TJÄNSTEEXPORTEN - Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi

Transkript

1 TJÄNSTEEXPORTEN - Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi Slutrapport från Exportrådet, maj 2010 Mauro Gozzo, Exportrådets chefekonom

2

3 Tjänsteexportens betydelse för Sverige Sverige är en exportledd ekonomi. Exporten motsvarade % av BNP, betydligt mer än hushållens privata konsumtion. Om man räknar exporten, netto, alltså subtraherar värdet av importerade insatsvaror och tjänster, blir fortfarande exporten något betydelsefullare än hushållens samlade konsumtion av inhemskt producerade varor och tjänster. Under lång tid har det varit vanligt att export uppfattats huvudsakligen som varuexport. Exporten dominerades en gång helt av varor, men under de senaste decennierna har tjänsters andel av exporten oavbrutet ökat. Idag svarar tjänsteexporten för mer än 30 % av Sveriges samlade export. Ändå behandlas fortfarande tjänsteexporten ytterst rudimentärt i den ekonomiska statistiken. Detta trots att vi talar om värden motsvarande mer än 15 % av BNP. Den här rapporten har Exportrådet tagit fram på uppdrag av Regeringskansliet. Det är Statistiska centralbyrån som samlar in uppgifter om tjänsteexporten. Vi har fått ta del av delar av SCB:s grundmaterial och har med hjälp av detta kunnat desaggregera tjänsteexporten något mer än i någon tidigare gjord kartläggning. Två områden inom tjänsteexporten har dock inte varit föremål för analysen. Det är turismen och det är merchanting. Turismen samlas in av Tillväxtverket och merchanting, alltså marginaler på egen varuhandel som helt bedrivs i utlandet, avses brytas ut ur tjänstehandeln och överföras till varuhandeln. I kapitel 1 beskriver vi vilka delar som utgör tjänsteexporten samt sätter in Sveriges tjänsteexport i ett internationellt perspektiv. I kapitel 2 beskriver vi vad vi fått fram när man desaggregerar tjänsterna. I SCB:s grundmaterial I kapitel 3 beskrivs branschtillhörigheten hos företagen och i kapitel 4 presenterar vi siffror på hur tjänsteexporten fördelar sig på länder. I kapitel 5 gör vi en genomgång av en sektor inom tjänsteexporten: inkomkoncerntjänster. Den största tillväxten inom tjänsteexporten har data- eller ITtjänsterna stått för. Vi har specialstuderat dem mera i detalj och det gås igenom i kapitel 6. Vi avslutar med några slutsatser om export av kompetenstjänster i kapitel 7. Större delen av kapitlen 1-4 publicerades redan som en delrapport i oktober 2009 i samband med ett seminarium om tjänstehandel under ordförandeskapsmötet i Umeå den 14 oktober. Vissa ytterligare beräkningar och information har tillförts dessa kapitel samtidigt som kapitlen 5-6 är helt nya. Den här rapporten har huvudsakligen tagits fram av Mauro Gozzo och Ulrika Åkerman på Exportrådet. Carl Malmquist, Exportrådet har medverkat i att ta fram statistiken i kapitel 1-3. Vi har haft stor hjälp av SCB: s enhet för insamling av uppgifter kring handeln med tjänster. 1

4 2

5 1. Sverige har varit framgångsrikt på tjänsteexport 1.1. Internationalisering av tillverkande företag När svenska företag börjar sälja internationellt är det inte så vanligt att de första stegen tas på ett systematiskt sätt. Ofta lyckas man i ett tidigt skede hitta en internationell kontakt som efterfrågar det svenska företagets produkter. Man får spontankunder, men det svenska företaget upptäcker snart att det krävs mer för att man ska lyckas sälja några större volymer på export. För att få fart på försäljningen krävs som regel sedan att man får en fast partner, ofta en agent eller distributör med god kännedom om marknaden. För att hitta partners med god marknadskännedom krävs som regel ordentliga marknadsundersökningar. Har man lyckats få skickliga utländska partners så kommer exporten att öka. Ändå är det så att verklig framgång brukar uppnås först när det svenska företaget etablerar sig direkt på marknaden, med ett eget dotterbolag eller åtminstone med en egen avlönad exportsäljare, kanske placerad hos den utländske distributören. Därmed uppnås en mer direkt marknadskommunikation mellan det svenska företaget och kunderna. Man brukar tala om att agent och distributör är passiva etableringsformer medan egna säljbolag eller egna avlönade exportsäljare hos distributörerna är aktiva etableringsformer. Framgångsrika exportföretag brukar ofta ha en struktur där man har dotterbolag i ett antal länder som ofta är de länder där man säljer mest, och sedan distributörer eller agenter i ett större antal länder. I vissa länder kanske man inte har någon representation utan man säljer direkt, antingen från huvudkontoret eller från något av dotterbolagen. Vid sidan av sina utländska partners har man ofta flera egna exportsäljare anställda som deltar i aktiviteter tillsammans med sina utländska partners Internationalisering av tjänsteföretag Medan varor utgör fysiska produkter som lätt kan transporteras och försäljas på avlägsna marknader är det betydligt mer komplicerat när det gäller tjänster. Tjänsten innebär ofta en personlig relation med kunden. Wikipedia definierar tjänst som en aktivitet eller funktion som tillför värde till en mottagare, tjänar denna, utan att i sig innebära att ett bestående fysiskt objekt med eget värde tillförs mottagaren. För ett företag som erbjuder tjänster blir internationalisering svårare därför att det kräver nära marknadskommunikation från första början. Om man försöker internationalisera på samma sätt som många tillverkande bolag gjort, nämligen att man startar med att försöka sälja direkt så drabbas man av att skillnader i språk och kultur får en ännu större betydelse än när man säljer varor. Skaffar man sig å andra sidan en lokal partner upptäcker man att det är betydligt svårare än för ett varuproducerande företag att få igång försäljningen med en passiv etableringsform. Utan direkt kommunikation med kunden blir det ännu svårare att få förtroende för den tjänst som man erbjuder. Lokal närvaro som är viktigt för ett varuproducerande företag blir alltså ännu viktigare för ett tjänsteföretag. En del tjänsteföretag har löst detta genom att produktifiera. När tjänsten förkroppsligas i en 3

6 programvarulicens liknar den mer en vara, men definieras fortfarande statistiskt som en tjänst. Man kan i det fallet kalla den en produktifierad tjänst. Den väg som de flesta tjänsteföretag i praktiken gått har ofta varit att internationalisera genom att man startar eller förvärvar ett bolag utomlands och erbjuder tjänsten lokalt. Om tjänsten också produceras lokalt blir det inte inte någon tjänsteexport. Ofta kan det ändå handla om en kombination. Tjänsten säljs in lokalt, men speciell expertis finns i Sverige och ingår i projektet. Ett tjänsteföretag strävar därmed efter att erbjuda tjänsterna lokalt på de strategiskt viktiga marknaderna. Marginalmarknader bearbetas däremot från Sverige eller från dotterbolag i närliggande marknader. Ju mer unik kompetens som finns i tjänsten, desto större möjlighet att tjänsten också kan komma att exporteras från Sverige. Är tjänsten mindre unik och det unika i stället ligger i paketeringen, ja då är det ganska troligt att tjänsten kommer att produceras lokalt. En annan faktor är att skillnaden mellan tillverkningsindustri och tjänstenäringar minskar. Även tillverkningsindustrin erbjuder i stigande utsträckning tjänster, ofta kan det handla om service, underhåll, utbildning mm. Ett av våra största industriföretag Scania erbjuder t.ex. via sina dotterbolag såväl underhåll och service som finansieringslösningar för sina kunder. Varor kombineras allt oftare med ett tjänsteerbjudande och tjänstekoncept innehåller ofta också produkter. Framgångsrika industriföretag säljer i praktiken ofta ett koncept eller problemlösning. En följd av allt detta är att ibland är svårt att statistiskt särskilja tjänster från tillverkningsindustri. Det är också stor skillnad på tjänster och tjänster. Vissa tjänster, i synnerhet hushållsnära tjänster finns överallt, men är svåra att sälja över gränserna. Tjänster som innehåller stort specialistkunnande kan däremot bli globala. Tjänsteföretag kan däremot bli globala utan att för den skull erbjuda kompetenstjänster. Det kan finnas andra stordriftsfördelar som gör att man kan bli ett globalt företag, men det kan fungera så att alla tjänster produceras lokalt. I det fallet är det inte säkert att det skapas så mycket förädlingsvärde i huvudkontorslandet. I diagram 1 har vi skissat hur strukturen kan se ut. Stora tjänsteföretag behöver inte alltid generera så mycket gränsöverskridande tjänster. I högt utvecklade länder utgör tjänster en betydligt större del av ekonomin än tillverkningsindustrin. I utrikeshandel utgör däremot värdet av varuhandel betydligt större volymer än värdet av tjänstehandel. Det illustrerar att det är betydligt svårare att exportera tjänster än att exportera varor. Det hela kompliceras ytterligare av att tillverkande företag också exporterar tjänster och att tjänsteföretag exporterar varor. De här gränsdragningarna gör att det finns många missförstånd kring tjänstehandel. Vi hoppas att den här rapporten ska hjälpa till att räta ut en del frågetecken. 4

7 1.3. Ett land som vill höra till de rika nationerna måste sälja kompetens Att utveckla företag som blir bestående kräver en rad unikiteter vare sig det gäller varor eller tjänster. De som inte utvecklar sådana kommer att kopieras och övertrumfas. I synnerhet gäller det om man inte kan konkurrera med pris utan har sin bas i ettt land med högt löneläge. Forskarnaa Gary Hamel och C.K. Prahalad införde i sin bok Competing for the Future, Harvard Business School Press 1994, begreppet kärnkompetens. Kärnkompetenser avser det kollektiva kunnande som finns tvärs igenom företagets organisation och som förenar flera olika teknologier och färdigheter. Det gäller såväl varuproducerandee som tjänsteproducerande företag. De tjänsteföretag som utvecklar kärnkompetenser har förutsättningar attt bli internationellt framgångsrika. Vi kommer att återkomma till den problematiken när vi i sista kapitlet tar upp IT-tjänsterna. Först ska vi gå igenom den statistik som finns över Sveriges export av tjänster. 1.4 Den nuvarande tjänstexportstatistiken Export och import av tjänster avser transaktioner med utlandet mellan en svensk enhet och en utländsk motpart som inte avser betalning för en vara. Den officiella statistiken består av elva kategorier (transporter, resor, kommunikationstjänster, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, IT-tjänster, licenser/royalties, övriga affärstjänster, personliga tjänster samt offentliga tjänster) som publiceras kvartalsvis. Övriga affärstjänster inkl merchanting är den största gruppen och svarade 2008 för 37 % av tjänsteexporten följt av transporttjänster 18 %. De åtta grupperna 5

8 försäkringar, finansiella tjänster, bygg, IT-tjänster, kommunikation, licenser och royalties samt personliga och offentliga tjänster brukar grupperas under rubriken övriga tjänster. I denna studie ingår transporttjänster, övriga affärstjänster exklusive merchanting samt övriga tjänster. Merchanting ingick inte i den statistik som SCB lät oss analysera på grund av för få och stora aktörer. Det är också avsikten att överföra merchanting till varuhandel. Information om resevaluta ingår inte heller i SCB:s siffror. Totalt uppgick merchanting år 2008 till 72 miljarder kronor. Uppgifter om turismen samlas in av Tillväxtverket som ger ut en årlig publikation med statistik. Turismen intar en särställning eftersom det är en näring där exporten definieras som konsumtion på hemmaplan. Den som köper tjänsten kommer hit för att konsumera den. Tjänsteexportören kan vara en resebyrå. Den eller de som egentligen utför större delen av tjänsterna i turisterbjudandet förblir hemmamarknadsföretag i statistiken. År 2009 backade tjänsteexporten något, men inte alls i samma omfattning som varuexporten. Inte förvånande var det transporttjänster, byggtjänster och finansiella tjänster som främst backade. Turismen ökade stärkt av svag svensk krona. Licenser och royalties ökade också, medan data- och informationstjänster var i stort sett oförändrade. Det gjorde att turismsektorn ökade till 20 % av tjänsteexporten 2009 medan transporter minskade till 16 %. 6

9 För de som vill ta del av detaljerade definitioner av de olika tjänsteslagen hänvisar vi till Sveriges Riksbanks publikation, Betalningsbalans och utlandsställning, Källor och metoder, oktober 2005, som även finns att ladda ned på SCB:s webbplats tillsammans med betalningsbalansstatistiken Tillväxten för tjänsteexporten I fasta priser har tjänsteexporten haft en genomsnittlig årlig tillväxt på över 8 % mellan 1995 och Det är alltså tigerstatus på tillväxttakten. Tjänsteexporten är dock ingen bransch eller ett antal delbranscher. Det är ett sätt att bokföra inkomster som hänför sig från andra verksamheter i ekonomin såväl råvarunäringar, tillverkningsindustri, bygg, tjänster och offentlig verksamhet. Strukturförändringar gör att internationell handel med tjänster ökar oavsett om den underliggande verksamheten ökar. Ett av syftena med den här studien är att få en uppfattning om i vilken utsträckning självständiga tjänstenäringar genererar intäkterna eller om större delen reflekterar aktiviteter inom tillverkningsindustrin och andra näringar. Det kraftiga lågkonjunkturåret 2009 drar samtidigt ned utfallet för såväl tjänsteexport som varuexport som ökade 9 % respektive 5,7 % per år för perioden Export, varor Export, tjänster Hushållens privata kons. Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvester. Årl.proc. tillväxt ,9 8,2 2,2 0,9 2,0 %-andel av BNP ,5 14,7 47,6 26,6 18,2 Av de områden som SCB för statistik över har vi brutit ut data- och informationstjänster samt licenser och royalties ur övriga tjänster. Man kan där se att det som vuxit snabbast under 2000-talet är data- och informationstjänster. Det är en mer än fyrdubbling sedan Men licenser och royalties, resevaluta samt övriga affärstjänster har också vuxit snabbt. 7

10 1.6. En jämförelse mellan Sverigee och andra länders tjänsteexport IMF har statistiska uppgifter över betalningsbalansen för de flesta länder i världen. Vi har gjort en jäm- förelse mellan uppgifterna över den svenska tjänsteexporten och de viktigaste andra ländernas tjänste- export för perioden Två länder saknade data för alla år, Belgien och Finland, dessa utelämnades. I en jämförelse mellan de nitton länder som vi hade data för visar det sig att Sverige stadigtt vunnit marknadsandelar. Nu ska man ha klart för sig att definitioner och praxis när man samlar in uppgifter skiljer sig åt mellan olika länder, vilket gör att man måste vara något försiktig med att dra slutsatser. Sverige ändrade sitt sätt att mäta tjänsteexporten Tabell. Sveriges procentuella andel av 19 länders tjänsteexport ,79 1,92 1,88 2,03 2,07 2,30 2,43 2,41 2,48 2,69 2,75 Sverige stod 2008 för 2,75 % av de nitton ländernas tjänsteexport. Det är en större andel än vad vår varu- export står för. Andelen har dessutom vuxit snabbt. Medan vi förlorar andelar när det gäller varuhandel, i synnerhet i en sådan här jämförelsegrupp där Kina, Indien och Sydkorea ingår, så vinner vi andelar för tjänsteexport. Sveriges andel ökade från 1,79 % 1998, dvs med 54 % under perioden. Att sedan Kina och 8

11 Indiens andelar ökat i ännu snabbare takt är kanske inte så anmärkningsvärt. Av västeuropeiska länder är det baraa Danmark och Irland som ökat snabbare. USA och Storbritannien är störst i världen på tjänste- export men har fallit tillbaka relativt. Diagram 4 visar den horisontella skalan ländernas totala tjänsteexport i miljarder dollar. Den vertikalaa skalan visar den procentuella förändringen av ländernas andel av de 19 ländernas tjänsteexport. Ju längre åt höger, ju större är tjänsteexporten. Ju längre uppåt, ju mer marknadsandelar har man vunnit mellan 1998 och

12 2. Tjänsternas innehåll 2.1 Indelning Hur har statistiken för tjänsteexporten samlats in? Ramen för SCB:s statistik är svenska företag, och urvalet består av respondenter som är indelade i 6 storleksgrupper (1-6). Cirka företag är klassificerade stl 5-6 och cirka 700 är små företag som rapporterat på en förenklad blankett. Historiskt sett har ca 1/3 av företagen i urvalet varit klassificerade stl 5-6 vilket är de största företagen (det exakta antalet varierar något mellan åren). De stora företagen utgör en betydligt större andel värdemässigt än övriga företag. 2.2 Insamling och hantering av data Vid insamling av data efterfrågas landfördelning, d v s transaktioner fördelade på motpartsland, endast av företagen i storleksklasserna 5 och 6. Resterande företag (stl 1-4) rapporterar endast totalsummor per variabel. För att landfördela det samlade materialet (för alla respondenter) används en nyckel som beräknas fram med hjälp av de uppgifter som insamlats från storleksklass 5 och 6. Det vill säga landfördelning per variabel beräknas för stl 5-6 och motsvarande andelar används på aggregatet för hela populationen (stl 1-6). Företagen stratifieras utifrån storlek- och branschinformation. Man gör ett utdrag av företag som man tror har stor tjänsteexport för att få bra täckning. Storleksindelning bygger på branscher. Transport- och affärstjänster har stor spännvidd av små och stora företag däremot har kulturbranschen storleksbegränsningar. Företagen inom storlek 5 & 6 kan variera mellan kvartalen. Vid svarsbortfall från stora företag (stl 5-6) använder man föregående kvartals uppgifter. Små företag (stl:1-4 ska representera ett urval. Om 10 småföretag ska representera 100 småföretag så räknas de upp 10 ggr så att det blir 100 småföretag. På motsvarande sätt räknas utfallet upp vid bortfall i svarsfrekvensen. Det betyder att det finns betydande statistiska osäkerheter när det gäller utfallet. Man bör vara försiktig med att dra slutsatser på basis av materialet. 10

13 2.3. Transporttjänster Exporten av tranporttjänster uppgick till 88 miljarder sek Den ytterligare nedbrytning som är möjlig attt få fram på basis av företagens lämnade uppgifter är vilket transportsätt som tjänsterna avser, dvs sjöfart, väg, flyg och järnväg. Därutöver finns en övrig post som uppgick till 16 % av intäkterna. Under övrigt hamnar stödtjänster som lagring, transitering, hamn- och terminalkostnader, underhåll. Störst är sjö- transporter, följt av vägransporter. Transporttjänsterna är beroende av varuhandel och turism, men det vore missvisande att baraa se dem som en reflex av dessa. Genom att utveckla unika tjänster inom tranport har svenska företag också kunnat lansera dem på en internationell marknad. Ett exempel är Wallenius som tidigt blev världsledande på fordonstransporter genom attt man utvecklade fartyg för ändamålet. Företagen ska alltså inte betraktas som varande en del av en sekundärverksamhet. Har de unika koncept kan de bli globala företag. Däremot kommer tjänsterna att i stor utsträckning erbjudas lokalt. Transporttjänsterna tunga del av tjänsteexporten beror förmodligen bara till en del att de verkligen exporteras. Det kan mycket väl varaa så att företag med bas i Sverige fakturerar utlandet och sedan köper in tjänsterna från sina dotterbolag eller partners. Intäkterna kommer in både som import och export. Som subjekt i tjänsteexportenn kan transporttjänsterna till en del betraktas som en sekundärverksamhet. Vi har inte funnit anledning att prioritera ytterligare undersökningar av sektorn i det här stadiet. Dels domineras sektorn av storföretag, dels har den som sagt en karaktär av sekundärverksamhet. 111

14 2.4. Övriga tjänster Övriga tjänster svarade 2008 för 144 miljarder sek i exportintäkt. Övriga tjänster bestod till hälften av data- och informationstjänster som vi har en ytterligare nedbrytning av. De tjänster som därutöver ingår är: Kommunikation. Det omfattar post befordran och kurirtjänster samt ersättningar för överföringar via telenät, datanät samt via satellit inklusive radio- och TV-sändningar. Byggtjänster. Byggnads- och installationstjänster inklusive väg- och vattenbyggnad som svenskbaseradee företag utför åt utländska kunder. Licenser och royalties. Avser utnyttjande av rättigheter som patent, varumärken, industriella licenser och franchising. Programvarulicenserr redovisas däremot under data- och informationstjänster. Försäkringar. Här ingår försäkringspremier dock ej insättningar i liv- och pensionsförsäkringar eftersom det ses som sparande. Återförsäkring är en viktig post. Dessutom ingår konsultationer, värderingarr mm. Finansiella tjänster. Här ingår avgifter och provisioner avseende bank-, mäklar- och förvaltningstjänster. Personliga tjänster & kultur. Svarade 2008 för endast 1,3 miljarder i exportintäkter men är en intressantt sektor som är outvecklad beroende på förekomsten av offentliga monopol. Hit hör t.ex. vårdtjänster och utbildningstjänster. Till sektorn hör sändningsrätter för radio- och TV-program. De storleksbegränsningarr som finns i statistikinsamlingen, se punkt 2.2. ovan kan göra att sektorn är underskattad. 12

15 Övriga affärstjänsterr som i vår utredning inte omfattar merchanting uppvisade en exportintäkt på 105 miljarderr kronor Störst var koncerntjänster med 37 miljarder följt av FOU-tjänster marknadsföring- och reklamtjänster, varuprovisioner. I kapitel 5 tittar vi lite närmare på koncerntjänster. De omfattar främst tjänster mellan koncernföretag och huvudenheten. Den biten omfattar 28 miljarder. Det är intäkter som är beroende av att vi har multinationellaa företag med huvudkontor i Sverige. Som vi beskriver i kapitel 5 är det s.k. management fees, technical fees 23 miljarder och tekniska tjänster 18 miljarder. Andra grupper är juridiska och redovisningstjänster, Data och informationn ligger i en klass för sig och uppvisade en exportintäkt på 63 miljarder kronor På basis av den insamlade statistiken kan man bryta ned den i tre delar: datatjänster, telekommunikations- tjänster och informationstjänster. Datatjänster svarade för 48 miljarder och är därmed den enskilt största gruppen på den detaljnivå som vi kunnat ta del av. Den omfattar programvarulicenser och olika typer av datakonsulttjänster. Det har också gjort att vi beslutat oss för att undersöka den vidare i den fortsatta studien. Telekommunikationstjänster omfattar bland annat roaming. Informationstjänster omfattar databastjänster, nyhetsförmedling och prenumerationer Övriga affärstjänster 13

16 och andra ersättningar inom koncernen för utbildning, datasystem, ekonomisystemm mm. 24 % av koncern- tjänsterna benämns övriga företagstjänster och omfattar personalrekrytering, säkerhetstjänster mm. När det gäller den näst största gruppen inom övriga affärstjänster har vi inte haft tillgång till någonn ytterligare nedbrytning. Den tredje största gruppen utgörs av tekniska tjänster om 18 miljarder. Den omfattar till 86 % arkitekt- och ingenjörstjänster. Vi har ett flertal internationellt verksamma arkitekt- och ingenjörsföretag, företag som White Arkitekter, Berg Arkitektkontor, ÅF, Semcon, Sweco med flera. Produktion av ljudinspelningar, miljötekniktjänster, prospektering och andra gruvtjänster utgör mindre delar av tekniska tjänster Slutsatser av tjänstenedbrytningen Den totala rankingenn vi gjort av alla övriga tjänster och affärstjänster visar att datatjänster är klart störst följt av övriga royalties och licenser sam andra tjänster mellan koncernföretag och huvudenhet. Som visades i kapitel 1 har data- och informationstjänster dessutom ökat snabbare än någonn annan sektor i tjänste- exporten. Det har gjort att vi beslutat att undersöka datatjänster och inomkoncerntjänster ytterligare i en kommande delrapport. Vi kommer också att intervjua ett antal större företag för att skapa en bättre kunskap om den viktiga gruppen inomkoncerntjänster. 14

17 3. Var kommer företagen ifrån Vi lät sortera de exporterande företagen efter branschtillhörigheten 2008, enligt den svenska näringsklassifikationen SNI. För att inte förlora sig i detaljer eller komma i konflikt med sekretesskraven delade vi in all verksamhet i fjorton segmenten. Segmenten är följande enligt SNI 2002: Jordbruk, gruvindustri, råvaror, kraft, insatsvaruindustri (SNI 01-14, 23-27, 40-41) Trävaror, massa, papper (20-22) Maskinindustri, metallarbeten (28-29) Elektro, tele, instrument (30-33) Transportmedelsindustri (34-35) Diverse konsumentvaruindustrier (15-19, 36) Byggindustri, arkitekter, tekniska konsulter (45, 742) Detaljhandel, partihandel, reparationer (50-52, 71) Transporttjänster (60-63) IT- och kommunikationstjänster (64, 72) Finanstjänster, fastighetsförvaltning (65-67, 70) Affärstjänster, forsknings-, utbildningstjänster (73-80 exkl 742) Miljötekniktjänster, återvinning (37,90) Hotell, restaurang, övriga tjänster (55, 91-93) De första sex segmenten är alltså i huvudsak tillverkningsindustri (jordbruk och råvaruutvinning ingår också). Byggindustri är vare sig tillverkningsindustri eller tjänster, men har här grupperats tillsammans med tjänstegrupper som arkitekter och tekniska konsulter. De sju övriga utgör i huvudsak tjänstenäringar. Detaljhandel och partihandel intar också en särställning. Sektorn betraktas som tjänst men handlar främst med varor. Det nionde segmentet, tranportörer och speditörer visade sig vara det största och stod 2009 för 29 % av tjänsteexporten (exkl turism och merchanting). Det är inte förvånande mot bakgrund av transporttjänsternas stora omfattning Vi lät SCB ta fram siffror för en femårsperiod. Vi ville fastställa hur viktig tillverkningsindustrin var som tjänsteexportör och vilka sektorer som växte snabbast. Vi fann att över femårsperioden ökade tillverkningsindustrins tjänsteexport snabbare än tjänstenäringarnas tjänsteexport, oavsett om vi exkluderar eller inkluderar transportsektorn. Av diagram 9 framgår huvudkategoriernas tillväxt och i diagram 10 återfinns siffror för alla de 14 segmenten.. 15

18 16

19 Efter transportörer och speditörer är det intressant att se att det är en tjänstenäring som är störst, nämligen IT- och telekomtjänster. Därefter kommer en bransch inom tillverkningsindustrin, elektro- och instrumentindustri dit ju bland annat mobiltelefonsektorn hör. Totalt står tillverkningsindustrin och övrig varuproduktion för ca 32 % av tjänsteexporten. Transporttjänsterna står för 29 % och de egentliga tjänstebranscherna (där vi lagt byggentreprenaderna) för 39 %. Det här är intressanta siffror. I den offentliga debatten har det ofta framförts från industrins företrädare att det är tillverkningsindustrins företag som står för större delen av tjänsteexporten. Från andra hållet har det funnits de som i stället hävdat att industrin är på väg ut och tjänster tar över. Våra siffror visar klart att om det inte finns allvarliga felaktigheter i SNI-klassificeringen så är det tjänsteproducenter som dominerar tjänsteexporten. Däremot är det också sant att tillverkningsindustrin har betydande tjänsteexportinkomster. Dessutom har tillverkningsindustrins tjänsteexport vuxit snabbare än tjänstenäringarnas. De som hävdar att tjänstenäringarna i framtiden kommer att ersätta tillverkningsindustrin får plötsligt en svår nöt att knäcka, även om vi bara tittat på en kortare tidsperiod. Byggindustri inklusive arkitekter och teknikkonsulter visar samtidigt en högre tillväxt än såväl tillverkningsindustri som övriga tjänster. Nu kännetecknades slutet av perioden av en byggbubbla på ett flertal marknader, vilket kanske inte gör det så förvånande. I efterhand kan vi konstatera att det inte heller var så lyckat att baka ihop en del konsultbranscher med byggverksamheten. Om vi studerar diagram 10 mer i detalj så ser vi också att det tjänstesegment som är störst efter IT- och telekomtjänster är forskning och utbildning. Dit hör bland annat våra högskolor och universitet och andra forskningsinstitutioner. Sverige har en hög FoU-andel av BNP. En hel del av den görs på uppdrag från utlandet. Vi vet att våra universitet kvalar in i SCB:s högsta klass av exportföretag, de som exporterar för mer än 100 mkr. Efter forsknings- och utbildningssektorn kommer detaljhandel och partihandel som stod för 21 miljarder av 2008 års tjänsteexport. Det är förmodligen till stor del provisioner på varuhandel. Finanssektorn exporterade tjänster för 14 miljarder. Dit hör banker, försäkringsbolag, fondkommissionärer, aktiefonder. Letar man efter rena tjänsteföretag är det uppenbart att IT- och telekom har en särställning. Det kanske var oklokt av oss att baka ihop tekniska konsulter med bygg, men den sektorn är totalt ändå inte så stor. En klassisk sektor som maskinindustrin har uppenbarligen ändå en större tjänsteexport än hela teknik- och arkitektkonsultbranschen. 17

20 Av tabell 3.1 framgår tillväxten över den gångna femårsperioden för varje av de 14 segmenten. När det gäller olika segments ökning är det ett industrisegment som har ökat snabbast, nämligen elektroindustrin. Ett visst telekomföretag kan misstänkas ligga bakom det utfallet. Miljötekniktjänster ökade också snabbt, men från en låg nivå. Uppenbarligen är det den kraftiga ökningen för elektro- och nstrumentindustrin som tillverkningsindustrinss tjänsteexport vuxit snabbare än tjänstenäringarna. förklarar attt När man bryter ned tjänsteexporten efter branschtillhörighet förstår man varför det är så svårt att hitta stora exportföretag inom tjänsteexporten med undantag av IT. Det är IT som är relativt stort och övriga rena tjänstenäringar är tämligen små. 18

21 4. Vart går tjänsteexporten? Det är märkligt att tjänstehandeln aldrig presenterats med någon landfördelning. Inte bara för varuhandel utan också när det gäller direktinvesteringar har vi uppgifter på mottagar- och avsändarländer men detta har hittills inte ansetts intressantt för export och import av tjänster. För de företag som lämnar detaljeradee uppgifter, alltså de större företagen, inhämtas dock landuppgifter vid nsamlingen av statistiken. På basis av dessa har vi kunnat sammanställa en landfördelning. Uppgifterna får anses som osäkra och det är en av anledningarna till att SCB och Riksbanken inte velat publicera dem. Man får därför ta dem som en indikation på hur strukturen kan se ut. Diagram 11 visar hur såväl varuexport som tjänsteexportt fördelar sig per region. Den största skillnaden är att Central- och Östeuropa väger betydligt tyngre i tjänsteexporten. Att Nordamerika väger tyngre i tjänste- exporten än i varuexporten är kanske inte förvånande, med USA:s ställning som världens ledandee ekonomi. För Central- och Östeuropa står ökade transporttjänster för en viktig del av förklaringen. Jämfört med genomsnittet har vi också större export av tekniska tjänster och FoU-tjänster. Exporten av licenser, royalties och koncerninterna tjänster är däremot under det internationella genomsnittet. Hela Europa står för 76 % av tjänsteexporten. Då ska vi ha klart för oss att statistiken bygger på större företag. Europas dominans kan öka något ytterligare om man också hade med mindre företag. Det här är kanske inte överraskande. Det är svårare att exportera tjänster än varor och det är därför naturligt att varorr förhållandevis oftare säljs längre bort. 19