Stormaktens sista krig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stormaktens sista krig"

Transkript

1 Stormaktens sista krig Sverige och stora nordiska kriget Olle Larsson historiska media

2 Historiska Media Box Lund Historiska Media och Olle Larsson 2009 Omslag: Jacob Wiberg Omslagsbild: Övergången över Düna 1701 av Dan Andersson Stawert Foto: Erik Cornelius/Nationalmuseum Kartor: Svante Ström, Anders Enquist Faktagranskning: Bengt Nilsson Sättning: Gyllene Snittet Tryck: ScandBook, Falun 2009 Tryckning: ISBN:

3 Innehåll Förord 9 Prolog 11 Den svenska stormakten tar form 13 Ett välde av fyrkantig skapnad 25 Hur riket styrdes 30 Kyrkans roll 34 Den politiska kulturen 38 Resurserna 40 Det kungliga enväldet 43 Orosmolnen hopar sig 49 Anfallsförbundet tar form 51 Den karolinska armén och flottan 58 Krigföringen 65 På slagfältet 70 Manligt och kvinnligt i den karolinska armén 74 Från Narva till Düna 81 Det danska kriget 83 Belägringen av Riga 86 Mot Narva 89 Med Guds hjälp 95 Övergången över Düna 101

4 Det svenska Israel 113 Predikstolen som propagandainstrument 115 Småskrifter, skillingtryck och visor 120 Teman i propagandavisorna fallet Narva 127 Propagandan utåt 130 Kriget i Polen 135 Slaget vid Kliszów 137 Jakten på August 142 Slaget vid Fraustadt 149 Freden i Altranstädt 155 Livet i fält och ombord 159 Mat och marscher 159 Sjukvården i fält 162 Religiös och världslig ordning 165 Breven hem 167 Livet på fartygen 172 Mot katastrofen 175 Uppbrottet från Sachsen 177 Lesna Poltavas moder 185 En armés undergång 191 Krigsfångarna 205 Krigsfånge i Sverige 206 Svenska fångar i Ryssland före Poltava 212 Efter Poltava 214 Mot Sibirien 217 Religionen under fångenskapen 219 Fångenskapens slut 222 Östersjöväldet går under 225 Vistelsen i Turkiet 225 Skåne ockuperas 230

5 Slaget vid Helsingborg 236 De baltiska områdena förloras 238 Kriget i de tyska provinserna 243 Slaget vid Gadebusch 250 Arméns undergång 253 Slutet närmar sig 257 Anfallet mot Finland 258 Den stora ofreden 263 I Stralsund 265 I skuggan av kriget 273 Den ekonomiska utvecklingen 274 Rikets styrelse 279 Manskapsförluster, missväxter och pest 282 Flyktingarna 287 Karolinernas kvinnor 290 Klagomål och missnöjesyttringar 294 De norska fälttågen 297 Det första norska fälttåget 298 Nya fälttågsplaner 302 Kungens död 308 Dödsmarschen över fjällen 311 Enväldets fall 313 Den döende stormakten 317 Rysshärjningarna sommaren Fredsförhandlingarna 321 Epilog 329 Bibliografi 335 Register 347

6 Förord Egentligen var det med det stora nordiska kriget som mitt historieintresse tog sin början. Många är de som fått höra historien om femåringen som tjatade sig till Den svenska historien i tio band på bokrean Det femte bandet med titeln Karolinska tiden är mer än välläst. Jag minns fortfarande hur jag fascinerades av bilderna i boken. Den svenska segern vid Narva, det framryckande svenska kavalleriet vid Gadebusch och Karl XII:s leriga uniform från Fredrikshald satte fantasin i rörelse. Under min barndom sände Sveriges Radio ett program som hette Morgonväktarna där lyssnarna fick ringa in och ställa frågor till olika ämnesexperter. Historieprofessorn Alf Åberg besvarade de frågor som handlade om historia och inte sällan rörde lyssnarnas funderingar Karl XII:s krig. På sin trygga skånska redogjorde professorn bland annat för den svenska landstigningen på Själland liksom för karolinernas svåra nederlag vid Poltava. Kanske är det just den där bokrean i början av 1970-talet och lördagsförmiddagarna framför radion i mina föräldrars kök i Oskarshamn som gör att jag idag är verksam som historiker och nu har skrivit en bok om just det stora nordiska kriget. I boken Stormaktens sista krig. Sverige och stora nordiska kriget har jag med kriget i fokus velat skildra livet i den svenska stormakten under de dryga tjugo år som konflikten pågick. De långa marscherna, fältslagen och livet i fält löper som en röd tråd genom berättelsen men även villkoren för de människor som levde i skug-

7 10 Stormaktens sista krig gan av kriget lyfts fram. Vilken roll spelade religionen? Hur försökte statsmakten få människorna i riket att ställa upp på den förda politiken? Hur påverkades befolkningen av den pestepidemi och de missväxter som drabbade landet under krigsåren? Detta är några av de olika teman som behandlas i boken. Att skriva en bok är i många avseenden ett mycket ensamt arbete. Det är därför av utomordentligt stor vikt att man då har människor omkring sig som man kan diskutera och samtala med under arbetets gång. Mitt största tack går till Lena Amurén på förlaget Historiska Media som följt arbetet med boken från början till slut. Tack för allt stöd och all uppmuntran under skrivprocessen och för din konstruktiva kritik av såväl språk som innehåll som väsentligt bidragit till att göra texten bättre. Bengt Nilsson har lagt ner ett storartat arbete som faktagranskare av texten. Tack för dina värdefulla synpunkter och kommentarer. Flera hjälpsamma vänner har haft godheten att läsa och kommentera texten. Jag tackar Peter Danielsson, Fredrik Kjällbring, Eije Hagelberg, Johan Nilsson och Christian Sandahl för kloka syn punkter på både innehåll och språk. Många människor som lever idag har svårt att tänka sig att det inte är särskilt länge sedan dålig väderlek innebar att man fick svälta och att det med jämna mellanrum dök upp epidemier som skördade tiotusentals offer. I ett land som inte varit i krig på snart 200 år kan det vara svårt att tänka sig att det fanns en tid då krig var ett normaltillstånd. Förhoppningsvis kan boken om Sverige och det stora nordiska kriget bidra till att ge läsaren perspektiv på vår egen tid. Det var inte länge sedan apokalypsens ryttare sprängde fram över den svenska jorden. Växjö i januari 2009 Olle Larsson

8 Prolog Tecknen år 1697 talade sitt tydliga språk. Svåra tider stod för dörren och ofärd var att vänta. Kungen, Karl XI, som under en lång tid plågats av svåra buksmärtor, avled i början av april. Obduktionen visade att hela bukhålan var full av cancersvulster. Under två års tid hade dessutom skördarna slagit fel till följd av ogynnsam väderlek. Vintrarna hade varat ända till midsommar och somrarna sedan regnat bort. Missväxten slog hårt mot stora delar av riket, och rykten visste berätta att folket på många håll fått blanda agnar, halm, bark och rötter i brödet om man ens hade något. Många var de som dukat under av hunger eller av de sjukdomar som följde i svältens spår. Rödsot och fläckfeber härjade på flera platser och människor föll offer för liemannens skära. Västmanland, Dalarna, Uppland och Södermanland tillhörde de delar av riket som led svårast. I tusental sökte sig de svältande till huvudstaden. Här höll de till på gatorna där de drog omkring i jakt på föda. Värst drabbades emellertid den östra rikshalvan. I Finland hade svälten tagit livet av upp emot en fjärdedel av befolkningen. Uppskattningsvis människor dog svältdöden eller föll offer för de härjande sjukdomarna under nödåren. Den sjunde maj, medan den döde kungen fortfarande stod lik på slottet Tre kronor, kom elden lös i den gamla kungaborgen. De båda knektar som skulle hålla vakt på vinden hade övergivit sina

9 12 Stormaktens sista krig poster. När de kom tillbaka hade elden redan fått fäste och stod inte att hejda. De skräckslagna åskådarna kunde se eldslågor slå ut överallt under koppartaket. Kungafamiljen utrymde slottet och Karl XI:s lik fördes i säkerhet. Kroppen bars först till stallet och därefter till greve Pers hus för att slutligen hamna i Riddarholmskyrkan. Slottet var helt övertänt och stod inte att rädda. Med ett brak störtade de åtta kanonerna i det höga tornet ner i drottningens vinkällare. Rasade gjorde också den stora kyrkklocka som hängt i taket. Som ett järtecken som förebådade onda tider kunde de som sökt sig ut för att beskåda katastrofen se hur de tre kronorna på tornets tak, symbolen för riket och kungamakten, blev lågornas rov. Vid kungens begravning i Storkyrkan i november samma år höll ärkebiskopen Olof Svebilius tal. Han var orolig för vad som skulle komma då han sammanfattade läget i riket: Uti Helgedomen och Guds församling, ja i hela Israel, det är överallt i vårt fädernesland, höres inget annat än denna klagorösten: Konungen, landets fader, är död. Konungens gemål och landets moder är död. Konungens härliga borg är av eld förtärd och i aska lagd, och landets invånare försmäktar av hunger och förgås. Tecknen bådade verkligen inte gott men än var det inte riktigt slut på förebuden om onda tider. Sedan riksdagen förklarat den blott femtonårige Karl XII myndig i november 1697 kröntes den unge kungen i ett snöigt Stockholm den 14 december samma år. Över fyra hundra personer, de flesta svartklädda, hade samlats på Riddarholmen där de kungliga hade sitt residens. Sorgkläder var påbjudna av hänsyn till den gamle kungens bortgång. Vid tidigare kröningar hade rikets ärkebiskop placerat kronan på kungens huvud, men när Karl XII steg ut på kungshusets trappa klockan åtta på kröningsdagens morgon satt redan kronan på den kungliga hjässan. Den svenske monarken var den förste svenske kung som ärvde ett en-

10 Prolog 13 välde. I samma ögonblick som han satt upp på sin häst för att rida bort till Storkyrkan gled kronan av hans huvud. Överste marskalken Johan Gabriel Stenbock lyckades emellertid fånga den innan den slog i marken. Detta var också ett tecken som inte bådade gott för framtiden. Efter akten i kyrkan gled smörjelsehornet ur ärkebiskopens händer och föll i golvet. Ännu ett tecken som tydde på att olyckor stod att vänta. Vad skulle framtiden bära i sitt sköte för den unge kungen och det svenska stormaktsväldet, ett välde som byggts upp genom krigiska erövringar under drygt 130 år? Den svenska stormakten tar form Fram till tiden för Gustav Vasas död kan den svenska utrikespolitiken beskrivas som defensiv och återhållsam. Men efter 1560 började Sverige föra en allt mer expansiv politik samtidigt som de styrande började kasta sina blickar österut. Danmark var alltjämt arvfienden men nu började även Polen och Ryssland att uppfattas som potentiella hot. En viktig faktor bakom den nya utrikespolitiska inriktningen var det politiska vakuum som uppstått i Östersjöområdet efter det att den så kallade Ordensstaten i Baltikum upplösts. Plötsligt blev det möjligt för nya makter att försöka skaffa sig inflytande över bland annat de viktiga hamnstäderna i Estland och Livland som tidigare kontrollerats av Tyska orden. Ytterst handlade det om att tillskansa sig så mycket som möjligt av de inkomster som handeln över de baltiska hamnarna inbringade. Till detta kan läggas att den ryska marknaden var viktig för flera västeuropeiska länder. Inte minst varor som hampa och lin var av stor betydelse för de stora sjöfartsnationerna England och Holland. I och med detta skapades en rivalitet mellan Ryssland, Polen, Danmark och Sverige som bottnade i att samtliga önskade flytta fram sina positioner i Östersjöområdet.

11 14 Stormaktens sista krig En kapplöpning om Baltikum inleddes. I slutet av 1550-talet hade Ryssland lagt under sig Narva och Dorpat. År 1561 skaffade Sverige sig kontroll över Reval och de tre estniska landskapen Harrien, Wierland och Jerven. Danmark köpte Ösel av Ordensstaten medan Livland anslöt sig till Polen. Handelspolitiskt innebar detta att Sverige, Ryssland och Polen kontrollerade hamnar som var av stor betydelse för den ryska handeln med Västeuropa. Danmark kunde genom sin kontroll över Öresund blockera handeln och därmed spela en viktig roll i kampen om Östersjön. De spänningar som rivaliteten orsakade skulle snart leda till öppen konflikt. År 1563 bröt krig ut mellan Sverige och Danmark. Kriget, som kallas det nordiska sjuårskriget, avslutades 1570 genom freden i Stettin. Här bekräftades rikenas gamla gränser. Den danska kungen avsade sig sina anspråk på den svenska kronan medan Johan III avstod från sina anspråk på Norge. Älvsborg, som var Sveriges enda hamn i väster, hade erövrats av danskarna under kriget och skulle därför återlösas av svenskarna med daler silvermynt. För att betala lösen för Älvsborg lades en ny skatt på de svenska bönderna. Varje hushåll skulle betala en tiondel av sin förmögenhet i koppar, silver och boskap. För svenskt vidkommande präglades det sena 1500-talet av krig med Ryssland. Redan mellan åren 1554 och 1557 hade de båda länderna varit i krig med varandra. Under 1560-talet gjorde svenskarna försök att blockera den ryska handeln över Narva för att istället förlägga den till de svenska städerna Reval och Viborg. År 1581 erövrades Narva av svenska trupper. Det kom emellertid inte att få de konsekvenser för handeln som man hoppats på. Ryssarna förlade istället sin handel till Archangelsk vid Vita havet. Nya fientligheter blossade upp under 1590-talet. Då konflikten avslutades genom freden i Teusina 1595 bekräftades det svenska innehavet av Estland. Sverige avstod Kexholms län mot att ryssarna lovade att omdirigera sin handel från Archangelsk till Reval och Viborg. I

12 Prolog 15 praktiken kom emellertid den huvudsakliga handeln att även fortsättningsvis gå över Archangelsk eller över de polska hamnarna. I samband med de svenska tronföljdsstriderna vid slutet av 1590-talet försämrades relationerna till Polen. Sigismund, som var kung i såväl Sverige som Polen, fördrevs från den svenska tronen av sin farbror hertig Karl och gjorde ända fram till sin död 1632 anspråk på kronan. Ytterligare en anledning till den ökade spänningen mellan de båda länderna var kampen om Estland och Livland. Konflikten eskalerade och krig bröt ut under tidigt 1600-tal. Då Karl IX dog 1611 dominerade Sverige i Estland medan Polen kontrollerade i stort sett hela Livland. En av den svenska historievetenskapens klassiska tvistefrågor har handlat om vilka motiv som låg bakom den svenska stormaktspolitiken. Grovt sett kan man urskilja tre olika förklaringsmodeller. En förklaring som framförts är att utrikespolitiken dikterades av omsorg om rikets säkerhet. Av rädsla för att bli inringad av Danmark, Ryssland eller Polen var Sverige tvunget att blanda sig i kampen om de baltiska områdena. Danmark kunde, som tidigare nämnts, stänga till Öresund samt hota den svenska hamnen Älvsborg i väster. Anhängarna av denna förklaringsmodell menar att det var rädslan för att Danmark skulle etablera sig i Estland som drev Erik XIV att ta kontroll över Reval. Eftersom Ösel och Gotland var i danska händer skulle ett ökat danskt inflytande vid Finska viken kunna leda till en militär inringning av Sverige. Lika farligt var det om Ryssland nådde ut till Östersjön eller om det polska inflytandet vid Östersjökusten ökade. När Sverige väl etablerat sig på andra sidan Östersjön föddes en ny försvarspolitisk doktrin tanken på att förvandla Östersjön till ett svenskt innanhav, ett dominium maris Baltici. Andra forskare hävdar att det snarare var ekonomiska motiv som låg bakom den expansiva utrikespolitiken. Målet för Sverige var att skaffa sig monopol på tullinkomsterna från handeln mellan

13 16 Stormaktens sista krig Ryssland och Baltikum å ena sidan och Väst- och Mellaneuropa å den andra. Hampa, lin och virke från Ryssland var eftertraktade produkter i väst. Viktig var också handeln med spannmål från Polen och Litauen. De forskare som förfäktar denna förklaringsmodell lyfter fram de svenska försöken att få den ryska handeln att gå över svenska hamnar som ett argument för att de ekonomiska motiven skall ha varit avgörande för den svenska Östersjöpolitiken. En tredje uppfattning är att den svenska stormaktspolitiken drevs fram av adeln. En lyckosam svensk expansionspolitik skulle medföra välavlönade militära och civila ämbeten i de nyerövrade provinserna. Att dessa ämbeten skulle tillfalla adeln var självklart då adelsståndet hade ensamrätt till högre poster i rikets tjänst. Genom donationer av jord skulle de kunna berika sig på krigen som också skapade nya karriärmöjligheter. Debatten kring motiven bakom den svenska stormaktspolitiken fortsätter. Idag menar de flesta forskare att det var en kombination av säkerhetspolitiska och ekonomiska överväganden som låg bakom den förda politiken. I Ryssland rådde stor politisk oreda efter den gamla tsarättens utdöende, och perioden mellan 1603 och 1613 kallas i historieskrivningen den stora oredan. Sverige utnyttjade det politiska kaoset för att föra en allt aggressivare utrikespolitik gentemot Ryssland. Svenska trupper blandade sig i det ryska inbördeskriget och 1610 nådde en styrka Moskva. Jacob De la Gardie marscherade in i staden och stannade där ett par månader. Svenskarna tvingades senare att retirera efter att ha försökt undsätta Smolensk men misslyckats. Följande år lanserade en av de stridande fraktionerna Karl Filip, Gustav II Adolfs bror, som kandidat till den ryska tronen. En annan gruppering ville istället se Vladislav, den polske kungen Sigismunds son, som rysk tronföljare. Härigenom kom de svenska och de polska intressena att kollidera. En svensk framgång i den

14 Prolog 17 ryska konflikten nåddes 1611 då Novgorod erövrades. Sverige blandade sig inte enbart i inrikespolitiken utan försökte även skaffa sig kontroll över den ryska handeln vid Ishavet. Sverige ställde krav på att få delar av Lappmarken. Detta gjorde att Danmark kom att känna sin ställning hotad. Den danske kungen Kristian IV hade under lång tid argumenterat för nödvändigheten av ett nytt krig mot Sverige. Hans mål var att återställa och säkra den danska dominansen i Östersjöområdet. En del forskare menar att Lappmarksproblematiken inte spelade någon större roll i den uppblossande konflikten mellan Sverige och Danmark. De svenska ambitionerna i området hade redan kommit på skam då kriget bröt ut. Efter moget övervägande gav det danska rådet kungen sitt medgivande. Fejdebrevet utfärdades den 4 april och i maj 1611 kom krigsförklaringen. Kriget, som gått till historien som Kalmarkriget, avslutades genom freden i Knäred Svenskarna hade besegrats och tvingades formellt att ge upp sina anspråk på Lappmarken vid Ishavet. Danmark, som ännu en gång erövrat Älvsborgs fästning, behöll denna samt sju härader fram till dess att en ny lösensumma betalats. Denna Älvsborgs andra lösen, som skulle betalas under åren , tvingade staten att ta lån i utlandet och öka exporten av koppar. Man vände sig till Holland som var en av de ledande handelsnationerna under 1600-talet. Holländarna var missnöjda med den danska handelspolitiken och inte minst med tullhöjningarna i Öresund. Det låg i Hollands intresse att inte någon nordisk makt ensam tilläts behärska Östersjön. Ett svenskt-holländskt samarbete inleddes därför i Haag År 1613 var den stora oredan i Ryssland över och en ny dynasti, den romanovska, tog plats på den ryska tronen. Krigstillstånd rådde mellan Ryssland och Sverige. Svenskarna krävde att få ersättning för sina insatser under inbördeskriget. Fred slöts fyra år senare, i Stolbova 1617, och Sverige erhöll då Kexholms län och Ingermanland.

15 18 Stormaktens sista krig Med Polen hade Sverige varit i krig sedan slutet av 1500-talet. Svenskarna närde en önskan om att förvärva Livland från Polen medan polackerna å sin sida ville driva bort svenskarna från Estland. Ytterligare en orsak till konflikten var dynastisk. Sigismund gjorde alltjämt anspråk på den svenska kronan. Efter freden i Stolbova tog Sverige nya tag i kampen mot Polen som befann sig i krig med Ryssland. En stor svensk framgång nåddes 1621 då Riga erövrades. De polska försöken att återta kontrollen över Livland stoppades i slaget vid Wallhof Stillestånd slöts i Altmark 1629 där Polen erkände de svenska besittningarna i Livland och avstod från städerna Elbing, Frauenberg, Braunsberg och Memel under en sexårsperiod. Sverige och Danzig ingick en överenskommelse som innebar att den svenska kronan och staden delade på tullinkomsterna. Det polska kriget var således en stor framgång för Sverige. Handelsvägarna längs Düna, Njemen och Weichsel var nu under svensk kontroll och därmed stora delar av den polska Östersjöhandeln. Ett viktigt steg på vägen mot rollen som europeisk stormakt tog Sverige genom sin inblandning i det trettioåriga kriget Huvudmotståndare i kriget var inledningsvis den protestantiska unionen och den katolska ligan. Danmark blandade sig i konflikten på den protestantiska sidan men besegrades och tvingades dra sig ur Den tyska Östersjökusten var då besatt av den katolska ligans trupper. Utvecklingen medförde att de kejserliga anspråken i Östersjöområdet kolliderade med de svenska. I forskningen har man diskuterat hur stort det kejserliga hotet mot Sverige i realiteten var. Det var emellertid inte första gången som kejsaren och den svenske kungen var i konflikt med varandra. Redan under det polska kriget hade kejsaren sänt hjälptrupper till den polske kungen. År 1628 bad staden Stralsund om svensk hjälp mot Albrecht von Wallensteins trupper. Ett avtal slöts mellan staden och Gustav II Adolf. Svenska trupper sändes till stadens hjälp och Stralsund kom

16 Prolog 19 att bli en stödjepunkt för de kommande svenska operationerna i Tyskland. Efter stilleståndet i Altmark 1629 kunde den svenske kungen rikta all sin uppmärksamhet mot situationen i Tyskland. Den svenska hären landsteg på tysk mark sommaren Svenskarna var i behov av ekonomiskt stöd för den militära kampanjen. Efter förhandlingar med Frankrike ingicks traktaten i Bärwalde Genom denna garanterades Sverige årliga subsidier på riksdaler mot att man höll en armé på man i Tyskland. Den svenska insatsen i trettioåriga kriget kom att bli framgångsrik och då freden slöts fick man skörda frukterna av krigsansträngningarna. Enligt traktaten från den westfaliska freden 1648 fick Sverige Vorpommern med Rügen, delar av Hinterpommern med Stettin, Wismar i Mecklenburg samt biskopsdömena Bremen och Verden. Därmed var det kejserliga hotet mot Östersjön avvärjt. Genom sina tyska besittningar kom Sverige att bli representerat bland de tyska riksständerna. Redan innan freden slutits 1648 hade ett tillfälle till en uppgörelse med den gamla ärkefienden Danmark yppat sig. År 1643 genomfördes ett svenskt anfall söderifrån under ledning av fältmarskalken Lennart Torstenson. Blixtattacken tog danskarna på sängen och de besegrades. Då fred slöts i Brömsebro 1645 avträdde Danmark Gotland, Ösel, Jämtland och Härjedalen ovillkorligen och Halland på trettio år till Sverige. Svenskarna fick dessutom tullfrihet i Öresund. Sverige hade nu tagit över rollen som den dominerande makten i området runt Östersjön. Efter frederna 1645 och 1648 uppkom nya hotbilder. De angränsande tyska furstestaterna utgjorde ett potentiellt framtida hot, inte minst Brandenburg, som var intresserat av Pommern. Hertigdömet skulle egentligen ha tillfallit Brandenburg efter den siste hertigens död. Danmark var revanschlystet efter nederlaget och orienterade sig därför mot länder som kunde tänkas vara intresserade av att föra en antisvensk politik. Till dessa länder hörde nu Holland

17 20 Stormaktens sista krig som kände sig besvärat av den svenska dominansen i Öster sjöområdet. Under tiden hade situationen i Ryssland stabiliserat sig och de styrande kände sig redo att försöka återvinna det som förlorats till Sverige och Polen. Svenskarna, som fruktade en rysk framstöt, beslutade om nya rustningar och vände sig till Polen med ett allianserbjudande. Tanken var att Polen skulle ingå ett förbund med Sverige. Förhandlingar mellan de båda länderna inleddes i Lübeck 1651 och fortsatte ända fram till De kom emellertid att bli resultatlösa. Sverige fattade då beslut att anfalla Polen och krig bröt ut sommaren Svenskarna var framgångsrika, Warszawa och Kraków erövrades snabbt och den polske kungen tvingades fly. Karl X Gustav fortsatte fälttåget i Västpreussen där endast staden Danzig stod emot svenskarna. Kriget ledde till uppkomsten av en nationell motståndsrörelse i Polen. De svenska framgångarna avstannade och svenskarna fick inrikta sig på att hålla ställningarna vid Östersjön. Holländarna sände en flotta till Danzigs skydd och ingick ett förbund med Danmark. Svenskarna tvingades till reträtt. För att vinna tid slöt svenskarna ett avtal med holländarna i Elbing i september I denna brydsamma situation anföll Ryssland Sverige 1656 och slöt samtidigt ett stilleståndsavtal med Polen i Vilnius. Situationen gjorde att svenskarna tvingades avsätta stora truppstyrkor för att försvara de baltiska provinserna och Finland. I konflikten gav kejsaren Polen sitt stöd och Brandenburg, som tidigare varit i förbund med Sverige, bytte sida. Danmark såg nu sin chans att återerövra det som förlorats till Sverige 1645 och förklarade krig i juni Ur dansk synvinkel var läget synnerligen gynnsamt då svenskarna hade händerna fulla i såväl Baltikum som Polen. I denna situation valde Karl X Gustav att bryta upp med sin här från det polska området och tåga mot Danmark. Precis som 1643 anföll svenskarna söderifrån. Jylland

18 Prolog 21 erövrades, och tack vare den starka vinterkylan som gjorde att Stora och Lilla Bält frös till kunde den svenska armén tåga över isen och besegra de danska trupperna. I den fred som slöts i Roskilde 1658 fick Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Det svenska riket nådde därmed sin största territoriella utsträckning någonsin. Sedan stillestånd ingåtts med Ryssland beslutade den svenske kungen att danskarna skulle tvingas till total underkastelse en gång för alla. Ett nytt krig bröt ut i augusti Köpenhamn belägrades av svenskarna men en holländsk flotta kom till stadens undsättning. Den svenska blockaden bröts och fred slöts efter medling av västmakterna. I freden i Köpenhamn 1660 tvingades Sverige återlämna Bornholm och Trondheims län till Danmark. Samma år slöts freden i Oliva med Polen som definitivt avstod Livland till Sverige och avsade sig alla anspråk på den svenska kronan. Följande år ingicks ett fredsavtal med Ryssland i Kardis utan några landavträdelser talet präglades av en fredlig utrikespolitik från svensk sida. Det överskuggande målet var att skydda den nyvunna stormaktsställningen. Svenskarna behövde skaffa sig bundsförvanter. Sverige orienterade sig mot England och anledningarna till detta var flera. Den tidigare bundsförvanten Holland hade agerat antisvenskt under krigen på 1650-talet och dessutom hade holländarna erövrat kolonin Nya Sverige i Nordamerika 1655 liksom den svenska handelsstationen Cabo Corso i Västafrika. Under den senare delen av 1660-talet skedde ett närmande mellan England och Holland. Syftet med det ingångna förbundet var att stävja en fransk expansion på kontinenten. Till detta läger anslöt sig Sverige. Under 1670-talet sprack alliansen mellan England, Holland och Sverige då engelsmännen närmade sig Frankrike. Fransmännen försökte få till stånd ett förbund med Danmark. I denna skärpta utrikespolitiska situation såg sig Sverige tvunget att rusta och för

19 22 Stormaktens sista krig detta krävdes subsidier. Fransmännen förklarade sig vara villiga att hjälpa Sverige ekonomiskt mot att svenskarna lovade att ingripa militärt om någon tysk makt skulle angripa Frankrike. Fransmännen förband sig att göra detsamma i motsvarande situation. Ett förbund mellan Sverige och Frankrike ingicks Mellan åren 1673 och 1674 bildades en antifransk allians bestående av Holland, Österrike, Spanien, Brandenburg, Lüneburg och Danmark. De sistnämnda tre staterna hoppades kunna göra territoriella vinster på Sve riges bekostnad. Efter påtryckningar från Frankrike gick svenska trupper, stationerade i Pommern, in i Brandenburg Här tvingades de till reträtt efter att ha besegrats i slaget vid Fehrbellin Samtidigt gick danska trupper in i Holstein-Gottorp som sedan 1661 var i förbund med Sverige. Hertigen fängslades och tvingades överlämna sina fästningar. Samma år kom den danska krigsförklaringen mot Sverige. I krigets inledning led den svenska flottan ett förödande nederlag utanför Ölands södra udde. En dansk här landsteg i Skåne men efter den svenska arméns seger vid det blodiga slaget vid Lund i december 1676 inträffade en vändpunkt i kriget. Skåne återerövrades, och i och med att de svenska trupperna intog Kristianstad 1678 var kriget till ända. Jakten på snapphaneförband fortsatte emellertid under det följande året. Fred slöts i Fontainebleau 1679 där Sverige endast tvingades till marginella landavträdelser till Brandenburg och Lüneburg. Såväl svenskarna som danskarna ogillade att fransmännen mäklat fred över deras huvuden och ingick därför en egen fred i Lund den 26 september Fredsvillkoren var emellertid desamma. För att ytterligare befästa freden ingick den svenske kungen Karl XI äktenskap med den danska prinsessan Ulrika Eleonora i maj samma år. Bröllopet firades på Skottorps slott i Halland. Efter freden följde en drygt tjugoårig fredsperiod innan de rivaliserande staterna åter drabbade samman.

20 Prolog 23 Det svenska stormaktsväldet byggdes således upp under en hundraårsperiod genom en rad krig som ledde till territoriella vinster. Dessa ledde i sin tur till misstänksamhet och fientlighet mellan de länder som deltog i kampen om makt och inflytande kring Östersjön. Den fredsperiod som följde var en tid då rivalerna slickade sina sår och bidade sin tid. Sverige var mäktigt men i vassen lurade tre hämndlystna och revanschsugna stater: Danmark, Ryssland och Polen. I slutet av 1690-talet härjades Sverige av hungersnöd och sjukdomar, kungen var omyndig och ingen visste riktigt vad som skulle ske. Läget tedde sig gynnsamt för Sveriges fiender och de förberedde sig för krig. Kriget, som bröt ut tidigt på våren 1700, benämns det stora nordiska kriget.

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Stormaktstiden 1611-1718 (1721)

Stormaktstiden 1611-1718 (1721) Stormaktstiden 1611-1718 (1721) v Stormaktstiden kallas den period i Sveriges historia, framför allt på 1600-talet, när Sverige var ett betydande rike i Europa. v Det var militärt starkt och hade ett stort

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien.

Ryssland vägrade dra sig tillbaka över gränsen, och den 28 mars 1854 kom krigsdeklarationen från Frankrike och Storbritannien. Fred som provokation Det var vid Krimkrigets slut som Åland demilitariserades. För att förstå demilitariseringens tillkomst måste vi titta på utvecklingen under Krimkriget. I juli 1853 ockuperade Ryssland

Läs mer

Vad en tavla kan berätta

Vad en tavla kan berätta Vad en tavla kan berätta För att förstå den roll Magnus Stenbock senare fick i historien, måste vi gå lite tillbaka i historien. Magnus Stenbocks pappa var generalguvernör för Skåne, Blekinge och Halland.

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson VASA- SÖNERNA en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson Under fem decennier regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund. En ytterst intressant

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

Gustaf Adolf den store

Gustaf Adolf den store NILS AHNLUND Gustaf Adolf den store EFTERSKRIFT AV INGVAR ANDERSSON BOKFÖRLAGET ALDUS/BON N IERS STOCKHOLM INNEHALL VÄGEN TILL KRONAN 1. Söderköpings riksdag 1597. Kristina av Holstein, Sigismund och hertig

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

Citat ur förorden till Viktor Rydbergs "Den siste atenaren".

Citat ur förorden till Viktor Rydbergs Den siste atenaren. "Jag förutspår, att du icke skall skörda guld på detta företag - lika lite som jag författarrykte. Mitt opus är icke av den art, att det kan vinna många läsare. Och bland dem, som det lyckas erhålla, skall

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009. Mina damer och herrar! Ärade märkespublik!

TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009. Mina damer och herrar! Ärade märkespublik! TALET PÅ SKANSEN DEN 3 MAJ 2009 Mina damer och herrar! Ärade märkespublik! Ni hade nog inte gärna varit här i Stockholm i dag för exakt 200 år sedan. Då var nämligen det gamla svenska riket i allvarlig

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

REVOLUTIONÄREN SOM BLEV SVENSK KUNG

REVOLUTIONÄREN SOM BLEV SVENSK KUNG REVOLUTIONÄREN SOM BLEV SVENSK KUNG av Carl-Henrik Larsson Jean Baptiste Bernadotte kunde tack vare den franska revolutionen, som han var anhängare av, göra en fantastisk karriär från vanlig enkel soldat

Läs mer

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014

NVF IKT-system. Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 NVF IKT-system Höstmötet i Åbo 22-24.10.2014 Lite historik och annan info om Åbo Åbo är en universitetsstad med både ett finsk- och ett svenskspråkigt universitet. Åbo Akademi med 7000 studenter och forskare

Läs mer

Världsstrategispelet. www.hasbro.co.uk

Världsstrategispelet. www.hasbro.co.uk Världsstrategispelet 2004 Hasbro. Med ensamrätt. Distributed in the Nordic region by Hasbro Nordic, Ejby Industrivej 40, DK-2600 Glostrup, Denmark. www.hasbro.co.uk 020414538102 S T R I D S H A N D B O

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se Birger Jarl Programledaren: God dag kung Birger. Välkommen till programmet Vem sitter på tronen! När var du kung? Birger: Ja, jag var egentligen aldrig en riktig kung. Jag var en jarl, kungens närmaste

Läs mer

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern

Andra världskriget. 65 år sedan den Stora Segern Segern genom nära och käras öden Andra världskriget 65 år sedan den Stora Segern Det har gått många år sedan den hemska tiden då det mullrade explosioner, bombades städer, och så många människor offrade

Läs mer

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS

SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. Världsstrategispelet FÖRSTÄRKNINGSFAS 14538i06 2/18/00 5:05 PM Page 1 SAMMANFATTNING Här följer spelets gång under en tur i sammanfattning. En tur måste spelas i denna ordning. FÖRSTÄRKNINGSFAS - en tredjedel av områdena ska behärskas - extra

Läs mer

DEN STRATEGISKA UTVECKLINGEN I ÖSTERSJÖN EFTER 1945

DEN STRATEGISKA UTVECKLINGEN I ÖSTERSJÖN EFTER 1945 . ' ( '. DEN STRATEGISKA UTVECKLINGEN I ÖSTERSJÖN EFTER 1945 Av kapten T. WULFF ÅNDRA världskriget medförde genom det ryska framträngarrdet vid Östersjöns östra och södra strand en betydelsefull förskjutning

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42)

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) Titel: nov 8-20:06 (Sida 2 av 42) Titel: nov 8-20:07 (Sida 3 av 42) UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET 1933; Japan angriper Manchuriet.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Resurrection Life of Jesus Church

Resurrection Life of Jesus Church Resurrection Life of Jesus Church UNDERVISNINGSSERIE OM PROFETEN DANIEL RLJ-1067-S JOHN S. TORELL 4 FEBRUARI 2007 DEL 11A: DEN SLUTLIGA SYNEN DEN SISTA SYNEN Ängeln berättar för Daniel att under maktstriden

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Släkt, vänner och makt

Släkt, vänner och makt Släkt, vänner och makt En studie av elitens politiska kultur ill 00-talets Danmark LARS HERMANSON With an English Summary Akademisk avhandling som med vederbörligt tillstånd av Humanistiska fakulteten

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN

DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN Fokus DEN SVENSKA RYSSKRÄCKEN Debatten om Ryssland har blossat upp igen. Är vår granne i öst ett verkligt hot mot Sverige eller är det den djupt rotade rysskräcken som talar? Vi har tagit hjälp av forskare

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

De svenska kaperierna i Östersjön 1562-1566

De svenska kaperierna i Östersjön 1562-1566 20 De svenska kaperierna i Östersjön 1562-1566 Björn Sandahl Bakgrund 1 1500-talets senare del var en turbulent tid i Sveriges historia. Från att ha varit ett efterblivet agrarland i Europas periferi framträdde

Läs mer

HÄNT I SVERIGE 1361-1612

HÄNT I SVERIGE 1361-1612 HÄNT I SVERIGE 1361-1612 SVENSK MEDELTID 1361-1612 Under Sveriges medeltid var den politiska makten fördelad mellan olika grupper: ADELN Adelsmännen tillhörde rika och inflytelserika släkter, som hade

Läs mer

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa

OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa OBS! Det kan finnas fel så se inte detta som en säker källa MEDELTIDEN Kristendomen införs under 1000-talet i Sverige och med den medeltiden. Medeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

MiniMaxNr - x 2015. Text ruta om något som finns i tidningen. Second Life Blodgrevinnan

MiniMaxNr - x 2015. Text ruta om något som finns i tidningen. Second Life Blodgrevinnan MiniMaxNr - x 2015 Text ruta om något som finns i tidningen. Storlek 18 Second Life Blodgrevinnan Second Life Second Life (SL) är en virtuell värld där man med hjälp av en avatar kan röra sig i olika miljöer

Läs mer

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget Bakgrund Hitler ville ha krig. Det skrev han redan år 1925 i sin bok Mein Kampf (min kamp). Men varför? Hitler brukade tala om Stortyskland. Där skulle alla Europas tyskar bo i ett land. Österrike och

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Välkommen! 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet?

Välkommen! 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet? Välkommen! Sidan 3 1 Vem äger de kungliga slotten? 2 Varför kallas de kungliga? 3 Vad är ett kungahus? 4 Rita ett slott som du själv skulle vilja bo i. Vilka rum ska finnas? Hur ska det se ut utanför slottet?

Läs mer

Franska revolutionen 1789, dess efterdyningar

Franska revolutionen 1789, dess efterdyningar Napoleontidens gränsförändringar Bild 35. Tsar Alexander I öppnar Borgå Lantdag 1809 Franska revolutionen 1789, dess efterdyningar och Napoleontidens stora europeiska krig satte sina spår också i Skandinavien.

Läs mer

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga.

Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla biskopar var adliga. 1 REVOLUTIONER Den franska revolutionen 1789-1799 Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln

Läs mer

Den ryska björnen i Vietnams djungel

Den ryska björnen i Vietnams djungel DEL 13 VIETNAMKRIGET Den ryska björnen i Vietnams djungel Under Vietnamkriget kom Sovjetunionen att agera mer aktivt i Sydostasien än tidigare. Dessförinnan hade man varit mer återhållsam och den sovjetiska

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Preliminärt Program för resa till Polen 2016

Preliminärt Program för resa till Polen 2016 Preliminärt Program för resa till Polen 2016 Resan genomförs vid samma tidpunkt som tidigare resor,nämligen veckan efter midsommar. Avresa onsdag 29 juni+- en dag veckan efter midsommarhelgen 2016, resans

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Övriga städer: Tartu (102 300), Narva (66 000), Kohtla-Järve (44 700), Pärnu (43 400)

Övriga städer: Tartu (102 300), Narva (66 000), Kohtla-Järve (44 700), Pärnu (43 400) Estland Invånarantal: 1 282 963 Yta: 45 228 km² Huvudstad: Tallinn (394 000 invånare) Övriga städer: Tartu (102 300), Narva (66 000), Kohtla-Järve (44 700), Pärnu (43 400) Språk: estniska 67,3 % (officiella

Läs mer

Bild på framsidan: Avbildning av mynt präglat för Knut VI, Lund, Hbg 1

Bild på framsidan: Avbildning av mynt präglat för Knut VI, Lund, Hbg 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 1 FRÅGESTÄLLNING... 1 FÖRTECKNING ÖVER DE DANSKA KUNGARNA 1146-1241... 1 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR... 1 KÄLLKRITIK... 2 DEFINITIONER... 2 SKÅNELAND... 2 POLITIKEN

Läs mer

På resa i österled - det kurländska hovbiblioteket

På resa i österled - det kurländska hovbiblioteket JÄNIS KRESLINS På resa i österled - det kurländska hovbiblioteket Jag minns tydligt mitt första möte med Folke Sandgren. Det ägde rum då jag som nyanställd just hade kommit till Kungl. biblioteket. Bakom

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

VARFÖR MISSLYCKADES KARL XII:s RYSKA FÄLTTÅG?

VARFÖR MISSLYCKADES KARL XII:s RYSKA FÄLTTÅG? . ) i. VARFÖR MISSLYCKADES KARL XII:s RYSKA FÄLTTÅG? TILL 250-ÅRSMINNET Av fil. dr ALF ÅBERG l SEPTEMBER 1707 bröt Karl XII in över den polska gränsen för att ta upp kampen med sin återstående motståndare,

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Si vis pacem para bellum

Si vis pacem para bellum Si vis pacem para bellum Om du önskar fred, bered dig för krig En femhundra år lång militär historia med östgötsk anknytning och personlig färgning av Torbjörn Tillman Noteria Förlag Si vis pacem para

Läs mer