Upplands-Bro. Kommunstyrelsens ordförande

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO Innehåll foto: Peter bergman Kommunstyrelsens ordförandes förord 2 Organisationsöversikt 4 Hur användes skattepengarna 2010? 6 Fem år i sammandrag 9 Förvaltningsberättelse 10 Ekonomisk översikt och analys 10 Samhällsekonomisk utveckling 10 Årets resultat 10 God ekonomisk hushållning 10 Kommunallagens balanskrav 11 Kommunfullmäktiges ekonomiska mål 12 Årets resultat för kommunen 14 Driftredovisning och budgetutfall för nämnder 15 Investeringsredovisning 19 Exploateringsredovisning 20 Ekonomin och framtiden 22 Sammanställd redovisning 22 Den sammanställda redovisningens resultat 23 Koncernen Upplands-Bro Kommunföretag 24 Ägardirektiv, resultat och koncernbidrag 24 Personalredovisning 26 Personalnyckeltal 26 Sjukfrånvaro 27 Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar 32 Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna 32 Resultaträkning 33 Balansräkning 33 Kassaflödesanalys 35 Noter 36 Investeringsredovisning 45 Vatten och avloppsverksamhetens resultaträkning 46 Vatten och avloppsverksamhetens balansräkning 46 Redovisningsprinciper 47 Nämndernas verksamhetsberättelser 50 Revisionen 50 Kommunstyrelsen 51 Bygg och miljönämnden 58 Samhällsbyggnadsnämnden 60 vatten och avloppsverksamheten 67 avfallsverksamhet 70 Bildningsnämnden 72 Kultur- och fritidsverksamhet 74 pedagogisk verksamhet 77 Socialnämnden 86 Revisionsberättelse 96

2 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Upplands-Bro en kommun att vara stolt över Irène Seth (M) Kommunstyrelsens ordförande Upplands-Bro är till ytan en av de större kommunerna i Stockholms län. Vi är omgivna av vatten med tretton mil mälarstränder, femtio öar och några sjöar. Trettio procent av vår yta utgörs av vatten. Våra samhällen Bro och Kungsängen utvecklas var och ett efter sina egna kvaliteter. Kungsängen, nära Mälaren och stadslikt. Bro med lägre bebyggelse och som en trädgårdsstad ner mot Mälaren. Detta ger oss mycket goda förutsättningar för att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Upplands-Bro är också sedan några år en expansiv kommun med stark tillväxt. Vi har under 2010 ökat med 474 personer och den sista december 2010 hade vi invånare. Vår expansion ger oss god ekonomi. Upplands-Bro kommun har en ekonomi i balans och för 2010 gör kommunen ett överskott på 26,1 miljoner kr, det bästa resultatet sedan Balanskravet och god ekonomisk hushållning uppnås. Anledningen till kommunens goda resultat är förutom vår tillväxt Sveriges goda ekonomi och tillväxt som ger ökade skatteintäkter, samt förvaltningarnas exemplariskt goda budgetdisciplin, som förtjänar en eloge! Valet 2010 blev en seger för Alliansen i Upplands-Bro och vi styr nu alla fyra partierna M, FP, KD och C tillsammans för första gången på 19 år. Det fungerar mycket bra. Våra respektive erfarenheter och kunskaper kompletterar varandra. Vår grundsyn är att Upplands-Bro kommun är till för att ge våra medborgare god service. Vi har bland annat valt att prioritera kulturen genom att bilda en kultur- och fritidsnämnd samt effektivisera plan-, exploaterings- och samhällsbyggnadsområdet genom tillsättande av ett samhällsbyggnadsutskott under kommunstyrelsen. Effekten av detta kommer att synas först Vi har under året fortsatt vår utveckling av hemsidan och fler och fler möjligheter till e-tjänster införs, till exempel ansökan om förskoleplats. Antalet förskolebarn fortsätter att öka. Det blir fler och fler barnfamiljer i kommunen, vilket är otroligt positivt. Vi har klarat av att erbjuda förskoleplats inom satt tid och vi arbetar ständigt på att också kunna erbjuda föräldrarnas förstahandsval. Vi har under 2010 öppnat åtta nya förskoleavdelningar, alla i Bro. Bro växer och frodas. Arbetet för ökad måluppfyllelse i skolan har varit intensiv och detta har äntligen börjat ge resultat. Vi har till exempel förbättrat vår skolranking av Lärarnas Riksförbund från plats 154 till 132, det vill säga en förbättring med 22 placeringar. Det räcker inte, men vi är på god väg. Trots fallande årskullar i gymnasieåldrarna lyckas vårt gymnasium attrahera en stabil mängd elever till de olika programmen. Att kunna erbjuda attraktiva arenor för en aktiv fritid är viktigt för såväl barn och ungdomar som vuxna. Bro fotbollshall blev klar under hösten. Vi bygger ett föreningshus bland annat till Sjöscouterna i Svartviken och arbetet med Kungsängens nya idrottsplats fortsätter som planerat. Satsningen på idrotten genom nya idrottsplatsen ger vår kommun ett viktigt skylt-fönster genom sitt läge vid E18. Frölunda fritidsområde har rustats, det finns nu många stigar, grillplatser och utsiktsplatser. Detta är en välkommen komplettering till de många vandringsleder som finns i våra stora och underbara naturområden. Arbetet med såväl akuta insatser som förbyggande för att långsiktigt skapa en främjande miljö för barn och unga i vår kommun fortsätter. Detta sker i samverkan med polisen, skolor och socialtjänsten och andra som arbetar gentemot barn och ungdomar. Särskilt fokus läggs på ungdomar och unga vuxna år som står utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Många så kallade volontärverksamheter utför dagligen ett mycket viktigt arbete för samhället. Upplands-Bro kommun klarar sig inte utan till exempel anhörigföreningen,

3 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO 3 foto: Tom österlund Bro växer och frodas. Under 2010 öppnades åtta nya förskoleavdelningar foto: Peter bergman kvinnojouren Anna, många olika lokalavdelningar för handikapporganisationer, pensionärsorganisationer, polisens volontärer och Unga för Unga. Dessa ideella organisationer utgör ett helt nödvändigt komplement till socialtjänsten. Det moderna äldreboendet Hagtorp öppnade under september med en helt fantastisk trädgård att njuta av. Under hösten rekryterades en ny näringslivschef och fokus kommer de närmaste åren sättas på utveckling av vårt arbete med näringsliv och företagande. Den nya skollagen som gäller alla nivåer sätter också entreprenörsanda och företaganden i fokus i skolan. Upplands-Bro är en grön kommun och beslut om vår lokala miljöplan togs under hösten. Den genomförs med stort engagemang nu i alla nämnder och bolag. Upplands-Bro är en allt friskare och välmående kommun och arbetslösheten sjunker. Det är även otroligt glädjande att sjuktalen för våra egna medarbetare har halverats de senaste åren och vid utgången av 2010 var vi sjunde bästa kommun i Stockholms län. Upplands-Bro skall vara en attraktiv kommun för företagande, boende och anställda. Upplands-Bro ska vara en attraktiv kommun för företagare och boende. Irène Seth (M) Kommunstyrelsens ordförande

4 4 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Organisationsöversikt I september genomfördes val till riksdag, landsting och kommuner. Efter valet har Upplands-Bro kommun bytt majoritet i kommunfullmäktige. Från och med 1 november 2010 har en allians bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet flest mandat. Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som fastställts. Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting fastställa finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. De verksamhetsanknutna målen och de finansiella målen ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Kommunfullmäktige har i budgeten för 2010 antagit finansiella och verksamhetsanknutna mål och uppdrag. Uppföljningen av de finansiella målen redovisas i förvaltningsberättelsen och uppföljningen av de verksamhetsanknutna målen redovisas under respektive nämnds verksamhetsberättelse. Kommunkoncernen omfattar Upplands-Bro kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Huvudregeln är att den sammanställda redovisningen omfattar bolag där kommunen har en ägarandel på minst 20 %. I kommunkoncernen ingår det helägda moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, Upplands- Bro Lokalvård AB samt AB Upplands-Brohus. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen. Kommunens andel i räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda är 10,4 %. Kommunen har dessutom mindre engagemang i följande bolag, kommunalförbund och föreningar som i likhet med Räddningstjänstförbundet Attunda inte ingår i den sammanställda redovisningen: Mälardalens Intressenter (MIAB), AB Vårljus (25 kommuner äger bolaget tillsammans), Kommuninvest ekonomisk förening (260 medlemmar), Käppalaförbundet (11 kommuner äger förbundet tillsammans) samt Kommunalförbundet Norrvatten (13 kommuner äger förbundet tillsammans).

5 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO Upplands-Bro kommuns organisation

6 6 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Hur användes skattepengarna 2010? Så här fick kommunen sina pengar: 65 % var skatteintäkter 14 % var statsbidrag och utjämning 20 % var avgifter och ersättningar för servicetjänster som kommunen erbjuder 1 % var finansiella intäkter 0 % var exploaterings- och realisationsvinster 100 kronor i skatt till kommunen fördelades så här: 38,04 kr gick till för- och grundskoleverksamhet 18,37 kr gick till hälsa, vård och omsorg 11,52 kr gick till gymnasieskola och vuxenutbildning 10,71 kr gick till individ- och familjeomsorg, LSS-verksamhet 6,58 kr gick till kommunövergripande verksamhet 4,40 kr gick till gator, vägar, park, plan, bygglov mm 2,71 kr gick till fritidsverksamhet 2,26 kr gick till årets överskott 2,23 kr gick till avskrivningar 1,62 kr gick till räddningstjänst 1,40 kr gick till kulturverksamhet 0,17 kr gick till miljö- och hälsoskyddsverksamhet Utdebitering Upplands-Bro kommuns skattesats är oförändrad 19,58 %. Tillsammans med landstingsskatten uppgår den totala skatten för 2010 till 31,68 %. Begravningsavgiften betalas av alla invånare i kommunen. Kyrkoavgift betalar den som är med i Svenska kyrkan.

7 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO 7

8 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010

9 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO Fem år i sammandrag foton: Peter bergman 1 /Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till kommunens totala tillgångar. 2 /Nettoinvestering är kommunens totala investeringar i anläggningstillgångar. 3 /Nettolåneskulden är kommunens upplåning med avdrag för vidareförmedlade lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Eventuell utnyttjad checkkredit ingår.

10 10 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt och analys Siffror som presenteras i parentes avser föregående år, d v s år Samhällsekonomisk utveckling De senaste årens utveckling har varit dramatisk såväl i den globala ekonomin som i Sverige. Det blev tvärstopp i det finansiella systemet och världskonjunkturen efter att den finansiella oron utvecklades till en fullskalig global finanskris med början Om fallet i ekonomin blev betydligt mer dramatisk än de allra flesta räknat med kan detsamma lyckligtvis även sägas om det senaste årets återhämtning. Under 2010 växte BNP med dryga 5 %. Även om ekonomin kan förväntas växa de närmaste åren med ökad sysselsättning och skatteunderlag som följd, är läget långt ifrån normaliserat. År 2010 är det andra året i rad med stora överskott i den kommunala sektorn. Det finns flera skäl till de stora överskotten. Kommuner och landsting lyckades snabbt upparbeta ett krismedvetande som medförde en återhållsamhet i konsumtion och nyanställningar, samtidigt som flera tillfälliga faktorer bidragit till att stärka resultaten. Premiebefrielse från AFA försäkring både 2009 och 2010, återbetalning från förbundet Sveriges kommuner och landsting under 2009 och det tillfälliga konjunkturstödet från staten 2010 har tillsammans bidragit till att vidmakthålla och stärka resultaten inom kommunsektorn de senaste två åren. Årets resultat Årets resultat uppgår till 26,1 mkr (10,2 mkr). Det motsvarar 2,7 % av skattintäkterna och statsbidragen inklusive utjämning. Kommunen budgeterade med ett nollresultat för Det innebär att årets resultat är 26,1 mkr bättre än budgeterat. Vändningen i ekonomin är en av anledningarna till det positiva resultatet för kommunen. Kommunen fick totalt 14,5 mkr mer i skatteintäkter och statsbidrag än vad som budgeterades inför Av dessa 14,5 mkr mer i intäkter avser 10,6 mkr den preliminära slutavräkningen för slutlig skatt Kommunen har även fått in intäkter vid försäljning av tomträtter på 2,4 mkr (11,9 mkr). Premierna för avtalsförsäkringarna AGS-KL respektive avgiftsbefrielseförsäkringen sänktes till noll för år 2010 och den preliminärt erlagda premien återbetalas, vilket innebar en kostnadsminskning med 2,1 mkr (4,3 mkr). Nämnderna uppvisar en fortsatt god budgetdiciplin. Samtliga nämnder utom samhällsbyggnadsnämnden redovisar överskott i sina verksamheter. Vatten och avloppsverksamheten (VA) uppvisar också ett underskott jämfört med budget. Totalt hamnar budgetavvikelsen för nämnderna på 0,4 mkr års höga resultat som visas i diagrammet beror på att under 2005 såldes aktier för AB Upplands-Brohus till Upplands-Bro Kommunföretag AB med en stor reavinst, vilket ger jämförelsestörande värden mot övriga år. God ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsmässigt perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation ska bära sina kostnader för den service de konsumerar. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt

11 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO 11 resultat både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med budget ekonomiska mål för kommunen. Samtliga mål är i stort uppfyllda under God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsmässigt perspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Utöver ekonomiska mål beslutar kommunfullmäktige om mål och uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna i samband med budget. Kommunstyrelsen har bland annat ett uppdrag att vidareutveckla verksamhetsstyrningen, ekonomi och administration i kommunen för att skapa goda förutsättningar för en effektiv styrning och ledning av kommunens organisation. För redovisning och uppföljning av måluppfyllelsen i kommunens verksamheter av de olika målen och uppdragen hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. För att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. Kommunallagens balanskrav Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. För 2010 har kommunen inte redovisat några realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans då avstämning mot kommunallagens balanskrav visar ett positivt resultat på 26,1 mkr. Kommunen har inte heller några underskott att täcka från tidigare år.

12 12 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 KommunfullmÄktiges ekonomiska mål Kommunfullmäktige har i budgeten 2010 fastställt följande ekonomiska mål: Varje kommun behöver bedöma vilken resultatnivå som behövs för att ha en god ekonomisk hushållning. Med den expansion som kommunen för närvarande har bedöms en resultatnivå på plus/minus noll vara godtagbar för budgetåret Årets resultat 26,1 mkr innebär att kommunens mål att ha en resultatnivå på plus/minus noll för budgetåret har uppnåtts. Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Kommunens skattesats är oförändrad. Kommunens investeringar ska skattefinansieras till minst 75 procent. Kommunens investeringar har egenfinansierats under året. Nämnder och förvaltningar ska ha god budgetdisciplin och framförhållning. Ekonomiska ramar ska hållas. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdiciplin. Samtliga nämnder utom samhällsbyggnadsnämnden redovisar överskott i sina verksamheter. Samhällsbyggnadsnämn - den uppvisar ett underskott på 4 mkr och VA-verksamheten uppvisar ett underskott på 4,1 mkr. Nämnderna visar ett samlat underskott på 0,4 mkr jämfört med budget, vilket motsvarar 0,5 promille i avvikelse. Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 951 mkr. Mot bakgrund av detta är bedömningen att målet i stort uppnåtts. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. I nämndernas verksamhetsberättelser för 2010 redovisas måluppfyllelsen under året. För att uppnå en god läsbarhet av hela årsredovisningen redovisas därför inte dessa i förvaltningsberättelsen. Skatter och utjämningssystem Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning uppgick totalt till 975 mkr (883 mkr). Det är 92 mkr eller 10,4 % mer än För 2009 var ökningen 22,6 mkr vilket motsvarade en ökning med 2,6 %. Skatteintäkterna uppgick till 806,8 mkr. Det är 30 mkr mer än Eftersom Upplands-Bro kommun har en skattekraft som inte uppgår till 115 % av genomsnittet i landet fick kommunen 111 mkr i inkomstutjämning, det är i nivå med tidigare år. För 2010 fick kommunerna ett särskilt konjunkturstöd. Det innebar 22,6 mkr i intäkter. Därutöver fick kommunen 5,9 mkr i regleringsbidrag och 4,5 mkr i kostnadsutjämning. För den så kallade LSS-utjämningen (Lagen om särskilt stöd) som sker mellan kommunerna betalade Upplands-Bro kommun en avgift på 7,8 mkr. Den nya fastighetsavgiften gav kommunen 32 mkr i intäkter.

13 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO 13 Kommunen expanderar och satsar på framtiden En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och bidrag. Under 2010 ökade nettokostnaderna (exklusive exploateringsnetto och realisationsvinster) med 7,7 %. Detta att jämföras med ökningen av intäkterna som uppgick till 10,4 %. Befolkningsutvecklingen i kommunen Reinvesteringar bör på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar mm. Upplands-Bro kommun har expanderat kraftigt de senaste fem åren och under 2010 ökade befolkningen med 474 (520) invånare. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på ökad verksamhet. Befolkningsutveckling

14 14 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Årets resultat för kommunen Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna tillsammans med statsbidrag och utjämning som går åt för att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnadsandel uppgår till 97,7 % av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Som måttstock inom kommunsektorn för att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnås är att nettokostnadsandelen bör ligga under 98 % sett över tiden. Nettokostnaden för nämndernas verksamhet uppgår till 953,2 mkr (873,5 mkr). Det är en ökning med 79,7 mkr eller 9,1 %. De externa kostnaderna, d v s verksamhetens kostnader, finansiella kostnader och avskrivningar, ökade med 52,9 mkr eller 4,6 %. De externa intäkterna, d v s verksamhetens intäkter, skatteintäkter, statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter, ökade med 68,8 mkr eller 5,9 %. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning uppgick totalt till 975 mkr (883 mkr). Det är 92 mkr eller 10,4 % mer än Finansnetto För 2010 redovisar kommunen ett positivt finansnetto med 4,1 mkr (0,6 mkr). De finansiella kostnaderna har minskat med 4,4 mkr (6,1 mkr) på grund av ett lägre ränteläge än Kommunen har haft en oförändrad lånestock under 2010 jämfört med 2009.

15 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO 15 Finansiella intäkter uppgår till 11,6 mkr (12,5 mkr). Det är i huvudsak ränteintäkter på lån som vidareförmedlats till Uppplands-Bro Kommunfastigheter AB, 10,4 mkr Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Driftredovisning och budgetutfall för nämnder Kommunens driftredovisning uppvisar ett överskott på 7,6 mkr. Nämnderna visar en fortsatt god budgetdiciplin. Samtliga nämnder utom samhällsbyggnadsnämnden redovisar överskott i sina verksamheter. Samhällsbyggnadsnämnden uppvisar ett underskott på 4 mkr som i huvusak förklaras av höga snöröjningskostnader jämfört med budget. Även VA-verksamheten uppvisar ett underskott på 4,1 mkr. Totalt visar nämnderna ett underskott på 0,4 mkr jämfört med budget, vilket motsvarar 0,5 promille i avvikelse. Nettobudgetramarna för nämnderna uppgick till 951 mkr. Pensionutbetalningar för pensioner intjänade före 1998 ökade jämfört med vad som budgeterats enligt KPA:s prognos. Intjänade av pension och sociala avgifter debiteras verksamheterna i form av personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) vilket redovias under övrig finansiering. Även del i gemensamma lokalkostnader och kapitalkostnader debiteras verksamheterna. I slutet av år 2006 sålde kommunen 24 fastigheter till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. En avsättning för lagfartskostnaden gjordes med 3 mkr. Den avsättningen har nu upplösts eftersom lagfarterna blev klara under Totalt uppvisar de kommungemensamma verksamheterna ett överskott på 8 mkr.

16 16 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Foto: Peter bergman 2+3+4, 1 Dagmar Zitkova Familjerättsnämnden Järfälla/Upplands-Bro Järfälla och Upplands-Bro kommuner har sedan 2008 en gemensam familjerätt under en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Järfälla är värdkommun. Bokslutet för 2010 visar ett överskott på 309 tkr (215 tkr). Överskottet överförs till nämndens eget kapital. Pensioner KPA administrerar kommunens pensioner. Totalt uppgick kommunens pensionskostnader inklusive särskild löneskatt till 55,2 mkr. Kommunen har inte några särskilda placerade medel för pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs också vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld.pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna.

17 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO 17 Immateriella anläggningstillgångar Kommunen har fattat beslut om att genomföra ett ATT-projekt (arbetsnamnet är en förkortning av en Administration i Takt med Tiden). Målet med projektet är att öka mervärdet för kommunens medborgare och andra kunder genom smartare och dynamiska administrativa lösningar. Projektet handlar om att hantera information på ett effektivt, likvärdigt och systemtiskt sätt för att leverera tjänster med hög kvalitet och rättssäkerhet. Fyra huvudområden ingår: Ett nummer in, gemensam dokumenthantering, nytt intranät och olika former av e-tjänster. Utvecklingskostnaderna för detta är redovisade som immateriella anläggningstillgångar och uppgår i bokslutet till 1,8 mkr. Tillgångarna avskrivs på 3 år. Materiella och finansiella anläggningstillgångar De materiella anläggningstillgångarna i form av byggnader, mark, inventarier och maskiner uppgick vid årets slut till 519 mkr (431,5 mkr) en ökning under året med 87,5 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 3,2 mkr till 384,3 mkr. Ökningen beror på att kommunen tecknat ett 30-årigt förlagslån i Kommuninvest med 3,5 mkr. Likviditet Den kortfristiga likviditeten påverkas av flödet av in- och utbetalningar. Likviditeten har under året varit god. Vid årets slut fanns 78 mkr (93 mkr) redovisat på bankräkning. Kassalikviditeten uppgick till 78 % (73 %). Betalningsberedskapen ger information om hur länge kommunens likvida medel räcker för att finansiera externa utgifter om inga ytterligare inkomster inkommer. Kommunens betalningsberedskap är 23 (29) dagar. Eftersom likviditeten varit god har kommunen inte utnyttjat sin checkkredit på 50 mkr under året. Avsättningar Kommunen gör avsättningar för pensioner och garantipensioner. För 2010 uppgår avsättningarna till 73,8 mkr. Det är en ökning med 7,6 mkr jämfört med Den ökningen har redovisats som en kostnad i resultaträkningen. Låneskuld Långfristiga skulder omfattar lån och periodiserade intäkter i form av bland annat investeringsbidrag och anslutsningsavgifter för vatten och avlopp (VA). Enligt en ny rekommendation som gäller från och med räkenskapsåret 2010 från Rådet för kommunal redovisning ska sådana inkomster bokföras som en skuld och skrivas av i samma takt som de olika investeringsobjekten. De bakomliggande investeringarna är redovisade som materiella anläggningstillgångar i kommunens redovisning.

18 18 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till 288 mkr (288 mkr). Av dessa lån är 138 mkr vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Kommunen får full kostnadstäckning för dessa lån. Checkkrediten har inte utnyttjats under året då likviditeten varit god. Den genomsnittliga låneräntan för kommunens lån, 150 mkr, uppgick till 3,33 %. Soliditet Av kommunens balansomslutning på 1 235,2 mkr (1 180,6 mkr) uppgår det egna kapitalet till 527,2 mkr (514,5 mkr), vilket innebär en soliditet på 42,7 % (43,6 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Nyckeltalet beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. Soliditeten i kommunen Borgensåtaganden Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller genomförs av AB Upplands-Brohus eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till mkr vilket är 1,3 mkr mer än vid årets ingång. Borgensåtagandet till AB Upplands-Brohus uppgår till 808,9 mkr (772,9) mkr. Borgensåtagandet till Upplands-Bro Kommunföretag AB avser lån till Kommuninvest på 127 mkr och är oförändrat. Totalt uppgår dessa borgensåtaganden till 935,9 mkr. Övriga borgensåtaganden på totalt 65,1 mkr är kopplade till bostäder, 62,6 mkr och till föreningar 2,5 mkr.

19 ÅRSREDOVISNING 2010 UPPLANDS- BRO 19 Åtaganden och dess risker för kommunen Kommunen har begränsade åtaganden som kan leda till förlust.av kommunens borgensåtaganden till bostadsrättsföreningar finns ett på 33 mkr där det finns viss befarad risk. Förvaltningen av den individuella delen av kommunala pensionsskulden har överlämnats till den anställde. Pensionsskulden intjänad före 1998 uppgår vid årets utgång till 506 mkr (526 mkr) och återlånas i verksamheten. Från 2006 har ett nytt pensionsavtal träffats vilket innebär att ökningstakten i framtida åtaganden för pensioner kan begränsas. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas dels av kommunala beslut, dels av omvärldsbeslut. Nedan framgår hur olika händelser var för sig hade påverkat resultatet för Det ger en uppfattning om hur känslig ekonomin är för ändrade betingelser. Investeringsredovisning Årets investeringar uppgår till 89,8 mkr (55,3 mkr). Den största investeringen under året var fotbollshallen i Bro 32,1 mkr. Det projektet finansieras genom exploateringsintäkter enligt fullmäktigebeslut. Under kommunstyrelsen har reservkraftverk på 2,2 mkr finansierats genom tidigare erhållna bidrag. Investeringsredovisning

20 20 UPPLANDS- BRO ÅRSREDOVISNING 2010 Ny lag om vattentjänster En ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft All redovisning för vatten och avloppsverksamheten ska kunna särskiljas från kommunens övriga verksamhet. För VA-verksamheten ska egen balansräkning och resultaträkning upprättas. I samband med kommunens årsbokslut 2007 upprättades VA-verksamheten som egen balansräkningsenhet. Den nya VA-lagstiftnings krav på särredovisning har medfört förändringar för exploateringsverksamheten. All exploateringsverksamhet som avser VA-verksamhet särredovisas. Tidigare har exploateringsprojekt budgeterats med ett totalbelopp inklusive VA-verksamheten. Från 2009 är VA-verksamheten helt särredovisad från exploateringsredovisningen. Nya exploateringsprojekt (2007 och framåt) kan därmed slutredovisas med projektets totala ekonomi. Exploateringsredovisning Pågående exploateringsprojekt redovisas inom balansräkningen på särskilda konton. Varje projekt har ett unikt projektnummer. Det är först när projektet är fullt avslutat som projektets resultat beräknas. Samtliga kostnader för projektet avräknas mot samtliga intäkter för projektet. Därefter avräknas tillgångens bokförda värde. Eventuella överskott redovisas som realisationsvinst det bokföringsår som projektet är fullt avslutat. För projekt som startas från och med 2007 kan projektets totala kostnad och totala intäkt redovisas. Avräkning sker när projektet är avslutat. Översyn av balansräkning Under året har en utredning av balansräkningens exploateringsprojekt, exploateringsmark och pågående arbeten gjorts. Det har inneburit att 1,5 mkr har skrivits av och påverkat årets resultat och 115,9 mkr har flyttats till anläggningstillgångar och påverkat resultatet med avskrivningar under året. Därutöver har 13,4 mkr redovisats direkt mot eget kapital som avser rättelser av tidigare års anläggningsvärden. Följande avslut och aktiveringar har skett under 2010: (se tabeller på nästa sida)