På jakt efter källorna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På jakt efter källorna"

Transkript

1 FÄLTETNOLOGEN CONNY ANDERSSON 1:2011 På jakt efter källorna Dokumentation av vattenkällor på fasta Åland och Vårdö 2010 FÄLTETNOLOGEN CONNY ANDERSSON den 16 januari 2011 Skriven av: Conny Andersson

2 På jakt efter källorna Dokumentation av vattenkällor på fasta Åland och Vårdö 2010 Inventering av vattenkällor på Åland Uppdraget Den 10 december 2009 fick jag i uppdrag av Ålands landskapsregerings miljövårdsbyrå att under en månads tid inventera vattenkällor på Åland. Arbetet skulle inledas och fullföljas så snart naturförhållandena medgav, vilket innebar att projektet startade i januari 2010 och fortgick fram till och med sommaren 2010 då källäget var så gott att projektet blivit allt mer omfattande. Eftersom jag ville få en så bred rapport som möjligt, fortsatte jag arbetet också efter att projektmånaden egentligen var avslutad. Tillvägagångssättet Arbetet inleddes med att sammanställa en förteckning över de personer på Åland som innehar kunskap om gamla vattenkällor och brukandet av dem. Jag hade redan fått många tips från Miljövårdsbyrån. Då emellertid januari månad inleddes med extrem kyla och snö inledde jag arbetet med att ringa in källor med hjälp av intervjuer. En stor del av den första fasen gick ut på att i första hand samla in information per telefon. Projektet indelades i två faser: 1. Intervjuande under januari-februari, 2. Fältdokumentation under våren och sommaren. Jag har försökt att inventera källor med så stor geografisk bredd som möjligt, främst på fasta Åland, men jag har även gjort två inventeringar i Vargata och Vårdöby. Dessutom finns i bilagorna en intervju rörande vattenkällor på Kumlinge. Det har varit ett lärorikt och inspirerande arbete, för att inte säga en sann källa till kunskap! Rent allmänt kan konstateras att kännedomen om källorna på Åland är på upphällningen. Jag hoppas att detta arbete kan bidra till viss mån att öka kunskapen om dem, vilka använts av en majoritet av de åländska hushållen i gången tid. Kastelholm, den 16 januari 2011 Conny Andersson

3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Källorna på Åland 1. Eckerö 1.1. Storby Kyrkoby och Överby byar 5 2. Finström 2.1. Bamböle Kulla Svartsmara Geta 3.1. Bolstaholm Östergeta Jomala 4.1. Jomala by Saltvik 5.1. Haraldsby, Kuggböle och Haraldsby Bertby Nordöstra Saltvik Strandzonen, källor i sjön Åsgårda Sund 6.1. Finby (med Estvik) Nöden i Finby Tegelbrukskällan i Kastelholm Källan vid Hellströms Prästgården Prästö Vårdö 7.1. Vargata Vårdö by 42 Bilagor: 1. Sagespersoner Intervjuer Ej undersökta källor Undersökta (även delvis) källor 72 Sid.

5 1

6 Källorna på Åland 1. Eckerö I Eckerö gjordes två fältbesiktningar, den ena i Storby och den andra i Kyrkoby och Överby byar. Jag intervjuade pensionerade sjöbevakaren Erik Eriksson (Storby) och pensionerade kantorn Börje Österlund (Överby). Den första arbetsfasen, intervjuerna, utfördes på vintern, medan fältbesiktningarna genomfördes sommaren Storby KARTA 1. DE TRE INVENTERADE K ÄLLORNAS LÄGE I STORBY. (KARTA ÅLR) I Storby besiktigades tre kända vattenkällor, men samtliga har gjorts om med tiden, numera är de alla försedda med cementringar. Erik Eriksson nämner också ett flertal andra källor i intervjun, men han tror inte att dessa är riktiga källor, utan i stället brunnar. En känd källa som inte inventerats i detta sammanhang är den vid Storfjärdskojan på Västerön inom samma by. Förr brukade de som fiskade i området gräva en grop i sanden för att få dricksvatten, men numera har källan försetts med en brunnstimra ovanpå. Brunnen är fotodokumenterad från tidigare, men dock inte uppmätt (Se bilaga 3). 2

7 Källan i Källhagen eller Masans källa Data Position: N E Utförande: Cementringar Brunnstimra i trä Diameter: Djup: Cirka 150 cm. Cirka 3 meter. Vattenkvalitét: Klart Ej strömmande Miljötyp: Påverkan i omr: Gräsmatta intill byväg. I närheten av byggnader. Liten påverkan Markägare: Göran Sidén Djurö, Stockholm Tidigare var denna källa, som då låg på ett bete alldeles intill gärdesgården, stensatt. Den användes ofta av bybor då det rådde torka i området. Källområdet har sedermera moderniserats, numera är källan omgiven av en gräsmatta alldeles intill byvägen. Källan, som är övertäckt med en brunnstimra, är i dagens läge försedd med cementringar. Vatten tas inte därifrån längre. BILD 1. KÄLLAN SEDD FRÅN NORDOST. (FOTO CONNY ANDERSSON 5 JULI 2010) 3

8 BILD 2. ANDERSSON I DOKUMENTERARTAGEN, KÄLLHAGSKÄLLAN I FOKUS. (FOTO CONNY ANDERSSON 5 JULI 2010) Den gamla källan i rån mellan Hambergs och Hedengrens i Storby. Se bilaga 3, Ej undersökta källor Källan invid Krogarviken Se bilaga 3, Ej undersökta källor. 4

9 1.2. Kyrkoby och Överby byar KARTA 2. KÄLLAN SOM DOKUMENTERADES I ÖVERBY DEN 5 JULI (KARTA ÅLR) Inför fältbesiktningarna i Kyrkoby och Överby byar kontaktade jag ortsbon Börje Österlund, som har god lokalhistorisk kännedom. Vi inventerade inledningsvis Överby, där Österlund är bosatt, för att sedan fortsätta till grannbyn Kyrkoby. Ett flertal av källorna är numera bortgrävda, endast någon av dem finns fortfarande kvar. 5

10 Överbykällan på Ollas fårbete Data Position: N E Utförande: Diameter: Djup: Cementringar med lock. 115 cm Okänt Handpump Vattenkvalitét: Klart vatten - Miljötyp: Gammalt igenväxt fårbete. Påverkan området: i Ingen Markägare: Ollas i Överby, släkten Lindqvist. Vi besökte inledningsvis den gamla vattenkällan på gården Ollas mark ute på ett gammalt igenväxt bete norr om bykärnan. Förr stod källan och kokade över i det fria, men byalaget har på senare tid lagt dit cementringar och och försett den med en handpump. BILD 3. KÄLLAN PÅ FÅRBETET I ÖVERBY, ECKERÖ. (FOTO CONNY ANDERSSON 5 JULI 2010) 6

11 BILD 4. KÄLLAN SEDD FRÅN VÄSTER. (FOTO CONNY ANDERSSON 5 JULI 2010) Kyrkoby Se bilaga 3, Ej undersökta källor. 2. Finström 2.1.Bamböle Se bilaga 3, Ej undersökta källor. 7

12 2.2. Kulla KARTA 3. VATTENKÄLLAN I SÖDRA KULLA, FINSTRÖM. (KARTA ÅLR) 2.2. Källan i Kulla Data Position: N E Utförande: Cementring Öppen Diameter: 150 cm diam. Djup: Cirka 30 cm Vattenkvalitét: Klart, växtlighet Strömmar ej Miljötyp: Björkar, al, i åkerkant intill dike. Påverkan i omr: I kanten av odlingslandskap/ skogsmark. Markägare: Roland Danielsson 8

13 Den 27 maj inventerade jag en vattenkälla i södra Kulla i Finström tillsammans med ciceronen Uffe Andersson, bosatt alldeles i närheten. Källan, som nästan helt är omgärdad av åkrar, ligger i närheten av ett dike. I närområdet har det funnits bebyggelse i äldre tider, men det är numera främst ett öppet odlingslandskap. BILD 5. KÄLLAN ÄR INNESLUTEN I EN CEMENTRING, PÅ FOTOT SEDD FRÅN ÖSTER. I BAKGRUNDEN SES UTFALLSDIKET. (FOTO CONNY ANDERSSON 30 APRIL 2010) BILD 6. SAMMA KÄLLA SEDD UR ETT LITE BREDARE PERSPEKTIV. I BAKGRUNDEN SES ÅKERN I VÄSTER. (FOTO CONNY ANDERSSON 30 APRIL 2010) 9

14 2.3. Svartsmara KARTA 4. VATTENKÄLLORNA, AV VILKA ÄR FULLSTÄNDIGT UNDERSÖKT, I SVARTSMARA. (KARTA ÅLR) Källan i Norrhagan Data Position: N E Utförande: Grävd grop med trätunna. Diameter: Djup: 40 cm 100 cm Vattenkvalitét: Klart vatten Ej rinnande Miljötyp: Gammalt hästbete, nuv granskog o sankmark. Påverkan i omr: Ingen större påverkan. Markägare: Pellas, Leif Sundberg. 10

15 På Valborgsmässoaftonens eftermiddag åkte jag till Svartsmara i Finström, där Anne-Maj Karlsson skulle förevisa några av de källor som hon tidigare berättat om då jag intervjuade henne i vintras. Inledningsvis åkte vi till den nordligaste källan i Norrhagen, som är ett gammalt sankt, numera granbevuxet hästbete. I Anne-Majs barndom var växte det enbart björkar där. På områdets östra sida ligger Svartsmaraströmmen, vilken vid besiktningstillfället var till bredden fylld med vatten. Strömmen går från Storträsket i söder ut emot Rågetsböle i norr. BILD 7. BYBORNA ALFONS LUND OCH ANNE-MAJ KARLSSON LETAR EFTER KÄLLAN I NORRHAGAN. ÄVEN MARKÄGAREN LEIF SUNDBERG DELTOG SENARE I EXPEDITIONEN. (FOTO CONNY ANDERSSON 30 APRIL 2010) BILD 8. KÄLLAN, SOM VID FOTOTILLFÄLLET TYVÄRR ÄR GRUMLIG PÅ GRUND AV ATT EN KÄPP JUST PETATS NER I DEN, SEDD FRÅN VÄSTER. (FOTO CONNY ANDERSSON 30 APRIL 2010) 11

16 BILD 9. SVARTSMARA STRÖM PRECIS ÖSTER OM KÄLLAN I NORRHAGAN. (FOTO CONNY ANDERSSON, 30 APRIL 2010) Övriga källor i byn Gällande de övriga hittills inte undersökta källorna (Mejerikäldan, källan vid Bod-Gretas åker och källan i Mogräva) hänvisas till bilaga 3. Som kuriosa kan slutligen nämnas att det även finns källådror i Svartsmaraströmmen alldeles intill Anne-Maj Karlssons hus i södra delen av byn. Invid strömmen har en stentrappa anlagts och där tog man dricksvatten länge. Anne-Maj berättar även att då man pålade för den nya bron i norr så sprutade det länge som en springbrunn vid pålningshålen. BILD 10. SVARTSMARA STRÖM UNDER RESTAURERING I BÖRJAN AV 1900-TALET. (FOTOT LÅNAT FRÅN SVARTSMARA BY) 12

17 3. Geta 3.1. Bolstaholm KARTA 5. VATTENKÄLLORNA OCH I BOLSTAHOLM, GETA. (KARTA ÅLR) 13

18 Källan i Södra Finnvik Data Position: N E Utförande: Fastsatt vid nyodling. Diameter: - Djup: - Vattenkvalitét: Aning rostigt - Miljötyp: Öppen åker omgiven av björkar och ekar. Påverkan i omr: Markägare: Källan fastsatt vid nyodling i talets början. Henrik Sundberg BILD 11. SÖDRA FINNVIKKÄLDAN LIGGER NUMERA I EN ÅKERKANT OCH DEN SATTES FAST VID NYODLING I BÖRJAN AV TALET. MEN FORTFARANDE SAMLAS DET EMELLANÅT VATTEN DÄR KÄLLAN I TIDEN LEGAT. FOTO FRÅN SYDVÄST.(FOTO CONNY ANDERSSON 3 JUNI 2010) 14

19 Källan i Tallbacka Data Position: N E Utförande: Diameter: Djup: Vattenkvalitét: Cirkelrund grop 90 cm Cirka 65 cm Fylld med ruttnande löv. Bör rensas ur före vattentest! Gasbubblor uppstod då en käpp slogs ner. Miljötyp: I sluttning mot öster. Tall- och granskog ovanför, lummig strandlinje. Påverkan i omr: Markägare: Ellinjegata något N om, annars orörd miljö runt källan. Henrik Sundberg Ett gammalt torp uppe i N. BILD 12. KÄLLAN I TALLBACKA I STRANDLINJEN NEDANFÖR EN SLUTTNING MOT ÖSTER. FOTO FRÅN SÖDER. (FOTO CONNY ANDERSSON 3 JUNI 2010) 15

20 3.2. Östergeta Hänvisas till intervju med Karl Jansson. Se bilaga 2, intervjuer. 4. Jomala 4.1. Jomala by Se bilaga 3, Ej undersökta källor. 5. Saltvik 5.1. Haraldsby, Kuggböle och Kvarnbo Gällande Haraldsby och Kuggböle, se bilaga 3, Ej undersökta källor. KARTA 6. VATTENKÄLLAN I SANDVIK, KVARNBO.(KARTA ÅLR) 16

21 5.1.1 Källan i Sandvik, Kvarnbo Data Position: N E Utförande: Längd x bredd: Djup: Grävd grop. Cirka 80 x 50 cm Ett spadblad Vattenkvalitét: Brunt vatten, igenväxt. Ej strömmande Miljötyp: Påverkan i omr: Markägare: Opåverkad strandmiljö med al-, björk-, och granskog. Opåverkad strandmiljö Frej Bomanson Cirka 15 meter från sandstranden. BILD 13. VATTENKÄLLAN I SANDVIK DÖLJER SIG UNDER EN STOR STEN, VILKET GÖR DEN SVÅR ATT UPPTÄCKA OM MAN INTE KÄNNER TILL DESS LÄGE FRÅN FÖRUT. (FOTO CONNY ANDERSSON 28 MAJ 2010) 17

22 BILD 14. PÅ DENNA NÄRBILD SES KÄLLAN UNDER STENEN. KÄLLAN ÄR ÄNNU DJUPARE LÄNGRE IN UNDER STENEN. (FOTO CONNY ANDERSSON 28 MAJ 2010) BILD 15. DETALJBILD AV SJÄLVA KÄLLAN, AV VILKEN CIRKA HÄLFTEN AV DESS YTA SYNS.(FOTO CONNY ANDERSSON 28 MAJ 2010) 18

23 5.2 Bertby Se bilaga 3, Ej undersökta källor. 5.3 Nordöstra Saltvik Se bilaga 3, Ej undersökta källor. 5.4 Strandzonen, källor i sjön Se bilaga 2, Intervjuer Åsgårda by KARTA 7. KÄLLORNA I ÅSGÅRDA. (KARTA ÅLR) Åsgårda är en by som präglas av fornlämningar och kulturmarker med en intensiv torpbebyggelse. Den pensionerade polisen och bonden Ingmar Berthén är sagesman gällande vattenkällorna i byn. Han berättade om källorna i en tidigare intervju och vi skulle nu se på några av dem i verkligheten. 19

24 Ängeskäldan Data Position: N E Utförande: Stensatt Diameter: 120 cm Djup: Cirka 100 cm. Vattenkvalitét: Klart Strömmande Miljötyp: Öppen åker Gräsväxt Påverkan i omr: Åkerlandskap Markägare: Vi åkte inledningsvis till hemmanet Vassböle för att besiktiga en av de bättre källorna som finns i området. Källa 5.5.1, som varit större tidigare, ligger ute på en åker söder om egentliga hustomten. Källan har delvis stenats fast för att odlingsmarken skall kunna användas bättre. BILD 16. ÄNGESKÄLDAN, SOM NUMERA ÄR STENFY LLD I BOTTEN, SEDD FRÅN SÖDER. KÄLLAN HAR ALDRIG VARIT DJUPARE ÄN EN METER. TILL HÖGER SES DESS LÄGE I FÖRHÅLLANDE TILL VASSBÖLE MANGÅRD SOM SKYMTAR FRAM EMELLAN ENBUSKARNA. KÄLLAN LIGGER SÖDER OM MANGÅRDSBYGGN ADEN. (FOTO CONNY ANDERSSON 2 MAJ 2010) 20

25 Kvastkärrskäldan DATA Position: N E Utförande: Grävd Lerbotten Längd x bredd: 250 x 120 cm Djup: Cirka 50 cm Igenslammad Vattenkvalitét: Klart Strömmar ej Miljötyp: Gamla igenväxta åkrar, hästbeten. Påverkan i omr: Markägare: Skogshyggen intill Ingmar Berthén Gräsväxt Sedan fortsatte vi färden längs landsvägen mot Hamnsundet för att efter ett par hundra meter svänga västerut på grusvägen ner mot nästa källa, på kartan kallad Kvastkärrskäldan. Vi går sista biten till fots längs en skogsväg västerut mot själva Kvastkärr. I området anlades tre torp i början av 1800-talet och landskapet präglas fortfarande av spåren efter gammal åkermark och hästbeten. Det sista torpet försvann i början av 1920-talet, men spåren efter flitiga händer ses tydligt fortfarande i sluttningen mot öster. Där finns bl.a. stenfötter, källare med mera. I närheten finns ytterligare en brunn, förr använd höst och vår. Annars användes Kvastkärrskäldan eftersom den höll vatten bra. Rester av en gammal gärdesgård finns söder om källan. BILD 17. KÄLLAN I KVASTKÄRR I ETT LANDSKAP PRÄGLAT AV GAMLA ÅKRAR OCH HÄSTBETEN. (FOTO CONNY ANDERSSON 2 MAJ 2010) 21

26 Det finns även en inspelad intervju med Ingmar Berthén, se bilaga Sund 6.1. Finby (med Estvik) KARTA 8. DE TRE INVENTERADE KÄLLORNA, VARAV EN KAN VARA EN BRUNN I FINBY, SUND. (KARTA ÅLR) 22

27 Källan i Estvik Data Position: N E Utförande: Cementringar Lock Längd x bredd: Djup: Vattenkvalitét: Miljötyp: Påverkan i omr: Markägare: 100 cm diameter 60 cm Strandkanten Finby samfällda Nere i Estvik, som hör till Finby by, finns två vattenkällor som jag tipsades om av Bror-Anders Källroos, ursprungligen från Sund. Den första källan ligger på samfälld mark alldeles nere i strandkanten. På källans östra sida har en stenmur byggts upp för att skydda den mot isen. Källan har använts av lumparfiskare, som fiskade bl. a kring Gränskär. BILD 18. KÄLLAN NERE I ESTVIK SEDD FRÅN SYDVÄST.(FOTO CONNY ANDERSSON 18 APRIL 2010) 23

28 BILD 19. NÄRBILD PÅ KÄLLAN NERE I ESTVIK. (FOTO CONNY ANDERSSON 18 APRIL 2010) Tegelbruksbrunnen Data Position: N E Utförande: Längd x bredd: Djup: Cementring 100 cm diameter. Cirka 60 cm. Vattenkvalitét: Igenslammad med löv och växtrester. Miljötyp: Öppet bete med skogskant i söder. Ett kärr intill. Påverkan i omr: Endast en grusväg. Gamla husgrunder Markägare: Kullans i Finby Det är oklart om följande källa faktiskt är en källa eller om det är en brunn, men den kallas i alla fall för Tegelbruksbrunnen och ligger på ett hästbete nere i norra delen av Estvik. På betet finns kärr och ett flertal husgrunder och tegellämningar. På platsen har ett flertal tegelbruk funnits, det största var i gång under bomarsundstiden. 24

29 BILD 20. TEGELBRUKSBRUNNEN NERE I ESTVIK SEDD FRÅN SÖDE R. BOTTEN I BRUNNEN ÄR D OCK IGENSLAMMAD MED LÖV OCH VÄXTRESTER.(FOTO CONNY ANDERSSON 18 APRIL 2010) 6.2. Nöden i Finby (Se karta i inledningen av kapitlet.) Data Position: N E Utförande: Cementringar Som resulterat i att källan slutat flöda. Längd x bredd: 100 cm i diameter. Djup: Cirka 90 cm. Tjockt med växtrester på botten. Vattenkvalitét: Miljötyp: Påverkan i omr: Markägare: På slänt intill utfallsdike invid byvägen. Tillhör Lundgrens i Finby. Den var förr en viktig källa invid ett utfallsdike vid Södra Finbygatan i södra delen av byn. Källan användes av hela byn under svåra torrtider. 25

30 BILD 21. KÄLLAN SEDD FRÅN ÖSTER. DEN LIGGER ALLDELES INTILL UTFALLSDIKET OCH VÄGBRON VÄSTER OM SÖDRA FINBYGATAN. (FOTO CONNY ANDERSSON 18 APRIL 2010) 6.3 Tegelbrukskällan i Kastelholm KARTA 9. TEGELBRUKSKÄLLAN I KASTELHOLM. (KARTA ÅLR) 26

31 Data Position: N E Utförande: Timrad Grova stockar Längd x bredd: Djup: 230 x 230 cm Över 2 m Vattenkvalitét: Grumligt i gråton. Ej rinnande Miljötyp: Lummigt och vattensjukt läge. Påverkan i omr: Intill åker Dike, närliggande tall- och granskog. Markägare: Henning Karlsson På området har det i tiden funnits ett tegelbruk, som anlades av Ehrenmalm på Kastelholms kungsgård. Man kan fortfarande se spåren efter tegelugnar och andra grunder. Källan har troligtvis anlagts för brukets räkning, men sedan börjat användas av byborna. BILD 22. TEGELBRUKSSKÄLLAN SEDD FRÅN VÄSTER. (FOTO CONNY ANDERSSON 20 MAJ 2010) 27

32 BILD 23. TEGELBRUKSKÄLLAN I NÄRBILD. (FOTO CONNY ANDERSSON 20 MAJ 2010) 6.4. Källan vid Hellströms Se bilaga 2, Intervjuer. 6.5 Prästgården i Sund KARTA 10. KÄLLORNA I PRÄSTGÅRDEN, SUND. (KARTA ÅLR) 28

33 Källan vid Bromans/ Saarnios torp Data Position: N E Utförande: Stenlagd Med trälock Längd x bredd: Djup: 40 x 40 cm 64 cm Vattenkvalitét: Klart, sandbotten Strömmar sakta ner för sluttningen. Miljötyp: Påverkan i omr: Markägare: Bergssluttning mot kyrksundet. Torpbebyggelse o nyare sommarstuga. Används bl.a. av Bromans. En hel del cementringar i närområdet. Den första källan som inventerades i Prästgården ligger i närheten av torpet Bromans under Jussbölebergen på södra sidan om Kyrkströmmen eller Bromansströmmen. Edvin Sundqvist, som är uppväxt vid torpet (f. 1923), berättar att källan vid Bromans/Saarnios flödar över året runt. Den är inte stor, cirka bara en meter djup och där kunde man ta ämbar vatten i gången. Efter någon timme kunde man ta lika mycket vatten igen. När de öste källan tom på somrarna och rengjorde den så syntes virveln på botten när den fylldes upp igen. I Edvins minne frös den bara under krigsvintrarna då det var riktigt kallt. Två familjer tog vatten därifrån både åt sig och åt husdjuren. Länge togs även vatten till en stuga som senare byggdes på en höjdplatå ovanför. (Edvin Sundqvist ) BILD 24. EDVIN SUNDQVIST I PRÄSTGÅRDEN BY BERÄTT AR OM KÄLLORNA I TRAKTEN KRING KYRKAN. (FOTO CONNY ANDERSSON 13 JANUARI 2010 ) 29

34 BILD 25. KÄLLAN INVID BROMANS/ SAARNIOS TORP SEDD FRÅN NORR. (FOTO CONNY ANDERSSON 17 MAJ 2010) BILD 26. DEN STENLAGDA KÄLLAN MED SANDBOTTEN SEDD UPPIFRÅN. (FOTO CONNY ANDERSSON 17 MAJ 2010) 30

35 Källa(brunn?) vid Prästgårdstorpets gamla husgrunder Data Position: N E Utförande: Stenlagd Trälock Längd x bredd: Djup: > 200 cm Vattenkvalitét: Klart Svagt strömmande mot S. Miljötyp: Påverkan i omr: Markägare: Domin. gran- och tallskog, sankmarker. Gammal bebyggelse, utdikat i närheten. Sedan fortsatte jag över Strömsäng mot nästa mål, det gamla prästgårdstorpets tomt, norr om landsvägen mot Björby. Edvin Sundqvist berättar att det fanns en stor källa där uppe i skogskanten. Torpet Bromans hade under växtssäsongen sina kor intill efter att prästgårdens marker delats upp. Korna ville inte gå dit för att dricka själva då kanterna var så mjuka. Förr det var det öppet bete, men på 1960-talet planterades området igen med tallskog. Edvin omtalar också att det skall finnas en grävd brunn någonstans i närheten. Jag är inte helt säker på att det är källan jag dokumenterat eftersom den är stensatt som en brunn, men jag inventerade torpområdet omkring och hittade ingen annan grop som skulle stämma in på beskrivningen. Lite längre västerut ovanför åkern intill en gammal grund fanns några mindre gropar in i skogen, men de var helt torrlagda. Jag har dock senare fått tips om att det är möjligt att källan låg i en åker, men att den förra satts fast. Den dokumenterade brunnen är försedd med ett enkelt trälock. 31

36 BILD 27. KÄLLAN ELLER BRUNNEN, SOM NUMERA ÄR FÖRSEDD MED ETT NYLAGT LOCK, SEDD FRÅN NORDOST NER MOT DALEN. OMRÅDET MYCKET PRÄGLAT AV GRANAR OCH KÄRR. (FOTO CONNY ANDERSSON 17 MAJ 2010) Källan intill f d Ida Virtanens torp Data Position: N E Utförande: Rektangulär grop Förr timrade sidor. Längd x bredd: Cirka 300 x230 cm Lövtäckt botten med mossor på sidan. Djup: 70 cm Vattenkvalitét: Alldeles klart Rinner sakta mot diket S om. Miljötyp: Omgiven av granar, tallar och mossa. Påverkan i omr: Nära diket och bygdevägen mellan Sundby och Björby. Markägare: Nästa källa ligger alldeles intill vägkanten väster om Prästgårdstorpet. Förr hämtade församlingsborna vatten när de skulle vattna gravarna på kyrkogården. Edvin Sundqvist berättar att de förr till och med kylde mjölkdunkorna i den. Källan var på den tiden försedd med trävirkesstomme och vattenmängden räckte till cirka trettio djur. 32

37 Även församlingens ladugård försågs med källvatten genom trärör från källan. OBS! Källan ligger väldigt nära landsvägen (endast cirka sju meter n om den). BILD 28. KÄLLAN LIGGER I TÄT SKOGSMILJÖ INVID F D IDA VIRTANENS GAMLA TORP. (FOTO: CONNY ANDERSSON 17 MAJ 2010) Källan (brunn?) i Prästgårdens gamla trädgård Se bilaga tre, ej undersökta källor. BILD 29. BRUNNEN MED STENLAGD KANT OCH TRAPPA I SUNDS PRÄSTGÅRDS TRÄDGÅRD. (FOTO CONNY ANDERSSON 17 MAJ 2010) 33

38 Bakgrundsinformation vid inventering: - Kurt Husell, Kastelholm - Edvin Sundqvist, Prästgården Prästö KARTA 11. VATTENKÄLLORNA PÅ PRÄSTÖ I SUND. (KARTA ÅLR) Källan på sydöstra Prästö Den 27 april visade prästöbon Håkan Mattsson de viktigaste källorna på Prästö. Vi besökte inledningsvis en källa på sydöstra delen, där det funnits en gammal lastarplats och en simstrand intill. Platsen har även använts som färjläge vissa tiden. I närheten av källan finns en husgrund. 34

39 Data Position: N E Utförande: Timra Det mesta bortruttnat. Längd x bredd: Djup: Vattenkvalitét: 110 x 100 cm 90 cm Klart källvatten Miljötyp: Tydlig avrinning mot sjöstranden i söder. En rännil går förbi på västra sidan. Påverkan i omr: Omgiven av björkar och granar. Husgrund närheten. i Markägare: Ålands landskapsregering BILD 30. KÄLLAN SEDD FRÅN SYDOST. (FOTO CONNY ANDERSSON 27 APRIL 2010) 35

40 BILD 31. KÄLLAN FRÅN NORR. (FOTO CONNY ANDERSSON 27 APRIL 2010) Vi fortsatte sedan färden upp mot Kilsviken i nordväst där det finns flera källor i närheten av simstranden Källa i Kilsviken Data Position: N E Utförande: Grävd grop Mot berget Längd x bredd: Djup: Vattenkvalitét: 100 x 100 cm 20 cm Klart Miljötyp: Sandstrand med berg i söder. Påverkan i omr: Ingen Markägare: Ålands landskapsregering 36

41 BILD 32. KÄLLA SEDD FRÅN NORDVÄST. (FOTO CONNY ANDERSSON 27 APRIL 2010) BILD 33. KÄLLA FRÅN NORR. (FOTO CONNY ANDERSSON 27 APRIL 2010) Källa i Kilsviken Data Position: N E Utförande: Längd x bredd: Djup: Vattenkvalitét: Grop 140 x 50 cm 20 cm Rostfärgat Miljötyp: Sandstrand med berg i söder. Påverkan i omr: Ingen Markägare: Ålands landskapsregering 37

42 BILD 34. KÄLLA SEDD FRÅN ÖSTER. (FOTO CONNY ANDERSSON 27 APRIL 2010) Källa i Kilsviken Data Position: N E Utförande: Längd x bredd: Djup: Vattenkvalitét: Miljötyp: Påverkan i omr: Grop 70 x 130 cm 20 cm Rätt så klart, lite algblandat. På stranden alldeles i vattenbrynet. Ingen Vattnet rinner ut i sjön. Markägare: Ålands landskapsregering 38

43 BILD 35. KÄLLA FYRA FRÅN SYDVÄST. (FOTO CONNY ANDERSSON 27 APRIL 2010) 39

44 7. Vårdö 7.1. Vargata KARTA 12. KÄLLAN PÅ SÖDERÖJEN I VARGATA. (KARTA ÅLR) 7.1. Källa på Söderöjen, Vargata. Data Position: N E Utförande: Cementringar med lock Diameter: Djup: 116 cm Cirka 34 cm Vattenkvalitét: Alldeles klart Uppjäst sand Miljötyp: Påverkan i omr: Gammalt kobete. Lummig strandlinje med granar. Skogsuthuggning alldeles ovanför. Cirka 8 meter N om strandlinjen. Sommarstugor cirka 100 m öster om k. Markägare: Maria o Vesa Koivisto Granlids. Hansas nr 4 40

45 Källan ligger i Vargata, närmare bestämt på Granlids gamla kobete på Söderöjen. Källan, som sedermera försetts med cementring och lock, ligger cirka 8 meter från strandlinjen. Aslög och Tord Granlid, som tidigare ägt en stuga alldeles intill, använde källan förr. Det finns fler ute i vattnet i området, bl.a. i Listersby sund. BILD 36. VATTENKÄLLAN PÅ SÖDERÖJEN, NOTERA VATTENSPEGELN I ENA KANTEN. (FOTO CONNY ANDERSSON 18 JUNI 2010) BILD 37. KÄLLAN SEDD FRÅN STRANDLINJEN I SÖDER. (FOTO CONNY ANDERSSON 18 JUNI 2010) 41

46 BILD 38. DEN LUMMIGA STRANDLINJEN ALLDELES SYDVÄST OM KÄLLAN. (FOTO CONNY ANDERSSON 18 JUNI 2010) 7.2. Vårdö by KARTA 13. KÄLLAN I KÄLLKÄRRET LIGGER NUMERA LÅNGT PÅ SIDAN AV DEN NUTIDA TÄTORTEN. (KARTA ÅLR) 42

47 7.2. Källan i Källkärret, Vårdö by. Data Position: N E Utförande: Diameter: Djup: Grävd grop i kärret. Cirka 60 cm. Prick 100 cm. Vattenkvalitét: Brunt, mossblandat Igenväxt med mossa. Miljötyp: Vattenrikt kärr, mossor. Aspar Påverkan i omr: Markägare: Skogsväg som går fram till kärret. Lars Magnus Boman Annars ödeskog, djup granskog och berg intill. Källan användes fortfarande för cirka femtio år sedan. Byborna hade bykgryta på ett berg alldeles i närheten. Ortsbon Aslög Granlid berättar att hon och Else Nordberg försökte hitta källan för ett tag sedan, men de var inte säkra att de kommit på rätt grop. Vid vårt besök hittade vi dock en grävd vattenfylld grop som är 100 cm djup med och alldeles hårda kanter runt, vilket innebär att det måste vara fråga om den aktuella källan. Kärret heter Källkärret och berget intill Källkärrsklinten, vilket vittnar om platsens betydelse, som ligger cirka 425 meter från vändplanen i nordväst i östra delen av Vårdö by. (Uppgifter: Aslög Granlid, Vårdö by) BILD 39. VATTENKÄLLAN I KÄLLKÄRRET, VÅRDÖ BY. (FOTO CONNY ANDERSSON 18 JUNI 2010) 43

48 BILD 40. VATTENKÄLLAN I KÄLLKÄRRET SEDD PÅ AVSTÅND. (FOTO CONNY ANDERSSON 18 JUNI 2010) BILD 41. VÄXTLIGHETEN RUNT KÄLLAN I KÄLLKÄRRET. (FOTO: CONNY ANDERSSON 18 JUNI 2010) Sagespersoner: Aslög och Tord Granlid, Vårdö by. 44

49 Bilagor

50 Bilagor 1. Sagespersoner Namn: Hemkommun: By: Intervjudatum: Andersson, Uffe Finström Kulla Berglund, Håkan Sund Sibby Berthén, Ingmar Saltvik Åsgårda , Björklund, Bengt Vårdö Lövö Bomanson, Heidi Saltvik Kvarnbo Bomanson, Rolf Saltvik Kvarnbo 26.01, Eriksson, Erik Eckerö Storby 10.03, Granlid, Aslög Vårdö Vårdö by Granlid. Tord Vårdö Vårdö by Husell, Kurt Sund Kastelholm Jansson, Karl Geta Östergeta , Jansson, Rupert Saltvik Lavsböle Karlsson, Anne-Maj Finström Svartsmara 26.03, Karlsson, Ingemar Jomala Jomala by 22.01, Karlsson, Sven Saltvik Kvarnbo/ Ryssböle Kyrkslätt. Elof Finström Bamböle Källroos, Bror- Anders Finström (Sund) Finby, Estvik 02.04, Laaksonen, Barbro Eckerö (Saltvik) Kvarnbo/ Kuggböle/ Haraldsby Mattsson, Haword Jomala Gottby Mattsson, Håkan Sund Prästö 10.02, Sundberg, Götrik Geta Bolstaholm 01.02, Sundin, Torsten Mariehamn (Saltvik) Östra Saltvik Sundqvist, Edvin Sund Prästgården Österlund, Börje Eckerö/ Kumlinge Överby 12.3,

51 2. Intervjuer Eckerö Storby Intervju med Erik Eriksson, född 1927, i Eckerö, Storby. Datum: 11 mars 2010 Den första källan, på familjen Fellmans mark, ligger cirka meter väster om före detta Hemmers tomt. Förr var det bara en grävd källa med ett lock på, men numera är det troligtvis cementringar. Från källan, som var för allmänt bruk när Erik var barn, togs vatten under torra somrar. Vid Simons gatan förbi Pellas, på gränsen mellan Hedengrens och Hambergs, fanns det även en allmän brunn. På den tiden låg den i en hage eller teg. I en hage där Masans-Leonard bodde låg en fin stensatt källa alldeles bredvid gärdesgården. Platsen kallas Masans Källhagan. Alldeles invid Knuts, i Knuss gatan, fanns även en allmän brunn, till vilken man for och vattnade korna. Här kan nämnas att till exempel gårdarna Ollas, Hinders, Pellas och Knuss vattnade sina kor där. Inne i byn fanns det även en annan brunn, Nedersbrunn, egentligen bara en grop, i vilken korna vattnades. Brofogdbrunnen, i Wirmans gatan, öster om Labbas var också en allmän brunn. Jag tror att den var utgälad eller utstängd från åkern intill. Nere i Kärringsund fanns också en brunn vid Eliases alldeles nedanför campingen, mellan vägen och stranden. När vi var ute och fiskade i Ålands Hav tog vi vatten i en bergsspricka, som aldrig torkade ur, uppe på toppen av havsklippan Malen. Under riktigt torra somrar körde vi matvatten i mjölkkannor på dragkärran. På vintern kunde vår brunn vara torr allt som oftast. Då kördes dricksvatten åt djuren från Fladorna intill Skagvägen. Överby och Kyrkoby Intervju med Börje Österlund, f. 1936, i Eckerö Överby Datum: Överby I Överby finns en källa som tillhör gården Ollas. Den stod och kokade över långt in i sen tid. Överbyföreningen satte dit en pump så att folk kunde gå dit och ta kaffevatten. Vattnet har sedermera använts till fåren på betet där. 47

52 Kyrkoby Norrbrunn Källa som byggdes om i norra delen av byn. Åkerbrunn Låg bakom Russells mitt i byn. Åmanbrunn Det finns en gammal sägen som berättar att den vaktades av en drake eller en orm. Sedan kom det en riddare en dag och han högg odjuret i delar. Riddaren, som var soldat, hette Åman. Källan, som låg alldeles intill Ekergården, är borta idag. Marholm Där kan en källa finnas i backen. Det fanns en brunn där som alltid var full med vatten. Kumlinge Handelslagets brunn Handelslaget betalade grävningen av en mycket stor brunn som fortfarande finns kvar. Den grävdes någon gång i början av 1940-talet. En granngubbe var med och grävde nere i brunnen. Jag tror att det gick 11 ringar dit, så den var djup. Så sade granngubben åt de andra: Åh, gåbbar! De bakar i Kina idag! Hur veit du he? Sade de andra. Känner att det luktar färskt bröd! Svarade han. Så djup var den. Alla turister som bor på holmarna hämtar vatten där. Det är alltid kö vid brunnen, som ligger cirka 100 meter från affären. De flesta gårdsbrunnarna var stenlagda. Vi hade en gammal brunn som var timrad som en lada, men i den tog vi vatten åt djuren. Sedan hade de en pumpanordning därifrån och vattnet pumpade igenom en borrad träledning. De borrade ur trädstammar för ändamålet. Espholmskällan På vår äng hade vi en källa som stod och kokade över. Vi övergav den 1947 vid storskiftet då vi bytte ägor. Därifrån tog vi allt dricksvatten när vi var ute och arbetade på ängarna. Det var en liten grop med småsten lagt halva vägen och sand i botten. Källan låg intill en stor hassel. Källan i Ymonkil Vi hade en källa till i en gäla som heter Ymonkil. Där tog många vatten när de körde förbi. Källan finns fortfarande kvar idag. Det har växt upp en björk på vardera sidan. Gårdarna Österåkers äger den idag. Källan var cirka 1 ½ meter och låg emot ett berg. Väktarkällan Väktarkällan har fått sitt namn av att kyrkväktare bodde där intill. Han var gift med min farmor. Även där var vattnet klart, friskt och stod och flödade. Källan låg ungefär trehundrameter från min hemgård. Stenlunds källan Låg i närheten av ungdomslokalen Vikingalid intill vägen till kyrkan. Fälberget Alldeles intill bautastenen på Fälberget finns också en fin vattenkälla. Kåvan Det finns en källa i Kåvan ovanför fotbollsplanen. Källan är bara en meter djup, men även den stod och kokade över. Källan, som på prästgårdens marker, är endast en liten grop vid bergkanten. Det finns ett lock på. Övriga källor i Kumlinge Jag tror det fanns källor i Rågersvik, Stacksvik (eventuellt en) och i Biskopsvik också. 48

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Dokumentation och registrering av lämningar i anslutning till två dammar i Moraån, Järna, Södertälje kommun.

Dokumentation och registrering av lämningar i anslutning till två dammar i Moraån, Järna, Södertälje kommun. Rapport PM Dokumentation och registrering av lämningar i anslutning till två dammar i Moraån, Järna, Södertälje kommun. Rapport nr 2011:32 Göran Werthwein Stockholms läns museum Produktion: Stockholms

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

I närheten av kung Sigges sten

I närheten av kung Sigges sten ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Intervjumall för äldre skogsbeten

Intervjumall för äldre skogsbeten Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination

Läs mer

Schaktning i Segersjö

Schaktning i Segersjö ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:64 ARKEOLOGISK KONTROLL Schaktning i Segersjö Arkeologisk kontroll vid arbeten invid fornlämning Lännäs 50:1, Lännäs socken, Örebro kommun, Närke Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

Marsäng hur såg det ut på 1960-talet och hur ser det ut 2010

Marsäng hur såg det ut på 1960-talet och hur ser det ut 2010 Marsäng hur såg det ut på 1960-talet och hur ser det ut 2010 Marsäng, en lokal som besökts av många genom åren. Här höll Oxelösunds Fältbiologer till, ända sedan föreningen startade tills föreningen upphörde

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars Ragnar Åkerström Minnen från Norra Skoga Jag har bott i Norra Skoga i hela mitt liv. Både jag och min mamma är födda i en äldre stuga som ligger på min nuvarande tomt bara 20 m från det hus som jag nu

Läs mer

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

11 12 10 23 13 14 15 22 21 20 9 7 6 8 156 19 16 5 17 1 2 3 Stomsås 4 18

11 12 10 23 13 14 15 22 21 20 9 7 6 8 156 19 16 5 17 1 2 3 Stomsås 4 18 11 12 23 13 15 14 7 17 5 1 2 3 Stomsås 4 18 8 6 19 16 9 10 9. Hökås utsiktsplats med övernattningsmöjlighet Detta är en förnämlig utsiktsplats, omkring 200 meter över havet, varifrån man har en milsvid

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Amanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby

Amanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby Knutbyskolan, Rinkeby 2015 www.knutbyskolan.stockholm.se Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan,

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT

Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT Riddersholms naturreservat Ett fantastiskt naturområde på gränsen mellan hav och land. Du kan själv ströva omkring i detta paradis och med denna lilla skrift kan

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

Gå tillbaka nerför backen till Kungskällan alldeles nära parkeringsplatsen N Ö

Gå tillbaka nerför backen till Kungskällan alldeles nära parkeringsplatsen N Ö 1 Vägbeskrivning Dag 9: Knystahall-Knystaforsen-Ganla kraftverkstomten-klubbåns mynning i Nissan-Övregård-Sandshult-Lahult-Högdals kvarndam Förberedelser: Kläder och fotbeklädnad för vandring i terräng

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015.

Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Ett skåp berättar med hjälp av Arne Karlsson i Målerås. Det är jag som är Arne Karlsson och vill berätta om ett skåp som jag skänkt till Hembygdsföreningen hösten 2015. Skåpet smälter väl in bland övriga

Läs mer

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland Minns du: Att tvätta Användarhandledning En del av Landstinget Sörmland En del av landstinget Sörmland Box 314 611 26 Nyköping Tel 0155-24 57 00 Fax 0155-28 55 42 Bokning 0155 24 57 02 E-post info.museet@dll.se

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.

Kapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse

Läs mer

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B

BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens

Läs mer

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Rapport 2007:21 Åsa Berger Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom

Läs mer

STABBY BACKE STABBYSKOGEN EN AV STADENS OASER

STABBY BACKE STABBYSKOGEN EN AV STADENS OASER STABBY BACKE STABBYSKOGEN EN AV STADENS OASER INLANDSISEN HAR FORMAT TERRÄNGEN Fina slipade berghällar, många med isräfflor, vittnar om inlandsisens nötning på berggrunden för cirka 10 000 år sedan. När

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

Terrängvandring och workshop i Veikars, 25.3.2015

Terrängvandring och workshop i Veikars, 25.3.2015 Sida 1 av 5 Terrängvandring och workshop i Veikars, 25.3.2015 PM 30.3.2015 Bilaga/ Liite 3 Att ständigt utveckla och förbättra växelverkan i planprocesser är både nödvändigt och viktigt, sett ur många

Läs mer

Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker

Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker Äldre BOSTADSHUS med nyare garagebyggnad och rymlig verkstadsbyggnad samt åker Presentation I Vargata by i Vårdö kommun ligger detta lantliga ställe med bostadshus, garage, verkstadsbyggnad och vedlider

Läs mer

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell

Läs mer

Årgång 57 Nr 1 2004-01-01

Årgång 57 Nr 1 2004-01-01 65-%ODGHW Årgång 57 Nr 1 2004-01-01 *RWW1\WWcU Årets sista, mycket ovanliga jakt arrangerades gemensamt av Gunnar S och OY/Lasse, denna gång vid stugan i Törnskogen. Längre fram kan du läsa om denna och

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö

Vandring den 18 april 2012 på Skogsö Vandring den 18 april 2012 på Skogsö För att använda en sliten klyscha Vi hade i alla fall tur med vädret, strålande sol och ca 10 grader. Vid startplatsen i Neglinge Från Slussen åkte vi 23 deltagare

Läs mer

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 På Uggleskolan i Södra Sandby blev spännande planer verklighet. Här byggdes ett vattenblänk med tillhörande minibäck, genom att tillvarata en naturlig

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:05 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, KARTERING KVARNHOLMEN Kartering av bebyggelselämningar på Kvarnholmen, RAÄ Nacka 287, Sicklaön 38:1, Nacka socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN

KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN KORT HISTORIK OM GÅRDEN ÖSTERHAGEN I KVARSEBO SOCKEN Jan Moberg Jan.moberg.nykoping@telia.com Bygden kring Österhagen är mycket gammal För över 10 000 år sedan kom de första invånarna till våra trakter.

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag. Ålands Museum

Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag. Ålands Museum Byggdetaljer: dörrar, fönster, verandor, beslag Ålands Museum Dörrar Ålands Museum: Byggdetaljer: Dörrar Ytterdörr Manbyggnad (1860-talet), Nybonds, Söderby, Lemland. Foto: Per-Ove Högnäs 1979 Ålands Museum:

Läs mer