tisdag 19 februari 13 Teologisk etik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tisdag 19 februari 13 Teologisk etik"

Transkript

1 Teologisk etik

2 Albert Einstein The most important human endeavor is the striving for morality in our actions. Our inner balance and even our very existence depend on it. Only morality in our actions can give beauty and dignity to life.

3 Etik idag Sexskandaler

4 Etik idag Abu-Ghraib fängelse

5 Etik idag barnarbete

6 Etik idag stamcellsforskning

7 Etik idag genmanipulerad mat

8 Etik idag kloning

9 Etik idag rättvisemarkering

10 Etik idag mänskliga rättigheter

11 Är leder inte till Bör Att observera en kultur och det som förekommer eller är tillåtit ger en otillräcklig bas för etiken. En ren beskrivning kan aldrig bli normativ (föreskrivande). Samhällets moraliska handlingar går genom en ständig förändringsprocess. Om morallagarna inte kan vara annat än ständigt förändrande, blir ständigt växlande normer ett slags absolut som inte kan förändras.

12 Är och bör Humes lag: Du kan inte härleda ett bör ur ett är. Detta tycks vara en logisk regel: Om premisserna enbart är faktapåståenden måste slutsatsen vara ett fakta påstående. Om en av premisserna är ett värdepåstående, så blir slutsatsen ett värdepåstående.

13 Är det alltid fel att ljuga? 2 Mosebok 1:15-19 Josuabok 2:1-7 1 Mosebok 12:10-16

14 Att gömma judar då?

15 Vad är etik? 1. Etik är inte bara juridik. 2. Etik är inte bara sociologi. 3. Etik är inte bara etikett. 4. Etik är inte bara historia. 5. Etik är inte bara politik. 6. Etik är inte bara tyckanden och känslor. 7. Etik är inte bara något subjektivt och privat. 8. Etik är inte bara regler och principer. 9. Etik är inte bara något relativt.

16 Etik och moral? Etik - grekiskans ethos, ethikos - sedvänja, seder Moral - latinets mos, mores Finns det någon skillnad?

17 Moralfilosofi / praktisk filosofi Tre nivåer: Tillämpad etik frågor om det praktiska etiska frågorna som exempelvis är dödshjälp rätt eller fel? Normativ etik frågor om vilken etisk teori som rättfärdigar och vägleder oss till de rätta svaren på moraliska frågor. Metaetik frågor om etikens grundläggande natur.

18 Metaetik Är etiska utsagor meningsfulla? Vad menar man med gott och ont? Finns det moraliska sanningar? Finns det en objektiv etik eller är etiken subjektiv / relativistisk?

19 Normativ etik Besvarar vilken etisk teori som är den rätta (eller rationella) exempelvis Kantiansk pliktetik (deontologi) Utilitarism Dygdetik

20 Tillämpad etik Besvarar de praktiska etiska frågorna: Bioetik frågor om liv och död ex dödshjälp, abort, stamcellsforskning, kloning. Affärsetik ex frågor om mutor, insidertips, arbetsmiljö, slavlöner. Sexualetik ex frågor om skilsmässa, homosexualitet, surrogatmödraskap, prostitution.

21 METAETIK och VÄRDETEORI

22 Moralen behöver religionen som grund 1. Utan religion finns ingen moralisk kunskap. 2. Utan religion finns ingen värdeexistens. 3. Utan religion finns ingen moralisk giltighet. 4. Utan religion finns ingen motivation och kraft till att förverkliga moralen. 5. Utan religion blir moralen omänsklig.

23 Moralen behöver ingen religiös grund 1. Många människor lever moraliskt rätt utan religion. 2. Moralen är självständig och unik. 3. Människan är autonom. 4. Religionen förstärker det moraliskt onda. 5. Religionens anspråk på sanningen är en minst lika osäker och växlande grund för moralen som subjektiva åsikter och sociala konventioner. 6. Religionen är en omskrivning av moralen.

24 Metaetiska frågeställningar Det kunskapsteoretiska problemet Kognitivism - Etiska utsagor ger kunskap om verkligheten. De kan alltså verifieras eller falsifieras. Icke-kognitivism - Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. Det semantiska problemet Deskriptivism. Etiska utsagor har en informativ funktion om en yttre verklighet. Icke-deskriptivism. Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag.

25 Metaetiska frågeställningar (forts) Det värdeontologiska problemet Positiv värdeontologi - det finns en moralisk verklighet, som existerar oberoende av mänskliga föreställningar. Negativ värdeontologi - Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet.

26 Moralisk Relativism

27 Kulturrelativism det goda = det som samhället godkänner Man väljer sina moraliska principer i enlighet med det som samhället accepterar.

28 Kulturrelativism Moralregler varierar i olika kulturer och olika tider

29 Kulturrelativism Hur fort får man köra?

30 Kulturrelativism Polygami?

31 Kulturrelativism Abort?

32 Kulturrelativism Moralregler varierar i olika kulturer och olika tider Att erkänna kulturella skillnader innebär inte att man är kulturrelativist Man blir kulturrelativist när man påstår att ALLT som samhället godkänner måste därför vara gott

33 Kulturrelativism Absolut Vänster? Absolut Höger?

34 Kulturrelativism Objektiviteten är en myt. Kulturrelativismen förkastar objektiva etiska värderingar. Det finns inget självklart sätt att bestämma vem som har rätt när moraliska uppfattningar går isär. Kulturrelativism ger en demokratisk röst åt etiska beslut.

35 Kritik av Kulturrelativism Det finns ingen plats för samhällskritiker och reformatorer.

36 Kritik av Kulturrelativism Det finns ingen plats för samhällskritiker och reformatorer. Även om man anser att majoriteten har felaktiga värderingar som bygger på fördomar och okunnighet blir man tvungen att acceptera samhällets moraliska värderingar. Vad gör man när opinionen är delad? Kulturrelativism ger en orealistisk bild av världens kulturer och deras moraliska normer.

37 Kritik av Kulturrelativism Att erkänna kulturella skillnader gör dig inte till relativist. Moralisk oenighet förutsätter en tro på moralisk sanning (om vilken man är oense). Ingen är oense om rena smakfrågor. Relativismen utesluter det legitima hos samhällskritiker och reformatörer: King hade fel när han gick emot den kulturellt accepterade rasismen. Vilken del av samhället definierar moralen: gruppen, staden, regionen, nationen, kontinenten, kultursfären, FN? Vad göra när samhället inkluderar fördomar? Det kan inte finnas några moraliska framsteg endast moralisk förändring.

38 Kritik av Kulturrelativism Moralisk relativism kan inte promota tolerans eftersom intoleranta kulturer har lika rätt. Moralisk relativism beskriver moralen annorlunda (som relativ) än hur de flesta kulturer beskriver den (som objektiv) men vad ger då kulturrelativisten rätten att säga att dessa kulturers moraluppfattning är fel?

39 Kritik mot kulturrelativismen Argumentet att objektiva sanningar inte kan finnas p g a att kulturer skapar moralen stämmer inte. Faktum att många kulturer är oense om moralen utesluter inte automatiskt att moraliska sanningar finns. Angående kritiken att objektiva moraliska sanningar inte kan finnas pga det inte går att göra upp om moraliska tvister och dispyter: Är det möjligt överhuvudtaget att övertyga någon att man har en felaktig uppfattning? Objektiva moraliska värderingar utesluter inte faktum att inte alla moraliska värderingar är objektiva och absoluta.

40 Metaetisk subjektivism Också känd som: Antinomism mot eller istället för lagen Existentialistisk etik

41 Metaetisk subjektivism X är bra betyder bara Jag gillar x Man väljer sina moraliska principer genom att följa sina känslor. Etiska omdömen beskriver bara våra känslor.

42 Metaetisk subjektivism Två sätt att förstå antinomism: Absolut antinomism: Det finns inga morallagar alls Begränsad antinomism: Det finns inga absoluta, universella, allomfattande morallagar

43 Antinomismens egenskaper Det finns inga gudagivna morallagar. Det finns inga objektiva morallagar. Det finns inga tidlösa morallagar. Det finns inga lagar mot lagar.

44 Antinomismens styrkor Den betonar individens ansvar. Den tar hänsyn till människans känslor. Den betonar interpersonliga förhållanden. Den betonar människans begränsade förståelse av etiken.

45 Kritik av antinomism Den är självförgörande. Den är för subjektiv. Den är för individualistisk. Den är ineffektiv. Den är oförnuftig.

46 Emotivism / Värdenihilism Moraliska omdömen är bara uttryck för känslor X är bra = Hurrah för X X är ont = Fy på X Moraliska utsagor gör inget anspråk på sanningen. Moraliska sanningar och moralisk kunskap finns inte. Man väljer sina moraliska principer genom att följa sina känslor.

47 Emotivism / Värdenihilism Icke-kognitivist Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. Icke-deskriptivist Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag. Negativ värdeontologi Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet.

48 Logisk positivism AJ Ayer, Axel Hägerström, Adolf Phalén, Ingemar Hedenius Den vetenskapliga metoden är den enda vägen till kunskap. Man måste kunna pröva något empiriskt, annars är det bara nonsens.

49 Logisk positivism Endast två sorters påståenden kan vara sanna: Empiriska påståenden Analytiska påståenden Moraliska utsagor är varken empiriska eller analytiska och är alltså meningslösa.

50 Skillnaden mellan Antinomism Påståenden om känslor Jag fryser. Jag tycker det är roligt. Jag är imponerad. Jag tycker om X. Värdenihilism Uttrycker känslor Brrr! Ha! Ha! Wow! Hurra för X!

51 Emotivism / Värdenihilism Det är sant! Brrr!

52 Emotivism / Värdenihilism Det är sant att du fryser! Jag fryser!

53 Värdenihilismens kritik av antinomism Antinomister blir tvungna att acceptera Hitlers etik som sann. Det Hurra är bra för att förintelsen! döda judar.

54 Värdenihilismens egenskaper Emotivism förklarar mer på ett enklare sätt. Emotivism ger ett mer tillfredsställande svar på moralen. Emotivism förklarar vad vi egentligen menar med gott och ont.

55 Matteusevangeliet 7:17-19 Så bär varje hurra träd hurra frukt, men ett fy träd bär fy frukt. Ett hurra träd kan inte bära fy frukt, inte heller kan ett fy träd bära hurra frukt. Ett träd som inte bär hurra frukt blir nedhugget och kastat i elden.

56 Värdenihilismens egenskaper Emotivism förklarar mer på ett enklare sätt. Emotivism ger ett mer tillfredsställande svar på moralen. Emotivism förklarar vad vi egentligen menar med gott och ont. Emotivism stämmer med hur människor i allmänhet använder etiska utsagor. Emotivism ger en starkare motivering för varför människor bör handla enligt sina moraliska övertygelser.

57 Moralisk argumentering Ibland har två människor olika uppfattningar om grundläggande moraliska värderingar. Emotivisterna menar att det bara är deras känslor som skiljer dem åt. Utifrån emotivism kan man inte resonera vidare med en människa som inte delar samma grundläggande värderingar. Man kan dock fortsätta diskutera, inte genom att resonera, utan genom att försöka påverka och förändra den andra människans känslor i frågan.

58 Kritik av Värdenihilism Moraliska omdömen är inte alltid känslomässiga. Emotivism förutsätter att ju enklare förklaring desto bättre. Emotivismen ger ingen tillfredsställande förklaring för moralisk oenighet. Varför finns det en skillnad mellan fy och hurrah?

59 Etisk Egoism Ayn Rand ( ) Née Alice Rosenbaum

60 Altruism Idén att människan har en plikt gentemot andra människor. Man bör agera för samhällets bästa. Altruism - att man skulle tänka på andra var Rysslands stora nederlag Altruism förklarar att varje handling som utförs till förmån för andra är god, och att varje handling som utförs till förmån för en själv är ond. På så sätt blir förmånstagaren av en handling det enda kriteriet på moraliskt värde och så länge denne förmånstagare är någon annan än en själv, är det fritt fram för vad som helst. Ayn Rand

61 Etisk egoism är inte Egotism. En egotist tänker kortsiktigt och handlar utifrån sina djuriska drifter. Psykologisk egoism. (Thomas Hobbes) Människor är själviska Det är omöjligt för en människa att handla osjälviskt

62 Psykologisk egoistisk etisk dekonstruktionism Alla till synes altruistiska handlingar är egentligen egoistiska De som ger till välgörenhet vill bara övertyga sig själva (och andra) att de är mer kompetenta än andra Välgörenhet är bara ett sätt att skylta med sin överlägsenhet

63 Rationalitet Världen är bara som den är, utan moraliskt värde. Självbevarelsedriften. Allt levande strävar efter att fortsätta leva. Det enda som skiljer människan från djuren är rationaliteten. Att handla irrationellt är att riskera livet eftersom det är genom rationaliteten att jag överlever. Etik är inte bara en intressant mentalgymnastik, utan en oumbärlig del av vår överlevnad. Egoisternas egenintressen råkar aldrig i konflikt med andra människors egenintressen.

64 Till egoismens försvar Andra människors själviskhet gynnar också mig En handling blir inte rätt bara för att den är osjälvisk Jag är den ende som verkligen förstår mina begär och behov Att handla altruistiskt är att kränka andra människors integritet Rättviseprincipen Självrespekt Kärlek för andra

65 Kritik av Etisk Egoism Egoism har en otillräcklig bas för moral därför att den har en alltför optimistisk människosyn Egoism fungerar endast om den inte är universaliserad Det finns en väsentlig skillnad mellan själviskhet och egenintresse Det finns en väsentlig skillnad mellan egenintresse och hedonism Är rättvisan möjlig? Egoism missrepresenterar altruism

66 Kritik (forts) Vad är det för skillnad mellan mig och dem? We can justify treating people differently only if we can show that there is some factual difference between them that is relevant to justifying the difference in treatment. If we are to be the final word on right and wrong, we must find some rational guide for what sets our interests above those of others. (James Rachels) 1. En etisk teori som betonar en grupps intressen över en annans är alltför godtycklig om inte det finns en väsentlig skillnad som rättfärdigar att de olika grupperna behandlas olika. 2. Etisk egoism kräver att man prioriterar sina egenintressen över andra människors intressen. Men det finns ingen skillnad mellan mig och andra som man kan lyfta fram som rättfärdigar olikheterna i hur man behandlas. 3. Alltså, etisk egoism är alltför godtycklig.

67 Kritik (forts.) Invändningen att osjälviska handlingar ger oss en känsla av välbefinnande bevisar inte att egoism är sann. Om vi säger detta jättesnabbt medan vi tänker på något annat, låter det kanske rätt; men om vi talar långsamt och funderar på vad vi säger, låter det bara fånigt. James Rachels, s. 59.

68 Darwinistisk etik Bygger på Darwins lära om evolution genom naturligt urval. I boken Människans härkomst tillämpar Darwin evolutionen på människan

69 Darwinistisk etik Bland vildar går de som är svaga i kroppsligt eller själsligt hänseende under, och de som överlever har i allmänhet utmärkt hälsa. Vi civiliserade människor gör däremot vårt yttersta för att förhindra denna utsortering. Vi bygger fristäder för de imbecilla, lytta och sjuka, vi har omsorg om de fattiga och våra läkare gör sitt bästa för att rädda livet på alla in i det sista.

70 Darwinistisk etik... Det finns anledning att förmoda att vaccination har räddat livet på tusentals människor som tidigare skulle ha gått under i smittkoppor. I ett civiliserat samhälle fortplantar sig följaktligen svaga medlemmar sitt släkte. Ingen som sysslat med husdjurs avel kan betvivla att detta är synnerligen skadligt för människosläktet.

71 Darwinistisk etik Det är förvånande hur fort brist på omsorg eller missriktad omsorg medför att en husdjursras försämras, men utom i fallet människan själv är knappast några så okunniga att de låter sina sämsta djur föröka sig Charles Darwin, Människans härkomst sid 131.

72 Darwinistisk etik Om vi medvetet försummar de svaga och hjälplösa, skulle det emellertid vara för att uppnå eventuella framtida vinningar, till priset av ett stort omedelbart ont. Följaktligen måste vi utan klagan fördra de otvivelaktigt dåliga konsekvenserna av att de svaga överlever och fortplantar sig. Ibid sid

73 Darwinistisk etik Herbert Spencer utvecklar socialdarwinismen: de mindre utvecklade människorna bör gå under till förmån för de högre utvecklade människorna. Socialdarwinismen bryter mot Humes lag genom att sluta sig till ett bör utifrån ett är.

74 Darwinistisk etik Fyra utgångspunkter: 1. Människan är inte kvalitativt unik 2. Evolutionen hänger endast på överlevnad och reproduktion 3. Moraliska egenskaper gynnar överlevnad 4. Den själviska genen (är den biologiska grunden för alla arters beteende inklusive mänsklig moral)

75 Darwinistisk etik Den själviska genen ger upphov till altruistiskt beteende hos djur (präriehunden, kejsarpingvinen)

76 Darwinistisk etik Två hinder för teorin om den själviska genen: 1. Genetiskt förprogrammerade beteenden är inte detsamma som fria moraliska val. Hur förklara det? 2. Den själviska genen har också orsakat fientligt beteende mot främlingar och fiender? Hur förklara den moral som går utöver dessa begränsningar?

77 Darwinistisk etik Wilson: Det mentala uppstår som en emergerande process när komplexiteten är tillräckligt stor. Kultur uppstår i samspelet mellan medvetna individer. Tabun (ex mot incest) är kulturella illusioner men biologiskt grundade. (Jämför med Dawkins meme-teori.)

78 Darwinistisk etik Richard Dawkins: Altruism mot ens närmaste Altruism mot de som kan gengälda Altruism mot medmänniskan är en evolutionär (och välsignad ) feltändning (då altruismen tillämpas på fler än vad som är evolutionärt berättigat)

79 Kritik av Darwinistisk etik 1. Hur gå från är till bör? - Vi kanske har biologiskt grundade impulser för altruism, men varför bör vi följa dem? - Vi har andra biologiskt grundade impulser som kan krocka med varandra vilken impuls bör vi då följa? (Fly eller fäkta?)

80 Kritik 2. Darwinistisk etik kan inte förklara eller rättfärdiga moral som generell altruism - Förklarar inte varför vi håller fast vid moralen även om vi tror att den är en feltändning. - Dawkins fördömer xenofobi trots att det inte ens är en feltändning

81 Kritik 3. Problematiskt att reducera den mänskliga naturen till genetik - Gener varken bryr sig eller vill något. Om vi är våra gener, så kan moralen inte grundas. - Människan särmärken (som förmågan till moral, poesi, religion, vetenskap, filosofi), kan inte reduceras till fysiska entiteter.

82 Kritik 4. Darwinistisk etik har inget utrymmer för mening - Människan blir endast en behållare för genen. - Den mänskliga individen saknar syfte och mening

83 Kritik 5. Darwinistisk etik har en farlig övertro på vetenskapen - Tron att vetenskapen kan utgöra grunden för etiken har historiskt lett till katastrofer (Nazism, Kommunism) - Kräver stort mått av tro för att överbrygga gapet mellan empiri (fakta) och etik (värde)

84 Preskriptivism Etiska utsagor uttrycker rekommendationer och inte är enbart känslouttryck. Man bör göra X = Gör så här och låt alla andra i samma situation göra likadant. Imperativa satser saknar sanningsvärde (negativ värdeontologi). De kan inte verifieras eller falsifiseras. Etiska utsagor uttrycker en människas vilja. Att acceptera ett moraliskt omdöme handlar inte om externa fakta; det handlar om att satsa på ett sätt att leva.

85 Preskriptivism Icke-kognitivist Etiska utsagor ger ingen kunskap om en yttre verklighet. Icke-deskriptivist Utsagor uttrycker attityder och känslor av olika slag. Negativ värdeontologi Värderingarna är enbart produkter av det mänskliga medvetandet.

86 Preskriptivism En etisk teori måste klara av två kriterier: Den måste ge mig friheten att formulera mina egna moraliska värderingar. Den måste visa mig hur jag rationellt kan formulera mina moraliska värderingar.

87 Preskriptivism Rationalitet innebär: Universaliserbarhet Logisk konsekvens kräver att jag värderar likadana situationer likadant. Det Preskriptiva Logisk konsekvens kräver att mina värderingar passar bra med hur jag lever och hur jag vill att andra ska leva.

88 Preskriptivism Rationalitet innebär: Att vara informerad om fakta. Empati förmågan att leva sig in i andra människors livssituationer (föreställningsförmågan). Att vara konsekvent.

89 Preskriptivismens styrkor Preskriptivismen uppfattar moralisk oenighet som en verklig åsiktsskillnad. Preskriptivismen visar hur det är möjligt att överbygga moralisk oenighet med rationella argument.

90 Kritik av Preskriptivism Preskriptivismen strider mot hur människor allmänt uppfattar moralen. Preskriptivismen kan inte förklara människans moraliska svaghet att man inte alltid handlar enligt sina moraliska värderingar. Preskriptivismen säger sig kräva logisk konsekvens. Man bedömer inte alltid likadana situationer likadant. Ibland handlar jag på ett sätt som strider mot mina moraliska värderingar.

91 Behaviorismen B.F. Skinner - Skrev boken Beyond freedom and dignity - Materialistisk och deterministisk - Förnekar själen: människan saknar frihet. - Miljön orsakar biologiska impuler som orsakar ett visst beteende

92 Behaviorismens etik Det finns ingen fri vilja Det finns ingen skuld Det finns inget ansvar Det finns ingen grund för straff

93 Kritik av behaviorismen Människan tycks inte vara styrd av naturlagar på samma sätt som materia Vissa människors beteende avviker från det förutsagda Starkt kontra-intuitiv: alla förutsätter fri vilja (och en massa annat som bygger på fri vilja, som t.ex. ansvar) Kan Skinner vara konsekvent?

94 Tre frågor till Skinner Borde man tro på din behaviorism? Givet att behaviorismen är sann, borde man avstå från att straffa folk? Tror Skinner att han blev behaviorist på grund av goda skäl eller enbart på grund av sin miljö?

95 Normativa teorier (som hjälper oss att avgöra vad som är rätt) Intentionen Handlingen Konsekvensen Sinnelagsetik (Jesus) Pliktetik (Kant) Egoism (Rand) Dygdetik (Socrates) Rättighetsetik (Nozick) Utilitarism (Mill/ Bentham) Naturrätt/naturlig lag (Aquino) Eudaimonism (Aristoteles)

96 Konsekvensetik Teleologiska system (Obs: ej teologisk!) Av grekiskans telos = mål Etisk egoism: en handlings riktighet avgörs enbart av konsekvenserna för personen som handlar Utilitarism: en handlings riktighet avgörs enbart av konsekvenserna för personerna som berörs av handlingen

97 Fyra sorters utilitarism Handlingsutilitarism kontra Regelutilitarism Hedonistisk utilitarism kontra Preferensutilitarism Kombinationer är möjliga, tex Hedonistisk handlingsutilitarism

98 Vad ska bedömas? Handlingsutilitarism Det är enbart den enskilda handlingens konsekvenser som avgör om handlingen är moraliskt rätt eller orätt. Regelutilitarism Det är regler som ska bedömas utilitaristiskt och inte enskilda handlingar.

99 Vad ska maximeras? Hedonistisk utilitarism En handling är rätt omm den maximerar de berördas välbefinnande/lycka/lust; kvantitativt (Bentham) eller kvalitativt (Mill) Preferensutilitarism - En handling är rätt omm den maximerar de berördas preferenser/intressen/önskningar (Singer, Hare)

100 Jeremy Bentham Kvantitativ hedonistisk handlingsutilitarism

101 Benthams beräkningsgrund för lyckokalkylen: Styrka eller Intensitet Varaktighet Visshet eller Ovisshet Närhet eller Avlägsenhet Fruktbarhet Renhet Angående grupper: Omfattning eller Utsträckning

102 John Stuart Mill Kvalitativ hedonistisk handlingsutilitarism Mental lust värderas högre än kroppslig lust Hellre en otillfredsställd Sokrates än en tillfredsställd dåre.

103 Regelutilitarism Lyckokalkylen är för opraktisk. Samhällets kollektiva erfarenhet av goda och onda resultat av olika handlingar har lett till en mängd lagar och regler. Dessa lagar är inte absoluta - man får bryta mot dem om det tjänar det bästa för de flesta.

104 Regelutilitarism Man ska undvika bryta mot en lag pga: Människans kollektiva erfarenhet har visat att vissa resultat brukar att uppstå från vissa gärningar. Ett undantag bara gör det lättare att hitta andra undantag och snart blir lagarna betydelselösa. Människan är begränsad i sin förståelse av alla konsekvenserna som kan uppstå från undantaget. När en människa bryter mot en lag med ett rättmätigt undantag, måste hon straffas även om handlingen inte leder till dåliga konsekvenser.

105 Kritik av Utilitarism 1. Utilitarismen är omöjlig att tillämpa - vi kan inte räkna ut konsekvenserna - när ska vi bedöma konsekvensen? Efter en vecka, ett år, 10 år, 100 år, 1000 år? - Hur kan vi vet hur många människor som påverkas och hur dessa kommer uppleva konsekvenserna? - Hur kan vi jämföra det vi valde med alla de val vi inte gjorde, och deras respektive oöverblickbara konsekvenser?

106 Kritik av utilitarismen (forts) 2. U är ett hot mot vänskap och kärlek - har vi inte moraliska förpliktelser mot vissa människor som vi inte har mot andra? - bör vänskap, äktenskap och löften offras för att lycko-kalkylen säger så?

107 Kritik av utilitarismen (forts) 3. U är alltför tillåtande - Rättvisa, ärlighet, rätt till liv har ingen moralisk relevans för U, vilket är kontraintuitivt - Människor har inget värde i sig, utan är endast behållare för lycka/ preferenstillfredsställese - Exempel: Varför inte dödstraff för att gå mot röd gubbe?

108 Kritik av utilitarismen (forts) 4. U är för inriktad på konsekvenser - avsikter har väl också moraliskt värde? - Är det ingen moralisk skillnad mellan den som ger 1 milj för att få beröm och den som ger 1 milj av genuin omtanke?

109 Kritik av utilitarismen (forts) 5. Hänger allt verkligen på resultatet? - Om givarna har samma ädla motiv, men den enes miljon går till ett lyckat projekt och den andres till ett misslyckat, har då den ene gjort rätt och den andre fel? - Faller det alltid en moralisk skugga över de hjältar som dog på kuppen i jämförelse med de som överlevde?

110 Kritik av utilitarismen (forts) 6. U kräver för mycket av oss - Endast det val som maximerar lycka/ preferenstillfredsställelse är det rätta - I varje situation har vi ett närmast oändligt antal valmöjligheter, och i varje måste vi välja det enda som maximerar dessa värden - blir inte U en självutplånande moral som är omöjlig att leva upp till?

111 Meta-kritik av utilitarismen Ang hedonismen: är all lycka moralisk? Ang preferenser: är alla önskningar moraliska? Givet att endast lycka el önskningar har värde varför borde man maximera allas lycka eller önskningar, istället för min lycka och mina önskningar? Med andra ord: hur göra när min lycka krockar med utilitarismen?

112 Pliktetik / Deontologiska teorier

113 Pliktetik Deontologisk ej de/ontologisk Deont/ologisk från grekiskans deontos plikt

114 Deontologisk etik Villkorslös absolutism Augustinus / Kant Kolliderande absolutism Luther Prima facie etik / Graderad absolutism Thomas av Aquino, W David Ross, Norman Geisler

115 Villkorslös Absolutism Många universella normer Människans förpliktelse att följa en norm leder aldrig till att hon måste bryta mot en annan norm Inga dilemman

116 Immanuel Kants pliktetik Plikten definierar moralen Inget är gott i sig utom en god vilja En god vilja är en vilja som vill gör sin plikt för pliktens egen skull Det är alltså motiv och regler inte konsekvensen som avgör om handlingen är rätt eller inte

117 Kants syn på etik och förnuft Kant försöker bygga en etik enbart på förnuftet Förnuftet gör oss till moraliska varelser Förnuftet ger oss frihet och därmed också ansvar Det kategoriska imperativet är ett försök till ett etiskt kriterium som enbart bygger på förnuftet

118 Det kategoriska imperativet Hypotetiskt imperativ : Om du vill ha ett bra år bör du gå på CredoAkademin - är villkorat: Om du vill - är inget moraliskt bör Kategoriskt imperativ: Du skall icke dräpa - Är inte upp till någons vilja utan gäller kategoriskt dvs villkorslöst - är ett moraliskt bör.

119 Det kategoriska imperativet Skilj mellan kategoriska imperativ moraliska regler i allmänhet Och Det Kategoriska Imperativet Kants kriterium för att avgöra vilka moraliska regler som är förnuftiga och gällande

120 Det Kategoriska Imperativet Kant har två versioner av Det Kategoriska Imperativet (med stort K): Version 1: Handla endast i enlighet med den maxim som du vill ska upphöjas till allmän lag - Är en regel om vilka moraliska regler som är moralisk riktiga

121 Kategoriska Imp Version 1 Handla endast i enlighet med den maxim som du vill ska upphöjas till allmän lag Alla handlingar bygger implicit på regler Hitta regeln Kan regeln upphöjas till allmän lag utan att det i längden blir självmotsägande? Exempel: Du lånar pengar och lovar falskeligen att betala tillbaka. - Regel: Vi bör avge löften vi inte tänker hålla - Om alla tänkte så skulle idén med löftesgivande upplösas - irrationellt och oetiskt

122 Kategoriska imp. Version 2 Handla alltid så att du behandlar människor som mål och inte bara som medel Påminner om gyllene regeln: Behandla andra som du själv vill bli behandlad. - Skillnader: KI refererar inte till vilja, och handlar om alla (inkl dig själv)

123 Kategoriska imp version 2 Varför behandla människor som mål i sig själva? - Jo för annars behandlar vi dem inte i enlighet med den frihet och moral som de faktiskt har som människor - varje individ har stort moraliskt värde eftersom hon innehar det förnuft som definierar moralen därför är det passande att också behandla henne värdigt (som ett mål i sig) och inte som ett ting

124 Positiv kritik Betoning på plikt rimmar med en vanlig intuition nämligen att vissa saker är rätt oberoende av resultat eller önskningar Rimmar väl med moralisk realism att det finns sant och falsk i moral Håller ihop moral och förnuft Intuitivt rimligt att moral handlar om att försöka se saken från andras perspektiv (gyllene regeln)

125 Negativ kritik 1. Hur gör vi i konfliktsituationer - Gestapo frågar om du gömmer judar? Ljuga och rädda liv, eller tala sanning och förråda? - Två maximer krockar: (1) Du ska inte ljuga (2) Du ska inte hjälpa mördare - Kant verkar inte ha något svar

126 Negativ kritik (forts) 2. Kan Kant helt undvika konsekvenser? - Kant menar att endast regler avgör handlingar, inte konsekvenser. - Samtidigt är det en analys av konsekvenser som avgör om något kan upphöjas till allmän lag eller inte - Exempel: Det är okey att stjäla. Om alla stal skulle ägande försvinna. Men då upplöser stöld sig själv. Sådana konsekvenser visar att stöld självförgörande.

127 Negativ kritk (forts) 3. Är allt som passerar Det Kategoriska imperativets test en moralisk regel? - Alla borde le mot främlingar - Alla borde ha sina trädgårdar välansade - Är dessa moraliska regler? Nej! Hur vet vi då att andra regler som godkänts av Kants kriterium faktiskt är moraliska regler? Vad är det verkliga kriteriet?

128 Negativ kritik (forts) 4. Räcker förnuftet som moralens enda grund? - Kant bygger upp en absolut och universell moral på ett autonomt och felfritt förnuft. Är det verkligen realistiskt? - Är inte förunftet felbart och begränsat? - Var finns behovet av Guds perspektiv och hjälp i Kants system?

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Niklas Möller ETIKMOMENT DD1390/DD1348/DD1325 HT-2012 KTH Etikmomentet hösten 2012 n Två föreläsningar om etik. n Obligatoriskt: q q Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Introduktion till etik (2)

Introduktion till etik (2) Introduktion till etik (2) Hélène Hermansson (heleneh@kth.se) ETIKMOMENT DD1390 HT-2011 KTH Etikmomentet hösten 2011 Två föreläsningar om etik. Obligatoriskt: Skriva etikessä. Ämnen finns beskrivna på

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema.

Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Praktisk filosofi 4.4. Filosofins historia. Lässchema. Litteratur: Anthony Kenny, Västerlandets Filosofi. Allmän kommentar: Kenny fokuserar mycket på filosofernas kunskapsteori. På mina föreläsningar kommer

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Kenneth Isaiahs Crystal

Kenneth Isaiahs Crystal diskussionsunderlag Kenneth har genomgått en lång och kostsam resa för att få bli förälder. Han har kalkylerat med tre möjligheter för att förverkliga sin längtan; att adoptera, att skaffa barn med ett

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Blodgivaretik att ge med hjärtat

Blodgivaretik att ge med hjärtat Blodgivaretik att ge med hjärtat Eva-Lotta Grantén, doktorand i etik. Om någon ger med sitt hjärta brukar det betyda att det finns en omsorg om andra, som inte är påverkad av hänsyn till en själv, man

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke

Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6 Kristen etisk front Ni tror att alla levande varelser är formgivna av Gud, och att de följaktligen ser ut så som Gud vill att de ska se ut. Gud är allvetande och ofelbar medan människan inte kan veta allt

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Hume argumenterade emot de filosofer som menade att man kan inse moraliska sanningar med sitt förnuft. Hume menade att det finns en stor skillnad mellan

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Den ekande värdegrunden

Den ekande värdegrunden Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Den ekande värdegrunden En uppsats om den filosofiska förankringen hos värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan

Läs mer

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Svar på sju frågor om islam

Svar på sju frågor om islam www.islamguiden.com 1 Svar på sju frågor om islam Översättning till svenska: Aisha & Aisar Källa: http://www.thetruereligion.org/7questions.htm 1. Vad är Islam? Ordet "islam" är ett arabiskt ord som betyder

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen

Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen Ewa Grodzinsky, leg. Biomedicinsk analytiker, Doc. Linköpings Universitet, Verksamhetschef FoU-enheten för närsjukvård, Landstinget i Östergötland. Senior

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer)

Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer) Oberoende kommitté med särskild status, placerad vid Socialdepartementet Rådgivande till riksdag och regering En ledamot från vardera av riksdagspartierna + ordförande

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Etisk kompetens i patientnära arbete

Etisk kompetens i patientnära arbete Etisk kompetens i patientnära arbete Luleå 18 februari 2013 Erica Falkenström Fil dr i pedagogik, etikforskare, författare och konsult Etisk kompetens Individuell och kollektiv etisk handlingsförmåga i

Läs mer

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket

Talhandlingsteori. Talhandlingar. Performativa yttranden. Semantikens fyrkantigt logiska syn på språket Talhandlingsteori Talhandlingar (talakter) analyserades i filosofiska teorier under 1950- och 1960-talet av filosoferna Austin och Searle. Talhandlingsteori betonar att språket används till mycket mer

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Ecce homo! Caravaggio 1605 St Människan Människan i sin utsatthet Pilatus

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 1. TRO. TRONS LIV andra delen: (1 Kor. 6:12-20) Kroppens lovsång

Tro Hopp - Kärlek 1. TRO. TRONS LIV andra delen: (1 Kor. 6:12-20) Kroppens lovsång Tro Hopp - Kärlek 1. TRO TRONS LIV andra delen: Kroppens lovsång (1 Kor. 6:12-20) 2 Kroppens lovsång (6:12-20) Redan i det föregående avsnittet, den parentes där temat var kärlek, angav Paulus tonen för

Läs mer

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE FYSISKA KROPPEN Kristina Wennergren När det gäller den fysiska kroppen, kan de flesta av oss bli mycket mer medvetna om utrensning, uppbyggnad, självvård och förebyggande

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2014 årgång 18 Bokförlaget thales recension ann heberlein: Etik människa, moral, mening. En introduktion, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2014. det tillhör verkligen

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Varför kämpar nyliberaler för frihet?

Varför kämpar nyliberaler för frihet? Varför kämpar nyliberaler för frihet? Sammanfattning: Det händer att naturrättsanhängare får frågan vad det är för mystiskt "rättighetsbevis" som gör att liberalismen är riktig. Men det är inte något verklighetsfrämmande

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Det gemensamma bästa... Svar till Lewin och Lind Jan Tullberg

Det gemensamma bästa... Svar till Lewin och Lind Jan Tullberg Det gemensamma bästa... Svar till Lewin och Lind Jan Tullberg Manuskript snarlikt artikel publicerad i tidskriften Ekonomisk debatt Årgång 24, Nummer 4, Sidorna 310-313 Det gemensamma bästa... Svar till

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

GUDS LAG. Kristendomens tre grundläggande dygder 1. Tro 2. Hopp 3. Kärlek

GUDS LAG. Kristendomens tre grundläggande dygder 1. Tro 2. Hopp 3. Kärlek GUDS LAG Kristendomens tre grundläggande dygder 1. Tro 2. Hopp 3. Kärlek TRON Trosbekännelsen 1. Jag tror på en enda Gud, Fader, Allhärskare, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer