TJÄNSTEEXPORTEN - Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TJÄNSTEEXPORTEN - Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi"

Transkript

1 TJÄNSTEEXPORTEN - Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi Slutrapport från Exportrådet, maj 2010 Mauro Gozzo, Exportrådets chefekonom

2

3 Tjänsteexportens betydelse för Sverige Sverige är en exportledd ekonomi. Exporten motsvarade % av BNP, betydligt mer än hushållens privata konsumtion. Om man räknar exporten, netto, alltså subtraherar värdet av importerade insatsvaror och tjänster, blir fortfarande exporten något betydelsefullare än hushållens samlade konsumtion av inhemskt producerade varor och tjänster. Under lång tid har det varit vanligt att export uppfattats huvudsakligen som varuexport. Exporten dominerades en gång helt av varor, men under de senaste decennierna har tjänsters andel av exporten oavbrutet ökat. Idag svarar tjänsteexporten för mer än 30 % av Sveriges samlade export. Ändå behandlas fortfarande tjänsteexporten ytterst rudimentärt i den ekonomiska statistiken. Detta trots att vi talar om värden motsvarande mer än 15 % av BNP. Den här rapporten har Exportrådet tagit fram på uppdrag av Regeringskansliet. Det är Statistiska centralbyrån som samlar in uppgifter om tjänsteexporten. Vi har fått ta del av delar av SCB:s grundmaterial och har med hjälp av detta kunnat desaggregera tjänsteexporten något mer än i någon tidigare gjord kartläggning. Två områden inom tjänsteexporten har dock inte varit föremål för analysen. Det är turismen och det är merchanting. Turismen samlas in av Tillväxtverket och merchanting, alltså marginaler på egen varuhandel som helt bedrivs i utlandet, avses brytas ut ur tjänstehandeln och överföras till varuhandeln. I kapitel 1 beskriver vi vilka delar som utgör tjänsteexporten samt sätter in Sveriges tjänsteexport i ett internationellt perspektiv. I kapitel 2 beskriver vi vad vi fått fram när man desaggregerar tjänsterna. I SCB:s grundmaterial I kapitel 3 beskrivs branschtillhörigheten hos företagen och i kapitel 4 presenterar vi siffror på hur tjänsteexporten fördelar sig på länder. I kapitel 5 gör vi en genomgång av en sektor inom tjänsteexporten: inkomkoncerntjänster. Den största tillväxten inom tjänsteexporten har data- eller ITtjänsterna stått för. Vi har specialstuderat dem mera i detalj och det gås igenom i kapitel 6. Vi avslutar med några slutsatser om export av kompetenstjänster i kapitel 7. Större delen av kapitlen 1-4 publicerades redan som en delrapport i oktober 2009 i samband med ett seminarium om tjänstehandel under ordförandeskapsmötet i Umeå den 14 oktober. Vissa ytterligare beräkningar och information har tillförts dessa kapitel samtidigt som kapitlen 5-6 är helt nya. Den här rapporten har huvudsakligen tagits fram av Mauro Gozzo och Ulrika Åkerman på Exportrådet. Carl Malmquist, Exportrådet har medverkat i att ta fram statistiken i kapitel 1-3. Vi har haft stor hjälp av SCB: s enhet för insamling av uppgifter kring handeln med tjänster. 1

4 2

5 1. Sverige har varit framgångsrikt på tjänsteexport 1.1. Internationalisering av tillverkande företag När svenska företag börjar sälja internationellt är det inte så vanligt att de första stegen tas på ett systematiskt sätt. Ofta lyckas man i ett tidigt skede hitta en internationell kontakt som efterfrågar det svenska företagets produkter. Man får spontankunder, men det svenska företaget upptäcker snart att det krävs mer för att man ska lyckas sälja några större volymer på export. För att få fart på försäljningen krävs som regel sedan att man får en fast partner, ofta en agent eller distributör med god kännedom om marknaden. För att hitta partners med god marknadskännedom krävs som regel ordentliga marknadsundersökningar. Har man lyckats få skickliga utländska partners så kommer exporten att öka. Ändå är det så att verklig framgång brukar uppnås först när det svenska företaget etablerar sig direkt på marknaden, med ett eget dotterbolag eller åtminstone med en egen avlönad exportsäljare, kanske placerad hos den utländske distributören. Därmed uppnås en mer direkt marknadskommunikation mellan det svenska företaget och kunderna. Man brukar tala om att agent och distributör är passiva etableringsformer medan egna säljbolag eller egna avlönade exportsäljare hos distributörerna är aktiva etableringsformer. Framgångsrika exportföretag brukar ofta ha en struktur där man har dotterbolag i ett antal länder som ofta är de länder där man säljer mest, och sedan distributörer eller agenter i ett större antal länder. I vissa länder kanske man inte har någon representation utan man säljer direkt, antingen från huvudkontoret eller från något av dotterbolagen. Vid sidan av sina utländska partners har man ofta flera egna exportsäljare anställda som deltar i aktiviteter tillsammans med sina utländska partners Internationalisering av tjänsteföretag Medan varor utgör fysiska produkter som lätt kan transporteras och försäljas på avlägsna marknader är det betydligt mer komplicerat när det gäller tjänster. Tjänsten innebär ofta en personlig relation med kunden. Wikipedia definierar tjänst som en aktivitet eller funktion som tillför värde till en mottagare, tjänar denna, utan att i sig innebära att ett bestående fysiskt objekt med eget värde tillförs mottagaren. För ett företag som erbjuder tjänster blir internationalisering svårare därför att det kräver nära marknadskommunikation från första början. Om man försöker internationalisera på samma sätt som många tillverkande bolag gjort, nämligen att man startar med att försöka sälja direkt så drabbas man av att skillnader i språk och kultur får en ännu större betydelse än när man säljer varor. Skaffar man sig å andra sidan en lokal partner upptäcker man att det är betydligt svårare än för ett varuproducerande företag att få igång försäljningen med en passiv etableringsform. Utan direkt kommunikation med kunden blir det ännu svårare att få förtroende för den tjänst som man erbjuder. Lokal närvaro som är viktigt för ett varuproducerande företag blir alltså ännu viktigare för ett tjänsteföretag. En del tjänsteföretag har löst detta genom att produktifiera. När tjänsten förkroppsligas i en 3

6 programvarulicens liknar den mer en vara, men definieras fortfarande statistiskt som en tjänst. Man kan i det fallet kalla den en produktifierad tjänst. Den väg som de flesta tjänsteföretag i praktiken gått har ofta varit att internationalisera genom att man startar eller förvärvar ett bolag utomlands och erbjuder tjänsten lokalt. Om tjänsten också produceras lokalt blir det inte inte någon tjänsteexport. Ofta kan det ändå handla om en kombination. Tjänsten säljs in lokalt, men speciell expertis finns i Sverige och ingår i projektet. Ett tjänsteföretag strävar därmed efter att erbjuda tjänsterna lokalt på de strategiskt viktiga marknaderna. Marginalmarknader bearbetas däremot från Sverige eller från dotterbolag i närliggande marknader. Ju mer unik kompetens som finns i tjänsten, desto större möjlighet att tjänsten också kan komma att exporteras från Sverige. Är tjänsten mindre unik och det unika i stället ligger i paketeringen, ja då är det ganska troligt att tjänsten kommer att produceras lokalt. En annan faktor är att skillnaden mellan tillverkningsindustri och tjänstenäringar minskar. Även tillverkningsindustrin erbjuder i stigande utsträckning tjänster, ofta kan det handla om service, underhåll, utbildning mm. Ett av våra största industriföretag Scania erbjuder t.ex. via sina dotterbolag såväl underhåll och service som finansieringslösningar för sina kunder. Varor kombineras allt oftare med ett tjänsteerbjudande och tjänstekoncept innehåller ofta också produkter. Framgångsrika industriföretag säljer i praktiken ofta ett koncept eller problemlösning. En följd av allt detta är att ibland är svårt att statistiskt särskilja tjänster från tillverkningsindustri. Det är också stor skillnad på tjänster och tjänster. Vissa tjänster, i synnerhet hushållsnära tjänster finns överallt, men är svåra att sälja över gränserna. Tjänster som innehåller stort specialistkunnande kan däremot bli globala. Tjänsteföretag kan däremot bli globala utan att för den skull erbjuda kompetenstjänster. Det kan finnas andra stordriftsfördelar som gör att man kan bli ett globalt företag, men det kan fungera så att alla tjänster produceras lokalt. I det fallet är det inte säkert att det skapas så mycket förädlingsvärde i huvudkontorslandet. I diagram 1 har vi skissat hur strukturen kan se ut. Stora tjänsteföretag behöver inte alltid generera så mycket gränsöverskridande tjänster. I högt utvecklade länder utgör tjänster en betydligt större del av ekonomin än tillverkningsindustrin. I utrikeshandel utgör däremot värdet av varuhandel betydligt större volymer än värdet av tjänstehandel. Det illustrerar att det är betydligt svårare att exportera tjänster än att exportera varor. Det hela kompliceras ytterligare av att tillverkande företag också exporterar tjänster och att tjänsteföretag exporterar varor. De här gränsdragningarna gör att det finns många missförstånd kring tjänstehandel. Vi hoppas att den här rapporten ska hjälpa till att räta ut en del frågetecken. 4

7 1.3. Ett land som vill höra till de rika nationerna måste sälja kompetens Att utveckla företag som blir bestående kräver en rad unikiteter vare sig det gäller varor eller tjänster. De som inte utvecklar sådana kommer att kopieras och övertrumfas. I synnerhet gäller det om man inte kan konkurrera med pris utan har sin bas i ettt land med högt löneläge. Forskarnaa Gary Hamel och C.K. Prahalad införde i sin bok Competing for the Future, Harvard Business School Press 1994, begreppet kärnkompetens. Kärnkompetenser avser det kollektiva kunnande som finns tvärs igenom företagets organisation och som förenar flera olika teknologier och färdigheter. Det gäller såväl varuproducerandee som tjänsteproducerande företag. De tjänsteföretag som utvecklar kärnkompetenser har förutsättningar attt bli internationellt framgångsrika. Vi kommer att återkomma till den problematiken när vi i sista kapitlet tar upp IT-tjänsterna. Först ska vi gå igenom den statistik som finns över Sveriges export av tjänster. 1.4 Den nuvarande tjänstexportstatistiken Export och import av tjänster avser transaktioner med utlandet mellan en svensk enhet och en utländsk motpart som inte avser betalning för en vara. Den officiella statistiken består av elva kategorier (transporter, resor, kommunikationstjänster, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, IT-tjänster, licenser/royalties, övriga affärstjänster, personliga tjänster samt offentliga tjänster) som publiceras kvartalsvis. Övriga affärstjänster inkl merchanting är den största gruppen och svarade 2008 för 37 % av tjänsteexporten följt av transporttjänster 18 %. De åtta grupperna 5

8 försäkringar, finansiella tjänster, bygg, IT-tjänster, kommunikation, licenser och royalties samt personliga och offentliga tjänster brukar grupperas under rubriken övriga tjänster. I denna studie ingår transporttjänster, övriga affärstjänster exklusive merchanting samt övriga tjänster. Merchanting ingick inte i den statistik som SCB lät oss analysera på grund av för få och stora aktörer. Det är också avsikten att överföra merchanting till varuhandel. Information om resevaluta ingår inte heller i SCB:s siffror. Totalt uppgick merchanting år 2008 till 72 miljarder kronor. Uppgifter om turismen samlas in av Tillväxtverket som ger ut en årlig publikation med statistik. Turismen intar en särställning eftersom det är en näring där exporten definieras som konsumtion på hemmaplan. Den som köper tjänsten kommer hit för att konsumera den. Tjänsteexportören kan vara en resebyrå. Den eller de som egentligen utför större delen av tjänsterna i turisterbjudandet förblir hemmamarknadsföretag i statistiken. År 2009 backade tjänsteexporten något, men inte alls i samma omfattning som varuexporten. Inte förvånande var det transporttjänster, byggtjänster och finansiella tjänster som främst backade. Turismen ökade stärkt av svag svensk krona. Licenser och royalties ökade också, medan data- och informationstjänster var i stort sett oförändrade. Det gjorde att turismsektorn ökade till 20 % av tjänsteexporten 2009 medan transporter minskade till 16 %. 6

9 För de som vill ta del av detaljerade definitioner av de olika tjänsteslagen hänvisar vi till Sveriges Riksbanks publikation, Betalningsbalans och utlandsställning, Källor och metoder, oktober 2005, som även finns att ladda ned på SCB:s webbplats tillsammans med betalningsbalansstatistiken Tillväxten för tjänsteexporten I fasta priser har tjänsteexporten haft en genomsnittlig årlig tillväxt på över 8 % mellan 1995 och Det är alltså tigerstatus på tillväxttakten. Tjänsteexporten är dock ingen bransch eller ett antal delbranscher. Det är ett sätt att bokföra inkomster som hänför sig från andra verksamheter i ekonomin såväl råvarunäringar, tillverkningsindustri, bygg, tjänster och offentlig verksamhet. Strukturförändringar gör att internationell handel med tjänster ökar oavsett om den underliggande verksamheten ökar. Ett av syftena med den här studien är att få en uppfattning om i vilken utsträckning självständiga tjänstenäringar genererar intäkterna eller om större delen reflekterar aktiviteter inom tillverkningsindustrin och andra näringar. Det kraftiga lågkonjunkturåret 2009 drar samtidigt ned utfallet för såväl tjänsteexport som varuexport som ökade 9 % respektive 5,7 % per år för perioden Export, varor Export, tjänster Hushållens privata kons. Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvester. Årl.proc. tillväxt ,9 8,2 2,2 0,9 2,0 %-andel av BNP ,5 14,7 47,6 26,6 18,2 Av de områden som SCB för statistik över har vi brutit ut data- och informationstjänster samt licenser och royalties ur övriga tjänster. Man kan där se att det som vuxit snabbast under 2000-talet är data- och informationstjänster. Det är en mer än fyrdubbling sedan Men licenser och royalties, resevaluta samt övriga affärstjänster har också vuxit snabbt. 7

10 1.6. En jämförelse mellan Sverigee och andra länders tjänsteexport IMF har statistiska uppgifter över betalningsbalansen för de flesta länder i världen. Vi har gjort en jäm- förelse mellan uppgifterna över den svenska tjänsteexporten och de viktigaste andra ländernas tjänste- export för perioden Två länder saknade data för alla år, Belgien och Finland, dessa utelämnades. I en jämförelse mellan de nitton länder som vi hade data för visar det sig att Sverige stadigtt vunnit marknadsandelar. Nu ska man ha klart för sig att definitioner och praxis när man samlar in uppgifter skiljer sig åt mellan olika länder, vilket gör att man måste vara något försiktig med att dra slutsatser. Sverige ändrade sitt sätt att mäta tjänsteexporten Tabell. Sveriges procentuella andel av 19 länders tjänsteexport ,79 1,92 1,88 2,03 2,07 2,30 2,43 2,41 2,48 2,69 2,75 Sverige stod 2008 för 2,75 % av de nitton ländernas tjänsteexport. Det är en större andel än vad vår varu- export står för. Andelen har dessutom vuxit snabbt. Medan vi förlorar andelar när det gäller varuhandel, i synnerhet i en sådan här jämförelsegrupp där Kina, Indien och Sydkorea ingår, så vinner vi andelar för tjänsteexport. Sveriges andel ökade från 1,79 % 1998, dvs med 54 % under perioden. Att sedan Kina och 8

11 Indiens andelar ökat i ännu snabbare takt är kanske inte så anmärkningsvärt. Av västeuropeiska länder är det baraa Danmark och Irland som ökat snabbare. USA och Storbritannien är störst i världen på tjänste- export men har fallit tillbaka relativt. Diagram 4 visar den horisontella skalan ländernas totala tjänsteexport i miljarder dollar. Den vertikalaa skalan visar den procentuella förändringen av ländernas andel av de 19 ländernas tjänsteexport. Ju längre åt höger, ju större är tjänsteexporten. Ju längre uppåt, ju mer marknadsandelar har man vunnit mellan 1998 och

12 2. Tjänsternas innehåll 2.1 Indelning Hur har statistiken för tjänsteexporten samlats in? Ramen för SCB:s statistik är svenska företag, och urvalet består av respondenter som är indelade i 6 storleksgrupper (1-6). Cirka företag är klassificerade stl 5-6 och cirka 700 är små företag som rapporterat på en förenklad blankett. Historiskt sett har ca 1/3 av företagen i urvalet varit klassificerade stl 5-6 vilket är de största företagen (det exakta antalet varierar något mellan åren). De stora företagen utgör en betydligt större andel värdemässigt än övriga företag. 2.2 Insamling och hantering av data Vid insamling av data efterfrågas landfördelning, d v s transaktioner fördelade på motpartsland, endast av företagen i storleksklasserna 5 och 6. Resterande företag (stl 1-4) rapporterar endast totalsummor per variabel. För att landfördela det samlade materialet (för alla respondenter) används en nyckel som beräknas fram med hjälp av de uppgifter som insamlats från storleksklass 5 och 6. Det vill säga landfördelning per variabel beräknas för stl 5-6 och motsvarande andelar används på aggregatet för hela populationen (stl 1-6). Företagen stratifieras utifrån storlek- och branschinformation. Man gör ett utdrag av företag som man tror har stor tjänsteexport för att få bra täckning. Storleksindelning bygger på branscher. Transport- och affärstjänster har stor spännvidd av små och stora företag däremot har kulturbranschen storleksbegränsningar. Företagen inom storlek 5 & 6 kan variera mellan kvartalen. Vid svarsbortfall från stora företag (stl 5-6) använder man föregående kvartals uppgifter. Små företag (stl:1-4 ska representera ett urval. Om 10 småföretag ska representera 100 småföretag så räknas de upp 10 ggr så att det blir 100 småföretag. På motsvarande sätt räknas utfallet upp vid bortfall i svarsfrekvensen. Det betyder att det finns betydande statistiska osäkerheter när det gäller utfallet. Man bör vara försiktig med att dra slutsatser på basis av materialet. 10

13 2.3. Transporttjänster Exporten av tranporttjänster uppgick till 88 miljarder sek Den ytterligare nedbrytning som är möjlig attt få fram på basis av företagens lämnade uppgifter är vilket transportsätt som tjänsterna avser, dvs sjöfart, väg, flyg och järnväg. Därutöver finns en övrig post som uppgick till 16 % av intäkterna. Under övrigt hamnar stödtjänster som lagring, transitering, hamn- och terminalkostnader, underhåll. Störst är sjö- transporter, följt av vägransporter. Transporttjänsterna är beroende av varuhandel och turism, men det vore missvisande att baraa se dem som en reflex av dessa. Genom att utveckla unika tjänster inom tranport har svenska företag också kunnat lansera dem på en internationell marknad. Ett exempel är Wallenius som tidigt blev världsledande på fordonstransporter genom attt man utvecklade fartyg för ändamålet. Företagen ska alltså inte betraktas som varande en del av en sekundärverksamhet. Har de unika koncept kan de bli globala företag. Däremot kommer tjänsterna att i stor utsträckning erbjudas lokalt. Transporttjänsterna tunga del av tjänsteexporten beror förmodligen bara till en del att de verkligen exporteras. Det kan mycket väl varaa så att företag med bas i Sverige fakturerar utlandet och sedan köper in tjänsterna från sina dotterbolag eller partners. Intäkterna kommer in både som import och export. Som subjekt i tjänsteexportenn kan transporttjänsterna till en del betraktas som en sekundärverksamhet. Vi har inte funnit anledning att prioritera ytterligare undersökningar av sektorn i det här stadiet. Dels domineras sektorn av storföretag, dels har den som sagt en karaktär av sekundärverksamhet. 111

14 2.4. Övriga tjänster Övriga tjänster svarade 2008 för 144 miljarder sek i exportintäkt. Övriga tjänster bestod till hälften av data- och informationstjänster som vi har en ytterligare nedbrytning av. De tjänster som därutöver ingår är: Kommunikation. Det omfattar post befordran och kurirtjänster samt ersättningar för överföringar via telenät, datanät samt via satellit inklusive radio- och TV-sändningar. Byggtjänster. Byggnads- och installationstjänster inklusive väg- och vattenbyggnad som svenskbaseradee företag utför åt utländska kunder. Licenser och royalties. Avser utnyttjande av rättigheter som patent, varumärken, industriella licenser och franchising. Programvarulicenserr redovisas däremot under data- och informationstjänster. Försäkringar. Här ingår försäkringspremier dock ej insättningar i liv- och pensionsförsäkringar eftersom det ses som sparande. Återförsäkring är en viktig post. Dessutom ingår konsultationer, värderingarr mm. Finansiella tjänster. Här ingår avgifter och provisioner avseende bank-, mäklar- och förvaltningstjänster. Personliga tjänster & kultur. Svarade 2008 för endast 1,3 miljarder i exportintäkter men är en intressantt sektor som är outvecklad beroende på förekomsten av offentliga monopol. Hit hör t.ex. vårdtjänster och utbildningstjänster. Till sektorn hör sändningsrätter för radio- och TV-program. De storleksbegränsningarr som finns i statistikinsamlingen, se punkt 2.2. ovan kan göra att sektorn är underskattad. 12

15 Övriga affärstjänsterr som i vår utredning inte omfattar merchanting uppvisade en exportintäkt på 105 miljarderr kronor Störst var koncerntjänster med 37 miljarder följt av FOU-tjänster marknadsföring- och reklamtjänster, varuprovisioner. I kapitel 5 tittar vi lite närmare på koncerntjänster. De omfattar främst tjänster mellan koncernföretag och huvudenheten. Den biten omfattar 28 miljarder. Det är intäkter som är beroende av att vi har multinationellaa företag med huvudkontor i Sverige. Som vi beskriver i kapitel 5 är det s.k. management fees, technical fees 23 miljarder och tekniska tjänster 18 miljarder. Andra grupper är juridiska och redovisningstjänster, Data och informationn ligger i en klass för sig och uppvisade en exportintäkt på 63 miljarder kronor På basis av den insamlade statistiken kan man bryta ned den i tre delar: datatjänster, telekommunikations- tjänster och informationstjänster. Datatjänster svarade för 48 miljarder och är därmed den enskilt största gruppen på den detaljnivå som vi kunnat ta del av. Den omfattar programvarulicenser och olika typer av datakonsulttjänster. Det har också gjort att vi beslutat oss för att undersöka den vidare i den fortsatta studien. Telekommunikationstjänster omfattar bland annat roaming. Informationstjänster omfattar databastjänster, nyhetsförmedling och prenumerationer Övriga affärstjänster 13

16 och andra ersättningar inom koncernen för utbildning, datasystem, ekonomisystemm mm. 24 % av koncern- tjänsterna benämns övriga företagstjänster och omfattar personalrekrytering, säkerhetstjänster mm. När det gäller den näst största gruppen inom övriga affärstjänster har vi inte haft tillgång till någonn ytterligare nedbrytning. Den tredje största gruppen utgörs av tekniska tjänster om 18 miljarder. Den omfattar till 86 % arkitekt- och ingenjörstjänster. Vi har ett flertal internationellt verksamma arkitekt- och ingenjörsföretag, företag som White Arkitekter, Berg Arkitektkontor, ÅF, Semcon, Sweco med flera. Produktion av ljudinspelningar, miljötekniktjänster, prospektering och andra gruvtjänster utgör mindre delar av tekniska tjänster Slutsatser av tjänstenedbrytningen Den totala rankingenn vi gjort av alla övriga tjänster och affärstjänster visar att datatjänster är klart störst följt av övriga royalties och licenser sam andra tjänster mellan koncernföretag och huvudenhet. Som visades i kapitel 1 har data- och informationstjänster dessutom ökat snabbare än någonn annan sektor i tjänste- exporten. Det har gjort att vi beslutat att undersöka datatjänster och inomkoncerntjänster ytterligare i en kommande delrapport. Vi kommer också att intervjua ett antal större företag för att skapa en bättre kunskap om den viktiga gruppen inomkoncerntjänster. 14

17 3. Var kommer företagen ifrån Vi lät sortera de exporterande företagen efter branschtillhörigheten 2008, enligt den svenska näringsklassifikationen SNI. För att inte förlora sig i detaljer eller komma i konflikt med sekretesskraven delade vi in all verksamhet i fjorton segmenten. Segmenten är följande enligt SNI 2002: Jordbruk, gruvindustri, råvaror, kraft, insatsvaruindustri (SNI 01-14, 23-27, 40-41) Trävaror, massa, papper (20-22) Maskinindustri, metallarbeten (28-29) Elektro, tele, instrument (30-33) Transportmedelsindustri (34-35) Diverse konsumentvaruindustrier (15-19, 36) Byggindustri, arkitekter, tekniska konsulter (45, 742) Detaljhandel, partihandel, reparationer (50-52, 71) Transporttjänster (60-63) IT- och kommunikationstjänster (64, 72) Finanstjänster, fastighetsförvaltning (65-67, 70) Affärstjänster, forsknings-, utbildningstjänster (73-80 exkl 742) Miljötekniktjänster, återvinning (37,90) Hotell, restaurang, övriga tjänster (55, 91-93) De första sex segmenten är alltså i huvudsak tillverkningsindustri (jordbruk och råvaruutvinning ingår också). Byggindustri är vare sig tillverkningsindustri eller tjänster, men har här grupperats tillsammans med tjänstegrupper som arkitekter och tekniska konsulter. De sju övriga utgör i huvudsak tjänstenäringar. Detaljhandel och partihandel intar också en särställning. Sektorn betraktas som tjänst men handlar främst med varor. Det nionde segmentet, tranportörer och speditörer visade sig vara det största och stod 2009 för 29 % av tjänsteexporten (exkl turism och merchanting). Det är inte förvånande mot bakgrund av transporttjänsternas stora omfattning Vi lät SCB ta fram siffror för en femårsperiod. Vi ville fastställa hur viktig tillverkningsindustrin var som tjänsteexportör och vilka sektorer som växte snabbast. Vi fann att över femårsperioden ökade tillverkningsindustrins tjänsteexport snabbare än tjänstenäringarnas tjänsteexport, oavsett om vi exkluderar eller inkluderar transportsektorn. Av diagram 9 framgår huvudkategoriernas tillväxt och i diagram 10 återfinns siffror för alla de 14 segmenten.. 15

18 16

19 Efter transportörer och speditörer är det intressant att se att det är en tjänstenäring som är störst, nämligen IT- och telekomtjänster. Därefter kommer en bransch inom tillverkningsindustrin, elektro- och instrumentindustri dit ju bland annat mobiltelefonsektorn hör. Totalt står tillverkningsindustrin och övrig varuproduktion för ca 32 % av tjänsteexporten. Transporttjänsterna står för 29 % och de egentliga tjänstebranscherna (där vi lagt byggentreprenaderna) för 39 %. Det här är intressanta siffror. I den offentliga debatten har det ofta framförts från industrins företrädare att det är tillverkningsindustrins företag som står för större delen av tjänsteexporten. Från andra hållet har det funnits de som i stället hävdat att industrin är på väg ut och tjänster tar över. Våra siffror visar klart att om det inte finns allvarliga felaktigheter i SNI-klassificeringen så är det tjänsteproducenter som dominerar tjänsteexporten. Däremot är det också sant att tillverkningsindustrin har betydande tjänsteexportinkomster. Dessutom har tillverkningsindustrins tjänsteexport vuxit snabbare än tjänstenäringarnas. De som hävdar att tjänstenäringarna i framtiden kommer att ersätta tillverkningsindustrin får plötsligt en svår nöt att knäcka, även om vi bara tittat på en kortare tidsperiod. Byggindustri inklusive arkitekter och teknikkonsulter visar samtidigt en högre tillväxt än såväl tillverkningsindustri som övriga tjänster. Nu kännetecknades slutet av perioden av en byggbubbla på ett flertal marknader, vilket kanske inte gör det så förvånande. I efterhand kan vi konstatera att det inte heller var så lyckat att baka ihop en del konsultbranscher med byggverksamheten. Om vi studerar diagram 10 mer i detalj så ser vi också att det tjänstesegment som är störst efter IT- och telekomtjänster är forskning och utbildning. Dit hör bland annat våra högskolor och universitet och andra forskningsinstitutioner. Sverige har en hög FoU-andel av BNP. En hel del av den görs på uppdrag från utlandet. Vi vet att våra universitet kvalar in i SCB:s högsta klass av exportföretag, de som exporterar för mer än 100 mkr. Efter forsknings- och utbildningssektorn kommer detaljhandel och partihandel som stod för 21 miljarder av 2008 års tjänsteexport. Det är förmodligen till stor del provisioner på varuhandel. Finanssektorn exporterade tjänster för 14 miljarder. Dit hör banker, försäkringsbolag, fondkommissionärer, aktiefonder. Letar man efter rena tjänsteföretag är det uppenbart att IT- och telekom har en särställning. Det kanske var oklokt av oss att baka ihop tekniska konsulter med bygg, men den sektorn är totalt ändå inte så stor. En klassisk sektor som maskinindustrin har uppenbarligen ändå en större tjänsteexport än hela teknik- och arkitektkonsultbranschen. 17

20 Av tabell 3.1 framgår tillväxten över den gångna femårsperioden för varje av de 14 segmenten. När det gäller olika segments ökning är det ett industrisegment som har ökat snabbast, nämligen elektroindustrin. Ett visst telekomföretag kan misstänkas ligga bakom det utfallet. Miljötekniktjänster ökade också snabbt, men från en låg nivå. Uppenbarligen är det den kraftiga ökningen för elektro- och nstrumentindustrin som tillverkningsindustrinss tjänsteexport vuxit snabbare än tjänstenäringarna. förklarar attt När man bryter ned tjänsteexporten efter branschtillhörighet förstår man varför det är så svårt att hitta stora exportföretag inom tjänsteexporten med undantag av IT. Det är IT som är relativt stort och övriga rena tjänstenäringar är tämligen små. 18

21 4. Vart går tjänsteexporten? Det är märkligt att tjänstehandeln aldrig presenterats med någon landfördelning. Inte bara för varuhandel utan också när det gäller direktinvesteringar har vi uppgifter på mottagar- och avsändarländer men detta har hittills inte ansetts intressantt för export och import av tjänster. För de företag som lämnar detaljeradee uppgifter, alltså de större företagen, inhämtas dock landuppgifter vid nsamlingen av statistiken. På basis av dessa har vi kunnat sammanställa en landfördelning. Uppgifterna får anses som osäkra och det är en av anledningarna till att SCB och Riksbanken inte velat publicera dem. Man får därför ta dem som en indikation på hur strukturen kan se ut. Diagram 11 visar hur såväl varuexport som tjänsteexportt fördelar sig per region. Den största skillnaden är att Central- och Östeuropa väger betydligt tyngre i tjänsteexporten. Att Nordamerika väger tyngre i tjänste- exporten än i varuexporten är kanske inte förvånande, med USA:s ställning som världens ledandee ekonomi. För Central- och Östeuropa står ökade transporttjänster för en viktig del av förklaringen. Jämfört med genomsnittet har vi också större export av tekniska tjänster och FoU-tjänster. Exporten av licenser, royalties och koncerninterna tjänster är däremot under det internationella genomsnittet. Hela Europa står för 76 % av tjänsteexporten. Då ska vi ha klart för oss att statistiken bygger på större företag. Europas dominans kan öka något ytterligare om man också hade med mindre företag. Det här är kanske inte överraskande. Det är svårare att exportera tjänster än varor och det är därför naturligt att varorr förhållandevis oftare säljs längre bort. 19

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

EXPORTCHEFSINDEX - EMI EXPORTCHEFSINDEX - EMI Andra kvartalet 14 14-05-15 BUSINESS SWEDEN 15 MAJ 14 EXPORTCHEFSINDEX MÄTNINGEN MAJ 14 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande.

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter Utrikeshandel med tjänster, preliminära uppgifter Handeln med tjänster och den internationella produktionen inhämtade nästan 4 miljarder i intäkter till Finland år Överskottet i utrikeshandeln med tjänster

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Tjänstehandel 1. Sveriges utrikeshandel med tjänster 2006 2014 Flöden (netto), miljarder kr

Tjänstehandel 1. Sveriges utrikeshandel med tjänster 2006 2014 Flöden (netto), miljarder kr Tjänstehandel 1 Tabellen visar Sveriges utrikeshandel med tjänster för åren 2006-. Under ökade Sveriges export av tjänster med 8,4 procent jämfört med 2013. Tjänsteimporten ökade med 14 procent. Värdet

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Näringslivets internationalisering tar nya vägar. Företagens villkor och verklighet 2014

Näringslivets internationalisering tar nya vägar. Företagens villkor och verklighet 2014 Näringslivets internationalisering tar nya vägar Företagens villkor och verklighet 2014 Näringslivets internationalisering tar nya vägar Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Upplaga:

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag På väg ut i världen- statens främjandeinsatser för export RiR 2013:10 Dnr:31-2011-1253 Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag Riksrevisionen genomför en granskning av statens insatser

Läs mer

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Bättre affärer i Tyskland Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Tyskland din marknad? Tyskland är sedan länge Sveriges största handelspartner. Med över 80 miljoner invånare

Läs mer

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se

SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK. www.business-sweden.se SKIFTE I VÄRLDSHANDELN EFFEKTER AV FINANSKRISEN MAURO GOZZO, MAGNUS RUNNBECK www.business-sweden.se INLEDNING Finanskrisen 2008-09 var den allvarligaste recessionen i världsekonomin sedan andra världskriget.

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

FKG Vägvisaren april 2014. Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14

FKG Vägvisaren april 2014. Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14 FKG Vägvisaren april 2014 Yasemin Heper Mårtensson 2014-04-14 1 Nästan hälften av leverantörerna är helt beroende av fordonsindustrins utveckling Andel av omsättningen till fordonsindustrin 2 2 Över hälften

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Från varor till tjänster

Från varor till tjänster Från varor till tjänster - Hur mäter vi det? Daniel Lennartsson, Birgitta Magnusson Wärmark, Malin Remes, SCB Almedalen 3 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013 Andel

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q2 2007. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q2 27 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q2/7 Sverige 4

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Beskrivning av statistiken

Beskrivning av statistiken Beskrivning av statistiken Produkt: Svenskägda koncerner med verksamhet i utlandet 2003 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

MARKNADSSTATISTIK 2007

MARKNADSSTATISTIK 2007 Stockholm 2008-07-16 CIRKULÄR Nr 11/2008 MARKNADSSTATISTIK 2007 Liksom tidigare år har vi sammanställt de premieuppgifter om varu-, ansvars- och kaskoaffären som föreningens medlemsbolag samt SÅAF rapporterat

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Utländska dotterbolag i Finland 2008

Utländska dotterbolag i Finland 2008 Företag 2009 Utländska dotterbolag i Finland 2008 16 procent av företagens anställda arbetade i utländska dotterbolag år 2008 2008 var den sammanräknade omsättningen för utländska dotterbolag i Finland

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Nationalräkenskaper forts.

Nationalräkenskaper forts. Nationalräkenskaper forts. 13 okt 2009 Birgitta Magnusson Wärmark 1 Några källor Produktionsvärde -Företagens ekonomi (FEK) -Industrins Varuproduktion (IVP) -Energistatistik -Producent- och tjänsteprisindex

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK. Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning

AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK. Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning AVDELNINGEN FÖR PENNINGPOLITIK Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005 S V E R I G E S R I K S B A N K Direktinvesteringar 2003 tillgångar och avkastning FEBRUARI 2005 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

It-hälsa inom företag och offentlig sektor

It-hälsa inom företag och offentlig sektor It-hälsa inom företag och offentlig sektor Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag och organisationer. Och för människorna som jobbar där. Hur står det till med it-hälsan?

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer