En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag

Transkript

1 Civilutskottets betänkande 2009/10:CU12 En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:61, en motion som väckts med anledning av propositionen och två motioner från den allmänna motionstiden I propositionen föreslår regeringen en ändring i aktiebolagslagen som innebär att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital sänks från nuvarande kr till kr. Förslagen syftar till att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig för företagare. Lagändringen är avsedd att träda i kraft den 1 april Utskottet föreslår att riksdagen antar det framlagda lagförslaget och avslår samtliga motioner. I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande. 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 3 Redogörelse för ärendet... 4 Utskottets överväganden... 5 En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag... 5 Reservation En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag (v) Särskilt yttrande En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag (s, mp) Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Följdmotionen Motioner från allmänna motionstiden hösten Bilaga 2 Regeringens lagförslag

3 Utskottets förslag till riksdagsbeslut En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:61 och avslår motionerna 2009/10:C5, 2009/10:C297 och 2009/10:C429. Reservation (v) Stockholm den 4 februari 2010 På civilutskottets vägnar Carina Moberg Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s), Inger René (m), Ewa Thalén Finné (m), Johan Löfstrand (s), Eva Bengtson Skogsberg (m), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Christine Jönsson (m), Gunnar Sandberg (s), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Eva Sonidsson (s), Lars Tysklind (fp), Jan Lindholm (mp), Katarina Brännström (m) och Fredrik Lundh (s). 3

4 Redogörelse för ärendet I september 2007 tillkallade regeringen en särskild utredare för att bl.a. överväga till vilket belopp lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag lämpligen bör bestämmas (dir. 2007:132). Utredningen, som antog namnet Utredningen om ett enklare aktiebolag, redovisade sina förslag i delbetänkandet Aktiekapital i privata aktiebolag (SOU 2008:49) och i slutbetänkandet Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. (SOU 2009:34). Inom Justitiedepartementet upprättades därefter promemorian Minsta tilllåtna aktiekapital i privata aktiebolag kompletterande underlag. Betänkandena och promemorian har remissbehandlats. I den aktuella propositionen föreslår regeringen efter att ha hört Lagrådet att riksdagen antar förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2. Med anledning av propositionen har en motion väckts. I ärendet behandlar utskottet också två motioner från den allmänna motionstiden Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. 4

5 Utskottets överväganden En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag Utskottets förslag i korthet Riksdagen antar det framlagda lagförslaget och avslår motionerna. Jämför reservation (v) och särskilt yttrande (s, mp). Bakgrund Ett grundläggande drag hos aktiebolaget är att aktieägarna inte ansvarar personligen för bolagets skulder. Det har ansetts att det, för att balansera denna avsaknad av personligt betalningsansvar, måste finnas regler om kapitalskydd som garanterar att bolaget alltid har tillgångar som minst svarar mot bolagets förpliktelser. Aktiekapitalet är en grundläggande del av kapitalskyddet och syftar till att säkerställa att det finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Med aktiebolagets egna kapital avses skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder i en balansräkning. Det egna kapitalet kan delas upp i bundet och fritt eget kapital. Aktiekapitalet utgör tillsammans med eventuell uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond det bundna egna kapitalet (5 kap. 14 årsredovisningslagen [1995:1554]). Övrigt eget kapital är fritt eget kapital. Det bokförda värdet av bolagets tillgångar ska uppgå till minst det bokförda värdet av bolagets skulder och avsättningar samt aktiekapitalet och eventuellt övrigt bundet eget kapital. Är detta fallet sägs det bundna egna kapitalet vara täckt. Aktiekapitalet bestäms vid bolagsbildningen. Bolaget får registreras i aktiebolagsregistret endast om summan av de belopp som ska betalas för de tecknade aktierna uppgår till minst det aktiekapital som anges i bolagsordningen samt att full och godtagbar betalning har lämnats för samtliga tecknade aktier (2 kap. 23 aktiebolagslagen [2005:551]). Aktiekapitalet kan senare både ökas och minskas. Aktiekapitalet för ett privat aktiebolag måste dock alltid uppgå till minst kr eller motsvarande belopp i euro (1 kap. 5 aktiebolagslagen). För ett publikt aktiebolag gäller att aktiekapitalet ska uppgå till minst kr eller motsvarande belopp i euro (1 kap. 14 aktiebolagslagen). Kravet på aktiekapital skulle bli i det närmaste meningslöst om det vore fritt att låta täckningen för aktiekapitalet sjunka hur lågt som helst. I aktiebolagslagen åläggs därför bolagets styrelse och aktieägare att vid tecken på kapitalbrist i bolaget vidta åtgärder för att antingen läka kapitalbristen eller inleda en avveckling av bolaget (25 kap aktiebolagslagen). 5

6 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen upprätta och låta bolagets revisor granska en s.k. kontrollbalansräkning. Som framgått ovan innebär kravet på att ett aktiebolag ska ha ett visst aktiekapital att det ska finnas en viss marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Historiskt har detta ansetts ha stor betydelse som borgenärsskydd. I samband med att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital 1973 höjdes från kr till kr påpekades att aktieägarna inte har något personligt ansvar för bolagets förbindelser och att ansvaret är begränsat till aktieägarnas kapitalinsats i bolaget. För att de som står bakom bolaget och svarar för rörelsen ska kunna uppfylla sina förpliktelser gentemot anställda, det allmänna och andra borgenärer måste, anfördes det, aktieägarnas kapitalinsats vara betydande. Vidare ansågs det angeläget att aktiebolagslagstiftningen utformades på ett sådant sätt att bolagen har tillräckligt ekonomiskt underlag för sin verksamhet (prop. 1973:93 s. 86). Även i samband med att aktiebolagen 1995 delades in i två kategorier, privata och publika bolag, och gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag höjdes från kr till kr framhölls det att höjningen innebar en förstärkning av skyddet för borgenärerna. Det konstaterades dock att aktiekapitalets storlek inte är ensamt avgörande för borgenärernas skydd och att ett aktiekapital på kr i själva verket ofta utgör ett otillräckligt skydd när bolaget råkar i ekonomiskt trångmål (prop. 1993/94:196 s. 82). Aktiekapitalet kan också sägas ha viss betydelse för aktieägarna. En stor andel bundet eget kapital i bolaget kan t.ex. underlätta kapitalanskaffning. Vid 1995 års skärpning av kravet på aktiekapital bedömdes ett förstärkt borgenärsskydd komma bolagen själva till del, eftersom det kunde antas bli lättare för bolagen att erhålla för rörelsen nödvändig kredit (prop. 1993/94:196 s. 82). En annan aspekt som har lyfts fram vid tidigare överväganden rörande aktiekapitalets storlek är dess funktion som spärr mot att aktiebolagsformen används för oseriösa syften. Vid höjningen 1973 påpekades att den låga gränsen om kr hade möjliggjort att aktiebolagsformen i betydande utsträckning hade använts för att uppnå skattemässiga fördelar samt att aktiebolagsformen ofta hade använts av företag för vilka denna form inte varit avsedd. Att det i många fall inte gjordes någon åtskillnad mellan ägarens egna och bolagets ekonomiska förhållanden ansågs vålla stora svårigheter vid taxeringskontrollen och underlätta skatteflyktsåtgärder av olika slag (prop. 1973:93 s. 88). Vid 1995 års höjning till kr anfördes vidare att en väsentlig höjning av aktiekapitalet skulle kunna bidra till att motverka missbruk av aktiebolagsformen för olika slag av ekonomisk brottslighet (prop. 1993/94:196 s. 82). 6

7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:CU12 Det brukar också hävdas att aktiekapitalkravet bidrar till seriös och överlevnadsduglig affärsverksamhet genom att se till att företagaren har en genomtänkt affärsidé som han eller hon är beredd att själv göra en kapitalinsats för. Utvecklingen i Europa I Europa pågår en utveckling mot sänkta krav på aktiekapital för bolagsformer som motsvarar det svenska privata aktiebolaget. Ett franskt privat aktiebolag (société à responsabilité limitée) behöver numera inte ha något aktiekapital. I Danmark har kravet på aktiekapital nyligen sänkts från till danska kronor för motsvarigheten till det privata aktiebolaget (anpartsselskab). I Tyskland har en ny aktiebolagsform införts (Unternehmergesellschaft), där aktiekapitalet inledningsvis kan uppgå till 1 euro. I Storbritannien gäller sedan länge att ett privat aktiebolag (private limited liability company) inte behöver ha mer än 1 pund i aktiekapital. EUF-fördragets etableringsfrihet innebär en rätt att starta bolag i en medlemsstat och bedriva hela verksamheten genom en filial i en annan medlemsstat. Därmed kan stiftarna undgå de krav som i samband med bolagsbildning uppställs på t.ex. aktiekapital i den stat där verksamheten ska bedrivas. Det förekommer att filialer till exempelvis brittiska bolag registreras i Sverige, låt vara att etablering som sker på detta sätt inte nödvändigtvis behöver ske med anledning av de krav på aktiekapital som uppställs i svensk lagstiftning. Europeiska kommissionen lämnade sommaren 2008 ett förslag till förordning om stadga för ett privat europabolag, KOM(2008) 396. Bolagsformen privat europabolag är avsedd att vara en fristående bolagsform, i allt väsentligt reglerad av en förordning och bolagets bolagsordning. Förslaget syftar till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft genom att underlätta etablering på den inre marknaden. Ett annat syfte är att minska de kostnader som uppstår på grund av att reglerna för att bilda och driva företag skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Enligt förslaget ska det inte krävas något gränsöverskridande inslag, t.ex. att bolaget ska bedriva verksamhet i två eller flera medlemsstater, för att ett privat europabolag ska få bildas. Lägsta tillåtna aktiekapital föreslås vara 1 euro. Det är dock fortfarande oklart vilket innehåll en kommande förordning om privata europabolag kommer att ha och när den kan träda i kraft. Propositionen I propositionen anför regeringen att det i syfte att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig och därmed främja företagande, särskilt inom tjänstesektorn, finns anledning att sänka nivån för lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag. Regeringen konstaterar att utvecklingen i Europa går i samma riktning och att villkoren för att etablera ett företag i Sverige inte 7

8 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN bör framstå som tydligt oförmånliga vid en europeisk jämförelse. Kravet på aktiekapital bör enligt regeringen bestämmas så att det så långt som möjligt underlättar för företagare att starta och driva aktiebolag. Regeringen konstaterar i propositionen att ett aktiekapital på kr knappast har något större värde som borgenärsskydd. Det är samtidigt osäkert om det skydd för bolagets kapital som finns i aktiebolagslagen skulle fungera fullt tillfredsställande vid en sänkning till en alltför låg nivå. Likaså har det betydelse att kravet på ett visst lägsta aktiekapital motverkar att aktiebolagsformen används för icke skyddsvärda syften. Enligt regeringen är det sannolikt inte möjligt att fastställa den optimala nivån för det lägsta tillåtna aktiekapitalet. Det står dock klart att de skäl som talar mot en sänkning av det lägsta tillåtna aktiekapitalet får avsevärt större bärighet om nivån bestäms till 1 kr än vid en mer återhållsam sänkning. Regeringen menar att utredningens förslag om en halvering, alltså en sänkning till kr, framstår som en för närvarande lämplig avvägning mellan de olika intressen som gör sig gällande och erinrar om att en sådan sänkning också fått stöd av många remissinstanser. Regeringen föreslår därför att lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag sänks till kr. I propositionen behandlar regeringen också frågan om det bör införas en möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet. Som framgått ovan bestäms aktiekapitalets storlek av bolagets stiftare vid bolagsbildningen. För att bolaget ska få registreras i aktiebolagsregistret krävs att betalning har lämnats för samtliga tecknade aktier (2 kap. 23 aktiebolagslagen). Utredningen om ett enklare aktiebolag föreslog att det ska räcka med att minst en fjärdedel av aktiekapitalet har betalats in för att aktiebolaget ska få registreras. Resterande del av aktiekapitalet skulle betalas in vid den tidpunkt som angavs i stiftelseurkunden. Regeringen gör bedömningen att det även fortsättningsvis bör krävas att aktiekapitalet har betalats in till fullo för att bolaget ska få registreras. Motionerna Egon Frid m.fl. (v) yrkar i motion C5 avslag på propositionens förslag. Motionärerna anser att den nuvarande nivån för aktiekapitalet i privata aktiebolag är väl avvägd. Ett rimligt satt aktiekapital fungerar som en buffert som tillgodoser de små företagens intressen av att kunna leverera och få betalt för sina varor och tjänster. Kapitalskyddet utgör med andra ord en garanti som gäller kollektivt för både nuvarande och framtida borgenärer. Landsorganisationen framhåller i sitt remissvar till utredningen att kravet på ett relativt högt aktiekapital också skapar en större trygghet för anställda i aktiebolag. En annan orsak som motionärerna anser talar emot en sänkning av kapitalinsatsen för aktiebolag är aktiekapitalets betydelse som en form av seriositetsspärr. Aktiekapitalet innebär att företagare måste ha en genomtänkt affärsidé som han eller hon är beredd att själv göra en kapitalinsats för. 8

9 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2009/10:CU12 Sofia Larsen (c) konstaterar i motion C297 att det i dag krävs lägst kr för att starta ett privat aktiebolag. Motionären anser att regeringen bör se över lagstiftningen i syfte att införa en aktiebolagsform där den lägsta gränsen för insatt kapital är lägre än dagens nivå. Motionären menar att en sänkning av aktiekapitalet skulle ge förutsättningar för fler personer att starta aktiebolag, inte minst ungdomar och kvinnor. I motion C429 föreslår Bertil Kjellberg (m) ett tillkännagivande om att regeringen bör se över lagstiftningen och sätta ned den lägsta gränsen för insatt kapital i privata aktiebolag. Motionären menar att en sådan förändring skulle medföra fler startade aktiebolag. Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis betona att åtgärder som på olika sätt kan underlätta för små företag att driva sin verksamhet eller för nya företag att etablera sig är ett viktigt inslag i en strategi för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. De nya företagen stärker konkurrensen och bidrar därmed även till utvecklingen av befintliga företag, vilket förbättrar förutsättningarna för tillväxt. Det krav på kapitaltillskott som ställs upp i samband med att ett aktiebolag bildas kan dock utgöra ett hinder för den som vill bedriva näringsverksamhet i aktiebolagsform. Ett lägre ställt krav på aktiekapital för privata aktiebolag gör aktiebolaget mer tillgängligt, och fler företagare kan välja aktiebolaget som företagsform. Med det anförda delar utskottet regeringens uppfattning att en sänkning av kapitalkravet kan bidra till att fler personer vill och vågar starta företag. Aktiekapitalet har ansetts huvudsakligen fylla en funktion som skydd för bolagets borgenärer. Enligt detta synsätt kompenseras borgenärerna genom aktiekapitalet för det förhållandet att bolagets ägare inte är personligen betalningsansvariga för bolagets förpliktelser. Mycket riktigt innebär aktiekapitalet att det, åtminstone bokföringsmässigt, ska finnas en marginal mellan bolagets tillgångar och övriga skulder. Samtidigt kan en marginal på kr snabbt försvinna, t.ex. vid förändringar i bolagets omsättning och kostnader. Ett lagstadgat krav på ett belopp i den storleksordningen utgör i praktiken ett klent skydd för de allra flesta borgenärer. Liksom regeringen anser utskottet därför att aktiekapitalets funktion som borgenärsskydd kan ifrågasättas. Sannolikt anser borgenärer i allmänhet att faktorer som kassaflöde och likviditet är viktigare än aktiekapitalets storlek. Att aktiekapitalet inte utgör något påtagligt skydd för borgenärerna illustreras av att många borgenärer kräver säkerheter för sina fordringar mot bolaget, t.ex. i form av pant eller personlig borgen från bolagets ägare. Av större betydelse torde i stället vara aktiekapitalets funktion som spärr mot ogenomtänkt och oseriöst företagande. Att det krävs ett kapitaltillskott av den som vill starta ett aktiebolag borgar i någon mån för att företagaren har en genomtänkt och hållbar affärsidé, som han eller hon är beredd att satsa en del egna medel på för att förverkliga. Att aktieägaren själv satsar kapital kan vidare antas minska benägenheten hos företagaren 9

10 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN att ta alltför stora risker i verksamheten. Ett kapitalkrav utgör också ett visst hinder mot att aktiebolagsformen utnyttjas för oseriösa syften eller för att nå skattemässiga fördelar. Utskottet delar regeringens uppfattning att det sannolikt inte är möjligt att fastställa den optimala nivån för det lägsta tillåtna aktiekapitalet. Det står dock klart att de skäl som talar mot en sänkning av det lägsta tillåtna aktiekapitalet får avsevärt större bärighet om nivån bestäms till 1 kr än vid en mer återhållsam sänkning. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att en halvering, alltså en sänkning till kr, för närvarande framstår som en lämplig avvägning mellan de olika intressen som gör sig gällande. Sammantaget innebär vad som anförts att utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motion C5. Ställningstagandet innebär att motionerna C297 och C429 får anses tillgodosedda, varför de bör avslås. Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning att det inte ska finnas någon möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet. 10

11 Reservation En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag (v) av Egon Frid (v). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens lagförslag. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:C5 och avslår proposition 2009/10:61 och motionerna 2009/10: C297 och 2009/10:C429. Ställningstagande Jag ser självfallet positivt på alla förslag som kan öka sysselsättningen under förutsättning att det skapas trygga jobb med god betalningsförmåga. Tyvärr är inte regeringens förslag i propositionen ett steg i den riktningen, vilket Utredningen om ett enklare bolag inte heller har funnit empiriskt stöd för. Jag anser av flera skäl att den nuvarande nivån på aktiekapital i privata aktiebolag är väl avvägd. Först och främst gäller det skyddet för borgenärer. Ett rimligt satt aktiekapital fungerar som en buffert som tillgodoser de små företagens intressen av att kunna leverera och få betalt för sina varor och tjänster. Kapitalskyddet utgör en garanti som gäller kollektivt för både nuvarande och framtida borgenärer. Därtill kommer att kravet på ett relativt högt aktiekapital skapar en större trygghet för anställda i aktiebolag. Detta har även Landsorganisationen framhållit i sitt remissvar. Motiveringen för exempelvis 1973 års höjning av aktiekapitalet var just att en betydande kapitalinsats är nödvändig för att de som står bakom bolaget ska kunna uppfylla sina förpliktelser mot anställda, det allmänna och andra borgenärer. Ytterligare remissinstanser, t.ex. Revisorsnämnden, Skatteverket, Bolagsverket och Lantbrukarnas Riksförbund, nämner just denna grund som skäl till varför de anser att det gällande kapitalkravet på kr för aktiebolag inte bör sänkas. Ytterligare en orsak som jag anser talar emot en sänkning av kapitalinsatsen för aktiebolag är kapitalets betydelse som en form av seriositetsspärr. Kapitalinsatsen innebär att företagare måste ha en genomtänkt affärsidé som han eller hon är beredd att själv göra en kapitalinsats för. Dessutom utgör den ett hinder mot att aktiebolagsformen används för oseriösa syften. Utredningen om ett enklare aktiebolag konstaterar att kravet på ett minsta aktiekapital i ett bolag i och för sig inte stoppar missbruk, men det utgör åtminstone ett visst hinder för personer som vill starta aktiebolag i ett oseriöst syfte. Finansinspektionen hänvisar till seriositetsspärren som anledning till att det är olämpligt att sänka aktiekapitalet. 11

12 RESERVATION Sammanfattningsvis anser jag således att kapitalkravet för privata aktiebolag inte bör sänkas. Riksdagen bör därför med bifall till motion C5 avslå regeringens lagförslag samt motionerna C297 och C

13 Särskilt yttrande En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag (s, mp) Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s), Eva Sonidsson (s), Jan Lindholm (mp) och Fredrik Lundh (s) anför: Vi ställer oss självfallet positiva till förslag som på olika sätt kan underlätta för små företag att driva sin verksamhet eller för nya företag att etablera sig. Regeringens förslag innebär att kapitalkravet för privata aktiebolag sänks till kr. Kapitalskyddet utgör en garanti som gäller kollektivt för både nuvarande och framtida borgenärer. Därtill kommer att kravet på ett relativt högt aktiekapital skapar en större trygghet för anställda i aktiebolag, vilket Landsorganisationen i sitt remissvar bland annat framhållit. Motiveringen för 1973 års höjning av aktiekapitalet var också att en betydande kapitalinsats är nödvändig för att de som står bakom bolaget ska kunna uppfylla sina förpliktelser mot anställda, det allmänna och andra borgenärer. Ytterligare remissinstanser, t.ex. Revisorsnämnden, Skatteverket, Bolagsverket och Lantbrukarnas Riksförbund, nämner just denna grund som skäl till varför de anser att det gällande kapitalkravet på kr för aktiebolag inte bör sänkas. Mot bakgrund härav är vi oroade för att en sänkning av det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag medför att skyddet för borgenärer, minoritetsaktieägare och arbetstagare försvagas. I sammanhanget måste emellertid även beaktas att utvecklingen i Europa går mot sänkta krav på aktiekapital för bolagsformer som motsvarar det svenska privata aktiebolaget. Villkoren för att etablera ett företag i Sverige bör inte framstå som tydligt oförmånliga vid en europeisk jämförelse. Det är naturligtvis förenat med stora svårigheter att hitta den optimala nivån för det lägsta tillåtna aktiekapitalet. De skäl som talar mot en sänkning av aktiekapitalet får givetvis avsevärt större bärighet om nivån bestäms till ett mycket lågt belopp än vid en mer återhållsam sänkning. En avvägning måste göras mellan de olika intressen som gör sig gällande. Mot den redovisade bakgrunden har vi slutligen stannat för att inte reservera oss mot en sänkning av aktiekapitalet i privata bolag från kr till kr. Vi avser dock att noga följa hur sänkningen påverkar borgenärsskyddet, minoritetsaktieägare och arbetstagare. 13

14 BILAGA 1 Förteckning över behandlade förslag Propositionen Proposition 2009/10:61 En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). Följdmotionen 2009/10:C5 av Egon Frid m.fl. (v): Riksdagen avslår proposition 2009/10:61 En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag. Motioner från allmänna motionstiden hösten /10:C297 av Sofia Larsen (c): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av aktiebolagsformen. 2009/10:C429 av Bertil Kjellberg (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om olika aktiebolagsformer. 14

15 BILAGA 2 Regeringens lagförslag Tryck: Elanders, Vällingby