Stormaktens sista krig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stormaktens sista krig"

Transkript

1 Stormaktens sista krig Sverige och stora nordiska kriget Olle Larsson historiska media

2 Historiska Media Box Lund Historiska Media och Olle Larsson 2009 Omslag: Jacob Wiberg Omslagsbild: Övergången över Düna 1701 av Dan Andersson Stawert Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum Kartor: Svante Ström, Anders Enquist Faktagranskning: Bengt Nilsson Sättning: Gyllene Snittet Tryck: ScandBook, Falun 2009 Tryckning: ISBN:

3 Innehåll Förord 9 Prolog 11 Den svenska stormakten tar form 13 Ett välde av fyrkantig skapnad 25 Hur riket styrdes 30 Kyrkans roll 34 Den politiska kulturen 38 Resurserna 40 Det kungliga enväldet 43 Orosmolnen hopar sig 49 Anfallsförbundet tar form 51 Den karolinska armén och flottan 58 Krigföringen 65 På slagfältet 70 Manligt och kvinnligt i den karolinska armén 74 Från Narva till Düna 81 Det danska kriget 83 Belägringen av Riga 86 Mot Narva 89 Med Guds hjälp 95 Övergången över Düna 101

4 Det svenska Israel 113 Predikstolen som propagandainstrument 115 Småskrifter, skillingtryck och visor 120 Teman i propagandavisorna fallet Narva 127 Propagandan utåt 130 Kriget i Polen 135 Slaget vid Kliszów 137 Jakten på August 142 Slaget vid Fraustadt 149 Freden i Altranstädt 155 Livet i fält och ombord 159 Mat och marscher 159 Sjukvården i fält 162 Religiös och världslig ordning 165 Breven hem 167 Livet på fartygen 172 Mot katastrofen 175 Uppbrottet från Sachsen 177 Lesna Poltavas moder 185 En armés undergång 191 Krigsfångarna 205 Krigsfånge i Sverige 206 Svenska fångar i Ryssland före Poltava 212 Efter Poltava 214 Mot Sibirien 217 Religionen under fångenskapen 219 Fångenskapens slut 222 Östersjöväldet går under 225 Vistelsen i Turkiet 225 Skåne ockuperas 230

5 Slaget vid Helsingborg 236 De baltiska områdena förloras 238 Kriget i de tyska provinserna 243 Slaget vid Gadebusch 250 Arméns undergång 253 Slutet närmar sig 257 Anfallet mot Finland 258 Den stora ofreden 263 I Stralsund 265 I skuggan av kriget 273 Den ekonomiska utvecklingen 274 Rikets styrelse 279 Manskapsförluster, missväxter och pest 282 Flyktingarna 287 Karolinernas kvinnor 290 Klagomål och missnöjesyttringar 294 De norska fälttågen 297 Det första norska fälttåget 298 Nya fälttågsplaner 302 Kungens död 308 Dödsmarschen över fjällen 311 Enväldets fall 313 Den döende stormakten 317 Rysshärjningarna sommaren Fredsförhandlingarna 321 Epilog 329 Bibliografi 335 Register 347

6 Förord Egentligen var det med det stora nordiska kriget som mitt historieintresse tog sin början. Många är de som fått höra historien om femåringen som tjatade sig till Den svenska historien i tio band på bokrean Det femte bandet med titeln Karolinska tiden är mer än välläst. Jag minns fortfarande hur jag fascinerades av bilderna i boken. Den svenska segern vid Narva, det framryckande svenska kavalleriet vid Gadebusch och Karl XII:s leriga uniform från Fredrikshald satte fantasin i rörelse. Under min barndom sände Sveriges Radio ett program som hette Morgonväktarna där lyssnarna fick ringa in och ställa frågor till olika ämnesexperter. Historieprofessorn Alf Åberg besvarade de frågor som handlade om historia och inte sällan rörde lyssnarnas funderingar Karl XII:s krig. På sin trygga skånska redogjorde professorn bland annat för den svenska landstigningen på Själland liksom för karolinernas svåra nederlag vid Poltava. Kanske är det just den där bokrean i början av 1970-talet och lördagsförmiddagarna framför radion i mina föräldrars kök i Oskarshamn som gör att jag idag är verksam som historiker och nu har skrivit en bok om just det stora nordiska kriget. I boken Stormaktens sista krig. Sverige och stora nordiska kriget har jag med kriget i fokus velat skildra livet i den svenska stormakten under de dryga tjugo år som konflikten pågick. De långa marscherna, fältslagen och livet i fält löper som en röd tråd genom berättelsen men även villkoren för de människor som levde i skug-

7 10 Stormaktens sista krig gan av kriget lyfts fram. Vilken roll spelade religionen? Hur försökte statsmakten få människorna i riket att ställa upp på den förda politiken? Hur påverkades befolkningen av den pestepidemi och de missväxter som drabbade landet under krigsåren? Detta är några av de olika teman som behandlas i boken. Att skriva en bok är i många avseenden ett mycket ensamt arbete. Det är därför av utomordentligt stor vikt att man då har människor omkring sig som man kan diskutera och samtala med under arbetets gång. Mitt största tack går till Lena Amurén på förlaget Historiska Media som följt arbetet med boken från början till slut. Tack för allt stöd och all uppmuntran under skrivprocessen och för din konstruktiva kritik av såväl språk som innehåll som väsentligt bidragit till att göra texten bättre. Bengt Nilsson har lagt ner ett storartat arbete som faktagranskare av texten. Tack för dina värdefulla synpunkter och kommentarer. Flera hjälpsamma vänner har haft godheten att läsa och kommentera texten. Jag tackar Peter Danielsson, Fredrik Kjällbring, Eije Hagelberg, Johan Nilsson och Christian Sandahl för kloka syn punkter på både innehåll och språk. Många människor som lever idag har svårt att tänka sig att det inte är särskilt länge sedan dålig väderlek innebar att man fick svälta och att det med jämna mellanrum dök upp epidemier som skördade tiotusentals offer. I ett land som inte varit i krig på snart 200 år kan det vara svårt att tänka sig att det fanns en tid då krig var ett normaltillstånd. Förhoppningsvis kan boken om Sverige och det stora nordiska kriget bidra till att ge läsaren perspektiv på vår egen tid. Det var inte länge sedan apokalypsens ryttare sprängde fram över den svenska jorden. Växjö i januari 2009 Olle Larsson

8 Prolog Tecknen år 1697 talade sitt tydliga språk. Svåra tider stod för dörren och ofärd var att vänta. Kungen, Karl XI, som under en lång tid plågats av svåra buksmärtor, avled i början av april. Obduktionen visade att hela bukhålan var full av cancersvulster. Under två års tid hade dessutom skördarna slagit fel till följd av ogynnsam väderlek. Vintrarna hade varat ända till midsommar och somrarna sedan regnat bort. Missväxten slog hårt mot stora delar av riket, och rykten visste berätta att folket på många håll fått blanda agnar, halm, bark och rötter i brödet om man ens hade något. Många var de som dukat under av hunger eller av de sjukdomar som följde i svältens spår. Rödsot och fläckfeber härjade på flera platser och människor föll offer för liemannens skära. Västmanland, Dalarna, Uppland och Södermanland tillhörde de delar av riket som led svårast. I tusental sökte sig de svältande till huvudstaden. Här höll de till på gatorna där de drog omkring i jakt på föda. Värst drabbades emellertid den östra rikshalvan. I Finland hade svälten tagit livet av upp emot en fjärdedel av befolkningen. Uppskattningsvis människor dog svältdöden eller föll offer för de härjande sjukdomarna under nödåren. Den sjunde maj, medan den döde kungen fortfarande stod lik på slottet Tre kronor, kom elden lös i den gamla kungaborgen. De båda knektar som skulle hålla vakt på vinden hade övergivit sina

9 12 Stormaktens sista krig poster. När de kom tillbaka hade elden redan fått fäste och stod inte att hejda. De skräckslagna åskådarna kunde se eldslågor slå ut överallt under koppartaket. Kungafamiljen utrymde slottet och Karl XI:s lik fördes i säkerhet. Kroppen bars först till stallet och därefter till greve Pers hus för att slutligen hamna i Riddarholmskyrkan. Slottet var helt övertänt och stod inte att rädda. Med ett brak störtade de åtta kanonerna i det höga tornet ner i drottningens vinkällare. Rasade gjorde också den stora kyrkklocka som hängt i taket. Som ett järtecken som förebådade onda tider kunde de som sökt sig ut för att beskåda katastrofen se hur de tre kronorna på tornets tak, symbolen för riket och kungamakten, blev lågornas rov. Vid kungens begravning i Storkyrkan i november samma år höll ärkebiskopen Olof Svebilius tal. Han var orolig för vad som skulle komma då han sammanfattade läget i riket: Uti Helgedomen och Guds församling, ja i hela Israel, det är överallt i vårt fädernesland, höres inget annat än denna klagorösten: Konungen, landets fader, är död. Konungens gemål och landets moder är död. Konungens härliga borg är av eld förtärd och i aska lagd, och landets invånare försmäktar av hunger och förgås. Tecknen bådade verkligen inte gott men än var det inte riktigt slut på förebuden om onda tider. Sedan riksdagen förklarat den blott femtonårige Karl XII myndig i november 1697 kröntes den unge kungen i ett snöigt Stockholm den 14 december samma år. Över fyra hundra personer, de flesta svartklädda, hade samlats på Riddarholmen där de kungliga hade sitt residens. Sorgkläder var påbjudna av hänsyn till den gamle kungens bortgång. Vid tidigare kröningar hade rikets ärkebiskop placerat kronan på kungens huvud, men när Karl XII steg ut på kungshusets trappa klockan åtta på kröningsdagens morgon satt redan kronan på den kungliga hjässan. Den svenske monarken var den förste svenske kung som ärvde ett en-

10 Prolog 13 välde. I samma ögonblick som han satt upp på sin häst för att rida bort till Storkyrkan gled kronan av hans huvud. Överste marskalken Johan Gabriel Stenbock lyckades emellertid fånga den innan den slog i marken. Detta var också ett tecken som inte bådade gott för framtiden. Efter akten i kyrkan gled smörjelsehornet ur ärkebiskopens händer och föll i golvet. Ännu ett tecken som tydde på att olyckor stod att vänta. Vad skulle framtiden bära i sitt sköte för den unge kungen och det svenska stormaktsväldet, ett välde som byggts upp genom krigiska erövringar under drygt 130 år? Den svenska stormakten tar form Fram till tiden för Gustav Vasas död kan den svenska utrikespolitiken beskrivas som defensiv och återhållsam. Men efter 1560 började Sverige föra en allt mer expansiv politik samtidigt som de styrande började kasta sina blickar österut. Danmark var alltjämt arvfienden men nu började även Polen och Ryssland att uppfattas som potentiella hot. En viktig faktor bakom den nya utrikespolitiska inriktningen var det politiska vakuum som uppstått i Östersjöområdet efter det att den så kallade Ordensstaten i Baltikum upplösts. Plötsligt blev det möjligt för nya makter att försöka skaffa sig inflytande över bland annat de viktiga hamnstäderna i Estland och Livland som tidigare kontrollerats av Tyska orden. Ytterst handlade det om att tillskansa sig så mycket som möjligt av de inkomster som handeln över de baltiska hamnarna inbringade. Till detta kan läggas att den ryska marknaden var viktig för flera västeuropeiska länder. Inte minst varor som hampa och lin var av stor betydelse för de stora sjöfartsnationerna England och Holland. I och med detta skapades en rivalitet mellan Ryssland, Polen, Danmark och Sverige som bottnade i att samtliga önskade flytta fram sina positioner i Östersjöområdet.

11 14 Stormaktens sista krig En kapplöpning om Baltikum inleddes. I slutet av 1550-talet hade Ryssland lagt under sig Narva och Dorpat. År 1561 skaffade Sverige sig kontroll över Reval och de tre estniska landskapen Harrien, Wierland och Jerven. Danmark köpte Ösel av Ordensstaten medan Livland anslöt sig till Polen. Handelspolitiskt innebar detta att Sverige, Ryssland och Polen kontrollerade hamnar som var av stor betydelse för den ryska handeln med Västeuropa. Danmark kunde genom sin kontroll över Öresund blockera handeln och därmed spela en viktig roll i kampen om Östersjön. De spänningar som rivaliteten orsakade skulle snart leda till öppen konflikt. År 1563 bröt krig ut mellan Sverige och Danmark. Kriget, som kallas det nordiska sjuårskriget, avslutades 1570 genom freden i Stettin. Här bekräftades rikenas gamla gränser. Den danska kungen avsade sig sina anspråk på den svenska kronan medan Johan III avstod från sina anspråk på Norge. Älvsborg, som var Sveriges enda hamn i väster, hade erövrats av danskarna under kriget och skulle därför återlösas av svenskarna med daler silvermynt. För att betala lösen för Älvsborg lades en ny skatt på de svenska bönderna. Varje hushåll skulle betala en tiondel av sin förmögenhet i koppar, silver och boskap. För svenskt vidkommande präglades det sena 1500-talet av krig med Ryssland. Redan mellan åren 1554 och 1557 hade de båda länderna varit i krig med varandra. Under 1560-talet gjorde svenskarna försök att blockera den ryska handeln över Narva för att istället förlägga den till de svenska städerna Reval och Viborg. År 1581 erövrades Narva av svenska trupper. Det kom emellertid inte att få de konsekvenser för handeln som man hoppats på. Ryssarna förlade istället sin handel till Archangelsk vid Vita havet. Nya fientligheter blossade upp under 1590-talet. Då konflikten avslutades genom freden i Teusina 1595 bekräftades det svenska innehavet av Estland. Sverige avstod Kexholms län mot att ryssarna lovade att omdirigera sin handel från Archangelsk till Reval och Viborg. I

12 Prolog 15 praktiken kom emellertid den huvudsakliga handeln att även fortsättningsvis gå över Archangelsk eller över de polska hamnarna. I samband med de svenska tronföljdsstriderna vid slutet av 1590-talet försämrades relationerna till Polen. Sigismund, som var kung i såväl Sverige som Polen, fördrevs från den svenska tronen av sin farbror hertig Karl och gjorde ända fram till sin död 1632 anspråk på kronan. Ytterligare en anledning till den ökade spänningen mellan de båda länderna var kampen om Estland och Livland. Konflikten eskalerade och krig bröt ut under tidigt 1600-tal. Då Karl IX dog 1611 dominerade Sverige i Estland medan Polen kontrollerade i stort sett hela Livland. En av den svenska historievetenskapens klassiska tvistefrågor har handlat om vilka motiv som låg bakom den svenska stormaktspolitiken. Grovt sett kan man urskilja tre olika förklaringsmodeller. En förklaring som framförts är att utrikespolitiken dikterades av omsorg om rikets säkerhet. Av rädsla för att bli inringad av Danmark, Ryssland eller Polen var Sverige tvunget att blanda sig i kampen om de baltiska områdena. Danmark kunde, som tidigare nämnts, stänga till Öresund samt hota den svenska hamnen Älvsborg i väster. Anhängarna av denna förklaringsmodell menar att det var rädslan för att Danmark skulle etablera sig i Estland som drev Erik XIV att ta kontroll över Reval. Eftersom Ösel och Gotland var i danska händer skulle ett ökat danskt inflytande vid Finska viken kunna leda till en militär inringning av Sverige. Lika farligt var det om Ryssland nådde ut till Östersjön eller om det polska inflytandet vid Östersjökusten ökade. När Sverige väl etablerat sig på andra sidan Östersjön föddes en ny försvarspolitisk doktrin tanken på att förvandla Östersjön till ett svenskt innanhav, ett dominium maris Baltici. Andra forskare hävdar att det snarare var ekonomiska motiv som låg bakom den expansiva utrikespolitiken. Målet för Sverige var att skaffa sig monopol på tullinkomsterna från handeln mellan

13 16 Stormaktens sista krig Ryssland och Baltikum å ena sidan och Väst- och Mellaneuropa å den andra. Hampa, lin och virke från Ryssland var eftertraktade produkter i väst. Viktig var också handeln med spannmål från Polen och Litauen. De forskare som förfäktar denna förklaringsmodell lyfter fram de svenska försöken att få den ryska handeln att gå över svenska hamnar som ett argument för att de ekonomiska motiven skall ha varit avgörande för den svenska Östersjöpolitiken. En tredje uppfattning är att den svenska stormaktspolitiken drevs fram av adeln. En lyckosam svensk expansionspolitik skulle medföra välavlönade militära och civila ämbeten i de nyerövrade provinserna. Att dessa ämbeten skulle tillfalla adeln var självklart då adelsståndet hade ensamrätt till högre poster i rikets tjänst. Genom donationer av jord skulle de kunna berika sig på krigen som också skapade nya karriärmöjligheter. Debatten kring motiven bakom den svenska stormaktspolitiken fortsätter. Idag menar de flesta forskare att det var en kombination av säkerhetspolitiska och ekonomiska överväganden som låg bakom den förda politiken. I Ryssland rådde stor politisk oreda efter den gamla tsarättens utdöende, och perioden mellan 1603 och 1613 kallas i historieskrivningen den stora oredan. Sverige utnyttjade det politiska kaoset för att föra en allt aggressivare utrikespolitik gentemot Ryssland. Svenska trupper blandade sig i det ryska inbördeskriget och 1610 nådde en styrka Moskva. Jacob De la Gardie marscherade in i staden och stannade där ett par månader. Svenskarna tvingades senare att retirera efter att ha försökt undsätta Smolensk men misslyckats. Följande år lanserade en av de stridande fraktionerna Karl Filip, Gustav II Adolfs bror, som kandidat till den ryska tronen. En annan gruppering ville istället se Vladislav, den polske kungen Sigismunds son, som rysk tronföljare. Härigenom kom de svenska och de polska intressena att kollidera. En svensk framgång i den

14 Prolog 17 ryska konflikten nåddes 1611 då Novgorod erövrades. Sverige blandade sig inte enbart i inrikespolitiken utan försökte även skaffa sig kontroll över den ryska handeln vid Ishavet. Sverige ställde krav på att få delar av Lappmarken. Detta gjorde att Danmark kom att känna sin ställning hotad. Den danske kungen Kristian IV hade under lång tid argumenterat för nödvändigheten av ett nytt krig mot Sverige. Hans mål var att återställa och säkra den danska dominansen i Östersjöområdet. En del forskare menar att Lappmarksproblematiken inte spelade någon större roll i den uppblossande konflikten mellan Sverige och Danmark. De svenska ambitionerna i området hade redan kommit på skam då kriget bröt ut. Efter moget övervägande gav det danska rådet kungen sitt medgivande. Fejdebrevet utfärdades den 4 april och i maj 1611 kom krigsförklaringen. Kriget, som gått till historien som Kalmarkriget, avslutades genom freden i Knäred Svenskarna hade besegrats och tvingades formellt att ge upp sina anspråk på Lappmarken vid Ishavet. Danmark, som ännu en gång erövrat Älvsborgs fästning, behöll denna samt sju härader fram till dess att en ny lösensumma betalats. Denna Älvsborgs andra lösen, som skulle betalas under åren , tvingade staten att ta lån i utlandet och öka exporten av koppar. Man vände sig till Holland som var en av de ledande handelsnationerna under 1600-talet. Holländarna var missnöjda med den danska handelspolitiken och inte minst med tullhöjningarna i Öresund. Det låg i Hollands intresse att inte någon nordisk makt ensam tilläts behärska Östersjön. Ett svenskt-holländskt samarbete inleddes därför i Haag År 1613 var den stora oredan i Ryssland över och en ny dynasti, den romanovska, tog plats på den ryska tronen. Krigstillstånd rådde mellan Ryssland och Sverige. Svenskarna krävde att få ersättning för sina insatser under inbördeskriget. Fred slöts fyra år senare, i Stolbova 1617, och Sverige erhöll då Kexholms län och Ingermanland.

15 18 Stormaktens sista krig Med Polen hade Sverige varit i krig sedan slutet av 1500-talet. Svenskarna närde en önskan om att förvärva Livland från Polen medan polackerna å sin sida ville driva bort svenskarna från Estland. Ytterligare en orsak till konflikten var dynastisk. Sigismund gjorde alltjämt anspråk på den svenska kronan. Efter freden i Stolbova tog Sverige nya tag i kampen mot Polen som befann sig i krig med Ryssland. En stor svensk framgång nåddes 1621 då Riga erövrades. De polska försöken att återta kontrollen över Livland stoppades i slaget vid Wallhof Stillestånd slöts i Altmark 1629 där Polen erkände de svenska besittningarna i Livland och avstod från städerna Elbing, Frauenberg, Braunsberg och Memel under en sexårsperiod. Sverige och Danzig ingick en överenskommelse som innebar att den svenska kronan och staden delade på tullinkomsterna. Det polska kriget var således en stor framgång för Sverige. Handelsvägarna längs Düna, Njemen och Weichsel var nu under svensk kontroll och därmed stora delar av den polska Östersjöhandeln. Ett viktigt steg på vägen mot rollen som europeisk stormakt tog Sverige genom sin inblandning i det trettioåriga kriget Huvudmotståndare i kriget var inledningsvis den protestantiska unionen och den katolska ligan. Danmark blandade sig i konflikten på den protestantiska sidan men besegrades och tvingades dra sig ur Den tyska Östersjökusten var då besatt av den katolska ligans trupper. Utvecklingen medförde att de kejserliga anspråken i Östersjöområdet kolliderade med de svenska. I forskningen har man diskuterat hur stort det kejserliga hotet mot Sverige i realiteten var. Det var emellertid inte första gången som kejsaren och den svenske kungen var i konflikt med varandra. Redan under det polska kriget hade kejsaren sänt hjälptrupper till den polske kungen. År 1628 bad staden Stralsund om svensk hjälp mot Albrecht von Wallensteins trupper. Ett avtal slöts mellan staden och Gustav II Adolf. Svenska trupper sändes till stadens hjälp och Stralsund kom

16 Prolog 19 att bli en stödjepunkt för de kommande svenska operationerna i Tyskland. Efter stilleståndet i Altmark 1629 kunde den svenske kungen rikta all sin uppmärksamhet mot situationen i Tyskland. Den svenska hären landsteg på tysk mark sommaren Svenskarna var i behov av ekonomiskt stöd för den militära kampanjen. Efter förhandlingar med Frankrike ingicks traktaten i Bärwalde Genom denna garanterades Sverige årliga subsidier på riksdaler mot att man höll en armé på man i Tyskland. Den svenska insatsen i trettioåriga kriget kom att bli framgångsrik och då freden slöts fick man skörda frukterna av krigsansträngningarna. Enligt traktaten från den westfaliska freden 1648 fick Sverige Vorpommern med Rügen, delar av Hinterpommern med Stettin, Wismar i Mecklenburg samt biskopsdömena Bremen och Verden. Därmed var det kejserliga hotet mot Östersjön avvärjt. Genom sina tyska besittningar kom Sverige att bli representerat bland de tyska riksständerna. Redan innan freden slutits 1648 hade ett tillfälle till en uppgörelse med den gamla ärkefienden Danmark yppat sig. År 1643 genomfördes ett svenskt anfall söderifrån under ledning av fältmarskalken Lennart Torstenson. Blixtattacken tog danskarna på sängen och de besegrades. Då fred slöts i Brömsebro 1645 avträdde Danmark Gotland, Ösel, Jämtland och Härjedalen ovillkorligen och Halland på trettio år till Sverige. Svenskarna fick dessutom tullfrihet i Öresund. Sverige hade nu tagit över rollen som den dominerande makten i området runt Östersjön. Efter frederna 1645 och 1648 uppkom nya hotbilder. De angränsande tyska furstestaterna utgjorde ett potentiellt framtida hot, inte minst Brandenburg, som var intresserat av Pommern. Hertigdömet skulle egentligen ha tillfallit Brandenburg efter den siste hertigens död. Danmark var revanschlystet efter nederlaget och orienterade sig därför mot länder som kunde tänkas vara intresserade av att föra en antisvensk politik. Till dessa länder hörde nu Holland

17 20 Stormaktens sista krig som kände sig besvärat av den svenska dominansen i Öster sjöområdet. Under tiden hade situationen i Ryssland stabiliserat sig och de styrande kände sig redo att försöka återvinna det som förlorats till Sverige och Polen. Svenskarna, som fruktade en rysk framstöt, beslutade om nya rustningar och vände sig till Polen med ett allianserbjudande. Tanken var att Polen skulle ingå ett förbund med Sverige. Förhandlingar mellan de båda länderna inleddes i Lübeck 1651 och fortsatte ända fram till De kom emellertid att bli resultatlösa. Sverige fattade då beslut att anfalla Polen och krig bröt ut sommaren Svenskarna var framgångsrika, Warszawa och Kraków erövrades snabbt och den polske kungen tvingades fly. Karl X Gustav fortsatte fälttåget i Västpreussen där endast staden Danzig stod emot svenskarna. Kriget ledde till uppkomsten av en nationell motståndsrörelse i Polen. De svenska framgångarna avstannade och svenskarna fick inrikta sig på att hålla ställningarna vid Östersjön. Holländarna sände en flotta till Danzigs skydd och ingick ett förbund med Danmark. Svenskarna tvingades till reträtt. För att vinna tid slöt svenskarna ett avtal med holländarna i Elbing i september I denna brydsamma situation anföll Ryssland Sverige 1656 och slöt samtidigt ett stilleståndsavtal med Polen i Vilnius. Situationen gjorde att svenskarna tvingades avsätta stora truppstyrkor för att försvara de baltiska provinserna och Finland. I konflikten gav kejsaren Polen sitt stöd och Brandenburg, som tidigare varit i förbund med Sverige, bytte sida. Danmark såg nu sin chans att återerövra det som förlorats till Sverige 1645 och förklarade krig i juni Ur dansk synvinkel var läget synnerligen gynnsamt då svenskarna hade händerna fulla i såväl Baltikum som Polen. I denna situation valde Karl X Gustav att bryta upp med sin här från det polska området och tåga mot Danmark. Precis som 1643 anföll svenskarna söderifrån. Jylland

18 Prolog 21 erövrades, och tack vare den starka vinterkylan som gjorde att Stora och Lilla Bält frös till kunde den svenska armén tåga över isen och besegra de danska trupperna. I den fred som slöts i Roskilde 1658 fick Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Det svenska riket nådde därmed sin största territoriella utsträckning någonsin. Sedan stillestånd ingåtts med Ryssland beslutade den svenske kungen att danskarna skulle tvingas till total underkastelse en gång för alla. Ett nytt krig bröt ut i augusti Köpenhamn belägrades av svenskarna men en holländsk flotta kom till stadens undsättning. Den svenska blockaden bröts och fred slöts efter medling av västmakterna. I freden i Köpenhamn 1660 tvingades Sverige återlämna Bornholm och Trondheims län till Danmark. Samma år slöts freden i Oliva med Polen som definitivt avstod Livland till Sverige och avsade sig alla anspråk på den svenska kronan. Följande år ingicks ett fredsavtal med Ryssland i Kardis utan några landavträdelser talet präglades av en fredlig utrikespolitik från svensk sida. Det överskuggande målet var att skydda den nyvunna stormaktsställningen. Svenskarna behövde skaffa sig bundsförvanter. Sverige orienterade sig mot England och anledningarna till detta var flera. Den tidigare bundsförvanten Holland hade agerat antisvenskt under krigen på 1650-talet och dessutom hade holländarna erövrat kolonin Nya Sverige i Nordamerika 1655 liksom den svenska handelsstationen Cabo Corso i Västafrika. Under den senare delen av 1660-talet skedde ett närmande mellan England och Holland. Syftet med det ingångna förbundet var att stävja en fransk expansion på kontinenten. Till detta läger anslöt sig Sverige. Under 1670-talet sprack alliansen mellan England, Holland och Sverige då engelsmännen närmade sig Frankrike. Fransmännen försökte få till stånd ett förbund med Danmark. I denna skärpta utrikespolitiska situation såg sig Sverige tvunget att rusta och för

19 22 Stormaktens sista krig detta krävdes subsidier. Fransmännen förklarade sig vara villiga att hjälpa Sverige ekonomiskt mot att svenskarna lovade att ingripa militärt om någon tysk makt skulle angripa Frankrike. Fransmännen förband sig att göra detsamma i motsvarande situation. Ett förbund mellan Sverige och Frankrike ingicks Mellan åren 1673 och 1674 bildades en antifransk allians bestående av Holland, Österrike, Spanien, Brandenburg, Lüneburg och Danmark. De sistnämnda tre staterna hoppades kunna göra territoriella vinster på Sve riges bekostnad. Efter påtryckningar från Frankrike gick svenska trupper, stationerade i Pommern, in i Brandenburg Här tvingades de till reträtt efter att ha besegrats i slaget vid Fehrbellin Samtidigt gick danska trupper in i Holstein-Gottorp som sedan 1661 var i förbund med Sverige. Hertigen fängslades och tvingades överlämna sina fästningar. Samma år kom den danska krigsförklaringen mot Sverige. I krigets inledning led den svenska flottan ett förödande nederlag utanför Ölands södra udde. En dansk här landsteg i Skåne men efter den svenska arméns seger vid det blodiga slaget vid Lund i december 1676 inträffade en vändpunkt i kriget. Skåne återerövrades, och i och med att de svenska trupperna intog Kristianstad 1678 var kriget till ända. Jakten på snapphaneförband fortsatte emellertid under det följande året. Fred slöts i Fontainebleau 1679 där Sverige endast tvingades till marginella landavträdelser till Brandenburg och Lüneburg. Såväl svenskarna som danskarna ogillade att fransmännen mäklat fred över deras huvuden och ingick därför en egen fred i Lund den 26 september Fredsvillkoren var emellertid desamma. För att ytterligare befästa freden ingick den svenske kungen Karl XI äktenskap med den danska prinsessan Ulrika Eleonora i maj samma år. Bröllopet firades på Skottorps slott i Halland. Efter freden följde en drygt tjugoårig fredsperiod innan de rivaliserande staterna åter drabbade samman.

20 Prolog 23 Det svenska stormaktsväldet byggdes således upp under en hundraårsperiod genom en rad krig som ledde till territoriella vinster. Dessa ledde i sin tur till misstänksamhet och fientlighet mellan de länder som deltog i kampen om makt och inflytande kring Östersjön. Den fredsperiod som följde var en tid då rivalerna slickade sina sår och bidade sin tid. Sverige var mäktigt men i vassen lurade tre hämndlystna och revanschsugna stater: Danmark, Ryssland och Polen. I slutet av 1690-talet härjades Sverige av hungersnöd och sjukdomar, kungen var omyndig och ingen visste riktigt vad som skulle ske. Läget tedde sig gynnsamt för Sveriges fiender och de förberedde sig för krig. Kriget, som bröt ut tidigt på våren 1700, benämns det stora nordiska kriget.

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media Lars Ericson Wolke 1658 tåget över bält historiska media 3 1658. tåget över bält tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004) Svenska frivilliga

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden utförlig. fakta Stormaktstiden utförlig Stormaktstiden varade i ca 100 år. Från 1611-1718. Sverige var stort till ytan med hade endast 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med Tyskland och Frankrike som hade

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Nr DJÄVULENS KUSK KARLSSON & KARLSSON

Nr DJÄVULENS KUSK KARLSSON & KARLSSON Nr 1 2016 DJÄVULENS KUSK KARLSSON & KARLSSON KARL KÄMPE 1700-TALETS STÖRSTE HJÄLTE Det tidiga 1700-talet var en tumultartad tid. I Europa följde den ena blodiga konflikten efter den andra och landgränserna

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Uppdrag: gör Danmark sven

Uppdrag: gör Danmark sven Uppdrag: gör Danmark sven I början av 1600-talet drömde Danmarks kung om att styra hela Norden. Senare gjorde svenskarna upp planer på att erövra Danmark. Men 1600-talets krig nationalmuseum, stockholm

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen.

Kort historik. hela den militära organisationen, inklusive officerarna, och den civila statsförvaltningen. 1 Kort historik Sedan 1815 har det oavbrutet rått fred i Sverige, en längre tid än i något annat land i Europa. Tidigare var förhållandet helt annorlunda. Mellan år 1600 och 1815 befann sig landet i krig

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Sveriges historia

Sveriges historia GÖRAN BEHRE LARS-OLOF LARSSON EVA ÖSTERBERG Sveriges historia 1521-1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Innehåll Regentlängd 7 Förord 9 Periodiseringens dilemma 10 Vasatiden och stormaktstiden 13 AV

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

SVENSKTIDEN I POMMERN

SVENSKTIDEN I POMMERN S C H W E D E N S T R A S S E HELMUT BACKHAUS SVENSKTIDEN I POMMERN Pommerns svensktid började under Trettioåriga kriget genom att kung Gustav II Adolf 1628 skickade en hjälpkår till Stralsund som belägrades

Läs mer

Karl XII Text & foto Carl-Henrik Larsson

Karl XII Text & foto Carl-Henrik Larsson Stormaktens siste regent Karl XII Text & foto Carl-Henrik Larsson Ingen annan svensk kung har blivit så omdebatterad, utnyttjad i olika syften, och både hyllad och avskydd som Karl XII. Men oavsett hur

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Vad en tavla kan berätta

Vad en tavla kan berätta Vad en tavla kan berätta För att förstå den roll Magnus Stenbock senare fick i historien, måste vi gå lite tillbaka i historien. Magnus Stenbocks pappa var generalguvernör för Skåne, Blekinge och Halland.

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG

FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG 1 ERIK NORBERG 2 november 2014 FÖRE 1814: 300 ÅR AV KRIG Sammanfattning I detta avsnitt tecknas den långa period av krig som föregick den tvåhundraåriga freden. Från Gustav Vasa till konventionen i Moss

Läs mer

Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991.

Några reflektioner till Västsverigeutredningen, med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Skåne, Halland och Blekinge en sammanhållande region Av Uno Röndahl Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Av förorden

Läs mer

FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718.

FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718. \J FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718. MARTIN VEIBULL, MAGNUS HÖJ ER M. FL. MED 485 AFBILDN1NGAB. STOCKHOLM AKTIEBOLAGET HIERTAS BOKFÖBLAG FJEKDE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES STORHETSTID. 1611-1718. (Gustaf II Adolf

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. Innehåll. 1. Afhandlingar. Krigsfolks-Ordning. Första afdeln. Om utskrifning sid. 1. Af hvilka den förrättas,

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Skåneland. Den blodiga kampen om. D et Danmark som växte

Skåneland. Den blodiga kampen om. D et Danmark som växte Den blodiga kampen om Skåneland Denna karta är framställd 1650 av den danske kartografen Johannes Mejer (1606 74). Den är mycket intressant eftersom den visar Danmark med tillhörande Skånelandskap åtta

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,

Läs mer

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare!

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare! 1 Nationaldagen 6 juni 2012 Bästa ängelholmare! Idag är det Sveriges Nationaldag, 6 juni, 2012. En sådan här dag känner vi historiens vingslag sväva över oss alla. Vår svenska historia i forntid och nutid

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube Sverige och Vasatiden - Erik XIV Erik XIV blir Sveriges nya kung När Gustav Vasa dör 1560 har han delat ut olika delar

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson VASA- SÖNERNA en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson Under fem decennier regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund. En ytterst intressant

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1

10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 10 januari 2015 Lasse Ericssons Släkt Sida 1 Lars Jönsson Flygare. Född 8 januari 1720 i Älgesta (Elgestad), Kil (T). 1 Soldat nr 115 vid Västmanlands regemente, Kungsörs kompani från 1742. Lars Jonsson

Läs mer

Gustaf Adolf den store

Gustaf Adolf den store NILS AHNLUND Gustaf Adolf den store EFTERSKRIFT AV INGVAR ANDERSSON BOKFÖRLAGET ALDUS/BON N IERS STOCKHOLM INNEHALL VÄGEN TILL KRONAN 1. Söderköpings riksdag 1597. Kristina av Holstein, Sigismund och hertig

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG

HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG 1 HÄLSINGE REGEMENTE PÅ FÄLTTÅG Trettioåriga kriget Under 1630 blev Joakim Brahe chef över Hälsinge regemente. Halva regementet deltog i Gustav II Adolfs landstigning i Tyskland sommaren 1630 och medverkade

Läs mer

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 4. En värld i lågor Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 4 Japan är på väg att ta över hela Stilla havet, de enda som står i deras väg är USA. På

Läs mer

Mayanska jordbruksmetoderna

Mayanska jordbruksmetoderna Allmänt om Mayorna Mayalandet sträckte sig från sydöstra delen av Mexico till de allra västra delarna av Honduras. Området kan delas in i tre zoner. Enligt en forskning kom de första människorna som bosatte

Läs mer

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

AXEL OXENSTIERNA. intill Gustav Adolfs död. P. A. Norstedt & Söners

AXEL OXENSTIERNA. intill Gustav Adolfs död. P. A. Norstedt & Söners AXEL OXENSTIERNA / intill Gustav Adolfs död NILS AHNLUND P. A. Norstedt & Söners Förlag I Stockholm Före karulerjtiden INNEHALL Ätten Oxenstierna 7 i. Salstaherrarna under medeltiden, s. 7. 2. Gabriel

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Sävar kyrkas historik

Sävar kyrkas historik Sävar kyrkas historik Materialet till denna broschyr blev framtaget i samband med Kulturhusens dag Rum för religion den 8 september 2002. Reviderad 2006. Sävar Kyrka Redan i slutet av 1700-talet var Umeå

Läs mer

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Undervisning: Chuck Smith Här har vi en underbar inblick i Guds nåd mot oss i Kristus. För: "Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

MEDELTIDEN. ca

MEDELTIDEN. ca MEDELTIDEN ca1050-1520 Medeltiden var en intensiv expansionsperiod, både materiellt och andligt. Under medeltiden utvecklades jordbruket i takt med att nya jordbruksmetoder och uppfinningar togs i bruk.

Läs mer

Det stora nordiska kriget 1700 1721

Det stora nordiska kriget 1700 1721 PETER ULLGREN Det stora nordiska kriget 1700 1721 EN BERÄTTELSE OM STORMAKTEN SVERIGES FALL Av Peter Ullgren har på andra förlag utgivits Lantadel Adliga godsägare i Östergötland och Skåne vid 1600-talets

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer