tisdag 19 februari 13 Teologisk etik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tisdag 19 februari 13 Teologisk etik"

Transkript

1 Teologisk etik

2 Albert Einstein The most important human endeavor is the striving for morality in our actions. Our inner balance and even our very existence depend on it. Only morality in our actions can give beauty and dignity to life.

3 Etik idag Sexskandaler

4 Etik idag Abu-Ghraib fängelse

5 Etik idag barnarbete

6 Etik idag stamcellsforskning

7 Etik idag genmanipulerad mat

8 Etik idag kloning

9 Etik idag rättvisemarkering

10 Etik idag mänskliga rättigheter

11 Är leder inte till Bör Att observera en kultur och det som förekommer eller är tillåtit ger en otillräcklig bas för etiken. En ren beskrivning kan aldrig bli normativ (föreskrivande). Samhällets moraliska handlingar går genom en ständig förändringsprocess. Om morallagarna inte kan vara annat än ständigt förändrande, blir ständigt växlande normer ett slags absolut som inte kan förändras.

12 Är och bör Humes lag: Du kan inte härleda ett bör ur ett är. Detta tycks vara en logisk regel: Om premisserna enbart är faktapåståenden måste slutsatsen vara ett fakta påstående. Om en av premisserna är ett värdepåstående, så blir slutsatsen ett värdepåstående.

13 Är det alltid fel att ljuga? 2 Mosebok 1:15-19 Josuabok 2:1-7 1 Mosebok 12:10-16

14 Att gömma judar då?

15 Vad är etik? 1. Etik är inte bara juridik. 2. Etik är inte bara sociologi. 3. Etik är inte bara etikett. 4. Etik är inte bara historia. 5. Etik är inte bara politik. 6. Etik är inte bara tyckanden och känslor. 7. Etik är inte bara något subjektivt och privat. 8. Etik är inte bara regler och principer. 9. Etik är inte bara något relativt.

16 Etik och moral? Etik - grekiskans ethos, ethikos - sedvänja, seder Moral - latinets mos, mores Finns det någon skillnad?

17 Moralfilosofi / praktisk filosofi Tre nivåer: Tillämpad etik frågor om det praktiska etiska frågorna som exempelvis är dödshjälp rätt eller fel? Normativ etik frågor om vilken etisk teori som rättfärdigar och vägleder oss till de rätta svaren på moraliska frågor. Metaetik frågor om etikens grundläggande natur.

18 Metaetik Är etiska utsagor meningsfulla? Vad menar man med gott och ont? Finns det moraliska sanningar? Finns det en objektiv etik eller är etiken subjektiv / relativistisk?

19 Normativ etik Besvarar vilken etisk teori som är den rätta (eller rationella) exempelvis Kantiansk pliktetik (deontologi) Utilitarism Dygdetik

20 Tillämpad etik Besvarar de praktiska etiska frågorna: Bioetik frågor om liv och död ex dödshjälp, abort, stamcellsforskning, kloning. Affärsetik ex frågor om mutor, insidertips, arbetsmiljö, slavlöner. Sexualetik ex frågor om skilsmässa, homosexualitet, surrogatmödraskap, prostitution.

21 METAETIK och VÄRDETEORI

22 Moralen behöver religionen som grund 1. Utan religion finns ingen moralisk kunskap. 2. Utan religion finns ingen värdeexistens. 3. Utan religion finns ingen moralisk giltighet. 4. Utan religion finns ingen motivation och kraft till att förverkliga moralen. 5. Utan religion blir moralen omänsklig.

23 Moralen behöver ingen religiös grund 1. Många människor lever moraliskt rätt utan religion. 2. Moralen är självständig och unik. 3. Människan är autonom. 4. Religionen förstärker det moraliskt onda. 5. Religionens anspråk på sanningen är en minst lika osäker och växlande grund för moralen som subjektiva åsikter och sociala konventioner. 6. Religionen är en omskrivning av moralen.

24 Metaetiska frågeställningar Det kunskapsteoretiska problemet Kognitivism - Etiska utsagor ger kunskap om verkligheten. De kan alltså verifieras eller falsifieras. Icke-kognitivism - Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. Det semantiska problemet Deskriptivism. Etiska utsagor har en informativ funktion om en yttre verklighet. Icke-deskriptivism. Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag.

25 Metaetiska frågeställningar (forts) Det värdeontologiska problemet Positiv värdeontologi - det finns en moralisk verklighet, som existerar oberoende av mänskliga föreställningar. Negativ värdeontologi - Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet.

26 Moralisk Relativism

27 Kulturrelativism det goda = det som samhället godkänner Man väljer sina moraliska principer i enlighet med det som samhället accepterar.

28 Kulturrelativism Moralregler varierar i olika kulturer och olika tider

29 Kulturrelativism Hur fort får man köra?

30 Kulturrelativism Polygami?

31 Kulturrelativism Abort?

32 Kulturrelativism Moralregler varierar i olika kulturer och olika tider Att erkänna kulturella skillnader innebär inte att man är kulturrelativist Man blir kulturrelativist när man påstår att ALLT som samhället godkänner måste därför vara gott

33 Kulturrelativism Absolut Vänster? Absolut Höger?

34 Kulturrelativism Objektiviteten är en myt. Kulturrelativismen förkastar objektiva etiska värderingar. Det finns inget självklart sätt att bestämma vem som har rätt när moraliska uppfattningar går isär. Kulturrelativism ger en demokratisk röst åt etiska beslut.

35 Kritik av Kulturrelativism Det finns ingen plats för samhällskritiker och reformatorer.

36 Kritik av Kulturrelativism Det finns ingen plats för samhällskritiker och reformatorer. Även om man anser att majoriteten har felaktiga värderingar som bygger på fördomar och okunnighet blir man tvungen att acceptera samhällets moraliska värderingar. Vad gör man när opinionen är delad? Kulturrelativism ger en orealistisk bild av världens kulturer och deras moraliska normer.

37 Kritik av Kulturrelativism Att erkänna kulturella skillnader gör dig inte till relativist. Moralisk oenighet förutsätter en tro på moralisk sanning (om vilken man är oense). Ingen är oense om rena smakfrågor. Relativismen utesluter det legitima hos samhällskritiker och reformatörer: King hade fel när han gick emot den kulturellt accepterade rasismen. Vilken del av samhället definierar moralen: gruppen, staden, regionen, nationen, kontinenten, kultursfären, FN? Vad göra när samhället inkluderar fördomar? Det kan inte finnas några moraliska framsteg endast moralisk förändring.

38 Kritik av Kulturrelativism Moralisk relativism kan inte promota tolerans eftersom intoleranta kulturer har lika rätt. Moralisk relativism beskriver moralen annorlunda (som relativ) än hur de flesta kulturer beskriver den (som objektiv) men vad ger då kulturrelativisten rätten att säga att dessa kulturers moraluppfattning är fel?

39 Kritik mot kulturrelativismen Argumentet att objektiva sanningar inte kan finnas p g a att kulturer skapar moralen stämmer inte. Faktum att många kulturer är oense om moralen utesluter inte automatiskt att moraliska sanningar finns. Angående kritiken att objektiva moraliska sanningar inte kan finnas pga det inte går att göra upp om moraliska tvister och dispyter: Är det möjligt överhuvudtaget att övertyga någon att man har en felaktig uppfattning? Objektiva moraliska värderingar utesluter inte faktum att inte alla moraliska värderingar är objektiva och absoluta.

40 Metaetisk subjektivism Också känd som: Antinomism mot eller istället för lagen Existentialistisk etik

41 Metaetisk subjektivism X är bra betyder bara Jag gillar x Man väljer sina moraliska principer genom att följa sina känslor. Etiska omdömen beskriver bara våra känslor.

42 Metaetisk subjektivism Två sätt att förstå antinomism: Absolut antinomism: Det finns inga morallagar alls Begränsad antinomism: Det finns inga absoluta, universella, allomfattande morallagar

43 Antinomismens egenskaper Det finns inga gudagivna morallagar. Det finns inga objektiva morallagar. Det finns inga tidlösa morallagar. Det finns inga lagar mot lagar.

44 Antinomismens styrkor Den betonar individens ansvar. Den tar hänsyn till människans känslor. Den betonar interpersonliga förhållanden. Den betonar människans begränsade förståelse av etiken.

45 Kritik av antinomism Den är självförgörande. Den är för subjektiv. Den är för individualistisk. Den är ineffektiv. Den är oförnuftig.

46 Emotivism / Värdenihilism Moraliska omdömen är bara uttryck för känslor X är bra = Hurrah för X X är ont = Fy på X Moraliska utsagor gör inget anspråk på sanningen. Moraliska sanningar och moralisk kunskap finns inte. Man väljer sina moraliska principer genom att följa sina känslor.

47 Emotivism / Värdenihilism Icke-kognitivist Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. Icke-deskriptivist Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag. Negativ värdeontologi Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet.

48 Logisk positivism AJ Ayer, Axel Hägerström, Adolf Phalén, Ingemar Hedenius Den vetenskapliga metoden är den enda vägen till kunskap. Man måste kunna pröva något empiriskt, annars är det bara nonsens.

49 Logisk positivism Endast två sorters påståenden kan vara sanna: Empiriska påståenden Analytiska påståenden Moraliska utsagor är varken empiriska eller analytiska och är alltså meningslösa.

50 Skillnaden mellan Antinomism Påståenden om känslor Jag fryser. Jag tycker det är roligt. Jag är imponerad. Jag tycker om X. Värdenihilism Uttrycker känslor Brrr! Ha! Ha! Wow! Hurra för X!

51 Emotivism / Värdenihilism Det är sant! Brrr!

52 Emotivism / Värdenihilism Det är sant att du fryser! Jag fryser!

53 Värdenihilismens kritik av antinomism Antinomister blir tvungna att acceptera Hitlers etik som sann. Det Hurra är bra för att förintelsen! döda judar.

54 Värdenihilismens egenskaper Emotivism förklarar mer på ett enklare sätt. Emotivism ger ett mer tillfredsställande svar på moralen. Emotivism förklarar vad vi egentligen menar med gott och ont.

55 Matteusevangeliet 7:17-19 Så bär varje hurra träd hurra frukt, men ett fy träd bär fy frukt. Ett hurra träd kan inte bära fy frukt, inte heller kan ett fy träd bära hurra frukt. Ett träd som inte bär hurra frukt blir nedhugget och kastat i elden.

56 Värdenihilismens egenskaper Emotivism förklarar mer på ett enklare sätt. Emotivism ger ett mer tillfredsställande svar på moralen. Emotivism förklarar vad vi egentligen menar med gott och ont. Emotivism stämmer med hur människor i allmänhet använder etiska utsagor. Emotivism ger en starkare motivering för varför människor bör handla enligt sina moraliska övertygelser.

57 Moralisk argumentering Ibland har två människor olika uppfattningar om grundläggande moraliska värderingar. Emotivisterna menar att det bara är deras känslor som skiljer dem åt. Utifrån emotivism kan man inte resonera vidare med en människa som inte delar samma grundläggande värderingar. Man kan dock fortsätta diskutera, inte genom att resonera, utan genom att försöka påverka och förändra den andra människans känslor i frågan.

58 Kritik av Värdenihilism Moraliska omdömen är inte alltid känslomässiga. Emotivism förutsätter att ju enklare förklaring desto bättre. Emotivismen ger ingen tillfredsställande förklaring för moralisk oenighet. Varför finns det en skillnad mellan fy och hurrah?

59 Etisk Egoism Ayn Rand ( ) Née Alice Rosenbaum

60 Altruism Idén att människan har en plikt gentemot andra människor. Man bör agera för samhällets bästa. Altruism - att man skulle tänka på andra var Rysslands stora nederlag Altruism förklarar att varje handling som utförs till förmån för andra är god, och att varje handling som utförs till förmån för en själv är ond. På så sätt blir förmånstagaren av en handling det enda kriteriet på moraliskt värde och så länge denne förmånstagare är någon annan än en själv, är det fritt fram för vad som helst. Ayn Rand

61 Etisk egoism är inte Egotism. En egotist tänker kortsiktigt och handlar utifrån sina djuriska drifter. Psykologisk egoism. (Thomas Hobbes) Människor är själviska Det är omöjligt för en människa att handla osjälviskt

62 Psykologisk egoistisk etisk dekonstruktionism Alla till synes altruistiska handlingar är egentligen egoistiska De som ger till välgörenhet vill bara övertyga sig själva (och andra) att de är mer kompetenta än andra Välgörenhet är bara ett sätt att skylta med sin överlägsenhet

63 Rationalitet Världen är bara som den är, utan moraliskt värde. Självbevarelsedriften. Allt levande strävar efter att fortsätta leva. Det enda som skiljer människan från djuren är rationaliteten. Att handla irrationellt är att riskera livet eftersom det är genom rationaliteten att jag överlever. Etik är inte bara en intressant mentalgymnastik, utan en oumbärlig del av vår överlevnad. Egoisternas egenintressen råkar aldrig i konflikt med andra människors egenintressen.

64 Till egoismens försvar Andra människors själviskhet gynnar också mig En handling blir inte rätt bara för att den är osjälvisk Jag är den ende som verkligen förstår mina begär och behov Att handla altruistiskt är att kränka andra människors integritet Rättviseprincipen Självrespekt Kärlek för andra

65 Kritik av Etisk Egoism Egoism har en otillräcklig bas för moral därför att den har en alltför optimistisk människosyn Egoism fungerar endast om den inte är universaliserad Det finns en väsentlig skillnad mellan själviskhet och egenintresse Det finns en väsentlig skillnad mellan egenintresse och hedonism Är rättvisan möjlig? Egoism missrepresenterar altruism

66 Kritik (forts) Vad är det för skillnad mellan mig och dem? We can justify treating people differently only if we can show that there is some factual difference between them that is relevant to justifying the difference in treatment. If we are to be the final word on right and wrong, we must find some rational guide for what sets our interests above those of others. (James Rachels) 1. En etisk teori som betonar en grupps intressen över en annans är alltför godtycklig om inte det finns en väsentlig skillnad som rättfärdigar att de olika grupperna behandlas olika. 2. Etisk egoism kräver att man prioriterar sina egenintressen över andra människors intressen. Men det finns ingen skillnad mellan mig och andra som man kan lyfta fram som rättfärdigar olikheterna i hur man behandlas. 3. Alltså, etisk egoism är alltför godtycklig.

67 Kritik (forts.) Invändningen att osjälviska handlingar ger oss en känsla av välbefinnande bevisar inte att egoism är sann. Om vi säger detta jättesnabbt medan vi tänker på något annat, låter det kanske rätt; men om vi talar långsamt och funderar på vad vi säger, låter det bara fånigt. James Rachels, s. 59.

68 Darwinistisk etik Bygger på Darwins lära om evolution genom naturligt urval. I boken Människans härkomst tillämpar Darwin evolutionen på människan

69 Darwinistisk etik Bland vildar går de som är svaga i kroppsligt eller själsligt hänseende under, och de som överlever har i allmänhet utmärkt hälsa. Vi civiliserade människor gör däremot vårt yttersta för att förhindra denna utsortering. Vi bygger fristäder för de imbecilla, lytta och sjuka, vi har omsorg om de fattiga och våra läkare gör sitt bästa för att rädda livet på alla in i det sista.

70 Darwinistisk etik... Det finns anledning att förmoda att vaccination har räddat livet på tusentals människor som tidigare skulle ha gått under i smittkoppor. I ett civiliserat samhälle fortplantar sig följaktligen svaga medlemmar sitt släkte. Ingen som sysslat med husdjurs avel kan betvivla att detta är synnerligen skadligt för människosläktet.

71 Darwinistisk etik Det är förvånande hur fort brist på omsorg eller missriktad omsorg medför att en husdjursras försämras, men utom i fallet människan själv är knappast några så okunniga att de låter sina sämsta djur föröka sig Charles Darwin, Människans härkomst sid 131.

72 Darwinistisk etik Om vi medvetet försummar de svaga och hjälplösa, skulle det emellertid vara för att uppnå eventuella framtida vinningar, till priset av ett stort omedelbart ont. Följaktligen måste vi utan klagan fördra de otvivelaktigt dåliga konsekvenserna av att de svaga överlever och fortplantar sig. Ibid sid

73 Darwinistisk etik Herbert Spencer utvecklar socialdarwinismen: de mindre utvecklade människorna bör gå under till förmån för de högre utvecklade människorna. Socialdarwinismen bryter mot Humes lag genom att sluta sig till ett bör utifrån ett är.

74 Darwinistisk etik Fyra utgångspunkter: 1. Människan är inte kvalitativt unik 2. Evolutionen hänger endast på överlevnad och reproduktion 3. Moraliska egenskaper gynnar överlevnad 4. Den själviska genen (är den biologiska grunden för alla arters beteende inklusive mänsklig moral)

75 Darwinistisk etik Den själviska genen ger upphov till altruistiskt beteende hos djur (präriehunden, kejsarpingvinen)

76 Darwinistisk etik Två hinder för teorin om den själviska genen: 1. Genetiskt förprogrammerade beteenden är inte detsamma som fria moraliska val. Hur förklara det? 2. Den själviska genen har också orsakat fientligt beteende mot främlingar och fiender? Hur förklara den moral som går utöver dessa begränsningar?

77 Darwinistisk etik Wilson: Det mentala uppstår som en emergerande process när komplexiteten är tillräckligt stor. Kultur uppstår i samspelet mellan medvetna individer. Tabun (ex mot incest) är kulturella illusioner men biologiskt grundade. (Jämför med Dawkins meme-teori.)

78 Darwinistisk etik Richard Dawkins: Altruism mot ens närmaste Altruism mot de som kan gengälda Altruism mot medmänniskan är en evolutionär (och välsignad ) feltändning (då altruismen tillämpas på fler än vad som är evolutionärt berättigat)

79 Kritik av Darwinistisk etik 1. Hur gå från är till bör? - Vi kanske har biologiskt grundade impulser för altruism, men varför bör vi följa dem? - Vi har andra biologiskt grundade impulser som kan krocka med varandra vilken impuls bör vi då följa? (Fly eller fäkta?)

80 Kritik 2. Darwinistisk etik kan inte förklara eller rättfärdiga moral som generell altruism - Förklarar inte varför vi håller fast vid moralen även om vi tror att den är en feltändning. - Dawkins fördömer xenofobi trots att det inte ens är en feltändning

81 Kritik 3. Problematiskt att reducera den mänskliga naturen till genetik - Gener varken bryr sig eller vill något. Om vi är våra gener, så kan moralen inte grundas. - Människan särmärken (som förmågan till moral, poesi, religion, vetenskap, filosofi), kan inte reduceras till fysiska entiteter.

82 Kritik 4. Darwinistisk etik har inget utrymmer för mening - Människan blir endast en behållare för genen. - Den mänskliga individen saknar syfte och mening

83 Kritik 5. Darwinistisk etik har en farlig övertro på vetenskapen - Tron att vetenskapen kan utgöra grunden för etiken har historiskt lett till katastrofer (Nazism, Kommunism) - Kräver stort mått av tro för att överbrygga gapet mellan empiri (fakta) och etik (värde)

84 Preskriptivism Etiska utsagor uttrycker rekommendationer och inte är enbart känslouttryck. Man bör göra X = Gör så här och låt alla andra i samma situation göra likadant. Imperativa satser saknar sanningsvärde (negativ värdeontologi). De kan inte verifieras eller falsifiseras. Etiska utsagor uttrycker en människas vilja. Att acceptera ett moraliskt omdöme handlar inte om externa fakta; det handlar om att satsa på ett sätt att leva.

85 Preskriptivism Icke-kognitivist Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. Icke-deskriptivist Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag. Negativ värdeontologi Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet.

86 Preskriptivism En etisk teori måste klara av två kriterier: Den måste ge mig friheten att formulera mina egna moraliska värderingar. Den måste visa mig hur jag rationellt kan formulera mina moraliska värderingar.

87 Preskriptivism Rationalitet innebär: Universaliserbarhet Logisk konsekvens kräver att jag värderar likadana situationer likadant. Det Preskriptiva Logisk konsekvens kräver att mina värderingar passar bra med hur jag lever och hur jag vill att andra ska leva.

88 Preskriptivism Rationalitet innebär: Att vara informerad om fakta. Empati förmågan att leva sig in i andra människors livssituationer (föreställningsförmågan). Att vara konsekvent.

89 Preskriptivismens styrkor Preskriptivismen uppfattar moralisk oenighet som en verklig åsiktsskillnad. Preskriptivismen visar hur det är möjligt att överbygga moralisk oenighet med rationella argument.

90 Kritik av Preskriptivism Preskriptivismen strider mot hur människor allmänt uppfattar moralen. Preskriptivismen kan inte förklara människans moraliska svaghet att man inte alltid handlar enligt sina moraliska värderingar. Preskriptivismen säger sig kräva logisk konsekvens. Man bedömer inte alltid likadana situationer likadant. Ibland handlar jag på ett sätt som strider mot mina moraliska värderingar.

91 Behaviorismen B.F. Skinner - Skrev boken Beyond freedom and dignity - Materialistisk och deterministisk - Förnekar själen: människan saknar frihet. - Miljön orsakar biologiska impuler som orsakar ett visst beteende

92 Behaviorismens etik Det finns ingen fri vilja Det finns ingen skuld Det finns inget ansvar Det finns ingen grund för straff

93 Kritik av behaviorismen Människan tycks inte vara styrd av naturlagar på samma sätt som materia Vissa människors beteende avviker från det förutsagda Starkt kontra-intuitiv: alla förutsätter fri vilja (och en massa annat som bygger på fri vilja, som t.ex. ansvar) Kan Skinner vara konsekvent?

94 Tre frågor till Skinner Borde man tro på din behaviorism? Givet att behaviorismen är sann, borde man avstå från att straffa folk? Tror Skinner att han blev behaviorist på grund av goda skäl eller enbart på grund av sin miljö?

95 Normativa teorier (som hjälper oss att avgöra vad som är rätt) Intentionen Handlingen Konsekvensen Sinnelagsetik (Jesus) Pliktetik (Kant) Egoism (Rand) Dygdetik (Socrates) Rättighetsetik (Nozick) Utilitarism (Mill/ Bentham) Naturrätt/naturlig lag (Aquino) Eudaimonism (Aristoteles)

96 Konsekvensetik Teleologiska system (Obs: ej teologisk!) Av grekiskans telos = mål Etisk egoism: en handlings riktighet avgörs enbart av konsekvenserna för personen som handlar Utilitarism: en handlings riktighet avgörs enbart av konsekvenserna för personerna som berörs av handlingen

97 Fyra sorters utilitarism Handlingsutilitarism kontra Regelutilitarism Hedonistisk utilitarism kontra Preferensutilitarism Kombinationer är möjliga, tex Hedonistisk handlingsutilitarism

98 Vad ska bedömas? Handlingsutilitarism Det är enbart den enskilda handlingens konsekvenser som avgör om handlingen är moraliskt rätt eller orätt. Regelutilitarism Det är regler som ska bedömas utilitaristiskt och inte enskilda handlingar.

99 Vad ska maximeras? Hedonistisk utilitarism En handling är rätt omm den maximerar de berördas välbefinnande/lycka/lust; kvantitativt (Bentham) eller kvalitativt (Mill) Preferensutilitarism - En handling är rätt omm den maximerar de berördas preferenser/intressen/önskningar (Singer, Hare)

100 Jeremy Bentham Kvantitativ hedonistisk handlingsutilitarism

101 Benthams beräkningsgrund för lyckokalkylen: Styrka eller Intensitet Varaktighet Visshet eller Ovisshet Närhet eller Avlägsenhet Fruktbarhet Renhet Angående grupper: Omfattning eller Utsträckning

102 John Stuart Mill Kvalitativ hedonistisk handlingsutilitarism Mental lust värderas högre än kroppslig lust Hellre en otillfredsställd Sokrates än en tillfredsställd dåre.

103 Regelutilitarism Lyckokalkylen är för opraktisk. Samhällets kollektiva erfarenhet av goda och onda resultat av olika handlingar har lett till en mängd lagar och regler. Dessa lagar är inte absoluta - man får bryta mot dem om det tjänar det bästa för de flesta.

104 Regelutilitarism Man ska undvika bryta mot en lag pga: Människans kollektiva erfarenhet har visat att vissa resultat brukar att uppstå från vissa gärningar. Ett undantag bara gör det lättare att hitta andra undantag och snart blir lagarna betydelselösa. Människan är begränsad i sin förståelse av alla konsekvenserna som kan uppstå från undantaget. När en människa bryter mot en lag med ett rättmätigt undantag, måste hon straffas även om handlingen inte leder till dåliga konsekvenser.

105 Kritik av Utilitarism 1. Utilitarismen är omöjlig att tillämpa - vi kan inte räkna ut konsekvenserna - när ska vi bedöma konsekvensen? Efter en vecka, ett år, 10 år, 100 år, 1000 år? - Hur kan vi vet hur många människor som påverkas och hur dessa kommer uppleva konsekvenserna? - Hur kan vi jämföra det vi valde med alla de val vi inte gjorde, och deras respektive oöverblickbara konsekvenser?

106 Kritik av utilitarismen (forts) 2. U är ett hot mot vänskap och kärlek - har vi inte moraliska förpliktelser mot vissa människor som vi inte har mot andra? - bör vänskap, äktenskap och löften offras för att lycko-kalkylen säger så?

107 Kritik av utilitarismen (forts) 3. U är alltför tillåtande - Rättvisa, ärlighet, rätt till liv har ingen moralisk relevans för U, vilket är kontraintuitivt - Människor har inget värde i sig, utan är endast behållare för lycka/ preferenstillfredsställese - Exempel: Varför inte dödstraff för att gå mot röd gubbe?

108 Kritik av utilitarismen (forts) 4. U är för inriktad på konsekvenser - avsikter har väl också moraliskt värde? - Är det ingen moralisk skillnad mellan den som ger 1 milj för att få beröm och den som ger 1 milj av genuin omtanke?

109 Kritik av utilitarismen (forts) 5. Hänger allt verkligen på resultatet? - Om givarna har samma ädla motiv, men den enes miljon går till ett lyckat projekt och den andres till ett misslyckat, har då den ene gjort rätt och den andre fel? - Faller det alltid en moralisk skugga över de hjältar som dog på kuppen i jämförelse med de som överlevde?

110 Kritik av utilitarismen (forts) 6. U kräver för mycket av oss - Endast det val som maximerar lycka/ preferenstillfredsställelse är det rätta - I varje situation har vi ett närmast oändligt antal valmöjligheter, och i varje måste vi välja det enda som maximerar dessa värden - blir inte U en självutplånande moral som är omöjlig att leva upp till?

111 Meta-kritik av utilitarismen Ang hedonismen: är all lycka moralisk? Ang preferenser: är alla önskningar moraliska? Givet att endast lycka el önskningar har värde varför borde man maximera allas lycka eller önskningar, istället för min lycka och mina önskningar? Med andra ord: hur göra när min lycka krockar med utilitarismen?

112 Pliktetik / Deontologiska teorier

113 Pliktetik Deontologisk ej de/ontologisk Deont/ologisk från grekiskans deontos plikt

114 Deontologisk etik Villkorslös absolutism Augustinus / Kant Kolliderande absolutism Luther Prima facie etik / Graderad absolutism Thomas av Aquino, W David Ross, Norman Geisler

115 Villkorslös Absolutism Många universella normer Människans förpliktelse att följa en norm leder aldrig till att hon måste bryta mot en annan norm Inga dilemman

116 Immanuel Kants pliktetik Plikten definierar moralen Inget är gott i sig utom en god vilja En god vilja är en vilja som vill gör sin plikt för pliktens egen skull Det är alltså motiv och regler inte konsekvensen som avgör om handlingen är rätt eller inte

117 Kants syn på etik och förnuft Kant försöker bygga en etik enbart på förnuftet Förnuftet gör oss till moraliska varelser Förnuftet ger oss frihet och därmed också ansvar Det kategoriska imperativet är ett försök till ett etiskt kriterium som enbart bygger på förnuftet

118 Det kategoriska imperativet Hypotetiskt imperativ : Om du vill ha ett bra år bör du gå på CredoAkademin - är villkorat: Om du vill - är inget moraliskt bör Kategoriskt imperativ: Du skall icke dräpa - Är inte upp till någons vilja utan gäller kategoriskt dvs villkorslöst - är ett moraliskt bör.

119 Det kategoriska imperativet Skilj mellan kategoriska imperativ moraliska regler i allmänhet Och Det Kategoriska Imperativet Kants kriterium för att avgöra vilka moraliska regler som är förnuftiga och gällande

120 Det Kategoriska Imperativet Kant har två versioner av Det Kategoriska Imperativet (med stort K): Version 1: Handla endast i enlighet med den maxim som du vill ska upphöjas till allmän lag - Är en regel om vilka moraliska regler som är moralisk riktiga

121 Kategoriska Imp Version 1 Handla endast i enlighet med den maxim som du vill ska upphöjas till allmän lag Alla handlingar bygger implicit på regler Hitta regeln Kan regeln upphöjas till allmän lag utan att det i längden blir självmotsägande? Exempel: Du lånar pengar och lovar falskeligen att betala tillbaka. - Regel: Vi bör avge löften vi inte tänker hålla - Om alla tänkte så skulle idén med löftesgivande upplösas - irrationellt och oetiskt

122 Kategoriska imp. Version 2 Handla alltid så att du behandlar människor som mål och inte bara som medel Påminner om gyllene regeln: Behandla andra som du själv vill bli behandlad. - Skillnader: KI refererar inte till vilja, och handlar om alla (inkl dig själv)

123 Kategoriska imp version 2 Varför behandla människor som mål i sig själva? - Jo för annars behandlar vi dem inte i enlighet med den frihet och moral som de faktiskt har som människor - varje individ har stort moraliskt värde eftersom hon innehar det förnuft som definierar moralen därför är det passande att också behandla henne värdigt (som ett mål i sig) och inte som ett ting

124 Positiv kritik Betoning på plikt rimmar med en vanlig intuition nämligen att vissa saker är rätt oberoende av resultat eller önskningar Rimmar väl med moralisk realism att det finns sant och falsk i moral Håller ihop moral och förnuft Intuitivt rimligt att moral handlar om att försöka se saken från andras perspektiv (gyllene regeln)

125 Negativ kritik 1. Hur gör vi i konfliktsituationer - Gestapo frågar om du gömmer judar? Ljuga och rädda liv, eller tala sanning och förråda? - Två maximer krockar: (1) Du ska inte ljuga (2) Du ska inte hjälpa mördare - Kant verkar inte ha något svar

126 Negativ kritik (forts) 2. Kan Kant helt undvika konsekvenser? - Kant menar att endast regler avgör handlingar, inte konsekvenser. - Samtidigt är det en analys av konsekvenser som avgör om något kan upphöjas till allmän lag eller inte - Exempel: Det är okey att stjäla. Om alla stal skulle ägande försvinna. Men då upplöser stöld sig själv. Sådana konsekvenser visar att stöld självförgörande.

127 Negativ kritk (forts) 3. Är allt som passerar Det Kategoriska imperativets test en moralisk regel? - Alla borde le mot främlingar - Alla borde ha sina trädgårdar välansade - Är dessa moraliska regler? Nej! Hur vet vi då att andra regler som godkänts av Kants kriterium faktiskt är moraliska regler? Vad är det verkliga kriteriet?

128 Negativ kritik (forts) 4. Räcker förnuftet som moralens enda grund? - Kant bygger upp en absolut och universell moral på ett autonomt och felfritt förnuft. Är det verkligen realistiskt? - Är inte förunftet felbart och begränsat? - Var finns behovet av Guds perspektiv och hjälp i Kants system?

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Etik Vissa påstår att religionerna skapat de olika etiska reglerna. Andra påstår att de olika etiska reglerna är något som människan har med sig nedärvt sedan urminnes tider. Många av reglerna finns

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa?

Normativ etik. Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Normativ etik Vad är en rätt handling? Vad är gott? Vad är rättvist? Vad har värde? Hur bör jag leva/vad är en god människa? Två huvudtyper av normativa etiska teorier Teleologisk etik (av telos, bet.

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Plan för eftermiddagen Moralisk argumentation hur det går till Etiska teorier + vad de kan lära oss Bikupediskussioner kring några exempel Gert Helgesson Faktapåståenden:

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till: 1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN

KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN KLIVA FRÅN ATT VARA OFÖRBERED D TILL UTRUSTAD LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Som kristen är det viktigt att vara medveten och förbereda sig på den inre kamp som kommer ske i och med att vi dras emellan vårt

Läs mer

Praktisk etik 4! livsval och livsslut

Praktisk etik 4! livsval och livsslut Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik

tisdag 19 februari 13 Medicinsk etik Medicinsk etik Medicinsk etik Omfattar frågor om: abort dödshjälp stamcellsforskning kloning provrörsbefruktning patientsekretess surrogatmödrar vård i livets slutskede ABORT de filosofiska argumenten

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Faktapåståenden: p. om sakförhållanden (vad som är fallet respektive inte är fallet) Värdepåståenden: p. om vad som är bra/dåligt, bättre/sämre

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se

Etiska aspekter på klimathotet. Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Etiska aspekter på klimathotet Lars Samuelsson, fil.dr i praktisk filosofi, Umeå universitet lars.samuelsson@philos.umu.se Upplägg Några utgångspunkter Etik/moral (samma sak?) Etik och klimathotet vad

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Etik & Moral. Kopplingen till religionen

Etik & Moral. Kopplingen till religionen Etik & Moral Kopplingen till religionen Syfte Ge förutsättningar för att du ska kunna resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Det här

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle Etikens grunder Anna T. Höglund Lektor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning o Gott? o Ont? o Rätt? o Fel? o Ansvar? Vad är etik? o Plikt? o Människosyn? o Tvång? o Valfrihet? o Moral? Ursprunglig

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS ETIK VT-15 DJURETIK OCH MORALISK STATUS JOHN ERIKSSON Idag Kort föreläsning Djuretik och moralisk status Diskussion i smågrupper Återsamling och diskussion i helklass Djuretik, meningen med livet och rättigheter

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar?

Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Jesus, VÄGEN till Gud eller en av många vägar? Temadagen 20160507 Temadagen Alingsås Anders Pihl 20160505 1 Bakgrund Mycket allvarligt när kyrkoledare tror att det finns många vägar till Gud. Att Allah

Läs mer

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild. HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen Singers princip - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Marco Tiozzo C-uppsats i praktisk filosofi Ht 2007 Handledare:

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! På programmet: Jämlikhet för djur? Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna! Lika diskriminerande som

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Vad säger Smer om assisterad befruktning? Vad säger Smer om assisterad befruktning? Kjell Asplund Ordförande Statens medicinsk- etiska råd (Smer) Familjecentralernas rikskonferens Östersund maj 2014 Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012

SINGER KAP 11 & 12 Tuesday, 13 November 2012 SINGER KAP 11 & 12 CIVIL OLYDNAD FLER EXEMPEL Oskar Schindler insats för judarna i Nazi- Tyskland Djurens Befrielsefronts inbrott på Dr. Thomas Gennarellis laboratorium Operation Rescue:s kampanjer mot

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst. Våra känslor Vi är överhopade av intryck

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst. Våra känslor Vi är överhopade av intryck 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Gud är god 8. Och Herren Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte i den människan, som

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Moralisk argumentation och etiska teorier

Moralisk argumentation och etiska teorier Moralisk argumentation och etiska teorier Gert Helgesson Etikfall 16 juni Tid: c:a 20 min/grupp. Presentation c:a 10 min. o Identifiera minst 1 specifikt etiskt problem o Ange de generella etiska teman

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 17 sön e Trefaldighet Guds kärlek till oss Psalmer: 18, Ps 111, 242, 28, 157, L211 Texter: Pred 12:1-7, 1 Joh 4:13-21, Matt 6:19-24 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus.

Läs mer

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Människor, möss och medicinsk etik Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Etik och moral Etymologiskt: Etik från grekiskan: sedvänja Moral från latinet: sedvänja

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Anders Hansson. några problem med toleransbegreppet

Anders Hansson. några problem med toleransbegreppet några problem med toleransbegreppet Anders Hansson de samhällen vi känner till tycks ofrånkomligen präglade av oenighet kring vad som är värdefullt, vad som är sant, hur man lever ett gott liv, och så

Läs mer

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012

SINGER Kap 3-5 Tuesday, 6 November 2012 SINGER Kap 3-5 JÄMLIKHET FÖR DJUR? Repetition: jämlikhet vilar på principen om lika hänsyn till lika intressen Om denna princip är giltig gäller den för alla varelser med intressen Icke-mänskliga djur

Läs mer

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13

Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13 Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift

Läs mer

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1:a Johannesbrevet skrevs till / av: 1. till den kristna församlingen (en eller flera). Mycket personlig ton: Kära barn 2. Jesus lärjunge Johannes

Läs mer