Kalium, Kreatinin, Natrium, B- (i-stat)

Transkript

1 sida 1 (8) Koder Rapportnamn P-Kalium P-Kreatinin P-Natrium Synonym K, K +, Krea, Na, Na + Beställningskod -BKA KRE NAT Instrumentkod K Crea Na NPU-kod KA: NPU03230 KRE: NPU04998 NAT: NPU03429 Provmaterial Typ av provmaterial Arteriellt, venöst eller kapillärt blod. Typ av provrör och tillsatser Artärblod i spruta med tillsats av elektrolytbalanserat heparin. Venöst blod i vakuumrör med tillsats av litiumheparin-(utan gel) Kapillärt prov tas i EVF-rör med tillsats av natriumheparin. Analys Kapillärt Venöst Krea EVF rör Li Heparin-rör Kalium Ska ej tas kapillärt Li Heparin-rör Natrium Ska ej tas kapillärt Li Heparin-rör EVF-rören har artikelnummer: (Kräver microcapsvana) Li Heparin-rören har artikelnummer: Provvolym 65 µl Provberedning och förvaring Provet ska analyseras inom 10 minuter efter provtagning.

2 sida 2 (8) Utförande Felkällor Svarsrutiner 1. Starta instrumentet. 2. Testmeny, tryck 2 = i-stat-kassett. 3. På frågan användare tryck enter. 4. Scanna eller tryck in LID-nummer eller patientid-nummer. 5. Ange Kassett-partinummer genom att avläsa streckkoden på kasettpåsen. 6. Öppna förpackningen och placera kassetten på en plan yta. OBS! kassetten ska ha rumstemperatur. Vidrör inte kontaktplattorna. 7. Blanda provet igen omedelbart före analysen. Sug upp venöst blod med en plastpipett. 8. Rikta spetsen på artärsprutan, pipetten eller EVF-röret mot provkoppen. 9. Töm provet långsamt och stadigt tills blodet har nått fyllnadsmarkeringen på kassettens etikett. Låt en liten del av provet vara kvar i provkoppen. 10.Fäll locket över provkoppen och tryck på låsets yttersta del tills det fäster. 11.Håll kassetten med kontaktplattorna vända uppåt och riktade mot kassettporten på instrumentet. 12.Tryck försiktigt in kassetten i kassettporten tills den kommer på plats med ett klick. 13.Försök inte ta ut kassetten medan meddelandet kassett låst visas på skärmen. 14.När resultatet visas (efter ca 2 minuter) drar du kassetten rakt ut ur instrumentet. Prov taget kapillärt kan ge ett högre resultat än venblod p.g.a. den extra stas provtagningen ger även om provet ej uppvisar hemolys. Kapillär provtagning ska i möjligaste mån undvikas. Prov taget med EDTA-tillsats ger kraftigt falskt förhöjda resultat då EDTA innehåller kalium. Om hepariniserat helblod får stå en stund innan det testas kommer kaliumvärdena först att minska något för att sedan öka med tiden. Kaliumvärdena kommer att öka i kylda prov. Interferenser Vid kraftig ketoacidos (β-hydroxibutyrat >16 mmol/l ) kan natriumresultatet sänkas med 5 mmol/l. P-Kalium

3 sida 3 (8) Enhet mmol/l. Resultaten lämnas ut med en decimal. Prov med resultat mer än 7,0 mmol/l skall centrifugeras för att kontrollera om hemolys föreligger. Prov med resultat mer än 7,0 mmol/l (utan hemolys) respektive mindre än 2,4 mmol/l skall omedelbart rapporteras via telefon till beställaren. Resultat högre än instrumentets högsta mätintervall 9 mmol/l; skriv tsekom på resultatfältet och kommentera med PV020 Värde över instrumentets mätintervall. Resultat lägre än instrumentets lägsta mätintervall 2,0 mmol/l; skriv tsekom på resultatfältet och kommentera med PV021 Värde under instrumentets mätintervall. P-Natrium Enhet mmol/l. Resultaten lämnas ut i heltal. Resultat högre än instrumentets högsta mätintervall 180 mmol/l; skriv tsekom på resultatfältet och kommentera med PV022 Värde över instrumentets mätintervall. Om resultatet är mindre än 100 mmol/l svaras det ut manuellt som <100. P-Kreatinin: Enhet mmol/l. Resultaten lämnas ut i heltal. Resultat högre än instrumentets högsta mätintervall 1768 umol/l; skriv tsekom på resultat fältet och kommentera med PV023 Värde över instrumentets mätintervall. Resultat lägre än instrumentets lägsta mätintervall 18 umol/l; skriv tsekom på resultat fältet och kommentera med PV024 Värde under instrumentets mätintervall. Referensintervall P-Kalium: Vuxna:3,5 5,0 mmol/l Barn: 1 v 1 år 3,2 4,8 mmol/l, övriga barn som vuxna. P-Natrium: Vuxna: mmol/l Barn: 1 v - 3 mån mmol/l 4 mån 1 år mmol/l, övriga barn som vuxna. P-Kreatinin: Kvinnor: µmol/l Män: µmol/l Barn: 1 v 2 mån: µmol/l 3 mån - 2 år: µmol/l 3-12 år: µmol/l år: µmol/l

4 sida 4 (8) Utrustning Reagens Kalibrering Det individuella värdet bör relateras till muskelmassan. Referensurvalsgrupp Vuxna: Enligt NORIPs reviderade förslag (se ref. 5). Barn: Universitetssjukhuset MAS, i-stat 1 Analyzer Downloader Elektronisk simulator Skrivare Underhåll Vid behov rengörs instrumentet med Dax ytdesinfektion. Obs! Undvik att få fukt i kassettporten. i-stat kassett CHEM8+ för analys av kalium, kreatinin och natrium. Innehåller kalibreringsvätska, provhanteringssystem, avfallskammare, minisensorer, ledande plattor för elektrisk kontakt med analysatorn och värmeelement. Förvaring: Hållbarhet vid förvaring i 4-8 C till utgångsdatum. Hållbarhet i rumstemperatur i 14 dagar. Kassetterna ska vara rumstempererade vid analys. Kalibrator Varje i-stat-kassett innehåller en referenselektrod, sensorer för mätning av specifika analyter och en buffrad kalibreringsvätska som innehåller kända koncentrationer av analyter och konserveringsmedel. Extern elektronisk simulator Den elektroniska simulatorn är en kvalitetskontrollenhet för instrumentets funktion för avläsning av kassettsignaler. Den stimulerar tre nivåer med elektroniska signaler som belastar instrumentens detekteringsfunktion för kassettsignaler, både under och över mätområdena. Simulatorn skall analyseras dagligen då instrumentet är i bruk. Den skall förvaras i sin svarta låda när den inte används. Utförande: 1. Sätt på instrumentet. 2. Tryck på Menu. 3. Välj 3; Kvalitetstest. 4. Välj 4; Simulator. 5. Användar-ID, tryck enter. 6. Ta upp simulatorn från den svarta boxen.

5 sida 5 (8) Kvalitetskontroll 7. Ta av skyddshylsan. 8. Tryck in Simulator-ID, tryck enter. 9. Placera simulatorn i instrumentet med guldkontaktstrecken uppåt och framåt. 10.Försök inte ta ut simulatorn medan meddelandet simulatorn låst visas på skärmen 11.Vänta i 60 sekunder. 12.När resultatet står i fönstret, ta ut simulatorn, sätt på skyddshylsan och lägg tillbaka i boxen. 13. OK klar att användas. 14. FEL - gör om testet. Kommer FEL upp igen, skall instrumentet inte användas. Internkontroll Analyseras 1 gång/vecka, 1 nivå/vecka. i-stat kontrollvätska nivå 1, 2 och 3. Kontrollvätskorna för varje nivå är förpackade i kartonger med 10 ampuller i varje. Kontrollösningen levereras i 1,7 ml glasampuller. Förvaras i kyl vid 2-8 C fram till det utgångsdatum som står på kartongen. Utförande 1. Ta fram ampullen 30 minuter innan användning. 2. Omedelbart före användning ska ampullen skakas kraftigt i 5 till 10 sekunder. 3. Håll ampullens topp och botten mellan tummen och pekfingret för att förhindra att lösningens temperatur stiger. 4. Skydda fingrarna med en kompress eller servett eller använd en särskild ampullöppnare när man bryter av ampullens topp vid halsen. 5. Pipettera omedelbart kontrollösningen på kassetten. 6. Försegla omedelbart kassetten och sätt in den i instrumentet det är viktigt att inte lösningen kommer i kontakt med omgivande luft eftersom detta påverkar resultaten. 7. När resultatet visas dras kassetten rakt ut ur instrumentet. 8. Kontrollera kontrollens värden mot åsatta värden. För att instrumentet ska få användas skall kontrollen gå in. Anteckna värdet på listan. Ampullen kastas efter användning. Extern kvalitetssäkring Kvalitetssäkringsmaterial med okänt värde från KKF 5 ggr/år.

6 sida 6 (8) Kontaktpersoner För Akademiska sjukhuset, Klinisk kemi och farmakologi, Processansvarig Patientnära analyser, på telefon För Primärvården Kvalitetssamordnare på telefon val 3. Indikation/medicinsk betydelse Kreatinin Kreatinin är anhydridformen av kreatin, som i form av kreatinfosfat utgör ett närförråd av kemiskt bunden energi i framförallt muskelvävnad. P-Kreatinin kan användas som ett screeningtest på njurarnas funktionstillstånd. Upprepade bestämningar av P-Kreatinin ger god information beträffande förändringar i patientens njurfunktion under ett sjukdomsförlopp. Man måste hålla i minnet muskelmassans betydelse för bildningen av och därmed plasmakoncentrationen av kreatinin, vilket också innebär att män har cirka 20 % högre P-Kreatinin än kvinnor. Likaså att intag av kokt kött ökar koncentrationen av kreatinin i plasma. Personer med diabetes mellitus i tidig fas liksom alkoholister har en ökad glomerulär filtration (GFR) och därmed relativt sett lägre plasmakoncentration än förväntat. P-Kreatinin används ofta för att ge en grov bedömning av GFR vid t.ex. behandling med vissa läkemedel. Pt-Iohexol och P-Cystatin C ger en säkrare bedömning av GFR än P-Kreatinin. Kalium Rutinprov vid alla typer av vätske- och syra-basbalansrubbningar. Kalium utgör den dominerande intracellulära katjonen. Trots att endast 2 % av kroppens kalium befinner sig extracellulärt är kaliumanalys en basal del vid bedömning av elektrolyt- eller syrabasstatus. Ökad kaliumkoncentration i blodet (hyperkalemi) ses vid njursvikt, muskelsönderfall, hemolys, binjurebarkssvikt och acidos. Vid generell acidos stiger kalium i serum ungefär 0,6 mmol/l per 0,1 phförskjutning. Omvänt fås ett något lägre kaliumvärde än normalt vid alkalos. Normal kost ger mmol/l per dag, men ett högt kaliumintag hos njurfriska personer anses inte öka koncentrationen i blodet. Hög kaliumkoncentration i serum/plasma kan även uppstå vid provtagning (hemolys) eller i provröret vid långa transporter (hämmade jonpumpar). Vid normal koagulation frisätts kalium från trombocyterna varför halten av kalium i serum blir högre än den i plasma, speciellt tydlig blir skillnaden vid trombocytos. Hypokalemi utvecklas långsamt och ses vid långvariga kräknings- och diarréperioder, inklusive bruk av laxantia, Cushings syndrom (kortisolöverskott) och metabolisk alkalos. Vid hypokalemi ses även muskelsvaghet, konfusion och depression. Vanligaste orsaken torde dock vara bruk av diuretika. Kaliumvärden klart utanför referensområdet kan vara allvarligt. Hyperkalemi ökar risken för hjärtrytmrubbningar, vilket även hypo-kalemi

7 sida 7 (8) gör. Vid hypokalemi ses även muskelsvaghet, konfusion och depression. Natrium Metodprincip Rutinanalys vid tillstånd med misstänkt eller konstaterad vätskebalansrubbning (intorkning resp övervätskning). Natrium är den helt dominerade katjonen extracellulärt. Natriumhalten kommer därför att vara avgörande för osmolaliteten i kroppsvätskorna. Analysen kan därför i många fall ge samma information angående vattentillgången som bestämning av plasmaosmolaliteten. Bestämning av natrium ger däremot ingen information om mängden natrium i kroppen eftersom kroppens extracellulära volym då måste vara känd. Dessutom återfinns cirka hälften av allt natrium i skelettet i form av salter. Normal kost innehåller mmol natrium per dag. Huvuddelen utsöndras via njurarna, dock kan natriumförlusten via svett bli betydande. Natriumutsöndringen i urinen är beroende inte bara av tillförsel av natrium utan också av plasmanivån, njurfunktionen och binjurebarksaktivitet, framför allt aldosteroninsöndringen. Låg utsöndring ses vid reell natriumbrist (kan dock vara normal om alkalos eller binjurebarks-insufficiens föreligger). Hypernatremi ses vid ökade vätskeförluster, exempelvis kräkningar, diarré eller renala vätskeförluster. Alla tillstånd med ökade kortisolhalter ger också hypernatremi. Hypernatremi är ofta associerat med hypertoni. Hyponatremi ses vid extrema vattenintag, akut njursvikt, hjärtsvikt, levercirros och nefrotisk syndrom. Trötthet och kramper kan uppstå vid hyponatremi. Kalium mäts med jonselektiv elektrodpotentiometri. Vid beräkningen av kaliumhalten är koncentrationen relaterad till potentialen genom Nernsts ekvation. Natrium mäts med jonselektiv elektrodpotentiometri. Vid beräkningen av natriumresultatet är koncentrationen relaterad till potentialen genom Nernsts ekvation. Kreatinin mäts amperometriskt. Kreatinin hydrolyseras till kreatin i en reaktion som katalyseras av enzymet kreatininamidohydrolas. Kreatinet hydrolyseras därefter till sarkosin i en reaktion som katalyseras av enzymet kreatinamidinohydrolas. Oxidation av sarkosin, som katalyseras av enzymet sarkosinoxidas, producerar väteperoxid. Den frigjorda väteperoxiden oxideras på elektroden för att producera ström proportionellt med provets kreatininkoncentration. Mätintervall Kalium 2,0 9,0 mmol/l Kreatinin µmol/l Natrium mmol/l Storhet Substanskoncentration.

8 sida 8 (8) Mätosäkerhet Bra att veta Hänvisningar Rutiner för hur mätosäkerheten tas fram beskrivs i Verksamhetshandboken kapitel 6. Mätosäkerhet vid två nivåer finns angivet i ett separat dokument för hela KKF. Natrium och kalium skall ej tas kapillärt. 1. i-stat 1 Systemhandbok 2. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, åttonde upplagan, sid Nelson, Textbook of Pediatrics, 16 th ed, Saunders, Philadelphia Dokumenthistorik Version Orsak / ändring Senast ändrad av Kerstin Johansson Ny testkassett CHEM8+, används när både NA, K och Kreatinin ska analyseras. Intern kontroll analyseras 1 gång/vecka. Nytt referensintervall (NORIP) och referensurvalsgrupp. 1 Införd i Centuri. 2 Ihopslagning av metodbeskrivningar Kalium, Kreatinin och Natrium för i-stat med testkassett CHEM8+ Kerstin Johansson Saba Haile