sa " Det var av praktiska skäl, den makten e er behöves) att bruka h~~ne.. u till "de förståndigaste till sådant ämbete hand överlämnats av fotsamiinge. I I. ft]'' OL PETRI Sam l. Skt. s. ' [=sådan uppgl. 1 1 t 0 a!h'aktiska livsfrågor kan t"ll "' tuktver <B am 1e ' avseende å ltyrkans s a nmo, l l taten steg för steg-. l luthersk man följa kraftmätni~gen.mellan te~~~ toc ~r~ps l ag mot kyrko~akten, och tid är Västerås ordmantla statens 015 a o" b b l t 1529 etc. Vidare.., tt genom re ro es u kyrkan konsoliderar slg pa nyl\i t l. "kerli g en skrivit sitt namn under. f't de volym K 1 lat sa härom 1 en o JRll. t. 11 avskrifter nu ståta med sådan blott ett fåtal av de kyrkhga ac a, Yl {RS uudershift. Jfr senare. Ebr. lb: 7. DeLta o. f. jfr OL. PETRL ) Lule 1 O: 16; Matt. 23: 2, 3; Saml. Skr. I s. 230, , 379.

15 - 2G- en fåfänglig gudstjänst som sker efter människors bud och lärdom (Matt. 15: 9). Vi dyrt återlösta böra ej vara trälar uneler människors bud (l Kor. 7: 23; Kol. 2: 23). Att sitta på 1\'lose stol etc. betyder blott att lä sa och predika Guds ord för menigheten. Men de påvliga disputera [= bråka sina hjärnor] mycket om lmr de med sina påbud skola kunna bli våra herrar och med sina stadganelen r eger a och råda över oss. Och man får ej sj~ilv utse vilka man vill att erkänna sina synder inför, "utan dem allena som romerska sätet skickat [= påvestolen utnämnt] haver för [=till] biskop. eller sockenpräst''. Som vanligt intager gammallutherdomens (Rnclbeckii) kyrka en mellanställning me]] an de båda ytterlighetsriktningarna. Hon skriver en utomordentlig mängel bud och stadg ar, som ej stå i bibeln och som delvis ej kunna sägas vara förenliga med bibeln, i varje fall ej med de reformatoriska profeternas och J esu bud. Likväl måste var och en lyda dem; de olydiga :straffas på olika sätt och de i motstånd framhärdande harullysas och få höta, alldeles som om stadgandet Yarit av Gud. Vi finna en mä.ng cl exempel därpå. Rudbeckii domkapitel tillät ej att en viss länsmanshustru erhöll kristlig hegr avuing, enär hon ej för prästen men väl för andra erkiint en vis s - för övrigt ej tillräckligt bevisad - brottslighet. Detta bmms allvar och innebörd framgår därav, att t. o. m. augshm gslca bekännelsen ( 28) upptog den bibliska, gammalkyrkliga och påvlig a föreställningen, att prästens bann verkligen utestängde från salig het (Matt. 18: 18). Sina egna r eformtankar till trots dömer Rudbeckius till bann även sådana, som ej lydde kyrkans icke-bibliska påbud, alltså även sådana, som m aktläto at.t _giva tionde eller att erlägga ådömda kyrlcoböter. 1) Däremot hade 01. Petri betonat, att "plikten" ( = dylika böter) ber odde på människostaclgar, att alla ägde makt att a v lösa, att prästen ej äger rätt att fördöma, att skilj a från Gud (men väl från församlingen). 2 ) "Ty så sii.ger Gud genom ') Enligt OL. PETRI I s. 38i, 388 bannlyste påvekyrkan långt oftare fiit dylika förse elser än föt synd er. Jfr GULLSTRAND Sockensjäh styrelsen s Jft Acta synodica i Linköping 1614 om interdikt. ') OL PETRI l s. 385, 386, 389, 548, 2Gl; jft (om skrift ermål) Mos 32 39]: J ag gwer. c t o c l o c 1 l g 1,,e 1 liv." (Detta iir Mos es [5.... t. 01 ' s citerar O'amla t_.estamentet, L f' o åno er mas e1 a' en 'f av c e a n o ', lk t l l a IJåvli rra och rndbeclna.nska o stället o amma a.o s{,, o. ) dän ra.n l t.... t o' utstrac.. l mmg.. P l a 'o o acle hämta sina bibelbens. kyrkorna l s o I s a. 18 l rill Herren o lömma dens synd, Enligt Heseh els mp. '.. bl. t 01 Petri "en.... D:irför är pra.sten en tg. som omvaucler stg. ' l J s Herr es tillbjudna nåd med ll l t. t are som sac an tan.ska ca c tg Jan,, l f 11. O' icke dela och honom lt. efter Herrens Je a m no.sin mec.j a.nare... 'Il" ( lliot.matt. 18: 22). Annu utan veclergä.llnmg los lata! Vll 1 ei obfta hårcla villkor för r. å t.. Il r doc c cyr can ' under.. 1;>0. r s a e l f... l' tg en Åtminstone uneler 1 Gud o c 1 01 sam 11. återforcnmg me c ; o o s i det luther ska Tyskland en och 1530-talen pal<1.oo~,. 0 ] s'älve Luther s t Jerson over toh al. c 1.l nattvardsskat a varje l. l b'l te. 'l'ror du att min t frao a VH 1 c n. '? b Ett sådant spörsmål få svensim lilla.katekes later p~:as. en förlåtelse ~ i r Guds forlatels e. l tt sekel Och lika länge syndare besvara offentligt une er c,. attvardso äst.. tt slao s kollekt av vatj e n o U}J}Jtar man hos oss e <o.. l s xrxii) Detta t f sfor ornmno ~ (Jfr här Emporagrn VlSl a ton. l 1.. l ;öranledcl oför siktighet. t Il å om en av ekononus ca s ca kan o l ms t l s l s t rdhgtvls.. Slll. f.., l 'll ch sitt msprung i syn- 010 )l ( O l.men t e lac e ).. l l t JH'ästerlig a synd- oc t t.t sskvlclio het YH oe -darens ers~l mng J b t. l första kristna kyrff. l testamentet sam l c en ' :.sknlclo ret 1 g am a... allmosa. i "biskopens". tt :tttvarclsgasterna 1 ac 1 e en ' ' l kan s praxis a m ' l l 1 a el e emellertid an o re - l ( fr hiir sid 43). Efter tanc l, hane, J f tt ' hismak. av c l e l mna.. l a 'l l< äl:skardrömmarna ' samt l av l f ningcn a en '. 11 t. Karl IX Gustav Il Ac o 'l l t hos kyrkan Yl cen ' ex. ' ' en viss sm c en te ' ' l... t) Också uraktläto. och de hög a riksiimbetsmiinnen klagac e o v el.. l k rko- och statsmän må här på ') En annan olikhet mell:.~ ld~ttc ~ n s)tav II Adolf o. a. självständiga pekas. Euligt Gustav Vasa, Ka '\.. satsen och Jn-aften h elst vara t l de den person tga m t statsrepresentan er JO t... e blott i handling n an... tidsenlw, ursprung 1 tg l ori<yinell, t basta menmg o J J t ef et bildande i åvseende a " d... ot var S avi SC även i taukeliv. Kyrkan atem. l. de å vi ll elivet. statsmännen r och kraftful 1 avseen i'leer, men ursprung.... tg s älva öra för m. sa t ser I. uu tt'den till ga<yn föriramo.. frågade: Vad bor a VI l g V l.. e s i nya och ej mm st, l l.. ft aaade a c s ag,. tiden ( J{ yr ko- och s w mannen...,. l.. a a Lut.her och Melanchthon, g t t d ade kyrkofaderna, vac sa" amla testamen e, va s.. d., uttalanden i luthers 8 1 m d. lade foror mngat o. vad säga de p a em g.runc.. f... nsatser i nutiden W l gagn för h amd an bor aora kyrkan om va n~ ".. kl naarna dels till den h'ettwarrga, ne; c tiden? Därm ed far man en av fot att "

16 -28 - kyrkans oancllig a motståndare icke - r edan då - att förhåna. denna oclt andra obetänksamma sallllllanbla.ndningar av Hen ens J1 eliga nattvard, menigj1 etejts sedliga tuktan och kyrkans eko-. nomiska behov. Dessa sammanblandning ar visa.de sig vara lika. ödes digra i kyrkans liv som det sammanför ande av statlig och kyrklig styr else, vi1j{et Rudbeckius sjcarpt kritiserade lws sina. motståndar e 1 ) men vilket llfl.n do ck i viss mån främj ad e, n. b. så långt han ansåg att Gud s sak och kyrka kunde ha n 1 gagn därav. Rudbeckius och hans viljekraftig,a, kyrkopojit.isjct betonade själsfränder torde hava. mtsett, att Luther genom att i bety-. claud e mån ansluta sig till statliga och "model'jta" önskemål om kyl'kostyr else och kyl'kotulct anslutit sig till Smils, Ussias,. de medeltida gormankonungam as, Hem ilc VIII:s, Gustay Y as as o. a. "förnäma" "prä.s tha tar es" fördömliga maner a t t hindra. gudsstatens utbredning gen om att minska gudslegatem as verksamhetsområden och egendom. Medan dessa "politici" sålunda "satte sin fo t.i predikstolen" och medftn p åven "satte sin fot i rådhuset ", ansåg elen ä.ktbiblislca (ruclb eclcianslca, ortodoxa,. gammaltestamentliga) linjon sig ej göra sig skyldig till någotdera övergr eppet (.jfr 2 Krön. 19: 8, 11). Därmed 1tad e den gammallutherska kyrkan fått sin tydligaste avgränsning gent emot elen unge Luther och den modem a statmt. Dessas och Gustav II Adolfs planer r örande konsistorier och k}'l'kotukt vor e dömda och fördömda. Och Ruclbeckii kyrka kallar sik säll an eller aldrig luther sk utan "ortodox". Detta ord för dåför tiden tanken närm ast till det som för den l'.ijj ekraftiga gammalprotestautismen var om möjligt ännu ömtåligar e än rejj]ärigheten, nämligen kyrkop olitiken och kyrkotukten. Det var i synnerj1et dessa båda, som hindrade Sveriges kyrka från l k ller 1. l 1varJ. e f >ll " ''er kli b ot r eformerad under :att bli tulglut l e r s~ e n K rkofäclemas teor eti ska utläggningar och l GOO-tale. y l f". både Luther och Rud-... o a mån normeranc e Ol.... l voro 1 ej llll5. l o t hoote.. otac l an.. elen föne foljde c en beckius ; men l aug b.. o. ' eende IJå organi satorisk l kvrkan aven 1 a' s senar e den gam a J '.,... - OchavRud 1 "lrnelio a doms- 1 )eccuoja. o' och kyrkoclisclpllllar pmxis. t. test amentliga luther ska l.. o ste han tro s sm ny '. protokoll att c om a ma.. o l s hava varit. i praxis så.. t etisk a sporsrn a anse ',.. UIJpfattmng l eoi. al'ratolska och l VISS lt t mentho a ganun, L~ bunden av gamm a es a ~,l eciella fallen ej tillräcko ]'.. ster ttt han l c e sp l mån pav tga mon, '. l'. l behov eller hans psyko o- ligt gnuulligt beaktade mc lvlc. e ni~. t' förlåtande rättfä.nlig- giska frams e n~ a.. 1. l ncle till och l U'lS l ', l Man får i stället den uppfattningen gömncle och saliggorancle u a~. l" le i hans stift sn!l,rt nog t 1 il att svndarnas c omauc.. l t av pro o co en, ' J fott o"ver sio nåo ot anue s- å e n sko11at - a b b _ efter ett par rs l '..... ll. tri vial t _ näs tan.... r kt ja maskmma.sstgt e el mannamassjgt, ]uu: IS,. l. l de vii.rl elsliga domstolam a..-som f a. ilet V'H' ' i [1aYekyrka.n oc l vtc fyrahundraåriga kampen om consistorium generale och statslig läroverks-. inspektion, dels till det faktum att kyrkoplikt bibehölls i Svet i g-e längre än i andra länder, dels därtill, att vardagsnytta, realism och kulturella. fram steg karakteriserade statligt påverkade institutione t långt fö n än de enuart kyrkliga, och dels där till, att de senal'es sent införda n forme1 vanligen måste te sig såsom h alvmesyrer i förhållande till dem, som Gustav Vasa, Gnstav Ad olf, adeln och andra statsrepresentanter önskade se geuon - fö rda. - Jfr HALL Om Sveriges första läroverksstadga s. 86 o. f. ') Jfr THYSELIUS flan dl. l s. 109.

17 ') Exempelvis 2 Mos. 19 o. f.; a Mos. l o. f.; 4 Mos. 4 o. f. kap., J a, J 4, 16, 18, 25 o. f. kap. ; 5 Mos. 27: 15 o. f. - Avgränsning fr ån det. hedniska var dock en gemensam paroll för judendomen och histendomen (och dpt i synuerhet föt deras kraftutvecklingsj)eriod er). För att Abraham skulle kunna bli stamfader för Guds egendomsfolk, måste han gå bort f 1 åu hedningarna. För att Israels barn skull e kunna h ålla sig obrottsligt till sin Gud och ej straffas med döden, ålades de att ej på uågot sätt beblanda sig med hedningarna. Om än i förandligad form gå dessa enhetssträvanden igen bl. a. hos apologeterna, Libanius, den romersk-grekiska riksreligioueu, manikeismen, nyplatonismen, Julianus o. a. Liksom Gud och Nioses be- ~31- elen gammaltestamentliga och hellenistiska åsh:åclningen äro kyr- kofädernas arbeten samt de tre, fyra första kristna århundradenas (pseudo-)apostolislm skrifter. Trots namnet intogos de FÖRSTA AVDELNINGEN. Bot och straff i allmänhet samt»process >> och återintagning i synnerhet. Kommentar. l_ (I synnerhet om förebilder och prästämbetet). Den kristna kyrkan har i alla tider med största enstämmighet hävdat, att gntndvalen för jö1 smnlingstujcten var Jestt ord i Matt. 18: (om det tillbörliga förhållandet till felande bröd er)..nien i verkligheten utgöres grundvalen i långt högre grad av hedningars och judars prästerliga, kommunala och privata metoder att låta vedergällningsstraff drabba >syndare» eller ock att genom milda eller hårda mellel återföra syndare till en bättre vandel eller tro. Därom må hänvisas dels. till judendomens partiella beroende av kringboende folk i religiöst och kulturellt avseende, dels till den mosaiska och sen.jndiska lagstiftningen 1 ). I vissa väsentliga delar besläktade med kämpat den hedniska faran i gamla testamentet och det med delvis bpd- niska medel, så bekämpades - eller helgades - aoo-talets hedmska tendenser av den kappadokiska nyortodoxieu (som härsk ad e t. ex. å andra ekumeniska mötet a81 i Koustautiuopel), av Krysostornos o. a. kyrkoledare. [HOLMQUIST Gam la kyrkan s. 81, 2a9-251; l{y~ kobisto~ ia s. 143 o. f-j Och för gammalprotestant-ismen gällde det 1:100 a 1a00 ar senare att pa. motsvarande sätt fjärma och besegra de hedniska, gudsförsmädande ansatserna i statens kyrkopolilik, i "filosofers" och andra ogudaktigas olydnad mot Gud och kyrkan, i villomeningar och vidskepelse etc. Det har varit av betydelse ej minst i religiöst avseende, att det var från Kaldeen, Auraham inflyttade i Kanaan, och att det var i Bgypten, hans ättlin o-ar och bland dem Moses fingo vistas. Från Egypten, Persien, Babel o. a. hednaländer lånade denne, Hi skia, Josia, Hilkia och Esra mön s ter till sina lagar, tempel, offer och riter. 2 Kon. 18, 22 o. f. kap.; 2 Krön.. 29 o. f., Esras bok. Med dessa lån och påbud skulle hedendomen och hedningarna själva nedslås. Detta liksom lånen och påbuden sker i Israels. Guds namn och till hans rikes behämjaade. På motsvarande sätt bibehållas och nyupp!agas judiska och hedniska ( f'j minst egyptiska och hellenistiska) moment i många olika kyrkliga statuter och utredningar, som under kristendomens första århundraden av- fattas till kristna församlinaars rättesnöre. För att göra deras värde oomtvistliat och deras giltighet evig utgav man dem i Jesu, apostlakollegiets, enskilda apostlars ellet (för att göra trovärdigheten större) apostlalärjuuga_rnas eget namn. Vid inlånaudet och i sin allmänna kultursyn uppskattas JU "det ohelgade förnuftets" kulturbragder, ritualer och färdigheter mer av den österländska kyrkan än av västerlandet. Det senares prästerskap och kurian synes hava upptagit vissa gudstjänst- och kulturmoment av hedniskt ursprung, först när österländska kyrkor "helgat" dessa. Dessförinn~n o_ch därjämte bibehöll västerlandets kyrka de judiska (gammaltestamentliga) m satserna mera renodlade, än vad fallet var österut, vadan den förra be- tecknar ett lägre kulturstadium med fattigare individualiteter, mindre kul-. turvänlighet, färre institutioner och hårdare tukt.. Ej minst på det berömda aoo-talet eft. Kr. uppblandades teologien "med mycket hellenskt-hedniskt stoff '. Botgöringen hat sin rot i hednisk (och judisk) religiositet. E xempelvis kateketläraren Olemens av Alexandda "byggde sin teologi på den grekiska idealistiska filosofien". Bland de andra banerförarna för hedniska inslag (hellenism, fil osofi, världslig vetenskap) må här endast nämnas :Marius Victorinus, Gregorius av N azians, Hieronymus, Synesius (i Cyrene), Juvencus, Prudentius, Nonnus (i Egypte_n ), nynicaenaren syrern Ephräm, Di onysius Areopagita. J ohannes Rudbeclnus.

18 - 32 :senare ej i bibeln men innehålla ett utomordentligt stort antal bestämmelser i:örande önskvärd eller förverkligad församlings disciplin. Denna delvis judiska, delvis grekiska tuktsed erhåller, hade tillgång till åtminstone den sistnämndes arbeten; Flera av dem och många andra arbetade jämväl på att dessa o. a. huvudsakligen östm ländska inslag - asketiska tendenser inklusive - skulle intränga i västerlandets kyrka samt att denna och österlandets måtte få en enhetligare karaktär. Från Kappadocian o. a. orter i Mindt e Asien samt från Syrien och Egypten synas de flesta av dessa inflytanden hava kommit till västerlandet och sedan till oss: Med dessa österländska bygders författniugat äro i varje fa ll vissa Österländska och många nordiskt-gammalprotestantiska drag närmast besläktade. För övrigt torde l\'iindre Asiens och likaså Frankrikes betydelse :direlct för oss kunna förklaras i viss mån därav, att dessas och vår kyrka titlvis lågo i ovänskap med Rom. Och även i Rom hade ju motsvarande tendenset trängt in. I likhet med vad fallet var i östel'iändska kyrkan böra vi dock tydligtvis ä1;en i fråga om den västerländska hålla klart för oss - tvärt emot vad ofta uppgives - att inslagen av hedniskt lli'sjlruug, prästernas medlarställning och övernaturligt höga ämbetsmyudighet, olikheten mellan dem och lekmännen, sedlighetens löst yckande från religiosi teteu etc. långt mindre utgör nyinträdande föt eteelser än kvat dröjaudet (möjligen återupplivandet) av hedniska ocli framför all t judiska prästprivilegier och tidslyten. - På motsl'araude vis vill den ältta gammalprotestantismen uppskatta och ösa m den grekisk-romerska litteraturen. Likasom denna påverkats från Egypten, Assyrien och Babel, så påverkas.rudbeckii kyrka och kultur från det hedniska Hellas och Rom och - genom dem eller direkt - från de nämnda hedniska afrika- och asienländema. Nyaristotelismen är en sådan vinning, - bildning, kyrka och menighet tillntom ordentligt gagn. - Men ej enbart till gagn. Den kultur, som stod högst, blev i längden segrande eller åhninstoue farlig. Därigenom h ade ju många undanträngda lmlturer blivit en lmlturell surdeg. Och t. ex. Galliens präster-. skap visste begagna sig av detta, då det innästlade sig i statslivet och -dät:igenom ej sällan blev <len verkliga styrp.smannen. P å ett i viss mån liknande sätt bemängdes både judendomen och kristendomen med hedniska tendenser, medan de förras rep1 esentantet dock trodde sig betjäna sig a1 på sin höjd allmän-mänskliga, genom hednisk kultm möjliggjorda framsteg.. Israels historia äi helt geuomspräugd av fortsatt men ej sällan resultatlös kamp mot hedniska inslag; Augustini o. a:s gudsstat är en storslagen plan till ständig kamp mot det hedniska i åskådning, lära och sinnen. Men både urkristendom, katolicism och gammalpt otestantism måste ej sällan kämpa förgäves mot "filosofer" och vidskepliga, arv- och verksynder, hård nackenhet och återfall. Och själva voro klerkerua oclt kyrkopolitiken ofta "oandliga", bemängda med hedendom, om än åthävorna och predikan van :.Jigen voro jämförelsevis kristliga :såsom antytts, falskeligen sådan signatur, som vm:e ifrågavarande skrifter förfajtade av apostlarna, andra av läl'jnngar, apostlalätjungar, ja av Jesus själv, och bli därigenom.i viss n:ån förebildliga fö1: kyrkofäder, påvekyrha och kloster (t den man dessa.kände desamma). T. ex. Clemens Romani brev,.jesu testamente och flera :andra hitbörande skrifter skulle till största delen kunnat vara a vfattacle nästan lika väl före som efter Kristi tid. Så gott som.uteslutande gammaltestamentliga, ja delvis hedniska, äro bl~nd :ann a t vissa böner i Jesu testamente (j fr än komas bön, besvät'jel :sen före dopet, förbönen för katelmmenema: I: 43; II.: 7, 5). -~å Jehova.s prästlag (3 lyios. 21: 17) grundar Didaskahas förtattare sitt luav, att biskopen skall vara utan tadel (Funks -edition II: 1 ). K lerus jämför han i väsentliga hänseenden.med.gamla testamentets prästadöme; 1\'Ioses och Aron äro. förebtld er.för biskopen och diakonen (II: 26, 30). Folkets omynd1ghet gent emot biskopen jämföres med Israels gent :mot ~in ~onung:_(ii : 34; jfr 1 Sam. 8). Löneinkomstema liknas vtd de JUChska prastern~ s. och levitemas tionde (II: 25, 26). Att begjuta hllvuclet n~ed olj~ vid dopet påminner om prästers och. konung~rs smöl'j~ncle.. l gamla förbund et (III: 12). I Diclaskaha, som.ju utger stg ~or.att vara apostolisk, finnas långt mer gammal- än.uytestamenthgt.betonade föreskrifter t. ex. om dödsdomar för mo slags synder, om en mera jabvistisk än kristocentrisk rättfärdighets~ära, 01~1 aronitemas (,, biskoparnas») uppgifter, om deras tillb?rhga obö.j.lighet gentemot synd och last samt om deras tydhga mellanställning mellan Gud och folket. Hela 4 1\'I?s. 18 kap.,. som avtryckes,. är tolkat så, som stode prästen 1 ännu.tydhgare!mecllareställning, än vad våra dagars bibelöversättmnga.r an _giva. _ Också förefanns den mgamla botdisciplinen inom. den _grekiska kyrkan i århundraden, vilket är ett av de. man~ a -exemplen på hnru institutioner fort:leva o.cb m:cl fanat~_sm for :svaras, även långt efter det de v1sat stg ottllfredsstallande, _yttrar RoLL Enthusiasmns s O~h vi sko~~ ~är finna en viss motsvarighet därtill i elen rudbeclnska och ovnga gammal :protestantiska kyrkotukten. I Dida sk~ lia (II: 2~) framhålles exempelvis nödvändigheten av att en b1s~;:op har for og-~j:eu det,.-som skett uneler längeseelan förflutna hder, för att dangenom 3

19 - 34 kunna gtva lärdomar om huru man skall frälsa själar, tillrättavisa, varna oeh förmana de ångerfulla. När biskoparna (inklu- sive prästerna) dömde människorna, borde de ivrigt studera Guds: vilja; såsom han gjort, så passade det sig även för dem att. göra vid sina domslut, säger författaren. Därpå avskriver han: komplett bland annat 2 Kon. 21 samt delvis 2 Krön. 33 och_ Manasse bön. Alltså skildras, huru konung Manasse gjort sig skyldig till gräs_liga ogärningar, bestraffades, bad, omvände sig och erhöll förlåtelse. I fråga om hårdnackade syndare avtrycker Didash:alia. ä ven dels 5 Mos. 29:. 19 o. f.: att Gud aldrig skall förlåta den som uppsåtligen vandrar i sitt hj ärtas hårdhet;: dels uttalanelen om Amons vandel och öde: han hopade syn el på synd och ämnade omvända sig på äldre dagar [denna föresats nämnes dock ej i bibeln], men Gud lät plötsligt utplåna honom från de levandes antal - alltså utan förlåtelse. Detta var tydligtvis argmnentum ad homines, vilka tredskades emot. Gud och hans kyrka. Och ad episcopos, vilka borde utesluta. sådana syndare för tid och evighet 1 ). Det är sådana förebilder ') För att bibehålla och utvidga en biblisk auktoritetsbundenhet trädde dessa o. a. kyrkolärare i bräschen t. ex. nhld ett stort antal predikning-at och skrifter. Uuder tre, kansk e fyra sekler efter Kri sti död författade okända personer därjämte ett flertal statutartade utredningar, som VOL'O. avsedda i främsta r ummet att giva handledning för det praktiska församlingsarbetet (i mestadels österländska episkopal- ell er presbyterområden).. Av de sistnämnda shifterna iutogos några i bibeln men de flesta icke.. Att de ofta skrevos i Jesu, apostlarnas ellet apostlalärjnngamas namu, är karakte1 istiskt för uppfattniugen av det traditionella och origiuella (och det i ej ringa mån ända fram t. o. m. gammal protestantismen). i\ian ville och vågade ej framhäva sig själv och komma med nya meningar, när bibeln så föraktade dylika. Värdet av ens uttalanden sku ll e bliva stötte, om man icke satte ut sitt nam~ utan smugglade in sina arbett>n i de mest. gudsbenådade personernas alstring. i\ian dolde alltså sig själv bakom en. sådan, med vars inteutioner man trodde sig vara helt överens. Förfalskare kan en sådan ](allas med modern terminologi men en mera sympatisk och frcjm, mer rättskaffens och ärlig än kanske de flesta, sä.ger ACHELIS i Texte und Untersuchungen X.,'\.V (jfr sid. 377, 381, 385, 355). Denne yttrar om författaren till en av dessa skrifter (Didaskalia), att han är en käl'llfull personlighet.; som utgör ett gott vittnesbörd för sundheten i hans tids kristendom. ".Med sådana män kan man övervinna världen." Denne synes varit biskop och en god kristen men en dålig teolog. Han besitter betydande bibelkännedom samt!tar ivrigt studerat bibeln i alla dess delar och det - 35 som seelan åsyftas i företalet till 1608 års edition av vår landslag samt av Rudbeckins och de övriga gammallutheranema, då de kräva domslut»enligt Guds lag». - under synpunkten av vad som kan komma i hetraktaude för hans föt samling. '/ av texten består av citat. Gamla testamentet är församlingens förebild, och Jesu ord riktas till det levande släktet Han ger rikliga prov p å typologisk exeges, vilken dock knappt kan uppfattas såsom vetenskap. Texten ser han med trons ögon och vet att tillämpa den på samtiden. Så långt Achelis. - Följande må allföras såsom ett exempel på försöken att ln in ga klarhet och ordning i förvil'l'ingen av vissa efterapostoliska skrifter. Ur SCHWARTZ Uber die Pseudoapostolischen Kirchenordnungen sid. 2 kan lånas följande. Hanlers Veroneser Palimpsest upptager l ) Didaskalia, 2) Apost. KO. som är en överarbetuing av Didakä, sam t 3) en koptisk (s. k. egypt.) J(O. Under 300-tal et hava m dessa bildats de apostoliska. konstitutionema, på så sätt, att dessas bok l!.._6 uppstått ur Didaskalia, bok 7 m Didal(ä och bok 8 m den koptiska KO. I slutet ha fogals s. k. apostol. Canones, uppkomna efter mönsler av de synodalstadgar, so m fastställts under 300-talet. Jfr aa. s. 11 om olika actas samband. Sid. 20 yttras följande. I någon mån läl'r vi känna ej mindre än fyra hedersmän, vilka sammanskreva en Jitteratlll', omgiven av urkristendomens nimbus. Det ät förfaltarna till de apostoli ska kon stitutiunerna och de apostoliska Canones, dessas interpolator och Pseudoignatius. De hade ej mod att skapa sina verk ur intet utan höllo sig ti ll det förhandenvarande. Därvid höllo de sig dels till l(yrkoordningar, vilka redan länge kunnat glädja sig åt apostoli sk auktoritet, dels ti ll brev, avfattarle av en biskop, som enligt traditionen levde under den apostoliska tiden och som enl igt sin egen utsago t. o. m. vat onlinerart av Paulus själv, dels till synodalbeslut. Ur dem lånade de fo rmen och en god del av innehållet för att dymedelst kunna formulera den Canon, på vilken synoderna så gät na åberopade sig. Detta maner alt foga sådana lämligan frist.ående Canones intill varandra, uppfordrade just till interpolationer. Nämnda kvat tett har icke spelat unisont; ett gott öra kan avlyssna olikheter... i\ien dessa nyanset äro försvinnande små i förhållande till det för dem gemensamma: en så planmässig tillverkning av gamla skrifter, en sådan innedig överensstämmelse i tankat och tendenser ät tänl(b:tr blott om dessa litterater genom bestämda syften drivils ti!l att påtaga pseudonyma masker och om de hade au ledning hoppas lnmn a emå en starkare verkan såsom maskerade än i öppen kamp. Jfr HOLMQUIST Gamla ](yrkans h. s. 186, 76, 77. Ur ÖHLANDER Can. Hippolyti sid (jfr 33-37; 63-64; 69-71; 97) : Enligt sin överskrift skulle Jesu testa 1ente blivit efter uppståndelsen g ivet av Jesus ti ll hans heliga apostlar och ordnats av Petri lärjunge Clemens Romatms. Andra ljoken nämner Johannes, Petrus och Matthena såsom författare eller möjligen avskriftsgranskare. - En handskrift av Jesu testamente utfördes Bl. a. har den romerska prelaten Frances Pen a känt Jesu testamente

20 36- Trots de mosaiska (och sen-j u diska) dödsdomarna oeh for bannelsema över dem som medvetet begått synd, förkunnade ju profetema, Kristus och Paulus frälsning jö1 alla. Petrus föll visserligen tre gånger men räddade sig genom ånger och suckar : han»grät bitterligen». Och han blev därför av Herren återinsatt i sitt utomordentligt höga ämbete (såsom tillsyningsman över kyrkan), och Petrus :fick nåden att älska Herren mer än de övriga. Chrysostomos o. a. hänvisar till detta o. a. dylika bibelexempel. Den första kristna kyrkan kunde därför ej i längelen upprätthålla sina pä Moses grundade förbud mot större syndares återinförlivande med kyrkan. Denna bestod av heliga, liksom egendomsfolket varit särskilt»avskilt» av Gud. Denna åskådning samt de nämnda förbannelseropen och J esu orcl rörande kvarnstenen om halsen för onda exempels skull motivera emellertid, att va1je offentlig syndare ej längre fi nge rälmas till församlingen, att han skulle med tjänliga medel förmås till återinträde samt att före och vid återupptagningen verkligen gåves säkerhet för att han blivit ren från sin synd. Detta måste tydligbris ställa helt nya och svåra anspråk och ansyar på både församlingsmedlemmar och präster. Genom ifrågavarande syndares återintagning, alltså genom lösenyckelns användande, förpliktade sig ky rkan nämligen att väcka till andligt liv. Denna uppgift vore svårare än att uppfostra någon till att bliva kate kumen, påpekade Origenes 1 ). Så uppstå kyrkans hotkrav. De utgöra en högst betydande del a v henn es vilj efastringsverksa m het och tuktan. l\iitt i sin bundenhet under gamla testamentet, ja mestadels just i samband med sina många avtryck nr gamla testamentet betonar sålunda t. ex. elen pseudoapostoliska Didaskalia ivrigt, att vägen till nådastolen är fri även för syndare. Och hon gör det under sådana förmaningar till biskoparna, som kunna synas hava varit i detalj förebildliga för gammalprotestantiska kyrkachefer - bl. a. Rudbeckins å 1300 år senare. Även jag, lyiattens, yttrar Didaskalia 2 ), var fornt en och den apostol. kyrkoordningen (på syriska). Han avled Och 1576 skrevos i en äldre syrisk handskrift Didaskalia, de nämnda acta, synodalbeslut, kanoniska brev osv. HENNEKE Neut. Apokryphen (1924) s. 142, 554,556. ') Contra Celsn111 III: Jft HOLL E nthusia smus s (239). 2 ) Funks edition II: 39. Här återgiyet referatvis. Jfr P s publikan n1en mig bevisades barmhärtighet, och jag blev en apostel och ordets predikare. J o hannes döparen predikade ock för tullnärer, avskärande icke hoppet för dem utan visande dem huru cl e borde förhålla sig (Luk. 3: 13). Jesus mottog den sig ångrande Sackeus, åt med publikaner och syndare och uteslöt icke de sig omvändande hedningarn a. Ej de friska utan kranka behöva läkare, sade han. Såsom publikaner och hedningar borde därför illgärningsmän och lögnare behandlas a v biskoparna. Men om rle förra ångrade sig, skulle de :Uerupptagas. Åt sitt värde må Jämnas senare forskares påståenden (t. ex. E. ScHWARTZ s. 1), att ursprunget till elen äldsta lcy1'lcans ämveten var andens karisma, som var levande i henne. Att karisman i vmje fall ej var det enda ursprunget för den gammalkatolska kyrkans verksamhetsformer, framgår av det sagda och a v de tiotusentals andra exempel på förebildlighet och aul\toritetsbundenhet, som här kunde framdragas 1 ). ') Den prästerliga hieral'lciens tänkesätt och anspråk må illustreras genom följande kortfattfide r eferat ur Pseudo-Diouysii nyplatouska skrifter. Änglarna - ordet taget i vidsträckt mening - utgöra den högsta av de hierarkiska triaderna: den himmelska, den kyrkliga ocb den gammaltestamentliga. Varje hierarki fö r håll et sig aktiv gent emot en lägre, passiv mot en högre samt stt iivar att föm sig och de lägre uppåt. I. Den föt sta gruppen i elen h immelska hie1'ct1'kien står nännast Gud, liknar honom mer än de övriga göt a det, och mottager de gudomliga strålarna omedelbar t. Medlemmarna av denna högsta ordning äro rena (he liga), skåda elen tl'ee11ige i ett immateriellt ljus och stå i den närmaste gemenskap med Jesus. De äro fullkomliga, ty det gudomliga genomlyser och fullkomnar dem omedelbart. A) Därför ät deras väsan och namn Renhet (Serafim), Vishet (Cherubim) och Full ändning (Troner), och de äro intet annat än en emanation ur det nrguclomliga vetandet självt (Himm elsk hierarki VII: H). A) Den högsta arten (Serafim) ät uttryck för den him 1 i1e lska elden i högsta potens. Ser afim betecknar glödande ljusväsen som tända, rena och höja lägre ordningar uncle'r sin oupphörliga. rörlighet kring det gudomliga. (Törhända har detta tiiukta renhetsarbete och nit påve'rl<at kyrkan till att ställa kyrkotukten så utomordentligt högt som hon gjot de och att me<l nit omhulda den.) B) Cherubim ll]jijtaga den högsta visheten genom att omedelbart skåda Gud och de sprida den t ill den andra ordningens iinglaväsen. C) Äxen "l.roner" äro h öj da över allt världsligt och över de lägra äuglaregionerna sa mt mottagliga för det ljus och den!muskap, som Gud omedelbart ingjuter hos dem och som genom dem renar, upplyser och fullkomnar de lägre änglaregionerna.

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

Barnen i Bibeln. Inledning

Barnen i Bibeln. Inledning Barnen i Bibeln 1 Inledning Bibeln har en mycket positiv syn på barnen. För att det ska framgå, krävs det att vi gör en historisk orientering om förhållandena på Bibelns tid. Det var under antiken inte

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation

Betrakta denna händelse SAMPLE. Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Gospel news for eternal salvation Betrakta denna händelse Johannes 19: 17, 18; Lukas 23: 48, 49; Hebreerna 13: 12, 13. Evangelium är om Kristus och är därför ett mycket omfattande

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

RELIGIÖS ELLER KRISTEN?

RELIGIÖS ELLER KRISTEN? 27 Ole Andreas Meling Sann kristendom kontra religion och religiositet. Artikeln pekar på faran av att mycket av det som framställs som sann kristen tro i själva verket bara är religiositet. Vari ligger

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Varför måste Jesus dö?

Varför måste Jesus dö? Varför måste Jesus dö? "Jag gör så gott jag kan. Mer kan inte Gud begära" Så säger många människor när man för frågan om rättfärdighet på tal. Gud vill gripa in i ditt och mitt liv. Vi tvekar inte att

Läs mer

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. Instuderingsfrågor kristendom NV10A - Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Berätta vad som hände under Jesu

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet ÄR DU RIK INFÖR GUD? Predikotext: Luk. 12:13-21 13 Någon i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

VATTENDOPET DET KRISTNA DOPET I VATTEN

VATTENDOPET DET KRISTNA DOPET I VATTEN DET KRISTNA DOPET I VATTEN VATTENDOPET För den som är ny i tro skulle vattendopet vara ett av de första stegen på lydnadens väg. Det symboliserar att det gamla syndalivet tvättas bort och att man identifierar

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Hermeneutik - texttolkning

Hermeneutik - texttolkning Hermeneutiksidan 130311 Rev 4 PA Hermeneutik - texttolkning Vi har presenterat resonemangen som lett fram till vårt svar på Jesu fråga Vem säger ni att jag är? Resonemangen bygger på att så långt som möjligt

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

Läsning: Rom 1:1 7. Responsoriepsalm: Ps 98:1 4 (R. 2a)

Läsning: Rom 1:1 7. Responsoriepsalm: Ps 98:1 4 (R. 2a) TJUGOÅTTONDE VECKAN»UNDER ÅRET«MÅNDAG 12 oktober Läsning: Rom 1:1 7 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel, avdelad för att förkunna Guds evangelium, som Gud har utlovat genom sina profeter

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Är treenighetsläran biblisk?

Är treenighetsläran biblisk? Är treenighetsläran biblisk? Av S. K. Blad Introduktion min personliga erfarenhet De minnen som jag har från barndomen är väldigt fina. Mina föräldrar hade vuxit upp inom den svenska pingströrelsen. De

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT DOMKAPITLET Datum Ärendebeteckning 2015-02-04 42/15/73 (Åberopas vid svar) Ragnar Block Lunnaliden 1 51930 HORRED Förfrågan Enligt 17 kap 17 kyrkoordningen får en präst i

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG?

VAD INNEBÄR DET ATT FÖLJA JESUS I DAG? 3 Ett norskt grunddokument om kristen efterföljelse. Andliga ledare i Norge (däribland generalsekreterarna Egil Grandhagen [NLM] och Anfin Skaaheim [IM]) har tagit initiativ till något som kallas Timoteus-felleskapet.

Läs mer

En Textnyckel till Nya Testamentet

En Textnyckel till Nya Testamentet En Textnyckel till Nya Testamentet En lista över utelämnanden och förändringar Av G. W. Anderson På senare år har mycket sagts och skrivits om överlägsenheten, noggrannheten och tillförlitligheten i de

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår Anvisningar När människor får församlingens uppdrag att som förtroendevalda eller som anställda

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

LAUSANNEDEKLARATIONEN

LAUSANNEDEKLARATIONEN LAUSANNEDEKLARATIONEN Inledning Vi, lemmar i Kristi församling från mer än 150 nationer, deltagare i den internationella kongressen för världsevangelisation i Lausanne, prisar Gud för hans stora frälsning

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

Lars-Åke Anderssons predikan, söndagen den 18 augusti, innan mässan på Inspirationshelgen.

Lars-Åke Anderssons predikan, söndagen den 18 augusti, innan mässan på Inspirationshelgen. Lars-Åke Anderssons predikan, söndagen den 18 augusti, innan mässan på Inspirationshelgen. Följ mig - i kraften För precis 30 år sedan, 3:e söndagen i augusti 1983, blev jag här på Storstrand presenterad

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Bibelläsningsplan för ett helt år

Bibelläsningsplan för ett helt år Bibelläsningsplan för ett helt år Detta häfte är en bibelläsningsplan för dig som vill läsa hela Bibeln under ett år. För att fördjupa sig i Guds ord kan det någon gång vara bra att läsa Bibeln i sin helhet.

Läs mer

Givande från kärlek för kärlek

Givande från kärlek för kärlek Givande från kärlek för kärlek Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: 1 Mos 28:10-22; Luk 18:9-14: AC 1738. Se sista sidan!) Jakob gav ett löfte och sade: stenen som jag har rest till en stod skall

Läs mer

GUDS LAG. Kristendomens tre grundläggande dygder 1. Tro 2. Hopp 3. Kärlek

GUDS LAG. Kristendomens tre grundläggande dygder 1. Tro 2. Hopp 3. Kärlek GUDS LAG Kristendomens tre grundläggande dygder 1. Tro 2. Hopp 3. Kärlek TRON Trosbekännelsen 1. Jag tror på en enda Gud, Fader, Allhärskare, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt

Läs mer

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9

FIKONTRÄDET TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR C) (3 MARS 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Luk 13:6-9 FIKONTRÄDET Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt Och han gav dem denna liknelse: En man hade ett fikonträd i sin

Läs mer