KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET"

Transkript

1 KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r

2 G RASMUSSON Synpunkter på ubåtsräddnings materie, , föregdende nummer av TiS redogjorde kommendör PETRELIUS inedningsvis för fottans ubdtsräddningsmaterie och -metoder. H an bedömde prestanda och utvecking inom djupdykningens omrdde otiräck Liga och eftersäpande samt pdpekade att utandet igger före i ravecking av bdde materie och metoder för ubdtsräcdning. Petreius avsutade artiken med att efterysa ett handingsprogram för de närmaste fem eer tio dren mot bakgrund av - att räddningskockorna är ca 25 dr gama, - att dykeriet tycks std stia, - att moderna undervattensfarkoster konstruerats utomands, - att modern ubdtsmaterie kriiver modern räddningmt rustning samt - att ubdtspersonaen ej kan acceptera att räddningstjänsten säpar efter. Kapten G. RASMUSSON pd fottans vapentjänstavdenings ubdts- och dykdetaj, marinstaben, beyser i detta dishtssionsinägg utveci<.lingen pd omrddet i Sverige och utomanes samt föres/dr dtgärder för fortsatt verksamhet. ~ / UTVECKLING AV UBÅTSRADDNINGSTJANST OCH DJUP DYKNING UNDER 1960-TALET I SVENSKA FLOTTAN Be os Gama Beos, som anskaffades 1940 för att med räddningskocka ombord tjäna som pattform för koektiv räddn ing av ubåtspersona ur en sj unken ubåt, ersattes 1962 med nya Beos. Därmed togs ett stort steg framåt vad gä er modernisering och därmed föjande effektivisering av ubåtsräddni ngssystemet i svenska fottan

3 Beos är fortfarande det enda fartyg i värden som byggts enbart för detta ändamå, viket har fått ti föjd att ett ivigt intresse från utändska mariner har visats fartyget. Hon har besökts av representanter från både väst- och öststatsmariner. De två räddningskockor som ingår i det koektiva räddningssystemet (en på Be os, en inom OrB V) har moderniserats en gång, viket innebar att maxdjupet för insats ökades ti 180 m. Detta förde med sig ändring a v ubåtarnas nedhaarvajrar (förängning ti 215 m). De troiga orsakerna ti förändringarna har genom praktiska försök successivt kunnat kartäggas och vi hoppas på så sätt småningom ha orsakssammanhanget karagt. Ny dräkt för individue räddning Individue räddning ur sjunken ubåt innebär att personaen gör fri uppstigning sedan rummet i ubåten (sussen) genom vattenfy- Djupdykningssystemet Vid sidan av det koektiva räddningssystemet finns ombord ett djupdykningssystem omfattande en dykarkocka som är ansutningsbar ti ett tryckkammarsystem, tryckuftförråd, heium-syreförråd, kompressorer, omfynadspump m m. Djupdykningssystemet erfordras i samband med koektiv räddning och för bärgning, utbidning mm. Ingen med kännedom om undervattensverksamhet kan för övrigt påstå att dykaren inom överskådig tid het kan ersättas med robotar eer undervattensfarkoster med griparmar. Under hösten 1968 evereras ett anta djupdykarapparater från Dräge-Werke i Li.ibeck, resutatet a v en femårig försöks- och utveckingsverksamhet d~ir ti verkarens everansförseningar ianspråktagit den mesta tiden. Fysioogiska och psykoogiska rön Inom dykfysioogins område har forskningen under 1960-ta!et huvudsakigen rört tryckfasjukans orsaker och behanding eftersom detta direkt berör dykarens säkerhet. I konhet kan nämnas att behandingstabeer för ren syrgas har prövats sedan maj -66 och nu b a används på Beos. Behandingstiden för ett "bends" -fa med svåra symtom har härigenom minskats med upp ti 33 tim. Kodioxidens verkan vid förhöjt tryck har studerats ganska ingående och resuterat i en modifiering av dykarhjämen, viket ger förbättrad uftcirkuation. Modifiering av dyktabeerna för dykning med uft ti djup större än 50 m har utförts och prövats., Inom det psykoogiska området har forskningen inriktats på av förhöjt tryck orsakade förändringar i hjärnans och centraa nervsystemets funktioner (baans, hörse, koordination, perception). Bid 1. Individue räddning med s. k. Davies-unga

4 Bid 2. Fri u ppstigning med fytväst. ning tryckutjämnats med sjön. Bid visar individue räddning u sjunken ubåt med andningsapparat (före 1958), bid 2 visar fri upp stigning utan andningsapparat men med fytväst och bid 3 visa sutigen den nya urstigningsdräkten som började evereras 1967 Denna senare dräkt är gjord för att enbart användas som en vatten tät urstigningsdräkt medan tidigare dräkter var gjorda för dykning Numera "kiver" ubåtsmannen med aa övriga käder på (äve1 "snorketoffor") in i dräkten genom en med vattentätt bixtås för sedd öppning. Huvan ger den uppstigande en uftkudde där han vit behov kan ta ett andetag om han under uppstigningen båser ut fö mycket uft ur ungorna. Engeska ubåtsvapnet har med en iknande dräkt i Medehave framgångsrikt prövat fri uppstigning ur en med su ss försedd ubå från150m djup. 420 Bid 3. Svenska ubåtsvapnets nya utstigningsdräkt. ]AMFORELSE MELLAN LAGET UTOMLANDS OCH I SVERIGE BETRAFFANDE UBÅTSRADDNING Djupdykning Rutinmässig dykning görs i de festa natoänder, i Sovjet och i Sverige med uft som andningsgas (i und antagsfamed syre-heium). Det maximaa dykdjupet igger fortfarande kring m aa andra påståenden ti trots. Man måste nämigen när man äser om 421

5 dykningar utomands ti m, pacera dem i sitt rätta sammanhang. De är sp eciaföretag, förberedda under ån<> tid och med stor m sats a v persona, materie och därmed pengar. Syftet med sådana b företag är ofta dubbet - förutom att utföra uppdraget en samtidig strävan att sätta rekord. De största djupen har hittis nåtts unde1 s k mättnadsdykningar vika kräver en dekompressionstid av 3-4 dygn. Denna kostsamma metod är nödvändig när dykare ska an vändas under mycket tidskrävande uppdrag (mer än 4 rim) på djur över 60 m. Svenska marinens psykafysioogiska forskning ä r internatione mycket vä ansedd, kunskapsmässigt och tekniskt står vi inom djup dykningens område på samma nivå som engeska och franska mari nen. Detta trots begränsade medesresurser. Strävan att sätta rekord inskränker sig för vår de ti rekord säkerhet för djupdykarna. U båtsräddning Ubåtsräddningspoitiken skiftar i oika mariner huvudsakigen b roende p å y ttre betingeser. I Sverige, USA och troigen även i Sovjet är den koektiva rädd ningsmetoden den som i första hand ska utnyttjas. Engeska, fransk::t, itaienska, västtyska m f marin er itar het ti, den indiv~duea räddningsmetoden i form av fri uppstigning. Koekuv räddning grundas fortfarande i både USA och Sverig het på utnyttjande av räddningskocka typ Mc Can n. Efter sex års konstruktionsarbete beräknas en amerikansk räd ningsubåt vara färdig Före 1973 ska sex sådana var 1 insatsberedda i områden där natoubåtar opererar. De avses transpa t teras med fyg ti ämpig hamn där de s~itts ombord p å en ator ubåt eer ett räddningsfartyg av katamarantyp för vidare transpa t t ti oyckspatsen. Max dykdjup - 800m, apris- 3 mij doa r. In&:idue räddning medest fri uppstignin g ska tigripas n ~ ( koektiv räddning ej kan inv ~inta s dvs rummet med de överevan ~ håer på att vattenfyas eer uften i rummet är förorenad över e 1 v1ss gräns. I Engand, Sverige och USA förses nya ubåtar numera med su ~i för en ti tre man. Fördeen med detta är att endast de som sussa> 422 ut utsätts för tryck och då under kort tid, v iket a v sevärt ökar chanserna att övereva uppstigning från stora djup. Roya Navy räknar med180m som största praktiska djup och avser även öva urstigning från detta djup. Redan sommaren 1965 utförde en grupp om åtta man fri uppstigning från ubåten Orpheus på 150m djup i Medehavet. De franska och västtyska konventionea ubåtarna ha r en dast resurser för fri uppstigning. De bar ej heer några tryckfasta skott. Mot bakgrund av tidigare resonemang kan man utan vidare påstå att svenska marinen igger strax efter den engeska vad gäer fri uppstigning och i paritet med supermakterna vad gäer koektiv räddning. Bid 4. Sjävgående räddningskocka? Deep jeep, amerikansk underv attensfarkost. 423

6 HUR BOR VI FORTSATTNINGSVIS SATSA? Koektiv räddning Koektiv räddning är den för personaen säkraste räddningsmetoden varför den under aa förhåanden måste prioriteras. Med denna metod kan även fysiskt och psykiskt skadade säkert bringas ti ytan. Kan koektiv räddning av oika skä ej inväntas (uftreningssystemet ur funktion) ska individue räddning kunna tigripas. I krig kan man f ö ej räkna med koektiv räddning. I samband med koektiv räddning kommer med stor sannoikhet dykare atid att behövas (undersökning av tätpanet, fästa ny nedhaarvajer etc). Dykeriarbeten och bärgning av dyrbar materie kommer atid att erfordras såvä i fred so m i krig. Räddningskockorna kan idag icke sättas in på större djup ät 180 m. Diskrepans föreigger såedes mean detta djup och ubåtarnas koapsdjup. Vid ett närmare studium av de undervattensfarkoster som kon struerats i Canada, Engand, Frankrike och USA des av industrit 424 Bid 5. Sjösättning av De ep J e e p från moderfartyget. des av marinen, finns ett itet fåta med räddningskockans speciea egenskaper. Annu finns emeertid ingen sjävgående räddningskocka i egentig mening. En sådan bör b a vara försedd med: baasttank( -ar) för att kunna dyka och kunna ta ombord ast (ca 10 man), trimsystem och vridbara motorer för att kunna manövrera sig på pats över ubåtens ucka, griparm för att kunna dra sig inti tätpanet kring ubåtsuckan. Storeken och vikten får ej överstiga nuvarande kockors och dykdjupet bör vara vä titaget ( m). P å ubåtarna erfordras endast smärre ändringar för att möj iggöra koektiv räddning ned ti koapsdjupet. Att ersätta räddningskockorna med sjävgående sådana torde kosta högst 10 /o av kostnaden för en modern svensk ubåt. Djupdykning Dykarnas förmåga att dyka djupt utveckas i en takt som med nuvarande resurser tyvärr ej kan ökas. Måsättningen, 150 m djup bör icke desto mindre ändras ti åtminstone 200 m för att " täcka" största deen a v Osters j ön. Redan nästa år kan våra dykare på Beos troigen dyka rutinmässigt ti över100m med syre-heium. Den fortsatta utvecdingen av djupdykningen står och fa er med tikomsten av en ny tryckkammaranäggnin g med tiräckig kapacitet. Ska mået nås måste den sedan änge paner::tde an äggnin gen för forskning, försök och utbidning, med arbetsnamnet "Marinens dykericentra i Vitså", genomdrivas. Sammanfattningsvis biträder jag kmd P etreius åsikt att räddningskockorna mås te ersättas. För djupdykningens fortsatta utvecking erfordras den sedan ång tid tibaka panerade forskningsanäggningen med kammare i viken dykningar i vatten kan simueras ti större djup än 100 m, där nuvarande resurser är gränssättande. Beos tryckkammarsystem måste moderniseras så att kravet p å rekompressionsbehanding kan tigodoses i aa situationer (en kammare för minst 20 atö). 425

7 Fri uppstigning är hos oss en nödmetod för räddning ur sjunken ubåt. Fortsatta kontakter med Roya Navy bedöms kunna ge oss tiämpbara erfarenheter. En sjöormensuss i bottnen på ~yktanken i Karskrona skue i detta sammanhang ge en mera verkighetstrogen mijö för övningar i fri uppstigning med denna ubåtstyps besättnmgar. Trots "önskeistan" ovan dristar jag mig att påstå att svenska marinen internationet sett fortfarande igger vä framme inom dykeritjänsten och mycket vä framme inom ubåtssäkerhetens och ubåtsräddningstjänstens områden. O EKMAN r O ststatern as förutsättningar för sjöfransporter i Ostersjön inom e n 10-årsperiod Kapten O EKMAN, kustartieriet, som f n avsutar stabskursen på Miitärhögskoan, har studerat utveceingen på sjötransportområdet. Han ineder denna artike med en beskrivning av den f n mycket intressanta och dynamiska utveckingen av metoder för parti- och styckegods som äg er rum i västerandet. Artiken utgör här ett kompement ti kommendörkapten Nordanders artike i TiS aprinum mer. Författaren söker därefter bedöma i vad mån motsvarande utveceing kan tänkas äga rum inom de öststater som är strandägare vid Östersjön. ' ~ J Definitioner Inom handessjöfarten indeas aster i fö jande tre huvudgrupper : massgods, t ex oja, mam, ko, säd, ös cement partigods, t ex trä, järn, ceuosa, cement i säck, biar styckegods, t ex industriprodukter som fraktas i så små kvantiteter att de ej kan hänföras ti partigods. Fartyg, som kan frakta parti- och styckegods, benämns i detta arbete styckegodsfartyg. Container: godsbehåare i form av en fyrkantig behåare, hörnstopar a v stå, sidor, tak och gov av oika sags materia - b a stå, järn, auminium, past - beroende på sk ida håfasthets- och isoeringskrav (b a kycontainers). De vanigaste internationea behåarna är 20-fotscontainern (bredd 2,5 m, höjd 2,5 m, ängd 6 m, astkap ca 20 ton) och 40-fotscontainern ((bredd 2,5 m, höjd 2,5 m, ängd 12m, astkap ca 30 ton)

8 Fak: anordning på viken parti- eer styckegods (t ex buntat virke, pappersruar, cementsäckar, fruktådor etc) kan astas för att större godsmängder per arbetsmoment ska kunna hanteras vid astning resp ossning. Från början utgjordes faket av den s k paen. Utveckingen har gått mot det s k storfaket (eng fats) med samma bottenyta.som en 20-fotscontainer. Faket kan förses med hörnstopar för att medge staping av faken ovanpå varandra. M oderna sjötransportmetoder Det är ingen överdrift att påstå, att handessjöfartens män i viss mån ännu är ett mycket konservativt säkte. När strävan i vår moderna tid sedan änge varit att automatisera produktionen, att ersätta människan med maskiner, kan man fortfarande i hamnar värden över se styckegodsfartyg astas och ossas med utnyttjande av ett stort anta stuveriarbetare, som mer eer mindre för hand tar ombord eer i and godset i små voymer. Ett fartyg kan iknas vid en fabrik och som sådan är den i egentig mening produktiv bara under transportskedet. Lossnings-, astningsoch väntetider i hamn är improduktiv tid, men asthanteringskostn a derna utgör nära häften av den totaa driftskostnaden för ett medestort konventionet styckegodsfartyg. Föjande fördening av denna har angetts för ett amerikanskt styckegodsfartyg, som utnyttjas i en sjömi ång transportcykel Kapitakostnader 33,8 0 /o Lasthanteringskostnader 43,3 0 /o Kajavgifter 9,5 0 /o Driftskostnader (besättning, bränse m m) 12, 0 /o Försäkring 1,3 0 /o Totat 100,0 0 /o Detta konventionea styckegodsfartyg tibringar genomsnittigt 50 /o av sin driftstid i hamn, d v s fartyget har bara 50 /o utnyttjandegrad. För att höja fartygets produktion fordras atså en snabbare godshantering, viket i sin tur medför förkortat hamnuppehå vid bibehåen fartygsstor ek. Föjande undersökning pubicerad i "The Month y Freight Review" visar betydesen av en hamns asthanteringskapacitet. I undersökningen har jämförts fraktkostnaderna då oförändrad önsam- 428 het för fartyget ska gäa vid transport av en mijon ton bukgods sträckan O 000 sjömi (motsvarar Göteborg- Hong Kong) och att astnings- och ossningskapaciteten igger på resp ton per kajpats och dygn i de utnyttjade hamnarna. Fraktkostnaderna bir då: Fartygsstorek O 000 DW Fraktkostnad kr/ton 000 ton SO 000 ton DW so O SOO 000 DW Undersökningen visar viken avgörande betydese en hamns asthanteringskapacitet har för handessjöfartens ekonomi. En hamnkapacitet på ton per kajpats och dygn förekommer i dag i åtskiiga ojeterminaer och är tekniskt genomförbar även när det gäer andra massaster. Då önsamheten vid automatisk asthantering av massaster i hamnar med stor kapacitet kart framstod inom sjöfartsnäringen, började man intressera sig för en rationaisering av parti- och styckegodstransporter. Denna utvecking började när Johnsoninjen omkr 1950 ät bygga Seattebåtarna, vika försågs med tekniskt förbättrade hjäpmede som t ex automatiska astuckor, kranar i.stäet för bommar, stora astrumsöppningar. Nästa steg i utveckingen togs då voymen av den i varje arbetsmoment astade eer ossade varumängden ökade. Detta kunde göras i och med att astfaket togs i bruk för buntat eer paketerat partigods och containern för.styckegods. Ti att börja med fydes faket resp containern het i utskeppningshamnen. Det mest rationea utnyttjandet erhås dock om dessa astas hos producenten och ossas hos konsumenten med kort eer hest ingen iggetid på järnväg.sstationer, astbiscentraer eer i hamnar. Man har då skapat ett integrerat transportsystem eer popuärt uttryckt "från dörr- ti dörr" metoden. Den ekonomiska önsamheten av ett sådant transportsystem har redovisats i en artike, "Progress in Cargo Handing", utgiven av den amerikanska kommitten i ICHCA (Internationa Cargo Handing Coordination Associations). Man redovisar där transportkostnader 2S 429

9 per &r för ca mij ton transporterat gods, des med konventione asthantering och des med containersystem. Beträffande det ~e nare systemet har redovisats kostnader vid oika hög grad av astntng av sjäva containern i hamn resp hos avsändare/mottagare. Föj ande kostnadsjämförese redovisas: Konvcn- tionc t Containerfartyg fartyg containcr ast, o/o direkt o o 20 so 100 container ast, 'o fyd i hamn o so o åri ga asthanteringskosti (1000-tas doar): stuverikostnader astn!ossn a v con t o SO o contain erkostn o astskadeersättn 430 o o o o Totat per år s A v redogöresen framgår att kostnadsförhåandet mean ett konventionet system och ett 100 /o integrerat transportsystem är 9: och motsvarande förhåande i ett co ntainersystem med 100 /o astning/ossning av containern i hamn resp hos avsändare/mottagare är 4:. Som en föjd av övergången tiastning/ossning av gods i stora voymer minskar stuverikostnaderna därför att a:betsvoyme.n per tidsenhet kan ökas 4-8 ggr. A ven antaet stuvenarbetare mmskat därför att asthanteringen gör.s maskine. Skador på och stöd a v ast förekommer i mycket iten utsträckning vid containertransporter. Fartygets produktiva tid (tid ti sjöss) ökar ti ca 85 Ufo i stäet för 50 Ofo vid vanig asthantering. Visserigen utnyttjas fartyget ~ astförmåga något sämre, 70 /o mot 85 Ufo vid vanigt embaage Trots detta ökar sutresutatet vid containertransporter därför att hamnuppehåen bir kortare. Ett integrerat transportsystem är ä ven "databehandin gsvänigt" Det innebär, om ett ämpigt program är uppagt, att en kund som bestäer en transport direkt får uppgift på när godset (containern, faket, semitraiern etc) ska a v ämnas vi hamninfarten. en kund kan vid samma tifäe få uppgift på när godset ät framme ios mottagaren och vad transportkostnaden bir. transportören får vid ankomst ti hamnområdet direkt uppgift på var godset ska stäas upp inom hamnområdet. man från dirigeringscentraen inom hamnområdet via radioförbindese kan beordra truckar etc att vid rätt tidpunkt hämta godset för transport fram ti fartyget. Därvid har man tagit hänsyn ti att fa rtyget astas ämpigt från stabiisering.ssynpunkt och att asten även direkt är gripbar i rätt ordning vid ossning. att dokumentationen, d v s pappersarbetet med fraktsedar, konossement, tuhandingar m m, underättas. Sammanfattningsvis kan sägas att avsevärda ekonomiska vinster igger i ett integrerat transportsystem där hea transportkedjans samordningsprobem är östa, viket b a innebär att fartyg och hamnar ges en specie utformning. Utveckingen på fartygssidan Ett modernt styckegodsfartyg anpa.ssat för ett integrerat transportsystem ska kunna asta eer ossa enigt en av eer båda föjande två metoder: - ift on/ift off av containers, fak etc via däcksucka eer för pacering på väderdäck. - ro on/ro off av fordon eer av gods pacerat i containers eer på fak, vika ruas ombord via för- och/eer akterport eer sidoportar. Föjande konstruktionskrav stäs b a på ett sådant fartyg: - maskinrum och däcksöverbyggnad pacerade akterut för maximat utnyttjande av astrum. - stora astrumsöppningar med automatiskt manövrerade astuckor så att asten endast med en vertika rörese kan paceras på avsedd pats i astrummet. - i höjded justerbara meandäck så att astrumsvoymen effektivt kan utnyttjas för oika typer av ast, t ex containers med höjd 2,5 m eer personbiar med höjd 1,6 m. - hissar eer körramper mean de oika däcken för snabb rangering av ruande gods. däckskranar med både tyngd- och tidsmässig stor kapacitet. 431

10 - däck som du hög beastning. Containerns konstruktion är sådan att dess tyngd viar endast på dess "hörnådor". På en punkt, där fyra hörn av 30 ton tunga 40-fotscontainers står inti varandra och man.stuvar fem containers i höjd, har man på en yta av ca en kvadratfot en beastning av 150 ton. Exempe på moderna fartyg Svenska Ceuosa AB har i och med everansen av M/S Munksund fått sjötransportedet utbyggt i sitt nya transportsystem. Detta fartyg tisammans med de under 1967 evererade systerfartygen Tunada och Homsund tiåter SCA att transportera 60 /o av.sina exportprodukter på egna köar. SCA har numera koncentrerat sina exportskeppningar ti nordsjöänderna att i huvudsak utgå från två nybyggda terminaer i Sverige, Tunada och Homsund. Lossi1ing sker i tre ikaedes nybyggda terminaer i Rotterdam, London och Hamburg. Tidigar skedde utskeppningarna från ett 25-ta svenska hamnar och asterna destinerades ti ett hundrata europeiska hamnar. Fartygen representerar f n det modernaste tonnaget i värden som är speciet byggt för transport av skogsprodukter. Fartygen är enkedäckade, ca 150 m ånga, 20 m breda och har en dödvikt på ton. Hydrauiska däcksuckor täcker hea astrumsytan. Bordvans igger vingtankar för baast viket medför att astrummen har het raka sidor och a horisonte förfyttning av asten bortfaer. Fartygen gör en fart av 17 knop samt är förstärkta för gång 1 1s. I SCA-systemet astas och ossas fartygen utan egentig manue hantering. Vid astning griper kranföraren ensam enhetsasten, yfter den ombord och pacerar den direkt på avsedd pats i astrummet. I detta finns såedes in gen persona. Vid massaastning tar kranaggregatet i varje yft 8 bandade enheter vardera bestående av 8 baar. Pappersruar yfts direkt utan föregående mekanisk hopfogning ti större enheter av ett vakumaggregat, som beroende på ruarnas dimensioner, tar 6 eer 12 ruar per yft. Trävarorna.sammanförs ti embaerade enhetsaster bestående av fyra bandade mindre paket på ca standard styck. I tabeen nedan görs jämföreser mean nybyggda - men konventionea - fartyg och SCA-fartyg avseende på asthantering: Konventionea fartyg SCA-fartyg Anta man för asthantering (såvä ombord som i and) per fartyg ca Anta baar ceuosa i varje yft ca Anta pappersruar i varje yft 3 eer 6 6 eer 12 Anta standard träv irke i varje yft 4 Kaoacitet per man och krantimme ton n1assa 9 70 ton trä virke Bid 1. M /S " Tunada", Svenska Ceuosa aktieboaget Som framgår av tabeen har atså avsevärda vinster kunnat göras på asthanteringsområdet. Det har medfört att ett SCA-fartyg kan genomföra en rotation, viket innebär astning i två norrandshamnar och åter Norrand på 14 dagar.. Utveckingen inom transportområdet för skogsprodukter är värd att observeras i detta arbete med hänsyn ti att en mycket stor de av den sovjetiska exporten just utgörs av dessa produkter. De nu beskrivna fartygen är s k ift on/ift off-fartyg. I avseende på fordonstransporter är ro on/ ro off-fartygen a v speciet intresse. Fartyg konstruerade för denna asthanteringsprincip kännetecknas av att de har för- och/ eer akterport samt i de festa fa körramper

11 eer hissar mean de oika däcken. Förbindesen med and erhå ~ antingen via ett färjeäge, d v s ett i förväg anordnat hak i kajen me C' körramp som ansutes ti fartygets port eer också har fartyget sjävt en ång körramp som kan fäas för andansutning. I det förr. faet är fartyget beroende av i förväg iordningstäd kajpats, i det senare faet kan i princip viket kajhak eer ponton agd utanförkaj som hest utnyttjas. I en föregående artike i denna tidskrift (apri 1968) har de mo derna ACL-fartygen berörts varför i vad avser beskrivning av stora ro on/ ro off-fartyg hänvisning ti denna artike görs. För förhåandena i Ostersjön är dock dessa fartyg på ton dw atför stora. De utnyttjas bäst om de endast anöper ett fåta stora s k containerhamnar som t ex Skandiahamnen i Göteborg. Godstrafiken ti och från denna hamn sker via järnvägs-, andsvägseer sjötransporter. För att det totaa transportsystemet inte ska f 1 ojämn kvaitet fordras att även de mindre fartygen som ombesörje den s k feedertrafiken är av modern utformning. 434 Bid 2. MIS " Hansa" Tea mine. Bid 3. M/S " Aida" Waenius. Nedan ämnas beskrivning på moderna mindre ro on/ro offfartyg som kan tjäna som förebid för fartygstyper i en framtida östers jötrafik. M!S " H ansa" Detta fartyg tisammans med systerfartyget "Wasa" trafikerar rundan Stockhom-Kie-Hamburg-Kie-Stockhom på en vecka enigt fast tidtabe. Fartygen är på ton dw, 78 m ånga, 14 m breda och har ett djupgående på 4,1 m vid fu ast. Fartygen har stävport (5 x 4,3 m) och körramp (5 x 8 m) för andansutning. Via stävporten nås meandäcket. Tanktoppsdäcket nås via uckor i mean- och väderdäcken. Fartygen kan asta en både ro on/ro offoch ift on/ift off-metoderna. M S " Aida" Detta fartyg tisammans med systerfartyget "Oteo" tihör Waenius-rederierna och är speciet anpassat för fordonstransporter. Fartygen är på ton dw, 87 m ånga, 15 m breda och har ett djupgående på 6,1 m vid fu ast. Fartygen har akterport (5 x 5,8 m) och körramp (5 x,2 m) för andansutning. Via akterporten nås meandäcket. Tanktoppsdäcket nås via hiss. 435

12 Nytt projekt Wärtsiä-varvet i Finand har ämnat beskrivning på ett ro on/ ro off-fartyg avsett för feedertrafik i Ostersjöområdet med everans i början av 1970-taet. Fartyget beräknas bi på ton dw få en ängd av 135 m, bredd 25 m och ett djupgående på 5,5 m vie fu ast. Fartygstypen får både för- och akterport. Ett astaternati kan tänkas vara fots containers på m körbanor. Lyke's pråm-moderfartyg En het ny typ av fartyg är de s k pråm-moderfartygen vika m har börjat byggas i USA. De avses sättas i fart mean USA oc Europa. Pråmarna ska föra ast ti och från b a fodhamnar oc en s k centrahamn för moderfartyget. De nya fartygen, som fått typbeteckningen "Seabee", får en d på ton ink! pråmar eer ton dessas vikt borträkna Fartyget astar 38 st pråmar, 14 st på översta däcket samt 12 st p: de bägge övriga däcken. Pråmarna yfts upp ur vattnet med en his vars kapacitet är ton. Den teoretiska ossnings/astningsticej för hea fartyget är 10,5 timmar. Det kan ä ven asta direkt utai pråmar. Därvid kan totat 478 st 20-fotscontainers astas ee1 vid ro on/ro off-astning m körfi av 3 m bredd erhåas. Fartyget har uppmärksammats i Sovjetunionen och ett i huvudsak iknande projekt finns beskrivet i den ryska boken "Progressiva metoder för sjötransporter" utgiven 1966 i Moskva. Projektet be döms vara av intresse för Sovjet eftersom detta and har en omfat tande fodtrafik, vars svaghet b a igger däri, att fortfarande om astning måste ske mean fod- och utsjötonnage. 436 Bid 4. N ytt fin skt projekt /ör ro on ro off-fartyg Utveckingen på hamnsidan Föjande krav kan stäas på en modern hamn so m ska vara anpassad ti ett integrerat transportsystem för styckegods: - tifa rtsvägar med stor kapacitet för järn vägs- eer andsvägstransporterat gods, - stora magasins- och kajytor för uppstäning av gods så att den eftersträvade höga asthanteringskapaciteten per kajpats och dygn erhås, - hak i eer pontoner utanför kajer för medgivande av astning/ ossning via för- och akterport, - kranar med stor kapacitet på kajer (tre min eer kortare tid för hanteringscyke, d v s kranen tar en container, ossar eer astar den samt är beredd att gripa en ny), - en omfattande maskine utrustning i form a v gaffe- och gränsetruckar, sid- och frontastare, traktortåg, transportband m m för snabb förfyttning av gods. Sammanfattning Ett integrerat transportsystem ger de största ekonomiska vinsterna. Systemet är dock kompicerat så ti vida att aa demomenten i transportkedjan - åtgärderna hos avsändaren, oika transportsätt med omastningar dem emean, åtgärder hos mottagaren - måste vara mycket noggrant anpassade ti varandra för att medge ett jämnt föde av det transporterade godset. Lastning och ossning av fartyg ha r därvid tidigare varit och är kanske fortfarande i viss utsträckning en faskhas i systemet. De tidigare beskrivna astningsmetoderna ift on/ift off och ro on/ro off bedöms medverka ti att fartygens iggetid i hamnar kommer att minska. Styckegodsfartygen kan därvid konstrueras så att de enbart a npassas för en viss astningsmetod eer för fera av dem. Man kan även tänka sig, att ett styckegodsfartyg under en de av sin transportcyke utnyttjas för massgods. Fartygen konstrueras därför som speciafartyg eer i oika hög grad s k "muti-purpose" fartyg. A v görande härför är viken trad och typ a v ast redaren har avsett fartyget för. Fram ti 1980 bedöms det därför byggas ett at större anta styckegodsfartyg an passade för de ovan beskrivna asthanteringsmetoderna. 437

13 HANDELSSJOFARTENS UTVECKLING INOM SOVJET UNIONEN, POLEN OCH OSTTYSKLAND Bedömning av handens och transportvägarnas utvecking Sovjetunionens måmedvetna panering bedöms gå ut på att fortsätta uppbyggnaden av sin industriproduktion för att i första hand i viss utsträckning kunna tifredsstäa ett ökande inre konsumtionsbehov men i andra hand även kunna gå ut på värdsmarknaden och erbjuda sina varor tiägre priser än genomsnittet. För att snabbt kunna höja sin industriproduktion bedöms Sov jet ännu under tiden fram ti mitten av 1970-taet i hu vudsak exportera råvaror samt importera he- eer havfabricerade produkter vari t ex även ingår köp i utandet av färdigbyggda fabriker. Den nuvarande investeringen i produktionsapparaten bedöms därför resutera i, att Sovjetunionen omkring 1980 har ett avsevärt mycket större utbud av industriprodukter på värdsmarknaden än vad nu är faet. Tendensen ti ökat handesutbyte mean öst- och västbocken i Europa är f n kart märkbar. Som exempe kan nämnas att Sveri ges import från Poen ökat med över 80 /o medan exporten dit har stigit med 70 / (} under de senaste sex åren. Denna ökning av importoch exportgodsets transportvoym samt ökningen av godstransporterna inom andet i takt med befokningstiväxten och ett mer omfattande inre konsumtionsbehov stäer in tensivare k ra v på transportapparaten. I konsekvens härmed bygger Sovjetunionen ut sin handesfottta i rask takt. Den har redan nu ett bruttotonnage på över tio mij ton och intar därmed sjätte patsen band värdens handesfottor. I västvärden frågar man sig vika paner Sovjet har därmed. Ett av svaren bir, att man i detta and förutseende nog anpassar transportkapaciteten ti det ökande kravet på egna transporter samt att man vi kunna konkurrera på den internationea fraktmarknaden. Så har de facto redan skett enigt uppgift från b a västtyska redarföreningen. Sovjetunionen erbjuder nu ofta frakttariffer som igger /o under de i västvärden normaa. Denna ångsiktiga sovjetiska strävan att genom förm åniga handes- och transportavta kunna göra andra änder beroende av Sovjetunionens varor och tjänster bedöms kunna genomföras därför att Sovjetstaten atid inedningsvis kan ta de ekonomiska förusterna. 438 Den nuvarande och den 1980 bedömda fördeningen a v de oika transportmedens andear av det totaa godsfödet inom Sovjetunionen framgår av tabeen nedan. Enbet är tonkm i procent av den totaa transporterade godsmängden. Transportmede Järnväg 84,5 81,2 73,7 68,7 54,0 Sjöfart (ink fodtp) 12,0 11,9 16,8 19,3 22,0 Landsväg 2,8 4,8 5,1 5,7 9,0 Pipeines 0,7 2, 4,4 6,3 15,0 Av tabeen framgår att 1980 bedöms järnvägarnas tidigare dominerande ande har nedgått ti en transport av något över häften av det totaa godsfödet samt att sjöfarten vid denna tid kornmer att svara för nära 1/ 4 a v godstransporterna inom andet. För att rätt kunna bedöma utveckingen av de tre WP-ändernas bandessjöfart måste b a beysas den betydese de inre vattenvägar och hamnutveckingen kommer att få för den sjöburna handen ti och från Ostersjön. I n re vattenvägar Sovjetunionens km ånga ku st omges av 13 hav med förbindese ti tre oceaner. Från sjöfartssynpunkt indear ryssarna sina vattenområden i föjande bassänger: Osters j ön Svarta havet med Asovska sjön Kaspiska Havet Vita Havet och Barrents hav Fjärran Ostern Norra ishavet (Norra sjövägen) Dessa är förbundna eer kommer att förbindas med ett omfattande nät av inre vattenvägar (foder och kanaer). Ostersjön är såedes förbunden med Vita havet via Ishavskanaen, med Kaspiska havet via Voga-Ostersjöeden. Paner finns också på att förbinda Ostersjön med Svarta havet genom ett kanabygge som förenar foderna Dnjeper och Njemen. Detta projekt beräknas vara kart Svarta havet och Kaspiska havet är förenade via Voga-Donkanaen samt Vita havet förenat med Fjärran Ostern via Norra Sjövägen. 439

14 Inre vattenvägar i euro..p!;.i.e~ SSSR De inre vattenvägarna tjänar föjande syften: - förkortar transportvägarna. Avståndet mean Ostersjön och Svarta havet är km via den inre vattenvägen jämfört med km vägen runt Spanien. Avståndet mean O stersjön och Yokohama är ca sjömi via Norra sjövägen jämfört med sjömi via Suezkanaen. - möjiggör utnyttjande av en stor sjötransportkapacitet och kompetterar därvid järnvägar och andsvägar för Sovjetunionens inre transporter. Dessutom har byggts kraftverk och f er kommer att byggas i de inre vattenvägarna. Den uppdämning som därvid sker möjiggör även konstbevattning av framför at stäppområdena i södra deen av andet. De inre vattenvägarna medger f n ett största djupgående av 3,65 m. De ryska fartygen som nu byggs för trafik i de inre vattenvägarna avses des enbart för fodtrafik och får därför ett pråmiknande utseende och des för både fod- och randhavstrafik. Av den förra gruppen fartyg (fodpråmar) har den nu största typen en astförmåga av ton (döpt ti "Kommunistiska partiets 23. session", 238 m ång) och av den senare typen projekteras ett kanafartyg på ton dw som även är ämpat för kustsjöfart och med första everans I och med att man får denna senare typ av fartyg i större anta undviker man den fördyrande och försenande omastningsproceduren i kusthamnarna mean fod- och utsjötonnage. Bid 5. ~.. vat.\ en R~~: i or tor re t.onn11e:~ () \) " 1 ~ - r e ~.._s\,.rr"' <'a r! n\tr"knr\nr,. Projthr.1d ' \ - Inre vattenvägar i europeiska SSSR. Hamnutveckingen i Östersjön Inom ramen för ACL-projektet och iknande kommer styckegods att fraktas mean Västeuropa och Nordamerika via ett begränsat anta containerhamnar p å resp kontinent och med utnyttjande av speciafartyg av typen Atantic Saga. Utveckingen av projekten innebär att ytterigare kontinenter som t ex Austraien, Fjärran Ostern och Sydamerika inemmas i dessa transportsystem. Dessa integrerade system bedöms ha så -stor kapacitet när det gäer sjötransporter av styckegods mean industriänderna, att det redan omkring 1970 beräknas vara det dominerande sättet för sjötransporter av angivet sag. Vidare medför det, att om systemens kapacitet ska kunna utnyttjas rationet, ett ökat behov på internationet samarbete. Så t ex är det vid transporter mean Nordamerika och

15 Skandinavien fråga om en gemensam nordisk satsning via Skandiahamnen i Göteborg. Mycket höga krav stäs på en storhamn i detta transportsystem, främst i avseende på teknisk utrustning som truckar och kranar för hantering av containers, fak etc samt stora uppstäningsytor för godset. En storhamn som förutsätts ha en kapacitet av ca container- och fakhanteringar per dygn kräver en yta ink erforderigt trafikutrymme om ca kvm. Härti kommer uppstäningsytor fö r 2., 3. o s v dygnens gods. D et är såedes fråga om omfattande investeringar som måste göras för att skapa en storhamn. Godset ti och från Skandiahamnen transporteras des andvägen och des sjövägen med feederfartyg in i Ostersjön. På grund av höga investeringskostnader är det osannoikt att de festa hamnarna inom Ostersjöområdet förses med den tekniskt kvaificerade utrustning i form a v b a dyrbara kranar som erfordras för snabb ift on/ ift off-hantering av containers etc. Feedertrafiken måste såedes anpassas ti de hamnar den ska trafikera och den utrustning som där finns eer kommer att finnas. A v samma kostnadsskä som gäer för hamnarna är det osannoikt att varje feederbåt förses med dyrbar kranutrustning. För dessa fartyg återstår därför asthantering en ro on/ ro off-systemet. Detta bir mer fexibet och åter sig ätt anpassas ti varje hamn med enke kaj, tiräckiga uppstänings- och manöverytor samt tifredsstäande järnvägs- och andsvägsförhåanden. Ett rationet utnyttjande av containers, fak m m framtvingar också ett samarbete över nationsgränserna i form av ömsesidiga utbyten av dessa transporthjäpmede i ikhet med vad som nu sker i den svenska pa-pooen. Det torde såedes vara reaistiskt att tro att Ostbocket p å sikt i viss mån detar i ett internationet samarbete på det moderna sjötransportområdet som t ex feedertrafik inom Ostersjöområdet. Utformningen av hamnarna inom detta område samt med stor sannoikhet även utformningen av hamnarna i Sovjetunionens inre vattenvägar kommer att vara sådan att trafik med ro on/ro off-fartyg bir kanske mest ändamåsenig vid styckegodstransporter. Nuvarande storek av Sovjetunionens, Poens och Östtys/eands handesfottor Enigt Loyd's Register of Shipping, Statistica Tabes, har de tre WP-ändcrnas handesfottor 1/ föjande storek: Land Å ngfartyg Motorfartyg Summa An t BRT A nt BRT Ant BRT SSSR i Poen i22 30: Osttyskand Den procentuea ådersfördeningen ar en igt Loyd's Statistica Tabes : Lane/Är oöver SSSR Poen Osttyskand o 1 Man ägger märke ti att den sovjetiska handesfottan består a v ett stort anta nybyggda fartyg. Den ägsta å dersgruppen innehåer det största antaet fartyg. I Loyd's Statistica Tabes inräknas fartyg på 100 BR T och större. Det sovjetiska k assningssäskapet anger storeken av sin handesf otta 1/ ti föjande värden: Sag av fartyg Anta BRT Passage rarfartyg Torrastfartyg Tankfartyg Servicefartyg fiskefartyg M ucd e: verk o dy Ovri ga fartyg Summa Aven denna tabe upptar fartyg på 100 BRT och större. s kinaden i summasiffrorna en Loyd's Register och den ryska käan beror

16 des på att de icke hänför sig ti samma tidpunkt (1 / resp 1/ ) samt des på viss skijaktighet i sag av fartyg som redovisas i statistiken. Sovjetunionens fotta intar nu sjätte patsen band värdens handesfottor. Den har på fyra år expanderat med nännare 50 % (1965: BR T, 1968: BR T). Enigt Loyd' s Register ökade från 1966 ti 1967 endast Japan, Norge och Liberia (bekvämighetsfagg) sina handesfottor kraftigare än den sovjetiska. Nybyggnadsprogrammet för Sovjetunionens, Poens och Östtyskands handesfottor Den engeska sjöfartstidningen "The Motor Ship" utger två ggr om året en sammanstäning av fartyg på över DWT, som är under byggnad eer är bestäda vid värdens stora varv. Sammanstäningen kaas "Ships on order" och föjande redovisning hänför sig ti utgåvan 1/ I biaga redovisas typ av fartyg, varv, anta, storek, fart och i vissa fa beräknad everans för fartyg i de tre ändernas nybyggnadsprogram. En sammanstäning av uppgifterna i denna biaga redovisas i fö jande tabe: Typ SSSR Poen DWT (BR T) Osttysk and An t An t DWT An t DWT Lastftg Timmerftg Last/passftg Tankftg Bu kftg Frysftg Fiskfabriksftg Fiskmode r- ftg Forsknftg 8 (24.000) Passftg (18.000) Isbrytare 2 (30.680) Kabeftg 3 (16.800) Expftg 2 (10.920) Summa ( ) Av tabeen framgår, att Sovjetunionen i början av 1970-taet har ökat sin handesfotta med minst tre mij DWT avseende fartyg på 444 över DWT. Denna ökning kan jämföras med storeken av den nuvarande fottan, som är på 12,5 mij BRT (fartyg på 100 BRT och större). Det förefaer därför inte otroigt, att den måsättning som angavs av 22. kommunistiska partikongressen för handesfottans ökning ti över 25 mij DWT år 1980 kommer att kunna infrias. Av tabeen framgår också att över häften av de tre ändernas nyproduktion utgörs av styckegodsfartyg. A v speciet intresse fö r styckegodstrafiken i Ostersjön är ton naget på DWT och mindre, viket även bedöms kunna trafikera de inre vattenvägarna. A v nybyggnadsprogrammets 205 st ast- och timmerfartyg är 93 st av denna mindre storek. Dessutom framgår av tabeen att Sovjetunionens nyproduktion har ett mycket brett register, såsom oika typer av ast- och passagerarfartyg, ett ferta oika fartygstyper inom fiskerinäringen samt forsknings- och expeditionsfartyg. Av intresse kan även vara att studera ordningsföjden band de änder som en "Ships on order" bygger åt de tre WP-änderna. Av tabeen nedan framgår att Sovjetunionen endast bygger för eget behov samt att de sovjetiska varven ger det största tiskottet. Byggand SSSR Poen Anta DWT (BR T) Anta DWT SSSR Poen (24.000) J ugosa vie n Osttyskand Anta DWT Osttyskand (28.920) Finand s (47.480) Sverige Run1 än icn Itaien s Danmark H oand Bugarien Summa ( ) I västvärden gjorda sammanstäningar av sovjetiska förhåanden anses ofta vara ofuständiga på grund av knapp tigång på öppen sovjetisk statistik etc. Som kompement ti "Ships on order" 445

17 redovisas därför i sammandrag en artike ur tidskriften Sudostrojenije (Skeppsbyggeri) nr betitad "Sovjetiskt skeppsbyggeri under jubieumsåret". Utöver beskrivnin gen av ett anta tankfartyg redovisas föjande serier a v torrastfartyg: - Nikoajevvarvet bygger det första fartyget i en stor serie ay typen "Kapitan Kusjnarenko", DWT, 19,2 knop. Denna serie av fartyg ska tisammans med den något ädre typen "Leninski j Komsomo" bida kärnan i den sovjetiska torrastfartygsfottan. - C hersonvarvet bygger typen "Saviansk" på DWT, 17,7 knop samt typen "Bezjitsa" på DWT, 16,7 knop. - Z jdanovvarvet i Leningrad förbereder en stor serie medestora torrastfartyg av typen "Kainingrad", DWT, 16,4 knop, avsedd för styckegods, buk- och träaster samt fortsätter även sin stor, serie träastfartyg av typen "Vytegraes" på DWT. I artiken beskrivs ä ven fiskefottans utbyggnad. Amiraitetsv::t r vet bygger två fabriksfartyg på vardera DWT. Batiska var vet bygger två frysfartyg av typ "Jantarnyj" på DWT. Det största under byggnad varande fabriks- och basfartyget ä "Vostok" (Ostern), dep ton, DWT, 19 knop, besätt ning 594 personer. Fartyget kommer att på däck medföra ett tiota fångstbåtar på 60 ton vardera. Fartyget får en kranbro för att kunn sjösätta och ta ombord sina fångstbåtar i öppen sjö. Tre serier av stora tråare på 3 800, och DWT är un der byggnad samt på många a v dc inre varven byggs en mindre trå a rtyp "Ma jak". Utveckingen av metoder för styckegodstransporter till s j ö ss Ryska böcker och artikar som för denna artike studerats ger c god uppfattning om utveckingstendenserna avseende moderna meteder för sjötransporter av parti- och styckegods inom Sovjetunionei. Av denna itteratur framgår att man med uppmärksamhet föjer u veckingen på transportområdet. Hittis är det endast ifråga om P keterat virke som en större insats har gjorts. Transportprobemc 1 inom an det är så stora och kompicerade att utveckingen på dd moderna asthanteringsområdet torde komma att gå ångsammare ä 1 i västvärden men ryssarna kan så småningom direkt nyttiggöra s ; av de erfarenherer man gör i väst. 446 Föjande redogörese för den sovjetiska utveckingen på transportområdet utgör ett sammandrag av boken "Enhetsaster i Sovjetunionens fodsjöfart" utgiven 1967 i Moskva. Visserigen beskriver man här fodsjöfartens utvecking men med hänsyn ti den integration som nu äger rum mean fod- och havssjöfart bedöms redogöresen vara representativ för båda sagen av sjöfart. Containers började redan före VK II utnyttjas på Sovjetunionens järnvägar. Samtrafik mean järnväg och fodsjöfart ifråga om containers påbörjades 1949 men först 1952 togs sådana i bruk för enbart f!odtransporter. Utveckingen i fråga om astkvantiteten transporterade i containers eer på fak framgår av tabeen nedan: Typ Är (tusen ton) Containers 72,1 537,1 604,4 667,1 728,0 842,8 Specia - conramers 0,1 0,8 11,7 18,0 35,0 Fak 11,3 433,6 530,7 750, , ,9 Summa 83,4 970, , , , ,7 I Sovjetunionen har utnyttjats containers och fak vars dimensioner inbördes icke stämt överens eer varit anpassade ti internatione standard. Så sent som 1966 faststädes den statiga standarden för dessa efter internatione förebid. Föjande åtgärder har föresagits för att kunna effektivisera sjötransporter av styckegods: - upprustning av hamnar så att kapaciteten för containers, paketerade aster, ruande gods m m kan ökas - öka tigången på containers och astfak av internatione standard samt göra dem utbytbara mean sjö-, jä rnvägs- och andsvägstransporter - minska antaet typer a v embaage så att hamnarna får ett stabit godsföde ifråga om förpackningarnas storek - höja utnyttjandegraden a v cont<\in ers och fak genom att förbättra redovisningssystemet och överse ägoförhåandena - redan i fabriken bida transportväniga paket av.sådana produkter som meta, trä, cement, konstgödse m m - konstruera speciafartyg för containers, astfak och ruande gods så att asthanteringen går snabbare och fartygens astförmåga 447

18 kan utnyttjas bättre än mot nuvarande endast /o vid astning av container.s och fak i konventionea fartyg. Denna måsättning avseende fartygen tyder på att man kommer att bygga sådana anpassade för ift on/ ift off- och ro on/ro offastning. För nu pågående femårspan ( ) har det centraa tekniskt-vetenskapiga institutet för handessjöfartens ekonomi uppgjort en pan för utvecking av transporterna av enhetsaster för fodsjöfarten. Enigt denna pan rekommenderas att 1970 transportera föjande kvantiteter ast i containers ton speciacontainers ton på fak ton sam t meta i paket ton. A ven hamnarna ska under denna period moderniseras så att asthanteringsarbetet ti Ofo bir mekanise rat. För att möjiggöra detta resutat måste anskaffas containers speciacontainers fak. Sammanfattning Utveckingen inom sjötransportområdet i Sovjetunionen kännetecknas av föjande förhåanden. (Denna utvecking bedöms var8 representativ även för motsvarande inom Poen och Osttyskand) Handen med västvärden och u-änderna bedöms öka kraftigt under 1970-taet. Integrerade transportsystem bedöms bi utveckade. De görs a\ internationet snitt så att handesutbytet med utandet underättas. De tre WP-änderna bedöms under huvuddeen av prognostiden devis deta i ACL- eer motsvarande projekt för trans ocean styckegodstrafik. Ett rationet utnyttjande av containers, fak m m förutsätter et internationet samarbete i form av ån, byten eer uthyrning frå1 pooer av dessa. De tre WP-änderna bedöms vara tvungna att med verka häri för att minska de kostnader som är förknippade med ut nyttjandet av dessa transporthjäpmedel 448 En ytterigare integrering bedöms ske mean fod- och havssjöfar för att undvika de dyrbara och tidsödande omastningarna i kusthamnarna. Handesfottan kommer att öka avsevärt och den måsättning som Sovjetunionen uttaat att handesfottan 1980 kommer att ha en storek på över 25 mij BR T anses inte osannoik. I takt med utnyttjande av moderna asthanteringshjäpmede stäs även krav på att fartygsmaterieen ges modern utformning. Fartyg avsedda för transport av den stora exportvaran trä och träförädingsprodukter bedöms bi utformade i enighet med de tidigare beskrivna SCA-fartygen vars främsta kännetecken är stora däcksuckor. Fartyg avsedda för styckegodstransporter i Ostersjö- och fodtrafik bedöms b a bi utformade som ro on/ ro off-fartyg. För fexibet utnyttjande bedöms de även få stora däcksuckor. UTVECKLINGEN A V OVRIGA SJOTRANSPOR TMEDEL INOM DE TRE WP-L"ANDERNA Bifärjor I jämförese med bifärjetrafiken mean Sverige, Finand, Danmark och Västtyskand är omfattningen av den na trafik mean Sverige, Sov jet, Poen och Osttyskand av bygsam omfattning. D etta beror b a på att de tre WP-änderna i jämförese med Sverige, Danmark och Västtyskand har åg bitäthet. Idag upprätthås bifärjetrafik mean Treeborg-Sassnitz och Ystad-Swinemi.inde. Den senare injen ökade sin kapacitet betydigt i och med att den nya poska färj an Gryf (3 000 BR T, 800 pass, 120 biar) sattes i trafik fr o m sommaren En modern bifärja är i amänhet konstruerad med föjande däck och portar: för- och akterport - ett genomgående bidäck - upphöjda ramper (bakonger) bordvans ovanför bidäcket för personbiar - hissar under bidäcket, iband i fera våningar, för personbiar. För närvarande finns in gen tendens att ändra på bifärjornas konstruktion en ovan varför bedöms att dagens bifärjor är representativa även för 1980-taets. Däremot bedöms en v iss utvecking ske beträffande trafikens omfattning

19 Man kan härvid konstatera, att turisttrafiken är av stor betydese för bifärjeinjerna. I takt med höjningen a v evnadsstandarden i de tre öständerna kommer turistströmmen att öka i östig riktning men förmodigen även åt motsatt hå. Under november 1967 har såun da överenskommits mean Finand och Sovjetunionen att utöh bifärjetrafiken mean Hesingfors och Tainn. Sovjetunionen ska härvid gynna trafiken genom att upprusta de stora vägarna i Ba tikmn samt underätta för turister att här färdas på vägar som gå1 i ansutning ti kusten. Under november 1967 hös också en konferens i Ystad med de tagare från trafik- och näringsiv i södra Sverige, Sovjetunionen Poen, Osttyskand m f östeuropeiska änder. Man konstaterade d b a att en kommande Oresundsbro och en internatione storfygpat, i södra Skåne på ett markant sätt skue öka färjeinjens Y stad- Swinemi.inde betydese som transportväg för ångtradar- och personbistrafik från Danmark, Norge, södra Sverige ti östeuropeiska är der och vice versa. Sammanfattningsvis kan sägas att visst underag finns för de tr WP-änderna att fram ti 1980 utöka sin färjetrafik i Ostersjön. Svävare Banbrytande för svävarutveckingen är Engand där måsättningen först har varit att ta fram typer för civia transportuppgifter. Därefter har man nu börjat.studera svävarens användbarhet i miitän sammanhang med utgångspunkt från de civia typerna. Därvid h:>r man tänkt sig att svävare b a ska kunna utnyttjas i patru- oc 1 bevakningstjänst, i ubåtsjakttjänst, som minsvepare och för transpor : a v miitära förband. 450 Nedan ämnas en sammanstäning av data för några moderna svävare: Land Engand Le verans Srartvikr Fart typ år ron knop Last SRN ,S ton/120 pass SRN 4 u. b.(68) 1SO 78 6S ton/ 2SO pass 30 biar SRN s ron/20 pass SRN S ,8 ron/38 pass BH 7 u.b. 40 7S 14 ton/ 160 pass BH 8 pro j 100 so Sovjet Sormovich S SOpass Raduga 63 N eva 62 ca 20 ca 30 Utveckingen i Sovjetunionen.så som man känner ti den syftar ti svävare för kommersiet bruk. Några uppgifter om utvecking av eer försök med svävare för miitära ändamå har för detta arbete ej stått att få. Dock måste framhåas att steget från civit ti miitärt bruk av svävare i transporttjänst icke är ångt. Sovjetunionen har f n en omfattande passagerartrafik både med depacerande båtar och bärpansbåtar på foder och ängs vissa havskuster. Om man därvid övergår från dessa typer av transportmede ti svävare erhås föjande fördear: - trafiken kan utsträckas ti att även omfatta foder och kuststräckor.som tidigare varit atför grunda - segationsperioden kan bi årsång, då svävares framkomighet ej påverkas av isäggning - transportkapaciteten kan bi reativt stor med ett fåta transporten heter på grund av svävarens höga fart. Farkosten är dock i viss mån sjögångsberoende. En 100 tons svävare kan vid max våghöjd i Ostersjön (5,5 m) endast utnyttja 40 Ofo av sin maxfart och vid 3 m våghöjd 75 Ofo. På grund av de höga kostnader som är förenade med svävartrafik, en SRN 4 beräknas kosta minst 20 mij kr styck, bedöms att en övergång ti detta transportsystem kommer att ske med viss försiktighet inom Sovjetunionen. Det förutsätts dock att man i detta and tigodogör sig de engeska erfarenheterna samtidigt som man föjer en 451

20 egen utveckingsinje. Det kan därför anses troigt att Sovjetunionen 1980 har viss tigång ti både större och mindre svävare avsedda för transporter i civit och miitärt sammanhang. Miitära transportfartyg Den sovjetiska marinens uppgifter har hittis i huvudsak varit av defensiv natur. Den har utgjort ett fankstöd åt markstridskrafternas operationer på främst den europeiska kontinenten. Dock har atomubåtarna haft mer gobaa uppgifter. F n bedöms dock den sovjetiska örogsfottan erhåa nya uppgifter, kanske ti att börja med av ringa omfattning men ändå kart markerad, nämigen marint stöd åt miitära operationer ångt från hemandet. Man kan härvid peka på den sovjetiska fottans aktivite i Medehavet vid kriget mean arabänderna och Israe i juni 1967 Sovjetunionens nya intresse för amfibiekrigföringen kom ocksz kart ti uttryck i den stora miitärparaden i Moskva den 7/ / där för första gången sovjetiska marininfanteriförband detog. De s s ;~ förband har också under hösten 1967 rönt stor pubicitet i armetid ni n gen "Röda stjärnan" där förbandens styrka, organisation oc, uppgifter behandats. Dessa förhåanden tyder på, att Sovjetunionen kraftigt håer på att bygga ut sin fotta b a med sikte på and stigningsoperationer. Man hänvisar i detta sammanhang också tij uppgifterna om, att Sovjetunionen håer på att bygga hangarfartyg främst avsett för heikoptrar. Under tiden fram ti 1980 bedöms därför Sovjetunionen att fo rt sätta anskaffningen av ämpiga resurser för amfibiekrigföring, de s ansutning ti av WP behärskade områden och des i ansutning ti ryska intresseområden utanför WP-området som t ex Ostersjö- och Bosporenutoppen, Medehavet m f. Poens och Osttyskands marininfanteriförband och speciafartyg för andstigningsoperationer kompetterar härvid Sovjewnionens tigångar och dessa två änders resurser bedöms även öka. Beträffande typutveckingen bedöms atjämt intresse finnas att fortsätta Aigator-serien. Detta fartyg är enigt civi nomenkatur inget annat än ett transportfartyg a v ro on/ro off-typ. Fartygstypen bedöms därför kunna bi effektiv t utnyttjad: i fred som civit transportfartyg, i krig som miitärt andstigningsfartyg. Utöver miitära transportfartyg bedöms Sovjetunionen även i de stora fiskemoderfartygen, som i stäet för tråare kan medföra Jandstigningsbåtar på däck, ha en betydande miitär transportkapacitet. Om Sovjetunionen dessutom bygger civia transportfartyg av mode Lyke's pråmmoderfartyg ökar den miitära transportkapaciteten ytterigare. Bärpanbåtar Utöver tidigare redovisade typer vika varit mer eer mindre anpassade för transport av fordon kan även bärpanbåtar användas men då främst endast för persona!transporter. Sovjetunionen har f n ett ferta typer av bärpanbåtar avsedda för både fod- och utsjötrafik. Totat finns över 000 båtar men ca 3/4 av dessa utgörs av den ia Voga-typen avsedd för endast 5 passagerare. En sammanstäning av typer och anta framgår av föjande tabe: Fodbåtar T yp Voga Tjajka Bearus Rake ta Meteor Sputnik Fart km/t Pass Anta Typ,.AII i[ator' ' Bid 6. Sovjetiska andstigningsfartyget "Aigator". Utsjöbåtar Typ Komera Vichr Strca Fart km/t Pass Anta

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANN;\SÄLLSI(APET N: r 1 1987 TIDSKRIFT I Marindiesar med mercedes-kvaitet Våra ubåtar kräver en absout påitig huvuddiesel Näcken-ubåtarna

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae

Läs mer

Samtal med Stig Malm

Samtal med Stig Malm Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Lexmark Print Management

Lexmark Print Management Lexmark Print Management Optimera nätverksutskrift och skapa informationsfördear med en utskriftshanteringsösning som du kan impementera på pats eer via monet. Säker och praktisk utskriftsversion Fexibet.

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet

Enhetslaster. 2013 Enhetslaster, Logistikprogrammet Enhetslaster 1 Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2 Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

OBO:s metallrörsystem

OBO:s metallrörsystem OO:s mearörsysem Sysem informaion Effekiv arbee med precisionsrör Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, skrapade Fogar med svesområde, skrapade Sörre precision,

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet,

Läs mer

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010

Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 2010 Incoterms-termerna är indelade i fyra grupper E-gruppen När köparen eller dennes ombud hämtar varorna hos säljaren. Köparen har här allt ansvar. Säljaren säljer varan till köparen från sina lokaler i det

Läs mer

Produktnyheter. Pressverktygsbygge I / 2015. E 5240 Rullkorg. Utbyggnad Styrpinne för remsa. CD-katalog 5.8.4.0 Online-katalog

Produktnyheter. Pressverktygsbygge I / 2015. E 5240 Rullkorg. Utbyggnad Styrpinne för remsa. CD-katalog 5.8.4.0 Online-katalog Produktnyheter Pressverktygsbygge I / 2015 CD-kataog 5.8.4.0 Onine-kataog Med en ny produktutökning reagerar vi på era önskemå och försag. om systemeverantör erbjuder vi därmed ett ännu större urva av

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater Svanenmärkning av Ljud- och bidapparater Version 4.2 15 december 2009 31 oktober 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Sammanfattning 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur ansöker man? 4 1 Harmonisering med EU:s mijömärkning

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 2 1975 KUNGL ORLOGSMANNASALLSKA PET Meddeanden Nr 1/1975. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 14 januari 1975 (Utdrag ur protoko) 1. Utsågs edamoten D Sandström ti fö

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD)

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) Användningsinstruktioner och tiagningsguide LÄS DENNA BRUKSANVISNING INNAN DU ANVÄNDER DIN AGASPIS För användning i Sverige 01/15 EOPI 515613 INNEHÅLL AVSNITT

Läs mer

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna.

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna. Laxtroing Området utanför Understen har under senare år evererat mängder med schysta axar Laxar som enigt utsago skue expodera så fort de känt krokens stå greppa FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund R sala rr;i KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-06-04 KF:s HA;>JDLING ;'fr 72 2013 37 (40} 167 Dnr 2013/232 Årsredovisning för Norra Västmanands samordningsförbund INLEDNING

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg?

Nyhet. Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Nyhet 2007 Vad betraktas som affärsmässig sjötrafik? Blir din båt ett handelsfartyg? Ny definition av handelssjöfart När det gäller regler om behörighet och bemanning definieras idag handelsfartyg som

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid. [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1951 1:19 Meddeande från Kung. Örogsmanna:: säskapet nr 2/51. Ordinarie sammanträde den 7 februari 1951.. Förkarade ordföranden sammanträdet öppnat och meddeade att sedan

Läs mer

1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1

1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1 1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1 TIOSI\ B IFT t;tgh' VEN AF KONG L. ÖRLOGSMANN A-SÄLLSKAPET CARLSKROKA. 43:e Årgången. C.\W5KRO\, TRTCKT IIOS EIJ\', BR0\\'.\1. 1.. 1880. Innehå. Anförande i K. Örogsmannasäskapet

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1miljard. Ca 500 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1miljard Ca 500 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flygleasing Chark Fastigheter Rederi 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 32 fartyg 8

Läs mer

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling.

PRODUKTION ELEKTROTEKNIK TRÅDLÖST. En innovationspartner med bredd. Läs mer på almi.se. Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare en utveckling. PRODUKTION Rikard Söderberg: A utvecking ska kunna göras i datorn. TRÅDLÖST Caes Beckman: Samarbetet med industrin är djupare än bara forskningen. ELEKTROTEKNIK Mats Leijon: Det är ingen trend utan snarare

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

insamling nu Resultat för 2010 Givarnas stöd ger närhet till naturen Givandet fortsätter att öka Starkt stöd till Haiti EN TIDNING FRÅN FRII

insamling nu Resultat för 2010 Givarnas stöd ger närhet till naturen Givandet fortsätter att öka Starkt stöd till Haiti EN TIDNING FRÅN FRII FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 124 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione

Läs mer

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter

ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi

Läs mer

Säkerhet för lösningsinriktade skrivare och multifunktionsskrivare från Lexmark

Säkerhet för lösningsinriktade skrivare och multifunktionsskrivare från Lexmark Säkerhet för ösningsinriktade skrivare och mutifunktionsskrivare från Lexmark Förbättra säkerheten för företagets dokument och data När det kommer ti säkerhet måste företaget kunna hantera nätverksansutna

Läs mer

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE

Volvo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE Vovo Trucks. Driving Progress VOLVO FL PRODUKTGUIDE Tidigt på morgonen, sent på kväen. Eer mitt under en hektisk arbetsdag. 2 Stadsdistribution är en konstant utmaning. Tätt trafikerade gator, smaa gränder,

Läs mer

Information om brandsäkerhet. för boende i höghus. Ta hand om brandsäkerheten! ä r. a l. r e d o. l t. i d

Information om brandsäkerhet. för boende i höghus. Ta hand om brandsäkerheten! ä r. a l. r e d o. l t. i d Informtion om brndsäkerhet för boende i höghus Stdens brnckre Stdens brnckre T hnd om brndsäkerheten! Stdens brnckre Stdens brnckre Instruktioner för de boende Brndvrnre Vrje våning i bostden smt kärvåningr

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

ECL-portal. Standardiserad SCADA-lösning för ECL Comfort 310. Datablad. Beskrivning

ECL-portal. Standardiserad SCADA-lösning för ECL Comfort 310. Datablad. Beskrivning Standardiserad SCADA-ösning för ECL Comfort 310 Beskrivning en är ett effektivt körkart SCADA-verktyg (Supervisory Contro And Data Acquisition) för professionea användare, exempevis servicepersona på fjärrvärmestationer.

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Sjöfartsföretag 2012 Water Transport 2012

Sjöfartsföretag 2012 Water Transport 2012 Statistik 2014:11 Sjöfartsföretag 2012 Water Transport 2012 Publiceringsdatum: 2014-05-16 Se Beskrivning av statistiken för metod med mera Kontaktperson: Trafikanalys Jan Östlund tel: 010-414 42 24, e-post:

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt Referens Mikae Gustafssn ~'& 9~, JÖNKÖPING$ LÄN Beteckning R561 4 Anta sidr 1{3) Underag ti prjektbesut Prjektnamn: P r j ek tägare: År ch m ånad för prjektstart: 2015-01 År ch månad för prjektavsut: 2016-12

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar Vimmerby kommun www. vimmerby.se Kommunstyreseförvatningen, Administrativa avdeningen TIG KUNGÖRELSE 2013-03-20 1(1) Kommunfumäktiges sammanträde - kompetterande handingar Tid Måndagen den25mars 2013,

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

RAPPORT. från YRKESMEDICIN. FOTTERAPEUTERNAs ARBETSMILJÖ. Tfn 019-15 10 00. Projekt utfört av Länsenheten vid Yrkesmedicinska kliniken i Örebro 1983

RAPPORT. från YRKESMEDICIN. FOTTERAPEUTERNAs ARBETSMILJÖ. Tfn 019-15 10 00. Projekt utfört av Länsenheten vid Yrkesmedicinska kliniken i Örebro 1983 REGIONSJUKHUSET Yrkesmedicinska kiniken 70185 OREBRO Tfn 019-15 10 00 Dnr: 22/84 RAPPORT från YRKESMEDICIN cccccccc::cc:ccccccccc=cccccccocc===ccc:.:-:~cccc========== FOTTERAPEUTERNAs ARBETSMILJÖ Projekt

Läs mer

Godkänt i hela Norden SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV P6 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P7 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P6/P5

Godkänt i hela Norden SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV P6 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P7 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P6/P5 Godkänt i hea Norden SPAANDEX K-GOLV Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV P6 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P7 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P6/P5 1 SPAANDEX K-GOLV för undergov Den här monteringsanvisningen avser äggning

Läs mer

Undersökning till SEKO

Undersökning till SEKO Undersökning till SEKO 20120210 Sammanfattning Undersökningen har genomförts på kort tid och därför med begränsat resultat. Det har visat sig svårt att hitta fartyg där det går att bevisa både problem

Läs mer

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18 FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 95 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR

VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR VÄNERHAMN KOMPLETTA LOGISTIKLÖSNINGAR Skandinaviens mest centrala kusthamn KARLSTAD VÄNERHAMN AB är en av Sveriges största hamnaktörer med en årlig godsvolym motsvarande GRUVÖN KRISTINEHAMN cirka 3 miljoner

Läs mer

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012 1 DET MEDICINSA URVALSPROVET 3.5.01 SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av

Läs mer

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid

De anställda tillhörande Ystad Energi AB har varit kallade till hälsokontroller vid FLIK 1 Företagshäsa N- Sidan () RAPPORT år 0 för Energi AB av Nvakiniken Företagshäsa AB De anstäda tihörande Energi AB har varit kaade ti häskntrer vid Nya kiniken Företagshäsa AB centra i. Tjänsten ingår

Läs mer