Arbetsplan Jakobsbergsskogens förskola

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Skolområde Syd, Jakobsbergsskogens förskola Karlstad Förskolechef Jenni Gunnberg, Arbetsplan Jakobsbergsskogens förskola

2 Arbetsplan för Jakobsbergsskogens förskola Skollagen föreskriver att det ska finnas en planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på enhetsnivå (4 kap 4$). Planeringen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap 5$). Här presenteras föreskriven planering enlig 1. Skollagen som utgår från skollagen, läroplanen och andra nationella mål, samt 2. Barn-och ungdomsnämndens verksamhetsplan Den delen av planeringen har sin grund i kommunens styrmodell och målstruktur. Arbetsplanen för Vitsippans förskola utgår från den struktur som finns i Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad I planeringen finns också utgångspunkter från andra föreskrifter (nationella mål). Vidare finns den planering integrerad som uppdras åt förskoleenheterna i verksamhetsplan 2014, beslutad av barn-och ungdomsnämnden i Karlstad. Det är förskolechefen som beslutar om arbetsplanen. Medarbetarna deltar i framtagandet av arbetsplanen. Vårdnadshavarna deltar via möten de inbjuds till. Arbetsplanen utvärderas Kontinuerligt under arbetsåret Under särskilda möten eller planeringsdagar I samband med kommunens kund och brukarundersäkningar (KBU) Jenni Gunnberg Förskolechef Jakobsbergsskogens förskola

3 Jakobsbergsskogens förskola Vision Lekglädje, Kunskapsglädje och Livsglädje! Jakobsbergsskogens förskola ligger i den natursköna stadsdelen Sommaro i Karlstad kommun. Vi har en bra inomhusmiljö med nya fräscha lokaler och en stor härlig gård som uppmuntrar till lek, utforskande och lärande. Alldeles intill förskolan ligger skogen som inbjuder till naturupplevelser och motoriska utmaningar i en rofylld miljö. Vi är en förskola med fem avdelningar fördelat på ca 15 pedagoger. Lingonet och Hallonet 1-2 år Hjortronet och Blåbäret 3-4 år Nyponet 5år Vi har valt att jobba åldersindelat eftersom vi tror på att förskolans miljö är en viktig del av barnens trivsel, utveckling och lärande. Miljön ska vara trygg, utmanande, inspirerande och tillgänglig för alla åldrar. Miljön anpassas allt eftersom barnen utvecklas och när de byter avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi tror på att en anpassad miljö ger självständiga barn med en god självkänsla. Vi arbetar i roterande arbetslag vilket innebär att när barnen byter avdelning följer i möjligaste mån en känd pedagog med för att skapa trygghet hos barnen. På vår förskola ska alla känna sig välkomna. Ett gott bemötande och goda relationer är viktigt för oss. Genom vårt förhållningssätt och genom att vara närvarande och lyhörda pedagoger skapar vi trygghet i barngrupperna. Förskolans läroplan och barns inflytande löper som en röd tråd genom hela verksamheten. Utifrån barnens intressen jobbar vi i olika teman/projekt som väver in läroplanens olika delar; identitet, språk, kommunikation, matematik, natur/teknik, skapande, normer och värden. Vi arbetar med modern teknik som lärplatta, platt-tv och projektorer för dokumentation, reflektion och lärande. I våra teman/projekt vill vi uppmuntra barnens nyfikenhet, kreativit och lust att lära.

4 1. Normer och värden Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. (Läroplan för förskolan 98/10) Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö sid. 8) Se Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling På vår förskola värnar vi om goda relationer och ett gott bemötande. Alla ska känna sig välkomna, bli lyssnade på och våga uttrycka sin åsikt. Alla vi vuxna på förskolan är goda förebilder genom att vi visar att vi har roligt tillsammans, att vi har en trevlig ton och ett positivt förhållningssätt gentemot varandra, barn och vårdnadshavare. Vi skapar trygghet i barngrupperna genom att vara närvarande där barnen befinner sig och är uppmärksamma på vad de leker och hur de förhåller sig till varandra under hela dagen på förskolan. På så vis kan vi hjälpa, stötta och utmana barnen i deras sociala samspel. Vi för en ständig dialog med barnen om hur man är en bra kompis Vi ger barnen förutsättningar och möjlighet till eget ansvar genom att lita på barnens egen förmåga. Vi skapar en VI-känsla i huset genom gemensamma aktiviteter som lekdagar och traditionsfirande. Allas barn är allas ansvar och vi hjälper varandra över avdelningsgränserna. Vi tar tillvara på barnens nyfikenhet och frågor om andra länder och andras språk.

5 Vi lånar böcker som tar upp ämnen om genus, HBTQ och olika kulturer. Vi har en tillåtande miljö där vi utgår ifrån och tar tillvara på alla barns likheter och olikheter. Det innebär att miljön där barnen befinner sig är trygg och utmanande på samma gång. Att det finns material i barnens höjd som de själva kan ta del av utan att behöva fråga och att det materialet är anpassat utifrån den åldersgrupp som finns på avdelningen. Genom förskolans närhet till skogen lär vi oss att värna om vår natur och miljö. Vi har tema-veckor där vi jobbar med hållbar utveckling. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning kontinuerligt under året. Utvärdering av gamla samt upprättande av ny Likabehandlingsplan i Maj. Vi utvärderar genom: Barnintervjuer Observationer/iakttagelser Utvecklingssamtal Dagliga samtal med vårdnadshavare Föräldramöte KBU Kommunens gemensamma värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras. Värdegrunden riktar sig till medarbetarna. Kärnan i värdegrunden är: Vi är till för Karlstadsborna Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet Vi genomför vårt uppdrag med engagemang Vi är en kommun i gott skick Vi når goda resultat Vi följer kommunens servicegaranti och erbjuder plats inom fyra månader. Vid behov beviljas utökad närvarotid för de barn som behöver, se bilaga?? Vi bemöter alla familjer med respekt. KBUenkäternas resultat och det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för utvecklingen av verksamheten. Vi har tre hela dagar per år för systematiskt kvalitetsarbete; januari, juni och september. Vi har ordning pengar genom regelbundna resultatuppföljningar; förskolechefskolområdeschef. Vi har ordning på dokument så som arbetsplaner, planeringsmodeller, krisplaner och likabehandlingsplaner som följ upp och utvärderas regelbundet. Vi genomför vårt uppdrag med engagemang genom vår vilja till att ständigt utveckla verksamheten till det bättre utifrån barngruppens intresse och behov, viljan till

6 fortbildning och att ta del av nya vetenskapliga rön samt vårt positiva förhållningssätt till uppdraget. Uppföljning och utvärdering: Sker dels via kommunens kund- och brukarundersökning, ledar och medarbetarundersökning, dels via vårt bokslut. 2. Utveckling och lärande Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Läroplan för förskolan 98/10) Helhet allsidighet/identitet: Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Pedagogerna på förskolan har ett positivt förhållningssätt där vi lyfter fram det enskilda barnets förmågor. Vi uppmuntrar barnen till självständighet genom ett tillåtande klimat där man vågar prova och känner sig trygg med att lyckas och misslyckas. Vi lyfter fram och tar tillvara varandras likheter och olikheter. Vi delar in barnen i smågrupper där det enskilda barnet får mer utrymme. Vi uppmärksammar de olika kulturer och språk som finns på avdelningarna. Vi uppmuntrar och stöttar barnen att lösa konflikter, samarbeta och hjälpa varandra. Hälsa/rörelse: Förskolan ska erbjuda barnen en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet såväl som inomhus som

7 utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjligheter till lek och aktiviteter i planerad miljö och naturmiljö. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla verksamheten. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Vi är ofta i skogen som ligger alldeles intill förskolan. Skogen erbjuder både motoriska utmaningar och ett inre välbefinnande. Vi har en stor gård som lockar till lek och rörelse. Vi vistas ute varje dag. Vi förmedlar rörelseglädje genom gemensamma aktiviteter som OS-lopp och rörelselekar ute på gården. Vi använder oss av materialet Röris Vi tar tillvara på barnens lust att röra sig genom dans och rörelselekar inomhus. Vi erbjuder olika former av vila varje dag. Vi strävar efter att våra måltider ska vara en trivsam stund med social samvaro. Förskolan erbjuder tre näringsrika och till viss del ekologiska måltider och frukt varje dag I möjligaste mån undviker vi produkter som innehåller socker vid våra måltider och i den dagliga verksamheten så som födelsedagsfirande. Vi rensar bort giftigt material i våra miljöer för att göra förskolan till en säker miljö. Språk och kommunikation: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom, språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen och erbjuda varje barn en rik och språkutvecklande miljö. Språk, informations-och kommunikationsteknik (IKT), gester, symboler, bilder och musik ska uppmuntras och utforskas i förskolan. De erfarenheter barn har och har fått i sin kultur (barnkultur och etnicitet) är avgörande för barns språk och identitetsutveckling. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

8 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Språkstimulerande undervisning sker hela dagen på förskolan i mötet mellan barn och pedagoger, andra barn och miljön som de vistas i. Vi pedagoger tar tillvara på rutinsituationer som erbjuder bra språktillfällen, t.ex. vid måltid, tambursituation och blöjbyte. Det finns en god tillgång till böcker för barnen att läsa både själva och tillsammans med pedagogerna. Vi lånar regelbundet nya böcker av bokbussen. Vi delar in barnen i smågrupper där det enskilda barnet får mer talutrymme. Vi uppmuntrar barnen och ger dem tid för att berätta, återberätta och reflektera. Vid behov använder vi oss av tecken som språkstöd. Vi använder oss av lärplatta som hjälpmedel Rim, ramsor och sång ingår i den dagliga verksamheten. Vi använder oss av bilder som tas vid t.ex. utflykter och andra gemensamma upplevelser som sen används för reflektion och spontana samtal. Det finns alfabet, ord och symboler i förskolans miljö. Vi erbjuder modersmålsträning enligt kommunens riktlinjer. Skapande: Estetiska lärprocesser har stor betydelse för barn och är en utgångspunkt i förskolans verksamhet. Skapande ska tillåtas, uppmuntras och synliggöras då det är ett viktigt sätt för barn att utvecklas, bearbeta intryck och hitta egna uttryck för sina upplevelser. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Vi uppmuntrar barnen till fritt skapande och att använda sig av sin fantasi och kreativitet. Barnen har tillgång till olika sorters skapande material. Vi tar tillvara på vad naturen har att erbjuda som löv, pinnar och blommor till barnens kreativa skapande. Vi återanvänder källsorterat material. Barnen har tillgång till musik och instrument. Vi dansar och rör oss tillsammans både i planerad verksamhet och i leken. Vi gestaltar sagor genom små figurer och genom att barnen får dramatisera.

9 Det finns utklädningskläder som uppmuntrar barnen till roll-lekar och teater. Matematik: För att matematik skall utvecklas i lek och lustfyllt lärande måste behovet av matematik uppmärksammas utifrån barnens egna erfarenheter. Verksamheten skall bidra till att utveckla barns förmåga att undersöka problem och matematiska begrepp samt resonera och kommunicera idéer och tankegångar med olika uttrycksformer. Matematik ska kopplas till förskolans arbete inom andra områden, som språk, naturvetenskap, estetisk verksamhet och teknik. Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, I vår dagliga pedagogiska verksamhet tar vi tillvara på de situationer som inbjuder till matematiska utmaningar. t.ex. vid måltid, tambursituation och blöjbyte. Vi antals-räknar varje dag. Det finns material som gynnar barnens förståelse för former, mönster, storlek, ordning och mätning. ( Lego, pussel, spel, pärlplattor, linjal mm) Vi använder oss av lärplatta som hjälpmedel. Vi använder oss av matematiska termer för att stimulera barnens begreppsutveckling och matematiska förståelse. Vi tränar ordningsföljd med hjälp av bildschema över dagen och vid påklädning. Vi uppmuntrar barnen att följa instruktioner vid konstruktionslek. Barnen möts av matematik i sin miljö på förskolan genom att siffror, former, kartor och symboler finns uppsatta och väl synliga både på golv och på väggar. Naturvetenskap och teknik: I förskolan handlar naturvetenskap och teknik om att barnets omgivning och vardagsfenomen undersöks. När barn via lek ges möjlighet att upptäcka och undersöka väcks en nyfikenhet och förståelse för naturvetenskap och teknik och deras egen delaktighet i naturens kretslopp. Naturvetenskap handlar om frågor som rör människan, djur, växter, klimat och miljö. Teknik handlar om att bygga, konstruera och skapa samt få barnen att fundera kring frågor som rör användningen, nyttan, funktionen, materialet, konstruktionen och utformningen, det vill säga synliggörandet av teknik i vardagen.

10 Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, På vår förskola källsorterar vi papper, kartong, glas, metall och matavfall. Barnen skrapar sina matrester i matavfallspåsar. Vi besöker miljö-stationer. Varje år har vi en miljövecka där vi deltar i skäpplockardagar som anordnas av stiftelsen Håll Sverige rent. Vi använder oss av återvunnet material i vår skapande verksamhet och i leken på förskolan. Vår förskola har ett unikt läge intill skogen som inspirerar och väcker barnens nyfikenhet och intresse för djur och växter. Vi använder oss av lärplatta som verktyg med appar där barnen lär sig om olika djur, läten och spår. Vi har lockande och stimulerande material som väcker barnens lust och nyfikenhet för teknik och konstruktion så som: ljusbord med tillbehör, klossar, kaplastavar, lego, duplo, magneter, pärlor, kulrör. Genom experiment utforskar pedagoger och barn tillsammans olika naturvetenskapliga fenomen. Vi satsar på fortbildning i teknik och naturvetenskap. Två pedagoger i huset har NTA ( Natur och Teknik för Alla) utbildning inom luft och vatten. Lek: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Leken ska vara frivillig, lustfylld och på barnens villkor.

11 Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Vi jobbar i åldersindelade barngrupper för att kunna anpassa lekmiljöerna och behålla barnens nyfikenhet och lust att leka och lära genom hela förskoletiden. Lekmiljön anpassas allt eftersom barnen utvecklas och när de byter avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi lägger stor vikt vid att skapa en trygg miljö där barnen får tid och utrymme till att lära och utvecklas genom lek Vi har stimulerande och utmanande miljöer som lockar till lek utifrån barnens förutsättningar, behov och intressen Miljön på avdelningarna är under ständig förändring för att uppmuntra till nya lekar. Det finns material på avdelningarna som lockar till att lära språk, matematik och teknik genom lek. All undervisning på förskolan sker under lekfulla former. Vi använder oss av grupp-lekar för att stärka vi-känslan i gruppen. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning i januari Utvärdering i juni Vi utvärderar genom: Barnintervjuer Observationer/iakttagelser Utvecklingssamtal Föräldramöte KBU Veckoreflektion i planeringsunderlag Samlad dokumentation Portfolio

12 3. Barns inflytande Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig sina egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall på så vis grundläggas och växa. (Läroplan för förskolan 98/10) Förskolan ger förutsättningar för att varje barn utvecklas inom följande strävansmål: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (Lpfö, sid 12) Vi startar läsåret med att kartlägga barnens intressen och behov, utifrån den kartläggningen planerar vi årets verksamhet. Vi försöker tillgodose och ta tillvara på barnens idéer och önskemål i den dagliga verksamheten. Genom att vi använder modern teknik som lärplatta, platt-tv och projektorer för dokumentation, ger vi barnen möjlighet att reflektera över sin vardag och sitt lärande. I terminsvis återkommande barnintervjuer beroende på ålder och mognad, ger vi barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter om verksamheten. Vi för en dialog med barnen om att vara rädda om våra leksaker och vårt material. Förskolans verksamhet bygger på demokratiska värderingar och genom att delta lär sig barnen att de har möjlighet att påverka sin situation, att deras åsikter blir lyssnade på och att man ska ta hänsyn till andra och deras åsikter. Uppföljning och utvärdering: Uppföljning i januari Utvärdering juni Vi utvärderar genom: Barnintervjuer Observationer/iakttagelser Utvecklingssamtal Dagliga samtal med vårdnadshavare KBU

13 4. Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig. Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lär strategier. Det handlar också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Förskolan ska ge förutsättningar för: att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Vi dokumenterar och följer varje barns lärande och utveckling i Dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande. Underlaget är personligt och är ett processkrivande. Vi följer upp underlaget och utför utvecklingssamtal 2 ggr/år. Detta gör att underlaget kontinuerligt följs upp och analyseras. För att kartlägga varje barn använder vi oss av barnintervjufrågor, portfolio, observationer, film och foton. Inför utvecklingssamtal får vårdnadshavarna ett frågeformulär. Underlaget, barnintervjufrågorna och föräldrafrågorna utgår ifrån läroplanens olika delar. Lärplattan som verktyg skapar stora möjligheter att tillsammans med barn och vårdnadshavare synliggöra barnens lärprocesser. Vi planerar, dokumenterar, följer upp, analyserar och utvärderar förskolans verksamhet i vårt Planeringsunderlag samt aktivitetsplaneringsunderlag. Vi utgår ifrån läroplanen, föregående års Kvalitetsredovisning, kommunens prioriterade områden, barnens utvecklingssamtalsunderlag, barnintervjuer och observationer av barnens lek när vi planerar och sätter mål för verksamheten på respektive avdelning. I planeringsunderlaget integreras läroplansmålen i det tema/projekt som vi väljer att jobba med. I underlaget finns utrymme för veckoreflektioner där verksamheten

14 utvärderas och följs upp utifrån barngruppens behov och intressen. Förutom att planeringsunderlaget följs upp varje vecka på respektive avdelning har vi en större uppföljning och delutvärdering i januari månad och den slutliga analysen och utvärderingen sker i slutet av läsåret under maj/juni. Förskolans verksamhet i sin helhet med förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer beskrivs i den här arbetsplanen som utvärderas och revideras en gång om året. Uppföljning och utvärdering: Dokumentet Dokumentation av det enskilda barnets utveckling och lärande processkrivs under terminen och följs upp tillsammans med vårdnadshavare och ibland barnet vid utvecklingssamtal 2 gånger per år. Planeringsunderlaget processkrivs under våra avdelningsplaneringar varje vecka under verksamhetsåret. Uppföljning och delutvärdering i januari och utvärdering i juni. 4. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära, respektfullt och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö, sid.13) Förskolan ger förutsättningar för: Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Att föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Rutiner för introduktion i förskolan: Vid inskolning får varje vårdnadshavare nödvändig information Inskolningsinformation/rutiner. Föräldramöte 1 ggr/år på höstterminen Föräldrasmedja/föräldraråd 1 ggr/termin

15 Utvecklingssamtal 1 ggr/termin KBUundersökning 1ggr/år Dagliga samtal vid lämning/hämtning Föräldraaktiviteter så som: Luciafirande och sommarfest. Bloggen, dokumentation på avdelningen ex foton, alster och barnens tankar. Uppföljning och utvärdering Uppföljning i januari Utvärdering i juni 5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö, sid 13) Förskolan ger förutsättningar för: Att samverkan sker mellan personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Att personal i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem utbyter kunskaper och erfarenheter för att uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Handlingsplan för övergång mellan förskola-förskoleklass, fritidshem Uppföljning och utvärdering: Utvärderingsfrågor skickas ut under augusti till samtliga berörda föräldrar. Uppföljning och utvärdering sker vid stormöte under höstterminen. Rektor, förskolechef och pedagoger deltar. 6. Förskolechefens ansvar Förskolechef har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen, skollagen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten,

16 det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, Förskolechef har olika forum för planering, uppföljning och utveckling. Detta sker dels veckovis på veckomöten med representanter från avdelningarna, vid kvällsträffar med hela förskolan samt olika former av pedagogisk utvecklingstid, puttid. Förskolechef har tillsammans med utvecklingsgrupp tagit fram stödmaterial för att systematiskt kunna planera, utvärdera och utveckla. En viktig del i det systematiska kvalitetsarbete är utvecklingssamtal med pedagogerna, då utvecklingsfrågor riktade mot verksamheten samt utvecklingsområden för pedagogen lyfts och diskuteras. Pedagogisk utvecklingstid: Avdelningsplanering, APT Enskild planering Planeringsdagar Lärgrupper Pedagogisk utvecklingsgrupp Kompetensutveckling i form av föreläsningar, reflektion i mindre grupper, Litteratur som rör olika delar av förskolans uppdrag. Stödmaterial: Planeringsunderlag Underlag för utvecklingssamtal, dokumentation för barns utveckling och lärande It-plan Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning Likabehandlingsplan Pub, Planering, uppföljning, budget Utvecklingssamtal med pedagoger 1 ggr/ år hålls utvecklingssamtal samt lönesamtal med personal. Föräldrars delaktighet KBU Föräldraråd/föräldrasmedja Föräldramöte Samtal, synpunkter och frågor om verksamheten uppmuntras och tas tillvara på. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande,

17 Lärgruppsträffar har ägnats åt boken Uppföljning, utvärdering och utveckling där pedagoger diskuterar barns inflytande, lärandemiljöer samt dokumentation för utveckling av verksamheten. Under våren fortsatte lärgrupperna att diskutera ett medforskande arbetssätt genom boken Barn och Naturvetenskap. Förskolan samtliga pedagoger har därtill diskuterat utifrån boken Lyssnandets pedagogik under vt 14. Arbetet med boken fortsätter på APT under ht 14. Fysisk arbetsmiljö Skyddsrond Hygienrond Systematiskt brandskyddsarbete Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver Regelbundna barnsamtal, 1ggr termin, oktober och april Riktlinjer, stöd och rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd, Bibass BHT, barnhälsoteam, rutin, se bilaga Tillgång till språkpedagog, pedagogisk handledare genom Klaraborgs spo Skolområdets specialpedagog (vt -15) Modersmålsstöd erbjuds Specialkost erbjuds Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, Rutiner för hantering av kränkning i förskolan Likabehandlingsplan Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta Föräldramöte Föräldraråd, Förskolans hemsida, bloggar, e-post etc.

18 Arbetsplan, likabehandlingsplan finns tillgänglig för vårdnadshavare Tolkstöd erbjuds Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete. Rutin för överskolning till förskoleklass, fritidshem, skola. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att: personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Personalens utvecklingsbehov kartläggs i utvecklingssamtal 1 gång/år. Utöver detta individuella samtal ges kompetensutveckling kontinuerligt utifrån prioriterade arbetsområden, KBUresultatet, kvalitetsredovisning, nya styrdokument samt utifrån barngruppens behov. Kompetensutveckling ges individuellt och i grupp. 7. Krisplan Förskolechef ansvarar för: att krisplanens innehåll är uppdaterat att personalen är förtrogen med innehållet så att alla berörda vet hur och vilka som ska agera när krisplanen används Se krispärm 8. Prioriterad kompetensutveckling 2014/2015 för förskolan Pedagogisk dokumentation IT-verktyg Uppföljning och utvärdering: Delutvärderas på planeringsdag 7/ samt KR, kvalitetsredovisning, i juni 2015.

19